LYCKEBYÅN Lyckebyåns Vattenförbund

Transkript

1 LYCKEBYÅN 213 Lyckebyåns Vattenförbund

2 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Utförare: Projektansvarig: Rapportansvarig: Kvalitetsgranskning: Kontaktperson: Lyckebyåns Vattenförbund Åsa Albertsson Tel E-post: asa.albertsson@emmaboda.se ALcontrol AB Håkan Olofsson Håkan Olofsson Susanne Holmström Håkan Olofsson Tel E-post: hakan.olofsson@alcontrol.se Omslagsfoto: Tryckt: Lyckebyån vid Riksväg 25, provpunkt 5 (LY125). (Foto: ALcontrol AB)

3 INNEHÅLL SAMMANFATTNING...1 BAKGRUND...5 Rapportens utformning...5 Undersökningarna...5 Avrinningsområdet...7 Föroreningsbelastande verksamheter...9 RESULTAT OCH DISKUSSION...1 Väder och vattenföring...1 Klorofyll och siktdjup...13 Surhet och försurning...14 Organiskt material och syreförhållanden...16 Ljusförhållanden...18 Fosfor och näringsstatus...2 Kväve...22 Metaller i vatten...24 Sediment...26 Ämnestransport...28 Växtplankton...32 Bottenfauna...33 Kiselalger...34 Elfiske...36 MILJÖMÅL...37 REFERENSER...4 BILAGA 1. Stationsvisa tidsserier och bedömningar...43 I den tryckta rapporten redovisas följande bilagor på den bifogade CD-skivan BILAGA 2. Föroreningsbelastande verksamheter m.m BILAGA 3. Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar, SRK...85 BILAGA 4. Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar, SLU...95 BILAGA 5. Temperatur- och syreprofiler i sjöar...99 BILAGA 6. Metaller i vatten...15 BILAGA 7. Sediment...19 BILAGA 8. Vattenföring, transport och arealspecifik förlust BILAGA 9. Växtplankton BILAGA 1. Bottenfauna BILAGA 11. Kiselalger BILAGA 12. Elfiske BILAGA 13. Länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning...193

4

5 LYCKEBYÅN 213 Sammanfattning SAMMANFATTNING AV UNDERSÖKNINGAR I LYCKEBYÅN LYCKEBYÅNS VATTENFÖRBUND Lyckebyåns vattenförbund genomför regelbundna recipientundersökningar i sjöar och vattendrag inom Lyckebyåns avrinningsområde. Undersökningarna utförs av ALcontrol AB. Här följer en kort sammanfattning av resultaten från undersökningarna de senaste åren samt tidsserier och trender sedan undersökningarna startade Lyckebyåns Vattenförbund bildades 1988 och är en sammanslutning av kommuner, kraftföretag, markavvattningsföretag och fiskevårdsföreningar, d.v.s. intressenter som på något sätt har tillstånd att påverka Lyckebyåns vatten. Detta kan vara att antingen utnyttja Lyckebyån som recipient för renat avloppsvatten, eller för att ta upp och använda vatten på något sätt, liksom påverkan i form av sjöregleringar, markavvattningar och utnyttjande av vattenkraft. För mer information besök gärna vattenförbundets hemsida: Recipientkontrollen i Lyckebyån har de senaste åren utförts vid totalt 17 provtagningslokaler (Karta I) och omfattat undersökningar av vattenkemi, metaller i vatten och sediment samt växtplankton, bottenfauna, kiselalger och elfiske. Även resultat från den nationella miljöövervakningen, länsstyrelsens kalkeffektuppföljning och andra utförda elfisken har ingått i redovisningen. Lyckebyån påverkas, liksom andra vattensystem, av diffusa utsläpp som härrör från framför allt jordbruksverksamhet och skogsbruk samt lufttransporterade föroreningar. Utöver detta sker en påverkan från bl.a. avloppsreningsverk, industrier, enskilda avlopp, avfallsupplag samt dagvatten från vägar och samhällen. Främst från enskilda avlopp och jordbruksverksamheter och skogsmark men även från avloppsreningsverk och dagvatten utsätts Lyckebyån för en betydande tillförsel av näringsämnena fosfor och/eller kväve (p.g.a. mänskliga aktiviteter). Från punktkällor, dagvatten, tidigare förorenade områden och nedfall från luften sker tillförsel av metaller. Luftnedfall bidrar även med försurande och/eller gödande svavel- och kväveföreningar. Karta I. Lyckebyåns avrinningsområde med provtagningslokaler och vissa föroreningsbelastande verksamheter. Lantmäteriet Dnr R

6 LYCKEBYÅN 213 Sammanfattning Försurningssituationen De geologiska förhållandena inom Lyckebyåns avrinningsområde gör att stora områden är känsliga för den höga belastningen av försurande ämnen, men motståndskraften mot försurning är normalt god i Lyckebyån, tack vare den kalkning som sker i området. Vissa svårkalkade mindre bäckar är dock fortfarande så försurningspåverkade att risken för negativa effekter på de vattenlevande organismerna är stor. Utsläppen av försurande ämnen i Europa var som störst omkring år 197 och sedan dess har utsläppen och nedfallet av försurande ämnen minskat. Generellt har Lyckebyåns motståndskraft mot försurning förbättrats sedan kalkningsverksamheten startade i mitten av 198-talet, men de senaste åren har motståndskraften i flera fall tenderat att minska (Figur I), vilket sannolikt har samband med minskande kalkning i området. Organiskt material och vattenfärg Vattnet i Lyckebyån har blivit brunare (Figur II). Den tydligaste förändringen skedde under 199- talet. Denna s.k. brunifiering kan antagligen till stor del förklaras av ökande temperaturer, ökande nederbörd och ökande vattenföring, men det minskade nedfallet av sura svavelföreningar anses av en del vara den viktigaste drivkraften bakom brunifieringen. Ökande vattenfärg kan påverka livet i vattnet på ett negativt sätt, t.ex. genom att försvåra etablering av vattenväxter på större djup. Detta kan i sin tur innebära att livsmiljöerna för vissa vattenlevande organismer försämras. Ökande vattenfärg kan också innebära ökade kostnader för vattenrening. Den högsta vattenfärgen sedan undersökningarna startade uppmättes överlag år 211. Därefter, d.v.s. de två senaste åren, har vattenfärgen tydligt minskat och i vissa fall nästan halverats, detta sannolikt tack vare onormalt låg vattenföring sommar och höst. Näringstillstånd Belastningen av näringsämnena fosfor och kväve på Lyckebyån är mestadels låg. De högsta halterna av fosfor och/eller kväve har normalt uppmätts i Lyckebyån vid Västraby, d.v.s. nedströms Emmaboda reningsverk samt i Bjurbäcken och i den lilla bäcken från Långasjö. Statusen med avseende på näringsämnen (fosfor åren ), bedömt enligt bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter, blev god eller hög (d.v.s. de två bästa bedömningsklasserna av fem) vid samtliga undersökta lokaler, undantaget Bjurbäcken och bäcken från Långasjö (Tabell I). Alkalinitet (mekv/l) Absorbans 42 mm filtrerat (abs/5cm),35,3,25,2,15,1,5, 8 Västraby 55 Linnefors 17 Lyckeby Figur I. Årsmedelvärden för alkalinitet (motståndskraft mot försurning) i Lyckebyåns avrinningsområde Lyckebyån vid Västraby (8), Linneforsån vid Linnefors (55) och Lyckebyån vid Lyckeby (17). Linjerna motsvarar trendlinjer. 2,6,5,4,3,2,1, Västraby 55 Linnefors 17 Lyckeby Figur II. Årsmedelvärden för vattenfärg i Lyckebyåns avrinningsområde Lyckebyån vid Västraby (8), Linneforsån vid Linnefors (55) och Lyckebyån vid Lyckeby (17). Linjerna motsvarar trendlinjer.

7 LYCKEBYÅN 213 Sammanfattning I ett längre perspektiv ( ) kan man se att fosforhalterna bl.a. i Lyckebyån vid Västraby har minskat (Figur III) tack vare minskade utsläpp från Emmaboda reningsverk (Figur III). Den långsiktiga tendensen är också minskande för flertalet övriga lokaler. Nere vid mynningen finns dock ingen signifikant trend till varken ökande eller minskande fosforhalter under samma period. De senaste åren har fosforhalterna där visat stor variation. För Lyckebyån vid Västraby, d.v.s. nedströms Emmaboda reningsverk, har även kvävehalterna minskat, även om variationen mellan olika år är stor (Figur IV). För en del övriga lokaler är den långsiktiga tendensen att kvävehalterna svagt ökat (Figur IV). På grund av stora variationer mellan olika år kan man inte se någon tydlig trend vad gäller transporten av fosfor och kväve via Lyckebyån till havet under perioden Transporten av organiskt material, framför allt humusämnen, som ger vattnet dessa bruna färg, har ökat signifikant med ca 8 % sedan början av 199-talet. Metaller i vatten och sediment Undersökningar av metaller i vatten har utförts vid elva lokaler inom Lyckebyåns avrinningsområde de senaste åren. Resultaten har överlag visat mycket låga eller låga halter, i nivå med förväntade naturliga bakgrundshalter. Undantagen är förhöjda halter av framför allt koppar och zink i Bjurbäcken nedströms Emmaboda samt bly i Lyckebyån vid Västraby (8). I Bjurbäcken nedströms Emmaboda överskreds gällande gränsvärden för koppar, zink och arsenik. Ytterligare utredningar föreslås för bedömning av lämplig åtgärd. I Lyckebyån vid Västraby (8) överskreds gällande miljökvalitetsnorm för bly. De senaste 1-15 åren har metallsituationen i Lyckebyåns vattensystem generellt förbättrats, d.v.s. halter av flera metaller har minskat med åren. Sedimenten har undersökts i Getasjön, Törn och Kyrksjön. Uppmätta halter av tungmetaller och PAH:er tyder framför allt på allmän diffus påverkan. De högsta halterna av arsenik, kadmium och bly uppmättes i Getasjön, vilket kan vara kopplat till f.d. glasbruksindustri. Växtplankton Växtplankton undersöks årligen i Getasjön, Kyrksjön, Västersjön och Törn och ger bra information om bl.a. vattnets näringsstatus. Näringsstatusen i dessa sjöarna bedömdes som god (d.v.s. den näst bästa bedömningsklassen av fem) för åren (Tabell I), men näringsgynnade växtplanktonarter förekom rikligt i Kyrksjön och Västersjön, vilket indikerar viss näringspåverkan. Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Västraby 55 Linnefors 17 Lyckeby Västraby 55 Linnefors 17 Lyckeby Figur III. Årsmedelvärden av totalfosforhalter i Lyckebyåns avrinningsområde Lyckebyån vid Västraby (8), Linneforsån vid Linnefors (55) och Lyckebyån vid Lyckeby (17). Linjerna motsvarar trendlinjer Figur IV. Årsmedelvärden av totalkvävehalter i Lyckebyåns avrinningsområde Lyckebyån vid Västraby (8), Linneforsån vid Linnefors (55) och Lyckebyån vid Lyckeby (17). Linjerna motsvarar trendlinjer.

8 LYCKEBYÅN 213 Sammanfattning Bottenfauna Undersökningar av smådjur som lever på vattendragens bottnar, s.k. bottenfauna (bl.a. insekter, iglar, maskar, snäckor, musslor och kräftdjur) utförs årligen vid fem lokaler (6, 14, 16, 54 och 55). Bottenfaunan i Lyckebyån är överlag artrik och flera ovanliga arter har påträffats, särskilt vid lokal 16 (Kättilsmåla). Denna lokal har mycket höga naturvärden. På samma sätt som de vattenkemiska undersökningarna visade bottenfaunan generellt på en god vattenkvalitet. Statusen med avseende på näringsämnen bedömndes vara hög (d.v.s. den bästa bedömningsklassen av fem), undantaget Linneforsån uppströms sjön Löften där bottenfaunan indikerade problem med såväl låga ph-värden som låga syrehalter (Tabell I). I Lyckebyån vid Stubbelycke (lokal 14) tyder resultaten på en viss förbättring av miljöförhållandena vid lokalen. Kiselalger Undersökningar av kiselalger, som lever fastsittande på, eller lever i direkt anslutning till, stenar och växter eller dylikt i sjöar och vattendrag, startade år 211 och utförs årligen på sju lokaler. De flesta har visat hög status med avseende på näringsämnen (d.v.s. den bästa bedömningsklassen av fem, Tabell I). Två lokaler har visat god status. Surhetbedömningen har generellt visat nära neutrala förhållanden, undantaget Lyckebyån vid Kättilsmåla som har haft ett måttligt surt vatten. Fisk Fiskundersökningar i vattendrag används i huvudsak för att inventera förekomsten av fiskarter, kvantifiera de olika fiskarternas tätheter och uppskatta produktionen av årsungar av laxfisk. Under de fem senaste åren har fiskundersökningar utförts vid sex lokaler (Lyckebyån vid Johansfors, Västraby, Stubbelycke, Kättilsmåla och Mariefors samt Lillån vid Åstugan). De högsta tätheterna av öring har de senaste åren registrerats i Lyckebyån vid Johansfors och Mariefors samt i Lillån vid Åstugan (som högst ca 4-6 st/1 m 2 ). Vid övriga lokaler har tätheterna varit mycket låga eller så har öring saknats i fångsten. Övriga arter som fångats vid provfiskena de senaste åren är abborre, lake, mört, gädda, ål, benlöja och björkna. Dessa lugnflyt-/sjöarter kan förekomma i strömsträckor som ligger i anslutning till sjöar och höljor. Sedan mitten/slutet av 199- talet syns inga tydliga förändringar i resultaten som kan härledas till en försämrad vattenkvalitet. Tabell I. Klassning av näringsstatus vid de undersökta lokalerna med utgångspunkt från fosfor, siktdjup, klorofyll, bottenfauna, växtplankton och kiselalger enligt bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 213:19). Klassningen baseras på data från perioden Siktdjupet påverkas inte bara av näringsförhållandena utan även av vattnets färg (humusinnehåll) Nr. Namn Fosfor Siktdjup Klorofyll Parameter Växtplankton Bottenfauna Kiselalger 3. Lyckebyån, infl. Transjön Hög 5. Lyckebyån, Riksväg 25 God Hög 6. Lyckebyån, Getasjökvarn Hög Hög Hög 7. Lyckebyån, Getasjön God Otillfr. ej god God Bjurbäcken uppströms dagvatten Hög Bjurbäckens utlopp Måttlig 8. Lyckebyån, Västraby God Hög 54. Linneforsån uppstr. Löften God Måttlig 56. bäck från Långasjö Måttlig 57. Törn yta Hög Måttlig ej god God 55. Linneforsån vid Linnefors God Hög God 1. Lyckebyån, Kyrksjön God Otillfr. ej god God 11. Lyckebyån, Västersjön God Otillfr. ej god God 12. Lyckebyån, Fur RV 123 God God 14. Lyckebyån, Stubbelycke God Hög Hög 16. Lyckebyån, Kättilsmåla nedstr Lillån God Hög Hög 16b. Lyckebyån, Mariefors God 17. Lyckebyån, Lyckeby God 4

9 LYCKEBYÅN 213 Bakgrund BAKGRUND På uppdrag av Lyckebyåns Vattenförbund utför ALcontrol AB den samordnade recipientkontrollen i Lyckebyåns avrinningsområde. Föreliggande rapport är en sammanställning av resultaten från år 213 samt en flerårsutvärdering av tidigare undersökningar. Lyckebyåns Vattenförbund bildades 1988 och är en sammanslutning av kommuner, kraftföretag, markavvattningsföretag och fiskevårdsföreningar, d.v.s. intressenter som på något sätt har tillstånd att påverka Lyckebyåns vatten. Detta kan vara att antingen utnyttja Lyckebyån som recipient för renat avloppsvatten, eller för att ta upp och använda vatten på något sätt, liksom påverkan i form av sjöregleringar, markavvattningar och utnyttjande av vattenkraft. Förbundets uppgift är att genom rensning, vattenreglering eller andra vattenvårdande åtgärder främja ett från allmän eller enskild synpunkt ändamålsenligt utnyttjande av vattnet i Lyckebyåns vattensystem. Kontaktperson för Lyckebyåns Vattenförbund är: Åsa Albertsson Lyckebyåns Vattenförbund Box Emmaboda tel För mer information besök gärna vattenförbundets hemsida: Rapportens utformning I denna rapports huvuddel redovisas resultaten kortfattat. Metodik, analysresultat samt mer information om de biologiska undersökningarna redovisas i respektive bilaga. I den tryckta rapporten redovisas bilagorna på den bifogade CD-skivan. I Bilaga 1 redovisas tidsserier för längsta möjliga period och bedömningar för vattenkemi och metaller i vatten enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999) och bedömningsgrunder i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (213) vid samtliga provtagningslokaler. Motsvarande resultat redovisas också för de biologiska undersökningarna i respektive bilaga. Undersökningarna Undersökningarna år 213 har utförts i enlighet med gällande kontrollprogram daterat 15:e oktober 21. I kontrollen ingår totalt 17 provtagningspunkter (Tabell 1 och Karta 1). I Tabell 1 redovisas samtliga provtagningslokaler med delprogram som ingår för respektive lokal med angiven provtagningsfrekvens. I Tabell 2 redovisas samtliga provtagningslokaler med koordinater (RT 9 2,5 gon V och SWEREF 9 TM) samt tillhörande vattenförekomster och delavrinningsområden. Utöver gällande kontrollprogram har prover även tagits i Bjurbäcken uppströms Emmaboda (62787/ RT9 2.5 g V) vid undersökningarna år 213, som referens till befintlig provpunkt vid Bjurbäckens utlopp. 5

10 LYCKEBYÅN 213 Bakgrund Målsättningen med undersökningarna är att beskriva tillstånd och förändringar i Lyckebyåns avrinningsområde med avseende på biologi och vattenkemi. Resultaten ska användas för att bedöma sjöars och vattendrags tillstånd och påverkan av utsläpp, markanvändning, luftföroreningar och andra ingrepp eller åtgärder inom Lyckebyåns avrinningsområde. Genomförda undersökningar ska också kunna användas för att bedöma ekologisk status enligt vattenförvaltningsförordningen samt följa upp miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Ingen övergödning samt Levande sjöar och vattendrag. Tabell 1. Provtagningslokaler i Lyckebyåns avrinningsområde och undersökningsprogram. FK = fysikalisk och kemisk undersökning (6 eller 12 prov/år), MV = metaller i vatten (6 prov/år), PÅ = påväxt (1 prov/år), PL = växtplankton (1 prov/år), KF = klorofyll a (3 prov/år), BF = bottenfauna (1 prov/år), FISK = fisk i vattendrag (1 gång/år) och SED = metaller i sediment (1 prov/6:e år 213) Nr och namn Id Undersökningstyper 3. infl. Transjön LY115 FK6 MV6 5. Riksväg 25 LY125 FK6 MV6 PÅ1 6. Getasjökvarn LY13 FK6 MV6 PÅ1 BF1 7. Getasjön LY135 FK6 PL1 KF3 SED1/6 Bjurbäckens utlopp LY319 FK6 MV6 8. Västraby LY145 FK12 MV6 PÅ1 FISK1 54. uppstr. Löften LY332 FK6 MV6 BF1 56. bäck från Långasjö LY333 FK6 57. Törn yta LY334 FK6 PL1 KF3 57. Törn botten LY334 FK6 SED1/6 55. Linnefors LY335 FK12 MV6 PÅ1 BF1 1. Kyrksjön LY155 FK6 PL1 KF3 SED1/6 11. Västersjön LY16 FK6 PL1 KF3 12. Fur RV 123 LY165 FK12 MV6 PÅ1 14. Stubbelycke LY175 FK6 MV6 PÅ1 BF1 FISK1 16. Kättilsmåla nedstr Lillån LY185 FK6 PÅ1 BF1 FISK1 16b. Mariefors LY19 FISK1 17. Lyckeby LY195 FK12 MV6 Tabell 2. Provtagningslokaler i Lyckebyåns avrinningsområde med tillhörande koordinater, vattenförekomster, övrigt vatten (ÖV) och delavrinningsområden Nr och Namn RT 9 2,5 gon V SWEREF 99 TM Vatten- Delavr.- X Y X Y förekomst område 3. infl. Transjön SE Riksväg SE Getasjökvarn SE Getasjön SE Bjurbäckens utlopp SE Västraby SE uppstr. Löften SE bäck från Långasjö ÖV Törn yta SE Törn botten SE Linnefors SE Kyrksjön SE Västersjön SE Fur RV SE Stubbelycke SE Kättilsmåla nedstr Lillån SE b. Mariefors SE Lyckeby SE

11 LYCKEBYÅN 213 Bakgrund Avrinningsområdet Lyckebyåns avrinningsområde är 811 km 2 stort (se Karta 1) och berör kommunerna Lessebo, Uppvidinge och Tingsryd i Kronobergs län, Emmaboda, Torsås och Nybro i Kalmar län samt Karlskrona i Blekinge län. Ån har sitt källflöde i sydöstra Småland i närheten av Kosta, strax norr om Visjön i Uppvidinge kommun 234 m över havet. Lyckebyån mynnar i Östersjön i den grunda Lyckebyfjärden. De största biflödena till Lyckebyån är Linneforsån (184 km 2 ), Gusemålabäcken (49 km 2 ) och Bjurbäcken (74 km 2 ). Lyckebyåns avrinningsområde domineras av skogsbygder, men inslaget av åkermark ökar något i den mellersta delen. Området består totalt av ca 72 % skog, 3 % åkermark, 5 % betesmark, 4 % sjöyta och 16 % övrig mark (SCB 28). I Tabell 3 redovisas andel markslag (vattenyta, skogsmark, öppen mark, jordbruksmark, hygge, sankmark och tätort) i avrinningsområdena för respektive provtagningspunkt så som de redovisas för vattenkartans ( delavrinningsområden (Tabell 2). Andelarna för en specifik provtagningspunkt har beräknats som andelarna i provpunktens delavrinningsområde plus samtliga delavrinningsområden uppströms. Totalt bodde ca personer inom området år 25, varav de flesta i större tätorter som Kosta, Eriksmåla, Johansfors, Skruv, Emmaboda, Långasjö och Vissefjärda samt vid Lyckebyåns mynning, Lyckeby. Av befolkningen var 1 53 anslutna till kommunalt avlopp, personer hade enskilt avlopp och 148 personer saknade avloppsanordning. Antalet djurenheter uppgick samma år till ca (SCB 28). Avrinningsområdets berggrund domineras av granit och jordarterna domineras av morän, vilka har låg vittringsbenägenhet. Det innebär att sur nederbörd som tränger ner i marken inte neutraliseras i någon större utsträckning. Mer vittringsbenägna (basiska) isälvssediment finns i smala band längs med huvudfåran. Tabell 3. Provtagningspunkter i Lyckebyåns avrinningsområde och andel markslag i avrinningsområdena till respektive provtagningspunkt så som de redovisas för vattenkartans delavrinningsområden. Andelarna för en specifik provtagningspunkt har beräknats som andelarna i provpunktens delavrinningsområde plus samtliga delavrinningsområden uppströms. I tabellen redovisas också höjd över havet vid respektive provpunkt Nr och Namn HÖH Yta Markslag m km 2 V.yta Skog Öppen Jordb.m. Hygge Sankm. Tätort 3. infl. Transjön % 78% 5% 1% 4% 4% 2% 5. Riksväg % 8% 3% 3% 4% 4% 2% 6. Getasjökvarn % 8% 3% 3% 4% 4% 2% 7. Getasjön % 8% 3% 3% 4% 4% 2% Bjurbäckens utlopp % 78% 4% 6% 4% % 6% 8. Västraby % 79% 4% 4% 4% 3% 3% 54. uppstr. Löften % 77% 6% 8% 5% 1% 2% 56. bäck från Långasjö Törn yta % 71% 7% 8% 5% 1% 1% 57. Törn botten % 71% 7% 8% 5% 1% 1% 55. Linnefors % 71% 7% 8% 5% 1% 1% 1. Kyrksjön % 75% 6% 6% 4% 2% 2% 11. Västersjön % 74% 6% 6% 4% 2% 2% 12. Fur RV % 74% 6% 6% 4% 2% 2% 14. Stubbelycke % 73% 8% 7% 4% 2% 2% 16. Kättilsmåla nedstr Lillån % 73% 8% 8% 4% 2% 2% 16b. Mariefors % 73% 8% 8% 4% 2% 2% 17. Lyckeby % 73% 8% 8% 4% 2% 2% 7

12 LYCKEBYÅN 213 Bakgrund Karta 1. Lyckebyåns avrinningsområde med provtagningslokaler och vissa föroreningsbelastande verksamheter. LantmäterietDnr R57184_141. 8

13 LYCKEBYÅN 213 Bakgrund Föroreningsbelastande verksamheter Lyckebyån påverkas, liksom andra vattensystem, av diffusa utsläpp som härrör från bl.a. jord- och skogsbruk samt enskilda avlopp, dagvatten och lufttransporterade föroreningar. De punktkällor som påverkar vattnet inom Lyckebyåns avrinningsområde redovisas i Bilaga 2. För respektive punktkälla redovisas typ av verksamhet, vattenförekomst, delavrinningsområde, provtagningspunkter nedströms, utsläpp av totalkväve, totalfosfor och BOD samt övriga kända utsläpp. Den dominerande källan för tillförsel av fosfor i Lyckebyåns avrinningsområde är enligt Vattenweb ( skogsmark (ca 66 %). Den därnäst största utsläppskällan är jordbruksverksamhet (ca 18 %). Enskilda avlopp (ca 8 %), dagvatten (ca 6 %) och avloppsreningsverk (ca 3 %) står för huvuddelen av övrig fosfortillförsel. I genomsnitt beräknas ca 6,8 ton fosfor belasta vattensystemet per år (beräknat för perioden ). Den största antropogena delen av tillförseln sker via enskilda avlopp (ca 4 %). Därefter jordbruksverksamhet (ca 23 %) samt dagvatten (17 %) och avloppsreningsverk (16 %). Enligt Vattenweb ( är den dominerande källan för tillförsel av kväve i Lyckebyåns avrinningsområde skogsmark (ca 57 %). Betydande tillförsel sker också från jordbruksverksamhet (ca 18 %), avloppsreningsverk (ca 1 %) och luftnedfall på sjöar (ca 9 %). I genomsnitt beräknas ca 26 ton kväve belasta vattensystemet per år (beräknat för perioden ). Den största antropogena delen av tillförseln sker från skogsmarken (31 %). Därefter jordbruksverksamhet (24 %), avloppsreningsverk (ca 21 %) och via nedfall på sjöar (ca 18 %). I ett längre perspektiv har andelen jordbruksmark inom avrinningsområdet minskat från ca ha år 198 (SCB 1985) till ca ha år 25 (SCB 28) d.v.s. med ca 2 %, som tillsammans med en minskande användning av gödselmedel samt optimering av gödselgivorna antas ha bidragit till att minska utläckaget från jordbruksmarken. Också utsläppen från enskilda avlopp beräknas ha reducerats under den senaste 3-årsperioden. Minskningen antas bero på avbefolkning av glesbygden från 5 3 personer år 198 (SCB 1985) till personer år 25 (SCB 28), minskat fosforinnehåll i tvättmedel samt förbättrade avloppsanläggningar. Belastningen från kända punktkällor inrapporterade från respektive kommun och/eller verksamhet uppgick till ca,14 ton fosfor och ca 19 ton kväve samt 7,6 ton BOD under år 213. Den största punktkällan med avseende på fosfor- och kväveutsläpp till Lyckebyån var Emmaboda avloppsreningsverk. Jämfört med början av 199-talet redovisar de kommunala reningsverken en minskning av fosforutsläppen till Lyckebyån med ca 9 % medan kväveutsläppen har minskat med ca 2 % under samma period (Figur 1). Effekten i recipienten av ett punktutsläpp beror till stor del på spädningsfaktorn, d.v.s. utsläppets storlek i förhållande till vattenflödet eller storleken på recipienten. Även omblandningsförhållanden kan ha stor betydelse. Vid utsläpp i sjöar och långsamrinnande vatten kan ibland utsläppsvatten, som kan vara mycket saltrikt, sjunka till botten och täcka stora områden utan att omblandas. Kväveutsläpp från punktkällor (ton/år) Fosforutsläpp från punktkällor (ton/år) 2, 1,5 1,,5, Figur 1. Utsläppsmängder av kväve och fosfor från kommunala avloppsreningsverk inom Lyckebyåns avrinningsområde

14 LYCKEBYÅN 213 Resultat och diskussion Väder och vattenföring RESULTAT OCH DISKUSSION Lufttemperatur Uppgifter om lufttemperatur och nederbörd är hämtade från SMHI:s meteorologiska station i Ronneby-Bredåkra. I Ronneby-Bredåkra blev årsmedeltemperaturen 7,6 C, vilket var,8 grader varmare än medelvärdet för normalperioden Endast mars blev kallare än normalt (Figur 2). Januari, februari, april, juni och september blev temperaturmässigt förhållandevis normala. Övriga månader (maj, juli, augusti, oktober, november och december) blev varmare än normalt. Särskilt för december blev avvikelsen jämfört med normal temperatur mycket stor. Inget nytt temperaturrekord noterades. För hela perioden syns ingen signifikant trend till varken ökande eller minskande temperatur (Figur 6). I Ronneby-Bredåkra föll 549 mm nederbörd under år 213, vilket var 13 % mindre än medelvärdet för normalperioden Mest nederbörd föll i november (Figur 3). Andra månader med mer nederbörd än normalt var juni och december. Inga nederbördsrekord noterades. Mars, maj och augusti blev särskilt nederbördsfattiga månader. Mindre nederbörd än normalt föll även i januari, april, juli, september och oktober. För hela perioden syns ingen signifikant trend till varken ökande eller minskande nederbörd (Figur 7). Lufttemperatur ( C) Nederbörd (mm) max min J F M A M J J A S O N D 213 max min J F M A M J J A S O N D Figur 2. Månadsmedeltemperaturer i Ronneby- Bredåkra år 213 i jämförelse med medelvärdet för normalperioden De streckade linjerna visar högsta respektive lägsta månadsmedelvärde sedan år Figur 3. Månadsnederbörd i Ronneby-Bredåkra år 213 i jämförelse med medelvärdet för normalperioden De streckade linjerna visar högsta respektive lägsta månadsnederbörd sedan startår 191.

15 LYCKEBYÅN 213 Resultat och diskussion Vattenföring Vattenföringen år 213 vid alla S-HYPE beräkningsstationer redovisas i Bilaga 8. Medelvattenföringen i Lyckebyån vid Mariefors år 213 var 4,7 m 3 /s, vilket var ca 22 % lägre än långtidsmedelvärdet för perioden Månadsmedelvattenföringen var högre än normalt i januari (Figur 4) och förhållandevis normal i februari, maj och juni. Därutöver var vattenföringen betydligt lägre än normalt i mars och april samt under hela perioden julidecember. Årets högsta dygnsmedelvattenföring uppmättes den 26:e januari. Vattenföringen vid Mariefors var då 2 m 3 /s (Figur 5). Detta kan jämföras med den allra högsta uppmätta dygnsmedelvattenföringen vid Mariefors, 3 m 3 /s i november år 21. Under några dygn i början av april var vattenföringen lägre än tidigare uppmätt minimum för respektive dygn (Figur 5). För övrigt noterades inga max- eller minrekord. I början av september var vattenföringen som lägst under året (,235 m 3 /s, Figur 5). Den lägsta registrerade dygnsmedelvattenföringen vid Mariefors under perioden var,6 m 3 /s i augusti För hela perioden syns ingen signifikant trend till varken ökande eller minskande vattenföring i Lyckebyån. Vattenföringen har visat stora variationer mellan åren (Figur 8) Vattenföring (m 3 /s) 213 max min J F M A M J J A S O N D Figur 4. Månadsmedelvattenföring i Lyckebyån vid Mariefors (SMHI:s mätstation nr 24) år 213 (staplar). Normalvattenföring är markerad med heldragen linje. Högsta och lägsta månadsmedelvattenföring för samma period anges med streckade linjer Vattenföring (m 3 /s) Dygnsmedelvattenföring 213 Dygnsmin Dygnsmax Dygnsmedelvattenföring jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 5. Dygnsmedelvattenföring i Lyckebyån vid Mariefors (SMHI:s mätstation nr 24) år 213, jämfört med normal, högsta och lägsta dygnsmedelvattenföring för perioden

16 LYCKEBYÅN 213 Resultat och diskussion 1 Årstemperatur ( C) Figur 6. Årsmedeltemperatur i Ronneby-Bredåkra (staplar). Den tjocka linjen visar glidande treårsmedelvärden. 1 Årsnederbörd (mm) Figur 7. Årsnederbörden i Ronneby-Bredåkra (staplar). Den tjocka linjen visar glidande treårsmedelvärden. Årsmedelvattenföring (m 3 /s) Figur 8. Årsmedelvattenföring i Lyckebyån vid Mariefors (SMHI:s mätstation nr 24) (staplar). Den tjocka linjen visar glidande treårsmedelvärden. 12

17 LYCKEBYÅN 213 Resultat och diskussion Klorofyll och siktdjup Siktdjupet i sjöar är ett mått på vattnets optiska egenskaper och kan bl.a. användas vid uppskattning av bottenvegetationens utbredning. Siktdjupet beror dels på planktonförekomst och dels på vattnets färg och grumlighet. Klorofyllhalten används som ett mått på primärproduktionen i sjöar och ingår som en parameter för bedömning av sjöars näringsstatus. I Törn bedömdes klorofyllhalten i augusti år 213 vara måttligt hög (Figur 9). I Getasjön, Kyrksjön och Västersjön var klorofyllhalterna höga. Bedömningen blev samma utifrån säsongsmedel. Halterna i Törn och Västersjön var i nivå med den senaste sexårsperioden men i Getasjön och Kyrksjön var halterna betydligt högre än normalt (Figur 9). Även från andra vattenområden vet vi att år 213 var ett gynnsamt år för planktonproduktion i sjöarna. Den långsiktiga tendensen är att klorofyllhalterna ökat i alla sjöarna de senaste 1-15 åren. Ökningen är dock bara signifikant för Törn. Enligt bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 213:19) uppnåddes inte god status med avseende på klorofyll i någon av de undersökta sjöarna (bedömt utifrån augusti 213). Växtplanktonundersökningarna visade dock god status i samtliga sjöar (se sidan 32). Siktdjupet i augusti år 213 var litet i Törn men mycket litet i Getasjön, Kyrksjön och Västersjön (Figur 1). Inga stora skillnader registrerades jämfört med resultaten från den senaste sexårsperioden. I Törn och Västersjön var siktdjupet något bättre än normalt. Bedömningen blev likartad utifrån säsongsmedel. Den långsiktiga tendensen är att siktdjupet minskat i alla sjöarna de senaste 1-15 åren. Minskningen är dock bara signifikant för Getasjön. Enligt bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (213) var statusen med avseende på siktdjup otillfredsställande i Getasjön och Kyrksjön samt måttlig i Törn och Västersjön (bedömt utifrån säsongsmedel år 213) Klorofyll augusti (µg/l), 7. Getasjön 57. Törn yta 1. Kyrksjön 11. Västersjön 2,5 15 1, 1 1,5 5 2, 7. Getasjön 57. Törn yta 1. Kyrksjön 11. Västersjön 2,5 3, Siktdjup augusti (m) Figur 9. Klorofyllhalt i Lyckebyåns sjöar (ytprov). Augustivärden 213 jämfört med normala värden (medelvärden samt högsta respektive lägsta augustivärden den närmast föregående sexårsperioden). Den streckade linjen markerar gränsen mellan låga och måttligt höga halter. Över den heldragna linjen är halterna höga. Mörka/blåa staplar representerar Lyckebyåns huvudfåra. Figur 1. Siktdjup i Lyckebyåns sjöar. Augustivärden 212 jämfört med normala värden (medelvärden samt högsta respektive lägsta augustivärden den närmast föregående sexårsperioden). Den streckade linjen markerar gränsen mellan litet och måttligt siktdjup. Ovanför den heldragna linjen är siktdjupet mycket litet. Mörka/gråa staplar representerar Lyckebyåns huvudfåra. 13

18 LYCKEBYÅN 213 Resultat och diskussion Surhet och försurning Vid flertalet provtagningslokaler var buffertkapaciteten (motståndskraften mot försurning) god bedömd utifrån årsmedianvärden för alkalinitet (d.v.s. alkalinitet >,1-,2 mekv/l). I bäcken från Långasjö (stn 56) var buffertkapaciteten dock svag (d.v.s. alkalinitet,5-,1 mekv/l). Som enskilda mätningar uppmättes alkalinitetsvärden <,1 mekv/l vid flertalet lokaler. De lägsta alkalinitetsvärdena noterades överlag i samband med provtagningarna i februari-april samt december. Årsmedianvärdena för ph motsvarade ett surt vatten (d.v.s. ph-värden mellan >5,6 och <6,2) i bäcken från Långasjö (stn 56). I Linneforsån uppströms Löften (stn 54) bedömdes vattnet vara måttligt surt (d.v.s. ph-värden mellan >6,2 och <6,5). Vid övriga lokaler var vattnet svagt surt eller nära neutralt (d.v.s. ph-värde >6,5). Försurningen började göra sig gällande under 196- och 197-talet och är fortfarande ett av de största miljöhoten på många håll i landet. Svavelnedfallet har minskat kraftigt sedan mitten av 198-talet, medan det är svårt att se några tydliga trender för kvävenedfallet. Nedfallet av försurande ämnen överskrider fortfarande den kritiska belastningsgränsen, varför många sjöar och vattendrag inom Lyckebyåns avrinningsområde fortfarande måste åtgärdas genom kalkning. Resultaten från kalkeffektuppföljningen inom Lyckebyåns avrinningsområde redovisas i Bilaga 13 och på Karta 2. I Figur 11 redovisas årslägsta ph-värden jämfört med normala årslägsta värden för respektive provpunkt (resultat ). I bäcken från Långasjö (stn 56) var ph-värdet lägre än 6, någon gång under året. Vid ph-värden lägre än 6, ökar risken för negativa effekter på vattenlevande organismer. Generellt syns en ökande trend vad gäller ph-värden i Lyckebyån sedan kalkningsverksamheten startade i mitten av 198-talet, men de senaste åren har värdena planat ut och i flera fall tenderat att minska. Även vattnets motståndskraft mot försurning (alkalinitet) har minskat på flera håll. Detta har sannolikt samband med minskande kalkning i området. 7,5 7, ph 6,5 6, 5,5 5, 4,5 4, 3. infl. Transjön 5. Riksväg Getasjökvarn 7. Getasjön Bjurbäcken uppstr dagv Bjurbäckens utlopp 8. Västraby 54. uppstr. Löften 56. bäck från Långasjö 57. Törn yta 57. Törn botten 55. Linnefors 1. Kyrksjön 11. Västersjön 12. Fur RV Stubbelycke 16. Kättilsmåla nedstr Lillån 17. Lyckeby Figur 11. Årslägsta ph-värden i Lyckebyåns avrinningsområde år 212 (staplar) jämfört med "normala" värden (medelvärden av årslägsta värden samt högsta respektive lägsta årslägsta värde den närmast föregående sexårsperioden). Under den heldragna linjen ökar risken för biologiska störningar. Mörka/blåa staplar representerar Lyckebyåns huvudfåra. Ljusrastrerade/gula staplar representerar biflöden. 14

19 LYCKEBYÅN 213 Resultat och diskussion Det är framför allt i de mindre vattendragen i avrinningsområdets perifera delar som försurningseffekterna brukar framträda. Årslägsta ph-värden vid recipientkontrollens och kalkeffektuppföljningens provtagningslokaler år 213 redovisas i Karta 2. Enligt kartan finns det några provtagna bäckar inom Lyckebyåns avrinningsområde där försurningen är påtaglig med mycket surt vatten. Resultaten från kalkningseffektuppföljningen i Lyckebyåns avrinningsområde år 213 visade att 18% av proven hade en mycket svag, obetydlig eller ingen buffertkapacitet (Bilaga 13). I 29% av proven var vattnets ph-värde lägre än 6,. Huvuddelen av dessa prover är tagna i små ofta svårkalkade vattendrag och/eller i provpunkter som fungerar som referenser till nedströms kalkning. Karta 2. Försurningstillståndet i Lyckebyåns avrinningsområde (bedömt utifrån årslägsta ph-värde under år 213). Punkterna representerar resultat från såväl recipientkontrollen (stora punkter) som länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning (små punkter). 15

20 LYCKEBYÅN 213 Resultat och diskussion Organiskt material och syreförhållanden Vid flertalet provtagningslokaler var halterna av organiskt kol (TOC) mycket höga vid årets mätningar (Figur 12). Undantagen var Lyckebyåns övre delar (stn 3, 5, 6, 7 och 8) där halterna var höga. I övriga punkter i Lyckebyåns huvudfåra var halterna mycket höga, men flertalet nära gränsen till höga. De högsta halterna uppmättes i Bjurbäcken framför allt uppströms Emmaboda samt i bäcken från Långasjö. Vid samtliga lokaler var halterna av organiskt kol förhållandevis låga jämfört med normala halter för respektive provpunkt (resultat från den närmast föregående sexårsperioden, Figur 12), vilket överensstämmer med resultaten från den nationella miljöövervakningen inom Lyckebyåns avrinningsområde samt ALcontrols övriga undersökningar i regionen. För i stort sett alla provtagningsstationer syns en signifikant trend med ökande halter av organiskt kol under de senaste decennierna, trots de förhållandevis låga halterna år 213. I Lyckebyån vid Lyckeby har halterna ökat med ca 4 % sedan slutat av 198-talet (se vidare om vattenfärg på sidan 18). Vid alla provtagningslokalerna i rinnande vatten, med undantag av Bjurbäcken nedströms Emmaboda, Linneforsån uppströms Löften (stn 54) och bäcken från Långasjö (stn 56), var syretillståndet tillfredsställande (årslägsta syrehalter >5 mg/l), vilket tyder på en god syresättning av vattnet och en begränsad påverkan av syretärande ämnen. De lägsta syrehalterna i rinnande vatten uppmättes generellt i juni till oktober i samband med låg vattenföring och höga vattentemperaturer. I Linneforsån uppströms Löften (stn 54) och i bäcken från Långasjö (stn 56) var syretillståndet svagt (årslägsta syrehalter mellan >3 till <5 mg/l). Den lägsta syrehalten (1,8 mg/l) uppmättes i Bjurbäcken i oktober, efter en lång period med låg vattenföring. Överlag var syretillståndet i vattendragen under året förhållandevis bra jämfört med de senaste årens resultat, undantaget Bjurbäcken som dock bara undersökts de tre senaste åren TOC (mg/l) infl. Transjön 5. Riksväg Getasjökvarn 7. Getasjön Bjurbäcken uppstr dagv Bjurbäckens utlopp 8. Västraby 54. uppstr. Löften 56. bäck från Långasjö 57. Törn yta 57. Törn botten 55. Linnefors 1. Kyrksjön 11. Västersjön 12. Fur RV Stubbelycke 16. Kättilsmåla nedstr Lillån 17. Lyckeby Figur 12. Årsmedelvärden av halter av organiskt kol (TOC) i Lyckebyåns avrinningsområde år 212 (staplar), jämfört med "normala" värden (medelvärden samt högsta respektive lägsta årsmedelvärde den närmast föregående sexårsperioden). Den streckade linjen utgör gränsen mellan måttligt hög och hög halt organiskt kol. Över den heldragna linjen är halterna mycket höga. Mörka/blåa staplar representerar Lyckebyåns huvudfåra. Ljusrastrerade/gula staplar representerar biflöden. 16

21 LYCKEBYÅN 213 Resultat och diskussion Riktvärdet för syre i laxfiskvatten är >7 mg/l (SFS 21:554). I vattendragslokalerna var syrehalterna lägre än denna gräns i Linneforsån uppströms Löften (stn 54), bäcken från Långasjö (stn 56), Bjurbäcken uppströms Emmaboda och Bjurbäckens utlopp samt i Lyckebyån vid inflödet till Transjön (3) och Lyckeby (stn 17). Vid övriga provtagningslokaler i rinnande vatten var vattnet syrerikt (d.v.s. syrehalt >7 mg/l) vid samtliga provtagningstillfällen. Miljökvalitetsnormen för syrehalt i laxfiskvatten är >9 mg/l vid 5 % av mättillfällena under året (SFS 21:554). Detta uppnåddes för samtliga provtagningslokaler i rinnande vatten, med undantag av Linneforsån uppströms Löften (stn 54). I Törn var bottenvattnet syrefritt eller nästan syrefritt vid provtagningarna i februari samt juni och augusti. Karta 3. Syretillståndet i Lyckebyåns avrinningsområde bedömt utifrån årslägsta syrehalter år 213 (Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1999). Resultatet för Törn (57) motsvarar bottenvatten. 17

22 LYCKEBYÅN 213 Resultat och diskussion Ljusförhållanden Vattenfärg kan mätas på olika sätt, men inom ramen för detta undersökningsprogram analyseras absorbans (abs/5cm) vid 42 nm på filtrerat vatten och färg (mg Pt/l) som absorbans vid 45 nm. Den färgmetod som ingår för beräkning av referensvärde för bl.a. fosfor enligt bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 213:19) är absorbans vid 42 nm på filtrerat vatten. Denna analys startade år 211 inom ramen för den samordnade recipientkontrollen. För att få jämförbara tidsserier har därför tidigare års färgvärden ( ) omräknats till absorbans vid 42 nm med utgångspunkt från förhållandet mellan dessa båda parametrar vid provtagningarna i Lyckebyån vid Lyckeby (se vidare Bilaga 3 i 211 års rapport). Absorbans vid 42 nm har analyserats i Lyckebyån vid Lyckeby inom ramen för de nationella miljöövervakningen sedan år Figur 13 visar årsmedelvärden av absorbans vid 42 nm i Lyckebyåns avrinningsområde år 213 jämfört med normala värden vid respektive provpunkt. Samtliga provtagningslokaler hade starkt färgat vatten år 213. De högsta absorbansvärdena uppmättes i Bjurbäcken samt inom Linneforsåns avrinningsområde. Vattenfärgen år 213 var genomgående lägre än normala värden för respektive provpunkt (Figur 13), vilket överensstämmer med resultaten från analys av organiskt kol (TOC) och undersökningarna inom ramen för den nationella miljöövervakningen inom Lyckebyåns avrinningsområde. Vid i stort sett alla provtagna lokaler har vattenfärgen, i likhet med halterna av organiskt kol, ökat signifikant sedan början av 199-talet. De högsta värdena sedan undersökningarna startade uppmättes överlag år 211. Därefter, d.v.s. de två senaste åren, har vattenfärgen tydligt minskat och i vissa fall nästan halverats. De två senaste åren har haft onormalt låg vattenföring sommar och höst.,9,8 Absorbans 42 nm filtrerat (abs/5cm),7,6,5,4,3,2,1, 3. infl. Transjön 5. Riksväg Getasjökvarn 7. Getasjön Bjurbäcken uppstr dagv Bjurbäckens utlopp 8. Västraby 54. uppstr. Löften 56. bäck från Långasjö 57. Törn yta 57. Törn botten 55. Linnefors 1. Kyrksjön 11. Västersjön 12. Fur RV Stubbelycke 16. Kättilsmåla nedstr Lillån 17. Lyckeby Figur 13. Årsmedelvärden för absorbans, 42 nm filtrerat, i Lyckebyåns avrinningsområde år 213 (staplar), jämfört med "normala" värden (medelvärden samt högsta respektive lägsta årsmedelvärden den närmast föregående sexårsperioden). Den streckade linjen markerar gränsen mellan måttligt färgat och betydligt färgat vatten. Över den heldragna linjen är vattnet starkt färgat. Mörka/blåa staplar representerar Lyckebyåns huvudfåra. Ljusrastrerade/gula staplar representerar biflöden. 18

23 LYCKEBYÅN 213 Resultat och diskussion I samband med snösmältning och höga flöden kan grumligheten öka i ett vattendrag p.g.a. erosion i vattendraget och/eller från omkringliggande marker. Vid årets undersökningar påverkades inte analysresultaten av kraftig erosion. Starkt grumligt vatten kan också förekomma i samband med låg vattenföring och beror då ofta på en ökad planktonproduktion, grundvatteninverkan (bl.a. järnutfällningar), koncentrationseffekter (ökad påverkan från punktkälla) och/eller dagvattenpåverkan. Vid flera provtagningslokaler som inflödet till Transjön (stn 3), Bjurbäcken uppströms och nedströms Emmaboda, Kyrksjön (1), Lyckebyån vid Stubbelycke (stn 14) och Linneforsån uppströms Löften (stn 54) var vattnet starkt grumligt i samband med låg vattenföring. I Törn var bottenvattnet starkt grumligt p.g.a. utfällt järn i samband med syrefria förhållanden i februari, juni och augusti. Karta 4. Grumlighet i Lyckebyåns avrinningsområde bedömt utifrån årsmedelvärden av turbiditet år 213 (Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1999). 19

24 LYCKEBYÅN 213 Resultat och diskussion Fosfor och näringsstaus I Lyckebyåns huvudfåra ökade fosforhalterna vid årets mätningar från Transjöns inlopp (3) ner till Västraby nedströms Emmaboda (8) inom ramen för måttligt höga halter (Figur 14). Halterna förblev därefter måttligt höga i nedre delen av ån, undantaget vid Stubbelycke (14) där fosforhalterna marginellt översteg gränsen till höga halter. I Bjurbäckens utlopp uppmättes mycket höga fosforhalter, men i referenspunkten (Bjurbäcken uppströms Emmaboda) var halterna måttligt höga. Ytterligare utredningar föreslås för bedömning av lämplig åtgärd. Höga halter uppmättes i bäcken från Långasjö (stn 56) samt i Törns bottenvatten. Utifrån teoretiska beräkningar har påverkan från punktkällornas fosforutsläpp på fosforhalterna i recipienten vid respektive provtagningspunkt bedömts. Vid låg vattenföring förelåg en risk för tydligt förhöjda fosforhalter i bäck från Långasjö (stn 56) p.g.a. utsläpp från Långasjö avloppsreningsverk (förkortas ARV), i Linneforsån uppströms Löften (stn 54) p.g.a. utsläpp från Skruvs ARV samt i Lyckebyån vid Transjöns inlopp (stn 3) p.g.a. utsläpp från Kosta ARV. Vid övriga provtagningslokaler kunde inte någon tydlig utsläppspåverkan från punktkälla med avseende på fosfor styrkas med utförda beräkningar. Av dessa lokaler kunde en tydlig påverkan på fosforhalterna i recipienten endast mätas i bäck från Långasjö (stn 56) och i Linneforsån uppströms Löften (stn 54). I Bjurbäcken var fosforhalterna starkt förhöjda i samband med låg vattenföring, vilket indikerar påverkan från punktkälla alternativt dagvatten eller läckage av fosfor från näringsrika sediment. Högre fosforhalter i Törns bottenvatten än vid ytan i samband med provtagningarna i februari och juni visar på ett visst fosforläckage från bottensedimenten vid syrefria förhållanden. Vid flertalet lokaler var fosforhalterna vid årets mätningar lägre än normalt (resultaten från den närmast föregående sexårsperioden). Detta överensstämmer med årets förhållandevis låga halter av organiskt material och färgtal. I Lyckebyåns huvudfåra vid Getasjökvarn (6) och Västraby (8) har fosforhalterna signifikant minskat under perioden Den långsiktiga tendensen är också minskande för flertalet övriga lokaler. Nere vid mynningen finns ingen signifikant trend till varken ökande eller minskande fosforhalter under samma period. De senaste åren har fosforhalterna där visat stor variation. 9 8 Totalfosfor (µg/l) infl. Transjön 5. Riksväg Getasjökvarn 7. Getasjön Bjurbäcken uppstr dagv Bjurbäckens utlopp 8. Västraby 54. uppstr. Löften 56. bäck från Långasjö 57. Törn yta 57. Törn botten 55. Linnefors 1. Kyrksjön 11. Västersjön 12. Fur RV Stubbelycke 16. Kättilsmåla nedstr Lillån 17. Lyckeby Figur 14. Årsmedelvärden av totalfosfor i Lyckebyåns avrinningsområde år 213 jämfört med normala värden (medelvärden samt högsta respektive lägsta årsmedelvärde den närmast föregående sexårsperioden). Den streckade linjen markerar gränsen mellan måttlig hög och hög halt. Över den heldragna linjen är halten mycket hög. 2

25 LYCKEBYÅN 213 Resultat och diskussion Totalfosfor, klorofyll och siktdjup används för bedömning av näringsstatus enligt bedömningsgrunderna i Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter (213). Vid samtliga provtagningspunkter motsvarade fosforhalterna vid årets mätningar god eller hög status, undantaget Bjurbäcken nedströms Emmaboda och bäcken från Långasjö (56) (Karta 5). Måttlig status noterades i bäcken från Långasjö (stn 56), medan statusen bedömdes som otillfredsställande i Bjurbäcken nedströms Emmaboda. Inte vid någon lokal antogs andelen jordbruksmark överstiga 1 % (Tabell 3). Klorofyll och siktdjup undersöktes i Getasjön (stn 7), Törn (stn 57), Kyrksjön (stn 1) och Västersjön (stn 11). I Getasjön och Kyrksjön var statusen med avseende på siktdjup otillfredsställande, men i Törn och Västersjön var statusen måttlig (bedömt utifrån säsongsmedel år 213). Siktdjupet påverkas dock inte bara av näringsförhållandena utan även av vattnets färg/humusinnehåll. Med avseende på klorofyll uppnåddes inte god status i någon av sjöarna. Statusklassningen för växtplankton enligt bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 213:19) visade dock på en god sammanvägd näringsstatus i dessa sjöar. Karta 5. Näringsstatus i Lyckebyåns avrinningsområde, bedömt endast utifrån årsmedelhalter av totalfosfor 213 enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 213:19). För treårsbedömningar se Tabell I i sammanfattningen. 21

26 LYCKEBYÅN 213 Resultat och diskussion Kväve Vid flertalet provtagningspunkter var kvävehalterna höga vid årets undersökningar. Undantagen var Lyckebyån vid inflödet till Transjön där halterna var precis under gränsen till måttligt höga samt Lyckebyån vid Västraby (8) och bäcken från Långasjö (stn 56) där kvävehalterna var över gränsen till mycket höga (Figur 15 och Karta 6). I huvudfåran ökade kvävehalterna betydligt mellan Getasjön (stn 6 och 7) och Västraby (stn 8). Ökningen bestod framför allt av nitratnitritkväve och kan till allra största delen förklaras av utsläpp från Emmaboda avloppsreningsverk. Halterna minskade därefter ner till Kyrksjön (stn 1) och ytterligare något ner till mynningen, p.g.a. utspädning och retention. Utifrån teoretiska beräkningar har påverkan av punktkällornas kväveutsläpp på kvävehalterna i recipienten vid respektive provtagningspunkt bedömts. Redan vid medelvattenföring och normala utsläppsmängder förelåg en risk för tydligt förhöjda kvävehalter i bäck från Långasjö (stn 56) p.g.a. utsläpp från Långasjö ARV samt i Lyckebyån vid Transjöns inlopp (stn 3) p.g.a. utsläpp från Kosta ARV. Vid låg vattenföring fanns dessutom en risk för tydligt förhöjda kvävehalter i Linneforsån uppströms Löften (stn 54) p.g.a. utsläpp från Skruvs ARV och i Lyckebyån vid Västraby (stn 8) p.g.a. utsläpp från Emmaboda ARV. Vid övriga provtagningslokaler kunde inte någon tydlig utsläppspåverkan från punktkälla med avseende på kväve styrkas med utförda beräkningar. I resultaten från recipientkontrollen kunde en tydlig påverkan på kvävehalterna i recipienten ses i bäck från Långasjö (stn 56) och i Lyckebyån vid Västraby (stn 8). Vid övriga provtagningslokaler kunde ingen utsläppspåverkan från punktkälla med avseende på kväve styrkas. Vid flertalet provtagningslokaler var kvävehalterna vid årets mätningar inom ramen för normala halter (resultat från den närmast föregående sexårsperioden). I Lyckebyån vid Västraby (stn 8) samt i bäck från Långasjö (stn 56) var kvävehalterna högre än normalt, sannolikt p.g.a. låg vattenföring och förhållandevis låg utspädning av aktuella utsläpp. För Lyckebyån vid Västraby, d.v.s. nedströms Emmaboda reningsverk har kvävehalterna signifikant minskat de senaste 2-25 åren. För en del övriga lokaler är den långsiktiga tendensen att kvävehalterna ökat svagt Totalkväve (µg/l) infl. Transjön 5. Riksväg Getasjökvarn 7. Getasjön Bjurbäcken uppstr dagv Bjurbäckens utlopp 8. Västraby 54. uppstr. Löften 56. bäck från Långasjö 57. Törn yta 57. Törn botten 55. Linnefors 1. Kyrksjön 11. Västersjön 12. Fur RV Stubbelycke 16. Kättilsmåla nedstr Lillån 17. Lyckeby Figur 15. Årsmedelvärden av totalkväve (hela stapellängden) och nitrat-nitritkväve (vit stapeldel) i Lyckebyåns avrinningsområde år 213 jämfört med normala värden (medelvärden samt högsta respektive lägsta årsmedelvärde den närmast föregående sexårsperioden). Den streckade linjen markerar gränsen mellan måttligt hög och hög totalkvävehalt. Över den heldragna linjen är totalkvävehalten mycket hög. Mörka/blåa staplar representerar Lyckebyåns huvudfåra. Ljusrastrerade/gula staplar representerar biflöden. 22

27 LYCKEBYÅN 213 Resultat och diskussion Karta 6. Kvävetillståndet i Lyckebyåns avrinningsområde, bedömt utifrån årsmedelvärden av totalkväve 213 (Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1999). 23

28 LYCKEBYÅN 213 Resultat och diskussion Metaller i vatten Samtliga analysresultat för metaller i vatten redovisas i Bilaga 6. Årsmedelhalter av metaller i vatten som ingår Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (rapport 4913) redovisas i Tabell 4. Årsmedelvärdena för metaller i vatten vid årets undersökningar motsvarade överlag mycket låga eller låga halter (klass 1 och 2 av 5). Måttligt höga halter (klass 3) som årsmedelvärden uppmättes för bly vid fyra provpunkter, samt för koppar i Bjurbäcken nedströms Emmaboda. Måttligt höga blyhalter kan förekomma naturligt i vatten med mycket höga halter av organiskt material, som i Lyckebyån. Vid årets mätningar var halterna av organiskt material förhållandevis låga, vilket också gav förhållandevis låga blyhalter. I Lyckebyån vid Västraby (stn 8) var blyhalterna dock tydligt förhöjda jämfört med övriga lokaler. De högsta blyhalterna vid denna lokal uppmättes under sommaren i samband med låg vattenföring. I Bjurbäcken nedströms Emmaboda noterades tydligt förhöjda halter jämfört med förväntade bakgrundshalter med avseende på framför allt kobolt, koppar, zink och arsenik. Även i Bjurbäcken uppströms Emmaboda var dock kobolthalterna tydligt förhöjda, vilket tyder på geologisk påverkan. En tydlig ökning mellan punkterna i Bjurbäcken noterades framför allt för koppar och zink. Båda dessa metaller är typiska dagvattenmetaller. Utöver koppar och zink noterades även signifikanta skillnader med högre värden i Bjurbäcken nedströms Emmaboda jämfört med referensen för arsenik, nickel, natrium, kalium, klorid, konduktivitet, ph, turbiditet, fosfor och nitrat-nitritkväve. I referensen var vattenfärg och halt av organiskt kol högre än i nedströmspunkten. Påverkan mellan punkterna är svårbedömd. Det tillförs ett mer saltrikt vatten mellan punkterna som framför allt kan mätas i samband med låg vattenföring, d.v.s. låg utspädning av tillförda salter. Detta kan vara av typ punktkälla, dagvatten eller grundvattenutflöde. Mellan provpunkterna kan också en hög produktion av bl.a. alger förekomma under sommaren (i förekommande dagvattendammar och stillastående vatten), vilket kan resultera i en ökad grumlighet och förhöjda fosforhalter. Om dagvattenpåverkan har förekommit under en längre period så att förhöjda metallhalter förekommer i befintliga sediment kan också en hög produktion i vattensystemet innebära ett ökat upptag och uttransport av förekommande metaller. Mer detaljerade undersökningar krävs för att utreda förhållandena i området. I Bjurbäcken nedströms Emmaboda överskreds gränsvärdena för koppar, zink och arsenik som anges i Havs- och Vattenmyndighetens skrivelse Rekommendationer angående klassgränser för Särskilt Förorenande Ämnen och expertbedömning vid kemisk statusklassning. Ytterligare utredningar föreslås för bedömning av lämplig åtgärd. Även i Bjurbäcken uppströms Emmaboda låg arsenikhalten över gränsvärdet. I Lyckebyån vid Västraby (8) överskreds miljökvalitetsnormen för bly som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 213/39/EU. Inga andra gränsvärden eller miljökvalitetsnormer för metaller i vatten överskreds år 213 (Tabell 5). Miljökvalitetsnormerna och gränsvärdena som anges i dessa dokument avser metallhalter i filtrerat vatten. Metallanalyser inom ramen för Lyckebyåns recipientkontroll utförs på icke filtrerade prover, vilket gör att halterna för bedömning sannolikt är överskattade. Vissa provpunkter har undersökts med avseende på vissa metaller i vatten sedan år 1996 alternativt år 21. I Tabell 6 anges vilka provpunkter detta gäller och vilka metaller som visat signifikanta förändringar sedan undersökningarna startade. 24

29 LYCKEBYÅN 213 Resultat och diskussion Tabell 4. Årsmedelhalter (µg/l) av metaller i vatten i Lyckebyåns avrinningsområde år 213 bedömda utifrån Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag (Rapport 4913) Lokal Cu Zn Cd Pb Cr Ni As 3. infl. Transjön,62 6,3,35,84,22,47,38 5. Riksväg 25,48 4,7,46,98,2,39,39 6. Getasjökvarn,53 5,4,27 1,,23,41,4 Bjurbäcken uppstr. dagv.,82 5,8,42,54,65 1,1,64 Bjurbäckens utlopp 5,3 18,35 1,1,61 1,5,87 8. Västraby 1,3 6,4,23 2,1,29,65, uppstr. Löften,83 3,4,16,42,56,62, Linnefors 1, 2,9,13,77,26,56, Fur Rv 123 1,3 4,9,18 1,2,29,69, Stubbelycke 1,4 5,6,57,8,32,78, Lyckeby 1,3 5,,21,78,31,76,41 Klass 1 eller 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Tabell 5. Statusklassning av metaller i vatten år 213 enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 213/39/EU samt rekommendationer i Havs- och Vattenmyndighetens skrivelse Lokal Cu Zn Cd Pb Cr Ni As Hg 3. infl. Transjön U U U U U U U U 5. Riksväg 25 U U U U U U U U 6. Getasjökvarn U U U U U U U U Bjurbäcken uppstr. dagv. U U U U U U Ö U Bjurbäckens utlopp Ö Ö U U U U Ö U 8. Västraby U U U Ö U U U U 54. uppstr. Löften U U U U U U U U 55. Linnefors U U U U U U U U 12. Fur Rv 123 U U U U U U U U 14. Stubbelycke U U U U U U U U 17. Lyckeby U U U U U U U U U = Underskrider motsvarar god status eller bättre Ö = Överskrider motsvarar måttlig status eller sämre Tabell 6. Förändringar i halter av metaller i vatten i Lyckebyåns avrinningsområde sedan startår (1996 alternativt 21) fram till och med år 213 Lokal Signifikant Ingen signifikant Signifikant ökning förändring minskning 3. infl. Transjön (startår 21) Cu, As, Cd, Fe, Mn, Al, Ba Pb, Zn 5. Riksväg 25 (startår 21) Fe, Al Cu, As, Pb, Zn, Cd, Mn, Ba, Sb 8. Västraby (startår 1996) Pb, Fe, Mn, Al Cu, As, Zn, Cd 12. Fur Rv 123 (startår 1996) Pb, Fe, Mn, Al Cu, As, Zn, Cd 17. Lyckeby (startår 1996) Pb, Fe, Mn, Al Cu, As, Zn, Cd 25

30 LYCKEBYÅN 213 Resultat och diskussion Sediment Tungmetaller och polycykliska aromatiska kolväten (PAH) undersöktes i Getasjöns, Törns och Kyrksjöns sediment år 213. Sedimentens beskaffenhet och innehåll av kväve och fosfor undersöktes också. Samtliga analysresultat redovisas i Bilaga 7. Fosforhalterna kan anses vara låga i aktuella prover jämfört med andra sjöar, och likvärdiga med hänsyn taget till sedimentens innehåll av organisk substans. Kvävehalterna kan anses vara låga eller måttligt höga. Även kvävehalterna var likvärdiga med hänsyn taget till sedimentens innehåll av organisk substans. Halterna av metaller i sediment som ingår i Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (rapport 4913) redovisas i Tabell 7. Arsenik, kadmium och zink förekom i måttligt höga halter i Getasjön, men på övriga lokaler var halterna av dessa metaller låga. Bly förekom i låga eller mycket låga halter på samtliga lokaler, men den högsta halten uppmättes i Getasjön. Med hänsyn taget till sedimentens innehåll av organisk substans var halterna av arsenik, kadmium och bly högst i Getasjön. Eftersom dessa metaller använts vid glastillverkning skulle de uppmätta halterna av dessa ämnen kunna vara kopplat till sådan verksamhet. Koppar, krom, kvicksilver och nickel uppmättes i låga eller mycket låga halter vid samtliga lokaler, men de högsta halterna, med hänsyn taget till sedimentens innehåll av organisk substans, noterades i Kyrksjön. Inte vid någon lokal anses halterna av koppar, krom, kvicksilver eller nickel vara tydligt förhöjda. Någon tydlig påverkan med avseende på dessa metaller kan därför inte verifieras. Tabell 7. Halter av metaller i sediment i Lyckebyån år 213 bedömda utifrån Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag (Rapport 4913) Lokal Djup Ts Gf As Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn (cm) (% av prov) (% av Ts) (mg/kg Ts) 7. Getasjön -1 1,2 28, , ,19 8, Törn -1 4,7 31,9 7,7 71 1, , Kyrksjön -1 12,2 14,8 7,2 47 1, , Mycket låga halter Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter 16 olika fraktioner av PAH analyserades: PAH-L Polycykliska aromatiska kolväten med låg molekylvikt (naftalen, acenaften och acenaftylen) PAH-M Polycykliska aromatiska kolväten med medelhög molekylvikt (fluoren, fenantren, antracen, fluoranten och pyren) PAH-H Polycykliska aromatiska kolväten med hög molekylvikt (bens(a)antracen, krysen, bens(b)fluoranten, bens(k)fluoranten, bens(a)pyren, dibens(ah)antracen, benso(ghi)perylen och indeno(123cd)pyren). PAH-H består av de PAH som tidigare ingick i gruppen cancerogena PAH (Naturvårdsverket, 1997) samt benso(ghi)perylen. PAH-M består av PAH som tidigare ingick i gruppen övriga PAH, 26

31 LYCKEBYÅN 213 Resultat och diskussion men som nu klassats som cancerogena. Indelningen har gjorts eftersom den möjliggör en bättre beskrivning av PAH-föreningarnas fördelning i miljön och deras effekter på hälsa och miljö. I Naturvårdsverkets rapport 5976 Riktvärden för förorenad mark (29) redovisas generella riktvärden för känslig markanvändning, KM, och mindre känslig markanvändning, MKM enligt nedan: Analys Riktvärde KM Riktvärde MKM Enhet PAH-L (låg molekylvikt), summa 3 15 mg/kg TS PAH-M (medelhög molekylvikt), summa 3 2 mg/kg TS PAH-H (hög molekylvikt), summa 1 1 mg/kg TS Vid undersökningarna år 213 noterades följande resultat: Samtliga fraktioner inom gruppen PAH-L förekom i halter under rapporteringsgränsen för analysen (<,1 mg/kg TS). Inom gruppen PAH-M förekom fluoranten och pyren i Getasjön och Törn i halter över rapporteringsgränsen (<,1 mg/kg TS), men i summahalter lägre än riktvärdet för känslig markanvändning, KM. Inom gruppen PAH-H förekom samtliga fraktioner i halter under rapporteringsgränsen för analysen (<,1 mg/kg TS) i Getasjön och Kyrksjön, undantaget indeno(1,2,3-cd)pyren som rapporterades till,1 mg/kg TS. I Törn förekom benso(a)pyren, benso(b+k)fluoranten, bchrysen/trifenylen, indeno(1,2,3-cd)pyren och benso(ghi)perylen i rapporterbara halter, och i summahalter högre än riktvärdet för känslig markanvändning, KM. Uppmätta halter tyder inte på någon påverkan från punktkälla utan på allmän diffus påverkan. Bilavgaser, slitage av bildäck och slitage av vägmaterial är de största källorna till PAH i luften i de större städerna enligt Kemikalieinspektionen. Småskalig vedeldning, kreosotimpregnerat virke, fabriker som tillverkar gummi samt bensinstationer är andra källor till spridning av PAH. Känslig markanvändning, KM, där markkvaliteten inte begränsar val av markanvändning. Alla grupper av människor (barn, vuxna, äldre) kan vistas permanent inom området under en livstid. De flesta markekosystem samt grundvatten och ytvatten skyddas. Mindre känslig markanvändning, MKM, där markkvaliteten begränsar val av markanvändning till t.ex. kontor, industrier eller vägar. De exponerade grupperna antas vara personer som vistas i området under sin yrkesverksamma tid samt barn och äldre som vistas i området tillfälligt. Markkvaliteten ger förutsättningar för markfunktioner som är av betydelse vid mindre känslig markanvändning, till exempel kan vegetation etableras och djur tillfälligt vistas i området. Grundvatten på ett avstånd av cirka 2 meter samt ytvatten skyddas. 27

32 LYCKEBYÅN 213 Resultat och diskussion Ämnestransport Beräkningar av transporter och arealspecifika förluster har gjorts för fyra delavrinningsområden inom Lyckebyåns avrinningsområde. Transporter, arealspecifika förluster samt utsläpp från kommunala avloppsreningsverk inom respektive delavrinningsområde redovisas i Tabell 8 (fosfor) och Tabell 9 (kväve). I tabellerna framgår också belastningen från respektive punktkälla i jämförelse med den totala transporten vid respektive provpunkt inom recipientkontrollen där transporten beräknats. I Bilaga 8 redovisas månadstransporter vid respektive beräkningspunkt. Den totala transporten från Lyckebyån till havet år 213 blev ca 3,3 ton fosfor, ca 14 ton kväve och ca 29 ton organiskt kol beräknat utifrån vattenföring (SMHI:s SHYPE) vid utloppspunkten till delavrinningsområde och analysdata från den samordnade recipientkontrollen i Lyckebyån vid Lyckeby (stn 17). De största transporterna skedde i januari samt februari och april/maj. Transporten av fosfor i Lyckebyån vid Lyckeby har varierat mycket under perioden (Figur 17). Skillnaderna mellan transporterna olika år har i stort följt variationerna i vattenföringen. För hela perioden syns ingen signifikant trend till varken minskande eller ökande transporter av fosfor i Lyckebyån vid Lyckeby. Beräknade flödesviktade årsmedelhalter för fosfor (Figur 2) under perioden visar också på stora variationer. Inte heller för de flödesviktade årsmedelhalterna syns några signifikanta trender. Kvävetransporten i Lyckebyån vid Lyckeby har signifikant ökat sedan början av 197-talet, men variationerna mellan olika år har varit stor (Figur 18). De flödesviktade årsmedelhalterna av kväve (Figur 21) visar också på signifikant ökande kvävehalter i Lyckebyån vid Lyckeby sedan början av 199-talet. Den tydligaste ökningen skedde fram till toppnoteringarna 21 och 27. Tabell 8. Transporter, arealförluster samt utsläpp av fosfor från kommunala avloppsreningsverk för olika delavrinningsområden vid respektive beräkningspunkt. % av transport vid beräkningspunkt utgör rapporterad utsläppsmängd från respektive reningsverk i relation till beräknade ämnestransporter vid respektive provpunkt inom recipientkontrollen. Någon reduktion av ämnesmängd har ej medräknats på sträckan mellan reningsverken och provpunkten Lokal Delavrinnings- Avr. Tran- Areal- Punktkälla Fosforutsläpp Nr område omr. sport förlust % av transport areal P P vid km 2 ton/år kg/ha,år ton/år beräkningspunkt Västraby 275 1,1,41 Kosta ARV,34 3 Åfors ARV,1,1 Emmaboda ARV, Linnefors 181,62,34 Skruv ARV,27 4 Långasjö ARV,4, Fur RV ,4,41 Vissefjärda ARV,26 1 Saleboda ARV,2, Lyckeby 81 3,3,41 Strömsberg ARV,1,4 Kättilsmåla ARV,1,3 TOT,14 4,3 28

33 LYCKEBYÅN 213 Resultat och diskussion Tabell 9. Transporter, arealförluster samt utsläpp av kväve från punktkällor för olika delavrinningsområden vid respektive beräkningspunkt. % av transport vid beräkningspunkt utgör rapporterad utsläppsmängd från respektive reningsverk i relation till beräknade ämnestransporter vid respektive provpunkt inom recipientkontrollen. Någon reduktion av ämnesmängd har ej medräknats på sträckan mellan reningsverken och provpunkten Lokal Delavrinnings- Avr. Tran- Areal- Punktkälla Nr område omr. sport förlust Kväveutsläpp % av transport areal N N vid km 2 ton/år kg/ha,år ton/år beräkningspunkt Västraby ,1 Kosta ARV 4,2 7 Åfors ARV,15,3 Emmaboda ARV Linnefors ,4 Skruv ARV,65 3 Långasjö ARV, Fur RV ,7 Vissefjärda ARV 1,2 1 Saleboda ARV,32, Lyckeby ,7 Strömsberg ARV,14,1 Kättilsmåla ARV,56,4 TOT Transporten av organiskt kol, mätt som TOC, i Lyckebyån vid Lyckeby har signifikant ökat sedan början av 199-talet (Figur 19). Även de flödesviktade årsmedelhalterna (Figur 22) visar på signifikant ökande halter under samma period. Ökningen har i genomsnitt varit i storleksordningen ca,5 mg TOC/l och år. För hela Lyckebyåns avriningsområde, beräknat vid Lyckeby, var arealförlusten för fosfor,41 kg/ha,år (låg förlust) och för kväve 1,7 kg/ha,år (låg förlust) (se Tabell 8 och Tabell 9) Vattenföring (m 3 /s) Figur 16. Årsmedelvattenföring i Lyckebyån vid Lyckeby (SMHI:s S-HYPE) under perioden (staplar). Den heldragna linjen utgör glidande sjuårsmedelvärden. 29

34 LYCKEBYÅN 213 Resultat och diskussion Totalfosfor (ton/år) Figur 17. Årstransporter av fosfor i Lyckebyån vid Lyckeby (SLU) under perioden (staplar). Den heldragna linjen utgör glidande sjuårsmedelvärden Totalkväve (ton/år) Figur 18. Årstransporter av totalkväve i Lyckebyån vid Lyckeby (SLU) under perioden (staplar). Den heldragna linjen utgör glidande sjuårsmedelvärden. 7 6 Totalt organiskt kol (ton/år) Figur 19. Årstransporter av organiskt kol mätt som TOC i Lyckebyån vid Lyckeby (SLU) under perioden (staplar). Den heldragna linjen utgör glidande sjuårsmedelvärden. 3

35 LYCKEBYÅN 213 Resultat och diskussion Flödesviktade totalfosforhalter (µg/l) Figur 2. Flödesviktade årsmedelhalter av fosfor i Lyckebyån vid Lyckeby (SLU) under perioden (staplar). Den heldragna linjen utgör glidande sjuårsmedelvärden Flödesviktade totalkvävehalter (µg/l) Figur 21. Flödesviktade årsmedelhalter av totalkväve i Lyckebyån vid Lyckeby (SLU) under perioden Den heldragna linjen utgör glidande sjuårsmedelvärden Flödesviktade halter av organiskt kol (mg/l) Figur 22. Flödesviktade årsmedelhalter av organiskt kol, mätt som TOC, i Lyckebyån vid Lyckeby (SLU) under perioden (staplar). Den heldragna linjen utgör glidande sjuårsmedelvärden. 31

36 LYCKEBYÅN 213 Resultat och diskussion Växtplankton Årligen utförs undersökningar av växtplankton i Getasjön, Kyrksjön, Västersjön och Törn. Växtplankton är en sammanfattande beteckning på organismer som svävar fritt i vattnet och har förmåga att fotosyntetisera. Artsammansättningen av växtplankton varierar mellan olika typer av vatten beroende på näringstillgång, humushalt och biologiska omständigheter som t.ex. vilka fisk- och djurplanktonarter som förekommer. I Bilaga 9 redovisas artlistor och resultatsammanställningar från växtplanktonanalyserna. Där redovisas också de parametrar som ingår i bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 213:19) samt tidsutvecklingen vad gäller växtplanktonbiomassan i de studerade sjöarna. Resultatet år 213 visade god sammanvägd näringsstatus i samtliga fyra sjöar, enligt bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Tabell 1). Förekomst av näringskrävande arter medförde dock att Kyrksjön och Västersjön bedömdes ha måttlig status i Medins expertbedömning. Totalbiomassan varierade från måttlig i Törn till hög i Kyrksjön medan andelen cyanobakterier var mycket liten i alla sjöarna. Det trofiska planktonindexet TPI var lågt (god status) i Getasjön, Kyrksjön och Västersjön och högt (måttlig status) i Törn. Den potentiellt besvärsbildande algen Gonyostomum noterades i alla sjöarna, störst mängd hade Getasjön. Arten gynnas bl.a. av höga halter organiska ämnen i vattnet (humus eller utsläppta ämnen) och dess förekomst, i kombination med förekomsten av näringsgynnade indikatorarter, indikerar viss påverkan av organiska näringsämnen i sjösystemet. Surhetsklassningen, enligt bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter, visade nära neutrala förhållanden i alla fyra undersökta sjöar (Tabell 1). Sjöarnas växtplankton har undersökts årligen sedan 21, (i Getasjön sedan 24). Under perioden hade artantalet ökat i alla sjöar och regressionsanalys visar att förändringen är statistiskt signifikant för alla sjöar utom för Västersjön, skillnaderna beror dock sannolikt främst på skillnader i analysnivå. Ser man på förändringar av biomassa så var det endast Kyrksjön som uppvisade en tydlig trend (Bilaga 9), biomassan ökade under perioden och förändringen är statistiskt signifikant. När det gäller TPI, trofiskt planktonindex fanns inga trender i någon av sjöarna. Tabell 1. Statusklassning för näringsämnen och surhet, enligt bedömningsgrunder i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 213:19), på lokaler inom Lyckebyåns avrinningsområde år 213 Statusklassning (sammanvägd näringsstatus) Statusklassning (surhet) Lokal 7. Getasjön God Nära neutralt 57. Törn God Nära neutralt 1. Kyrksjön God Nära neutralt 11. Västersjön God Nära neutralt 32

37 LYCKEBYÅN 213 Resultat och diskussion Bottenfauna Bottenfauna avser ryggradslösa djur (insekter, fåborstmaskar, iglar, virvelmaskar, snäckor, musslor och kräftdjur) som lever på eller i bottnar i vattenmiljöer. Undersökning av bottenfauna i Lyckebyåns vattensystem år 213 omfattade fem lokaler i rinnande vatten (Tabell 11). I Bilaga 1 redovisas resultaten för de olika lokalerna i detalj. Där återfinns även beräknade index, artlistor och lokalbeskrivningar samt jämförelser med tidigare undersökningar. Bottenfaunan i Lyckebyåns huvudfåra var överlag artrik. Allra flest arter påträffades vid lokal 16 (Lyckebyån vid Stubbelycka) där 49 taxa noterades. Som kontrast till denna artrika lokal kan nämnas att i ett av Lyckebyåns biflöden (lokal 54 uppströms sjön Löften) var artantalet mycket lågt här påträffades endast 14 olika taxa. Bottenfaunan visade generellt på en god vattenkvalitet i vattensystemet (Tabell 11). I ett av biflödena (lokal 54 uppströms sjön Löften) visade dock statusklassningen enligt bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 213:19) på otillfredsställande status med avseende på näringsämnen. Lokalens bottenfauna indikerade dock problem med såväl låga ph-värden som låga syrehalter. I Medins expertbedömning bedömdes därför förhållandena som sura och statusen som måttlig med avseende på näring (Bilaga 1). Även vid lokal 6 (Getasjökvarn i Lyckebyåns huvudfåra) justerades klassningen från hög till god status med avseende på näring, och bottenfaunan där bedömdes även som måttligt regleringspåverkad. Årets bottenfaunaundersökningar visade att Lyckebyåns vattensystem hyser flera ovanliga taxa (Bilaga 1). Totalt påträffades sju ovanliga taxa, av dessa hittades fem stycken vid lokal 16 (Kättilsmåla). Denna lokal bedömdes hysa mycket höga naturvärden (med avseende på bottenfaunan). Bottenfaunan har vid flera lokaler undersökts sedan år En regressionsanalys har utförts vid samtliga lokaler på totalantalet taxa och ASPT-index. Vid lokal 14 (Lyckebyån vid Stubbelycke) har ASPT-index ökat och förändringen var statistiskt signifikant. Denna ökning kan vara ett tecken på en viss förbättring i vattenkvalitet vid lokalen. I övrigt noterades inga trender. Tabell 11. Statusklassning av bottenfaunan på de undersökta lokalerna i Lyckebyån 213 enligt bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 213:19) Statusklassning enligt Havs- och vattenmyndighetens kriterier Surhetsklass Ekologisk kvalitet Näringsstatus Lokal (MILA/MISA) (ASPT-index) (DJ-index) 6. Lyckebyån, Getasjökvarn Nära neutralt Hög Hög 14. Lyckebyån, Stubbelycke Nära neutralt Hög Hög 16. Lyckebyån, Kättilsmåla Nära neutralt Hög Hög 54. Bifl till Lyckebyån, uppstr. Löften Nära neutralt God Otillfredsställande 55. Bifl till Lyckebyån, Linnefors Nära neutralt Hög Hög 33

38 LYCKEBYÅN 213 Resultat och diskussion Kiselalger Kiselalger är ofta den dominerande gruppen i påväxtalgsamhället. Begreppet påväxtalger innefattar de alger som sitter fast på, eller lever i direkt anslutning till, olika substrat (t.ex. stenar och vattenväxter) i sjöar och vattendrag. Eftersom de flesta kiselalger har specifika krav på sin levnadsmiljö fungerar de bra som indikatorer på närings- och föroreningspåverkan samt surhet. Små förändringar kan göra att vissa arter ökar i antal, medan andra försvinner. Kiselalger har undersökts på sju lokaler i Lyckebyån (Tabell 12 och Bilaga 11). I Bilaga 11 redovisas metodik, artlistor och resultatsammanställningar från kiselalgsanalyserna samt tidsutvecklingen i de studerade provpunkterna. I Tabell 12 redovisas statusklassningarna för näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening samt surhet enligt bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 213:19) i Lyckebyåns avrinningsområde år 213. Kiselalgsindexet IPS visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Stödparametrarna %PT (andelen föroreningstoleranta kiselalger) och TDI (mängden näringskrävande arter) beaktas vid klassningen framför allt om IPS-värdet ligger nära en klassgräns. Alla lokaler utom 55 (Linneforsån vid Linnefors) hamnade i klass 1, hög status, med avseende på näringsämnen och organisk förening år 213 (Tabell 12). IPS-indexet låg emellertid mycket nära gränsen mot god status i lokal 12 (Lyckebyån vid Fur RV 123). Mängden näringskrävande arter (TDI) var inte anmärkningsvärd, men eftersom planktiska arter dominerade i provet vilka inte räknas med i TDI-värdet blir indexet något underskattat. Den dominerande arten, Aulacoseira ambigua föredrar mer eller mindre näringsrikt vatten. Andelen föroreningstoleranta former (%PT) var dock liten. Bedömningen klass 2, god status, fick lokal 55. Även här blir mängden näringskrävande kiselalger (TDI) något underskattad på grund av dominans av planktiska arter, framför allt Aulacoseira ambigua. Lokaler som ligger nära sjöutlopp domineras ofta av arter som har sitt ursprung i sjön uppströms. Om man vill ha ett bättre resultat för själva vattendraget bör lokaler nära sjöar, om möjligt, flyttas längre nedströms, för att minska sjöpåverkan. Tabell 12. Statusklassning för näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening samt surhet enligt bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 213:19) i Lyckebyåns avrinningsområde år 213 Statusklassning (näringsämnen och organisk förening) Statusklassning (surhet) Lokal 5. Lyckebyån, Riksväg 25 Hög Nära neutralt 6. Lyckebyån, Getasjökvarn Hög Alkaliskt 8. Lyckebyån, Västraby Hög Nära neutralt 12. Lyckebyån, Fur RV 123 Hög Nära neutralt 14. Lyckebyån, Stubbelycke Hög Alkaliskt 16. Lyckebyån, Kättilsmåla Hög Nära neutralt 55. Linneforsån, Linnefors God Nära neutralt 34

39 LYCKEBYÅN 213 Resultat och diskussion Surhetsindexet ACID är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph under 7. Vid höga ph ger indexet inte fullt lika starka klassningar som vid lägre ph (Andrén & Jarlman 28). Alla lokaler visade antingen alkaliska förhållanden (årsmedelvärde för ph över 7,3) eller nära neutrala förhållanden år 213 (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3, Tabell 12). Lokalerna 5 (Lyckebyån vid Riksväg 25) och 8 (Lyckebyån vid Västraby) ligger dock i den nedre delen av klassintervallet (dvs. närmare måttligt surt) och lokal 16 (Lyckebyån vid Kättilsmåla) relativt nära gränsen mot måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4). I lokalerna 6 (Lyckebyån vid Getasjökvarn) och 14 (Lyckebyån vid Stubbelycke) var diversiteten mycket låg (Bilaga 11), vilket kan beror på någon störning. Kiselalgssamhället på dessa lokaler dominerades helt av artgruppen Achnanthidium minutissimum, group II (Figur 23), som är vanlig i näringsfattiga och måttligt näringsrika, men ej sura vatten. Den är dessutom en primärkolonisatör och enligt tidigare erfarenheter kan den uppträda i riktigt stora mängder vid stora skiftningar i vattenståndet, t.ex. nedströms dammanläggningar, vilket kan medföra uttorkning eller omlagring/renspolning av substraten. Alla lokalerna i Lyckebyån har även undersökts åren 211 och 212 (ALcontrol 212 och ALcontrol 213). De flesta har visat samma resultat vad gäller påverkan av näringsämnen och organiskt material, nämligen hög status. Lokal 12 (Lyckebyån vid Fur RV 123) visade hög status åren 211 och 213, men god status år 212 dock mycket nära hög status. Treårsmedelvärdet hamnar i god Figur 23. Artkomplexet Achnanthidium minutissimum är en av de vanligaste kiselalgsgrupperna i olika typer av rinnande vatten, förutom i sura miljöer, Medins Biologi AB. status, men det ligger nära gränsen mot hög status. Även för lokal 55 (Linneforsån vid Linnefors) har bedömningen varierat mellan hög och god status och treårsmedelvärdet ligger i den övre delen av klassintervallet för god status. Båda lokalerna kan sägas ligga i gränslandet mellan hög och god status. IPS-indexet har ökat något på ett par lokaler, men ökningen är inte statistiskt signifikant (regressions analys, p-värde >,5). Vad gäller surhet har lokalerna 5 (Lyckebyån vid Riksväg 25), 12 (Lyckebyån vid Fur RV 123) och 14 (Lyckebyån vid Stubbelycke) visat nära neutrala eller alkaliska förhållanden alla tre åren. På övriga lokaler har bedömningen varierat mellan nära neutrala och måttligt sura förhållanden och treårsmedelvärdet av surhetsindexet ACID hamnar i nära neutralt för alla, utom lokal 16 (Lyckebyån vid Kättilsmåla) som hamnar i måttligt surt (dock nära gränsen mot nära neutralt). ACID-indexet har ökat på några lokaler, men ökningen var bara statistiskt signifikant (regressions analys, p-värde <,5) i lokal 6 (Lyckebyån vid Getasjökvarn) där surhetsbedömningen ändrats från måttligt surt år 211 till nära neutralt år 212 och alkaliskt år 213 (Bilaga 1). 35

40 LYCKEBYÅN 213 Resultat och diskussion Elfiske Elfiskeundersökningar används i huvudsak för att inventera förekomsten av fiskarter, kvantifiera de olika fiskarternas beståndstätheter och uppskatta produktionen av årsungar av laxfisk. I kontrollprogrammet för Lyckebyåns recipientkontroll ingår elfisken vid fyra stationer (8 Lyckebyån vid Västraby, 14 Lyckebyån vid Stubbelycke-Viökvarn, 16 Lyckebyån vid Kättilsmåla (ovan bron ö:a fåran) och 16 B Lyckebyån vid Mariefors), samtliga fiskade under år 213. Provfiskena utfördes 3-4 september. Vid tiden för provfiskena var vädret fint och vattenföringen låg. Det rådde därmed mycket goda förhållanden för elfiske. Inom ramen för regional kalkeffektuppföljning har elfisken också utförts i Lyckebyån vid Johansfors och i Lillån vid Åstugan vid något tillfälle under de fem senaste åren. För vissa lokaler finns långa serier med årliga fisken. I Bilaga 12 redovisas resultatsammanställningar för elfiskena vid aktuella stationer med metodik, lokalinformation, fångsstatistik, längdfördelning och statusklassning (VIX) samt tidsutveckling för vissa fångster och bedömningar. Indexet VIX (VattendragsIndeX) används för att klassa ett rinnande vattendrags generella ekologiska status och baseras på uppgifter och data som noteras vid standardiserade elfisken. Detta index räknas ut av SLU (Sveriges lantbruksuniversitet). Fullständiga fältprotokoll kan erhållas från datavärden (SLU). I Tabell 13 redovisas sammanfattande resultat avseende tätheter av öring (+ och >+) samt lokalernas ekologiska status utifrån VIX-klassningen år 213 (för Lyckebyån vid Johansfors och Lillån vid Åstugan redovisas år 212). De högsta tätheterna av öring har de senaste åren registrerats i Lyckebyån vid Johansfors och Mariefors samt i Lillån vid Åstugan (som högst ca 4-6 st/1 m 2 ). Vid övriga lokaler har tätheterna varit mycket låga eller så har öring saknats i fångsten. I Lyckebyån vid Johansfors bedömdes fiskfaunans status som god och i Lyckebyån vid Stubbelycke blev bedömningarna måttlig status. Vid övriga lokaler bedömdes statusen som otillfredsställande eller dålig oftast p.g.a. låga tätheter eller avsaknad av öring och/eller förekomst av tåliga arter, vilka dock ofta förekommer i naturliga strömsträckor som ligger i anslutning till sjöar och höljor. Medins expertbedömningar av vattendragens allmänna ekologiska status med utgångspunkt från fisk redovisas i Bilaga 12. I Lyckebyån vid Stubbelycke finns en statistik signifikant minskning av antalet fångade öringar sedan De låga tätheterna av fisk medför dock en betydande osäkerhet i beräkningen. Slumpmässiga faktorer går ej att utesluta och resultatet bör därför tolkas med stor försiktighet. Även i Lyckebyån vid Mariefors finns en statistiskt signifikant minskning av antalet fångade öringar sedan början av 199-talet. Orsaken till denna nedåtgående trend är de höga tätheter som noterades mellan åren 1992 och Om man bortser från dessa så visar statistiken ingen nedåtgående trend efter 1995, utan snarare en stabil population med naturlig variation. Tabell 13. Lokaler som elfiskats inom Lyckebyåns avrinningsområde år 213 (Lyckebyån vid Johansfors och Lillån vid Åstugan år 212) enligt Elfiskeregistret (Svenskt ElfiskeRegiSter SERS) samt redovisning av tätheter av öring (+ och >+), VIX-klass och bedömning av ekologisk status Lokal Öringtäthet st/1 m 2 klass Ekologisk status VIX- + >+ Lyckebyån, Johansfors God 8. Lyckebyån, Västraby 5 Dålig 14. Lyckebyån, Stubbelycke 3 Måttlig 16. Lyckebyån, Kättilsmåla 2 4 Otillfredsställande Lillån, Åstugan Otillfredsställande 16B. Lyckebyån, Mariefors Otillfredsställande 36

41 LYCKEBYÅN 213 Miljömål MILJÖMÅL Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och fjorton etappmål. Generationsmålet innebär att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska nås inom en generation. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Etappmålen är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål. Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen svarar för arbetet med miljömålen och uppföljningen av dem på regional nivå. De regionala miljömålen har ofta tagits fram i samverkan med aktörer i länen, till exempel landsting, samverkansorgan, kommuner, näringsliv och ideella organisationer. Nedan presenteras två av de 16 miljökvalitetsmålen som är särskilt relevanta för recipientkontrollen inom Lyckebyåns avrinningsområde. Texten är till stora delar hämtad från Miljömålsportalen ( och i tillämpliga delar baseras bedömningarna på analysresultat från Lyckebyåns recipientkontroll. Miljömålsportalen är en samverkansportal för alla aktörer inom miljömålssystemet. Den presenterar en samlad beskrivning av miljöarbetet, som sker i samverkan mellan olika aktörer i samhället för att nå miljömålen. De regionala delmålen som redovisas nedan gäller fortfarande även om målåret är passerat. En förändring i miljömålsstrukturen är på gång där bl.a. delmålen kommer att ersättas med etappmål. 3 Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar Kronobergs län: Kronobergs län tillhör ett av de mest försurningsdrabbade områdena i landet. Framförallt beror detta på ett historiskt stort nedfall av kväve och svavel, samt markförhållanden med begränsad förmåga att neutralisera det sura nedfallet. Enligt senaste beräkningar (MAGIC-212) är 56 procent av sjöarna i Kronobergs län (av dem som är större än 1ha) försurade på grund av mänsklig aktivitet. Länets 14 referenssjöar uppvisar i de flesta fall en viss återhämtning från försurning. Under 2-talet har dock förbättringstakten avtagit betydligt och merparten av dagens sura vatten kommer att vara försurade under överskådlig tid. Kalkning kommer därför att behövas i många år framöver. Målet kommer inte att nås till år 22. Kalmar län: Försurningsläget påverkas i stor utsträckning av de utsläpp av försurande ämnen som sker på kontinenten, samt från den internationella sjöfarten. Svavelnedfallet har minskat kraftigt sedan 199, från cirka 14 kilo per hektar till i medeltal 1-2 kilo per hektar 212. Kvävenedfallet till skogen ligger över den kritiska belastningen och uppgår nu till cirka 6 kilo per hektar 212. Pro- 37

42 LYCKEBYÅN 213 Miljömål gnosen är att svavelnedfallet fortsätter att minska och att kvävenedfallet långsamt börjar minska. Skogsbrukets andel av den försurande påverkan ökar på grund av en allt mer omfattande användning av skogsbränslen och kan stå för 4-7 procent av försurningen i känsliga områden beroende på om enbart stam eller också grenar och toppar (GROT) och stubbar tas ut. Försurningsläget för sjöar och vattendrag har förbättrats, men den kritiska belastningen för försurning i sjöar överskrids. Målet bedöms inte vara möjligt att nås till år 22 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Den största delen av det sura nedfallet, cirka 9 procent av svaveldioxid- och kväveoxidutsläppen och cirka 7 procent av ammoniakutsläppen, kommer från källor i andra länder och från internationell sjöfart. Det medför att det krävs internationella åtgärder för att möjliggöra en fortsatt minskning av utsläppen. Blekinge län: Blekinges mark och vatten är kraftigt försurade. Nedfall av svavel och kväve från luftföroreningar är stora och miljökvalitetsmålet kommer inte att uppnås. Åtgärder som kalkning är nödvändig för att upprätthålla ph-balansen i sjöar och vattendrag. De senaste skattningarna enligt MAGIC-modellen visar att 12 procent av länets okalkade sjöar är försurade på grund av mänskliga aktiviteter. Ytterligare cirka 48 procent av länets sjöar skulle varit försurade om de inte hade kalkats. Blekinges referenssjöar uppvisar en viss återhämtning under 199-talet. Denna positiva trend i återhämtningen tycks sedan avstannat, åtminstone beträffande ph-värdena. Vattendragen i länet visar inga tydliga tecken på återhämtning. Alla större vattendrag åtgärdas genom kalkningsverksamhet och de mindre okalkade bäckarna är oftast mycket sura 7 Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten uppnår minst god status för näringsämnen enligt förordningen (24:66) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön Kronobergs län: Under de senaste åren har betydelsefulla insatser i samhället genomförts som bedöms gynna miljötillståndet för miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. Det tar dock tid innan de åtgärder som nu sätts in ger mätbara effekter i vattnet. Detta på grund av lång tids upplagring av näringsämnen i markerna och i sedimenten. Det går inte se någon generell trend att övergödningen minskar. Enligt de statusbedömningar som genomförts inom vattenförvaltningen råder det stor risk att miljömålet inte kommer att uppnås till år 22. Åtgärdstakten behöver därför öka för att miljömålet ska uppnås till år 22. Det är endast en del av utsläppen och läckaget av näringsämnen från Kronobergs län som når havet. En viss del av fosforn och kvävet sedimenterar på botten i sjöar och vattendrag eller tas upp av alger och växter. 38

43 LYCKEBYÅN 213 Miljömål Kalmar län: Målet bedöms inte vara möjligt att nås till år 22 med idag beslutade eller planerade styrmedel. De åtgärder som har vidtagits för att komma till rätta med övergödning har hittills inte varit tillräckliga, eller inte hunnit ge resultat i miljön. Tillförseln av näringsämnen till havet behöver minska för att vi ska uppnå målet. Mätningar av tillförseln av kväve och fosfor till havet har utförts under de senaste 4 åren. Dessa visar på minskade utsläpp av fosfor från Kalmar län under 197 och 198-talet. De senaste 2 åren ses dock inga förändringar, varken i fosfor- eller kvävebelastningen. Tillförseln av näringsämnen till havet är därmed fortfarande för stort för att förbättra miljötillståndet. Blekinge län: Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 22 med idag beslutade eller planerade styrmedel, främst vad gäller övergödningen av kustvatten. En stor del av påverkan är starkt kopplad till jordbruks- och avloppsfrågor och det krävs fler och mer kraftfulla åtgärder för att nå målet. För kustvattnets del så är transporterna till havet fortsatt mycket höga och trenden är snarare en ökning än minskning. Trots insatser via lokala vattenvårdssatsningar, Greppa Näringen, förbättrad rening av avloppsvatten med mera, har tillförseln av kväve och fosfor till havet inte minskat tillräckligt för att vi ska kunna se ett förbättrat miljötillstånd. Drygt 9 procent av sjöytan och knappt 8 procent av vattendragssträckorna når målet god status för näringsämnen. Om det ser relativt bra ut för inlandsvattnet så är bilden den motsatta för kustvattnet, där allt kustvatten fortfarande bedöms ha måttlig eller otillfredsställande status för näringsämnen. Lyckebyån I Lyckebyåns huvudfåra vid Getasjökvarn (6) och Västraby (8) har fosforhalterna signifikant minskat under perioden Den långsiktiga tendensen är också minskande för flertalet övriga lokaler. Nere vid mynningen finns dock ingen signifikant trend till ökande eller minskande halter fosforhalter under samma period p.g.a. stora variationer mellan åren. Utifrån undersökningar av vattenkemi, växtplankton, bottenfauna och kiselalger som utförts inom ramen för Lyckebyåns recipientkontroll åren bedömdes flertalet provtagningsstationer ha god eller hög näringsstatus enligt bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 213:19). Måttlig status med avseende på fosfor noterades för Bjurbäcken nedströms Emmaboda samt bäcken från Långasjö (stn 56). Undersökningarna av bottenfauna de senaste åren har också gett måttlig status i Linneforsån uppströms Löften (stn 54) där bottenfaunan indikerade problem med såväl låga ph-värden som låga syrehalter. Från Lyckebyån till havet har transporten av fosfor och kväve inte minskat signifikant de senaste 2 åren. Tendensen är dock att transporten minskar. Den arealspecifika förlusten av fosfor för hela Lyckebyåns avrinningsområde var ca,4 kg P/ha, år

44 LYCKEBYÅN 213 Referenser REFERENSER Vattenkemi ALcontrol AB Lyckebyåns recipientkontroll 2. Lyckebyåns Vattenförbund. ALcontrol AB 212. Lyckebyåns recipientkontroll 211. Lyckebyåns Vattenförbund. ALcontrol AB 213. Lyckebyåns recipientkontroll 212. Lyckebyåns Vattenförbund. Calluna 211. Lyckebyån 21. Lyckebyåns Vattenförbund. Havs- och vattenmyndigheten 213. Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 213:19 Miljömålsportalen. Internetadress: Information om Sveriges 16 miljökvalitetsmål och arbetet för att nå dem. Naturvårdsverket 199. Allmänna råd 9:4. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Klassificering av vattendrag. Klassificering av vattenkemi samt metaller i sediment och organismer. Naturvårdsverket (Wiederholm ed.). Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Handbok 27:4. Naturvårdsverket. Stockholm. SCB Statistiska meddelanden. Statistik för avrinningsområden Na 11 SM 851. SCB 28. Statistiska meddelanden. Statistik för avrinningsområden 25. MI 11 SM 71. SMED Svenska MiljöEmissionsData 25 PLC5 Pollution Load Compilation 5 SMHI Svenskt vattenarkiv. Avrinningsområden i Sverige. Del 3. Vattendrag till Egentliga Östersjön och Öresund. SMHI. Vattenweb ( Statens Naturvårdsverk Bedömningsgrunder för svenska ytvatten, 1969:1. VISS VattenInformationsSystem Sverige. Internetadress Europaparlamentets och rådets direktiv 213/39/EU. Rekommendationer angående klassgränser för Särskilt Förorenande Ämnen och expertbedömning vid kemisk statusklassning. Havs- och Vattenmyndigheten. Skrivelse Växtplankton Havs- och vattenmyndigheten 213. Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 213:19 Hårding I., Liungman, A., Nilsson, C., Sundberg I. och Svensson J-E Bedömningsgrunder för växtplankton. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer växtplankton i sjöar. Medins Biologi AB. (tillgänglig på Hörnström E Trofigradering av sjöar genom kvalitativ fytoplanktonanalys. SNV PM Hörnström E Trophic characterization of lakes by means of qualitative phyto-plankton analysis. Limnologica 13: Naturvårdsverket 1986a. Metodbeskrivningar, Recipientkontroll vatten, Del 1 Undersökningsmetoder för basprogram. Naturvårdsverket Rapport 318. Naturvårdsverket 1986b. Metodbeskrivningar. Recipientkontroll Vatten. Del II. Undersökningsmetoder för specialprogram. Naturvårdsverket Rapport 319. Naturvårdsverket 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Naturvårdsverket Handbok 27:4, utgåva 1. ISBN

45 LYCKEBYÅN 213 Referenser Naturvårdsverket 21. Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Växtplankton i sjöar Version 1:3, SIS 26. Svensk Standard, SS-EN 15 24:26, Water quality- Guidance standard on the enumeration of Phytoplankton using inverted microscopy (Utermöhl technique) Utgåva 1. Utermöhl H Zur Vervollkommung der quantitativen Phytoplankton-Methodik. Mitteilungen Int. Ver. Limnol. 9: Bottenfauna Gärdenfors U. (ed.). Rödlistade arter i Sverige 211 The 211 Red List of Swedish Species. ArtDataBanken, SLU, Uppsala. Havs- och vattenmyndigheten 213. Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 213:19 Liungman M. & Ericsson, U. 26. Profundalt Trofi-index (PTI) och Eutrofieffekt-index (EEI) för bedömning av tillstånd samt för påverkansklassning av mjukbottenfauna i sjöar. Medins Biologi AB. Medin M., Ericsson, U., Liungman, M., Henricsson A., Boström A. & Rådén R. 29. Bedömningsgrunder för bottenfauna. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag. Medins Biologi AB. Mölnlycke. Naturvårdsverket 21. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars litoral och i vattendrag tidsserier. Version 1: Naturvårdsverket 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszoner. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattensförekomster kan bestämmas och följas upp. Naturvårdsverket, handbok 27:4, utgåva 1, december 27. SIS, 212. Svensk Standard, SS-EN ISO 187:212, Vattenundersökningar Vägledning för val av metoder för provtagning av bottenfauna (bentiska makroevertebrater) i sötvatten. Wiederholm T. (Ed.) 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, rapport Wiederholm T. (Ed.) 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport, biologiska parametrar. Naturvårdsverket, rapport Kiselalger ALcontrol AB 212. Lyckebyåns recipientkontroll 211. Lyckebyåns Vattenförbund. ALcontrol AB 213. Lyckebyåns recipientkontroll 212. Lyckebyåns Vattenförbund. Andrén C. & Jarlman, A. 28. Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology Vol.173/3: Havs- och vattenmyndigheten 213. Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 213:19. Jarlman A. & Sundberg I Bedömningsgrunder för kiselalger. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer kiselalger i vattendrag. Medins Biologi AB. ( Naturvårdsverket 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 27:4, utgåva 1 december 27. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. ( Naturvårdsverket 29. Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys Version 3:1, ( 41

46 LYCKEBYÅN 213 Referenser SIS 23. Svensk Standard, SS-EN 13946, Water quality - Guidance standard for the routine sampling and pretreatment of benthic diatoms from rivers. SIS 25. Svensk Standard, SS-EN 1447:25, Water quality- Guidance identification, enumeration and interpretation of benthic diatom samples from running waters. Elfiske Artdatabanken. 21a. Rödlistan. Lake, Lota lota. 21. [Elektronisk källa] Tillgänglig på: [ ] Artdatabanken Nationalnyckeln till Sveriges flora och Fauna. Ryggsträngsdjur: Strålfeniga Fiskar. Chordata: Actinopterygii. Degerman, E. & Sers, B Elfiske. Fiskeriverket information 1999:3 Reviderad Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 213:19. Naturvårdsverket. 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Naturvårdsverket Handbok 27:4, utgåva 1. Naturvårdsverket. 21. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Elfiske i rinnande vatten. Version 1: Rådén, R Elfiske i Lyckebyån 212. En undersökning av fyra lokaler i rinnande vatten. Delrapport i ALcontrol rapport. Medins Biologi AB Rådén, R Elfiske i Lyckebyåns avrinningsområde 211. Medins Biologi AB. Rapport till Alcontrol i Linköping AB. SIS. 26. Svensk standard, SS-EN 1411:26. Vattenundersökningar provtagning av fisk med elektricitet. Sveriges lantbruksuniversitet SLU Resultat från årets och tidigare elprovfisken. Data från Elfiskeregistret sammanställd av Berit Sers, SLU

47 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 1 BILAGA 1 Stationsvisa tidsserier och bedömningar Vattenkemi och metaller i vatten Stationerna är ordnade så att punkter/biflöden högst upp i vattensystemet redovisas först, se Tabell 1 på sid 6. Efter recipientkontrollens provpunkter redovisas resultat från den nationella miljöövervakningen. 43

48 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 1 LY115 (3. infl. Transjön) Lyckebyån sid 1 Parametrar för bedömning av status Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedöm ning Totalfosfor (µg/l) 16 Måttligt hög halt 12,75 Hög Andra parametrar Treårsvärde Tillstånd Treårsvärde Totalkväve (µg/l) 613 Måttligt hög halt Konduktivitet (ms/m) 6, Nitrat+nitritkväve (µg/l) 17 - Kalcium (mekv/l),21 Absorbans 42 nm (abs/5cm),326 Starkt färgat vatten Magnesium (mekv/l),88 Turbiditet (FNU) 3,6 Betydligt grumligt vatten Natrium (mekv/l),23 TOC (mg/l) 15 Hög halt Kalium (mekv/l),23 Syre, årsmin (mg/l) 7,2 Syrerikt tillstånd Klorid (mekv/l),21 ph 6,6 Svagt surt Sulfat (mekv/l),91 Alkalinitet (mekv/l),13 God buffertkapacitet Totalfosfor årsmedel (µg/l) Övrigt kväve årsmedel Nitrit+nitratkväve årsmedel (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Absorbans f 42 nm årsmedel (abs/5cm),5,4,3,2,1, ph årsmedel, -max och -min 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, Organiskt kol årsmedel (mg/l) Turbiditet årsmedel (FNU) Alkalinitet årsmedel, -max och -min (mekv/l),4,3,2,1,

49 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 1 LY115 (3. infl. Transjön) Lyckebyån sid 2 Metaller i vatten med gränsvärde eller miljökvalitetsnorm Gränsvärde Treårsvärde Tillstånd Miljökvalitetsnorm As (µg/l),44 Låg halt,5 Underskrider Cd (µg/l),33 Låg halt,8 Underskrider Pb (µg/l) 1, Måttligt hög halt 1,2 Underskrider Hg (µg/l),3 -,7 Underskrider Ni (µg/l),49 Mycket låg halt 4 Underskrider Cr (µg/l),21 Mycket låg halt 3 Underskrider Zn (µg/l) 6,3 Låg halt 7,3 Underskrider Cu (µg/l),51 Låg halt 4 Underskrider 1 Metaller i vatten (ng/l), data från 21 till As Cd Pb Ni Cr Zn Cu Andra grundämnen Treårsvärde Treårsvärde Al (µg/l) 225 Mn (µg/l) 352 Co (µg/l),36 Si (mg/l) 4,9 Ba (µg/l) 16 Sr (µg/l) 23 Fe (mg/l) 2,2 Sb (mg/l) - Kommentar: Vattnet i Lyckebyån vid Transjöns inlopp har hög näringsstatus med avseende på fosfor. Kvävehalterna bedöms vara måttligt höga. Varken fosfor- eller kvävehalterna visar någon signifikant ökning eller minskning sett till hela perioden Avrinningsområdet domineras av skogsmark. Jordbruksmarken utgör endast ca 1 %. Ett kommunalt reningsverk (Kosta) påverkar vattenområdet uppströms provpunkten och den genomsnittliga belastningen från detta reningsverk var ca 4 kg fosfor och ca 4 ton kväve per år under perioden , vilket motsvarar i storleksordningen 2-3 % av den totala fosfortransporten och ca 6-8 % av kvävetransporten i Lyckebyåns vid Västraby (nedströms Emmaboda). Under den senaste 1-årsperioden har utsläppen av fosfor mer än halverats, medan utsläppen av kväve fördubblats. Vattnets färg, grumlighet och halt av organiskt material har ökat framför allt sedan början/mitten av 199-talet. För den senaste treårsperioden bedöms vattnet vara starkt färgat och betydligt grumligt. Halterna av organiskt material bedöms vara höga. Motståndskraften mot försurning är god och vattnet bedöms vara svagt surt. ph-värden under 6, har noterats vid ett flertal tillfällen genom åren, senast år 26. Sedan kalkningsverksamheten startade har vattnets motståndskraft mot försurning och ph-värde signifikant ökat. Metallhalterna bedöms vara låga eller mycket låga, undantaget måttligt höga blyhalter, och underskrider gällande miljökvalitetsnormer och gränsvärden. Generellt har halterna minskat sedan undersökningarna startade år 21. Minskningen är signifikant för bly och zink. Manganhalten har ökat signifikant de senaste fyra åren. 45

50 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 1 LY125 (5. Riksväg 25) Lyckebyån sid 1 Parametrar för bedömning av status Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedöm ning Totalfosfor (µg/l) 2 Måttligt hög halt 13,67 God Andra parametrar Treårsvärde Tillstånd Treårsvärde Totalkväve (µg/l) 652 Hög halt Konduktivitet (ms/m) 6,4 Nitrat+nitritkväve (µg/l) 72 - Kalcium (mekv/l),24 Absorbans 42 nm (abs/5cm),359 Starkt färgat vatten Magnesium (mekv/l),95 Turbiditet (FNU) 2,8 Betydligt grumligt vatten Natrium (mekv/l),24 TOC (mg/l) 17 Mycket hög halt Kalium (mekv/l),25 Syre, årsmin (mg/l) 7,8 Syrerikt tillstånd Klorid (mekv/l),22 ph 6,6 Svagt surt Sulfat (mekv/l),11 Alkalinitet (mekv/l),13 God buffertkapacitet Totalfosfor årsmedel (µg/l) Övrigt kväve årsmedel Nitrit+nitratkväve årsmedel (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Absorbans f 42 nm årsmedel (abs/5cm),5,4,3,2,1, ph årsmedel, -max och -min 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, Organiskt kol årsmedel (mg/l) Turbiditet årsmedel (FNU) Alkalinitet årsmedel, -max och -min (mekv/l),6,5,4,3,2,1,

51 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 1 LY125 (5. Riksväg 25) Lyckebyån sid 2 Metaller i vatten med gränsvärde eller miljökvalitetsnorm Gränsvärde Treårsvärde Tillstånd M iljökvalitetsnorm As (µg/l),42 Låg halt,5 Underskrider Cd (µg/l),3 Låg halt,8 Underskrider Pb (µg/l) 1, Måttligt hög halt 1,2 Underskrider Hg (µg/l),3 -,7 Underskrider Ni (µg/l),47 Mycket låg halt 4 Underskrider Cr (µg/l),23 Mycket låg halt 3 Underskrider Zn (µg/l) 5,2 Låg halt 7,3 Underskrider Cu (µg/l),52 Låg halt 4 Underskrider 1 Metaller i vatten (ng/l), data från 21 till As Cd Pb Ni Cr Zn Cu Andra grundämnen Treårsvärde Treårsvärde Al (µg/l) 236 Mn (µg/l) 127 Co (µg/l),3 Si (mg/l) 4, Ba (µg/l) 16 Sr (µg/l) 25 Fe (mg/l) 1,8 Sb (mg/l),11 Kommentar: Vattnet i Lyckebyån vid Riksväg 25 har god näringsstatus med avseende på fosfor. Kvävehalterna bedöms vara höga. Varken fosfor- eller kvävehalterna visar någon signifikant ökning eller minskning sett till hela perioden Avrinningsområdet domineras av skogsmark. Jordbruksmarken utgör ca 3 %. Två kommunala reningsverk (Kosta och Åfors) påverkar vattenområdet uppströms provpunkten och den genomsnittliga belastningen från dessa reningsverk var ca 6 kg fosfor och ca 4 ton kväve per år under perioden , vilket motsvarar i storleksordningen 3-5 % av den totala fosfortransporten och ca 7-9 % av kvävetransporten i Lyckebyåns vid Västraby (nedströms Emmaboda). Under den senaste 1-årsperioden har utsläppen av fosfor mer än halverats, medan utsläppen av kväve nästan fördubblats. Vattnets färg, grumlighet och halt av organiskt material har ökat framför allt sedan början/mitten av 199-talet. För den senaste treårsperioden bedöms vattnet vara starkt färgat och betydligt grumligt. Halterna av organiskt material bedöms vara mycket höga. Motståndskraften mot försurning är god och vattnet bedöms vara svagt surt. ph-värden under 6, har noterats vid enstaka tillfällen, senast år De senaste 6 åren har vattnets motståndskraft mot försurning minskat. Metallhalterna bedöms vara låga eller mycket låga, undantaget måttligt höga blyhalter, och underskrider gällande miljökvalitetsnormer och gränsvärden. Sedan undersökningarna startade år 21 har halterna av aluminium och järn signifikant ökat. Manganhalterna har ökat de senaste fyra åren. Halterna av barium och antimon har däremot minskat signifikant. 47

52 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 1 LY13 (6. Getasjökvarn) Lyckebyån sid 1 Parametrar för bedömning av status Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedöm ning Totalfosfor (µg/l) 19 Måttligt hög halt 14,73 Hög Andra parametrar Treårsvärde Tillstånd Treårsvärde Totalkväve (µg/l) 655 Hög halt Konduktivitet (ms/m) 6,7 Nitrat+nitritkväve (µg/l) 77 - Kalcium (mekv/l),24 Absorbans 42 nm (abs/5cm),378 Starkt färgat vatten Magnesium (mekv/l),1 Turbiditet (FNU) 2,4 Måttligt grumligt vatten Natrium (mekv/l),27 TOC (mg/l) 18 Mycket hög halt Kalium (mekv/l),26 Syre, årsmin (mg/l) 8,2 Syrerikt tillstånd Klorid (mekv/l),25 ph 6,6 Svagt surt Sulfat (mekv/l),11 Alkalinitet (mekv/l),12 God buffertkapacitet Totalfosfor årsmedel (µg/l) Övrigt kväve årsmedel Nitrit+nitratkväve årsmedel (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Absorbans f 42 nm årsmedel (abs/5cm),6,5,4,3,2,1, ph årsmedel, -max och -min 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, Organiskt kol årsmedel (mg/l) Turbiditet årsmedel (FNU) Alkalinitet årsmedel, -max och -min (mekv/l),5,4,3,2,1,

53 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 1 LY13 (6. Getasjökvarn) Lyckebyån sid 2 Metaller i vatten med gränsvärde eller miljökvalitetsnorm Gränsvärde Treårsvärde Tillstånd Miljökvalitetsnorm As (µg/l),46 Låg halt,5 Underskrider Cd (µg/l),24 Låg halt,8 Underskrider Pb (µg/l) 1,2 Måttligt hög halt 1,2 Underskrider Hg (µg/l),3 -,7 Underskrider Ni (µg/l),46 Mycket låg halt 4 Underskrider Cr (µg/l),27 Mycket låg halt 3 Underskrider Zn (µg/l) 5,6 Låg halt 7,3 Underskrider Cu (µg/l),57 Låg halt 4 Underskrider 1 Metaller i vatten (ng/l), data från 211 till As Cd Pb Ni Cr Zn Cu Andra grundämnen Treårsvärde Treårsvärde Al (µg/l) 247 Mn (µg/l) 171 Co (µg/l),46 Si (mg/l) 4,1 Ba (µg/l) 17 Sr (µg/l) 27 Fe (mg/l) 1,8 Sb (mg/l) - Kommentar: Vattnet i Lyckebyån vid Getasjökvarn har hög näringsstatus med avseende på fosfor. Kvävehalterna bedöms vara höga. Fosforhalterna har minskat signifikant under perioden För totalkvävehalterna är trenden inte lika tydlig, men nitratkvävehalterna har signifikant minskat under samma period. Avrinningsområdet domineras av skogsmark. Jordbruksmarken utgör ca 3 %. Två kommunala reningsverk (Kosta och Åfors) påverkar vattenområdet uppströms provpunkten och den genomsnittliga belastningen från detta reningsverk var i genomsnitt ca 4 kg fosfor och ca 4 ton kväve per år under perioden , vilket motsvarar i storleksordningen 3-5 % av den totala fosfortransporten och ca 7-9 % av kvävetransporten i Lyckebyåns vid Västraby (nedströms Emmaboda). Under den senaste 1-årsperioden har utsläppen av fosfor mer än halverats, medan utsläppen av kväve nästan fördubblats. Sedan början av 199-talet har fosforutsläppen minskat med i storleksordningen ca 8 % tack vare att avloppsvattnet från Johansfors sedan år 21 leds till Emmaboda ARV. Kväveutsläppen var i stort sett samma i början av 199-talet jämfört med nuvarande situation. Vattnets färg, grumlighet och halt av organiskt material har ökat framför allt sedan början/mitten av 199-talet. För den senaste treårsperioden bedöms vattnet vara starkt färgat och måttligt grumligt. Halterna av organiskt material bedöms vara mycket höga. Motståndskraften mot försurning är god och vattnet bedöms vara svagt surt. ph-värden under 6, har inte noterats. De senaste 6 åren har vattnets motståndskraft mot försurning minskat. Metallhalterna bedöms vara låga eller mycket låga, undantaget måttligt höga blyhalter, och underskrider gällande miljökvalitetsnormer och gränsvärden. Metallundersökningarna startade år

54 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 1 LY135 (7. Getasjön) Lyckebyån sid 1 Parametrar för bedömning av status Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedöm ning Totalfosfor (µg/l) 22 Måttligt hög halt 13,6 God Klorofyll augusti (µg/l) 15 Måttligt hög halt 3,,2 Uppnår ej god Siktdjup augusti (m) 1, Mycket litet siktdjup 3,2,31 Otillfredsställande Andra parametrar Treårsvärde Tillstånd Treårsvärde Totalkväve (µg/l) 666 Hög halt Konduktivitet (ms/m) 6,9 Nitrat+nitritkväve (µg/l) 56 - Kalcium (mekv/l),25 Absorbans 42 nm (abs/5cm),37394 Starkt färgat vatten Magnesium (mekv/l),1 Turbiditet (FNU) 2,9 Betydligt grumligt vatten Natrium (mekv/l),27 TOC (mg/l) 18 Mycket hög halt Kalium (mekv/l),26 Syre, årsmin (mg/l) 7,6 Syrerikt tillstånd Klorid (mekv/l),25 ph 6,6 Svagt surt Sulfat (mekv/l),1 Alkalinitet (mekv/l),13 God buffertkapacitet Totalfosfor årsmedel (µg/l) Övrigt kväve årsmedel Nitrit+nitratkväve årsmedel (µg/l) ,6,5,4,3,2,1, Syrehalt yta årsmin (mg/l) Absorbans f 42 nm årsmedel (abs/5cm) ph årsmedel, -max och -min Organiskt kol årsmedel (mg/l) Turbiditet årsmedel (FNU) Alkalinitet årsmedel, -max och -min (mekv/l) 1,,8,6,4,2,

55 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 1 LY135 (7. Getasjön) ,,5 1, Lyckebyån sid 2 Klorofyll augusti (µg/l) ,5 Siktdjup augusti (m) Kommentar: Vattnet i Getasjön har god näringsstatus med avseende på fosfor. Klorofyllhalterna är måttligt höga och uppnår inte god status. Siktdjupet är mycket litet och statusen bedöms som otillfredsställande. Kvävehalterna bedöms vara höga. Fosforhalterna har ökat signifikant sedan mitten/slutet av 199-talet. Totalkvävehalterna har varken ökat eller minskat sett till samma period, men halterna av nitratnitritkväve har minskat signifikant. Klorofyllhalterna har varierat betydligt mellan olika provtagningstillfällen och år utan någon signifikant trend. Siktdjupet har minskat signifikant, sannolikt som en effekt av svagt ökande vattenfärg, grumlighet och fosforhalter. Avrinningsområdet domineras av skogsmark. Jordbruksmarken utgör ca 3 %. Två kommunala reningsverk (Kosta och Åfors) påverkar vattenområdet uppströms provpunkten och den genomsnittliga belastningen från detta reningsverk var i genomsnitt ca 4 kg fosfor och ca 4 ton kväve per år under perioden , vilket motsvarar i storleksordningen 3-5 % av den totala fosfortransporten och ca 7-9 % av kvävetransporten i Lyckebyåns vid Västraby (nedströms Emmaboda). Under den senaste 1-årsperioden har utsläppen av fosfor mer än halverats, medan utsläppen av kväve nästan fördubblats Vattnets färg, turbiditet och halt av organiskt material har inte förändrats signifikant sedan mitten av 199-talet, men visar en svag tendens till ökning. För den senaste treårsperioden bedöms vattnet vara starkt färgat och betydligt grumligt. Halterna av organiskt material bedöms vara mycket höga. Motståndskraften mot försurning är god och vattnet är generellt svagt surt. phvärden under 6, har inte uppmätts sedan undersökningarna startade De senaste åren har vattnets motståndskraft mot försurning minskat signifikant. 51

56 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 1 LY319 (Bjurbäckens utlopp) Lyckebyån sid 1 Parametrar för bedömning av status Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedöm ning Totalfosfor (µg/l) 54 Mycket hög halt 18,33 Måttlig Andra parametrar Treårsvärde Tillstånd Treårsvärde Totalkväve (µg/l) 93 Hög halt Konduktivitet (ms/m) 11,3 Nitrat+nitritkväve (µg/l) 7 - Kalcium (mekv/l),43 Absorbans 42 nm (abs/5cm),567 Starkt färgat vatten Magnesium (mekv/l),17 Turbiditet (FNU) 19 Starkt grumligt vatten Natrium (mekv/l),48 TOC (mg/l) 28 Mycket hög halt Kalium (mekv/l),49 Syre, årsmin (mg/l) 5,2 Måttligt syrerikt tillstånd Klorid (mekv/l),44 ph 6,6 Svagt surt Sulfat (mekv/l),13 Alkalinitet (mekv/l),24 Mycket god buffertkapacitet Totalfosfor årsmedel (µg/l) Övrigt kväve årsmedel Nitrit+nitratkväve årsmedel (µg/l) ,,8,6,4,2, 7,5 Syrehalt årsmin (mg/l) Absorbans f 42 nm årsmedel (abs/5cm) ph årsmedel, -max och -min ,8 Organiskt kol årsmedel (mg/l) Turbiditet årsmedel (FNU) Alkalinitet årsmedel, -max och -min (mekv/l) 7, 6,5 6, 5,5,6,4,2 5, ,

57 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 1 LY319 (Bjurbäckens utlopp) Lyckebyån sid 2 Metaller i vatten med gränsvärde eller miljökvalitetsnorm Gränsvärde Treårsvärde Tillstånd M iljökvalitetsnorm As (µg/l) 1,1 Låg halt,5 Överskrider Cd (µg/l),32 Låg halt,8 Underskrider Pb (µg/l) 1, Måttligt hög halt 1,2 Underskrider Hg (µg/l),5 -,7 Underskrider Ni (µg/l) 1,5 Låg halt 4 Underskrider Cr (µg/l),68 Låg halt 3 Underskrider Zn (µg/l) 14 Låg halt 12,3 Överskrider Cu (µg/l) 4,2 Måttligt hög halt 4 Överskrider 1 Metaller i vatten (ng/l), data från 211 till As Cd Pb Ni Cr Zn Cu Andra grundämnen Treårsvärde Treårsvärde Al (µg/l) 774 Mn (µg/l) 337 Co (µg/l) 5,2 Si (mg/l) 6,6 Ba (µg/l) 35 Sr (µg/l) 49 Fe (mg/l) 3,2 Sb (mg/l) - Kommentar: Vattnet i Bjurbäcken vid utloppet till Lyckebyån har mycket höga fosforhalter och måttlig näringsstatus med avseende på fosfor. Kvävehalterna bedöms vara höga. Fosforhalterna har ökat sedan undersökningarna startade år 211, men resultaten kan variera betydligt mellan olika år. Fosforhalterna verkar korrelera med minskande syrehalter och ökande grumlighet. Avrinningsområdet domineras av skogsmark. Jordbruksmarken utgör ca 6 %. Inga kommunala reningsverk påverkar vattenområdet uppströms provpunkten. Vattendraget påverkas dock av framför allt dagvatten från Emmadoda. Även annan påverkan som förorenad mark/sediment eller punktkällor kan inte uteslutas. Undersökningar i Bjurbäcken uppströms Emmaboda visar tydligt att halterna av framför allt zink, koppar och fosfor ökar mellan punkterna. För den senaste treårsperioden bedöms vattnet vara starkt färgat och starkt grumligt. Halterna av organiskt material bedöms vara mycket höga. Motståndskraften mot försurning är mycket god och vattnet bedöms vara svagt surt. ph-värden under 6, har inte noterats. Metallhalterna bedöms vara låga, undantaget måttligt höga bly- och kopparhalter. Halterna av arsenik, zink och koppar överskrider gällande gränsvärden. Metallundersökningarna startade år

58 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 1 LY145 (8. Västraby) Lyckebyån sid 1 Parametrar för bedömning av status Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedöm ning Totalfosfor (µg/l) 25 Hög halt 15,6 God Andra parametrar Treårsvärde Tillstånd Treårsvärde Totalkväve (µg/l) 1234 Hög halt Konduktivitet (ms/m) 8,5 Nitrat+nitritkväve (µg/l) 49 - Kalcium (mekv/l),3 Absorbans 42 nm (abs/5cm),48 Starkt färgat vatten Magnesium (mekv/l),12 Turbiditet (FNU) 4,5 Betydligt grumligt vatten Natrium (mekv/l),34 TOC (mg/l) 2 Mycket hög halt Kalium (mekv/l),41 Syre, årsmin (mg/l) 8, Syrerikt tillstånd Klorid (mekv/l),31 ph 6,7 Svagt surt Sulfat (mekv/l),13 Alkalinitet (mekv/l),15 God buffertkapacitet Totalfosfor årsmedel (µg/l) Övrigt kväve årsmedel Nitrit+nitratkväve årsmedel (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Absorbans f 42 nm årsmedel (abs/5cm),6,5,4,3,2,1, ph årsmedel, -max och -min 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, Organiskt kol årsmedel (mg/l) Turbiditet årsmedel (FNU) Alkalinitet årsmedel, -max och -min (mekv/l),8,6,4,2,

59 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 1 LY145 (8. Västraby) Lyckebyån sid 2 Metaller i vatten med gränsvärde eller miljökvalitetsnorm Gränsvärde Treårsvärde Tillstånd Miljökvalitetsnorm As (µg/l),6 Låg halt,5 Överskrider Cd (µg/l),21 Låg halt,8 Underskrider Pb (µg/l) 2,4 Måttligt hög halt 1,2 Överskrider Hg (µg/l),4 -,7 Underskrider Ni (µg/l),71 Låg halt 4 Underskrider Cr (µg/l),35 Låg halt 3 Underskrider Zn (µg/l) 6,6 Låg halt 7,3 Underskrider Cu (µg/l) 1,2 Låg halt 4 Underskrider 1 Metaller i vatten (ng/l), data från 1996 till As Cd Pb Ni Cr Zn Cu Andra grundämnen Treårsvärde Treårsvärde Al (µg/l) 344 Mn (µg/l) 177 Co (µg/l),84 Si (mg/l) 4,5 Ba (µg/l) 2 Sr (µg/l) 34 Fe (mg/l) 2, Sb (mg/l) - Kommentar: Vattnet i Lyckebyån vid Västraby har god näringsstatus med avseende på fosfor. Kvävehalterna bedöms vara höga. Fosforhalterna har minskat signifikant sedan slutet av 198-talet. För kväve syns ingen motsvarande signifikant minskande trend, men halterna var vissa år i slutet av 198-talet och början av 199-talter betydligt högre än vad som uppmätts sedan mitten av 199-talet. Avrinningsområdet uppströms provpunkten domineras av skogsmark. Jordbruksmarken utgör ca 4 %. Tre kommunala reningsverk (däribland Emmaboda) påverkar vattenområdet uppströms provpunkten och den genomsnittliga belastningen från dessa reningsverk var ca 13 kg fosfor och ca 18 ton kväve per år under perioden , vilket motsvarar i storleksordningen 7-1 % av den totala fosfortransporten och ca % av kvävetransporten i ån vid Västraby. Jämfört med början av 199-talet redovisar de kommunala reningsverken en minskning av fosforutsläppen till Lyckebyån med ca 9 % medan kväveutsläppen har minskat med ca 25 % under samma period. Den största antropogena delen av fosforbelastningen på Lyckebyån uppströms Västraby sker enligt Vattenw eb ( eb.smhi.se) via urbana miljöer inkl. dagvatten (ca 36 %). Därefter avloppsreningsverk (ca 29 %) och enskilda avlopp (21 %). Den största antropogena delen av kvävebelastningen sker från avloppsreningsverk (44 %). Därefter skogsmarken (28 %) samt jordbruksverksamhet (11 %) nedfall på sjöar (ca 11 %). Arealförlusterna var i genomsnitt låga för fosfor (,5 kg/ha, år) och måttligt höga för kväve (2,2 kg/ha,år) beräknat för åren Vattnets färg och halt av organiskt material har ökat sedan början av 199-talet. För den senaste treårsperioden bedöms vattnet vara starkt färgat och betydligt grumligt. Halterna av organiskt material bedöms vara mycket höga. Motståndskraften mot försurning är god och vattnet är generellt svagt surt. ph-värden under 6, har noterats vid enstaka tillfällen, senast år 22. De senaste åren har vattnets motståndskraft mot försurning signifikant minskat. Metallhalterna bedöms vara låga, undantaget måttligt höga blyhalter. Halterna av arsenik och bly överskrider gällande gränsvärde och miljökvalitetsnorm. Generellt har halterna minskat sedan undersökningarna startade år Minskningen är signifikant för arsenik, kadmium, zink och koppar. 55

60 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 1 LY332 (54. uppstr. Löften) Lyckebyån sid 1 Parametrar för bedömning av status Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedöm ning Totalfosfor (µg/l) 27 Hög halt 16,59 God Andra parametrar Treårsvärde Tillstånd Treårsvärde Totalkväve (µg/l) 723 Hög halt Konduktivitet (ms/m) 9,3 Nitrat+nitritkväve (µg/l) 32 - Kalcium (mekv/l),25 Absorbans 42 nm (abs/5cm),573 Starkt färgat vatten Magnesium (mekv/l),17 Turbiditet (FNU) 12 Starkt grumligt vatten Natrium (mekv/l),44 TOC (mg/l) 25 Mycket hög halt Kalium (mekv/l),35 Syre, årsmin (mg/l) 3,8 Svagt syretillstånd Klorid (mekv/l),34 ph 6,2 Surt Sulfat (mekv/l),13 Alkalinitet (mekv/l),21 Mycket god buffertkapacitet Totalfosfor årsmedel (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Absorbans f 42 nm årsmedel (abs/5cm),8,6,4,2, ph årsmedel, -max och -min 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, Övrigt kväve årsmedel Nitrit+nitratkväve årsmedel (µg/l) Organiskt kol årsmedel (mg/l) Turbiditet årsmedel (FNU) Alkalinitet årsmedel, -max och -min (mekv/l) 2, 1,5 1,,5,

61 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 1 LY332 (54. uppstr. Löften) Lyckebyån sid 2 Metaller i vatten med gränsvärde eller miljökvalitetsnorm Gränsvärde Treårsvärde Tillstånd M iljökvalitetsnorm As (µg/l),43 Låg halt,5 Underskrider Cd (µg/l),17 Låg halt,8 Underskrider Pb (µg/l),6 Låg halt 1,2 Underskrider Hg (µg/l),4 -,7 Underskrider Ni (µg/l),73 Låg halt 4 Underskrider Cr (µg/l),55 Låg halt 3 Underskrider Zn (µg/l) 4,1 Mycket låg halt 7,3 Underskrider Cu (µg/l),9 Låg halt 4 Underskrider 1 Metaller i vatten (ng/l), data från 211 till As Cd Pb Ni Cr Zn Cu Andra grundämnen Treårsvärde Treårsvärde Al (µg/l) 384 Mn (µg/l) 314 Co (µg/l),9 Si (mg/l) 6,6 Ba (µg/l) 31 Sr (µg/l) 41 Fe (mg/l) 4, Sb (mg/l) - Kommentar: Vattnet i Linneforsån uppströms Löften har god näringsstatus med avseende på fosfor. Kvävehalterna bedöms vara höga. Varken fosfor- eller kvävehalterna visar någon signifikant ökning eller minskning sett till hela perioden Avrinningsområdet uppströms provpunkten domineras av skogsmark. Jordbruksmarken utgör ca 8 %. Ett kommunalt reningsverk (Skruv) påverkar vattenområdet uppströms provpunkten och den genomsnittliga belastningen f rån detta reningsverk var ca 5 kg fosfor och ca 1 ton kväve per år under perioden , vilket motsvarar i storleksordningen 3-13 % av den totala fosfortransporten och ca 3-7 % av kvävetransporten i Linneforsån vid Linnefors. De senaste 1 åren har det inte skett någon entydlig ökning eller minskning av utsläppsmängderna från Skruvs reningsverk. Vattnets färg och turbiditet har ökat sedan början av 199-talet samtidigt som syrehalterna i vattnet har minskat. För den senaste treårsperioden bedöms vattnet vara starkt färgat och starkt grumligt. Halterna av organiskt material bedöms vara mycket höga och syretillståndet är svagt. Motståndskraften mot försurning är mycket god men vattnet är generellt surt. phvärden under 6, har noterats vid ett stort antal tillfällen, senast år 211. Metallhalterna bedöms vara låga eller mycket låga och underskrider gällande gränsvärden och miljökvalitetsnormer. Undersökningarna av metaller i vatten startade år

62 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 1 LY333 (56. bäck från Långasjö) Lyckebyån sid 1 Parametrar för bedömning av status Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning Totalfosfor (µg/l) 52 Mycket hög halt 17,34 Måttlig Andra parametrar Treårsvärde Tillstånd Treårsvärde Totalkväve (µg/l) 1313 Mycket hög halt Konduktivitet (ms/m) 11,2 Nitrat+nitritkväve (µg/l) Kalcium (mekv/l),38 Absorbans 42 nm (abs/5cm),534 Starkt färgat vatten Magnesium (mekv/l),18 Turbiditet (FNU) 3,2 Betydligt grumligt vatten Natrium (mekv/l),42 TOC (mg/l) 29 Mycket hög halt Kalium (mekv/l),56 Syre, årsmin (mg/l) 4,2 Svagt syretillstånd Klorid (mekv/l),42 ph 6,1 Surt Sulfat (mekv/l),23 Alkalinitet (mekv/l),13 God buffertkapacitet 8 Totalfosfor årsmedel (µg/l) Övrigt kväve årsmedel 15 Nitrit+nitratkväve årsmedel (µg/l) ,8,6,4,2, 7, 6,5 6, 5,5 5, Syrehalt årsmin (mg/l) Absorbans f 42 nm årsmedel (abs/5cm) ph årsmedel, -max och -min ,5,4,3,2,1, Organiskt kol årsmedel (mg/l) Turbiditet årsmedel (FNU) Alkalinitet årsmedel, -max och -min (mekv/l) Kommentar: Vattnet i bäcken från Långasjön har måttlig näringsstatus med avseende på fosfor. Kvävehalterna bedöms vara mycket höga. Undersökningarna startade genom att provpunkten flyttades år 211. Reningsverket i Långasjö påverkar bäcken och den genomsnittliga belastningen från detta reningsverk var ca 6 kg fosfor och ca,7 ton kväve per år under perioden , vilket motsvarar i storleksordningen 1 % av den totala fosfortransporten och ca 2-3 % av kvävetransporten i Linneforsån nere vid Linnefors. De senaste 15 åren har fosforutsläppen minskat med > 9 % och kväveutsläppen har minskat med ca 55 %. För den senaste treårsperioden bedöms vattnet vara starkt färgat och betydligt grumligt. Halterna av organiskt material bedöms vara mycket höga och syretillståndet är svagt. Motståndskraften mot försurning är god men vattnet är generellt surt. phvärden under 6, har noterats årligen. 58

63 59 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 1

64 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 1 LY334Y (57. Törn yta) Lyckebyån sid 1 Parametrar för bedömning av status Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedöm ning Totalfosfor (µg/l) 22 Måttligt hög halt 16,71 Hög Klorofyll augusti (µg/l) 1 Måttligt hög halt 3,,3 Uppnår ej god Siktdjup augusti (m) 1,2 Litet siktdjup 3,1,37 Måttlig Andra parametrar Treårsvärde Tillstånd Treårsvärde Totalkväve (µg/l) 89 Hög halt Konduktivitet (ms/m) 8,1 Nitrat+nitritkväve (µg/l) 37 - Kalcium (mekv/l),29 Absorbans 42 nm (abs/5cm),43 Starkt färgat vatten Magnesium (mekv/l),14 Turbiditet (FNU) 3, Betydligt grumligt vatten Natrium (mekv/l),31 TOC (mg/l) 22 Mycket hög halt Kalium (mekv/l),38 Syre botten, årsmin (mg/l),1 Syrefritt eller nästan syrefritt tillståndklorid (mekv/l),28 ph 6,7 Svagt surt Sulfat (mekv/l),15 Alkalinitet (mekv/l),14 God buffertkapacitet ,6,5,4,3,2,1, 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, Totalfosfor årsmedel (µg/l) Syrehalt botten årsmin (mg/l) Absorbans f 42 nm årsmedel (abs/5cm) ph årsmedel, -max och -min Övrigt kväve årsmedel Nitrit+nitratkväve årsmedel (µg/l) Organiskt kol årsmedel (mg/l) Turbiditet årsmedel (FNU) Alkalinitet årsmedel, -max och -min (mekv/l),4,3,2,1,

65 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 1 LY334Y (57. Törn yta),,5 1, 1,5 2, 2, Siktdjup augusti (m) Lyckebyån sid 2 Kommentar: Vattnet i Törn har hög näringsstatus med avseende på fosfor. Klorofyllhalterna är måttligt höga och för höga för att uppnå god status. Siktdjupet är litet och statusen bedöms som måttlig. Kvävehalterna bedöms vara höga. Varken fosfor- eller kvävehalterna visar någon signifikant ökning eller minskning sett till perioden Klorofyllhalterna visar dock en signifikant ökande trend. Avrinningsområdet domineras av skogsmark. Jordbruksmarken utgör ca 8 %. Två kommunala reningsverk (Skruv och Långemåla) påverkar sjön och den genomsnittliga belastningen från dessa reningsverk var ca 5 kg fosfor och ca 2 ton kväve per år under perioden , vilket motsvarar i storleksordningen 4-14 % av den totala fosfortransporten och ca 5-1 % av kvävetransporten i Linneforsån nere vid Linnefors. En betydande retention sker dock i vattenområdet mellan utsläppspunkterna och transportberäkningspunkten vid Linnefors. Under den senaste 1-årsperioden har det inte skett någon entydlig ökning eller minskning av de gemensamma utsläppsmängderna från dessa reningsverk Klorofyll augusti (µg/l) Vattnets färg, turbiditet och halt av organiskt material har inte förändrats signifikant under perioden För den senaste treårsperioden bedöms vattnet vara starkt färgat och betydligt grumligt. Halterna av organiskt material bedöms vara mycket höga. Motståndskraften mot försurning är god och vattnet är generellt svagt surt. ph-värden under eller nära 6, har uppmätts de senaste fyra åren. De senaste åren har vattnets motståndskraft mot försurning minskat. 61

66 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 1 LY335 (55. Linnefors) Lyckebyån sid 1 Parametrar för bedömning av status Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedöm ning Totalfosfor (µg/l) 22 Måttligt hög halt 15,68 God Andra parametrar Treårsvärde Tillstånd Treårsvärde Totalkväve (µg/l) 798 Hög halt Konduktivitet (ms/m) 8,2 Nitrat+nitritkväve (µg/l) 48 - Kalcium (mekv/l),3 Absorbans 42 nm (abs/5cm),37 Starkt färgat vatten Magnesium (mekv/l),14 Turbiditet (FNU) 2,9 Betydligt grumligt vatten Natrium (mekv/l),3 TOC (mg/l) 21 Mycket hög halt Kalium (mekv/l),38 Syre, årsmin (mg/l) 7,9 Syrerikt tillstånd Klorid (mekv/l),28 ph 6,8 Svagt surt Sulfat (mekv/l),15 Alkalinitet (mekv/l),15 God buffertkapacitet Totalfosfor årsmedel (µg/l) Övrigt kväve årsmedel Nitrit+nitratkväve årsmedel (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Absorbans f 42 nm årsmedel (abs/5cm),5,4,3,2,1, ph årsmedel, -max och -min 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, Organiskt kol årsmedel (mg/l) Turbiditet årsmedel (FNU) Alkalinitet årsmedel, -max och -min (mekv/l),4,3,2,1,

67 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 1 LY335 (55. Linnefors) Lyckebyån sid 2 Metaller i vatten med gränsvärde eller miljökvalitetsnorm Gränsvärde Treårsvärde Tillstånd M iljökvalitetsnorm As (µg/l),41 Låg halt,5 Underskrider Cd (µg/l),12 Låg halt,8 Underskrider Pb (µg/l) 1,1 Måttligt hög halt 1,2 Underskrider Hg (µg/l),3 -,7 Underskrider Ni (µg/l),76 Låg halt 4 Underskrider Cr (µg/l),33 Låg halt 3 Underskrider Zn (µg/l) 3,5 Mycket låg halt 7,3 Underskrider Cu (µg/l) 1,2 Låg halt 4 Underskrider 1 Metaller i vatten (ng/l), data från 211 till As Cd Pb Ni Cr Zn Cu Andra grundämnen Treårsvärde Treårsvärde Al (µg/l) 227 Mn (µg/l) 142 Co (µg/l),34 Si (mg/l) 2,8 Ba (µg/l) 27 Sr (µg/l) 42 Fe (mg/l) 1,4 Sb (mg/l) - Kommentar: Vattnet i Linneforsån vid Linnefors har god näringsstatus med avseende på fosfor. Kvävehalterna bedöms vara höga. Varken fosfor- eller kvävehalterna visar någon signifikant ökning eller minskning sett till hela perioden Avrinningsområdet domineras av skogsmark. Jordbruksmarken utgör ca 8 %. Två kommunala reningsverk (Skruv och Långemåla) påverkar sjön och den genomsnittliga belastningen från dessa reningsverk var ca 5 kg fosfor och ca 2 ton kväve per år under perioden , vilket motsvarar i storleksordningen 4-14 % av den totala fosfortransporten och ca 5-1 % av kvävetransporten i Linneforsån nere vid Linnefors. En betydande retention sker dock i vattenområdet mellan utsläppspunkterna och transportberäkningspunkten vid Linnef ors. Under den senaste 1-årsperioden har det inte skett någon entydlig ökning eller minskning av de gemensamma utsläppsmängderna från dessa reningsverk. Den största antropogena delen av fosforbelastningen på Linneforsån sker enligt Vattenw eb ( eb.smhi.se) från enskilda avlopp (ca 41 %). Därefter jordbruksverksamheter (ca 33 %) och avloppsreningsverk (12 %). Den största antropogena delen av kvävebelastningen sker från skogsmarken (29 %) samt jordbruksverksamhet (28 %) och nedfall på sjöar (ca 28 %). Arealförlusterna var i genomsnitt mycket låga till låga för fosfor (,4 kg/ha, år) och låga för kväve (1,7 kg/ha,år) beräknat för åren Vattnets färg och halt av organiskt material har ökat sedan början av 199-talet. För den senaste treårsperioden bedöms vattnet vara starkt färgat och betydligt grumligt. Halterna av organiskt material bedöms vara mycket höga. Motståndskraften mot försurning är god och vattnet är generellt svagt surt. ph-värden under 6, har noterats vid några tillfällen, senast år 211. Sedan kalkningsverksamheten startade har vattnets motståndskraft mot försurning och ph-värden signifikant ökat, men de senaste åren har vattnets motståndskraft mot försurning tydligt minskat igen. Metallhalterna bedöms vara låga eller mycket låga, undantaget måttligt höga blyhalter, och underskrider gällande gränsvärden och miljökvalitetsnormer. Undersökningarna av metaller i vatten staratde år

68 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 1 LY155 (1. Kyrksjön) Lyckebyån sid 1 Parametrar för bedömning av status Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedöm ning Totalfosfor (µg/l) 25 Hög halt 14,55 God Klorofyll augusti (µg/l) 16 Måttligt hög halt 3,,19 Uppnår ej god Siktdjup augusti (m) 1, Mycket litet siktdjup 3,2,3 Otillfredsställande Andra parametrar Treårsvärde Tillstånd Treårsvärde Totalkväve (µg/l) 945 Hög halt Konduktivitet (ms/m) 8,6 Nitrat+nitritkväve (µg/l) Kalcium (mekv/l),31 Absorbans 42 nm (abs/5cm),4 Starkt färgat vatten Magnesium (mekv/l),14 Turbiditet (FNU) 4,5 Betydligt grumligt vatten Natrium (mekv/l),33 TOC (mg/l) 2 Mycket hög halt Kalium (mekv/l),41 Syre, årsmin (mg/l) 8,4 Syrerikt tillstånd Klorid (mekv/l),29 ph 6,8 Svagt surt Sulfat (mekv/l),15 Alkalinitet (mekv/l),16 God buffertkapacitet Totalfosfor årsmedel (µg/l) Övrigt kväve årsmedel Nitrit+nitratkväve årsmedel (µg/l) Syrehalt yta årsmin (mg/l) Absorbans f 42 nm årsmedel (abs/5cm),6,5,4,3,2,1, , 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, ph årsmedel, -max och -min Organiskt kol årsmedel (mg/l) Turbiditet årsmedel (FNU) Alkalinitet årsmedel, -max och -min (mekv/l),4,3,2,1,

69 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 1 LY155 (1. Kyrksjön),,5 1, 1,5 2, Siktdjup augusti (m) Lyckebyån sid 2 Kommentar: Vattnet i Kyrksjön har god näringsstatus med avseende på fosfor. Klorofyllhalterna är måttligt höga och för höga för att uppnå god status. Siktdjupet är mycket litet och statusen bedöms som otillfredsställande. Kvävehalterna bedöms vara höga. Varken fosfor- eller totalkvävehalterna visar någon signifikant ökning eller minskning sett till hela perioden , men halterna av nitratnitritkväve har minskat signifikant. Klorofyllhalterna visar inga entydliga förändringar, men siktdjupet har minskat, sannolikt som en effekt av svagt ökande vattenfärg och grumlighet. Avrinningsområdet domineras av skogsmark. Jordbruksmarken utgör ca 6 %. Sex kommunala reningsverk påverkar vattenområdet uppströms provpunkten och den genomsnittliga belastningen från dessa reningsverk var i genomsnitt ca 21 kg fosfor och ca 22 ton kväve per år under perioden , vilket motsvarar i storleksordningen 6-1 % av den totala fosfortransporten och ca % av kvävetransporten i Lyckebyåns vid Fur (nedströms Västersjön). Sedan början av 199- talet har fosforutsläppen minskat med ca 8 %, medan utsläppen av kväve har minskat med ca 1 % Klorofyll augusti (µg/l) Vattnets färg, turbiditet och halt av organiskt material har ökat signifikant sedan mitten av 199-talet. För den senaste treårsperioden bedöms vattnet vara starkt färgat och betydligt grumligt. Halterna av organiskt material bedöms vara mycket höga. Motståndskraften mot försurning är god och vattnet är generellt svagt surt. ph-värden under 6, har uppmätts vid enstaka tillfällen, senast år 26. De senaste åren har vattnets motståndskraft mot försurning minskat. 65

70 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 1 LY16 (11. Västersjön) Lyckebyån sid 1 Parametrar för bedömning av status Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedöm ning Totalfosfor (µg/l) 25 Hög halt 15,58 God Klorofyll augusti (µg/l) 17 Måttligt hög halt 3,,18 Uppnår ej god Siktdjup augusti (m),91 Mycket litet siktdjup 3,2,29 Otillfredsställande Andra parametrar Treårsvärde Tillstånd Treårsvärde Totalkväve (µg/l) 926 Hög halt Konduktivitet (ms/m) 8,7 Nitrat+nitritkväve (µg/l) 18 - Kalcium (mekv/l),32 Absorbans 42 nm (abs/5cm),4 Starkt färgat vatten Magnesium (mekv/l),14 Turbiditet (FNU) 4,6 Betydligt grumligt vatten Natrium (mekv/l),33 TOC (mg/l) 21 Mycket hög halt Kalium (mekv/l),41 Syre, årsmin (mg/l) 7,8 Syrerikt tillstånd Klorid (mekv/l),3 ph 6,8 Svagt surt Sulfat (mekv/l),16 Alkalinitet (mekv/l),16 God buffertkapacitet Totalfosfor årsmedel (µg/l) Övrigt kväve årsmedel Nitrit+nitratkväve årsmedel (µg/l) Syrehalt yta årsmin (mg/l) Absorbans f 42 nm årsmedel (abs/5cm),6,5,4,3,2,1, , 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, ph årsmedel, -max och -min Organiskt kol årsmedel (mg/l) Turbiditet årsmedel (FNU) Alkalinitet årsmedel, -max och -min (mekv/l),6,5,4,3,2,1,

71 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 1 LY16 (11. Västersjön),,5 1, 1, Siktdjup augusti (m) Lyckebyån sid 2 Kommentar: Vattnet i Västersjön har god näringsstatus med avseende på fosfor. Klorofyllhalterna är måttligt höga och för höga för att uppnå god status. Siktdjupet är mycket litet och statusen bedöms som otillfredsställande. Kvävehalterna bedöms vara höga. Varken fosfor- eller kvävehalterna visar någon signifikant ökning eller minskning sett till hela perioden , men det finns en tendens till ökande totalkvävehalter. Klorofyllhalterna visar inga entydliga förändringar. Inte heller siktdjupet kan sägas ha förändrats. Avrinningsområdet domineras av skogsmark. Jordbruksmarken utgör ca 6 %. Sex kommunala reningsverk påverkar vattenområdet uppströms provpunkten och den genomsnittliga belastningen från dessa reningsverk var i genomsnitt ca 21 kg fosfor och ca 22 ton kväve per år under perioden , vilket motsvarar i storleksordningen 6-1 % av den totala fosfortransporten och ca % av kvävetransporten i Lyckebyåns vid Fur (nedströms Västersjön). Sedan början av 199- talet har fosforutsläppen minskat med ca 8 %, medan utsläppen av kväve har minskat med ca 1 % Klorofyll augusti (µg/l) Vattnets färg, turbiditet och halt av organiskt material har ökat signifikant sedan mitten av 199-talet. För den senaste treårsperioden bedöms vattnet vara starkt färgat och betydligt grumligt. Halterna av organiskt material bedöms vara mycket höga. Motståndskraften mot försurning är god och vattnet är generellt svagt surt. ph-värden under 6, har uppmätts vid några tillfällen, senast år 26. De senaste åren har vattnets motståndskraft mot försurning minskat. 67

72 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 1 LY165 (12. Fur RV 123) Lyckebyån sid 1 Parametrar för bedömning av status Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedöm ning Totalfosfor (µg/l) 27 Hög halt 15,56 God Andra parametrar Treårsvärde Tillstånd Treårsvärde Totalkväve (µg/l) 92 Hög halt Konduktivitet (ms/m) 8,5 Nitrat+nitritkväve (µg/l) 11 - Kalcium (mekv/l),31 Absorbans 42 nm (abs/5cm),395 Starkt färgat vatten Magnesium (mekv/l),14 Turbiditet (FNU) 4,1 Betydligt grumligt vatten Natrium (mekv/l),32 TOC (mg/l) 21 Mycket hög halt Kalium (mekv/l),4 Syre, årsmin (mg/l) 7,2 Syrerikt tillstånd Klorid (mekv/l),29 ph 6,7 Svagt surt Sulfat (mekv/l),15 Alkalinitet (mekv/l),16 God buffertkapacitet Totalfosfor årsmedel (µg/l) Övrigt kväve årsmedel Nitrit+nitratkväve årsmedel (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Absorbans f 42 nm årsmedel (abs/5cm),6,5,4,3,2,1, ph årsmedel, -max och -min 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, Organiskt kol årsmedel (mg/l) Turbiditet årsmedel (FNU) Alkalinitet årsmedel, -max och -min (mekv/l),4,3,2,1,

73 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 1 LY165 (12. Fur RV 123) Lyckebyån sid 2 Metaller i vatten med gränsvärde eller miljökvalitetsnorm Gränsvärde Treårsvärde Tillstånd M iljökvalitetsnorm As (µg/l),51 Låg halt,5 Överskrider Cd (µg/l),18 Låg halt,8 Underskrider Pb (µg/l) 1,5 Måttligt hög halt 1,2 Överskrider Hg (µg/l),4 -,7 Underskrider Ni (µg/l),75 Låg halt 4 Underskrider Cr (µg/l),36 Låg halt 3 Underskrider Zn (µg/l) 5,2 Låg halt 7,3 Underskrider Cu (µg/l) 1,3 Låg halt 4 Underskrider 1 Metaller i vatten (ng/l), data från 1996 till As Cd Pb Ni Cr Zn Cu Andra grundämnen Treårsvärde Treårsvärde Al (µg/l) 276 Mn (µg/l) 186 Co (µg/l),69 Si (mg/l) 3,7 Ba (µg/l) 25 Sr (µg/l) 38 Fe (mg/l) 1,9 Sb (mg/l) - Kommentar: Vattnet i Lyckebyån vid Fur har god näringsstatus med avseende på fosfor. Kvävehalterna bedöms vara höga. Varken fosforeller kvävehalterna visar någon signifikant ökning eller minskning sett till hela perioden , men fosforhalterna var vissa år i slutet av 198-talet och början av 199-talter betydligt högre än vad som uppmätts sedan mitten av 199-talet. Avrinningsområdet uppströms provpunkten domineras av skogsmark. Jordbruksmarken utgör ca 6 %. Sju kommunala reningsverk påverkar vattenområdet uppströms provpunkten och den genomsnittliga belastningen från dessa reningsverk var ca 22 kg fosfor och ca 22 ton kväve per år under perioden , vilket motsvarar i storleksordningen 6-1 % av den totala fosfortransporten och ca % av kvävetransporten i Lyckebyån vid Fur. Sedan början av 199-talet har fosforutsläppen minskat med ca 8 %, medan utsläppen av kväve har minskat med ca 1 %. Den största antropogena delen av fosforbelastningen på Lyckebyån uppströms Fur sker enligt Vattenw eb ( eb.smhi.se) från enskilda avlopp (ca 3 %). Därefter avloppsreningsverk (ca 23 %) och urbana miljöer inkl. dagvatten (23 %) samt jordbruksverksamhet (2 %). Den största antropogena delen av kvävebelastningen sker från avloppsreningsverk (28 %) och skogsmark (28 %). Därefter jordbruksverksamhet (19 %) och nedfall på sjöar (ca 19 %). Arealförlusterna var i genomsnitt låga för fosfor (,5 kg/ha, år) och låga för kväve (1,9 kg/ha,år) beräknat för åren Vattnets färg, turbiditet och halt av organiskt material har ökat sedan början av 199-talet. För den senaste treårsperioden bedöms vattnet vara starkt färgat och betydligt grumligt. Halterna av organiskt material bedöms vara mycket höga. Motståndskraften mot försurning är god och vattnet är generellt svagt surt. ph-värden under 6, har inte noterats sedan undersökningarna startade. De senaste åren har vattnets motståndskraft mot försurning signifikant minskat. Metallhalterna bedöms vara låga, undantaget måttligt höga blyhalter. Halterna av arsenik och bly överskrider gällande gränsvärde och miljökvalitetsnorm. Generellt har halterna minskat sedan undersökningarna startade år Minskningen är signifikant för arsenik, kadmium, zink och koppar. 69

74 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 1 LY175 (14. Stubbelycke) Lyckebyån sid 1 Parametrar för bedömning av status Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedöm ning Totalfosfor (µg/l) 31 Hög halt 16,53 God Andra parametrar Treårsvärde Tillstånd Treårsvärde Totalkväve (µg/l) 888 Hög halt Konduktivitet (ms/m) 8,6 Nitrat+nitritkväve (µg/l) Kalcium (mekv/l),32 Absorbans 42 nm (abs/5cm),424 Starkt färgat vatten Magnesium (mekv/l),14 Turbiditet (FNU) 4,2 Betydligt grumligt vatten Natrium (mekv/l),31 TOC (mg/l) 21 Mycket hög halt Kalium (mekv/l),41 Syre, årsmin (mg/l) 8,4 Syrerikt tillstånd Klorid (mekv/l),29 ph 6,7 Svagt surt Sulfat (mekv/l),17 Alkalinitet (mekv/l),16 God buffertkapacitet Totalfosfor årsmedel (µg/l) Övrigt kväve årsmedel Nitrit+nitratkväve årsmedel (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Absorbans f 42 nm årsmedel (abs/5cm),6,5,4,3,2,1, ph årsmedel, -max och -min 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, Organiskt kol årsmedel (mg/l) Turbiditet årsmedel (FNU) Alkalinitet årsmedel, -max och -min (mekv/l),5,4,3,2,1,

75 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 1 LY175 (14. Stubbelycke) Lyckebyån sid 2 Metaller i vatten med gränsvärde eller miljökvalitetsnorm Gränsvärde Treårsvärde Tillstånd M iljökvalitetsnorm As (µg/l),49 Låg halt,5 Underskrider Cd (µg/l),35 Låg halt,8 Underskrider Pb (µg/l) 1,1 Måttligt hög halt 1,2 Underskrider Hg (µg/l),4 -,7 Underskrider Ni (µg/l),89 Låg halt 4 Underskrider Cr (µg/l),39 Låg halt 3 Underskrider Zn (µg/l) 6,5 Låg halt 7,3 Underskrider Cu (µg/l) 1,4 Låg halt 4 Underskrider 1 Metaller i vatten (ng/l), data från 211 till As Cd Pb Ni Cr Zn Cu Andra grundämnen Treårsvärde Treårsvärde Al (µg/l) 283 Mn (µg/l) 167 Co (µg/l),92 Si (mg/l) 4,2 Ba (µg/l) 26 Sr (µg/l) 4 Fe (mg/l) 2,5 Sb (mg/l) - Kommentar: Vattnet i Lyckebyån vid Stubbelycke har god näringsstatus med avseende på fosfor. Kvävehalterna bedöms vara höga. Varken fosfor- eller kvävehalterna visar någon signifikant ökning eller minskning sett till hela perioden Avrinningsområdet uppströms provpunkten domineras av skogsmark. Jordbruksmarken utgör ca 7 %. Åtta kommunala reningsverk påverkar vattenområdet uppströms provpunkten och den genomsnittliga belastningen från dessa reningsverk var ca 22 kg fosfor och ca 22 ton kväve per år under perioden , vilket motsvarar i storleksordningen 3-7 % av den totala fosfortransporten och ca % av kvävetransporten i Lyckebyån nere vid Lyckeby. Sedan början av 199-talet har fosforutsläppen minskat med ca 8 %, medan utsläppen av kväve har minskat med ca 1 %. Vattnets färg, turbiditet och halt av organiskt material har ökat sedan början av 199-talet. För den senaste treårsperioden bedöms vattnet vara starkt färgat och betydligt grumligt. Halterna av organiskt material bedöms vara mycket höga. Motståndskraften mot försurning är god och vattnet är generellt svagt surt. ph-värden under 6, har noterats vid några tillfällen, senast år 211. De senaste åren har vattnets motståndskraft mot försurning signifikant minskat. Metallhalterna bedöms vara låga, undantaget måttligt höga blyhalter, och underskrider gällande gränsvärden och miljökvalitetsnormer. Undersökningarna av metaller i vaten startade år

76 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 1 LY185 (16. Kättilsmåla nedstr Lillån) Parametrar för bedömning av status Totalfosfor (µg/l) Andra parametrar Lyckebyån sid 1 Treårsvärde Tills tånd Re ferensvärde EK Status/Bedöm ning 27 Hög halt 17,65 God Treårsvärde Tills tånd Treårsvärde Totalkväve (µg/l) 861 Hög halt Konduktivitet (ms/m) 8,5 Nitrat+nitritkväve (µg/l) Kalcium (mekv/l),32 Absorbans 42 nm (abs/5cm),4 Starkt färgat vatten Magnesium (mekv/l),14 Turbiditet (FNU) 3,3 Betydligt grumligt vatten Natrium (mekv/l),31 TOC (mg/l) 2 Mycket hög halt Kalium (mekv/l),4 Syre, årsmin (mg/l) 8,1 Syrerikt tillstånd Klorid (mekv/l),27 ph 6,8 Nära neutralt Sulfat (mekv/l),16 Alkalinitet (mekv/l),16 God buffertkapacitet Totalfosfor årsmedel (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Absorbans f 42 nm årsmedel (abs/5cm),6,5,4,3,2,1, ph årsmedel, -max och -min 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, Övrigt kväve årsmedel Nitrit+nitratkväve årsmedel (µg/l) Organiskt kol årsmedel (mg/l) Turbiditet årsmedel (FNU) Alkalinitet årsmedel, -max och -min (mekv/l),8,6,4,2, Kommentar: Vattnet i Lyckebyån vid Kättilsmåla har god näringsstatus med avseende på fosfor. Kvävehalterna bedöms vara höga. Undersökningarna vid provpunkten återupptogs år 211 efter 1 års uppehåll. Avrinningsområdet uppströms provpunkten domineras av skogsmark. Jordbruksmarken utgör ca 8 %. Nio kommunala reningsverk påverkar vattenområdet uppströms provpunkten och den genomsnittliga belastningen från dessa reningsverk var ca 22 kg fosfor och ca 22 ton kväve per år under perioden , vilket motsvarar i storleksordningen 3-7 % av den totala fosfortransporten och ca % av kvävetransporten i Lyckebyån nere vid Lyckeby. Sedan början av 199-talet har fosforutsläppen minskat med ca 8 %, medan utsläppen av kväve har minskat med ca 1 %. Även om det inte finns en obruten provserie syns en tydlig ökning av vattnets färg, grumlighet och halt av organiskt material sedan början av 199-talet. För den senaste treårsperioden bedöms vattnet vara starkt färgat och betydligt grumligt. Halterna av organiskt material bedöms vara mycket höga. Motståndskraften mot försurning är god och vattnet är generellt nära neutralt. ph-värden under 6, har inte noterats. 72

77 73 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 1

78 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 1 LY195 (17. Lyckeby) Lyckebyån sid 1 Parametrar för bedömning av status Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedöm ning Totalfosfor (µg/l) 27 Hög halt 19,69 God Andra parametrar Treårsvärde Tillstånd Treårsvärde Totalkväve (µg/l) 876 Hög halt Konduktivitet (ms/m) 8,6 Nitrat+nitritkväve (µg/l) Kalcium (mekv/l),32 Absorbans 42 nm (abs/5cm),398 Starkt färgat vatten Magnesium (mekv/l),14 Turbiditet (FNU) 3,2 Betydligt grumligt vatten Natrium (mekv/l),31 TOC (mg/l) 2 Mycket hög halt Kalium (mekv/l),4 Syre, årsmin (mg/l) 6,9 Måttligt syrerikt tillstånd Klorid (mekv/l),28 ph 6,8 Nära neutralt Sulfat (mekv/l),16 Alkalinitet (mekv/l),17 God buffertkapacitet Totalfosfor årsmedel (µg/l) Övrigt kväve årsmedel Nitrit+nitratkväve årsmedel (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Absorbans f 42 nm årsmedel (abs/5cm),6,5,4,3,2,1, ph årsmedel, -max och -min Organiskt kol årsmedel (mg/l) Turbiditet årsmedel (FNU) Alkalinitet årsmedel, -max och -min (mekv/l),5,4,3,2,1,

79 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 1 LY195 (17. Lyckeby) Lyckebyån sid 2 Metaller i vatten med gränsvärde eller miljökvalitetsnorm Gränsvärde Treårsvärde Tillstånd M iljökvalitetsnorm As (µg/l),46 Låg halt,5 Underskrider Cd (µg/l),21 Låg halt,8 Underskrider Pb (µg/l),92 Låg halt 1,2 Underskrider Hg (µg/l),4 -,7 Underskrider Ni (µg/l),87 Låg halt 4 Underskrider Cr (µg/l),35 Låg halt 3 Underskrider Zn (µg/l) 5,5 Låg halt 7,3 Underskrider Cu (µg/l) 1,4 Låg halt 4 Underskrider 1 Metaller i vatten (ng/l), data från 1996 till As Cd Pb Ni Cr Zn Cu Andra grundämnen Treårsvärde Treårsvärde Al (µg/l) 26 Mn (µg/l) 164 Co (µg/l),63 Si (mg/l) 4,2 Ba (µg/l) 26 Sr (µg/l) 41 Fe (mg/l) 2,2 Sb (mg/l) - Kommentar: Vattnet i Lyckebyån vid Lyckeby har god näringsstatus med avseende på fosfor. Kvävehalterna bedöms vara höga. Varken fosfor- eller kvävehalterna visar någon signifikant ökning eller minskning sett till hela perioden Lyckebyåns avrinningsområde domineras av skogsmark. Jordbruksmarken utgör ca 8 %. Tio kommunala reningsverk påverkar vattenområdet uppströms provpunkten och den genomsnittliga belastningen från dessa reningsverk var ca 22 kg fosfor och ca 23 ton kväve per år under perioden , vilket motsvarar i storleksordningen 3-7 % av den totala transporten i ån vid Lyckeby. Jämfört med början av 199-talet redovisar de kommunala reningsverken en minskning av fosforutsläppen till Lyckebyån med ca 9 % medan kväveutsläppen har minskat med ca 2 % under samma period. Den största antropogena delen av fosforbelastningen på Lyckebyån sker enligt Vattenw eb ( eb.smhi.se) via enskilda avlopp (ca 4 %). Därefter jordbruksverksamhet (ca 23 %) samt dagvatten (17 %) och avloppsreningsverk (16 %). Den största antropogena delen av kvävebelastningen sker från skogsmarken (31 %). Därefter jordbruksverksamhet (24 %), avloppsreningsverk (ca 21 %) och via nedfall på sjöar (ca 18 %). Arealförlusterna var i genomsnitt låga f ör fosfor (,6 kg/ha, år) och låga till måttligt höga för kväve (2, kg/ha,år) beräknat på hela avrinningsområdet åren Vattnets färg, grumlighet och halt av organiskt material har ökat framför allt sedan början/mitten av 199-talet. För den senaste treårsperioden bedöms vattnet vara starkt färgat och betydligt grumligt. Halterna av organiskt material bedöms vara mycket höga. Motståndskraften mot försurning är god och vattnet är generellt nära neutralt. ph-värden under 6, har inte noterats. År 26 var dock ph-värdet som lägst 6, i april. De senaste åren har vattnets motståndskraft mot försurning och ph-värde signifikant minskat. Metallhalterna bedöms genomgående vara låga och underskrider gällande miljökvalitetsnormer och gränsvärden. Generellt har halterna minskat sedan undersökningarna startade år Minskningen är signifikant för arsenik, kadmium, zink och koppar. 75

80 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 1 Lyckeby (Nationell övervakning) Lyckebyån sid 1 Parametrar för bedömning av status Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning Totalfosfor (µg/l) 29 Hög halt 19,64 God Andra parametrar Treårsvärde Tillstånd Treårsvärde Totalkväve (µg/l) 957 Hög halt Konduktivitet (ms/m) 8,5 Nitrat+nitritkväve (µg/l) Kalcium (mekv/l),31 Absorbans 42 nm (abs/5cm),42 Starkt färgat vatten Magnesium (mekv/l),14 Turbiditet (FNU) 2,9 Betydligt grumligt vatten Natrium (mekv/l),3 TOC (mg/l) 21 Mycket hög halt Kalium (mekv/l) Klorid (mekv/l),39,29 ph 6,6 Svagt surt Sulfat (mekv/l),16 Alkalinitet (mekv/l),17 God buffertkapacitet 4 Totalfosfor årsmedel (µg/l) Övrigt kväve årsmedel 15 Nitrit+nitratkväve årsmedel (µg/l) ,8,6,4,2, Absorbans f 42 nm årsmedel (abs/5cm),6,5,4,3,2,1, ph årsmedel, -max och -min 7,5 7, 6,5 6, 5,5 Sulfat (mekv/l) 5, Organiskt kol årsmedel (mg/l) Turbiditet årsmedel (FNU) Alkalinitet årsmedel, -max och -min (mekv/l),5,4,3,2,1,

81 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 1 Lyckeby (Nationell övervakning) Lyckebyån sid 2 Metaller i vatten med gränsvärde eller miljökvalitetsnorm Gränsvärde Treårsvärde Tillstånd Miljökvalitetsnorm As (µg/l),53 Låg halt,5 Överskrider Cd (µg/l),21 Låg halt,8 Underskrider Pb (µg/l),94 Låg halt 1,2 Underskrider Hg (µg/l),4 -,7 Underskrider Ni (µg/l),83 Låg halt 4 Underskrider Cr (µg/l),39 Låg halt 3 Underskrider Zn (µg/l) 5,5 Låg halt 7,3 Underskrider Cu (µg/l) 1,4 Låg halt 4 Underskrider 1 Metaller i vatten (ng/l), data från 1996 till As Cd Pb Ni Cr Zn Cu Andra grundämnen Treårsvärde Treårsvärde Al (µg/l) 26 Mn (µg/l) 15 Co (µg/l),67 Si (mg/l) 3,8 Fe (mg/l) 2,1 Sb (mg/l) - Kommentar: Vattnet i Lyckebyån vid Lyckeby har god näringsstatus med avseende på fosfor. Kvävehalterna bedöms vara höga. Varken fosfor- eller kvävehalterna visar någon signifikant ökning eller minskning sett till hela perioden Från 195-talet och fram till 198-talet påverkades Lyckebyån av den ökande försurningen. För att motverka allvarliga skador på djurlivet påbörjades omfattande kalkningsåtgärder i vattensystemet under början av 198-talet. Före kalkningsverksamheten startade var alkaliniteten (motståndskraften mot försurning) svag i Lyckebyån nere vid Lyckeby och ph-värden lägre än 6, uppmättes vid flera tillfällen. Vattnets ph-värde och alkalinitet ökade som en respons på kalkningen. Motståndskraften mot försurning är numera god och vattnet bedöms endast vara svagt surt. De senaste 1-15 åren har dock vattnets ph-värde signifikant minskat sannolikt p.g.a. minskande kalkning. ph-värden under 6, har dock inte uppmätts sedan kalkningen startade. Det minskande nedfallet av försurande ämnen syns i resultaten från Lyckebyån bl.a. genom lägre halter av sulfat. Sulfathalterna i vattnet har minskat signifikant med ca 75% sedan slutet av 196-talet. Vattnets färg, grumlighet och halt av organiskt material har ökat framför allt sedan början/mitten av 199-talet. För den senaste treårsperioden bedöms vattnet vara starkt färgat och betydligt grumligt. Halterna av organiskt material bedöms vara mycket höga. Metallhalterna bedöms genomgående vara låga och underskrider gällande miljökvalitetsnormer och gränsvärden, undantaget arsenik som överskrider gränsvärdet som anges i Havs- och Vattenmyndighetens skrivelse Generellt har metallhalterna tenderat att minska sedan år En signifikant ökning syns för aluminium, vilket sannolikt är kopplat till ökad vattenfärg och/eller grumlighet. 77

82 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 1 Tomeshultagölen (Nationell övervakning) Lyckebyån sid 1 Parametrar för bedömning av status Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning Totalfosfor (µg/l) 19 Måttligt hög halt 16,86 Hög Andra parametrar Treårsvärde Tillstånd Treårsvärde Totalkväve (µg/l) 64 Hög halt Konduktivitet (ms/m) 4,2 Nitrat+nitritkväve (µg/l) 19 - Kalcium (mekv/l),8 Absorbans 42 nm (abs/5cm),572 Starkt färgat vatten Magnesium (mekv/l),9 Turbiditet (FNU) 1, Måttligt grumligt vatten Natrium (mekv/l),17 TOC (mg/l) 24 Mycket hög halt Kalium (mekv/l) Klorid (mekv/l),21,15 ph 5,3 Mycket surt Sulfat (mekv/l),7 Alkalinitet (mekv/l), Ingen eller obetydlig buffertkapacitet 4 Totalfosfor årsmedel (µg/l) Övrigt kväve årsmedel 8 Nitrit+nitratkväve årsmedel (µg/l) ,4 Sulfat (mekv/l) 4 Organiskt kol årsmedel (mg/l),3 3,2,1,,8,6,4,2, 6,5 6, 5,5 5, 4,5 4, Absorbans f 42 nm årsmedel (abs/5cm) ph årsmedel, -max och -min Turbiditet årsmedel (FNU) 1,5 1,,5, Alkalinitet årsmedel, -max och -min (mekv/l),4,3,2,1,

83 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 1 Tomeshultagölen (Nationell övervakning) Lyckebyån sid 2 Metaller i vatten med gränsvärde eller miljökvalitetsnorm Gränsvärde Treårsvärde Tillstånd Miljökvalitetsnorm As (µg/l),43 Låg halt,5 Underskrider Cd (µg/l),11 Låg halt,8 Underskrider Pb (µg/l),66 Låg halt 1,2 Underskrider Ni (µg/l),36 Mycket låg halt 4 Underskrider Cr (µg/l),4 Låg halt 3 Underskrider Zn (µg/l) 3,7 Mycket låg halt 7,3 Underskrider Cu (µg/l),2 Mycket låg halt 4 Underskrider 1 Metaller i vatten (ng/l), data från 27 till As Cd Pb Ni Cr Zn Cu Andra grundämnen Treårsvärde Treårsvärde Al (µg/l) 242 Mn (µg/l) 8 Co (µg/l),35 Si (mg/l) 5,1 Fe (mg/l) 1,8 Sb (mg/l) - Kommentar: Tomeshultagölen fungerar som referenssjö. Sjön har hög näringsstatus med avseende på fosfor. Kvävehalterna bedöms vara höga. Fosforhalterna har minskat sedan 198- och början av 199-talet. Kvävehalterna visar däremot en signifikant ökning under samma period. Från 195-talet och fram till 198-talet påverkades Lyckebyån av den ökande försurningen. För att motverka allvarliga skador på djurlivet påbörjades omfattande kalkningsåtgärder i vattensystemet under början av 198-talet. Tomeshultagölen omfattas inte av kalkningsåtgärdera, vilket medför att sjöns vatten är mycket surt och motståndskraften mot försurning är ingen eller obetydlig. Det minskande nedfallet av försurande ämnen syns i resultaten bl.a. genom lägre halter av sulfat. Sulfathalterna i vattnet har minskat signifikant med ca 75% sedan slutet av 196-talet. Tack vare minskande nedfall har också vattnets phvärde ökat signifikant. Vattnets färg och halt av organiskt material har ökat framför allt sedan början/mitten av 199-talet. För den senaste treårsperioden bedöms vattnet vara starkt färgat och måttligt grumligt. Halterna av organiskt material bedöms vara mycket höga. Metallhalterna bedöms genomgående vara låga och underskrider gällande miljökvalitetsnormer och gränsvärden. 79

84 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 1 Mossgöl (Nationell övervakning) Lyckebyån sid 1 Parametrar för bedömning av status Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning Totalfosfor (µg/l) 8 Låg halt 13 1,52 Hög Andra parametrar Treårsvärde Tillstånd Treårsvärde Totalkväve (µg/l) 649 Hög halt Konduktivitet (ms/m) 6,9 Nitrat+nitritkväve (µg/l) 59 - Kalcium (mekv/l),31 Absorbans 42 nm (abs/5cm),113 Måttligt färgat vatten Magnesium (mekv/l),12 Turbiditet (FNU) 1,2 Måttligt grumligt vatten Natrium (mekv/l),21 TOC (mg/l) 13 Hög halt Kalium (mekv/l) Klorid (mekv/l),21,19 ph 6,8 Svagt surt Sulfat (mekv/l),15 Alkalinitet (mekv/l),21 Mycket god buffertkapacitet Totalfosfor årsmedel (µg/l) Övrigt kväve årsmedel Nitrit+nitratkväve årsmedel (µg/l) ,4 Sulfat (mekv/l) 2 Organiskt kol årsmedel (mg/l),3 15,2,1, Absorbans f 42 nm årsmedel (abs/5cm),2,15,1, Turbiditet årsmedel (FNU) 2, 1,5 1,,5, , 7, 6, 5, 4, ph årsmedel, -max och -min , Alkalinitet årsmedel, -max och -min (mekv/l),3,25,2,15,1,5, Kommentar: Mossgöl fungerar som referenssjö. Sjön har hög näringsstatus med avseende på fosfor. Kvävehalterna bedöms vara höga. Fosforhalterna har minskat sedan 199-talet. Kvävehalterna visar inte samma signifikanta förändring. Trots nedfallet av försurande ämnen har Mossgöl haft tillfredsställande ph-värden och god eller mycket god motståndskraft mot försurning under hela perioden sedan 198-talet. Det minskande nedfallet av försurande ämnen syns i resultaten bl.a. genom lägre halter av sulfat. Sulfathalterna i vattnet har halverats sedan mitten av 199-talet. Vattnets färg och halt av organiskt material har ökat framför allt sedan början/mitten av 199-talet. För den senaste treårsperioden bedöms vattnet vara måttligt färgat och måttligt grumligt. Halterna av organiskt material bedöms vara höga. 8

85 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 2 BILAGA 2 Föroreningsbelastande verksamheter Händelser vid ån Miljöskyddande åtgärder 81

86 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 2 Föroreningsbelastande verksamheter Inför framtagandet av denna rapport har respektive kommun fått tillfälle att rapportera in uppgifter om förorenande verksamheter inom Lyckebyåns avrinningsområde i för ändamålet speciellt anpassade mallar. Informationen i tabellen nedan är en sammanställning av inrapporterade uppgifter. A=avloppsreningsverk, I=industriella utsläpp, T=avfallstippar, D=dagvatten och P=pumpstationer. Punktkälla Utsläppsmängder Vatten- Delavr.- Provpunkter Utsläppsvillkor P-tot N-tot NO3-N NH4-N BOD7 övriga utsläpp förekomst område som påverkas Halter och/eller mängder ton/år ton/år ton/år ton/år ton/år anmärkning nedströms Lessebo kommun A Kosta reningsverk,34 4,2 1,4 SE , 5, 6. 7, 8, 1, 11, 12, 14, 16, 16b, 17 Riktväde BOD 1 mg/l, totalfosfor,3 mg/l A Skruv reningsverk,27,65 1,1 SE , 57, 55, 1, 11, 12, 14, 16, 16b, 17 Gränsvärde BOD 15 mg/l, totalfosfor,4 mg/l Emmaboda kommun A Åfors reningsverk,1,15,55 SE , 6, 7, 8, 1, 11, 12, 14, 16, 16b, 17 Riktvärde BOD 15 mg/l, Total fosfor,5 mg/l I Åfors glasbruk SE , 6, 7, 8, 1, 11, 12, 14, 16, 16b, 17 APJohansfors pumpst. SE , 7, 8, 1, 11, 12, 14, 16, 16b, 17 A Emmaboda reningsverk, ,4 SE , 1, 11, 12, 14, 16, 16b, 17 Gränsvärde ej överstiga BOD 15 mg/l, Total Fosfor,5 mg/l som medelvärde för kalenderår. Riktvärde ej överstiga 15 mg/l BOD och,5 mg/l total fosfor som medelvärde för kalenderkvartal A Långasjö reningsverk,4,49,14 ÖV , 57, 55, 1, 11, 12, 14, 16, 16b, 17 Gränsvärde BOD 15 mg/l, Total fosfor,5 mg/l A Vissefjärda reningsverk,26 1,2,34 Bräddning 27 m³ SE , 11, 12, 14, 16, 16b, 17 Minst 9% reduktion av BOD och Total Fosfor Karlskrona kommun A Saleboda,2,32,9 Det utgående vatten går igenom infiltrationsdammar innan det når Lyckebyån. Redovisade värden är alltså "max-värden" A Fur Flödet mäts ej, ca 1 fastigheter påkopplade motsvarande ca 3 pe. Verket har biologisk rening med efterföljande våtmark innan vattnet rinner ut i Lyckebyån. SE , 14, 16, 16b, 17 Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet före infiltration får som riktvärde ej överstiga 15 mg BOD7 och,5 mg totalfosfor per liter beräknat som medelvärde kalenderkvartal samt resthalterna i det behandlade avloppsvattnet efter infiltration får som riktvärde ej överstiga 1 mg BOD7 och,5 mg totalfosfor per liter beräknat som medelvärde kalenderkvartal. Motsvarande halter gäller som gränsvärde vid samma punkter beräknade som årsmedelvärde. SE , 16, 16b, 17 Resthalten i det behandlade avloppsvattnet efter våtmark får som riktvärde ej överstiga 15 mg BOD7 per liter beräknat som medelvärde kalenderkvartal samt att motsvarande halt gäller som gränsvärde vid samma punkter beräknat som årsmedelvärde. A Strömsberg,13,14,26 SE , 16b, 17 Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får som riktvärde ej överstiga 15 mg BOD7 och,5 mg totalfosfor per liter beräknat som medelvärde kalenderkvartal, samt motsvarande halter gäller som gränsvärde vid samma punkter beräknade som årsmedelvärde. A Kättlismåla,11,56,7 SE , 16b, 17 Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får som riktvärde ej överstiga 1 mg BOD7 och,3 mg totalfosfor per liter beräknat som medelvärde kalenderkvartal, samt att motsvarande halter gäller som gränsvärde vid samma punkter beräknade som årsmedelvärde. 82

87 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 2 Händelser vid ån Inför framtagandet av denna rapport har respektive kommun inom Lyckebyåns avrinningsområde fått tillfälle att rapportera in uppgifter om miljöpåverkan av mer tillfällig karaktär som t.ex. kraftig erosion, oljeutsläpp, dikesrensning, fiskdöd o.s.v. Eftersom en förteckning över denna typ av påverkan är viktig information som kompletterar mätningarna inom recipientkontrollen, hänvisas allmänheten till ALcontrol AB (73/ ) eller Lyckebyåns Vattenförbund, Åsa Albertsson ( ), vid iakttagelser av speciella händelser vid ån. Inrapporterade uppgifter för år 213 redovisas nedan. Datum Koordinater Händelse eller plats (miljöpåverkan av mer tillfällig karaktär t.ex. bräddning av avloppsvatten, kraftig erosion, Rapporterare översvämningar, oljeutsläpp, dikesrensning, oförklarlig fiskdöd etc) Eva Steiner Mellan Kättilsmåla och Lyckåborg Markägare har röjt/avverkat runt åkanten i stort sett hela vägen mellan Kättilsmåla och Lyckåborg under 213. Marita Jansson Kosta Glasproduktion AB, Orrefors Kosta boda AB Åfors Glasbruk Produktionen upphör vid Åfors Glasbruk. September 212 slutade man med smältning av glas. Juni 213 upphörde även målning. Under hösten 213 har tömning av lokaler pågått och under våren 214 kommer städning av lokaler att äga rum. Miljöskyddande åtgärder Respektive kommun inom Lyckebyåns avrinningsområde har också fått tillfälle att rapportera in uppgifter om utförda miljöskyddande åtgärder. Inrapporterade uppgifter för år 213 redovisas nedan. Datum Koordinater Åtgärder Rapporterare eller plats (miljöskyddande åtgärder i eller i anslutning till Lyckebyån t.ex. biologisk återställning, fiskvägar, bildande av vattennära naturreservat, våtmarker, förbättringar av enskilda avlopp, förbättrad rening i reningsverk m.m.) Staffan Ljungqvist Baldervägen, Broakulla Ersatt enskilt avlopp med anslutning till kommunalt Staffan Ljungqvist Vegagatan E-boda-ink Emmaboda ARV Omläggning av avloppledning med större diameter till ARV. Åsa Albertsson Xylem, upplag mellan Väg 12 Upplaget för snölager är fr o m denna vintern flyttad till området vid Filaregatan. och järnväg vid Lyckebyån 83

88 84

89 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 3 BILAGA 3 Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar Samordnad recipientkontroll, SRK Metodik Analysresultat 85

90 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 3 Provtagning Utförare: ALcontrol AB, Reijo Nygård, Björn Thiberg och Magnus Bergström, Olaus Magnus väg 27, Linköping, , kundservice@alcontrol.se. Metod: ISO och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning Analys Utförare: ALcontrol AB, Olaus Magnus väg 27, Linköping, , kundservice@alcontrol.se. ALcontrol AB:s deltagande i interkalibrering redovisas längst bak i denna bilaga. Metoder Turbiditet (grumlighet) SS EN ISO 727 utg 3 ph SS-EN ISO 1523:212 Alkalinitet SS-EN ISO utg 1 Syrgashalt SS-EN (fältmätning) Syrgasmättnad Beräkning Färgtal 45 nm SS-EN ISO 7887:212 Met C Absorbans 42 nm filtrerat, 5 cm kyvett SS-EN ISO 7887 utg 1 del 3, mod TOC (totalt organiskt kol) SS-EN 1484 Konduktivitet SS-EN Totalfosfor SS-EN ISO :25 Totalkväve SS-EN ISO mod Nitrat+nitritkväve SS-EN ISO mod Ammoniumkväve SS-EN ISO , mod Kalcium SS-EN ISO Magnesium SS-EN ISO Natrium SS-EN ISO Kalium SS-EN ISO Sulfat SS-EN ISO 134-1:29 Klorid SS-EN ISO 134-1:29 Siktdjup SS-EN ISO 727 del 5.2 utg 1 Klorofyll a SS mod Utvärdering Utförare: ALcontrol AB, Håkan Olofsson, Karins gränd 13, Halmstad, hakan.olofsson@alcontrol.se. Metod: Utvärderingen följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999) och bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 213:19). Statistiska analyser har utförts med hjälp av MAKESENS 1., som använder de ickeparametriska testerna Mann-Kendall Test och Sen's Slope för att beräkna trender i årliga analysdata. I efterföljande resultattabeller redovisas mindre än -värden som halva värdet och markeras med fet kursiv stil. Rastrering i efterföljande resultattabeller motsvarar bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999). Bedömningen av kväve- och fosforhalter har gjorts utifrån klassning för sjöar maj-oktober. 86

91 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 3 Rastrering Parameter Bedömning Halt/Värde Enhet x,x ph Mycket surt < 5,6 x,x Alkalinitet Ingen eller obetydlig buffertkapacitet <,2 mekv/l x,x Turbiditet Starkt grumligt vatten > 7 FNU x,x Absorbans Starkt färgat vatten >,2 abs/5cm x,x Färg Starkt färgat vatten > 1 mg Pt/l x,x TOC Mycket hög halt > 16 mg/l x,x Syrgashalt Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd < 1 mg/l x,x Totalkväve Extremt hög halter > 5 µg/l x,x Totalfosfor Extremt hög halter > 1 µg/l x,x Siktdjup Mycket litet siktdjup < 1 m x,x Klorofyll jun, okt Mycket höga halter > 25 µg/l x,x Klorofyll aug Mycket höga halter > 4 µg/l x,x Totalkväve Mycket hög halt µg/l x,x Totalfosfor Mycket hög halt 5-1 µg/l 87

92 LYCKEBYÅN 212 Bilaga 3 Tem Klo Alka Led Tur Abs Syr Syre Nitrat Vatten pera Sikt- ro lini nings bidi Färg 42 gas mätt Total Total Nitrit PROVPUNKT ID Datum föring tur djup fyll ph tet förm tet 45 nm filtr TOC halt nad fosfor kväve kväve Ca Mg Na K Cl Sulfat - m 3 /s C m µg/l - mekv/l ms/m FNU mgpt/l abs/5cm mg/l mg/l % ug/l ug/l ug/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l 3. infl. Transjön LY ,7,4 6,2,46 4,7 1,3 12, , ,14,72,18,19,18,12 LY ,5 3,1 6,6,76 5,2 2,4 1, , ,17,75,2,23,19,11 LY ,2 17,9 7,,13 5,5 1,4 12, , ,22,81,21,19,19,77 LY ,4 14, 6,8,26 6,8 8,2 11, , ,26,11,24,2,23,21 LY ,3 7,2 6,8,34 8,9 6, 13, , ,31,14,34,34,32,45 LY ,3 2,2 6,7,94 6,3 2,3 9, , ,2,83,23,23,22,14 min,3,4 6,2,46 4,7 1,3 9, , ,14,72,18,19,18,21 max,7 17,9 7,,34 8,9 8,2 13, , ,31,14,34,34,32,14 MEDEL,3 7,5 6,7,16 6,2 3,6 112, , ,22,94,23,23,22,86 median,2 5,2 6,8,11 5,9 2,4 115, , ,21,82,22,22,21,94 5. Riksväg 25 LY ,7 6,4,64 5,6 1,3 12, , ,17,9,21,22,2,13 LY ,5 6,4,83 5,5 2,7 13, , ,18,9,2,25,19,12 LY ,4 17,8 7,,15 6,7 3,9 12, , ,23,88,26,26,23,89 LY ,1 17,3 7,1,2 7,2 3, 13, , ,31,11,29,21,26,76 LY ,7 8,9 7,,19 7,2 1,5 8, , ,27,11,29,24,26,79 LY ,6 2, 6,8,13 7,4 4,2 9, , ,25,1,25,25,25,17 min,7,7 6,4,64 5,5 1,3 8, , ,17,88,2,21,19,76 max 1 17,8 7,1,2 7,4 4,2 13, , ,31,11,29,26,26,17 MEDEL,6 8,4 6,8,14 6,6 2,8 112, , ,24,98,25,24,23,11 median,5 6,2 6,9,14 6,9 2,9 12, , ,24,95,26,25,24,1 6. Getasjökvarn LY ,1 6,4,62 6,1 1,1 12, , ,18,99,26,25,23,14 LY ,5 6,5,77 6,7 2,4 15, , ,21,1,3,3,27,13 LY ,6 17,5 7,,16 6,7 2,3 14, , ,25,97,27,24,24,84 LY ,1 17,5 7,1,2 7,3 3, 12, , ,3,12,3,22,27,76 LY ,1 9, 6,9,2 7,5 1,4 9, , ,28,12,32,27,28,82 LY ,6 6,5,69 7,6 2,7 1, , ,23,11,29,26,28,19 min,1,1 6,4,62 6,1 1,1 9, , ,18,97,26,22,23,76 max 2 17,5 7,1,2 7,6 3, 15, , ,3,12,32,3,28,19 MEDEL,9 8,4 6,7,13 7, 2,2 12, , ,24,11,29,26,26,12 median,8 6,3 6,7,12 7, 2,4 12, , ,24,11,3,26,27,11 7. Getasjön yta LY ,1 is 6,4,64 6,4 1,7 12, , ,18,97,26,27,24,14 LY ,4,8 12 6,9,15 6,6 2,9 14, , ,25,98,27,24,24,85 LY ,2, ,1,21 7,3 5,6 12, , ,28,11,28,21,28,68 LY ,4 1,3 3,4 7,1,18 7,3 1,9 8,2 1 9, ,28,11,32,24,28,82 LY ,3 is 6,6,75 7,8 2,7 1, , ,23,11,28,25,28,19 min,1,8 3,4 6,4,64 6,4 1,7 8,2 1 7, ,18,97,26,21,24,68 max 19,4 1,3 28 7,1,21 7,8 5,6 14, , ,28,11,32,27,28,19 MEDEL 1,1 1, 14 6,8,14 7,1 3, 112, , ,24,11,28,24,26,11 median 9,4, ,9,15 7,3 2,7 12, , ,25,11,28,24,28,9 88

93 LYCKEBYÅN 212 Bilaga 3 Tem Klo Alka Led Tur Abs Syr Syre Nitrat Vatten pera Sikt- ro lini nings bidi Färg 42 gas mätt Total Total Nitrit PROVPUNKT ID Datum föring tur djup fyll ph tet förm tet 45 nm filtr TOC halt nad fosfor kväve kväve Ca Mg Na K Cl Sulfat - m 3 /s C m µg/l - mekv/l ms/m FNU mgpt/l abs/5cm mg/l mg/l % ug/l ug/l ug/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l Bjurbäcken uppströms LY ,9,1 6,4,13 8,6,93 16, , ,34,15,29,35,27,2 dagvatten LY ,6 1,8 6,1,53 6,5 1,8 18, , ,23,12,25,41,24,14 LY ,3 14,7 6,8,21 7, , , ,41,18,31,17,24,21 LY ,6 15,8 6,8,52 1, ,2 35 5, ,62,25,3,9,27,21 LY ,4 8,7 6,8,49 1, ,5 25 5, ,56,25,31,47,29,7 LY ,4 2,6 6,3,71 1,1 1,3 14, , ,37,18,3,32,27,36 min,4,1 6,1,53 6,5,93 14, , ,23,12,25,9,24,21 max,9 15,8 6,8,52 1, , , ,62,25,31,47,29,36 MEDEL,4 7,3 6,5,25 9, 12 25, , ,42,19,29,3,26,14 median,3 5,7 6,6,17 9,3 7,4 215, , ,39,18,3,34,27,11 Bjurbäckens utlopp LY ,9,1 6,6,14 11,4 2,5 15, , ,34,16,5,42,45,21 LY ,6 2,5 6,3,81 7,7 5,8 16, , ,24,12,31,42,3,15 LY ,3 17,6 7,,31 12, 3 26, , ,47,19,57,48,49,92 LY ,6 16,3 7,1,38 13, , , ,48,18,63,48,57,72 LY ,4 8,5 7,,65 18,2 57 7,14 7,6 1, ,74,27,81,11,78,12 LY ,4 3,4 6,6,12 11,8 5,3 13, , ,41,19,4,38,36,36 min,4,1 6,3,81 7,7 2,5 7, , ,24,12,31,38,3,72 max,9 17,6 7,1,65 18, , , ,74,27,81,11,78,36 MEDEL,4 8,1 6,8,28 12, ,47 2 9, ,45,19,54,55,49,17 median,3 6, 6,8,23 11, , , ,44,19,54,45,47,14 8. Västraby LY ,5 6,2,54 6,9 1,6 14, , ,22,11,27,3,25,16 LY ,2 6,4,93 7,8 1,2 13, , ,23,12,31,35,28,17 LY ,4 6,6,11 8,2 2,2 12, , ,23,12,32,38,31,17 LY ,2 6,7,1 7,2 3,9 13, , ,23,12,29,38,28,14 LY ,1 6,8,1 7, 3,9 12, , ,23,1,29,36,27,13 LY ,9 7,2,17 7,7 6,5 14, , ,29,12,32,31,28,87 LY ,4 2,3 6,9,15 8, 4,5 14, , ,32,12,34,3,31,1 LY ,2 16,9 7,,18 11,3 6,8 11, , ,39,14,48,55,43,12 LY ,2 12,1 7,,2 1,7 6,4 11, , ,32,12,41,53,4,11 LY ,2 9,5 7,,21 12, 2,7 6, , ,41,15,54,84,46,13 LY ,6 5,4 6,9,17 1,5 6, 8, , ,34,14,38,53,37,22 LY ,4 6,6,82 9,3 3,2 1, , ,29,14,33,37,31,25 min,16,2 6,2,54 6,9 1,2 6, , ,22,1,27,3,25,87 max 6 2,3 7,2,21 12, 6,8 14, , ,41,15,54,84,46,25 MEDEL 2 8,8 6,8,13 8,9 4,1 115, , ,29,13,36,43,33,15 median 1 7,5 6,9,13 8,1 3,9 12, , ,29,12,33,38,31,14 89

94 LYCKEBYÅN 212 Bilaga 3 Tem Klo Alka Led Tur Abs Syr Syre Nitrat Vatten pera Sikt- ro lini nings bidi Färg 42 gas mätt Total Total Nitrit PROVPUNKT ID Datum föring tur djup fyll ph tet förm tet 45 nm filtr TOC halt nad fosfor kväve kväve Ca Mg Na K Cl Sulfat - m 3 /s C m µg/l - mekv/l ms/m FNU mgpt/l abs/5cm mg/l mg/l % ug/l ug/l ug/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l 54. uppstr. Löften LY ,8,1 6,2,85 7,8 1,6 14, , ,19,15,33,35,29,17 LY ,5 3,3 6,1,66 6, 2,6 16, , ,16,12,25,34,23,12 LY ,2 13,6 6,5,29 9, , , ,31,19,5,14,38,78 LY ,5 12,8 6,7,58 13, , , ,44,25,73,35,48,65 LY ,4 7,7 6,7,63 18, 22 17, , ,43,24 1,1,71,72,15 LY ,3 2,8 6,3,84 9,5 2,5 15, , ,25,18,36,31,3,28 min,4,1 6,1,66 6, 1,6 14, , ,16,12,25,14,23,65 max,8 13,6 6,7,63 18, 53 29, , ,44,25 1,1,71,72,28 MEDEL,3 6,7 6,4,29 1, , , ,3,19,55,37,4,14 median,3 5,5 6,4,19 9,6 8,3 165, , ,28,19,43,35,34, bäck från Långasjö LY ,2 5,9,47 1,4,75 15, , ,3,17,39,48,38,26 LY , 6,2,59 8,9 1,6 13, , ,26,13,35,47,34,21 LY ,4 6,8,26 9,7 6,5 28, , ,41,19,38,57,31,14 LY torr LY torr LY , 6,2,65 13,8,54 1, , ,41,2,48,57,45,41 min,2 5,9,47 8,9,54 1, , ,26,13,35,47,31,14 max 12,4 6,8,26 13,8 6,5 28, , ,41,2,48,57,45,41 MEDEL 4,4 6,3,11 1,7 2,3 165, , ,35,17,4,52,37,26 median 2,5 6,2,62 1, 1,2 14, , ,36,18,39,53,36, Törn yta LY ,2 is 6,,79 8,7 1,7 18, , ,26,17,34,42,29,22 LY ,1 1,4 7,,14 8,4 3,1 13, , ,28,15,31,37,29,19 LY ,2 1,1 1 7,1,14 8,4 3, 12, , ,3,15,33,42,29,18 LY ,1 1,3 13 7,2,2 8,8 4,3 9, , ,32,15,32,38,3,17 LY ,4 1,5 9,6 7,,18 8,8 2,8 7, , ,3,14,32,37,3,17 min 1,2 1,1 9,6 6,,79 8,4 1,7 7, , ,26,14,31,37,29,17 max 21,2 1,5 13 7,2,2 8,8 4,3 18, , ,32,17,34,42,3,22 MEDEL 13,4 1,3 11 6,9,15 8,6 3, 118, , ,29,15,32,39,29,19 median 14,1 1,4 1 7,,14 8,7 3, 12, , ,3,15,32,38,29,18 9

95 LYCKEBYÅN 212 Bilaga 3 Tem Klo Alka Led Tur Abs Syr Syre Nitrat Vatten pera Sikt- ro lini nings bidi Färg 42 gas mätt Total Total Nitrit PROVPUNKT ID Datum föring tur djup fyll ph tet förm tet 45 nm filtr TOC halt nad fosfor kväve kväve Ca Mg Na K Cl Sulfat - m 3 /s C m µg/l - mekv/l ms/m FNU mgpt/l abs/5cm mg/l mg/l % ug/l ug/l ug/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l 57. Törn botten LY ,4 6,5,31 1,4 8,7 2,571 28, LY , 7,,15 8,5 4,6 14, , LY ,1 7,1,28 9, ,46 17, LY ,4 7,1,75 12, ,882 2, LY ,2 6,9,18 8,7 7, 7, , min 5,4 6,5,15 8,5 4,6 7,22 15, max 13,4 7,1,75 12, , , MEDEL 1,2 6,9,33 1, 1 18, , median 1,2 7,,28 9,5 8,7 16,46 18, Linnefors LY ,1 6,5,12 8,8 1,9 14, , ,28,15,33,39,3,19 LY ,8 6,3,1 8,7 1,5 16, , ,27,16,33,41,29,21 LY ,9 6,4,11 8,9 2, 16, , ,26,16,33,45,3,21 LY ,2 6,4,14 8,3 1,3 12, , ,29,15,31,36,28,18 LY ,9 7,,15 8,4 1,4 12, , ,29,15,31,35,29,19 LY ,7 19,1 7,1,16 8,5 4,6 1, , ,31,14,32,41,28,18 LY ,3 21,4 7,,17 8,7 2,3 8, , ,35,16,33,45,29,18 LY ,2 18,8 7,2,19 8,9 2,5 7, , ,33,15,32,38,3,18 LY ,2 13,7 7,1,2 9, 2,5 6, , ,31,14,3,37,3,18 LY ,1 1, 7,1,19 9, 2,1 6, , ,37,16,37,43,29,18 LY ,4 5,7 7,,17 8,6 2,2 5, , ,29,13,31,37,28,17 LY ,2 7,1,18 8,7 1,6 5, , ,29,13,3,33,29,17 min,11 1,8 6,3,1 8,3 1,3 5, , ,26,13,3,33,28,17 max 4 21,4 7,2,2 9, 4,6 16, , ,37,16,37,45,3,21 MEDEL 1 9,7 6,9,16 8,7 2,2 98, , ,3,15,32,39,29,19 median,8 7,9 7,,17 8,7 2,1 9, , ,29,15,32,39,29,18 1. Kyrksjön yta LY ,3 is 6,2,11 8,8 2,8 14, , ,26,14,33,4,3,2 LY , 1,2 6,8,12 7,7 3,4 12, , ,26,13,29,36,28,17 LY ,6,8 19 7,1,18 8,2 6,4 14, , ,31,13,33,38,28,13 LY ,8, ,3,22 9,5 9,5 1, , ,36,15,37,45,33,15 LY ,1 1,3 12 7,2,22 9,9 3, 6, , ,37,16,42,54,35,15 LY ,7 1,4 6,7,1 1, 3, 9, , ,32,15,34,4,31,27 min,3, ,2,1 7,7 2,8 6, , ,26,13,29,36,28,13 max 21,6 1,4 33 7,3,22 1, 9,5 14, , ,37,16,42,54,35,27 MEDEL 11,6 1,1 21 6,9,16 9, 4,7 18, , ,31,14,35,42,31,18 median 12,6 1,2 19 7,,15 9,1 3,2 11, , ,32,15,34,4,31,16 91

96 LYCKEBYÅN 212 Bilaga 3 Tem Klo Alka Led Tur Abs Syr Syre Nitrat Vatten pera Sikt- ro lini nings bidi Färg 42 gas mätt Total Total Nitrit PROVPUNKT ID Datum föring tur djup fyll ph tet förm tet 45 nm filtr TOC halt nad fosfor kväve kväve Ca Mg Na K Cl Sulfat - m 3 /s C m µg/l - mekv/l ms/m FNU mgpt/l abs/5cm mg/l mg/l % ug/l ug/l ug/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l 11. Västersjön yta LY ,2 is 6,3,14 12,7 1,7 2, , ,39,21,5,57,44,3 LY ,7 1,4 6,8,12 7,7 3,5 12, , ,25,12,28,35,28,17 LY ,7,7 18 7,1,17 8, 6, 14, , ,31,13,32,38,28,13 LY ,, ,3,23 9,1 6,7 1, , ,35,15,35,38,32,14 LY ,4 1,2 21 7,2,22 9,7 2,7 6, , ,36,15,41,5,35,16 LY ,3 1,1 6,8,13 1,3 3, 9, , ,33,15,35,42,32,27 min,2,7 18 6,3,12 7,7 1,7 6, , ,25,12,28,35,28,13 max 21,7 1,4 24 7,3,23 12,7 6,7 2, , ,39,21,5,57,44,3 MEDEL 11,6 1,1 21 6,9,17 9,6 3,9 118, , ,33,15,37,43,33,2 median 12,6 1,1 21 7,,16 9,4 3,3 11, , ,34,15,35,4,32, Fur Rv 123 LY ,3 6,3,76 7,9 1,8 14, , ,25,13,29,35,27,18 LY ,5 6,3,98 8,5 1,6 14, , ,26,15,32,38,29,2 LY , 6,5,12 8,7 2,6 14, , ,26,14,32,39,3,2 LY ,1 6,6,16 8,9 4,3 13, , ,31,16,35,45,31,19 LY ,6 6,7,12 7,7 4,6 12, , ,26,13,29,37,27,16 LY ,8 7,1,18 8,1 5,9 14, , ,32,14,32,39,28,13 LY ,6 7,,2 8,4 5,9 13, , ,35,15,33,38,3,14 LY ,5 19,6 7,2,24 9,1 6,7 1, , ,34,14,34,37,32,14 LY ,5 14, 7,,23 9,7 2,6 7, , ,32,14,35,41,34,16 LY ,3 1,4 7,,22 9,8 3,6 6, , ,36,15,41,5,35,16 LY ,4 7,,2 9,6 3, 6, , ,31,13,37,49,34,17 LY ,3 6,8,13 1,3 3,2 8, , ,33,15,35,43,33,27 min,3,3 6,3,76 7,7 1,6 6, , ,25,13,29,35,27,13 max 14 21,6 7,2,24 1,3 6,7 14, , ,36,16,41,5,35,27 MEDEL 4 9,7 6,8,16 8,9 3,8 19, , ,31,14,34,41,31,18 median 3 7,9 6,9,17 8,8 3,4 125, , ,32,14,34,39,31, Stubbelycke LY ,2 6,2,93 8,5 1,5 15, , ,27,15,3,38,28,21 LY ,5 6,6,14 8, 3,7 14, , ,29,14,28,41,26,2 LY ,3 7,1,2 8,4 7,6 17, , ,34,15,32,38,28,14 LY ,6 18,3 7,2,22 9, 2,6 11, , ,35,15,34,36,31,15 LY ,4 1, 7,2,24 9,9 1, 5, , ,38,17,42,55,35,17 LY ,3 6,7,99 1,1 3,2 1, , ,33,15,32,42,3,31 min,4,2 6,2,93 8, 1, 5, , ,27,14,28,36,26,14 max 9 18,3 7,2,24 1,1 7,6 17, , ,38,17,42,55,35,31 MEDEL 4 9,4 6,8,17 9, 3,3 12, , ,33,15,33,42,3,2 median 3 7,8 6,9,17 8,7 2,9 125, , ,34,15,32,4,29,19 92

97 LYCKEBYÅN 212 Bilaga 3 Tem Klo Alka Led Tur Abs Syr Syre Nitrat Vatten pera Sikt- ro lini nings bidi Färg 42 gas mätt Total Total Nitrit PROVPUNKT ID Datum föring tur djup fyll ph tet förm tet 45 nm filtr TOC halt nad fosfor kväve kväve Ca Mg Na K Cl Sulfat - m 3 /s C m µg/l - mekv/l ms/m FNU mgpt/l abs/5cm mg/l mg/l % ug/l ug/l ug/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l 16. Kättilsmåla nedstr. LY ,3 6,3,9 8,4 1,6 15, , ,28,15,3,39,27,22 LY ,2 6,7,16 8,6 3,5 14, , ,31,15,31,4,29,21 LY ,3 7,2,22 8,6 4, 15, , ,33,14,31,41,27,15 LY ,7 2,5 7,2,22 8,7 2,3 11, , ,34,14,32,34,3,14 LY ,5 11,2 7,2,22 9,2 1,8 8, , ,35,15,36,39,32,15 LY ,5 6,9,14 1,3 3,2 8, , ,36,15,31,42,29,3 min,5,3 6,3,9 8,4 1,6 8, , ,28,14,3,34,27,14 max 1 2,5 7,2,22 1,3 4, 15, , ,36,15,36,42,32,3 MEDEL 4 9,8 6,9,18 9, 2,7 118, , ,33,15,32,39,29,2 median 4 7,7 7,1,19 8,7 2,8 125, , ,34,15,31,4,29, Lyckeby LY ,3 6,4,65 7,9 2,4 13, , ,26,13,28,36,26,2 LY ,2 6,4,9 8,4 1,5 14, , ,28,15,3,39,27,22 LY ,5 6,7,11 8,5 2,2 14, , ,27,14,3,39,28,21 LY ,8 6,9,15 8,9 3,2 14, , ,32,15,32,4,3,22 LY ,5 7,,14 7,8 2,9 12, , ,28,13,28,38,26,18 LY ,1 7,4,22 8,9 5,3 15, , ,33,14,31,4,27,15 LY ,5 7,2,23 8,9 3,2 14, , ,38,16,32,4,28,15 LY ,7 2,1 7,2,25 9,1 3, 11, , ,35,15,33,35,3,14 LY ,6 15,2 7,,24 9,2 1,5 9, , ,33,14,31,37,3,14 LY ,5 11,6 7,1,26 9,4 1,8 8, , ,34,15,34,39,31,15 LY ,9 7,,2 9,5 2,5 7, , ,33,15,37,44,33,18 LY ,8 6,9,15 1,3 2,9 8, , ,37,16,32,43,3,3 min,5,2 6,4,65 7,8 1,5 7, , ,26,13,28,35,26,14 max 19 21,5 7,4,26 1,3 5,3 15, , ,38,16,37,44,33,3 MEDEL 5 1, 6,9,18 8,9 2,7 116, , ,32,15,32,39,29,19 median 4 9,3 7,,18 8,9 2,7 125, , ,33,15,32,39,29,18 93

98 LYCKEBYÅN 212 Bilaga 3 Redovisning av ALcontrol AB:s deltagande i interkalibrering: Tabellen visar ALcontrols analysvärden jämfört med medelvärdet för samtliga deltagande laboratorier. ITM 213-3A Humös recipient ITM 213-3B Recipient eutrof (näringsrik) Prov 1 Prov 2 Prov 1 Prov 2 ALcontrol Medel Z-score ALcontrol Medel Z-score ALcontrol Medel Z-score ALcontrol Medel Z-score ph 7,41 7,24,1 7,38 7,28,88 7,75 7,67,93 7,83 7,68 1,52 Alkalinitet, mekv/l,461,486 -,91,51,534-1,2 2,3 2,4 -,87 2,34 2,47-1,14 Turbiditet, FNU,85,837,14,85,838,14 2,37 2,7,88 3,8 2,49 1,13 Konduktivitet, ms/m 9,6 9,75 -,36 1,8 11, -,47 51,8 52,6 -,96 53,1 53,9-1,3 Färgtal, mg Pt/l 67,5 8,9-1,51 66,9 79,8-1,35 15,5 24,6-2,16 16,4 25,4-1,89 TOC, mg/l 17,3 17,,16 16,5 17,3 -,43 11,3 9,92,86 11,6 1,1,88 Kalcium (Ca), mg/l 1,2 9,98,54 11,4 11,1,47 53,1 51,9,58 54,6 53,3,57 Magnesium (Mg), mg/l 1,82 1,84 -,18 1,99 2,1 -,14 8,18 8,3,35 8,27 8,24,11 Natrium (Na), mg/l 6,46 6,4,18 7,42 7,42, 4,7 4,5,13 41,6 41,2,26 Kalium (K), mg/l 1,21 1,24 -,38 1,3 1,32 -,21 4,76 4,6,76 4,75 4,7,24 Klorid (Cl), mg/l 7,55 7,48,18 8,86 9,8 -,44 62,1 62,7 -,4 63,8 64,2 -,24 Sulfat (SO4), mg/l 6, 5,65 1,23 6,87 6,72,3 4, 41,6-1,8 4,9 42,4 -,98 Flourid,121,112,36,127,119,38,32,317,1,326,325,4 COD Mn 17,3 16,6,39 18,9 16,6 1,24 7,95 7,58,46 7,99 7,8,26 ITM 213-2A Recipient ITM 213-2B Avlopp Prov 1 Prov 2 Prov 1 Prov 2 ALcontrol Medel Z-score ALcontrol Medel Z-score ALcontrol Medel Z-score ALcontrol Medel Z-score Absorbans 1,96 1,14 1,89 1,97 1,7 2,49 Tot-P, µg/l , , , ,48 Tot-N, µg/l , , , ,12 NO3-N, µg/l , , , ,5 94

99 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 4 BILAGA 4 Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar Nationell miljöövervakning, SLU Analysresultat Lyckebyån vid Lyckeby (flodmynningar) Tomeshultagölen (referenssjö) Mossgölen (referenssjö) 95

100 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 4 Lyckebyån vid Lyckeby. Institutionen för vatten och miljö, SLU Uppsala År Mån Dag ph Alk. Kond. Ca Mg Na K Sulfat Klorid Fluorid Si mekv/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mg/l mg/l ,3,7 7,9,26,13,27,36,22,27,14 5, ,4,9 8,2,28,14,28,35,22,28,15 5, ,5,12 8,6,29,14,29,36,22,29,15 6, ,7,16 9,,31,16,31,41,21,3,15 6, ,7,16 8,,28,13,28,4,16,27,16 4, ,8,21 8,3,31,14,3,39,15,28,19 3, ,8,23 8,9,32,15,32,36,15,29,21 1, ,9,24 9,2,33,15,34,36,14,31,21, ,7,26 9,1,33,15,34,38,14,32,22 1, ,8,25 9,3,32,15,35,39,15,33,21 1, ,9,2 9,4,31,15,36,45,19,34,17 1, ,7,15 1,,37,17,35,48,32,32,16 4,1 Medel 6,7,18 8,8,31,15,31,39,19,3,18 3,4 År Mån Dag NH 4 -N NO 23 -N Tot-N PO 4 -P Tot-P Abs. filt. TOC Turb µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l FNU ,366 2,2 2, ,49 2,9 1, ,386 2, 2, ,355 18,5 2, ,346 19,9 2, ,377 18,9 4, ,376 18,4 2, ,282 15,6 2, ,246 15,1 2, ,213 14,1 1, ,166 12,5 2, ,28 14, 2,6 Medel ,311 17,3 2,4 År Mån Dag Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Hg Cr Ni Co As V µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ng/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,4 1 36,42,58 5,,33,74,44,4 1, , ,42,53 5,4,46,9,49,45 1, ,8 9,8 34,31,61 1,9,43,81,69,45 1, ,5 7,5 33,34,78 5,1,38,98 1,,44 1, ,5 4,7 21,23,74 5,,31,84,74,52, ,3 3,6 18,15 1,1 4,3,34,89,81,6 1, ,6 4, 16,9 1,3 2,9,33,76,81,61 1, ,1 2,9 12,3 1,1 1,9,24,62,52,51, ,1 2,5 96,8,77 1,8,2,51,5,47, ,1 2,2 77,3,61 1,4,17,59,32,44, , 2,1 86,3,59 1,3,14,55,3,35, ,1 3,7 19,14,58,23,51,26,31,78 Medel ,3 5,3 21,19,77 3,3,3,73,57,46,97 96

101 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 4 Tomeshultagölen. Institutionen för vatten och miljö, SLU Uppsala År Mån Dag ph Alk. Kond. Ca Mg Na K Sulfat Klorid Fluorid Si mekv/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mg/l mg/l ,9 -,2 4,8,8,9,18,18,12,15,8 5, ,5,2 3,8,8,8,16,23,7,13,8 5, ,9,3 4,1,8,1,19,21,6,15,11 4, ,8,2 4,2,7,9,18,22,7,16,1 4,6 Medel 5,5,1 4,2,8,9,18,21,8,15,9 5, År Mån Dag NH 4 -N NO 23 -N Tot-N PO 4 -P Tot-P Abs. filt TOC Turb Siktdjup Klorofyll µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l FNU m µg/l ,396 19,2,32, ,587 22,3 2,2, ,651 22,9 1,7, ,56 19,9 1,1 1, 3, Medel ,535 21,1 1,33,8 11 År Mån Dag Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Hg Cr Ni Co As V µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ng/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,28 3,5 22,8,87,31,36,2,42,58 Medel ,28 3,5 243,8,87,31,36,2,42,58 Mossgöl. Institutionen för vatten och miljö, SLU Uppsala År Mån Dag ph Alk. Kond. Ca Mg Na K Sulfat Klorid Fluorid Si mekv/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mg/l mg/l ,6,2 6,7,29,11,2,2,15,18,15 1, ,,22 6,9,3,12,21,21,16,19,18,9 Medel 6,8,21 6,8,29,12,21,21,16,19,17 1, År Mån Dag NH 4 -N NO 23 -N Tot-N PO 4 -P Tot-P Abs. filt. TOC Turb Siktdjup µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l FNU m ,13 11, , ,81 12, 2,4 Medel ,92 11,6 2,4 År Mån Dag Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Hg Cr Ni Co As V µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ng/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Medel

102 98

103 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 5 BILAGA 5 Temperatur- och syreprofiler i sjöar 99

104 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 5 LY Getasjön LY Getasjön Djup Temp Syre Djup Temp Syre,5,1 11,9,5 3, 11,6 1,,1 11,7 1, 3,3 12, 1,5,5 1,4 1,5 3,4 11,9 Syre (mg/l) Temp (grader C) , Syre (mg/l) Temp (grader C) , djup (m),5 1, 1,5 djup (m),5 1, 1,5 2, 2, LY Getasjön LY Getasjön Djup Temp Syre Djup Temp Syre,5 19,4 7,1,5 19,2 8,1 1, 19,1 7,2 1, 19,1 8,1 1,5 18,4 4,9 1,5 18,8 7,6 Syre (mg/l) Temp (grader C) , Syre (mg/l) Temp (grader C) , djup (m),5 1, 1,5 djup (m),5 1, 1,5 2, 2, LY Getasjön LY Getasjön Djup Temp Syre Djup Temp Syre,5 9,4 9,4,5 2,3 12,9 1, 9,4 9,4 1, 2,5 12,9 1,5 9,4 9,4 1,5 2,7 12,8 djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) 5 1,,5 1, 1,5 2, syre och temp samma värden djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) ,,5 1, 1,5 2, 1

105 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 5 LY Törn LY Törn Djup Temp Syre Djup Temp Syre,5 1,2 9,2,5 14,1 1,2 1 1,5 8,8 1 14,1 1,1 2 3, 7,9 2 13,8 9,9 3 4, 7,2 3 12,9 9,4 4 4,3 5,7 4 12,1 9, 5 4,4 4,5 5 11,3 8,4 6 4,5 3,7 6 1,7 8,3 7 4,7 2,8 7 1,2 7,6 8 5,4,5 8 1, 7, djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) LY Törn LY Törn Djup Temp Syre Djup Temp Syre,5 21,2 8,3,5 2,1 7,7 1 2,1 8, 1 2,1 7,7 2 19,9 7,8 2 2,1 7,7 3 18,6 5,9 3 2, 7,6 4 17,8 4,9 4 19,7 7,6 5 16,8 3,9 5 19,5 7,6 6 15,5 2,8 6 17,2,1 7 13,7,8 7 14,3,1 8 12,1,1 8 13,4,1 djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C)

106 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 5 LY Törn Djup Temp Syre,5 1,4 1, 1 1,4 1, 2 1,4 9,9 3 1,4 9,9 4 1,4 9,9 5 1,3 9,9 6 1,3 9,9 7 1,2 9,8 8 1,2 9,8 djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C)

107 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 5 LY Kyrksjön LY Kyrksjön Djup Temp Syre Djup Temp Syre,5,3 11,8,5 15, 9,6 1,,4 11,7 1, 15, 9,5 2,,8 11, 2, 14,8 9,3 2,5 1,5 8,6 2,5 14,5 9,1 Syre (mg/l) Temp (grader C) Syre (mg/l) Temp (grader C) djup (m) 1 2 djup (m) LY Kyrksjön LY Kyrksjön Djup Temp Syre Djup Temp Syre,5 21,6 8,5,5 19,8 9,6 1, 21,2 8,1 1, 19,7 9,5 2, 2,1 7, 2, 19,7 9,4 2,5 2,5 Syre (mg/l) Temp (grader C) Syre (mg/l) Temp (grader C) djup (m) 1 2 djup (m) LY Kyrksjön LY Kyrksjön Djup Temp Syre Djup Temp Syre,5 1,1 1,2,5 2,7 12,9 1, 1, 1,2 1, 2,7 12,8 2, 2, 2,7 12,8 2,5 2,5 Syre (mg/l) Temp (grader C) Syre (mg/l) Temp (grader C) djup (m) 1 2 djup (m)

108 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 5 LY16 8. Västersjön LY16 8. Västersjön Djup Temp Syre Djup Temp Syre,5,2 1,5,5 14,7 9,6 1,,2 1,3 1, 14,7 9,6 2,,2 1,3 2, 14,4 9,3 2,5,3 1,3 2,5 14, 8,8 Syre (mg/l) Temp (grader C) Syre (mg/l) Temp (grader C) , djup (m) 1 2 djup (m) 1, 2, 3 3, LY16 8. Västersjön LY16 8. Västersjön Djup Temp Syre Djup Temp Syre,5 21,7 8,5,5 2, 8,2 1, 2,5 8, 1, 19,9 8, 2, 19,7 6,8 2, 19,9 8,1 djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) ,,5 1, 1,5 2, 2,5 djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) ,,5 1, 1,5 2, 2,5 LY16 8. Västersjön LY16 8. Västersjön Djup Temp Syre Djup Temp Syre,5 1,4 1,,5 2,3 12,9 1, 1,4 9,9 1, 2,3 12,9 2, 1,3 9,9 2, 2,3 12,9 2,5 2,3 12,9 djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) ,,5 1, 1,5 2, 2,5 djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) , 1, 2, 3, 14

109 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 6 BILAGA 6 Metaller i vatten Metodik Analysresultat Interkalibrering 15

110 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 6 Provtagning Utförare: ALcontrol AB, Reijo Nygård, Björn Thiberg och Magnus Bergström, Olaus Magnus väg 27, Linköping, , kundservice@alcontrol.se. Metod: SS utg 1 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning Analys Utförare: ALS Scandinavia, Aurorum 1, Luleå, , info.lu@alsglobal.com ALS Scandinavias deltagande i interkalibrering redovisas längst bak i denna bilaga. Metoder Fe, Mn, Al, As, Ba, Pb, Cd, Co, Cu, Cr, Hg, Ni, ICP-AES/MS, EPA 2.7/8 Sr, Zn, Si, Sb Utvärdering Utförare: ALcontrol AB, Håkan Olofsson, Karins gränd 13, Halmstad, hakan.olofsson@alcontrol.se. Metod: Utvärderingen följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999) samt Europaparlamentets och rådets direktiv 213/39/EU samt rekommendationer i Havs- och Vattenmyndighetens skrivelse angående gränsvärden för Särskilt Förorenande Ämnen och expertbedömning vid kemisk statusklassning. Analys av metaller i vatten utfördes på icke filtrerade vattenprover. Statistiska analyser har utförts med hjälp av MAKESENS 1., som använder de ickeparametriska testerna Mann-Kendall Test och Sen's Slope för att beräkna trender i årliga analysdata. I efterföljande resultattabeller redovisas mindre än -värden som halva värdet och markeras med fet kursiv stil. Rastrering i efterföljande resultattabeller motsvarar bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999). Rastrering Bedömning Enhet As Pb Cd Cu Cr Ni Zn x,x måttligt höga halter µg/l ,1-, x,x höga halter µg/l ,3-1, x,x mycket höga halter µg/l >75 >15 >1,5 >45 >75 >225 >3 16

111 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 6 PROVPUNKT ID Datum Fe Mn Al As Ba Pb Cd Co Cu Cr Hg Ni Sr Zn Si Sb - - mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 3. infl. Transjön LY ,3,8 25,29 16,73,38,17,45,22,5 18 7,6 58 LY ,4,19 24,33 16,9,47,31,47,22,2,35 2 6,9 56 LY ,9,23 19,49 16,93,28,25,56,23,3, , 36 LY ,8,73 14,46 17,72,33,6,47,26,1, ,8 42 LY ,5 1,9 95,38 24,45,36,87,36,21,1, ,4 4 LY ,3,6 22, ,3,28,13 1,4,16,1, , 49 Medel 2,2,53 189,38 17,84,35,39,62,22,2, , Riksväg 25 LY ,3,1 26,28 17,55,32,24,43,19,5, ,2 6,9 LY ,5,24 26,34 17,85,5,63,59,22,4, ,3 58,1 LY ,6,2 22, ,1,21,32,53,27,3, ,3 35,12 LY ,2,12 15, ,4,14,17,47,2,2, ,4 86,9 LY ,2,7 11, ,,4,13,44,15,2,3 27 2,2 69,1 LY ,1,9 2, ,,26,28,42,18,2, ,9 42,1 Medel 1,5,14 2,39 17,98,46,3,48,2,3, ,7 358,1 6. Getasjökvarn LY ,2,6 28,29 17,53,25,16,45,25,5, ,5 63 LY ,4,2 33,4 19,92,44,54,61,31,5, ,6 59 LY ,3,45 21, ,3,28,52,62,27,4, ,2 23 LY ,3,3 12, ,5,3,37,55,18,1,4 31 3,3 12 LY ,4,18 87, ,1,9,2,52,16,1,3 28 2,9 93 LY ,,7 27,32 18,86,24,2,42,22,2, ,6 46 Medel 1,6,21 216,4 17 1,,27,33,53,23,3, , Bjurbäcken uppströms ,4,6 61,35 28,32,28,45,79,51,7, ,6 78 dagvatten ,3,48 54,39 23,47,52 2,8,94,48,7,76 3 5, ,5 1, 94 1,1 43,79,51 6,7,86,93,8 1,6 57 6, ,2 8 1,1 72,7,41 17,5,83,5 1,9 83 4, ,6 2,3 29,54 36,57,34 7,9,64,69,2 1, 67 4, ,,3 53,34 32,39,46,26 1,2,44,4,59 5 9,8 81 Medel 4,5 1,2 618,64 39,54,42 5,9,82,65,6 1,1 55 5,8 667 Bjurbäckens utlopp LY ,4,1 54,47 3,39,32,68 1,6,52,6 1, LY ,4,43 64,53 26,62,48 3,7 3,,52,6, , 67 LY ,4, ,4 42 1,5,33 1 9,8,84,6 1, LY ,1, ,8 51 2,8,51 7,8 7,8,7,7 1, LY ,5,77 12,49 44,62, ,8,56,1 2, LY ,,7 6,5 37,46,36,96 1,5,5,4 1, Medel 3,1,4 782, ,1,35 6,2 5,3,61,5 1, Västraby LY ,2,6 37, ,4,23,29,78,32,5,59 3 7,1 65 LY ,4,32 36,41 2 1,5,41 1,5 1,,38,5, ,3 58 LY ,6,42 25, ,,21,95 1,1,32,4, ,4 27 LY ,1,14 2, ,4,17,56 2,3,26,2, ,5 19 LY ,,7 13, ,2,7,4 1,6,18,1, ,4 13 LY ,,11 3, ,9,27,51 1,,3,5,5 35 8,7 54 Medel 1,5,19 268,46 2 2,1,23,7 1,3,29,4, , uppstr. Löften LY ,6,5 34,24 26,32,16,27,89,36,5, ,2 69 LY ,6,19 3,32 21,42,21,75,89,37,5, ,1 57 LY ,5,38 36,51 4,52,15 1,2,75,7,4, ,3 48 LY ,4 31,52 54,4,16 2,6,61,97,1, ,6 66 LY ,8,36 17,26 37,48,12,72,83,67,2, ,6 67 LY ,4,5 32,22 26,38,16,2 1,,31,3, ,6 66 Medel 4,7,41 3,35 34,42,16,96,83,56,3, ,

112 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 6 PROVPUNKT ID Datum Fe Mn Al As Ba Pb Cd Co Cu Cr Hg Ni Sr Zn Si Sb - - mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 55. Linnefors LY ,6,13 39,34 33,56,26,49 1,1,4,7, ,6 54 LY ,1,13 26,3 31,62,21,33 1,1,34,4, ,6 38 LY ,4,26 16, ,2,8,27 1,2,3,3, ,7 22 LY ,7,12 74,41 25,64,16,8 1,,2,1, ,1 61 LY ,7,9 72,34 24,89,4,12 1,,17,1, ,3 4 LY ,6,4 68,27 21,73,3,9,9,12,1, ,3 79 Medel 1,,13 171,34 27,77,13,23 1,,26,3, , Fur Rv 123 LY ,4,9 37,34 28,77,28,49 1,2,38,6, ,9 6 LY ,9,36 32,37 3 1,,35 1,4 1,3,28,4,71 4 7, 62 LY ,4,41 22, ,6,16,9 1,4,39,4,84 4 4,5 22 LY ,6,23 11, ,5,4,51 1,4,26,1, ,3 16 LY ,1,12 66,36 22,91,3,3 1,3,16,2, ,8 23 LY ,,8 2, ,2,21,42 1,,29,3, ,1 47 Medel 1,6,22 214, ,2,18,67 1,3,29,3, , Stubbelycke LY ,7,6 38,34 3,52,41,49 1,4,39,7, LY ,1,23 3,39 29,78,37 1,6 1,6,42,5, ,2 64 LY ,2,52 23, ,3,21 1,4 1,4,4,4, ,5 29 LY ,9,1 78, ,,21,36 1,,2,2, , 76 LY ,7,4 48,3 18,45,1,16 1,5,17,2, ,6 36 LY ,3,1 28,26 3,76,29,52 1,4,33,3, ,4 55 Medel 2,,18 219,42 25,8,57,76 1,4,32,4, , Lyckeby LY ,5,7 4,33 31,49,38,43 1,5,42,7, LY ,1,16 33,39 3,8,36,96 1,4,42,5, ,7 65 LY ,5,38 17, ,1,17,83 1,4,37,4, ,3 3 LY ,9,35 1, ,,18,71 1,2,22,1,7 47 2,8 96 LY ,1,5 71,4 19,62,2,27 1,,16,1, , 1 LY ,2,6 18,3 27,65,13,28 1,2,24,3, ,1 45 Medel 1,9,18 29,41 26,78,21,58 1,3,31,4, , 3693 Redovisning av ALS Scandinavias deltagande i interkalibrering: Tabellen visar ALS Scandinavias analysvärden jämfört med medelvärdet för samtliga deltagande laboratorier. SYKE 4/213 Natural water ALS Medel Aluminium, µg/l Arsenik, µg/l 5, 5,52 Kadmium, µg/l,669,662 Kobolt, µg/l 5,29 5,17 Krom, µg/l 5,7 5,5 Koppar, µg/l 21,7 21, Järn, µg/l Kvicksilver, µg/l,166,16 Mangan, µg/l 34,3 32,1 Nickel, µg/l 6,62 6,21 Bly, µg/l 7,3 7,27 Zink, µg/l 8,34 7,93 18

113 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 7 BILAGA 7 Sediment Metodik Analysresultat 19

114 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 7 Provtagning Utförare: ALcontrol AB, Reijo Nygård och Kristine Carlsson, Olaus Magnus väg 27, Linköping, , kundservice@alcontrol.se. Metod: ISO och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning Analys Utförare: ALcontrol AB, Olaus Magnus väg 27, Linköping, , kundservice@alcontrol.se. Metoder As, Pb, Cd, Co, Cu, Cr, Ni, Zn, V och Fosfor SS-EN ISO :29 Hg SS-ISO :24 Kväve SS Torrsubstans SS-EN :2 Glödningsrest SS-EN TOC NEN-EN mod, PAH GC/MS Utvärdering Utförare: ALcontrol AB, Håkan Olofsson, Karins gränd 13, Halmstad, hakan.olofsson@alcontrol.se. Metod: Utvärderingen följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999) samt Naturvårdsverkets rapport 5976 Riktvärden för förorenad mark (29). 11

115 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 7 Lokal Enhet 7, Getasjön 57, Törn 1, Kyrksjön Datum Torrsubstans % 1,2 4,67 12,2 Glödförlust % av TS 28,4 31,9 14,8 Glödrest % av TS 71,6 68,1 85,2 TOC % av TS 9,3 16 5,6 Kväve g/kg TS ,8 Fosfor g/kg TS 1,7 1,4 1,1 As mg/kg TS 14 7,7 7,2 Pb mg/kg TS Cd mg/kg TS 4,7 1,2 1,1 Cu mg/kg TS Cr mg/kg TS Hg mg/kg TS,19,2,14 Ni mg/kg TS 8, Zn mg/kg TS Co mg/kg TS V mg/kg TS Naftalen mg/kg TS <,1 <,1 <,1 Acenaften mg/kg TS <,1 <,1 <,1 Acenaftylen mg/kg TS <,1 <,1 <,1 Antracen mg/kg TS <,1 <,1 <,1 Fenantren mg/kg TS <,1 <,1 <,1 Fluoranten mg/kg TS,15,3 <,1 Fluoren mg/kg TS <,1 <,1 <,1 Pyren mg/kg TS,11,18 <,1 Benso(a)antracen mg/kg TS <,1 <,1 <,1 Benso(a)pyren mg/kg TS <,1,1 <,1 Benso(b+k)fluoranten mg/kg TS <,2,97 <,2 Chrysen/Trifenylen mg/kg TS <,1,3 <,1 Indeno(1,2,3-cd)pyren mg/kg TS,1,43 <,1 Benso(ghi)perylen mg/kg TS <,1,36 <,1 Dibenso(a,h)antracen mg/kg TS <,1 <,1 <,1 111

116 112 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 7

117 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 8 BILAGA 8 Vattenföring, transport och arealspecifik förlust Metodik Beräkningsresultat 113

118 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 8 Årstransporten av kväve, fosfor och totalt organiskt kol (TOC) har beräknats för nyckelpunkter i avrinningsområdet (Tabell 14). Analysvärden har tillsammans med modellerad vattenföring (SMHI:s S-HYPE "Total vattenföring" nerladdad ) legat till grund för dessa beräkningar. Modellerad vattenföring har använts för delavrinningsområdens utloppskoordinater enligt Tabell 14. Halter angivna som mindre än (<) har vid transportberäkningarna satts lika med halva värdet. Uppgifter om dygnsmedelvattenföring har multiplicerats med dygnsvisa koncentrationer som erhållits genom linjär interpolering mellan provtagningstillfällena. De på så sätt beräknade dygnstransporterna har därefter summerats till månads- och årstransporter. Tabell 14. Provpunkter med vattenkemisk undersökning och delavrinningsområden med modellerad vattenföring för transportberäkning Provpunkt med vattenkemi Delavrinningsområde Yta Transportberäkning Nr Namn med vattenföring,s-hype km 2 vid LY Västraby Provpunkt LY Linnefors Törns utlopp LY Fur RV Västersjöns utlopp LY Lyckeby Mynning i havet Provpunkt LY195, 17 Lyckeby, ligger vid utloppskoordinaten till delavrinningsområde och ca 1 km uppströms mynningen i havet. Vattenföringen och transportberäkningarna motsvarar dock utloppskoordinaten till delavrinningsområde , som representerar mynningen i havet. Provpunkt LY165, 12 Fur RV 123, ligger ca 5 m nedströms delavrinningsområdets utloppskoordinat och provpunkt LY335, 55 Linnefors, ligger ca 3 m nedströms delavrinningsområdets utloppskoordinat. Provpunkt LY145, 8 Västraby, ligger vid delavrinningsområdets utloppskoordinat. Den arealspecifika förlusten (kg/ha,år) av fosfor, kväve och organiskt kol (TOC) har erhållits utifrån beräknade transportdata och respektive delavrinningsområdes avrinningsområdesareal. Arealerna har hämtats från vattenkartans delavrinningsområden (Tabell 14). Resultaten för arealspecifik förlust redovisas i Tabell 8 och Tabell 9 på sidorna 28 och 29 i denna rapport Transporter i Lyckebyån vid Lyckeby för åren har beräknats och inhämtats från SLU. Transporten för år 213 har beräknats på samma sätt som ovan med utgångspunkt från analysdata från SLU:s provpunkt i Lyckeby och vattenföringsuppgifter från SMHI:s S-HYPE delavrinningsområde Flödesvägda årsmedelhalter har beräknats som årstransport delat med årsvattenföring. 114

119 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 8 Månads- och årsmedelvattenföring samt månads- och årstransporter vid samtliga beräkningspunkter. 8 Västraby år 213 Månad Flöde TOC TOTP TOTN m 3 /s ton/mån ton/mån ton/mån J 6,2 334,22 13 F 2,6 122,88 5,1 M 1,7 79,57 3,6 A 3,6 156,18 7,5 M 1,9 81,11 4,1 J 1, 42,61 2,4 J,91 33,66 3,1 A,55 19,42 3,4 S,42 14,38 2,4 O,34 1,19 2, N 1,8 61,11 5,8 D 2,1 99,15 5,8 Medel 1,9 ton/år ton/år ton/år Summa 148 1, Fur RV 123 år 213 Månad Flöde TOC TOTP TOTN m 3 /s ton/mån ton/mån ton/mån J 13 79,62 29 F 6,3 325,3 13 M 4, 23,19 1,1 A 5,4 251,31 12,4 M 4,3 198,3 8,9 J 2,2 93,16 4,5 J 1,7 64,15 3,5 A 1,1 39,79 2,1 S,83 31,53 1,6 O,63 23,33 1,5 N 1,8 68,71 4,6 D 2,7 114,13 7,8 Medel 3,6 ton/år ton/år ton/år Summa , Linnefors år 213 Månad Flöde TOC TOTP TOTN m 3 /s ton/mån ton/mån ton/mån J 3,7 23,21 8,2 F 2,2 123,12 4,5 M 1,4 79,65 3, A 1,3 63,53 2,6 M 1,2 57,62 2,8 J,67 26,33 1,2 J,44 16,23,77 A,3 11,15,51 S,24 9,,14,4 O,19 7,,9,34 N,29 11,9,5 D,43 16,14,85 Medel 1, ton/år ton/år ton/år Summa 62, Lyckeby år 213 Månad Flöde TOC TOTP TOTN m 3 /s ton/mån ton/mån ton/mån J ,86 44 F 8,6 446,46 19 M 5,7 299,32 14 A 7,3 336,44 16 M 5,8 267,38 12 J 2,8 121,21 5,7 J 2,1 8,16 4,1 A 1,5 52,95 2,8 S 1,1 4,67 2, O,94 37,47 1,9 N 2,6 94,95 5,8 D 3,8 142,18 1 Medel 5, ton/år ton/år ton/år Summa ,3 137 SLU Lyckeby år 213 Månad Flöde TOC TOTP TOTN m 3 /s ton/mån ton/mån ton/mån J ,97 44 F 8,6 43,44 19 M 5,7 33,35 14 A 7,3 355,47 18 M 5,8 36,42 14 J 2,8 14,24 6,5 J 2,1 12,18 4,7 A 1,5 64,1 2,9 S 1,1 43,68 2,1 O,94 35,48 1,8 N 2,6 85,11 4,9 D 3,8 141,19 8,9 Medel 5, ton/år ton/år ton/år Summa ,

120 116

121 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 9 BILAGA 9 Växtplankton Metodik Resultat Artlistor Lokalbeskrivningar 117

122 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 9 Provtagning Utförare: ALcontrol AB, Reijo Nygård och Magnus Bergström, Olaus Magnus väg 27, Linköping, , kundservice@alcontrol.se. Metod: SS-EN 1524: 26 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 21) Analys Utförare: Ingrid Hårding och Åsa Garberg, Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke, , info@medins-biologi.se Metod: SS-EN 1524: 26 och Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning (Naturvårdsverket 21). Dessutom skattades frekvensen av arter i det sedimenterade provet efter en femgradig skala för beräkning av Hörnströms trofiindex (Hörnström 1979, 1981, Naturvårdsverket 1986a) Utvärdering Utförare: Carin Nilsson och Åsa Garberg, Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke, , info@medins-biologi.se Metod: Statusklassificeringen med hjälp av växtplankton följer bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 213) och Naturvårdsverkets handbok (Naturvårdsverket 27). Samtliga fyra sjöar i undersökningen, Getasjön, Kyrksjön, Västersjön och Törn, tillhör gruppen Södra Sveriges humösa sjöar. Detaljer från provtagningen återfinns i fältprotokollen sist i denna bilaga. Statusklassificeringen med hjälp av växtplankton följer Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 213) och Naturvårdsverkets handbok (Naturvårdsverket 27). Samtliga fyra sjöar i undersökningen, Getasjön, Kyrksjön, Västersjön och Törn, tillhör gruppen Södra Sveriges humösa sjöar. 118

123 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 9 Förklaring av begrepp Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (213). För att klassificera näringsstatus används de tre basparametrarna 1) totalbiomassa av växtplankton, 2) andelen cyanobakterier (blågrönalger) av totalbiomassan, samt 3) trofiskt planktonindex (TPI). Med hjälp av dessa parametrar beräknas ett värde på sammanvägd näringsstatus. För att klassificera försurning/surhet använder bedömningsgrunderna endast parametern artantal. TPI (trofiskt planktonindex). Beräknas med hjälp av 1) biomassan av de eventuella indikatorarter som finns i provet och 2) indikatortalet hos dessa indikatorer. TPI kan teoretiskt variera mellan -3 (mest oligotrofa växtplanktonsamhällena) till +3 (mest eutrofa växtplanktonsamhällena). Indikatortal. Indikatortal för växtplanktonart som definieras i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (213) för ca 35 oligtrofi- och ca 6 eutrofiindikatorer. Indikatortalet varierar från -3 (de bästa oligotrofiindikatorerna) till +3 (de bästa eutrofiindikatorerna). Ekologisk kvalitetskvot (EK). Bestäms av relationen mellan det uppmätta värdet av en basparameter och ett referensvärde som är unikt för den aktuella sjötypen och som redovisas i bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 213:19). Varierar mellan (sämst) och 1 (bäst). Trofiindex. Index enligt Hörnström (1979, 1981) och BIN PR 163 som beräknas med hjälp av olika indikatorarters frekvens i provet (på en skala 1-5) och deras indikatorvärde (på en skala 11 1). Trofiindex kan teoretiskt variera mellan 11 (mest näringsfattig sjöarna) och 1 (mest näringsrika sjöarna). Expertbedömning. Vid expertbedömningen av näringsstatus tar Medins hänsyn till bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 213:19), andra kriterier som kan vara relevanta (t ex Hörnströms trofiindex, mängd Gonyostomum, förekomst av indikatorarter enligt andra bedömningssystem, antal taxa av potentiellt toxiska cyanobakterier) samt annan erfarenhet, t.ex. från det aktuella vattnet/avrinningsområdet. Förkortningar och begrepp i artlistorna Det. = determinator, den person som genomförde artbestämningen och analysen av provet. I = indikatortal hos växtplanktonart enligt bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 213:19) (se ovan). EG = Ekologisk grupp. Äldre klassificeringssystem av indikatorarter med ursprung hos planktonekologer på Limnologiska institutionen, Lunds universitet. O = taxa som vanligtvis påträffas i oligotrofa (näringsfattiga) miljöer E = taxa som vanligtvis påträffas i eutrofa (näringsrika) miljöer I = taxa som är indifferenta, dvs. har en bred ekologisk tolerans Frekvens = uppskattad frekvens av arten i en skala från 1-5 där 5 är det högsta. Används dessutom vid beräkning av trofiindex enligt Hörnström. Längd. För vissa trådformiga arter anges trådlängden per liter provvatten (µm/l). Antal celler. För arter som inte växer i trådar anges antalet celler per liter provvatten. Biomassa. Anges i enheten mg l -1 (1 mg l -1 motsvarar en biovolym på 1 mm 3 l -1 ). 119

124 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 9 LY 135. Getasjön Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: / Klassning enligt HVMFS 213:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Artantal (surhetsklassning) Sammanvägd näringsstatus Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l) 61 3,22 3,59,87,66 1, ,79 1,71 1,8 -,44,8 1,,23 Nära neutralt God Otillfredsställande Hög God Måttligt stor biomassa Expertbedömning Surhetsklassning Nära neutralt Näringsstatus AlggruppBiomassans fördelning Biomassa på olika gruppertaxa Cyanobakterier mg/l % Rekylalger antal % 1% 7% Cyanobakterier Övriga,3,9 Pansarflagellater 6 9,8 1% Rekylalger,26 7,3 4 6,6 3% Pansarflagellater,9 2,6 Guldalger 4 6,6 Guldalger,3 8,3 8% 15 24,6 Kiselalger Kiselalger,35 9,8 9 14,8 1% Ögonalger,3,8 3 Ögonalger 4,9 Grönalger,13 3,7 12 1% 19,7 Konjugater,1,2 2Grönalger 3,3 4% Gonyostomum 2,35 65,6 2 3,3 Konjugater Övriga,3,9 % 4 6,6 Summa 3, Gonyostomum 65% Jämförelse med tidigare år År: Sammanvägd näringsstatus (NV 27/ HVMFS 213): H H H G Biomassa (mg/l) Antal taxa Biomassa God * Status avser årets värden Arternas fördelning på indikatortal Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Indikatortal Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) H = Hög G = God M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig Biomassa Kommentar Den totala växtplanktonbiomassan var stor medan andelen cyanobakterier var mycket liten. Endast ett släkte av potentiellt giftbildande cyanobakterier påträffades vid analysen av det kvantitativa provet och risken för blomning bedöms som liten. Artantal och biomassa av arter som indikerar näringsfattiga förhållanden övervägde arter som indikerar näringsrika förhållanden, vilket resulterade i ett lågt TPI-värde (god status). Sammanvägningen enligt Havs- och vattenmyndigheten (HVMFS 213) ger god näringsstatusen år 213, även expertbedömning ger god status. 3-årsmedelvärde för den sammanvägda näringsstatusen ger också god status men ligger relativt nära gränsen till hög status. Arten Gonyostomum semen påträffades i måttligt stor mängd, vilket kan anses potentiellt besvärsbildande. Eventellt förekommer även en annan mindre art av Gonyostomum. Gonyostomum är ett släkte som kan variera påtagligt både mellan år och under säsongen beroende på väderrelaterade skillnader och vissa år har det bidragit till en mycket hög totalbiomassa. År 25 var togs inget växtplanktonprov. 12

125 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 9 LY 155. Kyrksjön Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: / Klassning enligt HVMFS 213:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Artantal (surhetsklassning) Sammanvägd näringsstatus Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l) 87 3,1 6,2 1,23,24, ,18 4,22 3,59,42,5 1,,29 Nära neutralt God Dålig Hög God Liten biomassa Expertbedömning Surhetsklassning Nära neutralt Näringsstatus Alggrupp Biomassans fördelning Biomassa på olika grupper Taxa Övriga mg/l Cyanobakterier % antal % Rekylalger Gonyostomum 1% 1% Cyanobakterier,7 1,2 4% 8% 8 9,2 Rekylalger,25 4,1 4Pansar- flagellater 4,6 Konjugater Pansarflagellater 1%,8 1,3 4 1% 4,6 Guldalger,28 4, ,4 Grönalger Guldalger Kiselalger 9% 4,17 69,2 11 5% 12,6 Ögonalger,4,6 4 4,6 Grönalger Ögonalger,53 8, ,9 1% Konjugater,6 1, 7 8, Gonyostomum,48 8, 2 2,3 Övriga,7 1,1 Kiselalger 5 5,7 Summa 6, % 1 Antal taxa Måttlig * Status avser årets värden Arternas fördelning på indikatortal Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Indikatortal Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) Jämförelse med tidigare år År: Sammanvägd näringsstatus (NV 27/ HVMFS 213): G G G G Biomassa (mg/l) H = Hög G = God M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig Övriga Cyanobakterier Kommentar Den sammanvägda bedömningen enligt Havs- och vattenmyndighetens författningssamling (HVMFS 213) klassificerar näringsstatusen som god. Expertbedömningen ger måttlig status. Trots att andelen cyanobakterier var mycket liten kunde det identifieras fyra potentiellt toxiska släkten av cyanobakterier och tillsammans med att kiselalger dominerade totalbiomassan föreligger en viss men liten risk för cyanobakterieblomning. De arter som indikerar näringsrika förhållanden var något färre än de arter som indikerar näringsfattiga förhållanden därmed blev TPI lågt. Den totala biomassan av släktet Gonyostomum var liten. Förekomsten av arter som indikerar näringsrika förhållanden, t.ex. Microcystis wesenbergii och flera arter ögonalger samt den måttligt stora biomassan visar dock att Kyrksjön är utsatt för viss belastning av organiska eller oorganiska näringsämnen och expertbedömdes därför till måttlig status. Under perioden 21 till 213 har totalbiomassan ökat, framförallt av kiselalger, och en regressionsanalys visar att förändringen är statisktiskt signifikant. 121

126 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 9 LY 16. Västersjön Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: / Naturvårdsverkets kriterier (27) Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Artantal (surhetsklassning) Sammanvägd näringsstatus Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l) 91 3,18 4,56 2,42,26,4 83 3,16 4,1 3,15,73,7 1,,28 Nära neutralt God Otillfredsställande Hög God Mycket liten biomassa Expertbedömning Surhetsklassning Nära neutralt Näringsstatus AlggruppBiomassans fördelning Biomassa på olika grupper Taxa Gonyostomum mg/l % Cyanobakterier antal % Konjugater Övriga Rekylalger 1% 2% Cyanobakterier %,112% 2,4 1 4% 11, Grönalger Rekylalger,17 3,7 4 4,4 6% Pansarflagellater Pansarflagellater,5 1,1 3 3,3 Guldalger Ögonalger,85 18,6 22 1% 24,2 1% Kiselalger 2,95 64, ,1 Guldalger Ögonalger,3,6 3 3,3 18% Grönalger,28 6, 26 28,6 Konjugater,1,2 5 5,5 Gonyostomum,4,9 1 1,1 Övriga,8 1,7 6 6,6 Kiselalger Summa 65% 4, Antal taxa Måttlig * Status avser årets värden Arternas fördelning på indikatortal Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Indikatortal Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) Jämförelse med tidigare år År: Sammanvägd näringsstatus (NV 27): G G G G Biomassa (mg/l) 5 4 Övriga H = Hög G = God M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig Cyanobakterier Kommentar Den sammanvägda bedömningen enligt Havs- och vattenmyndighetens författningssamling (HVMFS 213) klassificerar näringsstatusen som god. Enligt expertbedömningen bedömdes statusen som måttlig. Trots att andelen cyanobakterier var mycket liten kunde det identifieras tre potentiellt toxiska släkten av cyanobakterier och det tillsammans med att kiselalger dominerade totalbiomassan, medför en viss om än liten risk för cyanobakterieblomning. Förekomsten av arter som indikerar näringsrika förhållanden, t.ex. Microcystis wesenbergii och flera arter ögonalger samt den måttligt stora biomassan motiverar expertbedömningen måttlig status. Under perioden 21 till 213 har totalbiomassan tenderat att öka, framförallt av kiselalger men en regerssionsanalys visar att förändringen inte är statistiskt signifikant. 122

127 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 9 LY 334. Törn Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: / Klassning enligt HVMFS 213:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Artantal (surhetsklassning) Sammanvägd näringsstatus Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l) 85 3,35 1,52 7,1 1,5, ,41 2,11 6,7 1,47,2 1,,17 Nära neutralt God Måttlig Hög Måttlig Liten biomassa Expertbedömning Surhetsklassning Nära neutralt Näringsstatus Alggrupp Biomassans fördelning Biomassa på olika grupper Taxa Gonyostomum mg/l Övriga % Cyanobakterier antal % 8% 2% 7% Cyanobakterier,11 7, 11 12,9 Konjugater Rekylalger 1%,12 8,1 3 3,5 8% Pansarflagellater,9 6,2 4 4,7 Guldalger,29 18, ,2 Grönalger Pansar- 15,3 Kiselalger 9%,47 31, 13flagellater Ögonalger,14 9,1 4 6% 4,7 Grönalger Ögonalger,14 9, ,4 9% Konjugater,1,5 6 7,1 Guldalger Gonyostomum,13 8,4 19% 1 1,2 Övriga,2 1,5 6 7,1 Summa Kiselalger 1, % Rekylalger Antal taxa God * Status avser årets värden Arternas fördelning på indikatortal Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Indikatortal Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) Jämförelse med tidigare år År: Sammanvägd näringsstatus (NV 27/ HVMFS 213): G G G G Biomassa (mg/l) 3,5 3 2,5 2 1,5 1, Övriga H = Hög G = God M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig Cyanobakterier Kommentar Den sammanvägda bedömningen enligt Havs- och vattenmyndighetens författningssamling (HVMFS 213) klassificerar näringsstatusen som god, även vid expertbedömningen bedöms statusen som god. Andelen cyanobakterier var mycket liten och det identifieras endast två potentiellt toxiska släkten av cyanobakterier. Kiselalger dominerande växtplanktonsamhället och detta kan indikera en viss näringsbelastning. Gonyostomum semen påträffades, men i en lägre mängd än vad som anses potentiellt besvärsbildande. Förekomsten av arter som indikerar näringsrika förhållanden, t.ex. Microcystis wesenbergi och flera arter ögonalger samt den måttligt stora biomassan visar att Törn ligger nära gränsen för bedömningen måttlig status med avseende på näringsämnen. Under perioden 21 till 213 har totalbiomassan varierat något, framförallt av kiselalger men det finns ingen tendens till ökning eller minskning. 123

128 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 9 LY 135. Getasjön Lokalkoordinater: / (RT9) RAPPORT Nivå: -1 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ingrid Hårding/ Åsa Garberg Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI 2 214,2 Chroococcus sp. (5-1 µm) - NÄGELI 1 5,11 Merismopedia tenuissima - LEMMERMANN -2 I ,7 Snowella sp. - ELINKIN I 2 164,6 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E 1 3,1 Chroococcales obestämd kolonibildande art (1-2 µm) ,4 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 3 235,19 Cryptomonas sp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 2 19,22 Katablepharis ovalis - SKUJA I 2 8,5 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 4 718,46 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Gymnodinium sp. (<1 µm) - STEIN -3 I 1 6,1 Gymnodinium sp. (1-2 µm) - STEIN I 2 19,45 Peridinium sp. - EHRENBERG I 2 43,39 Peridinium sp. (annan) - EHRENBERG I 2 1,8 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Chrysidiastrum catenatum - LAUTERBORN -2 I 1 6,8 Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I 2 31,4 Chrysolykos planctonicus - MACK -2 I 2 19,2 Chrysosphaerella longispina - LAUTERBORN O 2 5,29 Dinobryon bavaricum - IMHOF O 2 11,6 Dinobryon borgei - IMHOF -2 I 2 19,1 Dinobryon divergens - IMHOF I 2 26,2 Dinobryon suecicum - LEMMERMANN O 2 12,2 Mallomonas sp. (1-2 µm) - PERTY I 2 31,31 Pedinellaceae (Pseudopedinella sp./pedinella sp.) 3 136,76 Pseudokephyrion entzii - CONRAD ,1 Spiniferomonas sp. - TAKAHASHI -2 I 2 25,5 Synura sp. - EHRENBERG I 2 5,7 Uroglena sp. - EHRENBERG I 3 514,92 Chrysophyceae obestämda monader 3 13,16 BACILLARIOPHYTA (kiselalger) Coscinodiscophyceae Aulacoseira tenella - (NYGAARD) SIMONSEN 3 149,16 Aulacoseira sp. (<5 µm) - THWAITES I 2 27,11 Aulacoseira sp. (5-1 µm) - THWAITES I 2 76,123 Aulacoseira sp. (1-15 µm) - THWAITES I 2 61,157 Coscinodiscophyceae (<1 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 3 74,5 Coscinodiscophyceae (1-2 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 2 43,29 Urosolenia eriensis - (H.L. SMITH) ROUND & R.M. CRAWFORD I 2 12,1 Urosolenia longiseta - (ZACHARIAS) EDLUND & STOERMER O 2 19,6 Bacillariophyceae Tabellaria flocculosa - (ROTH) KÜTZING I 1 1,5 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Euglena acus - EHRENBERG 3 E 1,3 Euglena sp. - EHRENBERG 3 E 2 2,6 Trachelomonas sp. (1-15 µm) - EHRENBERG 3 E 2 19,18 124

129 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 9 (forts. Getasjön) LY 135. Getasjön Lokalkoordinater: / (RT9) RAPPORT Nivå: -1 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ingrid Hårding/ Åsa Garberg Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CHLOROPHYTA (grönalger) Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I 4 272,19 Crucigeniella apiculata - (LEMMERMANN) KOMÁREK I 4 681,39 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 4 266,32 Monoraphidium griffithii - (BERKELEY) KOMARKÓVA-LEG ,1 Monoraphidium minutum - (NÄGELI) KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ 2 I 2 12,1 Nephrochlamys sp. - KORSHIKOV 2 99,1 Oocystis rhomboidea - FOTT O 2 5,2 Pediastrum privum - (PRINTZ) HEGEWALD * 2 O 2 12,12 Scenedesmus sp. - MEYEN E 2 62,4 Siderocelis sp. - (NAUMANN) FOTT 2 31,6 Tetraëdron minimum - (A. BRAUN) HANSGIRG E 2 25,9 Övrigt Botryococcus sp. - KÜTZING * I 2 1,5 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 2 3, Cosmarium sp. - RALFS O 2 12,5 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O ,342 Gonyostomum sp. - K. DIESING ,11 ÖVRIGA Centritractus belonophorus - (SCHMIDLE) LEMMERMANN 1 6,2 Chrysochromulina sp. - LACKEY 3 13,13 Monomastix sp. - SCHERFFEL 2 43,3 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 4 489,13 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 125

130 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 9 LY 155. Kyrksjön Lokalkoordinater: / (RT9) RAPPORT Nivå: -1,5 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ingrid Hårding/ Åsa Garberg Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Chroococcus sp. (5-1 µm) - NÄGELI 1 124,27 Merismopedia tenuissima - LEMMERMANN -2 I 2 189,6 Microcystis wesenbergii - (KOMÁREK) KOMÁREK in KONDRATEVA 3 E 2 247,24 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E 1 187,4 Chroococcales obestämd kolonibildande art (<1 µm) ,1 Nostocales Dolichospermum sp. böjd - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. I 1 48,4 Dolichospermum sp. - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. I 1 51,5 Oscillatoriales Planktothrix sp. - ANAGNOSTIDIS & KOMÁREK 1 18,3 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 3 458,173 Cryptomonas sp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 2 12,1 Katablepharis ovalis - SKUJA I 3 161,12 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I ,51 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Gymnodinium sp. (<1 µm) - STEIN -3 I 2 87,13 Peridinium cf. bipes - STEIN I 2 3,22 Peridinium inconspicuum - LEMMERMANN -1 O 2 25,34 Peridinium sp. - EHRENBERG I 1 12,6 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Bitrichia chodatii - (REVERDIN) HOLLANDE -2 O 2 25,4 Chrysidiastrum catenatum - LAUTERBORN -2 I 2 37,28 Chrysococcus cordiformis - NAUMANN -2 I 1 12,3 Chrysococcus diaphanus - SKUJA -2 I 2 37,3 Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I 3 149,19 Dinobryon bavaricum - IMHOF O 2 7,2 Dinobryon borgei - IMHOF -2 I 2 25,1 Dinobryon crenulatum - W: & G.S. WEST -2 O 1 12,5 Mallomonas sp. (1-2 µm) - PERTY I 2 5,12 Mallomonas sp. (2-3 µm) - PERTY I 2 37,29 Pedinellaceae (Pseudopedinella sp./pedinella sp.) 2 5,8 Pseudokephyrion entzii - CONRAD ,5 Spiniferomonas sp. - TAKAHASHI -2 I 2 87,15 Synura sp. - EHRENBERG I 2 87,43 Uroglena sp. - EHRENBERG I 3 371,46 Chrysophyceae obestämda monader 3 26,32 BACILLARIOPHYTA (kiselalger) Coscinodiscophyceae Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 2 1, Aulacoseira cf. alpigena - (GUNOW) KRAMMER -2 O 1 25,3 Aulacoseira tenella - (NYGAARD) SIMONSEN 2 5,6 Aulacoseira sp. (<5 µm) - THWAITES I 2 87,33 Aulacoseira sp. (5-1 µm) - THWAITES I ,41 Aulacoseira sp. (1-15 µm) - THWAITES I ,632 Coscinodiscophyceae (<1 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 2 124,11 Coscinodiscophyceae (1-2 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 2 99,37 Urosolenia longiseta - (ZACHARIAS) EDLUND & STOERMER O 2 74,2 Bacillariophyceae Asterionella formosa - HASSALL I 2 19,7 Ulnaria sp. - (KÜTZ.) COMPÈRE 2 4,5 126

131 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 9 (forts Kyrksjön) LY 155. Kyrksjön Lokalkoordinater: / (RT9) RAPPORT Nivå: -1,5 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ingrid Hårding/ Åsa Garberg Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Euglena cf. oxyuris - SCHMARDA 3 E 1 1,1 Euglena sp. - EHRENBERG 3 E 1 1,11 Phacus longicauda - (EHRENBERG) DUJARDIN 3 E 1 1,13 Trachelomonas sp. (<1 µm) - EHRENBERG 3 E 1 12,4 CHLOROPHYTA (grönalger) Acanthosphaera sp. - LEMMERMANN 1 12,8 Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I 2 99,3 Coenocystis sp. - KORSHIKOV ,53 Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I 2 74,9 Crucigeniella apiculata - (LEMMERMANN) KOMÁREK I 2 594,13 Crucigeniella sp. - LEMMERMANN 1 74,3 Dimorphococcus lunatus - A. BRAUN 1 E 1 248,18 Koliella sp. - HINDÁK 2 62,1 Lagerheimia sp. - CHODAT 2 E 1 12,1 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 3 235,18 Monoraphidium cf. griffithii - (BERKELEY) KOMARKÓVA-LEG ,1 Oocystis sp. - BRAUN I 2 99,6 Pediastrum duplex - MEYEN * 3 E 2 1,4 Pediastrum privum - (PRINTZ) HEGEWALD * 2 O 2 37,28 Stauridium tetras - (EHRENBERG) E. HEGEWALD * 2 E 1 25,84 Quadrigula pfitzeri - (SCHRÖDER) G. M. SMITH O 1 5,5 Acutodesmus cf. acuminatus - (LAGERHEIM) P.M. TSARENKO 3 E 1 5,3 Desmodesmus cf. quadricaudatus - (TURPIN) E. HEGEWALD E 1 5,9 Scenedesmus spp. - MEYEN E 4 916,24 Selenastrum sp. - REINSCH E 2 62,3 Tetraëdron caudatum - (CORDA) HANSGIRG I 2 5,12 Tetraëdron minimum - (A. BRAUN) HANSGIRG E 2 5,15 Tetrastrum komarekii - HINDAK E 3 396,18 Treubaria setigera - (ARCHER) G. M. SMITH 1 12,3 Övrigt Botryococcus sp. - KÜTZING * I 2 6,1 Chlorophyta obestämda klotformiga 3 173,58 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum - BRÉBISSON I 1 1,14 Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 3 22,1 Closterium sp. (gracile/limneticum) - NITSCH ex RALFS 2 1,1 Cosmarium sp. - RALFS O 2 25,18 Staurastrum spp. - (MEYEN) RALFS I 2 62,24 Staurodesmus sp. - TEILING I 2 25,5 Staurodesmus spp. - TEILING I 1 1,1 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O 3 23,463 Gonyostomum sp. - K. DIESING 2 3,16 ÖVRIGA Centritractus belonophorus - (SCHMIDLE) LEMMERMANN 2 25,3 Chrysochromulina parva - LACKEY ,29 Elakatothrix sp. - WILLE I 2 87,2 Monomastix sp. - SCHERFFEL 2 74,4 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 4 532,3 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 127

132 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 9 LY 16. Västersjön Lokalkoordinater: / (SWEREF99 TM) RAPPORT Nivå: -1 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ingrid Hårding/ Åsa Garberg Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Chroococcus sp. (5-1 µm) - NÄGELI 2 297,71 Merismopedia tenuissima - LEMMERMANN -2 I 2 693,1 Microcystis wesenbergii - (KOMÁREK) KOMÁREK in KONDRATEVA 3 E 2 12,11 Microcystis sp. - KÜTZING E 2 163,3 Snowella cf. atomus - KOMAREK & HINDÁK I 1 297,1 Snowella sp. (litoralis/septentrionalis) - ELINKIN I 2 151,1 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E 2 8,3 Woronichinia sp. - ELENKIN E 3 413,4 Nostocales Dolichospermum sp. - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. I 2 31,5 Oscillatoriales Pseudanabaena sp. - LAUTERBORN E 1 285,1 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 3 149,69 Cryptomonas sp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 2 25,45 Katablepharis ovalis - SKUJA I 2 99,12 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 4 14,44 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Gymnodinium sp. (<1 µm) - STEIN -3 I 1 12,3 Peridinium bipes - STEIN I 1 1,38 Peridinium sp. - EHRENBERG I 2 1,11 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Bitrichia chodatii - (REVERDIN) HOLLANDE -2 O 2 25,3 Chrysococcus cordiformis - NAUMANN -2 I 1 12,4 Chrysococcus diaphanus - SKUJA -2 I 1 12,18 Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I 3 149,33 Dinobryon bavaricum - IMHOF O 2 43,15 Dinobryon borgei - IMHOF -2 I 2 37,2 Dinobryon crenulatum - W: & G.S. WEST -2 O 2 25,3 Dinobryon divergens - IMHOF I 4 136,28 Dinobryon sociale var. americanum - (BRUNNT.) BACHMAN -3 I 1 12,4 Dinobryon suecicum - LEMMERMANN O 2 37,3 Kephyrion spirale - (LACKEY) CONRAD ,3 Mallomonas tonsurata - TEILING emend. W. KRIEG. -1 I 1 12,5 Mallomonas sp. (1-2 µm) - PERTY I 2 37,8 Mallomonas sp. (2-3 µm) - PERTY I 2 5,65 Pedinellaceae (Pseudopedinella sp./pedinella sp.) 3 235,62 Pseudokephyrion sp. - PASCHER ,1 Pseudopedinella elastica - SKUJA 2 111,177 Spiniferomonas sp. - TAKAHASHI -2 I 2 74,21 Synura sp. - EHRENBERG I 4 619,252 Uroglena sp. - EHRENBERG I 4 569,91 Chrysophyceae obestämda monader (2-5 µm) 3 173,9 Chrysophyceae obestämda monader (5-1 µm) 3 26,4 128

133 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 9 (forts Västersjön) LY 16. Västersjön Lokalkoordinater: / (SWEREF99 TM) RAPPORT Nivå: -1 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ingrid Hårding/ Åsa Garberg Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l BACILLARIOPHYTA (kiselalger) Coscinodiscophyceae Aulacoseira tenella - (NYGAARD) SIMONSEN 2 5,6 Aulacoseira sp. (<5 µm) - THWAITES I 1 12,2 Aulacoseira sp. (5-1 µm) - THWAITES I 2 24,183 Aulacoseira sp. (1-15 µm) - THWAITES I ,67 Coscinodiscophyceae (<1 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 2 74,8 Coscinodiscophyceae (1-2 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 2 25,31 Urosolenia eriensis - (H.L. SMITH) ROUND & R.M. CRAWFORD I 2 74,7 Urosolenia longiseta - (ZACHARIAS) EDLUND & STOERMER O 2 111,31 Bacillariophyceae Asterionella formosa - HASSALL I 2 6,7,2 Bacillariophyceae (5-1 µm) - HAECKEL I 2 6,,2 Bacillariophyceae (1-2 µm) - HAECKEL I 2 2,7,3 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Phacus sp. - DUJARDIN 3 E 2 1,3,4 Trachelomonas sp. (<1 µm) - EHRENBERG 3 E 1 12,5 Trachelomonas sp. (15-2 µm) - EHRENBERG 3 E 1 6,19 CHLOROPHYTA (grönalger) Ankistrodesmus fusiformis - CORDA I 1 74,3 Ankyra judayi - (G. M. SMITH) FOTT I 1 12,5 Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I 2 87,1 Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I 2 99,5 Crucigeniella apiculata - (LEMMERMANN) KOMÁREK I 2 223,5 Dictyosphaerium subsolitarium - VAN GOOR 2 198,7 Mucidosphaerium pulchellum - (WOOD) C.BOCK, PRÖSCH. & KRIENITZ 1 I 2 446,29 Micractinium pusillum - FRESENIUS 2 E 1 99,8 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 3 198,22 Monoraphidium minutum - (NÄGELI) KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ 2 I 1 12,2 Oocystis rhomboidea - FOTT O 2 99,3 Oocystis sp. - BRAUN I 1 25,15 Parapediastrum biradiatum - (MEYEN) E. HEGEWALD * E 2 1,3,2 Pediastrum duplex - MEYEN * 3 E 1,7,14 Pediastrum sp. - MEYEN * 1,7,19 Stauridium tetras - (EHRENBERG) E. HEGEWALD * 2 E 2 12,37 Quadrigula pfitzeri - (SCHRÖDER) G. M. SMITH O 2 124,8 Scenedesmus spinosi-gruppen - MEYEN 2 E 1 5,1 Scenedesmus spp. - MEYEN E 3 718,19 Selenastrum sp. - REINSCH E 2 25,1 Siderocelis sp. - (NAUMANN) FOTT 2 37,8 Tetraëdron caudatum - (CORDA) HANSGIRG I 1 12,1 Tetraëdron minimum - (A. BRAUN) HANSGIRG E 2 37,13 Tetrastrum komarekii - HINDAK E 2 297,5 Övrigt Botryococcus sp. - KÜTZING * I 2 3,13 Chlorophyta obestämda klotformiga 2 99,17 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 3 17,1 Cosmarium spp. - RALFS O 2 5,5 Mougeotia sp. - C. AGARDH O 1 1,,4 Staurastrum sp. - (MEYEN) RALFS I 1 6,2,1 Staurodesmus sp. - TEILING I 1,7,1 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O 2 2,7,43 ÖVRIGA Centritractus belonophorus - (SCHMIDLE) LEMMERMANN 1 12,2 Chrysochromulina parva - LACKEY ,8 Elakatothrix sp. - WILLE I 2 62,1 Goniochloris fallax - FOTT 1 12,41 Monomastix sp. - SCHERFFEL 2 5,3 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 3 396,23 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 129

134 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 9 LY 334. Törn Lokalkoordinater: / (RT9) RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ingrid Hårding/ Åsa Garberg Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Chroococcus sp. (5-1 µm) - NÄGELI 1 3,1 Cyanonephron styloides - HICKEL E 1 619,2 Merismopedia tenuissima - LEMMERMANN -2 I ,5 Microcystis wesenbergii - (KOMÁREK) KOMÁREK in KONDRATEVA 3 E 4 975,88 Microcystis sp. (>4 µm) - KÜTZING 3 E 1 45,4 Snowella lacustris - (CHODAT) KOMAREK & HINDÁK I 1 272,2 Snowella sp. (litoralis/septentrionalis) - ELINKIN I 1 223,2 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E 1 34,1 Woronichinia sp. - ELENKIN E 1 37,1 Chroococcales obestämd kolonibildande art (1-2 µm) ,1 Nostocales Dolichospermum sp. - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. I 1 4,3,4 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 3 223,63 Katablepharis ovalis - SKUJA I 3 142,9 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 4 532,51 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Gymnodinium sp. (<1 µm) - STEIN -3 I 2 12,4 Gymnodinium sp. (2-4 µm) - STEIN I 2 1,13 Peridinium bipes - STEIN I 2 2,57 Peridinium sp. (annan) - EHRENBERG I 1 6,2 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Bitrichia chodatii - (REVERDIN) HOLLANDE -2 O 1 6,2 Chrysococcus cordiformis - NAUMANN -2 I 2 19,7 Chrysococcus diaphanus - SKUJA -2 I 2 31,24 Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I 2 37,8 Chrysolykos planctonicus - MACK -2 I 1 6,1 Dinobryon bavaricum - IMHOF O 2 5,2 Dinobryon borgei - IMHOF -2 I 1 6, Dinobryon crenulatum - W: & G.S. WEST -2 O 1 6,1 Dinobryon suecicum - LEMMERMANN O 1 6, Mallomonas akrokomos - RUTTNER -2 I 3 8,14 Mallomonas caudata - IWANOFF I 1 6,9 Mallomonas tonsurata - TEILING emend. W. KRIEG. -1 I 2 25,18 Mallomonas sp. (1-2 µm) - PERTY I 3 87,72 Pedinellaceae (Pseudopedinella sp./pedinella sp.) 3 111,23 Pseudopedinella elastica - SKUJA 3 31,9 Spiniferomonas sp. - TAKAHASHI -2 I 2 56,16 Synura sp. - EHRENBERG I 3 179,53 Chrysophyceae obestämda monader 3 93,28 BACILLARIOPHYTA (kiselalger) Coscinodiscophyceae Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 2 1,3 Aulacoseira cf. alpigena - (GUNOW) KRAMMER -2 O 2 25,3 Aulacoseira tenella - (NYGAARD) SIMONSEN 2 74,1 Aulacoseira sp. (alpigena/distans) - THWAITES I 1 12,5 Aulacoseira sp. (5-1 µm) - THWAITES I 3 17,189 Aulacoseira sp. (1-15 µm) - THWAITES I 3 8,164 Aulacoseira sp. (15-2 µm) - THWAITES I 2 12,58 Coscinodiscophyceae (<1 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 3 68,16 Coscinodiscophyceae (1-2 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 2 19,18 Urosolenia longiseta - (ZACHARIAS) EDLUND & STOERMER O 2 31,4 13

135 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 9 (forts Törn) LY 334. Törn Lokalkoordinater: / (RT9) RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ingrid Hårding/ Åsa Garberg Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l Bacillariophyceae Asterionella formosa - HASSALL I 2 1,2 Ulnaria sp. - (KÜTZ.) COMPÈRE 1,3,1 Bacillariophyceae (1-2 µm) - HAECKEL I 2 1,7,2 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Phacus cf. longicauda - (EHRENB.) DUJARDIN 3 E 1,3,5 Trachelomonas sp. (<1 µm) - EHRENBERG 3 E 2 31,9 Trachelomonas sp. (1-15 µm) - EHRENBERG 3 E 2 43,15 Trachelomonas sp. (15-2 µm) - EHRENBERG 3 E 1 6,2,2 CHLOROPHYTA (grönalger) Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I 3 142,7 Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I 2 43,3 Dictyosphaerium sp. - NÄGELI I 1 198,4 Koliella sp. - HINDÁK 2 12, Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 1 6,2,4 Nephrochlamys sp. - KORSHIKOV 2 5,1 Oocystis sp. - BRAUN I 2 37,12 Pediastrum privum - (PRINTZ) HEGEWALD * 2 O 1 6,2,3 Stauridium tetras - (EHRENBERG) E. HEGEWALD * 2 E 2 12,18 Phacotus sp. - PETRY 2 25,14 Desmodesmus cf. quadricaudatus - (TURPIN) E. HEGEWALD E 1 25,4 Scenedesmus spp. - MEYEN E 3 359,3 Selenastrum sp. - REINSCH E 1 12,2 Siderocelis sp. - (NAUMANN) FOTT 2 19,1 Tetraëdron caudatum - (CORDA) HANSGIRG I 1 6,2,1 Tetraëdron minimum - (A. BRAUN) HANSGIRG E 1 6,2,2 Tetrastrum komarekii - HINDAK E 3 39,9 Övrigt Botryococcus sp. - KÜTZING * I 2 2,7,3 Chlorophyta obestämda klotformiga 3 15,3 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 4 25,1 Closterium sp. - NITSCH ex RALFS I 1,3,1 Cosmarium sp. - RALFS O 1 6,2,2 Cosmarium spp. - RALFS O 2,7,2 Staurastrum sp. - (MEYEN) RALFS I 2,7,1 Staurodesmus sp. (annan) - TEILING I 1 6,2,1 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O 3 1,129 ÖVRIGA Centritractus belonophorus - (SCHMIDLE) LEMMERMANN 1,3,1 Chrysochromulina parva - LACKEY ,2 Elakatothrix sp. - WILLE I 2 87,1 Gyromitus cordiformis - SKUJA 1 6,2,8 Monomastix sp. - SCHERFFEL 3 68,2 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 4 248,1 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 131

136 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 9 LY 135. Getasjön Vattenområdesuppgifter Län: 8 Kalmar Sjö/vattendrag: Getasjön Kommun: Emmaboda Lokalnummer: LY 135 Top. karta: 4F NO Lokalnamn: - Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 8 Lyckebyån Lokalkoordinater: / (RT9) Provtagningsuppgifter Provtagare: Bergström/Nygård Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 9:55 Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 2 Vattentemperatur (,5m): 19,2 C Grumlighet: grumligt Språngskikt (j/n): nej Vattenfärg: starkt färgat Språngskiktets läge: m Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkikare:,92 m Väderlek: Halvklart Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: Kvalitativ metod: SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning Håvdiameter (cm): 15 Konserveringsmetod : Lugol Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): -1 Kvantitativ metod: SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt - LY 155. Kyrksjön Vattenområdesuppgifter Län: 8 Kalmar Sjö/vattendrag: Kyrksjön Kommun: Emmaboda Lokalnummer: LY 155 Top. karta: 4F SO Lokalnamn: - Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 8 Lyckebyån Lokalkoordinater: / (RT9) Provtagningsuppgifter Provtagare: Bergström/Nygård Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 14:5 Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 2,5 Vattentemperatur (,5m): 19,8 C Grumlighet: grumligt Språngskikt (j/n): nej Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge: - m Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkikare:,89 m Väderlek: Halvklart Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod: SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning Håvdiameter (cm): 15 Konserveringsmetod : Lugol Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): -1,5 Kvantitativ metod: SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): 1-1, Övrigt - 132

137 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 9 LY 16. Västersjön Vattenområdesuppgifter Län: 1 Blekinge Sjö/vattendrag: Västersjön Kommun: Karlskrona Lokalnummer: LY 16 Top. karta: 4F SO Lokalnamn: - Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 8 Lyckebyån Lokalkoordinater: / (SWEREF99 TM) Provtagningsuppgifter Provtagare: Bergström/Nygård Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: : Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 2 Vattentemperatur (,5m): 2 C Grumlighet: grumligt Språngskikt (j/n): nej Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge: - m Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkikare: 1,1 m Väderlek: Halvklart Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod: SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning Håvdiameter (cm): 15 Konserveringsmetod : Lugol Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): -1 Kvantitativ metod: SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt LY 334. Törn Vattenområdesuppgifter Län: 8 Kalmar Sjö/vattendrag: Törn Kommun: Emmaboda Lokalnummer: LY 334 Top. karta: - Lokalnamn: - Vattenkoordinater: 6271 / Huvudflodområde: 8 Lyckebyån Lokalkoordinater: / (RT9) Provtagningsuppgifter Provtagare: Bergström/Nygård Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 12:3 Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 8,5 Vattentemperatur (,5m): 2,1 C Grumlighet: grumligt Språngskikt (j/n): ja Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge: 6 m Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkikare: 1,5 m Väderlek: Halvklart Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod: SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning Håvdiameter (cm): 15 Konserveringsmetod : Lugol Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): -6 Kvantitativ metod: SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt

138 134

139 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 1 BILAGA 1 Bottenfauna Metodik Resultat Artlistor Lokalbeskrivningar 135

140 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 1 Provtagning Utförare: Karin Johansson, Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke, , info@medins-biologi.se Metod: SS-EN ISO 187 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, se även lokalbeskrivningar sist i bilagan. Analys Utförare: Jonatan Johansson och Mikael Christensson, Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke, , info@medins-biologi.se Metod: Nivån för artbestämningarna följde Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19). Utvärdering Utförare: Karin Johansson, Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke, , info@medins-biologi.se Metod: Statusklassificering enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19). Expertbedömningar enligt Bedömningsgrunder för bottenfauna (Medin et al. 29) I Bedömningsgrunder för bottenfauna (Medin et al. 29, kan laddas ner på redogörs för bottenfauna i allmänhet samt för de kriterier som använts för expertbedömningen av påverkan/status/tillstånd och bedömningen av naturvärden. 136

141 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 1 Förklaring till resultatsida bottenfauna i rinnande vatten och sjölitoral Lokaluppgifter Lokalnummer, vattendragsnamn och lokalnamn. Provtagningsdatum, kommun eller flodområde enligt SMHI:s sjö- och vattendragsregister samt koordinater enligt RT9 (Rikets nät). I förekommande fall foto, skiss samt en kortfattad beskrivning i ord av provtagningslokalen. Surhetsklass och ekologisk status Beräknade index enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 27:4). Klassningar av surhet och ekologisk status enligt följande: Nära neutralt/hög status Måttligt surt/god status Surt/Måttlig status Mycket surt/otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status MISA/MILA: Multimetriska surhetsindex för vattendrag respektive sjöar. ASPT-index: Ett renvattensindex som i huvudsak baseras på förekomst av känsliga eller toleranta djurgrupper. Används som ett index för allmän ekologisk kvalitet. DJ-index: Multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag. Tillståndsklassning Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Wiederholm 1999) och Medin et al. (29). Klassningar enligt en femgradig skala: 1. Mycket högt 2. Högt 3. Måttligt högt 4. Lågt 5. Mycket lågt Totalantal taxa: Det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. TaxaIndex: Den procentuella kvoten mellan uppmätt och förväntat totalantal taxa. Individtäthet (ant/m 2 ): Det totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta. EPT-index: Antalet arter och/eller grupper bland dag-, bäck- och nattsländor. Ett allmänt föroreningsindex. Naturvärdesindex: Samlad bedömning av naturvärdet m.a.p. bottenfaunan. Bygger på totalantal taxa, diversitetsindex och förekomst av rödlistade eller ovanliga arter. Diversitetsindex (Shannons): Ett mått på mångformigheten hos bottenfaunasamhället. Danskt faunaindex: Förekomst av nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för näringsämnen/organisk belastning. Surhetsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans försurningsstatus. Föroreningsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans eutrofieringsstatus. Expertbedömning Medins slutgiltiga bedömning av status m.a.p. surhet, eutrofiering och i förekommande fall hydromorfologisk eller annan påverkan. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning, samt på egen erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Klassningar enligt följande: Nära neutralt/hög status Måttligt surt/god status Surt/Måttlig status Mycket surt/otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status Bedömning av naturvärden Bygger på Medins Naturvärdesindex och klassas enligt en tregradig skala: Mycket höga naturvärden Höga naturvärden Naturvärden i övrigt Redovisning av eventuell förekomst av rödlistade och ovanliga arter, samt hotkategori. Jämförelse med tidigare undersökningar Om tidigare undersökningar gjorts redovisas här utvalda data av intresse för bedömning och undersökningssyfte. Bedömningen 21 har gjorts av Calluna AB, baserat på DJ-index. Antal taxa från tidigare år har justerats så att det är jämförbart med 211 års artningsnivå. DJ-index 21-25, har beräknats i Medins Biologis AB:s databas. Kommentar I kommentaren finns värdefull information om intressanta observationer och avvikelser. Den är avsedd att hjälpa till vid tolkningen av resultaten i tabeller och diagram. 137

142 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 1 6. Lyckebyån, Getasjökvarn Datum: Flodområde: 8 Lyckebyån Koordinat: / RT9-1 m uppstr träbron. I huvudfåran både upp och nedstr biflödet. Den röda markeringen visar lokalens läge. Statusklassning enligt HVMFS 213:19 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 39 6,1 9,82 1,13,8 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan God God Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 41 högt Naturvärden i övrigt 1 Taxaindex (%): 12 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 67 måttligt högt Inga rödlistade eller EPT-index: 22 måttligt högt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 3,79 måttligt högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 9 högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 6 måttligt högt Antal taxa 1 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År 1-9 Påverkan/Status map eutrofiering Ingen bedömning 1 Ingen/låg belastning status 11 God status 12 Måttlig status 13 God status Antal taxa Kommentar Vattenföringen i huvudfåran och biflödet var i år mycket låg. Förekomsten av flera försurningskänsliga arter gör att bottenfaunan bedömdes som opåverkad av försurning. En hög andel av vattengråsuggor (Asellus aquaticus) och fjädermygglarver (familjen Chironomide ) indikerade god näringstillgång vilket motiverar att statusen med avseende på eutrofiering bedömdes som god. Mängden detritus och sedimenterat material som täckte botten indikerade att vattenföringen under en längre tid varit låg och statusen med avseende på hydromorfologi (reglering) bedömdes som god. Taxa ASPT DJ DJ-/ASPT-index

143 LYCKEBYÅN 213 Bilaga Lyckebyån, Stubbelycke Datum: Flodområde: 8 Lyckebyån Koordinat: 62423/ RT9 4-5 m nedströms vägbron, västra fåran. Den röda markeringen visar lokalens läge. Statusklassning enligt HVMFS 213:19 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 64 7, 14 1,34 1,3 1,8 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 4 måttligt högt Höga naturvärden 9 Taxaindex (%): 13 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): måttligt högt Calopteryx splendens 3 poäng EPT-index: 26 högt Brachycentrus subnubilus 3 poäng Diversitetsindex: 3,57 måttligt högt Aphelocheirus aestivalis 3 poäng Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 8 högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 9 högt Antal taxa poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År 2-9 Påverkan/Status map eutrofiering Ingen bedömning 1 Ingen/låg belastning status 11 Hög status 12 Hög status 13 Hög status Antal taxa Kommentar Bottenfaunan var artrik och det förekom ett flertal arter som indikerade bra förhållanden både med avseende på försurning och näringsämnespåverkan. Tre ovanliga arter påträffades och lokalen bedömdes hysa höga naturvärden med avseende på bottenfaunan. En viss ökning kan ses i ASPT-index genom åren och detta kan tyda på en förbättrad vattenkvalitet på lokalen. Det finns en viss osäkerhet i var lokalen (till och med 21) var belägen men från år 211 har proverna tagits på den angivna koordinaten. Taxa ASPT DJ DJ-/ASPT-index

144 LYCKEBYÅN 213 Bilaga Lyckebyån, Kättilsmåla nedstr. Lillåns tillfl. Datum: Flodområde: 8 Lyckebyån Koordinat: 62371/ RT9 1-2 m nedstr träbron. Uppstr ö och stort block. Den röda markeringen visar lokalens läge. Statusklassning enligt HVMFS 213:19 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 71 6,1 13 1,49 1,14 1,6 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 49 högt Mycket höga naturvärden 18 Taxaindex (%): 125 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter 3 poäng/art Individtäthet (antal/m 2 ): högt Calopteryx splendens, Oecetis notata, EPT-index: 27 högt Aphelocheirus aestivalis, Diversitetsindex: 3,84 måttligt högt Stenelmis canaliculata Lv., Ibisia marginata Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 11 mycket högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 11 mycket högt Antal taxa 3 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År 96-9 Påverkan/Status map eutrofiering Ingen bedömning 1 Ingen/låg belastning status 11 Hög status 12 Hög status 13 Hög status Antal taxa Kommentar Bottenfaunan var mycket artrik och det förekom gott om arter som indikerar bra förhållanden både med avseende på försurning och näringsämnespåverkan. Fem ovanliga arter påträffades. Dessa förekomster och ett mycket högt artantal motiverade att lokalen bedömdes hysa mycket höga naturvärden med avseende på bottenfaunan. Taxa ASPT DJ DJ-/ASPT-index

145 LYCKEBYÅN 213 Bilaga Bifl till Lyckebyån, uppstr. Löften Datum: Flodområde: 8 Lyckebyån Koordinat: 62846/ RT9 5-1 m nedstr vägtrummorna. Den röda markeringen visar lokalens läge. Statusklassning enligt HVMFS 213:19 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 32 4,4 6,68,82,2 Nära neutralt God Otillfredsställande Surt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Måttlig Ingen bedömning Ingen bedömning Index Totalantal taxa: 14 mycket lågt Naturvärden i övrigt Taxaindex (%): 42 mycket lågt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 897 måttligt högt Inga rödlistade eller EPT-index: 3 mycket lågt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 2,6 mycket lågt Danskt faunaindex: 3 mycket lågt Övriga kriterier Surhetsindex: 5 måttligt högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 3 lågt Antal taxa poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År 96-9 Påverkan/Status map eutrofiering Ingen bedömning 1 Måttlig belastning status 11 Måttlig status 12 Måttlig status 13 Måttlig status Antal taxa Kommentar Antalet arter var mycket lågt och det saknas såväl försurningskänsliga som syrekrävande arter. Förhållandena med avseende på försurning bedömdes som sura och statusen med avseende på eutrofiering bedömdes som måttlig. Det är svårt att avgöra vad som är den huvudsakliga orsaken till att bottenfaunan var så artfattig och bedömningen av graden av påverkan är därför något osäker. Hydromorfologisk påverkan och annan påverkan var inte möjlig att bedöma. Taxa ASPT DJ DJ-/ASPT-index

146 LYCKEBYÅN 213 Bilaga Bifl till Lyckebyån, Linnefors Datum: Flodområde: 8 Lyckebyån Koordinat: / RT9 Norra fåran, 1-2 m nedst stenbro. Den röda markeringen visar lokalens läge. Statusklassning enligt HVMFS 213:19 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 54 5,6 12 1,13 1,3 1,4 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 31 måttligt högt Höga naturvärden 6 Taxaindex (%): 83 högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 1 53 högt Baetis sp. (fuscatus/scambus-gr.)3 poäng EPT-index: 18 måttligt högt Stenelmis canaliculata Lv. 3 poäng Diversitetsindex: 2,8 lågt Danskt faunaindex: 5 måttligt högt Övriga kriterier Surhetsindex: 9 högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 8 högt Antal taxa poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa Expertbedömning ASPT DJ-/ASPT-index 45 DJ 15 År Påverkan/Status map eutrofiering 96-9 Ingen bedömning 1 Ingen/låg belastning status God status 12 God status Hög status Kommentar Bottenfaunasamhället dominerades av filtrerande nattsländearter (Cheumatopsyche lepida och Hydropsyche pellucidula) och andelen bäcksländor var låg. Detta är naturligt nedströms en sjö då filtrerare gynnas av plankonproduktionen i sjön. Sammantaget bedömdes lokalens bottenfauna indikera nära neutrala förhållanden samt en god status med avseende på näringsämnespåverkan. Noterbart var att två ovanliga taxa påträffades: dagsländor tillhörande släktet Baetis (fuscatus/scambus-gr.) samt den syrekrävande bäckbaggen Stenelmis canaliculata. Förekomsten av dessa båda taxa motiverade att lokalen bedömdes hysa höga naturvärden med avseende på bottenfaunan

147 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 1 Förklaring till artlista rinnande vatten och sjöars litoral Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (,25 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för försurning, funktionella tillhörighet och ekologiska grupp. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Försurningskänslighet (Fk): taxa vars toleransgräns är okänd 1 taxa som har visats klara ph < 4,5 2 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 4,5 3 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 5, 4 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 5,5 5 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 6,2 Funktionell grupp (Fg): ej känd 1 filtrerare 2 detritusätare 3 predatorer 4 skrapare 5 sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för eutrofiering 1 (Eg): taxa vars känslighet är okänd 1 taxa som gynnas av kraftig eutrofiering 2 taxa som gynnas av måttlig eutrofiering 3 taxa som kan förekomma i både eu-, meso- och oligotrofa vatten 4 taxa som förekommer främst i oligotrofa vatten 5 taxa som förekommer endast i oligotrofa vatten Raritetskategori (Rk): RE Nationellt utdöd (Regionally Extinct) CR Akut Hotad (Critically Endangered) EN Starkt Hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Nära hotad (Near Threatened) DD Kunskapsbrist (Data Deficient) Ov Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel * = taxa påträffades endast i det kvalitativa provet 1 Värdet anger till viss del taxonets syrekrav och kan ibland vara missvisande som trofiindikator. 143

148 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 1 6. Lyckebyån, Getasjökvarn x: y: Det. Jonatan Johansson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN ISO NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) ,2 2,1 Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) 3 3 1,2,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,2 1,4 HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) ,4,3 EErpobdellidae (Dina sp./erpobdella sp.) ,8 3,2 Glossiphoniidae * 3 HHelobdella stagnalis - (Linné, 1758) ,2,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,6 23,5 ACARI, sötvattenskvalster Acari 3 1 1,4,3 ODONATA, trollsländor Calopteryx virgo - (Linné, 1758) ,6,4 Calopteryx sp ,4,9 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,2,8 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,6,4 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,4,3 Heptagenia sp ,2,1 Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) ,2,1 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) ,6,4 Leptophlebia sp ,2 1,4 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) ,,7 PLECOPTERA, bäcksländor I Isoperla sp Plecoptera,8,5 NNemoura avicularis - Morton, a 4,2 2,8 NNemoura sp a,4,3 TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) Plecoptera,2,1 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes sp. 3 1,2,1 Cheumatopsyche lepida - (Pictet, 1834) ,2,1 Glyphotaelius pellucidus - (Retzius, 1783) ,4,9 Hydropsyche angustipennis - (Curtis, 1834) ,2,1 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,2,1 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,8,5 Limnephilus sp ,8 1,2 Limnephilidae ,6 3,7 Mystacides azurea - (Linné, 1761) ,,7 Mystacides sp ,2,1 Oxyethira sp. 2 1,2,1 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) ,2,1 Rhyacophila sp ,2,1 Sericostoma personatum - (Spence, 1826) ,4,3 Sericostomatidae ,4,9 HEMIPTERA, skinnbaggar Sigara sp. 2 1,2,1 COLEOPTERA, skalbaggar HHydraena sp. (riparia/britteni) Ad ,4,3 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,8,5 OOulimnius sp. Lv , 3,3 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,4 8,2 Chironomidae ,4 18,1 Empididae 3 1,2,1 Simuliidae ,8 11,1 GASTROPODA, snäckor Gyraulus albus - O. F. Müller, ,2,1 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,4 8,8 SUMMA (antal individer): ,8 1 SUMMA (antal taxa): ,2 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 144

149 LYCKEBYÅN 213 Bilaga Lyckebyån, Stubbelycke x: y: Det. Mikael Christensson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN ISO NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,8 3,4 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,2,1 DECAPODA, kräftor Pacifastacus leniusculus - (Dana, 1852) * 4 3 ACARI, sötvattenskvalster Acari ,2 2,3 ODONATA, trollsländor Calopteryx splendens - (Harris, 1789) 3 3 Ov 1,2,1 Calopteryx sp ,2,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) , 16, Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,8 3,7 Ephemera danica - (Müller, 1764) * Ephemera vulgata - Linné, 1758 * Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,6 2,7 Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) , 1,3 Leptophlebia sp ,4 9,5 Nigrobaetis digitatus - Bengtsson, , 1,3 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) , 24,1 PLECOPTERA, bäcksländor AAmphinemura sp Plecoptera,2,1 I Isoperla grammatica - (Poda, 1761) ecoptera,6,2 I Isoperla sp a 4,8 1,5 NNemoura avicularis - Morton, ecoptera,2,1 NNemoura sp Plecoptera,6,2 PProtonemura meyeri - (Pictet, 1841) Plecoptera,8,3 TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) ecoptera,6,2 TRICHOPTERA, nattsländor Brachycentrus subnubilus - Curtis, Ov 1,2,1 Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) * Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,6,8 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,2,7 Hydroptila sp ,,3 Ithytrichia sp ,6 1,5 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,2,1 Lype phaeopa - (Stephens, 1836) ,2,1 Oecetis testacea - (Curtis, 1834) ,2,1 Oxyethira sp ,2,4 Polycentropodidae 1 1,4,1 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) * Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 184) * HEMIPTERA, skinnbaggar Aphelocheirus aestivalis - (Fabricius, 1794) Ov 1,2,1 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Lv. - (Müller, 186) ,6,8 HHydraena sp. (riparia/britteni) Ad ,4,1 OOulimnius sp. Ad ,2,1 OOulimnius sp. Lv ,6,5 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1 1,4,1 Chironomidae ,,6 Empididae 3 2,4,1 Simuliidae ,6 6,5 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,8 2,1 SUMMA (antal individer): ,2 1 SUMMA (antal taxa): , Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 145

150 LYCKEBYÅN 213 Bilaga Lyckebyån, Kättilsmåla nedstr. Lillåns tillfl x: y: Det. Mikael Christensson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN ISO NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) ,4,1 Polycelis sp ,6,9 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta , 8,3 HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) ,2, EErpobdellidae (Dina sp./erpobdella sp.) ,4,3 GGlossiphonia complanata - (Linné, 1758) ,,2 ACARI, sötvattenskvalster Acari 3 1,2, ODONATA, trollsländor Anisoptera (annan) 3 1,2, Calopteryx splendens - (Harris, 1789) 3 3 Ov ,4,3 Calopteryx sp ,4,8 Gomphidae ,4,1 Gomphus vulgatissimus - (Linné, 1758) 3 3 1,2, Onychogomphus forcipatus - (Linné, 1758) ,8,2 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis muticus - (Linné, 1758) ,,5 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,,7 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,4 13,7 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,4 1,6 Leptophlebia sp , 2,4 Nigrobaetis digitatus - Bengtsson, ,6 24,7 PLECOPTERA, bäcksländor AAmphinemura sp Plecoptera,2, I Isoperla grammatica - (Poda, 1761) * Plecoptera I Isoperla sp ecoptera 1,4,3 NNemoura avicularis - Morton, a 5,2 1,3 NNemoura sp. 5 1 Plecoptera,2, TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) ecoptera,4,1 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes sp ,2 1,3 Ceraclea annulicornis - (Stephens, 1836) ,4,1 Cheumatopsyche lepida - (Pictet, 1834) * Chimarra marginata - (Linné, 1767) * Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,2, Hydropsyche siltalai - Döhler, ,4,1 Hydroptila sp ,2, Ithytrichia sp ,6 7,4 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,2 1,8 Limnephilidae 5 2,4,1 Mystacides azurea - (Linné, 1761) ,4,1 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) ,2,8 Oecetis notata - (Rambur, 1842) 3 2 Ov ,2,5 Oecetis testacea - (Curtis, 1834) ,6,1 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,4,1 Rhyacophila sp ,2, Setodes argentipunctellus - McLachlan, , 7,1 HEMIPTERA, skinnbaggar Aphelocheirus aestivalis - (Fabricius, 1794) Ov ,8 1,2 COLEOPTERA, skalbaggar LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,6,6 SStenelmis canaliculata Lv. - (Gyllenhal, 188) Ov ,6 1,4 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1 5 1,2,3 Chironomidae ,2 1,5 I Ibisia marginata - (Fabricius, 1781) Ov ,6,4 Simuliidae ,8 3,4 GASTROPODA, snäckor Gyraulus albus - O. F. Müller, ,2, Physa fontinalis - (Linné, 1758) ,2, BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,6 1,1 SSphaerium sp ,4 4,5 SUMMA (antal individer): ,8 1 SUMMA (antal taxa): ,2 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 146

151 LYCKEBYÅN 213 Bilaga Bifl till Lyckebyån, uppstr. Löften x: y: Det. Mikael Christensson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN ISO NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,4 2,4 HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) ,6,3 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,8 18,6 EPHEMEROPTERA, dagsländor Leptophlebia sp ,6,3 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis sp. (lutaria gr.) ,2 15,3 TRICHOPTERA, nattsländor Cheumatopsyche lepida - (Pictet, 1834) ,2,1 Limnephilidae ,4 1,5 HEMIPTERA, skinnbaggar Hesperocorixa sp ,4,2 Sigara sp. * 2 COLEOPTERA, skalbaggar DDytiscidae Lv ,6,3 HHaliplidae Lv. 1,2,1 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1 1,4,2 Chironomidae , 49,5 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,4 11,3 SUMMA (antal individer): ,2 1 SUMMA (antal taxa): ,2 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 147

152 LYCKEBYÅN 213 Bilaga Bifl till Lyckebyån, Linnefors x: y: Det. Jonatan Johansson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN ISO NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,6 1,5 HIRUDINEA, iglar EErpobdellidae (Dina sp./erpobdella sp.) 3 2,4,1 HHelobdella stagnalis - (Linné, 1758) ,4,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,8 2,8 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) , 1,8 Baetis sp. 4 3,6,2 Baetis sp. (fuscatus/scambus-gr.) 4 Ov ,8,7 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,4 6,9 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,4,1 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) ,4,1 Nigrobaetis digitatus - Bengtsson, ,2,1 PLECOPTERA, bäcksländor NNemoura avicularis - Morton, Plecoptera 1,8,5 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes cinereus - (Curtis, 1834) * Athripsodes sp. 3 4,8,2 Cheumatopsyche lepida - (Pictet, 1834) ,4 39,8 Hydropsyche angustipennis - (Curtis, 1834) ,2,8 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,4 25,2 Hydropsychidae 1 3,6,2 Ithytrichia sp ,2,1 Lype phaeopa - (Stephens, 1836) ,2,1 Mystacides azurea - (Linné, 1761) ,2,1 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) ,4,6 Polycentropodidae 1,2,1 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,4,1 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 184) ,6,2 Rhyacophila sp ,4,1 Setodes argentipunctellus - McLachlan, ,2,1 COLEOPTERA, skalbaggar LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,6 2,8 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) ,2,3 OOulimnius sp. Lv ,8 1,5 OOulimnius tuberculatus Ad. - (Müller, 186) ,2,1 SStenelmis canaliculata Lv. - (Gyllenhal, 188) Ov 1,2,1 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 2 1 1,8,2 Chironomidae ,8 3,9 Simuliidae 1 1 1,4,1 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,4 8,5 SSphaerium sp ,2,3 SUMMA (antal individer): ,6 1 SUMMA (antal taxa): ,6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 148

153 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 1 6. Lyckebyån Getasjökvarn RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 8 Lyckebyån Top. Karta: 4F NO Län: 1 Blekinge Lokalkoordinater: / RT9 Kommun: - Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO 187 Provtagare: Karin Johansson Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,1 m Lokalens bredd: 2,5 m Vattenhastighet: ström (,2 -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 2,5 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 3 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: låg Vattentemperatur: 11 C Lokalens medeldjup:,5 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: -1 m uppstr träbron. I huvudfåran både upp och nedstr biflödet. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: rosettväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: övervattensväxter Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: <5 % Grus: <5% Övervattensv: <5 % Fin detritus: 5-5% Fin sten: 5-5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-5% Grov sten: 5-5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: barrskog Dominerande 2: lövskog Dominerande 3: äng Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al björk Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass älggräs - Dominerande 3: Beskuggning: 5-5% Påverkan Typ: Styrka: A: Vattenreglering måttlig B: - - C: - - Övrigt Mycket lite vatten. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 149

154 LYCKEBYÅN 213 Bilaga Lyckebyån Stubbelycke RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 8 Lyckebyån Top. Karta: 3F NO Län: 1 Blekinge Lokalkoordinater: / RT9 Kommun: - Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO 187 Provtagare: Karin Johansson Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,4 m Lokalens bredd: 9 m Vattenhastighet: ström (,2 -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 14 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 14 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 1,3 C Lokalens medeldjup:,25 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: 4-5 m nedströms vägbron, västra fåran. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: övervattensväxter Finsediment: saknas Grova block: <5% Mossor: > 5% Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: <5 % Grus: <5% Övervattensv: <5 % Fin detritus: <5% Fin sten: 5-5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: 5-5% Långskottsv: 5-5% Fin död ved: saknas Fina block: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: lövskog Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass rörflen - Dominerande 2: träd björk al Dominerande 3: - - Beskuggning: <5% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Från stenfundament och upp till vita grinden i vägräcket. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 15

155 LYCKEBYÅN 213 Bilaga Lyckebyån Kättilsmåla nedstr. Lillåns tillfl. RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 8 Lyckebyån Top. Karta: 3F NO Län: 1 Blekinge Lokalkoordinater: / RT9 Kommun: - Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO 187 Provtagare: Karin Johansson Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,4 m Lokalens bredd: 7 m Vattenhastighet: ström (,2 -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 15 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 15 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: låg Vattentemperatur: 11,3 C Lokalens medeldjup:,3 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: 1-2 m nedstr träbron. Uppstr ö och stort block. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: grova block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: 5-5% Mossor: 5-5% Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: <5 % Fin detritus: <5% Fin sten: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: 5-5% Långskottsv: <5 % Fin död ved: <5% Fina block: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al ask Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass safsa starr Dominerande 3: buskar hassel lind Beskuggning: 5-5% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 151

156 LYCKEBYÅN 213 Bilaga Bifl till Lyckebyån uppstr. Löften RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 8 Lyckebyån Top. Karta: 4F NO Län: 1 Blekinge Lokalkoordinater: / RT9 Kommun: - Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO 187 Provtagare: Karin Johansson Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,5 m Lokalens bredd: 2,5 m Vattenhastighet: lugnt (<,2 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 2,5 m, uppskattad Grumlighet: mycket grumligt V-dragsbredd (normal fåra): 2,5 m Vattenfärg: starkt färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 9,7 C Lokalens medeldjup:,4 m Trofinivå: oligotrof Märkning av lokal: 5-1 m nedstr vägtrummorna. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grus Vegetationstyp, dom. 1: flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: grova block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: 5-5% Mossor: saknas Sand: 5-5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: 5-5% Övervattensv: <5 % Fin detritus: 5-5% Fin sten: 5-5% Flytbladsv: <5 % Grov detritus: 5-5% Grov sten: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: 5-5% Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: kalhygge Dominerande 3: artificiell Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al björk Dominerande 2: buskar sälg - Dominerande 3: gräs/halvgräs/vass gräs - Beskuggning: 5-5% Påverkan Typ: Styrka: A: Vattendragsrensning måttlig B: - - C: - - Övrigt Kraftig utfällning. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 152

157 LYCKEBYÅN 213 Bilaga Bifl till Lyckebyån Linnefors RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 8 Lyckebyån Top. Karta: 4F SO Län: 1 Blekinge Lokalkoordinater: / RT9 Kommun: - Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO 187 Provtagare: Karin Johansson Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,3 m Lokalens bredd: 3 m Vattenhastighet: ström (,2 -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 3 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 8 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: låg Vattentemperatur: 12 C Lokalens medeldjup:,2 m Trofinivå: oligotrof Märkning av lokal: Norra fåran, 1-2 m nedst stenbro. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: <5% Mossor: 5-5% Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: 5-5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: 5-5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: 5-5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd lönn al Dominerande 2: buskar lönn - Dominerande 3: Beskuggning: >5% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 153

158 154 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 1

159 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 11 BILAGA 11 Kiselalger Metodik Resultat Artlistor Lokalbeskrivningar 155

160 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 11 Provtagning Utförare: ALcontrol AB, Reijo Nygård och Magnus Bergström, Olaus Magnus väg 27, Linköping, , kundservice@alcontrol.se. Metod: SS-EN (SIS 23) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 29) Analys Utförare: Iréne Sundberg, Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke, , info@medinsbiologi.se Metod: SS-EN 1447 (SIS 25) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 29). Minst 4 kiselalgsskal räknades i varje prov Utvärdering Utförare: Iréne Sundberg, Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke, , info@medinsbiologi.se Metod: Utvärderingen följer Naturvårdsverkets handbok (Naturvårdsverket 27) och Havs-och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 213). I Jarlman & Sundberg 211 kan man läsa mer om de index och kriterier som använts för bedömningen. 156

161 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 11 Förklaring till resultatsidor kiselalger i rinnande vatten Lokaluppgifter I förekommande fall anges lokalnummer, vattendragsnamn, lokalnamn, län, provtagningsdatum samt koordinater. Foto samt en kortfattad beskrivning i ord av provplatsen. Dessutom anges lokaluppgifter som är av betydelse för kiselalgssamhället: vattennivå, vattenhastighet, grumlighet, vattenfärg och temperatur samt vilket substrat som proven är tagna från. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms EK (IPS )= ekologisk kvalitetskvot Ekologisk status: Index och klassindelning enligt bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 213:19) enligt: 1. Hög status 2. God status 3. Måttlig status 4. Otillfredsställande status 5. Dålig status Surhetsklasser: Index och klassindelning enligt bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 213:19) enligt: 1. Alkaliskt 2. Nära neutralt 3. Måttligt surt 4. Surt 5. Mycket surt 157

162 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 11 LY 125. Lyckebyån, Riksväg 25 Län: 8 Kalmar Beskuggning: <5 % Kommun: Emmaboda Vattennivå: låg Koordinater: / (RT9) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Bergdtröm, Nygård Vattenfärg: färgat Organisation: ALcontrol AB Vattentemperatur: 11,8 C Analysmetodik: SS-EN 1447 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: uppströms bro, fall Resultat index och klassning Antal räknade skal: 424 IPS: 19,2 (klass 1) HÖG STATUS Antal räknade taxa: 48 TDI: 23,1 (klass 1) Diversitet: 3,55 % PT:,5 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,98 (klass 1) ACID: 6,28 (klass 2) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) NÄRA NEUTRALT IPS-indexet var högt och motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var liten och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var mycket liten, vilket stämmer med klassningen hög status. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Indexvärdet ligger i den nedre delen av klassintervallet Det finns inga tydliga tecken på att lokalen är påverkad av Åfors samhälle. Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID Klass Statusklass Surhetsklass , 1 23,6 1, ,21 2 Hög status Nära neutralt IPS (1-2) y =,7x - 1,317 R² =, ACID y =,3x - 5,893 R² =, Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar IPS-indexet för 211 har räknats om eftersom indexet för Aulacoseira ambigua har ändrats sedan dess. Omräkningen innebar att IPS-indexet höjdes något från 18,4 till 18,7. Artsammansättningen var liknade alla år och resultatet detsamma, dvs. hög status och nära neutrala förhållanden. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

163 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 11 LY 13. Lyckebyån, Getsjökvarn Län: 8 Kalmar Beskuggning: <5 % Kommun: Emmaboda Vattennivå: medel Koordinater: / (RT9) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: grumligt Provtagning: Bergström, Nygård Vattenfärg: färgat Organisation: ALcontrol AB Vattentemperatur: 12,2 C Analysmetodik: SS-EN 1447 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: vägbro Resultat index och klassning Antal räknade skal: 431 IPS: 19,6 (klass 1) HÖG STATUS Antal räknade taxa: 26 TDI: 24,7 (klass 1) Diversitet: 1,1 % PT:, (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 1, (klass 1) ACID: 8,33 (klass 1) Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ALKALISKT Kommentar årets undersökning IPS-indexet var mycket högt och motsvarade klass 1, hög status. Andelen näringskrävande former (TDI) var liten och andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var %. Diversiteten var mycket låg eftersom kiselalgssamhället dominerades helt (88 %) av Achnanthidium minutissimum (group II), som är vanlig i näringsfattiga och måttligt näringsrika, men inte sura vatten. Artgruppen är dessutom en primärkolonisatör och enligt tidigare erfarenheter kan den uppträda i riktigt stora mängder vid stora skiftningar i vattenståndet, t.ex. nedströms dammanläggningar, vilket kan medföra uttorkning eller omlagring/renspolning av substraten. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph över 7,3. Det finns inga tydliga tecken på att lokalen är påverkad av Johansfors samhälle. Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID Klass Statusklass Surhetsklass ,2 1 23, 1, , 2 Hög status Nära neutralt IPS (1-2) y =,6x - 4,2729 R² =, ACID y =,37x - 144,66 R² =, Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Undersökningen 211 och 212 visade samma resultat som 213 vad gäller näringsämnen och organisk förorening, dvs. hög status. Surhetsindexet ACID har ökat från måttligt surt 211 (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4) till nära neutralt 212 (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3) och alkaliskt 213. Ökningen är statistiskt signifikant (p-värde <,5). Treårsmedelvärdet hamnar i nära neutralt. Artsammansättningen var liknande år 211 och 212, men andelen Achnanthidium minutissimum, som inte trivs i sura vatten, har ökat medan andelen av det surhetståliga släktet Eunotia har minskat. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

164 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 11 LY 145. Lyckebyån, Västraby Län: 8 Kalmar Beskuggning: <5 % Kommun: Emmaboda Vattennivå: låg Koordinater: 62758/ (RT9) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Bergström, Nygård Vattenfärg: färgat Organisation: ALcontrol AB Vattentemperatur: 12,1 C Analysmetodik: SS-EN 1447 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: vägbro Resultat index och klassning Antal räknade skal: 423 IPS: 19, (klass 1) HÖG STATUS Antal räknade taxa: 36 TDI: 19,8 (klass 1) Diversitet: 3,15 % PT:,9 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,97 (klass 1) ACID: 6,14 (klass 2) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) NÄRA NEUTRALT IPS-indexet motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var liten och andelen föroreningstoleranta former (%PT) mycket liten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Indexvärdet ligger i den nedre delen av klassintervallet. Det finns inga tydliga tecken på att lokalen är påverkad av Emmaboda samhälle. Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID Klass Statusklass Surhetsklass ,7 1 22, 1, ,89 2 Hög status Nära neutralt nära måttlligt surt IPS (1-2) y =,16x - 46,189 R² =, ACID y =,23x - 89,757 R² =, Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar IPS-indexet för 211 har räknats om eftersom indexet för Aulacoseira ambigua har ändrats sedan dess. Omräkningen innebar att IPS-indexet höjdes något från 17,5 till 17,8. IPS-indexet visade hög status alla år, men värdet var lägre 211, än 212 och 213, och låg nära gränsen mot god status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var dock liten och inga föroreningstoleranta former (%PT) noterades, vilket styrker klassningen hög status. Surhetsindexet ACID hamnade i måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4) 211, men i nära neutrala förhållanden 212 och 213. Skillnaden kan förklaras med att andelen av Achnanthidium minutissimum var betydligt mindre, medan andelen av det surhetståliga släktet Eunotia var större 211 än 212 och 213. Dessa båda parametrar ingår i uträkningen av ACID. Treårsmedelvärdet (211-13) hamnar i nära neutralt, men ligger nära gränsen mot måttligt surt. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

165 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 11 LY 165. Lyckebyån, Fur RV 123 Län: 1 Blekinge Beskuggning: <5 % Kommun: Karlskrona Vattennivå: låg Koordinater: 62686/ (RT9) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Bergström, Nygård Vattenfärg: färgat Organisation: ALcontrol AB Vattentemperatur: 14 C Analysmetodik: SS-EN 1447 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: uppströmms bro Resultat index och klassning Antal räknade skal: 434 IPS: 17,5 (klass 1) HÖG STATUS Antal räknade taxa: 47 TDI: 26,6 (klass 1) Diversitet: 3,36 % PT: 2,1 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,89 (klass 1) ACID: 6,99 (klass 2) Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning IPS-indexet motsvarade klass 1, hög status, men indexvärdetl igger mycket nära gränsen mot klass 2, god status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var liten, liksom andelen föroreningstoleranta former (%PT). TDI-indexet är dock underskattad pga. att det fanns många s.k. centriska kiselalger (ca 3 %). Dessa alger räknas inte med i TDI-indexet, eftersom de primärt anses vara planktiska. De finns dock ofta i rinnande vatten, framför allt när provtagningslokalen ligger nedströms en sjö och flera arter, t.ex. Aulacoseira ambigua som dominerade i detta prov, föredrar mer eller mindre näringsrikt vatten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Det finns inga tydliga tecken på att lokalen är påverkad av Saleboda samhälle. mycket nära god status Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID Klass Statusklass Surhetsklass ,3 2 28, 1, ,63 2 God status Nära neutralt 15 1 y = -5E-6x + 17,48 R² = 2E nära hög status IPS (1-2) ACID y =,12x - 42, R² =, Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar IPS-indexet för 211 har räknats om eftersom indexet för Aulacoseira ambigua har ändrats sedan dess. Omräkningen innebar att IPS-indexet höjdes från 16,1 till 17,5, vilket gjorde att lokalen hamnade i hög status istället för god status. Indexvärdet ligger dock på gränsen mellan dessa klasser, som det också gjorde 213. År 212 visade IPS god status, men indexvärdet låg i den övre delen av klassintervallet. Treårsmedelvärdet hamnar i god status, men nära hög status. Artsammansättningen var liknade alla tre åren med stor eller relativt stor förekomst av den planktiska arten Aulacoseira ambigua, som har sitt ursprung i sjön uppströms. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden alla åren. Indexet har ökat under perioden, men ökningen är inte statistiskt signifikant. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

166 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 11 LY 175. Lyckebyån, Stubblycke Län: 1 Blekinge Beskuggning: <5 % Kommun: Karlskrona Vattennivå: medel Koordinater: / (RT9) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Bergström, Nygård Vattenfärg: färgat Organisation: ALcontrol AB Vattentemperatur: 12,4 C Analysmetodik: SS-EN 1447 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: uppströmms bro Resultat index och klassning Antal räknade skal: 427 IPS: 19,3 (klass 1) HÖG STATUS Antal räknade taxa: 31 TDI: 25,3 (klass 1) Diversitet: 1,55 % PT: 1,6 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,99 (klass 1) ACID: 7,87 (klass 1) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ALKALISKT IPS-indexet var högt och motsvarade klass 1, hög status. Vissa näringskrävande arter (TDI) förekom, men i liten mängd och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var också liten. Diversiteten var låg beroende på att kiselalgsamhället dominerades av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II), som är vanligt i näringsfattiga och måttligt näringsrika, ej sura vatten. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph över 7,3. Det finns inga tydliga tecken på att lokalen är påverkad av Strömsbergs samhälle. Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID Klass Statusklass Surhetsklass ,7 1 22, 1 1, ,93 2 Hög status Nära neutralt IPS (1-2) ACID y =,28x - 19,1 R² =, y =,11x - 26,75 R² =, Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar IPS-indexet för 211 har räknats om eftersom indexet för Aulacoseira ambigua har ändrats sedan dess. Omräkningen innebar att IPS-indexet höjdes från 17,9 till 18,5. Undersökningen år 211 och 212 visade samma resultat som 213, dvs hög status. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3) 211 och 212, men var högre 213 och visade alkaliska förhållanden. ACID-indexet har ökat, vilket beror på att andelen Achnanthidium minutissimum har ökat medan andelen av det surhetståliga släktet Eunotia har minskat. Dessa parametrar ingår direkt i indexberäkningen. Ökningen är inte statistiskt signifikant. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

167 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 11 LY 185. Lyckebyån, Kättilsmåla Län: 1 Blekinge Beskuggning: 5-5 % Kommun: Karlskrona Vattennivå: låg Koordinater: / (RT9) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: grumligt Provtagning: Bergström, Nygård Vattenfärg: färgat Organisation: ALcontrol AB Vattentemperatur: 15 C Analysmetodik: SS-EN 1447 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: uppströmms bro Resultat index och klassning Antal räknade skal: 422 IPS: 19,4 (klass 1) HÖG STATUS Antal räknade taxa: 45 TDI: 21,9 (klass 1) Diversitet: 3,37 % PT:,7 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,99 (klass 1) ACID: 6,7 (klass 2) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) NÄRA NEUTRALT IPS-indexet var högt och motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var liten och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var mycket liten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Värdet ligger relativt nära gränsen mot måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4). Det finns inga tydliga tecken på att lokalen är påverkad av Kättilsmåla samhälle. Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID Klass Statusklass Surhetsklass , 1 18,7 1, ,64 3 Hög status Måttligt surt IPS (1-2) y =,1x - 23,245 R² =, ACID y =,14x - 51,522 R² =, Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar IPS-indexet för 211 har räknats om eftersom indexet för Aulacoseira ambigua har ändrats sedan dess. Omräkningen innebar att IPS-indexet höjdes något från 18,2 till 18,6. Resultatet var detsamma 211, 212 och 213, vad gäller näringsämnen och organisk förorening, nämligen hög status. IPS-indexet har ökat, men endast marginellt och var inte statistiskt signifikant. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden 211 och 212, men nära neutrala förhållanden 213. Lokalen kan sägas ligga i gränslandet mellan dessa två surhetsklasser. Treårsmedelvärdet visar måttligt surt, men det ligger relativt nära gränsen mot nära neutralt. ACID-index har ökat, men inte statistiskt signifikant. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

168 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 11 LY 335. Lyckebyån, Linnefors Län: 8 Kalmar Beskuggning: >5 % Kommun: Emmaboda Vattennivå: låg Koordinater: 62712/ (RT9) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Bergström, Nygård Vattenfärg: färgat Organisation: ALcontrol AB Vattentemperatur: 13,7 C Analysmetodik: SS-EN 1447 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: nedströmms bro Resultat index och klassning Antal räknade skal: 437 IPS: 17,1 (klass 2) GOD STATUS Antal räknade taxa: 48 TDI: 32,8 (klass 1) Diversitet: 3,53 % PT:,5 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,87 (klass 2) ACID: 6,48 (klass 2) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) NÄRA NEUTRALT IPS-indexet motsvarade klass 2, god status, men indexvärdet ligger relativt nära gränsen mot klass 1, hög status. Mängden näringskrävande arter (TDI) bör vara underskattad, eftersom samhället dominerades (49 %) av arter som primärt anses vara planktiska, s.k. centriska kiselalger. Dessa räknas inte med i TDI-indexet, men finns dock ofta i rinnande vatten, framför allt när provtagningslokalen ligger nedströms en sjö. Flera arter bland dessa centriska kiselalger, t.ex. Aulacoseira ambigua som dominerade på denna lokal, föredrar mer eller mindre näringsrikt vatten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID Klass Statusklass Surhetsklass , 2 3, 1, ,42 2 God status Nära neutralt IPS (1-2) y =,8x - 17,64 R² =, ACID y =,1x - 34,57 R² =, Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar IPS-indexet för 211 har räknats om eftersom indexet för Aulacoseira ambigua har ändrats sedan dess. Omräkningen innebar att IPS-indexet höjdes från 13,5 till 16,5, vilket därmed ändrade bedömningen från statusklass 3, måttlig status, till klass 2, god status. IPS-indexet var något högre år 212 och 213 och visade hög status, men det låg dock mycket nära respektive relativt nära gränsen mot god status. Ökningen av IPS-index är inte statistiskt signifikant. Treårsmedelvärdet ligger i den övre delen av klassintervallet för god status. Kiselalgssamhället dominerades av arten Aulacoseira ambigua alla tre åren, som har sitt ursprung i sjön uppströms. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4) år 211, men värdet låg mycket nära gränsen mot nära neutrala förhållanden, som 212 och 213 visar. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

169 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 11 Förklaring till artlistor Det. = person som utfört artbestämning och räkning S = visar föroreningskänsligheten enligt en skala 1-5, där 1 betyder föroreningstolerans och 5 betyder föroreningskänslighet V = indikatorvärde enligt en skala 1-3, där 3 betyder att arten är en stark indikator ph = surhetsvärde, där 1 = acidobiont, 2 = acidofil, 3 = circumneutral, 4 = alkalifil och 5 = alkalibiont (se förklaring nedan) cf. = confer (jämför), vilket innebär en viss osäkerhet i artbestämningen Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Följande parametrar används för att räkna ut ACID: ADMI, group I-III, (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum EUNO (%) = släktet Eunotia Acidobiont ( ) = arter med optimalt ph < 5,5. Acidofil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph < 7. Circumneutral ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph omkring 7. Alkalifil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph > 7. Alkalibiont ( ) = arter med förekomst enbart vid ph > 7. Odefinierad ( ) = arter med odefinierat ph-optimum Deformerade (%) = andelen deformerade, dvs. missbildade, skal (beräknades inte i denna undersökning) Medelbredd ADMI (µm) = medelbredden av 1-2 individer av artgruppen Achnanthidium minutissimum (ADMI) beräknas. Denna bestämmer vilken grupp alla räknade ADMI-skal i provet ska tillhöra: ADM1 (mean width <2,2 µm), ADMI (mean width 2,2-2,8 µm) eller ADM3 (mean width >2,8 µm), Naturvårdsverket 29. ADM1 brukar förekomma i mycket näringsfattiga vatten på högre höjder, ADMI förekommer i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten, medan ADM3 finns i näringsrika vatten 165

170 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 11 LY 125. Lyckebyån, Riksväg Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,9 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4, ,4 Aulacoseira crassipunctata Krammer AUCS 4, 1 2,5 Aulacoseira distans (Ehrenberg) Simonsen s.l. AUDIsl 4, ,2 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,2 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,7 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5, 1 1,2 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, 2 2 2,5 Encyonema vulgare Krammer var. vulgare EVUL 5, ,5 Encyonema sp. ENSP 4,9 2 1,2 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, 2 2 2,5 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. mucophila Lange-Bertalot, Nörpel & Alles EBMU 5, 2 2 4,9 Eunotia exsecta (Cleve-Euler) Nörpel-Schempp & Lange-Bertalot EEXS 5, 3 2 1,2 Eunotia formica Ehrenberg EFOR 5, ,6 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,7 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, 1 2 1,2 Eunotia meisteri Hustedt EMEI 5, 3 2 1,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,5 Eunotia rhomboidea Hustedt ERHO 5, 1 2 2,5 Eunotia sp. EUNS 5, 1 2 3,7 Fallacia subhamulata (Grunow) Mann FSBH 4, 1 3 1,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,2 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,7 Fragilaria nanoides Lange-Bertalot FNNO 5, 2 3 1,2 Fragilaria oldenburgioides Lange-Bertalot FODD 4, ,9 Fragilaria pararumpens Lange-Bertalot, G. Hofmann & Werum FPRU 4, 1 3 1,2 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4, ,9 Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4, ,2 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5, 2 2 4,9 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, ,7 Gomphonema sp. GOMS 3, ,9 Hippodonta capitata (Ehrenberg) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HCAP 4, 1 4 1,2 Navicula angusta Grunow NAAN 5, 3 2 4,9 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, 2 2 2,5 Navicula notha Wallace NNOT 4, ,2 Navicula radiosa Kützing NRAD 5, 2 3 2,5 Navicula sp. NASP 3,4 2 1,2 Nitzschia rectiformis Hustedt NRFO 3, 2 1,2 Nitzschia sp. NZSS 1, 2 1,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, 1 3 3,7 Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round PVEN 5, 1 2 1,2 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, 2 3 4,9 Staurosira pinnata Ehrenberg SRPI 4, 1 4 1,2 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,9 Tabellaria fenestrata (Lyngbye) Kützing TFEN 5, 2 3 1,2 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,2 SUMMA (antal skal): 427 SUMMA (antal taxa): 46 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 46 TDI (-1): 21,9 ADMI (%): 48,9 Acidofil ( ): 197 Alkalibiont ( ): Medelbredd Diversitet: 3,26 % PT:,5 EUNO (%): 1,1 Circumneutral ( ): 726 Odefinierad ( ): 35 ADMI (µm): IPS (1-2): 19,2 ACID: 6,28 Acidobiont ( ): Alkalifil ( ): 42 Deformerade (%): 2,6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 166

171 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 11 LY 13. Lyckebyån, Getsjökvarn Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,6 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4, 1 4 4,9 Aulacoseira crassipunctata Krammer AUCS 4, 1 1,2 Aulacoseira distans (Ehrenberg) Simonsen s.l. AUDIsl 4, ,2 Aulacoseira lacustris (Grunow) Krammer AULC, 2 2,5 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,2 Aulacoseira valida (Grunow) Krammer AUVA 4, 2 2 2,5 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,6 Cymbopleura naviculiformis (Auerswald) Krammer var. naviculiformis CBNA 3, ,2 Encyonema vulgare Krammer var. vulgare EVUL 5, ,2 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5, 1 3 2,5 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, 2 2 1,2 Eunotia elegans Østrup EELE 5, 1 2 1,2 Eunotia eurycephaloides Nörpel-Schempp & Lange-Bertalot EECP 5, 3 2 1,2 Eunotia formica Ehrenberg EFOR 5, ,2 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, 2 2 1,2 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, 1 2 1,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,2 Eunotia pectinalis (Kützing) Rabenhorst var. undulata (Ralfs) Rabenhorst EPUN 4, 2 2 1,2 Eunotia septentrionalis Oestrup ESEP 5, 3 2 1,2 Eunotia sp. EUNS 5, 1 2 1,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,9 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,2 Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4, 2 3 1,2 Fragilaria sp. FRAS 4, 3 7 1,6 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5, 2 2 1,2 Gomphonema coronatum Ehrenberg GCOR 5, 2 3 1,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, 1 3 2,5 Melosira varians Agardh MVAR 4, 1 4 1,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, 1 3 1,2 Nitzschia sp. NZSS 1, 2 1,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, 1 3 4,9 Psammothidium didymum (Hustedt) Bukhtiyarova & Round PDID 5, 1 3 1,2 Psammothidium rossii (Hustedt) Bukhtiyarova & Round PROS 5, 1 3 1,2 Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round PVEN 5, 1 2 3,7 Sellaphora disjuncta (Hustedt) Mann SDIS 4, 3 3 1,2 Sellaphora stroemii (Hustedt) Mann SSTM 5, 1 4 2,5 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,6 Staurosira pinnata Ehrenberg SRPI 4, 1 4 4,9 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,2 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, 1 2 3,7 Ulnaria danica (Kützing) Compère & Bukhtiyarova UDAN 4, 1 4 1,2 SUMMA (antal skal): 427 SUMMA (antal taxa): 42 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 42 TDI (-1): 27,3 ADMI (%): 54,6 Acidofil ( ): 124 Alkalibiont ( ): Medelbredd Diversitet: 2,68 % PT:,5 EUNO (%): 3,3 Circumneutral ( ): 667 Odefinierad ( ): 26 ADMI (µm): IPS (1-2): 18,8 ACID: 7,6 Acidobiont ( ): Alkalifil ( ): 183 Deformerade (%): 2,65 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 167

172 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 11 LY 145. Lyckebyån, Västraby Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,1 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,2 Aulacoseira sp. AULS 3,8 1 2,4 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, 1 2 2,4 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4,2 1 1,2 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, 2 2 2,4 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, ,4 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. linearis (Okuno) Lange-Bertalot & Nörpel EBLI 5, 1 2 1,2 Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5, 1 2 3,6 Eunotia formica Ehrenberg EFOR 5, ,6 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, 2 2 2,4 Eunotia meisteri Hustedt EMEI 5, 3 2 2,4 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,8 Eunotia naegelii Migula ENAE 5, 2 2 1,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,2 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,8 Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4, 2 3 1,2 Fragilaria virescens Ralfs FVIR 5, 2 3 1,2 Fragilaria sp. FRAS 4, 3 7 1,4 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5, 2 1 1,2 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5, 2 2 3,6 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, , Gomphonema sp. GOMS 3, ,4 Karayevia oblongella (Oestrup) Aboal KOBG 4, ,6 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, 2 2 1,2 Navicula radiosa Kützing NRAD 5, 2 3 1,2 Navicula sp. NASP 3,4 2 1,2 Nitzschia sp. NZSS 1, 2 1,2 Nupela impexifomis (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot NUIF, 1,2 Pinnularia subcapitata Gregory var. subcapitata PSCA 5, 2 1 1,2 Pinnularia sp. PINS 4,7 2 1,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,7 Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round PVEN 5, 1 2 1,2 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,2 Staurosira construens (Ehrenberg) var. binodis (Ehrenberg) Hamilton SCBI 4, 1 4 1,2 Staurosira pinnata Ehrenberg SRPI 4, 1 4 3,6 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,8 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, 1 2 4,8 SUMMA (antal skal): 494 SUMMA (antal taxa): 38 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 38 TDI (-1): 24,2 ADMI (%): 72,1 Acidofil ( ): 85 Alkalibiont ( ): Medelbredd Diversitet: 2,12 % PT:,2 EUNO (%): 5,7 Circumneutral ( ): 832 Odefinierad ( ): 43 ADMI (µm): IPS (1-2): 19,3 ACID: 7,9 Acidobiont ( ): 4 Alkalifil ( ): 36 Deformerade (%): 2,75 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 168

173 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 11 LY 165. Lyckebyån, Fur RV Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes sp. ACHS 4,8 2 1,2 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,8 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (Manuskriptnamen) AUPD 5, 1 3 4,9 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4, ,5 Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4, 1 3 4,9 Aulacoseira sp. AULS 3, ,8 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,6 Cyclostephanos dubius (Fricke) Round CDUB 3, 2 5 1,2 Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann CRAD 4, 1 4 1,2 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4,2 1 2,4 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5, 1 2,4 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, 2 2 1,2 Eunotia curtagrunowii Nörpel-Schempp & Lange-Bertalot ECTG 5, ,2 Eunotia flexuosa (Brébisson) Kützing EFLE 5, 2 2 1,2 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,1 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, 1 2 1,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,2 Eunotia naegelii Migula ENAE 5, 2 2 3,7 Eunotia sp. EUNS 5, 1 2 2,4 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,4 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,4 Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4, 2 3 1,2 Fragilaria sp. FRAS 4, 3 2,4 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5, 2 1 3,7 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5, 2 2 3,7 Gomphonema coronatum Ehrenberg GCOR 5, 2 3 1,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, 1 3 2,4 Gomphonema sp. GOMS 3,6 2 2,4 Karayevia suchlandtii (Hustedt) Bukhtiyarova KASU 4, ,2 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, 2 2 1,2 Navicula radiosa Kützing NRAD 5, 2 3 2,4 Navicula sp. NASP 3,4 2 1,2 Nitzschia subacicularis Hustedt NSUA 3, 3 4 1,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, 1 3 2,4 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,8 Staurosira brevistriata (Grunow) Grunow SBRV 3, ,2 Staurosira construens (Ehrenberg) var. binodis (Ehrenberg) Hamilton SCBI 4, 1 4 2,4 Staurosira construens Ehrenberg SCON 4, 1 4 1,2 Staurosira oldenburgiana (Hustedt) Lange-Bertalot SODB 4, ,2 Staurosira pinnata Ehrenberg SRPI 4, ,5 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,8 Surirella sp. SURS 4, 1 1,2 Tabellaria fenestrata (Lyngbye) Kützing TFEN 5, 2 3 2,4 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, 1 2 1,2 SUMMA (antal skal): 457 SUMMA (antal taxa): 44 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 44 TDI (-1): 27, ADMI (%): 16,8 Acidofil ( ): 72 Alkalibiont ( ): 2 Medelbredd Diversitet: 2,72 % PT:,2 EUNO (%): 3,1 Circumneutral ( ): 236 Odefinierad ( ): 42 ADMI (µm): IPS (1-2): 16,8 ACID: 6,79 Acidobiont ( ): 7 Alkalifil ( ): 641 Deformerade (%): 2,65 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 169

174 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 11 LY 175. Lyckebyån, Stubblycke Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes linearioides (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot ALIO 5, 1 3 1,2 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,8 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, 1 2 3,7 Amphora sp. AMPS 2,6 2 1,2 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (Manuskriptnamen) AUPD 5, 1 3 2,5 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4, ,6 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, , Cyclotella meneghiniana Kützing CMEN 2, 1 4 1,2 Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann CRAD 4, 1 4 1,2 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4, ,1 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, 2 2 2,5 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, 2 2 1,2 Eunotia exsecta (Cleve-Euler) Nörpel-Schempp & Lange-Bertalot EEXS 5, 3 2 2,5 Eunotia formica Ehrenberg EFOR 5, 1 2 3,7 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, 2 2 3,7 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, 1 2 1,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,7 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,9 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,5 Fragilaria sp. FRAS 4, 3 1,2 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5, 2 1 4,9 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, 1 3 2,5 Gomphonema truncatum Ehrenberg GTRU 4, 1 4 2,5 Gomphonema sp. GOMS 3, ,3 Gomphosphenia stoermeri Kociolek & Thomas GPSM, 4 1,2 Karayevia oblongella (Oestrup) Aboal KOBG 4, ,7 Karayevia suchlandtii (Hustedt) Bukhtiyarova KASU 4, ,8 Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NIRN 4, ,9 Navicula obsoleta Hustedt NAOB 4, 1 1 1,2 Navicula radiosa Kützing NRAD 5, 2 3 1,2 Navicula sp. NASP 3,4 2 2,5 Nitzschia gracilis Hantzsch NIGR 3, 2 3 1,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, 1 3 2,5 Nitzschia subacicularis Hustedt NSUA 3, 3 4 4,9 Nitzschia sp. NZSS 1, 2 2,5 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, 1 3 4,9 Psammothidium rossii (Hustedt) Bukhtiyarova & Round PROS 5, 1 3 1,2 Sellaphora rectangularis (Gregory) Lange-Bertalot & Metzeltin SREC 4, 2 3 1,2 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, 2 3 3,7 Staurosira brevistriata (Grunow) Grunow SBRV 3, ,2 Staurosira oldenburgiana (Hustedt) Lange-Bertalot SODB 4, ,2 Staurosira pinnata Ehrenberg SRPI 4, 1 4 1,2 Staurosira pseudoconstruens (Marciniak) Lange-Bertalot SPCO 4, 1 3 3,7 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, 1 4 3,7 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, 1 2 2,5 SUMMA (antal skal): 438 SUMMA (antal taxa): 45 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 45 TDI (-1): 22,3 ADMI (%): 51,8 Acidofil ( ): 98 Alkalibiont ( ): Medelbredd Diversitet: 3,7 % PT: 2,3 EUNO (%): 3, Circumneutral ( ): 75 Odefinierad ( ): 5 ADMI (µm): IPS (1-2): 18,2 ACID: 7,14 Acidobiont ( ): 9 Alkalifil ( ): 137 Deformerade (%): 2,75 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 17

175 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 11 LY 185. Lyckebyån, Kättilsmåla Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes linearioides (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot ALIO 5, 1 3 1,2 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,3 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (Manuskriptnamen) AUPD 5, ,1 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4, ,6 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,7 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, 1 2 3,7 Caloneis tenuis (Gregory) Krammer CATE 5, 2 3 3,7 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, 1 4 1,2 Ctenophora pulchella (Ralfs ex Kützing) Williams & Round CTPU 3, 3 4 1,2 Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann CRAD 4, 1 4 1,2 Discostella pseudostelligera (Hustedt) Houk & Klee DPST 4, 1 3 1,2 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4,2 1 3,7 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, ,7 Encyonema vulgare Krammer var. vulgare EVUL 5, ,7 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, 2 2 2,4 Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5, 1 2 1,2 Eunotia formica Ehrenberg EFOR 5, ,7 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,1 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, 1 2 3,7 Eunotia meisteri Hustedt EMEI 5, 3 2 1,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,8 Eunotia sp. EUNS 5, 1 2 2,4 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,7 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,1 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4, ,4 Fragilaria sp. FRAS 4, 3 1,2 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5, 2 1 4,9 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5, 2 2 1,2 Gomphonema acuminatum Ehrenberg GACU 4, 2 4 2,4 Gomphonema angustatum (Kützing) Rabenhorst GANG 3, ,7 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, ,9 Gomphonema pseudobohemicum Lange-Bertalot & Reichardt GPBO 5, 1 2 4,9 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.l. GPUMsl 4, ,9 Gomphonema sp. GOMS 3, ,9 Navicula angusta Grunow NAAN 5, 3 2 2,4 Navicula notha Wallace NNOT 4, ,2 Navicula radiosa Kützing NRAD 5, 2 3 3,7 Navicula sp. NASP 3,4 2 1,2 Naviculadicta stauroneioides Lange-Bertalot NDSN 5, 1 1,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,6 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, 2 3 2,4 Staurosira pinnata Ehrenberg SRPI 4, 1 4 4,9 Staurosira pseudoconstruens (Marciniak) Lange-Bertalot SPCO 4, 1 3 1,2 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, 1 4 1,2 Tabellaria fenestrata (Lyngbye) Kützing TFEN 5, 2 3 1,2 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, 1 2 3,7 SUMMA (antal skal): 449 SUMMA (antal taxa): 46 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 46 TDI (-1): 19,6 ADMI (%): 42,3 Acidofil ( ): 261 Alkalibiont ( ): Medelbredd Diversitet: 3,65 % PT:, EUNO (%): 17,6 Circumneutral ( ): 635 Odefinierad ( ): 42 ADMI (µm): IPS (1-2): 19,1 ACID: 5,79 Acidobiont ( ): 9 Alkalifil ( ): 53 Deformerade (%): 2,52 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 171

176 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 11 LY 335. Lyckebyån, Linnefors Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes sp. ACHS 4,8 2 1,2 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,5 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (Manuskriptnamen) AUPD 5, ,7 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4, ,8 Aulacoseira granulata (Ehrenberg) Simonsen var. angustissima (O.Mülller) Simonsen AUGA 2, ,5 Aulacoseira sp. AULS 3,8 1 2,5 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,2 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, 1 2 2,5 Caloneis tenuis (Gregory) Krammer CATE 5, 2 3 1,2 Cavinula pseudoscutiformis (Hustedt) Mann & Stickle CPSE 5, 2 4 1,2 Cyclostephanos dubius (Fricke) Round CDUB 3, 2 5 1,2 Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann CRAD 4, ,4 Discostella pseudostelligera (Hustedt) Houk & Klee DPST 4, ,2 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4, , Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, 2 2 1,2 Encyonopsis descripta (Hustedt) Krammer EDES 5, 2 2,5 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5, 1 3 1,2 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, 2 2 1,2 Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5, 1 2 3,7 Eunotia circumborealis Lange-Bertalot & Nörpel ECIR 5, ,5 Eunotia formica Ehrenberg EFOR 5, 1 2 2,5 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, 2 2 1,2 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, 1 2 1,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,5 Eunotia sp. EUNS 5, 1 2 1,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,1 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,7 Fragilaria sp. FRAS 4, 3 3,7 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, 1 3 3,7 Gomphonema sp. GOMS 3, ,1 Navicula tridentula Krasske NTRI 5, 3 2 1,2 Navicula sp. NASP 3,4 2 3,7 Nupela sp. NUPS 5, 2 2,5 Pinnularia sp. PINS 4,7 2 1,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, , Psammothidium rossii (Hustedt) Bukhtiyarova & Round PROS 5, 1 3 1,2 Pseudostaurosira parasitica (W. Smith) Morales PPRS 4, 1 4 1,2 Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukhtiyarova RPUS 5, 3 3 2,5 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, 2 3 3,7 Staurosira oldenburgiana (Hustedt) Lange-Bertalot SODB 4, ,2 Staurosira pinnata Ehrenberg SRPI 4, 1 4 4,9 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,1 Tabellaria fenestrata (Lyngbye) Kützing TFEN 5, 2 3 1,2 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, 1 2 1,2 SUMMA (antal skal): 439 SUMMA (antal taxa): 44 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 44 TDI (-1): 26,7 ADMI (%): 28,5 Acidofil ( ): 75 Alkalibiont ( ): 2 Medelbredd Diversitet: 3,21 % PT:,2 EUNO (%): 3, Circumneutral ( ): 419 Odefinierad ( ): 73 ADMI (µm): IPS (1-2): 17,5 ACID: 7,4 Acidobiont ( ): Alkalifil ( ): 431 Deformerade (%): 2,66 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 172

177 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 11 LY 125. Lyckebyån, Riksväg 25 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 8 Lyckebyån Län: 8 Kalmar Top. Karta: 4F NO Kommun: Emmaboda Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Bergdtröm, Nygård Kemiprov (j/n): nej Organisation: ALcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Vattenhastighet: lugnt (<,2 m/s) Lokalens bredd: 1 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 7 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup:,5 m Vattentemperatur: 13,3 C Lokalens maxdjup:,8 m Märkning av lokal: - Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: häll Vegetationstyp, dom. 3: påväxtalger Finsediment: saknas Övervattensv: 5-5% Fin detritus: 5-5% Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus: saknas Långskottsv: > 5% Fin död ved: saknas Fin sten: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-5% Mossor: saknas Fina block: <5% Påväxtalger: <5 % Grova block: saknas Häll: <5% Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: äng Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass Sälg Vass Dominerande 2: buskar - - Dominerande 3: Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: Vägbro/Väg måttlig B: - saknas C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 173

178 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 11 LY 13. Lyckebyån, Getsjökvarn RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 8 Lyckebyån Län: 8 Kalmar Top. Karta: 4F NO Kommun: Emmaboda Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Bergström, Nygård Kemiprov (j/n): nej Organisation: ALcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Vattenhastighet: stilla ( m/s) Lokalens bredd: 1 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 12 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup:,5 m Vattentemperatur: 12,5 C Lokalens maxdjup: 1 m Märkning av lokal: vägbro Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: <5 % Fin detritus: saknas Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus: <5% Långskottsv: 5-5% Fin död ved: saknas Fin sten: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: >5% Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: <5 % Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: annat Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd Al Vass Dominerande 2: buskar Sälg Halvgräs Dominerande 3: Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: Vägbro måttlig B: - saknas C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 174

179 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 11 LY 145. Lyckebyån, Västraby RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 8 Lyckebyån Län: 8 Kalmar Top. Karta: 4F NO Kommun: Emmaboda Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Bergström, Nygård Kemiprov (j/n): ja Organisation: ALcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Vattenhastighet: strömt (,2 -,7 m/s) Lokalens bredd: 2 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 4 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup:,3 m Vattentemperatur: 13 C Lokalens maxdjup:,5 m Märkning av lokal: Vägbro Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: långskottsväxter Finsediment: saknas Övervattensv: <5 % Fin detritus: saknas Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus: <5% Långskottsv: <5 % Fin död ved: saknas Fin sten: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-5% Mossor: <5 % Fina block: <5% Påväxtalger: 5-5% Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: annat Dominerande 2: annat Dominerande 3: lövskog Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass - Halvgräs Dominerande 2: buskar Pil - Dominerande 3: träd Ask - Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: Vägbro måttlig B: Lantbruk måttlig C: - saknas Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 175

180 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 11 LY 165. Lyckebyån, Fur RV 123 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 8 Lyckebyån Län: 1 Blekinge Top. Karta: 4F SO Kommun: Karlskrona Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Bergström, Nygård Kemiprov (j/n): ja Organisation: ALcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Vattenhastighet: lugnt (<,2 m/s) Lokalens bredd: 1 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 1 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup:,3 m Vattentemperatur: 13,6 C Lokalens maxdjup:,4 m Märkning av lokal: gammal stenbro Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: <5% Mossor: <5 % Fina block: >5% Påväxtalger: 5-5% Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: annat Dominerande 2: annat Dominerande 3: lövskog Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 3: träd Al - Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: Vägbro måttlig B: - saknas C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 176

181 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 11 LY 175. Lyckebyån, Stubblycke RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 8 Lyckebyån Län: 1 Blekinge Top. Karta: 3F NO Kommun: Karlskrona Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Bergström, Nygård Kemiprov (j/n): nej Organisation: ALcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Vattenhastighet: lugnt (<,2 m/s) Lokalens bredd: 1 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 2 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup:,5 m Vattentemperatur: 12,6 C Lokalens maxdjup:,8 m Märkning av lokal: vägbro-elledning Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-5% Mossor: <5 % Fina block: >5% Påväxtalger: 5-5% Grova block: saknas Häll: <5% Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: annat Dominerande 2: lövskog Dominerande 3: annat Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: buskar Al Halvgräs Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass - Dominerande 3: träd Al - Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: Väg måttlig B: - saknas C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 177

182 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 11 LY 185. Lyckebyån, Kättilsmåla RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 8 Lyckebyån Län: 1 Blekinge Top. Karta: 3F NO Kommun: Karlskrona Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Bergström, Nygård Kemiprov (j/n): nej Organisation: ALcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 8 m Vattenhastighet: strömt (,2 -,7 m/s) Lokalens bredd: 1 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 1 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup:,2 m Vattentemperatur: 13,8 C Lokalens maxdjup:,4 m Märkning av lokal: bro Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-5% Mossor: > 5% Fina block: >5% Påväxtalger: 5-5% Grova block: <5% Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd Björk Mossor Dominerande 2: buskar Al - Dominerande 3: annan vegetation - - Beskuggning: 5-5 % Påverkan Typ: Styrka: A: Väg måttlig B: - saknas C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 178

183 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 11 LY 335. Lyckebyån, Linnefors RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 8 Lyckebyån Län: 8 Kalmar Top. Karta: 4F SO Kommun: Emmaboda Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Bergström, Nygård Kemiprov (j/n): ja Organisation: ALcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Vattenhastighet: - Lokalens bredd: 2 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 2,5 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup:,2 m Vattentemperatur: 13,4 C Lokalens maxdjup:,3 m Märkning av lokal: bro Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: 5-5% Sand: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-5% Grus: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Grov sten: >5% Mossor: 5-5% Fina block: 5-5% Påväxtalger: 5-5% Grova block: saknas Häll: <5% Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: annat Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd Lönn Mossor Dominerande 2: träd Asp - Dominerande 3: buskar Lönn - Beskuggning: >5 % Påverkan Typ: Styrka: A: Industri måttlig B: - saknas C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 179

184 18 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 11

185 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 12 BILAGA 12 Elfiske Metodik Resultat 181

186 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 12 Provtagning och analys Utförare: Jonatan Johansson och Hanna Larsson, Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke, , Metod: Elfiske i rinnande vatten i enlighet med Handledningen för Miljöövervakning, Kvantitativt elfiske med successiv utfiskning. Utvärdering Utförare: Jonatan Johansson och Robert Rådén, Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke, , info@medins-biologi.se Metod: Utvärderingen har följt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27) samt Havs- och vattenmyndighetens författningssamling (Havs- och Vattenmyndigheten 213) Vid fisketillfället upprättades ett elfiskeprotokoll med lokalbeskrivningar, metodangivelser och primärdata. Dessa data kan erhållas från elfiskeregistret (Sveriges Lantbruksuniversitet är datavärd för samtliga utförda elfisken). 182

187 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 12 8 Lyckebyån, Målaregården-Västraby Koordinat: Allmän information Elprovfiske 1 (2) 62758/ Datum: Lokalen är belägen cirka 2,5 km nedströms Emmaboda. Den avfiskade ytan är strömmande med en botten dominerad av sten och grus. Endast enstaka större stenar förekommer. Strandvegetationen är tämligen riklig. Direkt nedströms lokalen skapar ån en knappt 1 m lång damm/hölja. Sammantaget bedöms ytan tämligen väl lämpad för öring, men man kan även förväntas finna arter som abborre, mört och gädda då dessa sannolikt förekommer i lugnflytet nedströms. Vid provfisketillfället var väder och vattenföring gynnsamma för elfiske. Fångstresultat Art Antal/fiskeomgång Tot. N 95%-konf. Täthet 95%-konf. P-värde (omgång) (skattat) intervall N/1m 2 intervall ABBORRE ,7 5,3,6,7,9 1, LAKE ,8 -,5,7,8 MÖRT 5 3 8,3 1,5 3,,5,7,9 1, Summa: 13 Art Längd (mm) Min Max Min Vikt (g) Max Biomassa g/1m 2 Kommentar ABBORRE ,9 37 LAKE ,2 33 MÖRT , Tol, Pre Lit, Röd(NT) Tol, För Summa: 197 Förklaring till kommentarer: Lit (lithofil), Tol (tolerant), Int (intolerant), Röd (rödlistad), Artskydd (Upptagen i artskyddsförordningen) GloRöd (Upptagen i IUCN:S globala rödlista), För (försurningskänslig), Lax (laxfisk), Pre (predator), Frä (främmande art) Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 183

188 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 12 8 Lyckebyån, Målaregården-Västraby Koordinat: 62758/ Längdfördelning Antal Datum: Elprovfiske 2 (2) LAKE Längd (mm) Beståndsutveckling Antal/1 m 2 4 Lake VIX (VattendragsIndeX) VIX-värde: Ekologisk status: VIXh (hydrologi) VIXsm (surhet/morfologi),1 Dålig,1,2,47 gräns till god status,43 måttlig - dålig status VIX-värde 1 VIX Gräns till god status 1, P-värden för delindex,8,8,6,6,4,4,2, År, Täthet av öring och lax/ 1 m2 Andel toleranta individer Andel lithofila arter Andel toleranta arter Andel Andel intoleranta laxfiskar med arter reproduktion Sammanfattning Liksom vid tidigare års provfisken var den påträffade fiskfaunan tydligt präglad av det direkt nedströms liggande lugnflytet. Att inga öringar påträffades avvek inte heller det från det "normala" för lokalen. Avsaknaden av laxfiskar samt dominansen av toleranta arter är orsaken till att VIX klassar lokalens ekologiska status som dålig. Vår bedömning är att förekomsten av toleranta arter helt beror av närheten till lugnflytet och inte är kopplad till låg vattenkvalitét. Att inga öringar påträffades var däremot mer förvånande. Sannolikt kan avsaknaden av öring kopplas till graden av reglering i Lyckebyån vilket även sidoindexet VIXh indikerar. Vår bedömning är att resultaten speglar en otillfredsställande ekologisk status. OBS! I föregående års rapport fanns information om öringfångst från perioden samt 26. Dessa uppgifter har tagits bort ur årets rapport då källan till denna information bedöms som osäker. Årets data bygger enbart på information hämtad från Svenska elfiskeregistret. Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 184

189 LYCKEBYÅN 213 Bilaga Lyckebyån, Stubbelycke/Viökvarn Koordinat: Allmän information Elprovfiske 1 (2) 62423/ Datum: Elfiskelokalen är belägen strax uppströms en drygt 1 m lång hölja/sel. Det föreligger vandringshinder i form av dammar både upp- och nedströms. Den provfiskade sträckan är strömmande och bedöms vara relativt väl lämpad för öring. Vid provfisketillfället var väder och vattenföring gynnsamma för elfiske. Fångstresultat Art Antal/fiskeomgång Tot. N 95%-konf. Täthet 95%-konf. P-värde (omgång) (skattat) intervall N/1m 2 intervall GÄDDA 1 1,,2 1, 1, 1, LAKE ,5 3,3,3,6,7 Summa: 4 Art Längd (mm) Min Max Min Vikt (g) Max Biomassa g/1m 2 Kommentar GÄDDA LAKE , 48 Pre Lit, Röd(NT) Summa: 5 Förklaring till kommentarer: Lit (lithofil), Tol (tolerant), Int (intolerant), Röd (rödlistad), Artskydd (Upptagen i artskyddsförordningen) GloRöd (Upptagen i IUCN:S globala rödlista), För (försurningskänslig), Lax (laxfisk), Pre (predator), Frä (främmande art) Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 185

190 LYCKEBYÅN 213 Bilaga Lyckebyån, Stubbelycke/Viökvarn Koordinat: 62423/ Längdfördelning Antal Datum: Elprovfiske 2 (2) LAKE Längd (mm) Beståndsutveckling Antal/1 m Öring >+ Öring VIX (VattendragsIndeX) VIX-värde: Ekologisk status: VIXh (hydrologi) VIXsm (surhet/morfologi),42 Måttlig,3,17,47 gräns till god status,43 måttlig - dålig status VIX-värde 1 VIX Gräns till god status 1 P-värden för delindex,8,8,6,6,4,4,2, År Täthet av öring och lax/ 1 m2 Andel toleranta individer Andel lithofila arter Andel toleranta arter Andel intoleranta arter Andel laxfiskar med reproduktion Sammanfattning Vid årets provfiske fångades inga öringar trots det avvek inte årets resultat nämvärt från tidigare års. Vid samtliga undersökningar sedan 1998 har den totala skattade tätheten av öring legat under 5 individer per 1 m 2. De låga tätheterna av öring samt förekomst av toleranta arter som den rödlistade ålen har resulterat i överlag låga värden på VIX. Den ekologiska statusen klassades i enligt VIX som måttlig. Den mycket sparasamma förekomsten av fisk medför en betydande osäkerhet i klassningen. Utifrån årets och tidigare års provfiskeresultat bedömer vi de återkommande låga statusklassningarna vara korrekta och i hög grad bero av graden av hydromorfologiska ingrepp i ån. Noterbart är att det vid årets provfiske observerades 29 signalkräftor. Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 186

191 LYCKEBYÅN 213 Bilaga Lyckebyån, Ovan bron ö:a fåran Koordinat: Allmän information Elprovfiske 1 (2) 62371/ Datum: Den provfiskade ytan är en varierad och relativt välskuggad strömbiotop. Det finns gott om tänkbara ståndplatser. Sammantaget bedöms den vid den aktuella vattenföringen ha goda förutsättningar att hysa strömlevande öring. Vid provfisketillfället var väder och vattenföring gynnsamma för elfiske. Fångstresultat Art Antal/fiskeomgång Tot. N 95%-konf. Täthet 95%-konf. P-värde (omgång) (skattat) intervall N/1m 2 intervall ÖRING ,4 1,8 2,,5,6,9,9 ÖRING > ABBORRE , 2,7,3,7,9 1, LAKE ,5 7,2,3,5,6 MÖRT ,2 4,9,3,8,9 1, ÅL ,8 11 1,6 2,9,3,5,7 Summa: 16 Art Längd (mm) Min Max Min Vikt (g) Max Biomassa g/1m 2 Kommentar ÖRING ,2 6,1 ABBORRE ,6 21 LAKE MÖRT 32 25,2 1 ÅL , Int, Lit, Lax Tol, Pre Lit, Röd(NT) Tol, För Tol, Röd(Cr), GloRöd Summa: 243 Förklaring till kommentarer: Lit (lithofil), Tol (tolerant), Int (intolerant), Röd (rödlistad), Artskydd (Upptagen i artskyddsförordningen) GloRöd (Upptagen i IUCN:S globala rödlista), För (försurningskänslig), Lax (laxfisk), Pre (predator), Frä (främmande art) Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 187

192 LYCKEBYÅN 213 Bilaga Lyckebyån, Ovan bron ö:a fåran Koordinat: 62371/ Längdfördelning Antal Datum: Elprovfiske 2 (2) ÖRING Längd (mm) Beståndsutveckling Antal/1 m Öring >+ Öring VIX (VattendragsIndeX) VIX-värde: Ekologisk status: VIXh (hydrologi) VIXsm (surhet/morfologi),18 Otillfredsställande,5,27,47 gräns till god status,43 måttlig - dålig status VIX-värde 1 VIX Gräns till god status 1 P-värden för delindex,8,8,6,6,4,4,2, År Täthet av öring och lax/ 1 m2 Andel toleranta individer Andel lithofila arter Andel toleranta arter Andel intoleranta arter Andel laxfiskar med reproduktion Sammanfattning Lokalen fick sitt nuvarande namn 212. Tidigare (9-talet)har det utförts provfisken uppströms bron. Dessa fisken utfördes i en numera igenväxt del av ån. Vid dessa fisken påträffades tämligen låga öringtätheter. Liksom vid årets provfiske var de påträffade öringarna även då i huvudsak flersomriga. Vid de provfisken som utförts på den nuvarande lokalen har fångsten av öring varit låg. Vid samtliga tilfällen har de beräknade öringtätheterna varit under 5 individer/1 m 2. Utöver öring påträffades i år abborre, ål (CR), lake (NT) och mört. Lokalen hyste alltså två hotade och rödlistade arter. Den sparsamma förekomsten av laxfisk samt det betydande inslaget av toleranta arter resulterade i att VIX klassade lokalens ekologiska status som otillfredsställande. En klassning vi bedömer vara korrekt och med stor sannolikhet kopplad till graden av hydromorfologisk påverkan i Lyckebyån. Även sidoindexet VIXh indikerar en betydande hydromorfologisk påverkan. Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 188

193 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 12 16B Lyckebyån, Mariefors Koordinat: Allmän information Elprovfiske 1 (2) /14921 Datum: Lokalen är belägen cirka 5 km uppströms Lyckebyåns utlopp i havet. Drygt 8 m nedströms den provfiskade ytan ligger en damm (vid Augerum). I vilken grad denna damm utgör ett vandringshinder är vid denna rapports tillkomst inte känt. Den provfiskade ytan var vid den aktuella vattenföringen en fin, väl skuggad och varierad strömbiotop. Här finns ett stort antal lämpliga ståndplatser för både en- och flersomriga öringar. Vid provfisketillfället var väder och vattenföring gynnsamma för elfiske. Fångstresultat Art Antal/fiskeomgång Tot. N 95%-konf. Täthet 95%-konf. P-värde (omgång) (skattat) intervall N/1m 2 intervall ÖRING ,1-3,7 -,5,7,9 ÖRING > ,1 1, 2,8,4,7,9 1, LAKE 1 1,,,4, 1, 1, 1, MÖRT 9 1 1,,2 4,5,1,9 1, 1, GÄDDA 1 1,1 -,5 -,5,8,9 BENLÖJA 1 1 2,2 1,4 1,,7,6,8,9 Summa: 13 Art Längd (mm) Min Max Min Vikt (g) Max Biomassa g/1m 2 Kommentar ÖRING ,6 22,7 LAKE ,5 82,5 MÖRT 45 94,5 7,1 GÄDDA BENLÖJA 55 58,7 2 65,2 39,1 16,8 7,6 1,3 Int, Lit, Lax Lit, Röd(NT) Tol, För Pre Tol Summa: 129,9 Förklaring till kommentarer: Lit (lithofil), Tol (tolerant), Int (intolerant), Röd (rödlistad), Artskydd (Upptagen i artskyddsförordningen) GloRöd (Upptagen i IUCN:S globala rödlista), För (försurningskänslig), Lax (laxfisk), Pre (predator), Frä (främmande art) Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 189

194 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 12 16B Lyckebyån, Mariefors Koordinat: /14921 Längdfördelning Antal Datum: Elprovfiske 2 (2) ÖRING Längd (mm) Beståndsutveckling Antal/1 m 2 6 Öring >+ Öring * * VIX (VattendragsIndeX) VIX-värde: Ekologisk status: VIXh (hydrologi) VIXsm (surhet/morfologi),18 Otillfredsställande,1,26,47 gräns till god status,43 måttlig - dålig status VIX-värde 1 VIX Gräns till god status 1 P-värden för delindex,8,8,6,6,4,4,2, * * År Täthet av öring och lax/ 1 m2 Andel toleranta individer Andel lithofila arter Andel toleranta arter Andel intoleranta arter Andel laxfiskar med reproduktion Sammanfattning Fångsten av öringar var i år bland de lägsta som noterats på lokalen sedan starten Resultatet är något förvånande då fångsten 212 innebar en rekordnotering och förutsättningarna för elfiske var mycket goda i år. Tidigare års resultat visar en betydande variation med avseende på funna tätheter av ensomriga öringar (+). Detta är typiskt för vilda populationer och kan bero av en mängd faktorer (exempelvis variationer i klimat, vattenföring och predationstryck). Vid lokaler som denna spelar även vattenföringen en stor roll för resultaten. Vid högre vattenföring blir ytan snabbt svårfiskad och osäkerheten vid beståndsskattningar större. VIX klassade den ekologiska status som otillfredsställande. Till stor del beror denna låga klassning av en sparsam täthet av laxfisk samt förekomst av de toleranta arterna mört och benlöja. Vår bedömning är dock att resultaten speglar en god till måttligt hög ekologisk status. Sidoindexet VIXh, är lågt vilket indikerar en hydromorfologisk påverkan. I vilken grad denna har påverkat lokalens förutsättningar att hysa öring är dock oklart. Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 19

195 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 12 Lyckebyån, Johansfors Elfisken Provtagningslokal Datum Avr.omr. Vattendrag x-koord. y-koord. Status Syfte Lyckebyån Lyckebyån Regional kalkeffektuppföljning Lyckebyån Lyckebyån Regional kalkeffektuppföljning ########## ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### Fångststatistik Datum Fiskart Täthet Täthet äldre Totalantal/ Längd årsungar än årsungar 1m2 max min medel Öring 4 3, #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## Öring Gädda #VÄRDEFEL! 1,1 1, Lake #VÄRDEFEL! 1,5 1, #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## Antal indiv./1 m Fångstsstatistik Öring Täthet äldre än årsungar Täthet årsungar Antal indiv./1 m Fångstsstatistik Lake Täthet äldre än årsungar Täthet årsungar Längd (mm) Längdfördelning Öring VIX-klass VIX historik

196 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 12 Lillån, Vid åstugan Elfisken Provtagningslokal Datum Avr.omr. Vattendrag x-koord. y-koord. Status Syfte Lyckebyån Lillån Regional kalkeffektuppföljning Lyckebyån Lillån Regional kalkeffektuppföljning ########## ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### Fångststatistik Datum Fiskart Täthet Täthet äldre Totalantal/ Längd årsungar än årsungar 1m2 max min medel Lake #VÄRDEFEL! 2, #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## Öring 42 15, Lake #VÄRDEFEL! 6,2 6, Abborre #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## Antal indiv./1 m Fångstsstatistik Öring Täthet äldre än årsungar Täthet årsungar Antal indiv./1 m Fångstsstatistik Lake Täthet äldre än årsungar Täthet årsungar Längd (mm) Längdfördelning Öring VIX-klass VIX historik

197 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 13 BILAGA 13 Länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning 193

198 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 13 Lokalnamn X Kord Y Kord Provtagnings- Temp ph Alkalinitet Kondukt Färg Ca Mg Na K datum ºC mekv/l ms/m mg Pt/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l Kronobergs län Lövsjön utlopp ,4 6,85,317 6,16 112,299,119,158,15 Mosjön utlopp ,7 6,89,23 4,97 13,286,57,116,14 Transjön-Bodaskogsjö utl ,5 6,42,69 6,86 136,179,88,289,28 Transjön-Bodaskogsjö utl ,3 6,8,128 6,76 114,197,17,278,21 Visjön utlopp ,5 7,5,22 5,28 198,335,64,123,12 Kalmar län Alsjösjön utlo ,81,216 9,6 267 Bredasjösjön utlo ,6,2 9,2 78 Ellingsmålasjön utlo ,64,13 7, Er-sjön inlo ,87,44 7,8 272 Er-sjön inlo ,18,143 9,45 24 Er-sjön inlo ,91,91 8, Er-sjön inlo ,95,11 8, Er-sjön inlo ,99,151 8,92 37 Er-sjön inlo ,7,91 7, Er-sjön inlo ,93,63 15,9 127 Er-sjön inlo ,13,69 1,2 173 Flädingstorpasjön utlo ,58,145 8, Grönösjön utlo ,97,66 4,9 245 Kvarnmålen uppstr kdos ,,64 5, Kvarnmålen uppstr kdos ,82,46 5,6 196 Kvarnmålen uppstr kdos ,2,8 5,8 179 Kvarnmålen uppstr kdos ,2,81 5, Kvarnmålen uppstr kdos ,6,97 6,9 187 Kvarnmålen uppstr kdos ,32,43 5,2 144 Kvarnmålen uppstr kdos ,5,76 5,58 24 Kvarnmålen uppstr kdos ,49,69 6, Kässjö utlo ,6 6,34,127 8, Kässjö utlo ,4 6,4,16 8, Kässjö utlo ,2 6,63,151 7, Kässjö inlo ,83,195 7, Långasjö väg ,6,37 7, Löften utlo ,71,161 7, 251 Mansamåla ,71,3 5,9 178 Munkasjön ,59,171 8, Skärsjön utlo ,5 6,57,24 7,16 85 Stekaremåla-dammen ,44,85 7, Trollamålabäcken ,6,64 9, Törn utlo ,2 6,69,17 8, Törn utlo ,5 6,87,155 8, Ubbemålasjön utlo ,59,194 8, Yen utlo ,96,225 7, Yggerydssjön mitt ,4,51 4, Åforsdammen utlo ,23,37 7, Åforsdammen utlo ,7,6 5, Åforsdammen utlo ,45,113 6,8 18 Åforsdammen utlo ,46,113 6, Åforsdammen utlo ,87,136 6,9 164 Åforsdammen utlo ,87,168 6, Åforsdammen utlo ,4,153 7, Åleberg uppstr k-dos ,2 <,1 7, Åleberg uppstr k-dos ,38,2 8, Åleberg uppstr k-dos ,36,29 8, Åleberg uppstr k-dos ,55,71 8, Åleberg uppstr k-dos ,38,6 6, Åleberg uppstr k-dos ,47,12 1,8 166 Åleberg uppstr k-dos ,3 <,1 9,

199 LYCKEBYÅN 213 Bilaga 13 Lokalnamn X Kord Y Kord Provtagnings- Temp ph Alkalinitet Kondukt Färg Ca Mg Na K datum ºC mekv/l ms/m mg Pt/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l Blekinge län Allsjön ,93,83 5,56 1,178,94,163,13 DAMMGÖLEN UTLO 19: ,91,89 7,82 134,268,117,224,45 Fabbesjön ,33, 7,5 125,212,117,21,24 Göksjön utloppsbäck ,57,2 7,39 183,256,131,199,27 Göksjön utloppsbäck ,5,162 1,7 135,499,161,224,32 L HAVSJÖN MITT 19: ,12,113 7,94 83,265,127,227,37 Lillån, Åstugan ,56,132 8, 116,312,13,224,3 Lillån, Åstugan ,75,177 8,78 85,339,145,236,33 Lillån, Åstugan ,81,168 8,77 85,358,15,24,35 Lyckebyån ned Bockabosjön ,1,12 8,8 218,291,148,291,34 Lyckebyån ned Bockabosjön ,74,159 1,9 117,355,161,34,46 Lyckebyån vid Långemåla ,8,85 8,43 191,268,141,276,37 Lyckebyån vid Långemåla ,89,14 8,93 236,34,16,288,38 Lyckebyån vid Långemåla ,96,114 8,89 223,3,151,281,37 Lyckebyån vid Långemåla ,46,163 1,8 141,36,17,334,46 Lyckebyån vid Långemåla ,42,123 1,3 154,349,172,338,45 Långasjön ,9,198 7,34 6,32,14,189,2 Långasjöns utl ,41,87 7,6 139,242,142,219,38 Mossgöl ,59,24 6,74,289,112,198,2 Mossgöl ,99,222 6,88,298,12,214,21 Mossjön ,2,19 8,36 9,289,117,254,33 Mörtsjön ,28,116 8,78 199,316,151,273,36 Porsgölens utl ,9,32 8,17 74,266,15,214,2 St. Havsjön ,85,161 7,47 28,273,117,29,35 Västersjön södra ,71,274 1,1 145,496,145,264,3 Älmtasjön ,84,296 9,22 11,474,131,21,38 195

200 196

201

202 Vi är med i hela kedjan från planering till åtgärd Det här gör vi: Utformar - Egenkontrollprogram - Provtagningsprogram - Larmgränser - Aktionsgränser Genomför - Provtagningar av vatten och sediment - Källspårningsprovtagningar i avloppssystem - Lokalisering av lämpliga provtagningspunkter - Kemiska,mikrobiologiska och biologiska analyser - Analys av analysdata, sammanställningar, trendanalyser Föreslår åtgärder - Förändringar i kontrollprogram - Förändring av provpunkter - Förändring av analysomfattning - Förändring av processkontroll Bollplank - Tillståndprövningar/ansökningar - Myndighetskontakter Huvudkontor: ALcontrol AB Box LINKÖPING Telefon: Fax: Hemsida: