KÄVLINGEÅN Kävlingeåns vattenvårdsförbund

Transkript

1 KÄVLINGEÅN 212 Kävlingeåns vattenvårdsförbund

2 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Kävlingeåns vattenvårdförbund Gert Andersson Tel: E-post: Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning: Kontaktperson: ALcontrol AB Caroline Svärd Caroline Svärd Håkan Olofsson Caroline Svärd Tel E-post: caroline.svard@alcontrol.se Omslagsfoto: Tryckt: Stn 35 Klingavälsån, vid utlopp till Kävlingeån (Foto: Marie Petersson, ALcontrol AB)

3 INNEHÅLL INNEHÅLL... 1 SAMMANFATTNING... 1 INLEDNING... 3 Rapportens utformning... 3 Undersökningarna... 4 Avrinningsområdet... 4 Föroreningsbelastande verksamhet... 6 RESULTAT OCH DISKUSSION... 7 Lufttemperatur och nederbörd... 7 Vattenföring... 8 Fysikaliska och kemiska undersökningar... 9 Försurning... 9 Syretillstånd och syretärande organiskt material (BOD)... Kväve och fosfor...11 Turbiditet (grumlighet)...13 Suspenderat material (slamhalt)...14 Föroreningsbelastande verksamheter...15 Transporter och arealspecifik förlust...16 Kävlingeå-projektet...2 Bottenfauna...21 REFERENSER...22 Bilagor återfinns på bifogad CD-skiva BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd...23 BILAGA 2 Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar...29 BILAGA 3 Föroreningsbelastande verksamheter...39 BILAGA 4 Vattenföring, transporter och arealspecifik förlust...41 BILAGA 5 Bottenfauna...51 BILAGA 6 Hydrologi i Vombsjön (Komplettering )...71

4

5 Kävlingeån Sammanfattning SAMMANFATTNING Väder och vattenföring Årsnederbörden år 212 var 6 mm i Lund, vilket är ca % mindre än normalt, och årsmedeltemperaturen var 8,3 C, vilket är,4 grader mer än normalt (d.v.s. medeltemperaturen ). Årsmedelvattenföringen vid Högsmölla (9,8 m 3 /s) var något mindre än medelvattenföringen för perioden (11,3 m 3 /s). Ovanligt höga flöden uppmättes dock i januari. Vattenkemi Markerna i avrinningsområdet är kalkrika och det föreligger ingen risk för försurning. ph-värdet varierade under året mellan 7,7 och 9,1. Förhöjda ph-värden beror troligen på algblomning. Årslägsta syrehalt uppmättes i Torpsbäcken (stn 19) och Björkaån före utloppet (stn 2) och bedömdes som måttligt syrerikt tillstånd. I övriga lokaler förelåg syrerika förhållanden (> 7 mg/l). Halten av syretärande organiskt material (BOD) var i nivå med tidigare års resultat. Årsmedelhalten av kväve bedömdes genomgående som mycket hög. Undantag var Sularpsbäcken, nedströms Södra Sandby reningsverk (stn 33), där kvävehalten bedömdes som extremt hög, vilket kan tyda på påverkan från reningsverket. I december månad var kvävehalten extremt hög vid huvuddelen av de provtagna stationerna, vilket sannolikt beror på stora nederbördsmängder och urlakning av kväve i marken. Årsmedelhalten av fosfor var extremt hög i Torpsbäcken (stn 19). Vid övriga stationer var den mycket hög, med undantag för Djurrådsbäcken (stn 52) där den var hög. Vattnet bedömdes som betydligt grumligt vid de flesta stationer. I Tranåsbäcken (stn 51), Klingavälsån (stn 35) och utloppet till Sövdesjön (stn 5) var vattnet däremot starkt grumligt. Slamhalten vid Högsmölla (stn 3) var under rapporteringsgänsen (< 5 mg/l) eller strax över. Föroreningsbelastande verksamheter Sammanlagt släppte de kommunala avloppsreningsverken och andra verksamheter i området ut ca 185 ton kväve, ca 2,4 ton fosfor och ca 46 ton BOD till Kävlingeån och dess biflöden under året. Detta innebär att andelen av fosfor och kväve till havet som härstammade från dessa uppgick till ca 11 respektive 15 %, och för BOD ca 9 %. Transporter och arealspecifika förluster Den totala kväve- och fosfortransporten i Kävlingeån till havet under året blev 1252 respektive 21 ton, vilket var mindre än året innan och medeltransporten för perioden Även transporten av BOD (596 ton) var mindre än såväl år 211 som perioden Den arealspecifika förlusten för fosfor sett till treårsmedelvärdet var hög vid alla stationer utom i Vombsjön (stn 17) och Klingavälsån (stn 35) där den var måttligt hög. För kväve var förlusten hög vid alla stationer med undantag för i Björkaån före utloppet (stn 2) och Bråån (stn 27A) där den var mycket hög. Bottenfauna Under år 212 provtogs bottenfaunan vid fem lokaler i rinnande vatten. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder klassades statusen med avseende på näring och allmän ekologisk status som god i Bråån och hög på de fyra övriga lokalerna. Förhållandena klassades som nära neutrala 1

6 Kävlingeån Sammanfattning på alla lokaler enligt samma bedömningsgrunder. Vid expertbedömningen justerades klassningen med avseende på näring till måttlig i Bråån och god på de resterande lokalerna. Tillstånd vattenkvalitet Nedanstående klassning av syre-, närings-, ljus- och försurningstillstånd följer Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913). För klassificeringsgränser, se tabell på sida 31. Tabell 1. Klassning av vattenkvalitet enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) i Kävlingeån och dess biflöden. För klassificeringsgränser se tabell på sida 31 Stn Område Syretillstånd Näringsstillstånd arealspecifik förlust Ljusförhållande Försurningstillstånd min medel medel 212 min 212 syrgashalt fosfor kväve grumlighet ph mg/l kg P/ha år kg N/ha år FNU 3 Kävlingeån, Högsmölla* 6,1,18 12, 3,3 7,9 17 Vombsjön utlopp 8,6,13 5,9 4,8 8,2 2 Björkaån 8,2,19 17,3 3,8 7,9 27A Bråån 7,7,25 22,6 3,8 7,9 35 Klingavälsån 3,6,16 6,5 9,9 7,8 * beräkningar av näringstillstånd är gjorda för Kävlingåns mynning i havet. 2

7 Kävlingeån Inledning INLEDNING På uppdrag av Kävlingeåns vattenvårdsförbund utför ALcontrol AB recipientkontrollen i Kävlingeån sedan 212. Föreliggande rapport är en sammanställning av resultaten från år 212. Undersökningarna har utförts i enlighet med kontrollprogrammet för samordnad recipientkontroll i Kävlingeåns vattenvårdsförbund, från år 211. År 212 omfattade programmet undersökningar av vattenkemi och bottenfauna. Följande personer har deltagit i 212 års kontroll av Kävlingeån: Marie Petersson, ALcontrol Malmö provtagning i rinnande vatten, Lars-Göran Karlsson, ALcontrol Malmö provtagning i rinnande vatten, Salam Al-Ali, ALcontrol Malmö provtagning i rinnande vatten, Hanna Larsson, Medins Biologi AB provtagning av bottenfauna, Mikael Christensson, Medins Biologi AB artbestämning av bottenfauna, Carin Nilsson, Medins Biologi AB - utvärdering av bottenfauna, Tjänstemän vid kommuner och företag uppgifter om utsläpp till vatten, Caroline Svärd, ALcontrol Linköping projektledning och rapportskrivning, Håkan Olofsson, ALcontrol Halmstad kvalitetsgranskning av rapport. Riksdagen har fastställt 16 övergripande nationella miljökvalitetsmål och ca 7 nationella delmål. Miljökvalitetsmålen beskriver de egenskaper som natur- och kulturmiljön måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Syftet är att klara av alla stora miljöproblem i Sverige inom en generation (år 22). De nationella miljökvalitetsmål som främst berör sjöar och vattendrag är: Levande sjöar och vattendrag, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Giftfri miljö. För att kunna nå målen är det viktigt att känna till tillståndet i miljön. Naturvårdsverket har tidigare i Allmänna Råd 86:3 lagt upp riktlinjer för recipientkontrollen där målet är att: åskådliggöra större ämnestransporter och belastningar från enstaka föroreningskällor inom ett vattenområde, relatera tillståndet och utvecklingen i vattenområdet till belastande utsläpp och förväntad bakgrund, belysa utsläppens effekter i vattenområdet, ge underlag för utvärdering, planering och utförande av miljöskyddande åtgärder. Rapportens utformning I rapportens huvuddel presenteras resultaten kortfattat. Analysresultat och metodik för vattenkemi är placerade i bilagor liksom en mer ingående presentation av de biologiska undersökningarna med metodik, artlistor och lokalbeskrivningar. Även flödesdata och månadsvisa transporter återfinns i bilagorna. 3

8 Kävlingeån Inledning Undersökningarna Undersökningarna år 212 utfördes i enlighet med kontrollprogrammet från år 211. Undersökningarna är avsedda att beskriva den samlade påverkan i Kävlingeåns avrinningsområde. I kontrollprogrammet ingår totalt 14 provtagningspunkter (Karta 1). Vilka undersökningar som utförts vid respektive provtagningspunkt framgår av Tabell 1. Under år 212 utfördes analyser av fysikaliska och kemiska parametrar samt bottenfauna inom ramen för den samordnade recipientkontrollen. Samtliga provtagningsmoment har utförts av ett av SWEDAC ackrediterat laboratorium. Samtliga fysikaliska och kemiska analyser har utförts av ALcontrol AB. Samtliga analyser har utförts av ett SWEDAC ackrediterat laboratorium i enlighet med gällande standard. Bottenfaunan har provtagits, artbestämts och utvärderats av Medins Biologi AB. Såväl provtagning som analys av bottenfauna har utförts av ackrediterade personal. Avrinningsområdet Kävlingeåns avrinningsområde (Karta 1) är det tredje största avrinningsområdet i Skåne län och berör nio kommuner: Lund, Lomma, Kävlinge, Eslöv, Höör, Hörby, Sjöbo, Tomellilla och Ystad. Avrinningsområdet omfattar 12 km 2 och består till ca 56 % av jordbruksmark, 15 skog, 2 % vatten, % betesmark och 17 % övrig mark (SCB, 25). Det mest intensiva jordbruket finns längs med huvudfåran mellan Vombsjön och havet, utmed Bråån i norr samt runt Vollsjön i öster. Mer extensivit jord- och skogsbruk finns framförallt i området södra del. Området är samtidigt mycket varierat med lövskogsklädda åsar och branta sluttningar ner mot huvudfåran. De största biflödena är Bråån i norr, Klingavälsån i söder och Björkaån i öster. Större sjöar är Vombsjön, Krankesjön, Ellestadssjön, Snogeholmssjön och Sövdesjön. Avrinningsområdet har ca 7 (SCB, 25) invånare, varav ca 75 % bor i de större tätorterna i området t.ex. Sjöbo, Eslöv, Kävlinge, Flyinge och Södra Sandby. 4

9 Kävlingeån Inledning Karta 1. Kävlingeåns avrinningsområde med provtagningspunkter och vattenföringsstationer (Kävlingeåns vattenvårdsförbunds kontrollprogram). 5

10 Kävlingeån Inledning Tabell 2. Undersökningsprogram och provtagningspunkter i Kävlingeåns avrinningsområde. Heltalen anger hur många gånger per år provtagning av fys/kem och bottenfauna sker Nr Namn Koordinater Fys/kem Bottenfauna HUVUDFÅRAN KÄVLINGEÅN 3 Högsmölla, uppströms dammen * 1 Örtofta, uppströms landsvägsbron Vombsjöns utlopp Torpsbäcken-Övedsbäcken HUVUDFÅRAN BJÖRKAÅN 2 Björkaån före utloppet i Vombsjön Björkaån vid Eggelstad Björkaån nedströms Vollsjön Tranåsbäcken, vid utlopp till Tolångaån Djurådsbäcken, vid utlopp till Tolångaån HUVUDFÅRAN BRÅÅN 53A Bråån vid Ellinge golfbana A Uppströms Bråån G:a vägbron Örtofta kyrka SULARPSBÄCKEN 33 Nedströms Södra Sandby reningsverk KLINGAVÄLSÅN 35 Vid utloppet till Kävlingeån I utloppet till Sövdesjön * Månadsprovtagning (12) samt veckovis provtagning en given dag varje vecka. Föroreningsbelastande verksamhet Inför framtagandet av denna rapport har respektive kommun/verksamhet fått tillfälle att rapportera in uppgifter om förorenande verksamhet inom Kävlingeåns avrinningsområde. I bilaga 3 finns en sammanställning av inrapporterade uppgifter. Kvävlingeån påverkas, liksom andra vattensystem, av diffusa utsläpp som härrör från jord- och skogsbruk samt lufttransporterade föroreningar. De punktkällor som påverkar vattnet inom Kävlingeåns avrinningsområde redovisas i bilaga 3. Utsläpp från enskilda avlopp och avloppsreningsverk tillför framför allt fosfor, kväve och syreförbrukande ämnen. Påverkan från enskilda avlopp är ofta betydande, men svåra att uppskatta. Från luften sker främst en tillförsel av näringsämnen och försurande ämnen, som härrör från industrier och trafik. Skogs- och jordbruk ger ett tillskott av syretärande ämnen i form av humus samt näringsämnen. År 1995 startade Kävlingeåprojektet på initiativ av kommunerna inom avrinningsområde. Syftet har varit att minska miljöproblemen i vattendraget genom att minska transporterna av näring till havet från framförallt jordbruket. Sedan projektet startade har ca 36 ha nya våtmarksområden skapats. Våtmarker renar vattnet från bland annat näringsämnen och projektet har resulterat i en minskning av transporterna av både kväve och fosfor till havet, se sida 2. 6

11 Kävlingeån 212 Resultat RESULTAT OCH DISKUSSION Lufttemperatur och nederbörd Uppgifter om lufttemperatur och nederbörd är hämtade från SMHI:s meteorologiska station i Lund. Ovanligt varmt i mars Årsmedeltemperaturen i Lund år 212 var 8,3 C, vilket är,4 grader varmare än normalt (d.v.s. medeltemperaturen ). Störst temperaturöverskott förekom i mars och i maj, men även i augusti och november var det ovanligt varmt. Lägre temperatur än normalt noterades framförallt i februari, juni och december (Figur 1). Övriga månader var temperaturen nära det normala (temperaturen skiljde sig mindre än 1 C från medeltemperaturen ). Liten nederbörd i mars och stor i januari Årsnederbörden år 212 var 6 mm i Lund, vilket är ca % mindre än normalt (medelårsnederbörden ). Nederbörden i januari var ovanligt stor, ca 8 % mer än normalt, och bara 5 mm från toppnoteringen år I mars föll endast 12 mm nederbörd och även maj var ovanligt nederbördsfattig (Figur 2). Övriga månader var nederbörden normal eller mindre än normalt. ( C) Lufttemperatur Nederbörd 212 max min mm J F M A M J J A S O N D 212 max min J F M A M J J A S O N D Figur 1. Månadsmedeltemperaturer år 212 vid SMHI:s klimatstation i Lund i jämförelse med medelvärdet för åren De streckade linjerna visar högsta respektive lägsta månadsvärde sedan 191. Figur 2. Månadsnederbörden (mm) år 212 vid SMHI:s klimatstation i Lund i jämförelse med medelvärdet för åren De streckade linjerna visar högsta respektive lägsta månadsvärde sedan

12 Kävlingeån 212 Resultat Vattenföring Normal årsmedelvattenföring Årsmedelvattenföringen år 212 vid Högsmölla var 9,8 m 3 /s, vilket är något mindre än medelvattenföringen som var 11,3 m 3 /s (Figur 4). Stort flöde i januari, övriga månader mindre flöde än normalt Stora nederbördsmängder i januari ledde till ovanligt höga vattenflöden vid Högsmölla (Figur 3). I genomsnitt var flödet ca 6 % större än normalt (d.v.s medelvattenföringen i januari ) Vattenföring (m 3 /s) Övriga månader hade mindre medelflöden än normalt. Lägsta medelflöde jämfört med normalflöde var det i april och juli (5 % respektive 4 % lägre än normalt). Det låga flödet i april berodde främst på ovanligt lite nederbörd i mars (Figur 2 och Figur 5). 5 J F M A M J J A S O N D Figur 3. Månadsmedelvattenföringen år 212 (staplar) och normal månadsmedelvattenföring (linje) i Kävlingeåns avrinningsområde vid Högsmölla. Under våren, sommaren och hösten föll något mindre nederbörd än normalt vilket återspeglades i en lägre vattenföring än normalt fram till slutet av december (Figur 3). Under sommaren var även temperaturen högre än normalt, vilket minskade flödet. Vattenföring (m 3 /s) Figur 4. Årsmedelvattenföringen åren (staplar) och normal årsmedelvattenföring (linje) i Kävlingeåns avrinningsområde vid Högsmölla. 8

13 Kävlingeån 212 Resultat Vattenföring (m 3 /s) Dygnsmedelvattenföring 212 Dygnsmedelvattenföring Högsta dygnsmedelvattenföring Lägsta dygnsmedelvattenföring Dygnsnummer Figur 5. Dygnsmedelvattenföring år 212 i Kävlingeåns avrinningsområde vid Högsmölla, jämfört med normal, högsta och lägsta dygnsmedelvattenföring för perioden Fysikaliska och kemiska undersökningar Nedan presenteras analysresultat för Kävlingeån år 212. Bedömningarna grundar sig på Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag (Rapport 4913). Analysparametrarna finns förklarade i bilaga 1 tillsammans med samtliga resultat och metodbeskrivningar. Försurning Vattnets surhetsgrad anges som ph-värde. När ph-värdet understiger 6, finns risk för skador på vattenlevande organismer. Bland annat störs känsliga fiskars (t.ex. öring och mört) reproduktion vid ph-värde strax under 6,. Genom att surhetstillståndet även bestämmer förekomstform för många metaller, påverkas organismerna även indirekt. Tillfredställande ph, men förhöjda värden i samband med algblomning Markerna i Kävlingeåns avrinningsområde är kalkrika och ph-värdena har under året varierat mellan 7,7 och 9,1 och bedöms enligt Naturvårdsverket bedömningsgrunder (Rapport 4913, 1999) som nära neutrala. Förhöjda ph-värden (ph 8,6) tillsammans med förhöjd grumlighet noterades i Vombsjöns utlopp (stn 17) i augusti och september och vid utloppet i Sövdesjön (stn 5) i april, juni och augusti, vilket indikerar algblomning. Detta eftersom ph-värdet ofta ökar vid kraftig algtillväxt som en konsekvens av koldioxidupptaget vid fotosyntesen. Höga ph-värden kan även öka andelen ammoniak i vattnet och där med vattnets giftighet. Andelen ammonium som omvandlas till ammoniak beror på ph-värdet och temperatur. Ju högre ph-värde och temperatur desto större andel ammoniak i förhållande till ammonium (Alabaster och Lloyd 1982). 9

14 Kävlingeån 212 Resultat Syretillstånd och syretärande organiskt material (BOD) Syrehalten anger mängden syre som är löst i vatten. Riktvärdet för syre i laxfiskvatten är 7 mg/l och 5 mg/l i andra fiskvatten (SFS 21:554). Höga halter organiskt material såsom humus och växtdelar kan leda till dåliga syreförhållanden om nedbrytningsaktiviteten är hög och syresättningen av vattnet är låg. Extra känsligt blir det när vattentemperaturen är hög. Då ökar nedbrytningen samtidigt som syrets lösningsförmåga i vattnet minskar. Övervägande syrerika förhållanden Vid nästan alla provtagningar bedömdes vattnet som syrerikt (>7 mg/l). Undantag var Torpsbäcken (stn 19) i juni (6,3 mg/l) och Björkaån före utloppet i Vombsjön (stn 2) i september (5,9 mg/l) då syrehalten bedömdes som måttlig (Figur 6). Vid flera stationer bl.a. Klingavälsån vid utloppet i Sövdesjön (stn 5), Vombsjöns utlopp (stn 17) och Björkaån nedströms Vollsjön (stn 23), noterades förhöjda syrgashalter i framförallt augusti, vilket indikerar pågående algblomning. Normala BOD 7 -halter BOD 7 är ett mått på vattnets biologiska syreförbrukning. Det anger mängden syre som åtgår vid biologisk nedbrytning av provet. De uppmätta BOD 7 -halterna år 212 var inte anmärkningsvärt höga och i nivå med tidigare års resultat. De högsta halterna uppmättes uppströms Bråån vid Örtofta kyrka (stn 27A) i mars och vid utloppet från Sövdesjön (stn 5) i augusti (> 6 mg/l). 12 Syrehalt (mg/l) A 27A Figur 6. Årslägsta syrehalter i Kävlingeåns avrinningsområde år 212 (staplar). Den streckade linjen visar gränsen mellan svagt syretillstånd och måttligt syrerikt tillstånd. Över heldragen linje råder syrerikt tillstånd.

15 Kävlingeån 212 Resultat Kväve och fosfor Ett näringsrikt tillstånd skapas av tillförsel av växtnäringsämnena fosfor och kväve till sjöar och vattendrag. Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande näringsämnet i sötvatten. En stor del är partikelbundet och fastläggs i sjöarnas sediment. Fosfor sprids till vattenmiljöer främst genom jordbruket och till viss del från enskilda avlopp, industrier, fiskodlingar och reningsverk. Tillförsel av kväve anses utgöra den främsta orsaken till övergödning av våra hav. Kväve tillförs genom nedfall av luftföroreningar, läckage från jordbruk och skogsbruk samt utsläpp av enskilt och kommunalt avloppsvatten. Punktkällornas påverkan på halterna av närsalter i Kävlingeån redovisas i avsnittet om transporter och arealspecifik förlust. Mycket höga till extremt höga årsmedelhalter av kväve år 212 Årsmedelhalten av kväve vid de provtagna stationerna bedömdes genomgående som mycket hög, med undantag för Sularpsbäcken (stn 33) där den bedömdes som extremt hög (Figur 7), vilket kan tyda på påverkan från reningsverket. De enskilt högsta halterna (11 µg/l) uppmättes i Sularpsbäcken (stn 33) i juni och i Bråån vid Örtofta kyrka (stn 27 A) i december. I december månad var kvävehalten extremt hög vid huvuddelen av de provtagna stationerna, vilket sannolikt beror på stora nederbördsmängder och hög urlakning av kväve i marken. Även i februari var kvävehalten hög vid flera stationer, troligen som en följd av ovanligt stora nederbördmängder och höga flöden i januari. De lägsta kvävehalterna i området uppmättes i Vombsjöns utlopp (stn 17) och i utloppet från Sövdesjön (stn 5), vilket visar på sjöars reningseffekt. Lägre kvävehalter än normalt jämfört med årsmedelvärdet för perioden 199/ Årsmedelhalterna av kväve år 212 var genomgående lägre jämfört med årsmedelvärdet för perioden 199/ (Figur 7). Vid stationerna Högsmölla (stn 3), Bråån vid Ellinge golfbana (stn 53A) och Klingavälsån vid utloppet i Sövdesjön (stn 5) var årsmedelhalterna de lägsta som uppmätts sedan år 199 vid Högsmölla (stn 3) och år 1998 vid övriga två stationer. De högsta ammoniumkvävehalterna, vilka anses vara höga, uppmättes i Sularpsbäcken (stn 33, 13 µg/l) i februari och i Bråån vid Örtofta kyrka (stn 27A, 59 µg/l) i mars. 14 Totalkväve (µg/l) A 27A Figur 7. Årsmedelvärden för totalkvävehalterna i Kävlingeåns avrinningsområde år 212. Den streckade linjen markerar gränsen mellan höga och mycket höga halter. Över den heldragna linjen är halterna extremt höga. För varje station anges högsta respektive lägsta årsmedelvärde för totalkväve under perioden 199/ som min-/maxlinjer samt medelvärden för samma period som krysstecken. 11

16 Kävlingeån 212 Resultat Extremt hög årsmedelhalt av fosfor i Torps-/Övedsbäcken (stn 19) Årsmedelhalten av fosfor var extremt hög i Torpsbäcken-Övedsbäcken (stn 19). Vid övriga stationer bedömdes årsmedelhalten som mycket hög, med undantag för Djurrådsbäcken (stn 52) där den var hög (Figur 8). Övervägande lägre fosforhalter än normalt jämfört med årsmedelvärdet för 199/ Årsmedelhalten av fosfor år 212 var vid flertalet stationer lägre jämfört med årsmedelvärdet för perioden 199/ Vid Torpsbäcken-Övedsbäcken (stn 19), Tranåsbäcken (stn 51) och Klingavälsån (stn 35) var årsmedelhalten något högre än normalt (Figur 8). Extremt hög fosforhalt i framförallt Vombsjöns utl (stn 17) och Torps-/Övedsbäcken (stn 19) Extremt hög fosforhalt uppmättes i Vombsjöns utlopp (stn 17) i augusti t.o.m. november. De förhöjda halterna under sommaren sammanföll med algblomning i Vombsjön. Algblomning indikerades också av en förhöjd syremättnad och ph-värde samt starkt grumligt vatten (se kommentar under rubrikerna Syretillstånd, Försurning, och Turbiditet (grumlighet). Anmärkningsvärt är också den låga fosforhalten i april (9 µg/l), vilken är den lägsta halt som noterats i Vombsjön sedan år 199. I Torpsbäcken-Övedsbäcken noterades extremt höga fosforhalter i juni t.o.m. oktober. 16 Totalfosfor (µg/l) A 27A Figur 8. Årsmedelvärden för totalfosforhalt i Kävlingeåns avrinningsområde år 212. Den streckade linjen markerar gränsen mellan hög och mycket hög halt. Över den heldragna linjen är halten extremt hög. För varje station anges högsta respektive lägsta årsmedelvärde för totalfosfor under perioden 199/ som min-/maxlinjer samt medelvärden på samma period som krysstecken. Minskande tendens för flödesviktade kväve- och fosforhalter vid Högsmölla (stn 3) Den flödesviktade medelvärdena för kväve och fosfor vid Högsmölla (stn 3) var 1232 µg/l respektive 65 µg/l år 212. Sett till perioden visar medelfosforhalten ingen tydlig trend, medan kävehalten visar minskande halter (Figur 9). Sett till perioden finns dock en tendens till minskande halter för både kväve och fosfor. 12

17 Kävlingeån 212 Resultat mg/l Flödesviktade kvävehalter Högsmölla 212 A mg/l Flödesviktade fosforhalter Högsmölla 212 B 6, 5,8 4,6 3 2,4 1, , Figur 9. Flödesviktade kväve- och fosforhalter vid Högsmölla (stn 3) i Kävlingeåns avrinningsområde under perioden Turbiditet (grumlighet) Vattnets grumlighet (turbiditet) är ett mått på mängden olösta organiska och oorganiska ämnen (partiklar) i vattnet t.ex. lerpartiklar och plankton. Betydligt grumligt vatten vid flertalet stationer Årsmedelvärdet för turbiditet i vattnet bedömdes som betydligt grumligt vid de flesta stationerna. I Tranåsbäcken (stn 51), Klingavälsån (stn 35) och utloppet till Sövdesjön (stn 5) var vattnet däremot starkt grumligt (Figur ). Grumligheten i avrinningsområdet var som störst under hösten, men hade toppar även under sommaren och våren. En ökad grumlighet under vår och höst beror ofta på stora nederbördsmängder och höga flöden, som sköljer ur partiklar och näringsämnen från omgivande marker. På våren inträffar detta ofta i samband med snösmältning. Hög grumlighet under sommaren påvisar ofta algblomning, vilket var tydligt i utloppet av Vombsjön (stn 17) i framförallt augusti och september. Minskande grumlighet i området Jämfört med långtidsmedelvärden för perioden 199/ var grumligheten i vattnet lägre vid huvuddelen av stationerna, undantagen var Tranåsbäcken (stn 51), Djurrådsbäcken (stn 52), Klingavälsån (stn 35) och utloppet till Sövdesjön (stn 5). 13

18 Kävlingeån 212 Resultat 25 Turbiditet (FNU) A 27A Figur. Årsmedelvärden för turbiditet (grumlighet) i Kävlingeåns avrinningsområde år 212. Den streckade linjen markerar gränsen mellan måttligt grumligt och betydligt grumligt vatten. Över den heldragna linjen är vattnet starkt grumligt. För varje station anges högsta respektive lägsta årsmedelvärde för turbiditet under perioden 199/ som min-/maxlinjer samt medelvärden på samma period som krysstecken. Suspenderat material (slamhalt) Suspenderat material (slamhalt) mäts genom filtrering av vattnet genom ett filter med standardiserade egenskaper. Värdet återspeglar vattnets grumlighet, d.v.s. mängden partiklar. Slamhalt mäts endast vid Högsmölla (stn 3). Generellt var halten år 212 under rapporteringsgänsen (<5 mg/l) eller strax över. Den högsta slamhalten noterades i mars (11 mg/l). Slamhalten har minskat något de senaste tre åren sett till perioden År 25 och 26 uppmättes de högsta medelhalterna (Figur 11) Suspenderat material (slamhalt, mg/l) Figur 11. Årsmedelvärden för suspenderat material (slamhalt) i Kävlingeåns avrinningsområde för perioden Min-/maxlinjer anger högsta och lägsta värde för respektive år. 14

19 Kävlingeån 212 Resultat Föroreningsbelastande verksamheter Kävlingeån påverkas av diffusa utsläpp som härrör från framför allt jordbruksverksamhet, enskilda avlopp, dagvatten och lufttransporterade föroreningar. De punktkällor som påverkar vattnet i avrinningsområdet redovisas i bilaga 3. Sammanlagt släppte de kommunala avloppsreningsverken och industrier ut ca 185 ton kväve, ca 2,4 ton fosfor och ca 46 ton BOD till Kävlingeån och dess biflöden under året. Detta innebär att andelen av fosfor och kväve till havet som härstammade från reningsverken uppgick till ca 11 respektive 15 %, och för BOD ca 9 %. Andelarna är dock överskattade eftersom åns självrening reducerar halterna av närsalter när vattnet färdas mot mynningen. Merparten av närsalterna kom från diffusa källor, vilket är fallet för alla huvudavrinningsområden i Sverige. Jämfört med år 211 var utsläppsmängderna av fosfor, kväve och BOD något högre år 212. Det biflöde som tog emot störst mängd utsläpp från punktkällorna var Bråån därefter kom Klingavälsån och Björkaån. De största kväve- och fosformängderna släpptes ut från avloppsreningsverken i Ellinge och Kävlinge samt företaget Nordic Sugar. För syretärande organiskt material (BOD) stod Nordic Sugar för den största andelen samt avloppsreningsverken i Ellinge och Veberöd. Utsläpp av kväve, fosfor och BOD från avloppsreningsverken under perioden åskådliggörs i Figur 12. ton 3 2,5 2 1,5 1,5 Fosforutsläpp från punktkällor A Kävlingeån Bråån Klingvälsån Björkaån ton 25 Kväveutsläpp från punktkällor B Kävlingeån Bråån Klingvälsån Björkaån

20 Kävlingeån 212 Resultat ton Utsläpp av syretärande organiskt material (BOD) från punktkällor C Kävlingeån Bråån Klingvälsån Björkaån Figur 12. Staplarna anger utsläppsmängder av fosfor (A), kväve (B) och BOD (C, ton) från punktkällor till Kävlingån och dess biflöden; Bråån, Klingavälsån och Björkaån, i Kävlingeåns avrinningsområde under perioden Transporter och arealspecifik förlust För transportberäkning i Kävlingeån vid Mynningen i havet, Högsmölla (stn 3) och Vombsjöns utlopp (stn 17), har flödesuppgifter från Sydvatten AB använts. För övriga stationer i Kävlingeån har flödesuppgifter från SMHI använts: Bråån (stn 27, SMHI:s stn ), Klingavälsån (stn 35, SMHI:s stn ) och Björkaån (stn 22, SMHI:s stn ). Flödesdata vid Mynningen i havet har räknats upp med faktor 1,16, Bråån med faktorn 1,13, Klingavälsån med faktorn 1,25 och Björkaån med faktorn 1,29 för att representera respektive delavrinningsområde. Beräkningarna har grundats på dygnsmedelvattenföringen och uppmätta halter av totalkväve, nitrat-nitritkväve, totalfosfor och syretärande organiskt material (BOD). Värdena från månadsprovtagningen har interpolerats mot flödesdata för att ge bättre dygnsvärden. Störst transporter i samband med högvattenföring Transporten av fosfor och kväve vid Högsmölla (stn 3) var störst under perioder med hög vattenföring. År 212 var det i början och i slutet av året (januari-mars respektive november-december) som vattenföringen var hög och merparten av transporterna skedde (Figur 13 och Figur 14). Den totala fosfortransporten vid Mynningen i havet under året var 21 ton, vilket var mindre än både året innan (28 ton) och medeltransporten för perioden (29 ton; Figur 15). Kvävetransporten år 212 var 1252 ton, vilket var mindre än både år 211 (18 ton) och medeltransporten för perioden (1896 ton; Figur 16). Även transporten av syreförbrukande organiskt material (BOD, 596 ton) var mindre än både år 211 (13 ton) och medeltransporten för perioden (1315 ton). 16

21 Kävlingeån 212 Resultat Fosfortransport Högsmölla (stn 3) 212 ton m 3 /s jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Kvävetransport Högsmölla (stn 3) 212 ton m 3 /s jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 13. Staplarna anger fosfortransporten (ton) i Kävlingeån vid Högsmölla (stn 3) per månad år 212. Den tunna linjen representerar vattenföringen (m 3 /s). Figur 14. Staplarna anger kvävetransporten (ton) i Kävlingeån vid Högsmölla (stn 3) per månad år 212. Den tunna linjen representerar vattenföringen (m 3 /s). ton Fosfortransporter vid Kävlingeåns Mynning m 3 /s Figur 15. Staplarna anger fosfortransporten (ton) i Kävlingeåns avrinningsområde vid Mynningen i havet under perioden Den tunna linjen representerar vattenföringen (m 3 /s) och den tjocka linjen medeltransporten för perioden ton Kvävetransporter vid Kävlingeåns Mynning m 3 /s Figur 16. Staplarna anger kvävetransporten (ton) i Kävlingeåns avrinningsområde vid Mynningen i havet under perioden Den tunna linjen representerar vattenföringen (m 3 /s) och den tjocka linjen medeltransporten för perioden

22 Kävlingeån 212 Resultat Transporterna av kväve, fosfor och BOD har varierat under perioden och det finns tendenser till minskade transporter de senaste åren. De största transporterna av näringsämnen sker generellt i Kävlingeån vid Högsmölla (stn 3) och de lägsta i Klingavälsån (stn 35, Figur 17). ton 5 Fosfortransporter i Kävlingeåns avrinningsområde A stn 3 stn 17 stn 2 stn 35 stn 27A ton Kvävetransporter i Kävlingeåns avrinningsområde B stn 3 stn 17 stn 2 stn 35 stn 27A ton 3 25 BOD-transporter i Kävlingeåns avrinningsområde C stn 3 stn 17 stn 2 stn 35 stn 27A Figur 17. Staplarna anger fosfor (A) kväve (B) och BOD (C) -transporter (ton) vid fem olika stationer i Kävlingeåns avrinningsområde under perioden ; Högsmölla (stn 3), Vombsjöns utlopp (stn 17), Björkaån (stn 2), Klingavälsån (stn 35) och Bråån (stn 27A). 18

23 Kävlingeån 212 Resultat I Tabell 3 nedan redovisas avloppsreningsverkens och övriga verksamheter i områdets bidrag till den totala transporten av fosfor, kväve och syretärande organiskt material (BOD) i Kävlingeåns mynning och i biflödena Björkaån, Bråån och Klingavälsån. Tabell 3. Avloppsreningsverkens och övriga verksamheter i områdets bidrag till den totala transporten av fosfor, kväve och syretärande organiskt material (BOD) i Kävlingeåns mynning och de olika tillflödena i Kävlingeåns avrinningsområde Station Område Transport Punktkälla Utsläpp % av total transport 212 punktkälla vid beräknings- P N BOD P N BOD station 212 ton/år ton/år % 3 Kävlingeån Askeröd,2,21,74,1,2,1 Mynningen P7,21 3,7,488,,3,8 Torna Hällestad,,7,2,5,6,3 Revingeby, 2,6,3,5,21,5 Flyinge,15 6,2 1,3,7,5,22 S Sandby, 13 1,6,48 1,,3 Örtofta,23 1,9,85,11,15,14 Nordic Sugar, ,21 1,4 5,,4 Håstad,2,5,,,4,2 Kävlinge,63 2,2 4,5 3, 1,6,8 Borgeby,2 5,9 <2,4,95,47 <,4 summa 1, ,3 9,4 2,1 2 Björkaån 5, Östraby,5,35,23,9,7,16 Lövestad,5 1,61,31,8,3,21 Klasaröd,3,32,7,5,6,5 Vanstad,3,39,5,5,7,3 Sjöbo* Skåne Tranås**,45 1,12,73,76,21,5 summa,6 3,8 1,4 1,,71,96 27A Bråån 3, Löberöd,38 4,2 1,1 1,1 1,3,8 Hurva,16 1,4,7,44,42,55 Ellinge, summa, Klingavälsån 4, Sövde,5 2,38,5,13 1,54,33 Blentarp,43 4,66 2,5 1,1 3, 1,6 Veberöd, 21,7 3,9 2, summa, , * Allt vatten infiltreras. ** Beräkning av utsläppsmängder per år är beräknat på årsmedelvärden och inkommande årsflöde. Arealspecifik förlust Den arealspecifika förlusten har beräknats genom att dividera årstransporterna (inklusive avloppsreningsverkens utsläpp) med avrinningsområdets storlek. År 212 bedömdes den arealspecifika förlusten för fosfor genomgående som hög vid alla stationer, sett till treårsmedelvärdet bedömdes dock förlusten i Vombsjön (stn 17) och Klingavälsån vid utloppet till Kävlingeån (stn 35) som måttligt hög. Den arealspecifika förlusten för kväve bedömdes år 212 som hög vid alla stationer med undantag för i Bråån (stn 27A) där den var mycket hög. Treårsmedelvärdet följde samma bedömning förutom i Björkaån (stn 2) där förlusten bedömdes som mycket hög (Tabell 4). De arealspecifika förlusterna för år 212 var förhållandevis normala jämfört med perioden De högsta värdena under perioden beräknades år 26 och

24 Kävlingeån 212 Resultat Tabell 4. Arealspecifik förlust för Kävlingeåns avrinningsområde under perioden Arealspecifik förlust för Kävlingeån Arel.spec.förlust (kg/ha*år) Station År P Tillstånd N Tillstånd Kävlingeåns mynning i havet 2,15 3, , , ,17 4,4 4 medel, , 4 17 Vombsjöns utlopp 2,9 3 4, ,11 3 7, ,18 4 5,8 4 medel,13 3 5,9 4 2 Björkaån före utloppet i Vombsjön 2, , , , , ,6 4 medel, ,3 5 27A Uppströms Bråån G:a vägbron Örtofta kyrka 2,23 4 2, , , , ,5 5 medel, , Klingavälsån vid utloppet till Kävlingeån 2,13 3 5, ,18 4 7, ,17 4 6,5 4 medel,16 3 6,5 4 Tillstånd 3 Måttliga höga förluster 4 Höga förluster 5 Mycket höga förluster Kävlingeå-projektet Kävlingeå-projektet är ett kommunalt samarbete med syfte till att förbättra vattenkvaliteten i vattendragen och sjöarna i Kävlingeåns avrinningsområde. Projektet är inriktat på att anlägga naturdammar och våtmarker för att minska transporten av näringsämnen till havet. Hittills har ca 36 ha dammar och våtmarker anlagts. Beräkningar som gjorts av kväve- och fosforretention Höjeå-projektet visar att den genomsnittliga retentionen av kväve var 56 kg/år och hektar och av fosfor 23 kg/år och hektar. Om ovanstående siffror används för att göra en grov uppskattning av näringsretentionen i Kävlingåns avrinningsområde uppgår den till 2 ton/år för kväve och 8 ton/år för fosfor (Kävlingeån vattenkontroll 211, Ekologgruppen). 2

25 Kävlingeån 212 Resultat Bottenfauna Provtagning av bottenfauna utfördes den 13 och 15 oktober 212 vid Kävlingeån Högsmölla (stn 3), Klingavälsån, Klingvalla (stn 6), Björkaån, Björka (stn 2), Björkaån, Eggelstad (stn 22) och Bråån, Örtofta (stn 27A, Karta 1). Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder klassades statusen som god både med avseende på näring (DJ-index) och allmän ekologisk status (ASPT-index) i Bråån (stn 27A). Vid de fyra andra lokalerna klassades statusen som hög (Tabell 5). DJ-index DFI Förhållandena klassades som nära neutrala på alla lokaler enligt samma bedömningsgrunder (Tabell 5). Vid expertbedömningen justerades klassningen med avseende på näring till måttlig i Bråån bl. a. beroende på ett lågt värde på Danskt faunaindex (Figur 18). Vid de övriga lokalerna justerades bedömningen till god (Tabell 6). I undersökningen noterades flera ovanliga och kalkkrävande arter såsom dagsländan Baetis buceratus och bäckbaggen Riolus cupreus (bilaga 5). DJ-index 15 5 Danskt faunaindex 8 Kä3 Kä6 Kä2 Kä22 Kä27A Lokalnummer Figur 18. DJ-index och Danskt faunaindex på de undersökta lokalerna i Kävlingeåns avrinningsområde år Tabell 5. Statusklassning av surhet, ekologisk kvalitet och näringsstatus vid de undersökta lokalerna i Kävlingeåns avrinningsområde år 212, enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder Status enligt Naturvårdsverkets kriterier Surhetsklass Ekologisk kvalitet Näring Lokal MILA/MISA ASPT-index DJ-index 3. Kävlingeån, Högsmölla Nära neutralt Hög Hög 6. Klingavälsån, Klingvalla Nära neutralt Hög Hög 2. Björkaån, Björka Nära neutralt Hög Hög 22. Björkaån, Eggelstad Nära neutralt Hög Hög 27A. Bråån, Örtofta Nära neutralt God God Tabell 6. Expertbedömning av surhet, eutrofiering hydromorfologisk påverkan och annan påverkan samt naturvärden vid de undersökta lokalerna i Kävlingeåns avrinningsområde år 212 Expertbedömningar Surhets- Näring Hydromorfologisk Annan Naturvärden Lokal klass påverkan påverkan 3. Kävlingeån, Högsmölla Nära neutralt God Hög Hög Höga 6. Klingavälsån, Klingvalla Nära neutralt God God Hög Höga 2. Björkaån, Björka Nära neutralt God Hög Hög Höga 22. Björkaån, Eggelstad Nära neutralt God Hög Hög Höga 27A. Bråån, Örtofta Nära neutralt Måttlig Hög Hög Höga 21

26 Kävlingeån 212 Referenser REFERENSER Ekologgruppen. Kävlingeån Årsrapporter Kävlingeåns vattenvårdsförbund. Ericsson, U. 2. Undersökning av påverkan på bottenfaunan i reglerade sjöar och vattendrag i Värmlands län 29. Medins Biologi AB. Medin M., Ericsson U., Liungman M., Henricsson A., Boström A. & Rådén R. 29. Bedömningsgrunder för bottenfauna. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag. Medins Biologi AB. ( Malmqvist, B. & Hoffsten, P-O. 2. Macroinvertebrate taxonomic richness, community structure and nestedness i Swedish streams. -Arch. Hydrobiol. 15: Naturvårdsverket 199. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag Allmänna Råd 9:4. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket, 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 27:4, utgåva 1 december 27. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket 2. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag tidsserier. Version 1:1: SCB 28. Statistiska meddelanden. Statistik för avrinningsområden 25. MI 11 SM 71. SMHI Internetadress: Temperatur-, nederbörd- och vattenföringsuppgifter. SIS, Svensk Standard, SS-EN :1994, Water quality Methods for biological sampling - Guidance on handnet sampling of aquatic benthic macroinvertebrates (ISO 7828:1985). Wiederholm, T. (Ed.) 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, rapport

27 Kävlingeån 212 Bilaga 1 BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd Vattenkemi 23

28 Kävlingeån 212 Bilaga 1 Analysparametrarnas innebörd I denna rapport tillämpas Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913 Sjöar och vattendrag). Nedanstående klassgränser har hämtats från rapporten. Vattentemperatur ( C) mäts alltid i fält. Den påverkar bland annat den biologiska omsättningshastigheten och syrets löslighet i vatten. Eftersom densitetsskillnaden per grad ökar med ökad temperatur kan ett språngskikt bildas i sjöar under sommaren. Detta innebär att vattenmassan delas i två vattenvolymer som kan få helt olika fysikaliska och kemiska egenskaper. Förekomst av temperatursprångskikt försvårar ämnesutbytet mellan yt- och bottenvatten, vilket medför att syrebrist kan uppstå i bottenvattnet där syreförbrukande processer dominerar. Under vintern medför isläggningen att syresättningen av vattnet i stort sett upphör. Under senvintern kan därför också syrebrist uppstå i bottenvattnet. Vattnets surhetsgrad anges som ph-värde. Skalan för ph är logaritmisk vilket innebär att ph 6 är tio gånger surare och ph 5 är gånger surare än ph 7. Normala ph-värden i sjöar och vattendrag är oftast 6-8; regnvatten har ett ph på 4, till 4,5. Låga värden uppmäts som regel i sjöar och vattendrag i samband med hög vattenföring och snösmältning. Höga ph-värden kan under sommaren uppträda vid kraftig algtillväxt som en konsekvens av koldioxidupptaget vid fotosyntesen. Vid ph-värden under ca 6, uppstår biologiska störningar som nedsatt fortplantningsförmåga hos vissa fiskarter, utslagning av känsliga bottenfaunaarter mm. Vid värden under ca 5, sker drastiska förändringar och utarmning av organismsamhällen. Låga ph-värden ökar dessutom många metallers löslighet och därmed giftighet i vattnet. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan vattnet med avseende på ph indelas enligt följande effektrelaterade skala: >6,8 Nära neutralt 6,5-6,8 Svagt surt 6,2-6,5 Måttligt surt 5,6-6,2 Surt <5,6 Mycket surt Konduktivitet (ledningsförmåga) (ms/m), mätt vid 25 C är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet. De ämnen som vanligen bidrar mest till konduktiviteten i sötvatten är kalcium, magnesium, natrium, kalium, klorid, sulfat och vätekarbonat. Konduktiviteten ger information om mark- och berggrundsförhållanden i tillrinningsområdet. Den kan i en del fall också användas som indikation på utsläpp. Utsläppsvatten från reningsverk har ofta höga salthalter. Vatten med hög salthalt är tyngre (har högre densitet) än saltfattigt vatten. Om inte vattnet omblandas kommer därför det saltrika vattnet att inlagras på botten av sjöar och vattendrag. Turbiditeten (FNU) är ett mått på vattnets innehåll av partiklar och påverkar ljusförhållandet. Partiklarna kan bestå av lermaterial och organiskt material (humusflockar, plankton). Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på turbiditeten (FNU) göras enligt: <,5 Ej/obetydligt grumligt vatten,5-1, Svagt grumligt vatten 1,-2,5 Måttligt grumligt vatten 2,5-7, Betydligt grumligt vatten >7, Starkt grumligt vatten TOC (mg/l), totalt organiskt kol, ger information om halten av organiskt material. Ett högt värde innebär en syretäring varvid vattnets syrehalt förbrukas. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en indelning med avseende på TOC (mg/l) göras enligt: 24

29 Kävlingeån 212 Bilaga 1 Suspenderade ämnen (mg/l) är ett annat mått på uppslammade partiklar i vattnet. Dessa kan vara av organiskt eller oorganiskt ursprung. Oorganiska partiklar består främst av finare jordpartiklar som lera. Enligt Naturvårdsverkets Allmänna råd 9:4, anges tillståndet utgående från mängden suspenderat material < 1,5 Mycket låg slamhalt (mg/l) enligt följande: Naturvårdsverkets 1,5-3 Låg slamhalt bedömningsgrunder (Rapport 4913) innehåller inga bedömningsnormer för suspen- 3-6 Måttligt hög slamhalt 6-12 Hög slamhalt derade ämnen. > 12 Mycket hög slamhalt Biokemisk syreförbrukning, BOD 7 (mg/l) är ett mått på vattnets halt av organiskt material som är biologiskt nedbrytbart. Värdet anger mängden syre som åtgår vid biologisk nedbrytning av provet, under standardiserade förhållanden (7 dygn, 2 C). På motsvarande sätt ger BOD 14, BOD 21 och BOD 28 syreförbrukningen under 14, 21 och 28 dagar. Syrehalten (mg/l) anger mängden syre som är löst i vattnet. Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur och ökad salthalt. Syre tillförs vattnet främst genom omrörning (vindpåverkan, forsar) samt genom växternas fotosyntes. Syre förbrukas vid nedbrytning av organiska ämnen. Syrebrist kan uppstå i bottenvattnet i sjöar med hög humushalt eller efter kraftig algblomning, störst risk föreligger under sensommaren och i slutet av vintern (särskilt vid förekomst av skiktning - se avsnittet om temperatur). Om djupområdet i en sjö är litet kan syrebrist uppträda även vid låg eller måttlig belastning av organiskt material (humus, plankton). I långsamrinnande vattendrag kan syrebrist uppstå sommartid vid hög belastning av organiska ämnen och ammonium. Lägre syrehalter än 4 till 5 mg/l kan ge skador på syrekrävande vattenorganismer. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på syrehalt (mg/l, lägsta värde under året) göras enligt: >7 Syrerikt tillstånd 5-7 Måttligt syrerikt tillstånd 3-5 Svagt syretillstånd 1-3 Syrefattigt tillstånd <1 Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd Syremättnad (%) är den andel som den uppmätta syrehalten utgör av den teoretiskt möjliga halten vid aktuell temperatur och salthalt. Vid C kan sötvatten t.ex. hålla en halt av 14 mg/l, men vid 2 C endast 9 mg/l. Mättnadsgraden kan vid kraftig algtillväxt betydligt överskrida. Totalfosfor (µg/l) anger den totala mängden fosfor som finns i vattnet. Fosfor föreligger i vatten antingen organiskt bundet eller som fosfatfosfor, PO 4 -P. Fosfatfosfor är den oorganiska fraktionen av fosfor, som direkt kan tas upp av växterna. Fosfor är i allmänhet det till växtbegränsande näringsämnet i sötvatten och alltför stor tillförsel kan medföra att vattendrag växer igen och syrebrist uppstår. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på totalfosforhalten göras enligt sjöar maj-oktober (µg/l). Skalan är kopplad till olika produktionsnivåer, från näringsfattiga till näringsrika vatten: <12,5 Låga halter 12,5-25 Måttligt höga halter 25-5 Höga halter 5- Mycket höga halter > Extremt höga halter 25

30 Kävlingeån 212 Bilaga 1 Dessa gränser har tillämpats för medelhalter av värden uppmätta även under övriga delar av året. Tillståndsbedömning i rinnande vatten har gjorts enligt samma normer. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan arealspecifik förlust av totalfosfor (kg P/ha,år) indelas enligt: <,4 Mycket låga förluster,4-,8 Låga förluster,8-,16 Måttligt höga förluster,16-,32 Höga förluster >,32 Extremt höga förluster Totalkväve (µg/l) anger det totala kväveinnehållet i ett vatten och kan föreligga dels som organiskt bundet och dels som lösta salter. De senare utgörs av nitrat, nitrit och ammonium. Kväve är ett viktigt näringsämne för levande organismer. Tillförsel av kväve anses utgöra den främsta orsaken till eutrofieringen (övergödningen) av våra kustvatten. Kväve tillförs sjöar och vattendrag genom nedfall av luftföroreningar, genom läckage från jord- och skogsbruksmarker samt genom utsläpp av avloppsvatten. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på totalkvävehalten göras enligt sjöar majoktober (µg/l): Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) bedöms tillståndet med avseende på totalkvävehalt (µg/l, majoktober) i sjöar enligt följande: <3 Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter >5 Extremt höga halter Dessa gränser har tillämpats för medelhalter av värden uppmätta även under övriga delar av året och tillståndsbedömning i rinnande vatten har gjorts enligt samma normer. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan arealspecifik förlust av totalkväve (kg N/ha,år) indelas enligt: <1, Mycket låga förluster 1,-2, Låga förluster 2,-4, Måttligt höga förluster 4,-16 Höga förluster >16 Mycket höga förluster Nitratkväve NO 3 -N (µg/l) är en viktig närsaltkomponent som direkt kan tas upp av växtplankton och högre växter. Nitrat är lättrörligt i marken och tillförs sjöar och vattendrag genom s.k. markläckage. Ammoniumkväve, NH 4 -N (µg/l), är den oorganiska fraktion av kväve som bildas vid nedbrytning av organiska kväveföreningar. Ammoniumkväve omvandlas via nitrit, NO 2, till nitrat, NO 3, med hjälp av syre. Denna process tar ganska lång tid och förbrukar stora mängder syre. Oxidation av 1 kg ammoniumkväve förbrukar 4,6 kg syre. Många fiskarter och andra vattenlevande organismer är känsliga för höga halter av ammonium beroende på att gifteffekter kan förekomma. Giftigheten beror av ph-värdet (vattnets surhet), temperaturen och koncentrationen av ammonium. En del ammonium övergår till ammoniak som är giftigt. Ju högre ph-värde och temperatur desto större andel ammoniak i förhållande till ammonium (Alabaster 1975). Enligt Naturvårdsverket (1969:1) är gränsvärdet för laxartad fisk (t.ex. öring och lax),2 mg/l och för fisk i allmänhet (t.ex. abborre, gädda och gös) 2 mg/l. En del tåliga arter inom gruppen vitfiskar (t.ex. ruda, mört, braxen) klarar dock högre halter. 26

31 Kävlingeån 212 Bilaga 1 Avvikelse från bedömningsnormer Dessa gränser har tillämpats även för halter uppmätta under övriga delar av året samt för årsmedelvärden. Tillståndsbedömning i rinnande vatten har gjorts enligt samma normer som för sjöar. I Naturvårdsverkets bedömningsgrunder saknas klassgränser för ammoniumkväve. Följande indelning har därför föreslagits av ALcontrol med utgångspunkt i Bedömningsgrunder för svenska ytvatten, effekter på fisk (SNV 1969:1): < 5 Mycket låga halter 5-2 Låga halter 2-5 Måttligt högahalter 5-15 Höga halter >15 Mycket höga halter Den arealspecifika förlusten (kg/ha,år) av fosfor och kväve i rinnande vatten, d.v.s. årstransporten dividerad med avrinningsområdets areal, beskriver tillförseln av fosfor och kväve från avrinningsområden till sjöar och hav. Den utgör också ett indirekt mått på produktionsförutsättningarna för vattendragens växt- och djursamhällen. Förlusterna av fosfor och kväve inkluderar tillförsel från alla källor uppströms mätpunkten. Den arealspecifika förlusten används för bedömning av förluster från olika marktyper i relation till normala förluster vid olika markanvändning. Eventuella punktkällors bidrag till arealförlusterna måste därför beaktas. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan tillståndet med avseende på arealspecifik förlust av kväve och fosfor (kg/ha,år) bedömas enligt nedanstående klassindelningar: < 1, Mycket låga kväveförluster Fjällhed och fattiga skogsmarker 1, 2, Låga kväveförluster Icke kvävemättad skogsmark i norra och södra Sverige 2, 4, Måttligt höga kväveförluster Opåverkad myrmark, påverkad skogsmark (t.ex. hyggesläckage), ogödslad vall 4, 16 Höga kväveförluster Åker i slättbygd Mycket höga kväveförluster Odlade sandjordar, ofta i kombination med djurhållning > 32 Extremt höga kväveförluster <,4 Mycket låga fosforförluster Opåverkad skogsmark,4,8 Låga fosforförluster Vanlig skogsmark,8,16 Måttligt höga fosforförluster Hyggen, myr- och torvmark, mindre erosionsbenägen åkermark, ofta med vallodling,16,32 Höga fosforförluster Åker i öppet bruk,32,64 Mycket höga fosforförluster Erosionsbenägen åkermark >,64 Extremt höga fosforförluster 27

32 28 Kävlingeån 212 Bilaga 1

33 Kävlingeån 212 Bilaga 2 BILAGA 2 Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar Metodik Analysresultat 29

34 Kävlingeån 212 Bilaga 2 Provtagning Utförare: ALcontrol AB, Olaus Magnus väg 27, Linköping, , kundservice@alcontrol.se. Metod: ISO och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning Analys Utförare: ALcontrol AB, Olaus Magnus väg 27, Linköping, , kundservice@alcontrol.se. Vattentemperatur C Termometer ±,1 C Turbiditet FNU SS-EN ISO 727, utg. 3 ph - SS-EN ISO 523:212 Syrgashalt (fältmätning) mg/l Fd.SS Syrgasmättnad (fältmätning) Konduktivitet (fältmätning) Totalfosfor µg/l SS-EN ISO :25 Totalkväve µg/l SS-EN ISO , utg 1 Nitrat-nitritkväve µg/l SS-EN ISO 13395, utg1 mod Fosfatfosfor µg/l SS-EN ISO 6878:25, mod TOC (totalt organiskt kol)* µg/l SS-EN 1484 BOD 7 µg/l SS-EN Suspenderat material** µg/l SS-EN 872, mod * Analyseras endast för flödesproportionella månadssamlingsprov vid Högsmölla stn 3. ** Analyseras endast för månadsstickprov vid Högsmölla stn 3. Provtagningspunkter Provtagningspunkternas läge och kontrollprogrammets omfattning framgår av Tabell 2 på sida 5. Vattenkemiska analyser gjordes vid 13 provpunkter. Utav de 13 punkterna provtogs 5 stycken varje månad medan övriga 8 punkter provtogs 6 gånger per år, varje jämn månad Tabell 2. En av provtagningspunkterna (stn 3) har förutom den månatliga provtagningen provtagits en gång per vecka på en förutbestämd dag (52 gånger/år). Fältmätning gjordes av temperatur, syrehalt, syremättning och konduktivitet. Veckoproverna förvarades djupfrysta och blandades upptöade flödesproportionellt enligt veckomedelflöden till månadssamlingsprover (12 stycken). Dessa månadssamlingsprov har analyserats med avseende på totalfosfor, totalkväve, nitratnitritkväve samt organiskt material (TOC). Veckomedelflöden (beräknade från dygnsmedelflöden) från Högsmölla som levererades av Sydvatten AB användes för att få fram blandningsfaktorer. Under perioden oktober till december 212 provtogs stationen i Klingavälsån vid utloppet till Kävlingeån (stn 35) av misstag 3 m längre nedströms ordinarie station. Analyser Analyser har gjorts av ALcontrol. Analyserna har utförts i enlighet med svensk standard eller därmed jämförbar metod. Analysmetoder, parametrar och enheter för de fysikaliska- och kemiska undersökningarna framgår av ovanstående tabell. Vid provtagning från båt i sjöar och från broar i vattendrag användes en så kallad Ruttnerhämtare. Hämtaren stängs på valfritt djup med 3

35 Kävlingeån 212 Bilaga 2 hjälp av ett lod som löper utmed linan, vattnet tappas sedan på flaskor. Vattenprov togs ca,5 m under ytan. I grunda vattendrag eller där bro saknas monterades flaskorna i en så kallad fyrisåhämtare för att nå vattendragets mitt. Vattenproven transporterades och förvarades enligt gällande standard för vattenundersökningar. Syrgashalt och vattentemperatur uppmättes i fält med hjälp av en portabel mätare (WTW Oxi 196). Vid beräkning av årsmedelvärden har mindre än -värden satts till halva värdet. Det vill säga: <5 µg/l har satts till 2,5 µg/l vid beräkningen av medelvärdet. Rastrering motsvarar bedömning enligt Naturvårdsverkets "Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913). Totalt omfattar bedömningsgrunderna fem klasser men endast tre har färgmarkerats, se tabell nedan. Enhet Klass Kommentar ph, surhet färg, färgning grumlighet syrehalt, tillstånd totalfosfor, halt totalkväve, halt ph-värde måttligt surt mycket surt 6,2-6,5 6,5-6,19 <5,6 mg Pt/l måttligt betydligt starkt > FNU/FTU måttligt betydligt starkt 1,-2,5 2,6-7, >7, mg O 2 /l svagt syrefattigt syrefritt i sjöar bedöms bottenvatten 3,5-5, 1-2,9 <1 µg/l hög mycket hög extremt hög egentligen sjöar, medel maj-aug > µg/l hög mycket hög extremt hög egentligen sjöar, medel maj-aug >5 31

36 Kävlingeån 212 Bilaga 2 Analysresultat från recipientkontrollen i Kävlingeån Turbidi- Syrgas- Syret- Ammonium- Nitrat+nitrit Total- Fosfat- Total- Susp. Datum Temp. ph tet halt mättnad kväve kväve kväve fosfor fosfor material BOD7 C FNU mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l 3 Högsmölla uppströms dammen ,8 8, 7,2 13, ,5 2, , 8, 4, 14, <5, <, ,6 8,1 4,4 13, , ,6 8,1 3,1 11, <5, 3, ,7 8,1 3,2 9,7 94 < ,2 2, ,5 7,9 2,3 8, <5 1, ,7 7,9 1,1 7, <5, ,8 8, 1, 9, <5 1, ,1 8, 1,2 8, <5, ,2 8,1 1,7 9, <5 1, ,5 8, 3,3 11, <5 1, ,2 8, 7,1 13, ,5 2,5 Max 19,7 8,1 7,2 14, , Medel,1 8, 3,3, ,4 1,7 Min, 7,9 1, 7,6 83 < <5 <,5 Örtofta, uppströms landsvägsbron ,1 8, 5,1 12, , ,9 7,9 5,1 9, , ,3 8, 3,8 7, , ,5 7,9 2,8 8, , ,3 8, 2,6 9, , ,8 8, 5,1 12, ,4 Max 18,5 8, 5,1 12, ,9 Medel 9,3 8, 4,1, , Min -,1 7,9 2,6 7, ,4 17 Vombsjöns utlopp ,6 8,2 6,6 12, , ,2 8,3 2,9 14, <, ,4 8,2 2,7 12, , ,2 8,5,87 12, , ,9 8,6 1,7 11, , ,9 8,5 4,7,2 1 < <2 23 2, ,5 8,5 6,2 9, , ,4 8,8 8,9 12, , ,4 8,9 12,9 113 < < , ,5 8,4 9,3, , , 8,3 1,3 11, , ,8 8,2,65 12, ,6 Max 21,4 8, , ,2 Medel,3 8,5 4,8 11, ,4 Min,2 8,2,65 9,2 89 < <2 9 <,5 32

37 Kävlingeån 212 Bilaga 2 Turbidi- Syrgas- Syret- Ammonium- Nitrat+nitrit Total- Fosfat- Total- Susp. Datum Temp. ph tet halt mättnad kväve kväve kväve fosfor fosfor material BOD7 C FNU mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l 19 Torpsbäcken - Övedsbäcken ,9 8,1 5,1, , ,1 8,6 4,1 11, , ,7 7,7 3,6 6, , ,4 7,9 5,6 7,2 76 < >6, ,6 8, 3,4 9, , ,5 8, 7,5 12, ,7 Max 17,4 8,6 7,5 12, >6, Medel 9, 8, 4,9 9, ,6 Min,9 7,7 3,4 6,3 7 < ,57 2 Björkaån före utloppet i Vombsjön ,3 8,1 6,5 12, , , 8,1 3,6 14, <, ,9 8,2 3,8 11, , ,4 8,3 3,9 11, , ,2 8,3 2,1 11, , ,7 8,2 2,9, , ,6 8,1 2, 9, , ,7 8,3 1,4, , ,6 7,9 3,2 5, , ,3 8,2 2,1 11, , ,3 8,1 4,4 11, , ,6 8,1 13, ,2 Max 17,7 8,3 14, ,5 Medel 9,6 8,2 3,8 11, ,7 Min, 7,9 1,4 5, <,5 23 Björkaån nedströms Vollsjö ,1 8,2 4,2 14, , , 8,3 9,, , ,5 8,3 3,5, , ,1 8,6 1,4 12, , ,2 8,3 2,4 11, , ,7 8, 2,2 13, ,9 Max 18,5 8,6 9, 14, ,6 Medel 9,1 8,3 3,8 12, ,8 Min -,1 8, 1,4, ,5 51 Tranåsbäcken, vid utlopp till Tolångaån ,1 8, 15 13, <, ,8 8, 16, , ,7 8,3 4,9, , ,9 8,4 2,5 11, , , 8,1 4,7 11, , ,2 7, , , Max 19,7 8, , ,4 Medel 9,3 8,1 9, 11, ,9 Min -,1 7,9 2,5, <,5 33

38 Kävlingeån 212 Bilaga 2 Turbidi- Syrgas- Syret- Ammonium- Nitrat+nitrit Total- Fosfat- Total- Susp. Datum Temp. ph tet halt mättnad kväve kväve kväve fosfor fosfor material BOD7 C FNU mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l 52 Djurrådsbäcken, vid utlopp till Tolångaån , 8, 3,9 11, <, ,7 7,9 9,6, , , 8,2 5,4 8, , ,9 8,2 7,1 9, , ,9 8, ,6 98 < , ,6 7,9 4, 13, ,1 Max 17, 8, , ,1 Medel 8,5 8,1 6,8, ,8 Min, 7,9 3,9 8,8 82 < <,5 53A Bråån vid Ellinge golfbana ,1 8,1 4, 13, , ,7 8,3 2, 11, , ,3 8,2 4,3, , , 8,3 1,1 12, , ,5 8,2 1,8 12, , ,5 8, 6,5 12, ,5 Max 16, 8,3 6,5 13, ,2 Medel 8,2 8,2 3,3 12, ,5 Min -,1 8, 1,1, ,5 27A Uppströms Bråån G:a vägbron Örtofta kyrka ,4 8,1 6,6 12, , ,1 8, 4,5 13, <, ,2 8,1 4,4 11, > ,5 8,1 1,6, , ,1 8,2 2,4, , , 7,9 5,6 7, , ,4 8, 2,5 8, , ,1 8,1 1,, , ,8 8,,94 8, , ,9 8,1 2,4, , ,6 8,1 5,2 11, , ,6 8,1 8,2 12, ,9 Max 16,4 8,2 8,2 13, >6 Medel 9,2 8,1 3,8, ,2 Min -,1 7,9,94 7, <,5 33 Nedströms Södra Sandbys reningsverk ,5 8, 4,1 13, <, ,1 8,2 1,7 13, , ,5 8, 5,7 9, , ,1 7,9 6,5, , ,5 8, 3,3 11, , , 8, 7,4 12, ,6 Max 18,5 8,2 7,4 13, ,6 Medel 9,3 8, 4,8 11, ,9 Min,5 7,9 1,7 9, <,5 34

39 Kävlingeån 212 Bilaga 2 Turbidi- Syrgas- Syret- Ammonium- Nitrat+nitrit Total- Fosfat- Total- Susp. Datum Temp. ph tet halt mättnad kväve kväve kväve fosfor fosfor material BOD7 C FNU mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l 35 Vid utloppet till Kävlingeån , 7,8 7,1 11, , ,1 7,9 12, , ,5 7,9 5,8 11, , ,2 8, 4,9 11, , ,7 8,1 6,1, , ,9 8,1 9, , , 8, 5, 9, , ,9 8,1 6,5 9, , ,7 8, 3 9, , ,8 8, 19 12, , ,8 7,9 4,7, , ,2 7,9 9,9 12, ,7 Max 19,9 8,1 3 12, ,4 Medel,1 8, 9,9, ,5 Min -,1 7,8 4,7 9, ,79 5 I utloppet från Sövdesjön ,5 8, 3,9 12, , ,9 8, , , ,8 8,6 13,3 115 < < , ,8 9, ,4 199 < < >6, ,6 8,3 8,6, <2 3 4, , 7,9 1,3, ,4 Max 21,8 9, , >6 Medel,8 8, , ,7 Min 1,5 7,9 1,3,3 78 < < 64 <2 3,54 35

40 Kävlingeån 212 Bilaga 2 Analysresultat Högsmölla (stn 3) veckoprovtagning och flödesproportionella månadssamlingsprov Syrgas- Syret- Konduk- Nitrat+nitrit Total Total Namn Station Datum Temp. halt mättnad tivitet kväve kväve fosfor TOC Flöde * C mg/l % ms/m µg/l µg/l µg/l mg/l m3/s Högsmölla , ,6 12, , ,8 12, , ,5 13, , januari ,8 Högsmölla , , , , , , ,5 13, , ,2 12, , februari ,5 Högsmölla ,9 13, , ,6 13,9 45, ,1 12,9 1 45, ,3 11,7 1 47,2 6,8 3 mars ,6 Högsmölla ,6 12,7 4 48,4 6, ,6 11, 94 47,9 6, ,2, ,3 5, ,6 12, 1 47,5 6,4 3 april ,6 Högsmölla ,9 12, ,1 5, ,2,7 3 49,6 4, ,7 9, ,7 5, ,7 8, ,6 3, ,3 8, ,8 3,3 3 maj ,2 Högsmölla ,2 9,2 92 5,5 3, ,4 8, ,4 2, ,5 8, ,4 3, ,6 8, , 3,2 3 juni ,2 Högsmölla ,9 8, 87 46, 2, ,7 7, , 2, ,5 8, ,6 3, ,5 8, ,8 2,8 3 juli ,5 Högsmölla ,2 7, ,7 2, ,6 7, ,2 3, ,8 9, ,4 3, ,1 7, ,3 3, ,4 8, ,7 3,3 3 augusti , Högsmölla , 8, , 3, ,6 8, ,6 3, ,1 8, , 3, ,4 8,8 9 42, 4,1 3 september ,1 Högsmölla ,7 9, ,8 5, ,2 9, ,3 4, ,6 9,9 9 47,2 5, ,4 9, ,4 5,4 3 oktober ,8 36

41 Kävlingeån 212 Bilaga 2 forts. Analysresultat Högsmölla (stn 3) veckoprovtagning och flödesproportionella månadssamlingsprov. Syrgas- Syret- Konduk- Nitrat+nitrit Total Total Namn Station Datum Temp. halt mättnad tivitet kväve kväve fosfor TOC Flöde * C mg/l % ms/m µg/l µg/l µg/l mg/l m3/s Högsmölla ,3, ,7 6, ,7 11, , ,5 11, , ,1 11, ,6 6, ,3 11, , november ,4 Högsmölla ,3 13, ,6 8, ,2 13, 87 47,8 9, ,2 13, , ,1 11,8 9 44, december ,2 * Vattenföringen i Högsmölla mäts av Sydkraft AB. 37

42 38 Kävlingeån 212 Bilaga 2

43 Kävlingeån 212 Bilaga 3 BILAGA 3 Föroreningsbelastande verksamheter 39

44 Kävlingeån Bilaga 3 Utsläpp från kommunala avloppsreningsverk och industrier till Kävlingeåns avrinningsområde år 212 Reningsverk Kommun Person- Utgående BOD Tot-P Tot-N BOD Tot-P Tot-N ekv vattenmängd (m 3 ) mg/l mg/l mg/l ton ton ton Björkaån Östraby Hörby ,42 28,23,5,35 Lövestad Sjöbo ,8,7 2,31,5 1,61 Klasaröd Sjöbo ,8,15 18,7,3,32 Vanstad Sjöbo ,8,19 22,5,3,39 Sjöbo Sjöbo ,9,97 32 Allt vatten infiltreras Skåne Tranås** Tomelilla ,85 21,73,45 1,12 Summa 1,4,61 3,8 Klingavälsån Sövde Sjöbo ,9,6 33,5,5 2,38 Blentarp Sjöbo , ,5,43 4,66 Veberöd Lund ,6,3 52 3,9, 21,7 Summa 6,9,15 29 Bråån Löberöd Eslöv ,5,3 33 1,1,38 4,2 Hurva Eslöv ,5,2 17,7,16 1,4 Ellinge Eslöv ,5,2 7,5 22,81 3 Summa 24,86 36 Kävlingeån Askeröd Hörby ,3,12 12,74,2,21 P ,,13 23,488,21 3,7 Torna Hällestad Lund ,4, 14,2,,7 Revingeby Lund ,7,2 28,3, 2,6 Flyinge Eslöv ,8,8 32 1,3,15 6,2 S Sandby Lund ,2, 17 1,6, 12,5 Örtofta Eslöv ,35 3,85,23 1,9 Nordic Sugar ,6,25 45, 2,2,29 63 Håstad Lund ,4,2 5,4,,2,5 Solanum, Kävlinge* Kävlinge Kävlinge ,8,25 8, 4,5,63 2,2 Borgeby Lomma < 3,26 7,4 <2,4,2 5,9 Summa 13 1, Total summa 46 2,4 185 * Sedan år 211 inga utsläpp till Kävlingeån. ** Beräkning av utsläppsmängder per år är beräknat på årsmedelvärden och inkommande årsflöde. 4

45 Kävlingeån Bilaga 4 BILAGA 4 Vattenföring, transporter och arealspecifik förlust Metodik Beräkningsresultat 41

46 Kävlingeån Bilaga 4 Vattenföring Provpunkt Källa Typ av data 3 Kävlingeån, Högsmölla Vombverket (Sydvatten AB) flödesuppgifter per dygn 17 Vombsjöns utlopp Vombverket (Sydvatten AB) tappningsuppgifter per dygn 27 Bråån, Ellinge SMHI SMHI stn nr Klingavälsån SMHI SMHI stn nr Björkaån, Eggelstad SMHI SMHI stn nr Sularpsbäcken Fältmätning (flottörmetoden) Vattenföring Dygnsvisa vattenföringsdata från SMHI:s vattenföringsstationer vid Bråån (Ellinge), Björkaån (Eggelstad) och Klingavälsån samt dygnsvisa vattenföringsdata från Vombverket/Sydvatten AB för Högsmölla och tappningsuppgifter för Vombsjön har använts. Flödet i Sularpsbäcken (stn 33) har beräknats med hjälp av flottörmetoden. Transportberäkningar Uppgifter om dygnsvis vattenföring har multiplicerats med dygnsvisa koncentrationer som erhållits genom linjär interpolering mellan provtagningstillfällena. De på så sätt beräknade dygnstransporterna har därefter summerats till månads- och årstransporter. Vid punkt 33 har transportberäkningarna baserats på vattenföringsdata från det specifika provtagningstillfället, som beräknats med hjälp av flottörmetoden. Vid punkt 3 har transportberäkning gjorts med hjälp av analysresultaten från de flödesproportionella månadssamlingsproven. Årstransporten av totalkväve, totalfosfor, nitrit- nitratkväve och BOD 7 har beräknats i Björkaån, Klingavälsån och Bråån. Beräkning av transporter av TOC, totalfosfor, totalkväve, nitrit- nitratkväve, BOD 7 och suspenderat material har gjorts i Kävlingeån vid Högsmölla och Mynning i havet. Vattenföringsstationerna och provpunkterna i Björkaån, Klingavälsån samt Bråån ligger inte på samma ställe och för att kompensera för detta har flödena uppräknats med arealberoende faktorer enligt SMHI, Svenskt Vattenarkiv: Björkaån 1,29 Klingavälsån 1,25 Bråån 1,13 Mynningen i havet har räknats upp med 1,16 från Högsmölla (stn 3). Arealspecifik förlust Arealspecifik förlust för totalkväve och totalfosfor (kg/ha,år) beräknades för Kävlingeåns mynning i havet (med hjälp av transporten från Högsmölla), Vombsjöns utlopp (stn 17), Björkaån (stn 2), Bråån (stn 27A) och Klingavälsån (stn 35). 42

47 Kävlingeån Bilaga 4 Dygnsmedelvattenföring (m 3 /s) år 212 i Kävlingeån vid Högsmölla (stn 3), Sydvatten AB. Datum Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 1 14,2 16,6 24,5 6,5 5,6 2,5 2,9 2,4 3,7 3,2 6,4,8 2 23,3 11, 25,9 7,2 5,1 2,8 2,9 2,4 3,3 3,3 6,6,8 3 36, 12,6 23,7 6,8 5,1 3,5 2,5 2,7 3,6 3,7 7,3,8 4 42,3 12,6 22,1 6,4 4,8 3,5 2,7 3,1 3,4 4,6 8,2,1 5 42, 12,2 19,7 6,1 5,1 3,5 2,6 3,4 3,4 5,7 9,1 9,7 6 54,2 11,8 18,5 5,8 4,8 3,3 2,4 3,6 3,6 6,4,8 8,7 7 45,7 12,6 17, 6,4 4,8 3,3 2,4 3,8 3,6 5,8 11,1 8,3 8 44,4 12,6 16,6 6,2 4,7 3,2 2,5 3,3 3,6 4,8 9,4 9,8 9 43,1 12,6 15,8 6,4 4,4 3,3 2,4 3,2 3,5 4,,1 9,7 43,3,8 16,6 6,2 4,3 3,2 2,4 3,1 3,6 4,3 12,4, ,7 11,8 19,3 6,5 4,9 3,1 2,4 3,2 3,4 4,2 13,6 9, ,4 12,2 17,7 6,8 5,2 3,1 2,4 3,2 3,6 4,8 12,3 7,3 13 4,8 11, 16,2 6,7 5,5 2,8 2,9 3,1 3,6 4,8 11,3 7, ,5 12,6 12,6 6,5 4,9 2,8 2,9 3,2 3,5 5,2,8 9, ,7 13,4 11, 6,4 5, 3,6 2,8 3,2 3,5 4,7,4, ,8 12,2,5 6,1 4,7 3,9 3,3 3,2 3,8 6,4,1, ,9 12,6,6 6, 4,7 4,1 3,2 3,1 3,7 6,5,4 16, ,7 13,4,5 6, 4,7 3,6 3,1 3, 3,7 5,6,2 3, ,5 32,7,6 5,6 4,5 3,1 3,5 3,1 3,6 5,1 9,2 28,3 2 28,3 26,9,4 5,3 4,5 2,8 3,2 3,3 3,7 4,8 7, 23, 21 29,8 19,3,2 5,3 4,5 2,8 * 3,1 3,6 4,8 6,5 21, ,8 25,9, 5,3 4,1 2,8 2,9 3,3 3,9 4,8 6,6 2,5 23 3,7 36,,1 6,4 3,7 2,9 2,9 3,2 4,1 5,1 6,8 19, ,5 38, 9,3 6,4 3,6 2,9 2,8 3,3 4,1 5,5 7,3 18, ,5 3,7 8,8 6,1 3,4 4,3 2,8 3,6 4,7 5,4 8, 2, ,5 25,9 9,2 7, 3,3 4,5 1,9 3,6 4,4 5,7 9,3 28, ,1 22,1 7,8 6,8 3,4 3,3 2, 3,6 3,5 6,5 11,8 3,2 28 2,5 21,7 7,2 6,5 3,3 3,2 2,1 3,5 3,2 6,2 13,1 32, ,5 24,5 6,8 6,2 3,3 2,9 2,2 3,3 3, 6,3 13, 24, 3 17,4 7,2 5,9 3,1 3,1 2,3 3,3 3,2 7,5 11,4 24, ,2 6,7 3,1 2,4 4,1 6,8 25,9 Medel 31,3 18,2 13,6 6,3 4,4 3,3 2,7 3,2 3,6 5,2 9,7 16,7 Max 54,2 38, 25,9 7,2 5,6 4,5 3,5 4,1 4,7 7,5 13,6 32,4 Min 14,2,8 6,7 5,3 3,1 2,5 1,9 2,4 3, 3,2 6,4 7,3 Årsmedel 9,9 Årsmax 54,2 Årsmin 1, Vattenföring (m 3 /s) Dygnsmedelvattenföring vid Högsmölla 212 Dygnsmedelvattenföring 212 Dygnsmedelvattenföring Högsta dygnsmedelvattenföring Lägsta dygnsmedelvattenföring Dygnsnummer 43

48 Kävlingeån Bilaga 4 Tappning ur Vombsjön till Kävlingeån (m 3 /s) år 212, Sydvatten AB. Datum Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 1 3,5 6,5 8,5,5,5,5,5 1,5 2,5 1,5 2,5 6,5 2 3,5 4,5 8,5,5,5 1,5,5 2,5 2,5 1,5 2,5 6,5 3 5,5 5,5 8,5,5,5 1,5,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2, 4 9,5 5,5 8,5,5,5 1,5,5 3,5 2,5 3,5 1,5 4,5 5 12,5 5,5 8,5,5,5 1,5,5 3,5 2,5 3,5 1,5 2,5 6 24,5 5,5 6,5,5,5 1,5,5 3,5 2,5 2,5,5 2,5 7 3,5 5,5 6,5,5,5 1,5,5 2,5 2,5 1,5,5 2,5 8 3,5 5,5 6,5,5,5 1,5,5 2,5 2,5 1,5,5 4,5 9 3,5 5,5 6,5,5,5 1,5,5 2,5 2,5 1,5 4,5 4,5 3, 5,5 6,5,5,5 1,5,5 2,5 2,5 2,5 6,5 4, , 6,5 6,5,5,5 1,5,5 2,5 2,5 2,5 6,5 4, ,5 6,5 4,5,5,5 1,5,5 2,5 2,5 2,5 6,5 2, , 6,5 4,5,5,5 1,5,5 2,5 2,5 2,5 6,5 2, ,5 6,5 2,5,5,5 2,5,5 2,5 2,5 2,5 6,5 4,5 15,5 6,5 2,5,5,5 2,5,5 2,5 2,5 2,5 6,5 4,5 16,5 6,5 2,5,5,5 2,5,5 2,5 2,5 2,5 6,5 4,5 17,5 6,5 2,5,5,5 2,5,5 2,5 2,5,5 6,5 4,5 18,5 5,5 2,5,5,5 1,5,5 2,5 2,5,5 6,5 2,5 19 8,5 5,5 2,5,5,5 1,5,5 2,5 2,5,5 2,5 4,5 2 8,5 5,5 2,5,5,5 1,5,5 2,5 2,5 1,5 2,5 4,5 21 8,5 5,5 2,5,5,5 1,5,5 2,5 2,5 1,5 2,5 6,5 22 8,5 5,5 2,5,5,5 1,5,5 2,5 2,5 1,5 2,5 6,5 23 8,5 5,5 2,5,5,5 1,5,5 2,5 2,5 2,5 2,5 6,5 24 8,5 5,5 1,5,5,5 1,5,5 2,5 2,5 2,5 3,5 6,5 25 8,5 5,5 1,5,5,5 1,5,5 2,5 1,5 2,5 3,5 6,5 26 8,5 5,5 1,5,5,5,5,5 2,5,5 3,5 2, 6,5 27 8,5 7,5,5,5,5,5 1,5 2,5,5 3,5 2,5 6,5 28 8,5 8,5,5,5,5,5 1,5 2,5,5 3,5 2,5 6,5 29 8,5 8,5,5,5,5,5 1,5 2,5,5 3,5 2,5 8,5 3 6,5,5,5,5,5 1,5 2,5,5 3,5 4,5 8,5 31 6,5,5,5,5 2,5 2,5 8,5 Medel 12,9 6, 4,,5,5 1,4,63 2,6 2,1 2,3 3,6 5,1 Max 3,5 8,5 8,5,5,5 2,5 1,5 3,5 2,5 3,5 6,5 8,5 Min 3,5 4,5,5,5,5,5,5 1,5,5,5,5 2, Årsmedel 3,5 Årsmax 3,5 Årsmin,5 35 Vattenföring (m 3 /s) Vombsjön Dygnsnummer 44

49 Kävlingeån Bilaga 4 Vattenstånd i Vombsjön (m.ö.h) år 212, Sydvatten AB. Datum Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 1 2,6 2,5 2,7 2,3 2,4 2,3 2, 2, 19,4 19, 19, 19,4 2 2,6 2,5 2,6 2,3 2,4 2,3 2, 2, 19,4 19, 19, 19,4 3 2,7 2,5 2,6 2,3 2,4 2,3 2, 19,9 19,4 19, 19, 19,4 4 2,8 2,5 2,6 2,3 2,4 2,3 2, 19,9 19,3 18,9 19, 19,4 5 2,9 2,4 2,6 2,3 2,4 2,3 19,9 19,9 19,3 18,9 19, 19,4 6 21,1 2,4 2,6 2,3 2,4 2,2 19,9 19,9 19,3 18,9 19,1 19,4 7 21,1 2,4 2,5 2,3 2,4 2,2 19,9 19,9 19,3 18,9 19,1 19,4 8 21,1 2,3 2,5 2,3 2,4 2,2 19,9 19,8 19,2 18,9 19,2 19,4 9 21,1 2,3 2,5 2,3 2,4 2,2 19,9 19,8 19,2 18,9 19,2 19,4 21, 2,3 2,5 2,3 2,4 2,2 19,9 19,8 19,2 18,9 19,2 19, , 2,2 2,5 2,3 2,4 2,2 19,9 19,8 19,2 18,9 19,2 19,3 12 2,9 2,2 2,5 2,3 2,4 2,2 19,9 19,8 19,2 18,9 19,3 19,3 13 2,9 2,2 2,4 2,4 2,4 2,2 19,9 19,7 19,2 18,9 19,3 19,3 14 2,8 2,1 2,4 2,4 2,4 2,1 19,9 19,7 19,1 18,9 19,2 19,3 15 2,8 2,1 2,4 2,4 2,4 2,1 2, 19,7 19,1 18,9 19,2 19,3 16 2,8 2,1 2,4 2,4 2,4 2,1 2, 19,7 19,1 18,9 19,2 19,3 17 2,8 2, 2,4 2,4 2,4 2,1 2, 19,7 19,1 19, 19,2 19,3 18 2,7 2, 2,4 2,4 2,4 2,1 2, 19,6 19,1 19, 19,2 19,3 19 2,7 2, 2,4 2,4 2,4 2, 2, 19,6 19, 19, 19,2 19,4 2 2,7 2,1 2,4 2,4 2,4 2, 2, 19,6 19, 19, 19,2 19,5 21 2,7 2,2 2,4 2,4 2,4 2, 2, 19,6 19, 19,1 19,2 19,6 22 2,8 2,2 2,4 2,4 2,4 2, 2, 19,6 19, 19,1 19,2 19,6 23 2,8 2,3 2,4 2,4 2,4 2, 2, 19,6 19, 19,1 19,2 19,6 24 2,8 2,4 2,4 2,4 2,4 2, 2, 19,5 19, 19,1 19,2 19,6 25 2,7 2,5 2,4 2,4 2,4 2, 2, 19,5 19, 19,1 19,2 19,6 26 2,7 2,6 2,3 2,4 2,3 2, 2, 19,5 19, 19, 19,2 19,6 27 2,7 2,6 2,3 2,4 2,3 2, 2, 19,5 19, 19, 19,2 19,7 28 2,6 2,7 2,3 2,4 2,3 2, 2, 19,5 19, 19, 19,3 19,8 29 2,6 2,6 2,3 2,4 2,3 2, 2, 19,4 19, 19, 19,3 19,9 3 2,6 2,3 2,4 2,3 2, 2, 19,4 19, 19, 19,4 19,9 31 2,5 2,3 2,3 2, 19,4 19, 2, Medel 2,8 2,3 2,4 2,4 2,4 2,1 2, 19,7 19,1 19, 19,2 19,5 Max 21,1 2,7 2,7 2,4 2,4 2,3 2, 2, 19,4 19,1 19,4 2, Min 2,5 2, 2,3 2,3 2,3 2, 19,9 19,4 19, 18,9 19, 19,3 Årsmedel 19,9 Årsmax 21,1 Årsmin 18,9 Vattenstånd m.ö.h Vattenstånd i Vombsjön

50 Kävlingeån Bilaga 4 Dygnsmedelvattenföring (m 3 /s) år 212 i Klingavälsån, SMHI stn Datum Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 1 2,75 3,58 4,2 1,72 1,33,72,69,48,39,32,52 1,41 2 3,94 3,67 3,99 1,77 1,27,69,62,44,35,3,65 1,36 3 4,3 3,42 3,76 1,76 1,23,69,57,41,32,3,85 1,31 4 5,9 3,55 3,63 1,69 1,21,67,54,39,3,3,98 1,31 5 7,28 4,36 3,48 1,6 1,2,64,51,38,3,35 1,19 1,36 6 9,47 4,66 3,38 1,59 1,15,61,49,38,29,44 1,52 1,3 7 6,63 4,36 3,29 1,6 1,14,59,49,37,27,45 1,43 1,25 8 5,7 3,62 3,23 1,61 1,,58,49,38,26,41 1,36 1,23 9 5,14 3,19 3,25 1,58 1,9,58,49,38,24,38 1,44 2,44 5,17 2,82 3,34 1,6 1,9,57,48,37,26,38 1,36 2, ,25 2,7 3,41 1,75 1,43,56,46,37,28,38 1,27 1, ,99 2,68 3,25 1,73 1,42,54,48,37,27,38 1,2 2, ,1 2,58 3,14 1,68 1,3,53,51,35,27,4 1,15 3, ,75 2,56 3,5 1,67 1,22,53,52,34,26,5 1,12 3, ,45 2,54 2,95 1,61 1,15,5,69,33,26,65 1,8 3, ,31 2,38 2,9 1,57 1,,49,63,32,26,82 1,4 1, ,27 2,75 2,88 1,51 1,9,49,58,32,26,73 1,3 2,4 18 4,25 3,52 2,82 1,47 1,8,49,54,3,25,66 1,1 2, ,41 5,85 2,71 1,43 1,6,47,57,3,24,6,98 2,94 2 5,13 4,24 2,62 1,39 1,5,44,72,29,23,55,97 2, ,28 4,4 2,62 1,38 1,,43,69,28,23,53,95 2, ,9 4,43 2,56 1,4,95,41,59,27,22,5,93 2, 23 5,87 5,56 2,47 1,55,92,41,54,29,23,47,91 1,8 24 4,87 5,82 2,39 1,47,88,44,5,3,23,46,91 1, ,45 5,6 2,35 1,48,85,75,47,29,3,46,93 3,3 26 4,26 4,49 2,2 1,67,82,8,45,3,36,46 1,51 3, ,15 4,15 2,12 1,63,82,7,42,3,36,44 1,79 3, ,4 4,14 2,2 1,53,81,63,41,29,35,44 1,83 3, ,9 4,25 1,93 1,51,77,6,4,28,34,43 1,63 3,9 3 3,29 1,83 1,41,76,72,4,29,34,49 1,5 3,3 31 2,76 1,77,75,4,37,54 3,37 Medel 4,9 3,83 2,89 1,58 1,7,58,53,34,28,47 1,17 2,33 Max 9,47 5,85 4,2 1,77 1,43,8,72,48,39,82 1,83 3,55 Min 2,75 2,38 1,77 1,38,75,41,4,27,22,3,52 1,17 Årsmedel 1,66 Årsmax 9,47 Årsmin, Vattenföring (m 3 /s) Dygnsmedelvattenföring i Klingavälsån Dygnsnummer 46

51 Kävlingeån Bilaga 4 Dygnsmedelvattenföring (m 3 /s) år 212 i Björkaån, SMHI stn Datum Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 1 4, 1,78 6,57,97 1,,38,56,39,65,62 1,9 3, ,41 1,71 5,68 1,4,91,39,51,41,54,54 1,43 2, ,68 2,49 4,44 1,6,88,39,44,37,43,49 2,46 2, ,25 2,79 3,72,99,86,38,38,34,36,49 4,12 2, ,7 2,6 3,3,93,86,37,34,31,32,67 5,87 2, ,1 2,4 2,87,89,78,36,31,29,29 1,29 7,43 1, ,43 1,47 2,56,98,73,35,3,29,27 1,91 6,56 1, ,5 1,33 2,48 1,1,69,34,3,33,26 1,52 5,74 1,68 9 9,9 1,21 2,39,97,67,34,31,32,24 1,29 6,69 1,71 9,87 1,11 2,72 1,1,71,33,31,29,23 1,18 6,11 1, ,3 1,9 3,3 1,39 1,36,31,37,28,23 1,12 4,86 1, ,67 1,9 2,96 1,49 1,49,3,48,28,23 1,2 3,94 1,9 13 8,21 1,9 2,57 2,65 1,13,29,8,26,23,99 3,21 2, ,11 1,9 2,28 3,,98,29,8,24,21 1,49 2,73 2, ,82 1,15 2,7 2,12,9,29 1,9,23,21 3,52 2,47 1, ,6 1,9 1,97 1,71,83,27 1,56,22,21 7,23 2,27 2, ,78 1,22 1,88 1,5,77,28,95,21,21 5,72 2, 5,8 18 3,72 2,52 1,78 1,38,76,29,72,2,21 3,94 1,95 12, ,69 18,15 1,72 1,27,71,28,95,19,21 2,93 1,79 12,51 2 7,45 12,8 1,58 1,16,66,26 3,5,18,21 2,2 1,62 9, ,8 8,4 1,56 1,9,62,24 2,88,17,21 1,74 1,55 6, ,86 11,64 1,48 1,12,58,22 2,13,16,21 1,47 1,5 5,5 23 6,38 18,91 1,42 1,5,53,25 1,41,18,23 1,27 1,44 3, ,61 17,75 1,38 1,43,48,32,92,2,27 1,15 1,43 3, ,56 13,79 1,34 1,36,46,66,66,2,35 1,9 1,47 9, ,8 9,15 1,25 1,47,45 1,1,53,2,56 1,3 3,82 12, ,83 5,8 1,19 1,47,44,99,44,2,7,94 7,45 12,4 28 2,51 5,11 1,18 1,36,42,7,38,19,67,9 7,9 11, ,16 6,81 1,16 1,31,4,54,35,19,71,84 5,82 8,88 3 1,72 1,12 1,16,4,53,34,21,69,85 4,37 9, ,6 1,7,38,36,52 1,1 9,78 Medel 8,34 5,4 2,35 1,36,74,4,8,26,35 1,69 3,71 5,4 Max 26,7 18,91 6,57 3, 1,49 1,1 3,5,52,71 7,23 7,9 12,74 Min 1,72 1,9 1,7,89,38,22,3,16,21,49 1,9 1,55 Årsmedel 2,55 Årsmax 26,7 Årsmin, Vattenföring (m 3 /s) Dygnsmedelvattenföring i Björkaån Dygnsnummer 47

52 Kävlingeån Bilaga 4 Dygnsmedelvattenföring (m 3 /s) år 212 i Bråån, SMHI stn Datum Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 1 2,46 1,5 4,57,77,72,37,4,3,26,37,95 1,44 2 9,83,88 4,18,82,66,39,39,3,25,41 1,19 1,28 3 9,83,84 3,32,8,63,36,36,29,26,39 1,3 1, ,97,79 2,7,76,62,36,35,27,25,48 1,87 1, ,67,74 2,31,71,57,35,33,24,25,59 2,75 1, ,72,7 1,9,74,56,34,31,33,25,57 3,79 1, 7 11,61,66 1,64,79,54,35,31,32,27,54 3,7,96 8 8,46,63 1,6,74,52,39,32,29,24,51 2,58,98 9 6,33,61 1,44,75,5,34,35,29,24,57 2,72,82 6,93,6 2,43,86,56,33,32,29,25,51 2,45, ,7,6 3,32,99,72,34,41,26,29,47 2,9, ,26,59 2,71 1,3,73,33,42,24,27,45 1,74 1, ,96,59 2,24,95,65,33,38,24,26,69 1,46, ,31,58 1,88,99,63,32,39,27,34,74 1,3, ,5,57 1,64,95,58,28,68,27,29 1,9 1,27, ,46,63 1,58,85,59,31,43,26,23 1,37 1,12 1, ,18,92 1,43,79,56,42,47,25,26 1,22 1, 5,1 18 2,18 2,43 1,32,76,53,39,42,22,23,99 1,7 7, ,25,79 1,3,72,5,35,54,21,25,85,95 5,73 2 5, 4,54 1,19,68,51,33,46,23,25,74,91 3, ,77 3,71 1,11,66,48,28,42,25,29,68,86 2, ,63 6,22 1,,77,46,43,39,3,39,62,85 2, ,9 15,94 1, 1,,43,34,4,24,37,59,83 1, ,85 11, 1,6,98,39,56,35,25,33,56,89 1, ,15 6,87 1,2 1,6,39,64,3,25,51,56,98 4, ,81 4,24,98 1,,4,57,31,25,45,55 2,42 6, ,61 2,76,92 1,2,38,56,29,26,41,56 3,24 6, ,41 2,86,9,92,38,5,27,25,41,54 2,78 5, ,3 4,37,89,86,4,53,26,22,4,58 2,19 4,42 3 1,4,83,8,37,47,35,49,34,82 1,75 5, ,4,79,36,34,32,8 6,4 Medel 5,48 3,2 1,79,85,53,4,38,27,3,66 1,75 2,83 Max 16,72 15,94 4,57 1,,73,64,68,49,51 1,37 3,79 7,49 Min 1,4,57,79,66,36,28,26,21,23,37,83,82 Årsmedel 1,51 Årsmax 16,72 Årsmin, Vattenföring (m 3 /s) Dygnsmedelvattenföring i Bråån Dygnsnummer 48

53 Kävlingeån Bilaga 4 Transportberäkningar Kävlingeån år Högsmölla uppströms dammen Kävlingeåns mynning Tot-P, Tot-N, NO32-N och TOC är analyserade på månadsblandprov, BOD och Susp. på månadsstickprov. Må- Flöde Tot-N NO32-N Tot-P BOD TOC Susp Må- Flöde Tot-N NO32-N Tot-P BOD TOC Susp nad m 3 /s ton ton ton ton ton ton nad m 3 /s ton ton ton ton ton ton J , J , F , F , M , M , A 6, , A 6, , M 4, , M 4, , J 3, , J 3, , J 2,7 8,,43 6, J 2,7 11 8,1,44 6, A 3,2 6,4,61 9, A 3,3 6,5,62 9, S 3, ,77 9, S 3, ,78 9, O 5, , O 5, , N 9, , N , D , D , Total 9, Total Vombsjöns utlopp 2 Björkaån före utloppet i Vombsjön Må- Flöde Tot-N NO32-N Tot-P BOD TOC Susp Må- Flöde Tot-N NO32-N Tot-P BOD TOC Susp nad m 3 /s ton ton ton ton ton ton nad m 3 /s ton ton ton ton ton ton J 12, , J , F 6, 52 43, F 7, 81 72, M 4, 37 3, M 3, 35 3, A,5 3,6 2,8,2 2,2 - - A 1, , M,5 3, 2,2,3 2,9 - - M,95 6,5 4,7,8 6,1 - - J 1,4 6,5 3,8,9 8,7 - - J,51 3,2 2,2,7 3, - - J,63 2,,89,9 4,6 - - J 1, 6,3 4,9,17 3,3 - - A 2,6 6,8,59, A,33 1,9 1,4,6 1,3 - - S 2,1 5,3,1 1, S,45 2,3 1,6,18 2,4 - - O 2,3 5,8 1,5, O 2, ,35 8,2 - - N 3,6 11 7,9 1, N 4, , D 5, , D 7, , Total 3, ,1 231 Total 3, , A Uppstr. Bråån G:a vägbron Örtofta kyrka 35 Klingavälsån vid utloppet till Kävlingeån Må- Flöde Tot-N NO32-N Tot-P BOD TOC Susp Må- Flöde Tot-N NO32-N Tot-P BOD TOC Susp nad m 3 /s ton ton ton ton ton ton nad m 3 /s ton ton ton ton ton ton J 6, , J 6, , F 3,4 5 41, F 4, , M 2, 31 25, M 3, , A,97 8,7 7,4,8 7, - - A 2, 5,6, M,6 5, 3,5,8 5,2 - - M 1,3 6,2 3,3, J,45 4,3 3,,11 3,5 - - J,72 3,3 1,9,12 5,9 - - J,43 3,7 2,8,12 1,6 - - J,66 2,9 1,7, 3,6 - - A,31 3, 2,4,7 1,1 - - A,42 2, 1,1,7 2,7 - - S,34 2,9 2,3,7 1,3 - - S,36 2,,86,8 2,1 - - O,74 6,5 5,8,13 4,4 - - O,59 3, 1,6, 3,9 - - N 2, 33 35,31 8,4 - - N 1,5 8,5 5,6,21 7,6 - - D 3,2 8 68, D 2,9 2 15, Total 1, ,6 127 Total 2, ,

54 Kävlingeån Bilaga 4 Arealspecifika förluster i Kävlingeån år 212 Arealspecifik förlust för Kävlingeån 212 Arel.spec.förlust (kg/ha*år) Station Area (ha) P Tillstånd N Tillstånd Kävlingeåns mynning i havet 12,17 4, Vombsjöns utlopp 45,18 4 5,8 4 2 Björkaån före utloppet i Vombsjön 34, ,6 4 27A Uppströms Bråån G:a vägbron Örtofta kyrka 17, , Klingavälsån vid utloppet till Kävlingeån 24,17 4 6,5 4 5

55 Kävlingeån Bilaga 5 BILAGA 5 Bottenfauna Metodik Resultat Artlistor Lokalbeskrivningar 51

56 Kävlingeån Bilaga 5 Beteckningen bottenfauna avser ryggradslösa djur (insekter, fåborstmaskar, iglar, virvelmaskar, snäckor, musslor och kräftdjur) som lever på bottnar i vattenmiljöer. Djuren uppehåller sig i vattnet under hela eller delar av sitt liv. Provtagning Provtagningen av bottenfauna utfördes den 13 och 15 oktober 212 av Hanna Larsson, Medins Biologi AB. En beskrivning av provplatserna vid provtillfället och en lägesangivelse med bl.a. koordinater finns sammanställt i lokalbeskrivningar i nedan i denna bilaga. Provtagningssträckor väljs, om möjligt, så att botten framförallt består av grus och sten samt att vattendraget har en strömmande - forsande karaktär. Vid varje lokal uppmättes en meter lång sträcka och inom denna togs 5 prov. Proverna togs enligt den standardiserade sparkmetoden SS-EN (SIS 1994). Dessutom följdes rekommendationerna i Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2). Metoden innebär i korthet att proverna togs med en fyrkantig håv (25 x 25 cm, maskstorlek,5 x,5 mm) som hölls mot botten under det att ett område på 1 x,25 m framför håven rördes upp med foten. Utöver de fem standardiserade proven togs ett kvalitativt sökprov. Detta togs genom att med ca 3 små riktade delprov samla in djur från samtliga miljöer på och i omedelbar anslutning till den undersökta sträckan. Samtliga prov konserverades på plats i 95 % etanol till en slutlig koncentration av ca 7 %. Analys Djuren sorterades ut på laboratoriet varefter de identifierades med hjälp av preparer- och ljusmikroskop. Analysen utfördes av Mikael Christensson, Medins Biologi AB. I det kvalitativa provet noterades endast taxa som inte påträffades i de kvantitativa proven Nivån för artbestämningarna följde Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 28:1). Artlista redovisas nedan i denna bilaga. Utvärdering Utvärderingen som gjordes av Carin Nilsson, Medins Biologi AB följde Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 27). I bedömningsgrunderna har index utformats för att klassificera ett vattens status. MISA (Multimetric Index for Stream Acidification) är ett multimetriskt surhetsindex för vattendrag. Klassningen sker i en fyrgradig skala: nära neutralt, måttligt surt, surt och mycket surt. ASPT-index (Average Score Per Taxon) är tänkt att användas som ett index för allmän ekologisk kvalitet i sjöar och vattendrag. DJ-index (Dahl & Johnson) är ett multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag. Klassningen av eutrofiering sker i en femgradig skala: hög status, god status, måttlig status, otillfredsställande status och dålig status. Vid statusklassningen gjordes även en rimlighetsbedömning och expertbedömning. I expertbedömningen vägdes kända förhållanden på och kring lokalen in tillsammans med erfarenheter från andra vattendrag i regionen. Dessutom beaktades ett antal andra index, bl.a. de som finns med i Naturvårdsverkets tidigare bedömningsgrunder (Wiederholm ed a, b). Eventuell förekomst av indikatorarter var också en viktig faktor. I Bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar (Medin et al. 29) kan man läsa om bottenfauna i allmänhet samt om de kriterier som använts för expertbedömningen av påverkan och bedömningen av naturvärden. Om expertbedömningen avvek från statusklassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har detta kommenterats i resultatsammanställningen nedan i denna bilaga. Bedömning av naturvärden gjordes med hjälp av ett naturvärdesindex som baseras på förekomst av ovanliga eller rödlistade arter, diversitet och artantal (Medin et al. 29). Klassningen gjordes i en tregradig skala: mycket höga naturvärden, höga naturvärden och naturvärden i övrigt. 52

57 Kävlingeån Bilaga 5 Förklaringar till resultatsidor Lokaluppgifter Lokalnummer, vattendragsnamn och lokalnamn. Provtagningsdatum, kommun eller flodområde enligt SMHI:s sjö- och vattendragsregister samt koordinater enligt RT9 (Rikets nät). I förekommande fall foto, skiss samt en kortfattad beskrivning i ord av provtagningslokalen. Surhetsklass och ekologisk status Beräknade index enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 27:4). Klassningar av surhet och ekologisk status enligt följande: Nära neutralt/hög status Måttligt surt/god status Surt/Måttlig status Mycket surt/otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status MISA/MILA: Multimetriska surhetsindex för vattendrag respektive sjöar. ASPT-index: Ett renvattensindex som i huvudsak baseras på förekomst av känsliga eller toleranta djurgrupper. Används som ett index för allmän ekologisk kvalitet. DJ-index: Multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag. Tillståndsklassning Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Wiederholm 1999) och Medin et al. (29). Klassningar enligt en femgradig skala: 1. Mycket högt 2. Högt 3. Måttligt högt 4. Lågt 5. Mycket lågt Totalantal taxa: Det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. TaxaIndex: Den procentuella kvoten mellan uppmätt och förväntat totalantal taxa. Individtäthet (ant/m 2 ): Det totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta. EPT-index: Antalet arter och/eller grupper bland dag-, bäck- och nattsländor. Ett allmänt föroreningsindex. Naturvärdesindex: Samlad bedömning av naturvärdet m.a.p. bottenfaunan. Bygger på totalantal taxa, diversitetsindex och förekomst av rödlistade eller ovanliga arter. Diversitetsindex (Shannons): Ett mått på mångformigheten hos bottenfaunasamhället. Danskt faunaindex: Förekomst av nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för näringsämnen/organisk belastning. Surhetsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans försurningsstatus. Föroreningsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans eutrofieringsstatus. Expertbedömning Medins slutgiltiga bedömning av status m.a.p. surhet, eutrofiering och i förekommande fall hydromorfologisk eller annan påverkan. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning, samt på egen erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Klassningar enligt följande: Nära neutralt/hög status Måttligt surt/god status Surt/Måttlig status Mycket surt/otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status Bedömning av naturvärden Bygger på Medins Naturvärdesindex och klassas enligt en tregradig skala: Mycket höga naturvärden Höga naturvärden Naturvärden i övrigt Redovisning av eventuell förekomst av rödlistade och ovanliga arter, samt hotkategori. Jämförelse med tidigare undersökningar Om tidigare undersökningar gjorts redovisas här utvalda data av intresse för bedömning och undersökningssyfte. Kommentar I kommentaren finns värdefull information om intressanta observationer och avvikelser. Den är avsedd att hjälpa till vid tolkningen av resultaten i tabeller och diagram. 53

58 Kävlingeån Bilaga 5 3. Kävlingeån, Högsmölla Datum: Kommun: Kävlinge Koordinat: / RT9 nedströms och under gång- och cykelbro, i båda fårorna Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 68 5,8 11 1,42 1,8 1,2 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan God Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 47 högt Höga naturvärden 15 Taxaindex (%): 119 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 662 måttligt högt Calopteryx splendens 3 poäng EPT-index: 27 högt Baetis buceratus 3 poäng Diversitetsindex: 4,31 mycket högt Baetis sp. (fuscatus/scambus-gr.)3 poäng Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 14 mycket högt Diversitet 3 poäng Föroreningsindex: 12 mycket högt Antal taxa 3 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Antal taxa Taxa DJ-/ASPT-index Expertbedömning ASPT 6 År Påverkan/Status map eutrofiering DJ Betydlig påverkan 98 Betydlig påverkan 4 3 Betydlig påverkan 6 Måttlig påverkan Måttlig påverkan 12 God status Kommentar Bottenfaunan var artrik och hade en hög diversitet. Det noterades dock endast en bäcksländeart, vilket motiverade att statusen med avseende på näring expertbedömdes till god istället för hög. Jämfört med 29 ser förhållandena ut att ha förbättrats, andelen föroreningståliga arter var lägre och Danskt faunaindex högre. 54

59 Kävlingeån Bilaga 5 6. Klingavälsån, Klingvalla Datum: Kommun: Lund Koordinat: 6179/ RT9 Nedströms och strax under gamla landsvägsbron Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 54 5,6 11 1,13 1,4 1,2 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan God God Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 27 måttligt högt Höga naturvärden 6 Taxaindex (%): 73 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 839 måttligt högt Baetis buceratus 3 poäng EPT-index: lågt Riolus cupreus Lv. 3 poäng Diversitetsindex: 3,38 måttligt högt Danskt faunaindex: 6 högt Övriga kriterier Surhetsindex: 12 mycket högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 8 högt Antal taxa poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Antal taxa Taxa DJ-/ASPT-index Expertbedömning ASPT 6 År Påverkan/Status map eutrofiering DJ Svag påverkan 3 Obetydlig påverkan 4 6 Svag påverkan 9 Obetydlig påverkan God status Kommentar Bottenfaunan var måttligt artrik och hade en måttligt hög diversitet. Det noterades endast en bäcksländeart, vilket motiverade att statusen med avseende på näring expertbedömdes till god istället för hög. Bottenfaunan bedömdes även vara något påverkad av hydromorfologisk påverkan (rätning) bl a beroende på att artantalet var lågt i förhållande till vattendragets bredd (Taxaindex). Framförallt antalet bäck- och nattsländearter var få. 55

60 Kävlingeån Bilaga 5 2. Björkaån, Björka Datum: Kommun: Sjöbo Koordinat: / RT9 uppströms träbron Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 65 6,3 11 1,36 1,16 1,2 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan God Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 47 högt Höga naturvärden 12 Taxaindex (%): 122 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 1 23 måttligt högt Calopteryx splendens 3 poäng EPT-index: 22 måttligt högt Goera pilosa 3 poäng Diversitetsindex: 3,72 måttligt högt Riolus cupreus Lv. 3 poäng Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 14 mycket högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 11 mycket högt Antal taxa 3 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Antal taxa Taxa DJ-/ASPT-index Expertbedömning ASPT 6 År Påverkan/Status map eutrofiering DJ Svag påverkan 98 Obetydlig påverkan 4 3 Obetydlig påverkan 6 Obetydlig påverkan Obetydlig påverkan 12 God status Kommentar Bottenfaunan var artrik med en måttligt hög diversitet. Bäcksländorna var mycket fåtaliga varför statusen med avseende på näring expertbedömdes som god istället för hög. Bottenfaunans sammansättning var i stort oförändrad, jämfört med

61 Kävlingeån Bilaga Björkaån, Eggelstad Datum: Kommun: Sjöbo Koordinat: / RT9 uppströms bron, ca 5 meter uppströms rött pumphus Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 63 5,8 1,32 1,7 1, Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan God Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 39 måttligt högt Höga naturvärden 6 Taxaindex (%): 3 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): högt Baetis buceratus 3 poäng EPT-index: 16 måttligt högt Riolus cupreus Ad. 3 poäng Diversitetsindex: 2,95 lågt Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 13 mycket högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 7 högt Antal taxa poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Antal taxa Taxa DJ-/ASPT-index Expertbedömning ASPT 6 År Påverkan/Status map eutrofiering DJ Svag påverkan 3 Svag påverkan 4 6 Obetydlig påverkan 9 Obetydlig påverkan God status Kommentar Bottenfaunan var måttligt artrik och dominerades av märlkräftan Gammarus pulex. Den ensidiga dominansen av märlkräftor resulterade i en låg diversitet. Bäcksländorna var mycket fåtaliga varför statusen med avseende på näring expertbedömdes som god istället för hög. Jämfört med 29 är andelen märlkräftor högre och andelen dagsländor lägre men i övrigt är artsammansättningen likartad. 57

62 Kävlingeån Bilaga 5 27A. Bråån, Örtofta Datum: Kommun: Eslöv Koordinat: / RT9 Nedströms gamla landsvägsbron Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 61 4, 8 1,28,74,6 Nära neutralt God God Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Måttlig Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 31 måttligt högt Höga naturvärden 6 Taxaindex (%): 78 ingen klassning Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): mycket högt Gyraulus crista 3 poäng EPT-index: 3 mycket lågt Radix auricularia 3 poäng Diversitetsindex: 1,6 mycket lågt Danskt faunaindex: 4 lågt Övriga kriterier Surhetsindex: 11 mycket högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 7 högt Antal taxa poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Antal taxa Taxa DJ-/ASPT-index Expertbedömning ASPT 6 År Påverkan/Status map eutrofiering DJ 15 3 Svag påverkan 6 Måttlig påverkan 4 9 Måttlig påverkan 12 Måttlig status Kommentar Bottenfaunan var måttligt artrik och dominerades mycket stort av dagsländor i släktet Cloeon. En art som främst förekommer i stillastående vatten. Den ensidiga dominansen av en art resulterade i en mycket låg diversitet. Bottenfaunans sammansättning har förändrats avsevärt jämfört med 29 då strömlevande arter dominerade. 29 var det ovanligt lågt vatten och proverna kunde tas ute i fåran. Ett lågt värde på Danskt faunaindex i kombination med en nästan total avsaknad av syrekrävande arter motiverade att statusen med avseende på näring justerades från hög till god i expertbedömningen. 58

63 Kävlingeån Bilaga 5 Förklaringar till artlistor Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (,25 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för försurning, funktionella tillhörighet och ekologiska grupp. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Försurningskänslighet (Fk): taxa vars toleransgräns är okänd 1 taxa som har visats klara ph < 4,5 2 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 4,5 3 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 5, 4 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 5,5 5 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 6,2 Funktionell grupp (Fg): ej känd 1 filtrerare 2 detritusätare 3 predatorer 4 skrapare 5 sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för eutrofiering 1 (Eg): taxa vars känslighet är okänd 1 taxa som gynnas av kraftig eutrofiering 2 taxa som gynnas av måttlig eutrofiering 3 taxa som kan förekomma i både eu-, meso- och oligotrofa vatten 4 taxa som förekommer främst i oligotrofa vatten 5 taxa som förekommer endast i oligotrofa vatten Raritetskategori (Rk): RE Nationellt utdöd (Regionally Extinct) CR Akut Hotad (Critically Endangered) EN Starkt Hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Nära hotad (Near Threatened) DD Kunskapsbrist (Data Deficient) Ov Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel * = taxa påträffades endast i det kvalitativa provet 1 Värdet anger till viss del taxonets syrekrav och kan ibland vara missvisande som trofiindikator. 59

64 Kävlingeån Bilaga 5 3. Kävlingeån, Högsmölla x: y: Det. Mikael Christensson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Polycelis sp ,2,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,2 1,3 HIRUDINEA, iglar EErpobdella testacea - (Savigny, 1822) ,2,1 EErpobdellidae (Dina sp./erpobdella sp.) 3 1,2,1 PPiscicola geometra - (Linné, 1761) ,2,1 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) ,8 9,5 Gammarus sp ,,6 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,6 1, ACARI, sötvattenskvalster Acari 3 1 2,6,4 ODONATA, trollsländor Calopteryx splendens - (Harris, 1789) 3 3 Ov 3,6,4 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis buceratus - Eaton, Ov ,6 6,4 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,4,2 Baetis sp. (fuscatus/scambus-gr.) 4 Ov 6 4 2, 1,2 Caenis horaria - (Linné, 1758) ,4,2 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,6 13,6 Caenis rivulorum - Eaton, ,4,2 Caenis sp ,2,1 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,2,1 Ephemera vulgata - Linné, ,2,1 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,6,4 Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) ,2,1 Nigrobaetis digitatus - Bengtsson, ,2 5,6 PLECOPTERA, bäcksländor TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) Plecoptera,6,4 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes cinereus - (Curtis, 1834) ,4,2 Athripsodes sp ,2 1,3 Ceraclea sp ,2,1 Cheumatopsyche lepida - (Pictet, 1834) ,8 1,7 Glyphotaelius pellucidus - (Retzius, 1783) * Hydropsyche angustipennis - (Curtis, 1834) ,2,1 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,2,1 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,4,2 Ithytrichia sp ,4,2 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,6 7,6 Limnephilus sp. 5 1,2,1 Mystacides sp ,6,4 Oecetis testacea - (Curtis, 1834) ,2,1 Polycentropodidae 1,2,1 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,8 1,7 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) ,2,7 Polycentropus sp ,,6 Rhyacophila sp ,2,1 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Lv. - (Müller, 186) ,,6 HHydraena sp. (riparia/britteni) Ad ,2,1 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,4 5,7 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) ,2 1,3 OOulimnius sp. Ad ,2,1 OOulimnius sp. Lv , 6, DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,6 1, Chironomidae , 7,9 Simuliidae ,2 3,7 GASTROPODA, snäckor Bithynia tentaculata - (Linné, 1758) ,2,1 Theodoxus fluviatilis - (Linné, 1758) ,8,5 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,6 11,8 SSphaerium corneum - (Linné, 1758) ,2 3,1 SUMMA (antal individer): ,6 SUMMA (antal taxa): ,2 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 6

65 Kävlingeån Bilaga 5 6. Klingavälsån, Klingvalla x: 6179 y: Det. Mikael Christensson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Polycelis sp ,2,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 2 1 2,6,3 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) ,2 8,2 ACARI, sötvattenskvalster Acari 3 1 1,4,2 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis buceratus - Eaton, Ov ,4 27,8 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,6 8,9 Baetis sp ,,5 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,2,1 Ephemera danica - (Müller, 1764) ,2,1 Ephemera sp ,2,1 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,8 17,1 Nigrobaetis digitatus - Bengtsson, ,4,2 PLECOPTERA, bäcksländor TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) ecoptera,2,1 TRICHOPTERA, nattsländor Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,6 2,2 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,,5 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) , 3,3 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Ad. - (Müller, 186) ,6 3,6 EElmis aenea Lv. - (Müller, 186) , 4,3 HHydraena gracilis Ad. - Germar, ,6,3 HHydraena sp. (riparia/britteni) Ad ,8,4 LLimnius volckmari Ad. - Fairmaire, ,6,3 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, , 6,2 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) ,2 2, OOulimnius sp. Ad ,4,2 OOulimnius sp. Lv ,2,1 RRiolus cupreus Ad. - (Müller, 186) Ov 2 1 1,8,4 RRiolus cupreus Lv. - (Müller, 186) Ov 1 2,6,3 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae 1 1,4,2 Pediciidae 3 1,2,1 Simuliidae ,2 1,5 GASTROPODA, snäckor Bithynia tentaculata - (Linné, 1758) ,2,1 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,6,3 SSphaerium corneum - (Linné, 1758) ,4,2 SUMMA (antal individer): ,8 SUMMA (antal taxa): , Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 61

66 Kävlingeån Bilaga 5 2. Björkaån, Björka x: y: Det. Mikael Christensson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) 3 3 1,2,1 Polycelis sp ,2,1 HIRUDINEA, iglar EErpobdellidae (Dina sp./erpobdella sp.) ,,3 GGlossiphonia complanata - (Linné, 1758) ,2,1 GGlossiphonia sp. (annan) 3 1,2,1 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) ,4 12,1 Gammarus sp ,6,5 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,8 1,9 ODONATA, trollsländor Calopteryx splendens - (Harris, 1789) 3 3 Ov 2,4,1 Calopteryx virgo - (Linné, 1758) ,4,1 Calopteryx sp ,4,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis muticus - (Linné, 1758) ,8,3 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,6,9 Caenis rivulorum - Eaton, ,4 35,7 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,2,4 Ephemera danica - (Müller, 1764) ,2,7 Ephemera sp ,8,9 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,2 1,7 Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) ,2,1 PLECOPTERA, bäcksländor I Isoperla sp. 3 2 Plecoptera,4,1 PPerlodes dispar - (Rambur, 1842) Plecoptera,2,1 TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) ecoptera,6,2 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis sp. (lutaria gr.) ,8,3 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, ,6,9 Athripsodes cinereus - (Curtis, 1834) ,,3 Athripsodes sp ,4 1,5 Goera pilosa - (Fabricius, 1775) Ov 1,2,1 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,8,9 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,4,1 Hydropsyche sp. 1 1,2,1 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) , 1,3 Limnephilus sp. 5 1,2,1 Limnephilidae ,2,4 Molanna sp. (angustata-typ) 3 3 2,4,1 Mystacides sp ,2,1 Polycentropodidae ,8,3 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,8,3 Polycentropus sp ,2,1 Rhyacophila sp ,2,1 Silo pallipes - (Fabricius, 1781) ,2,1 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Ad. - (Müller, 186) ,2,1 EElmis aenea Lv. - (Müller, 186) ,6,5 LLimnius volckmari Ad. - Fairmaire, ,8 4,3 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,8 1,3 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) ,6,5 OOulimnius sp. Ad , 2,3 OOulimnius sp. Lv ,4 3,1 PPlatambus maculatus Lv. - (Linné,1758) ,8,6 RRiolus cupreus Ad. - (Müller, 186) Ov ,4 1,8 RRiolus cupreus Lv. - (Müller, 186) Ov , 5,7 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 2 1,6,2 Chironomidae ,6 5,2 Limoniidae 1,2,1 Simuliidae 1 3,6,2 Tabanidae 3 1,2,1 GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, ,,3 Physa fontinalis - (Linné, 1758) ,8,3 BIVALVIA, musslor PPisidium sp , 9,6 SSphaerium corneum - (Linné, 1758) ,2,4 SUMMA (antal individer): ,8 SUMMA (antal taxa): ,6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 62 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory

67 Kävlingeån Bilaga Björkaån, Eggelstad x: y: Det. Mikael Christensson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Polycelis sp ,4,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 2 4,8,1 HIRUDINEA, iglar EErpobdellidae (Dina sp./erpobdella sp.) ,2,2 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) , 43, ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,6 2, ACARI, sötvattenskvalster Acari ,,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis buceratus - Eaton, Ov ,2 6, Baetis muticus - (Linné, 1758) ,,4 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) , 7,8 Caenis rivulorum - Eaton, ,4,2 Ephemera danica - (Müller, 1764) ,8,1 Ephemera sp ,2, Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,2 1, Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) * PLECOPTERA, bäcksländor I Isoperla sp a 3,2,5 TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) a 1,2,2 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes sp ,4,1 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,4,1 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,2,6 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,2 13,1 Limnephilidae ,2,2 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 184) ,8,1 Rhyacophila sp ,6,2 Tinodes waeneri - (Linné, 1758) ,6,1 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Lv. - (Müller, 186) ,8 4,5 HHydraena gracilis Ad. - Germar, ,6,1 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,,7 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) ,2, OOulimnius sp. Ad ,2, OOulimnius sp. Lv ,6,4 RRiolus cupreus Ad. - (Müller, 186) Ov 1,2, DIPTERA, tvåvingar Chironomidae ,8,1 Muscidae 3 2,4,1 Pediciidae 3 2,4,1 Psychodidae 1 1,4,1 Simuliidae ,8 3,7 GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, ,2, Bathyomphalus contortus - (Linné, 1758) ,2, Bithynia tentaculata - (Linné, 1758) ,2, Physa fontinalis - (Linné, 1758) , 2,9 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,2, SSphaerium corneum - (Linné, 1758) , 1,2 SUMMA (antal individer): ,8 SUMMA (antal taxa): ,2 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 63

68 Kävlingeån Bilaga 5 27A. Bråån, Örtofta x: y: Det. Mikael Christensson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,4 4,7 HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) ,4,3 EErpobdella testacea - (Savigny, 1822) ,2,3 EErpobdellidae (Dina sp./erpobdella sp.) 3 4,8,1 GGlossiphonia concolor - (Apáthy, 1888) ,,1 HHelobdella stagnalis - (Linné, 1758) , 1,1 PPiscicola geometra - (Linné, 1761) ,4, AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) ,8,6 Gammarus sp ,4, ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,6 1,3 ODONATA, trollsländor Enallagma cyathigerum - (Charpentier, 184) ,4, Ischnura elegans - (Vander Linden, 182) 3 3 1,2, EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis rivulorum - Eaton, ,2, Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,2,5 Cloeon sp. (dipterum gr.) , 85,9 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis sp. (lutaria gr.) * HEMIPTERA, skinnbaggar Corixidae 1,2, Sigara sp , 2,1 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Ad. - (Müller, 186) ,2, HHaliplus sp. Lv ,4,2 HHydraena sp. (riparia/britteni) Ad ,2, NNebrioporus sp. Ad ,4, OOulimnius sp. Ad ,2, OOulimnius sp. Lv ,4, DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 2,4, Chironomidae 1 1 1,6,1 GASTROPODA, snäckor Anisus vortex - (Linné, 1758) ,6,1 Bithynia tentaculata - (Linné, 1758) ,4, Gyraulus crista - (Linné, 1758) Ov 1,2, Gyraulus sp. (annan) ,8,6 Physa fontinalis - (Linné, 1758) ,,1 Radix auricularia - (Hartmann, 1821) 4 3 Ov 1,2, Radix balthica - (Linné, 1758) ,6,6 Radix labiata - (Rossmässler, 1835) ,6,1 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,2,8 SUMMA (antal individer): ,6 SUMMA (antal taxa): ,8 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 64

69 Kävlingeån Bilaga 5 3. Kävlingeån Högsmölla RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 92 Kävlingeån Top. Karta: 2C NO Län: 12 Skåne Lokalkoordinater: / RT9 Kommun: Kävlinge Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Hanna Larsson Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: m Lokalens maxdjup:,9 m Lokalens bredd: 15 m Vattenhastighet: ström (,2 -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 18 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 18 m Vattenfärg: klart Vattennivå: låg Vattentemperatur: 9,3 C Lokalens medeldjup:,5 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: nedströms och under gång- och cykelbro, i båda fårorna Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: sand Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: <5% Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: 5-5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: > 5% Fin detritus: saknas Fin sten: 5-5% Flytbladsv: <5 % Grov detritus: <5% Grov sten: 5-5% Långskottsv: <5 % Fin död ved: saknas Fina block: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: äng Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: buskar - - Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 3: övrigt - - Beskuggning: <5% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - saknas C: - saknas Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 65

70 Kävlingeån Bilaga 5 6. Klingavälsån Klingvalla RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 92 Kävlingeån Top. Karta: 2D SV Län: 12 Skåne Lokalkoordinater: 6179 / RT9 Kommun: Lund Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Hanna Larsson Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: m Lokalens maxdjup:,4 m Lokalens bredd: 5 m Vattenhastighet: ström (,2 -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 6 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 7 m Vattenfärg: klart Vattennivå: medel Vattentemperatur: 8,1 C Lokalens medeldjup:,3 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: Nedströms och strax under gamla landsvägsbron Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: övervattensväxter Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: <5 % Sand: 5-5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: 5-5% Övervattensv: <5 % Fin detritus: saknas Fin sten: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: 5-5% Långskottsv: <5 % Fin död ved: <5% Fina block: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: äng Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 2: träd al - Dominerande 3: Beskuggning: >5% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - saknas C: - saknas Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 66

71 Kävlingeån Bilaga 5 2. Björkaån Björka RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 92 Kävlingeån Top. Karta: 2D SV Län: 12 Skåne Lokalkoordinater: / RT9 Kommun: Sjöbo Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Hanna Larsson Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: m Lokalens maxdjup:,9 m Lokalens bredd: 7 m Vattenhastighet: ström (,2 -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 12 m, uppskattad Grumlighet: grumligt V-dragsbredd (normal fåra): 12 m Vattenfärg: klart Vattennivå: hög Vattentemperatur: 8,1 C Lokalens medeldjup:,6 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: uppströms träbron Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: 5-5% Övervattensv: 5-5% Fin detritus: saknas Fin sten: 5-5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-5% Grov sten: 5-5% Långskottsv: <5 % Fin död ved: <5% Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: äng Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 2: träd ask - Dominerande 3: Beskuggning: 5-5% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - saknas C: - saknas Övrigt Proverna togs enbart i den norra fåran pga högt vatten Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 67

72 Kävlingeån Bilaga Björkaån Eggelstad RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 92 Kävlingeån Top. Karta: 2D SV Län: 12 Skåne Lokalkoordinater: / RT9 Kommun: Sjöbo Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Hanna Larsson Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: m Lokalens maxdjup:,5 m Lokalens bredd: 8 m Vattenhastighet: ström (,2 -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): m, uppskattad Grumlighet: grumligt V-dragsbredd (normal fåra): m Vattenfärg: klart Vattennivå: medel Vattentemperatur: 7,9 C Lokalens medeldjup:,4 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: uppströms bron, ca 5 meter uppströms rött pumphus Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: mossor Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: 5-5% Sand: saknas Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: 5-5% Övervattensv: 5-5% Fin detritus: saknas Fin sten: 5-5% Flytbladsv: <5 % Grov detritus: 5-5% Grov sten: 5-5% Långskottsv: 5-5% Fin död ved: saknas Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: äng Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - saknas C: - saknas Övrigt Flytbladsväxterna som hittades var andmat Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 68

73 Kävlingeån Bilaga 5 27A. Bråån Örtofta RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 92 Kävlingeån Top. Karta: 2C NO Län: 12 Skåne Lokalkoordinater: / RT9 Kommun: Eslöv Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Hanna Larsson Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: m Lokalens maxdjup:,7 m Lokalens bredd: m Vattenhastighet: stilla ( m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 2 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 2 m Vattenfärg: klart Vattennivå: medel Vattentemperatur: 9,7 C Lokalens medeldjup:,5 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: Nedströms gamla landsvägsbron Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: finsediment Vegetationstyp, dom. 1: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: sand Vegetationstyp, dom. 2: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: 5-5% Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: 5-5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: saknas Övervattensv: 5-5% Fin detritus: <5% Fin sten: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: saknas Långskottsv: 5-5% Fin död ved: saknas Fina block: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: äng Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - saknas C: - saknas Övrigt Svårprovtaget pga dyig mjukbotten och stillastående vatten. Provet togs uppströms bron istället för nedströms. Lokalkvaliteten var mindre lämplig; mjukbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 69

74 7 Kävlingeån Bilaga 6

75 Kävlingeån Bilaga 6 BILAGA 6 Hydrologi i Vombsjön (Komplettering ) 71

76 Kävlingeån Bilaga 6 Följande stycke har kompletterats efter rapportens tryckning år 212 och kommer från och med år 213 ingå i rapportens resultatdel. Hydrologi i Vombsjön Sydvatten AB tappar vatten från Vombsjön till Kävlingeån och medeltappningen år 212 uppgick till 3,5 m 3 /s, vilket var lägre än år 211 (4,1 m 3 /s) men högre än år 2 (2,5 m 3 /s) och 29 (1,5 m 3 /s). Perioder med hög tappning förekom i januari-mars samt tidvis i november och december. Den högsta tappningen under året noterades 7- januari (3,5 m 3 /s). Längre perioder av minimitappning (,5 m 3 /s) förekom framförallt i april-maj och juli. Vattenståndet i Vombsjön den 1 januari år 212 var +2,6 meter över havet (m.ö.h). Årets högsta vattenstånd noterades 6-9 januari, +21,1 m.ö.h, vilket översteg dämningsgränsen (+2,9 m.ö.h). I januari till slutet av februari minskade vattenståndet för att återigen öka något i månadsskiftet februari/mars. Under våren, mitten av mars-maj, var vattenståndet relativt stabilt och varierade mellan +2,3 och +2,4 m.ö.h. I juni-juli minskade vattenståndet något varefter en kraftigare minskning skedde i augusti-oktober. Årets lägsta nivå noterades 4-16 oktober (+18,9 m.ö.h.). I november-december ökade återigen vattenståndet i samband med höga flöden och den 31 december var vattenståndet +2, m.ö.h. Amplituden under året var 2,17 m Vattenföring (m 3 /s) Tappning ur Vombsjön (m3/s) Vattenstånd i Vombsjön (m.ö.h) Flöde Högsmölla (m3/s) m.ö.h Dygnsnummer Dygnsmedelvattenföring (m 3 /s) år 212 i Kävlingeåns avrinningsområde vid Högsmölla, tappning ur Vombsjön till Kävlingeån samt vattenstånd i Vombsjön (m.ö.h). 72

77

78 Vi är med i hela kedjan från planering till åtgärd Det här gör vi: Utformar - Egenkontrollprogram - Provtagningsprogram - Larmgränser - Aktionsgränser Genomför - Provtagningar av vatten och sediment - Källspårningsprovtagningar i avloppssystem - Lokalisering av lämpliga provtagningspunkter - Kemiska,mikrobiologiska och biologiska analyser - Analys av analysdata, sammanställningar, trendanalyser Föreslår åtgärder - Förändringar i kontrollprogram - Förändring av provpunkter - Förändring av analysomfattning - Förändring av processkontroll Bollplank - Tillståndprövningar/ansökningar - Myndighetskontakter Huvudkontor: ALcontrol AB Box LINKÖPING Telefon: Fax: Hemsida: