Vegeån. Vattenkontroll Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson Granskning: Cecilia Holmström Uppdragsgivare: Vegeåns Vattendragsförbund

Transkript

1

2

3 Vattenkontroll 213 Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson Granskning: Cecilia Holmström Uppdragsgivare: Vegeåns Vattendragsförbund Omslagsbild: Vegeån i Utvälinge, nära utloppet februari 214 Landskrona mars 214 EKOLOGGRUPPEN Utskriftsversion: ADRESS: Järnvägsgatan 19B, Landskrona TELEFON: FAX: HEMSIDA: E-POST: mailbox@ekologgruppen.com

4 Vattenkontroll 213 Innehållsförteckning sidan Sammanfattning... 5 Inledning... 6 Väderlek och vattenföring... 7 Föroreningsbelastning... 8 Syretillstånd och syretärande ämnen... 9 Ljusförhållanden... 1 Försurningstillstånd och ledningsförmåga... 1 Näringstillstånd Ämnestransporter Bilaga 1. Bedömningsgrunder Bilaga 2: Sammanställning av vattenkontrollprogrammet i Vegeån Bilaga 3: Metodik och genomförande Bilaga 4. Vattenföring enligt S-Hype (SMHI) Bilaga 5. Utsläpp från reningsverken Bilaga 6. Analysresultat från Vegeån (pkt 9A) och Hasslarpsån (pkt 19b) Bilaga 7. Analysresultat från NSVA och NSR Bilaga 8. Månadshalter och transporter från Vegeån (pkt 9A) och Hasslarpsån (pkt 19b)

5 Vattenkontroll 213 Sammanfattning Väder och vattenföring Årsmedeltemperaturen i Helsingborg 213 var 8,3 o C, vilket är över den normala (7,6 o C). Nederbördsmängden var 712 mm, något mindre än normalvärde t (737 mm). Medelvattenföringen vid Vegeåns mynning var enligt SMHI:s modell S-Hype 3,5 m 3 /s, vilket var mindre än medelvattenföringen enligt samma modell för åren (4,7 m 3 /s). Föroreningsbelastning Utsläppen från reningsverken och industrierna 213 uppgick till 1, ton fosfor, 58 ton kväve och av 46 ton BOD. Reningsverksutsläppen utgjorde ca 1 % av den totala transporten av dessa ämnen vid Vegeåns mynning. Syretillstånd och syretärande ämnen Syrefattiga förhållanden (klass 4) uppmättes uppströms Kågeröd vid pkt 24A, samt svagt syrgastillstånd (klass 3) på fyra provpunkter. Vid de övriga tre övriga provpunkterna, visade analysresultaten på syrgashalter i klass 1-2, måttligt syrerikt till syrerikt tillstånd. Den biologiska syrgasförbrukningen, BOD var låg under alla mättillfällena i Hasslarpsån (pkt 19) och Vegeån (pkt 9A).Halterna av totalt organiskt kol (TOC) indikerade låga till måttliga halter (klass 2-3) av syreförbrukande ämnen vid de båda provpunkterna. Ljusförhållanden Vattenfärgen, absorbansen, i Vegeån (pkt 9A) och i Hasslarpsån (pkt 19) låg inom klass 2-3, svagt - måttligt färgat vatten. Riktvärdet för suspenderat material i laxvatten överskreds inte under något mättillfälle vid de undersökta recipientkontrollpunkterna. Försurningstillstånd och ledningsförmåga Försurningsrisken inom området är liten, då ph under alla årets mätningar legat tydligt över neutralpunkten. Näringstillstånd Årsmedelhalterna av totalfosfor klassades som måttligt höga till extremt höga, klass 3-5. Näringsstatus när det gäller fosfor bedömdes vara god i Vegeån uppströms Kågeröd, och måttlig i Humlebäcken uppströms Åstorp, medan de övriga beräknade provpunkterna bedömdes ha otillfredsställande näringsstatus. Totalkvävehalterna i Humlebäcken nedströms Åstorp (pkt 27B) och i Hasslarpsån (pkt 19) bedömdes vara extremt höga, klass 5, medan de övriga provpunkterna bedömdes ha höga årsmedelvärden för kväve, klass 4. Gränsvärdet för ammoniumkväve i laxvatten överskreds en gång vid pkt 24B, nedströms Kågeröd, och en gång uppströms Bjuv vid pkt 25A med en anmärkningsvärt hög halt. Vid provpunkten 27B, i Humlebäcken nedströms Åstorp, överskreds halten under upprepade tillfällen Ämnestransport Transporten av fosfor, kväve och TOC var störst i januari och december, då även flödena var som högst. Totalt tranporterades 1 ton fosfor, 61 ton kväve och 88 ton TOC från Vegeån till Skälderviken 213. Transporterna var mindre än långtidsmedeltransporterna för alla tre ämnena. En beräkning av flödesviktade halter under perioden -213 visar på att fosforhalterna är nedåtgående i Hasslarpsån, medan ingen förändring kan ses i Vegeån. Kvävehalterna visar en nedåtgående trend under tidsperioden både i Hasslarpsån och Vegeån. TOC-halterna är oförändrade i Hasslarpsån, medan trenden är ökande i Vegeån. Arealförlusten av fosfor var hög (klass 4) både i Hasslarpsån (pkt 19) och Vegeån (pkt 9A). Kväveförlusten var också hög (klass 4) vid båda provpunkterna. Ledningsförmågan, konduktiviteten, var i medeltal som högst nedströms Kemira (pkt RY1). 5

6 Vattenkontroll 213 Inledning Föreliggande rapport utgör en sammanställning av resultat från vattenundersökningarna som ägt rum inom ramen för Vegeåns kontrollprogram 213. Analysresultat från Vegeån (pkt 9A) och Hasslarpsån (pkt 19) har redovisats tidigare månadsvis och tillsänts berörda intressenter. Arbetet har utförts på uppdrag av Vegeåns Vattendragsförbund. Undersökningarna 213 har följt anvisningarna i Förfrågningsunderlag för upphandling av recipientkontrollprogram för Vegeån, daterat Bedömningar har gjorts enligt bedömningsgrunder, se bilaga 1, och kursiverats i texten. Ekologgruppen har varit ansvarig för programmet sedan 212. Data till tidsserier innan dess har erhållits från Vattendragsförbundet. Undersökningar 213 Provpunkter ingående i vattenkontrollprogrammet redovisas på kartan nedan. En utförligare redovisning av undersökningsprogrammet samt tillämpad undersöknings- och analysmetodik redovisas i bilaga 2. Det vattenkemiska programmet 213 har omfattat provtagning en gång/vecka i Vegeån (pkt 9A) och Hasslarpsån (pkt 19). Dessutom har data insamlats från NSVA (Svalövs-, Bjuvs- och Åstorps kommuner), samt från Kemira/NSR. Vidare redovisas föroreningsbelastning, där uppgifter inhämtats från reningsverken som belastar Vegeån i Svalövs-, Bjuvs, Åstorps och Helsingborgs kommuner, samt från Findus Svenska AB och Mariannes Farm AB. 6

7 Vattenkontroll 213 Väderlek och vattenföring Vid SMHI:s väderstation i Helsingborg uppmättes årsmedeltemperaturen 213 till 8,3 o C, vilket är mer än normalvärdet för perioden , 7,6 o C. Det var varmare än normalt i maj, juli, augusti och under perioden oktober - december. Mars var betydligt kallare än normalt. De övriga månaderna hade en temperatur nära normalvärdet. Nederbörden i Helsingborg 213 uppmättes till totalt 712 mm, vilket är något mindre än årsnormalen för perioden , (737 mm). Större nederbördsmängd än normalt förekom framför allt i augusti, men även i januari, maj, juni, oktober och december. Betydligt nederbördsfattigare än normalt var det i juli samt mars-april. Även i september och november var nederbördsmängden mindre än normalt. Årsmedelvattenföringen vid Vegeåns mynning 213 var enligt S-HYPE-modellen 3,5 m 3 /s, vilken är lägre än medelvattenföringen enligt samma modell för åren (4,7 m 3 /s). Januari och december var de enda månaderna med högre vattenföringen än normalt. Augusti hade normalflöde, medan det i övrigt under hela perioden mars - november var lägre flöde än normalt. C Helsingborg, månadsmedeltemperatur normal mm jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Helsingborg, månadsnederbörd 213 normal jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Den högsta dygnsvattenföringen, 27,1 m 3 /s, beräknades för den 9 december. Som lägst beräknades flödet vara,27 m 3 /s, den 6-7 augusti. Dygnsvattenföring redovisas i bilaga 4. m 3 /s 12 1 Vegeåns mynning, månadsmedelvattenföring 213 medel jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 7

8 Vattenkontroll 213 Föroreningsbelastning Inom Vegeåns avrinningsområde finns fyra kommunala avloppsreningsverk: Kågeröd, Ekeby (Skromberga), Ekebro (Bjuv) och Åstorp (Nyvång), samt två industrier (Mariannes Farm och Findus Sverige AB). Reningsverkens och industriernas utsläpp i Vegeån 213 redovisas i diagrammen till höger och i tabellen nedan. Reningsverkens månadsutsläpp redovisas i bilaga 5. Utsläppen från reningsverken och industrierna 213 uppgick till 1, ton fosfor, 58 ton kväve och 46 ton BOD. Reningsverksutsläppen utgjorde ca 1 % av den totala transporten av dessa ämnen vid Vegeåns mynning, om man inte räknar med någon retention. Den totala utsläppsmängden var i samma storleksordning som 212 när det gäller kväve och BOD, och något mindre när det gäller fosfor. Utsläpp av totalfosfor (ton) från reningsverken till Vegeån 213 Mariannes Farm,26 27% Findus Sverige AB,15 16% Åstorp (Nyvång),15 15% Kågeröd,15 15% Ekeby (Skromberga),75 8% Ekebro (Bjuv),18 19% Utsläpp av totalkväve (ton) från reningsverken till Findus Sverige AB 9,9 17% Vegeån 213 Kågeröd 3, 5% Ekeby (Skromberga) 12 21% Den största punktkällan för fosfor och BOD 213 var Mariannes Farm, medan Ekebro reningsverk i Bjuv stod för det största utsläppet av kväve. Findus utsläpp av BOD och fosfor 213 var betydligt mindre än 212 (ca hälften). Åstorp (Nyvång) 14 25% Ekebro (Bjuv) 18 32% Reningsverk Utsläpp till Flöde BOD7 Totalfosfor Ammonium- Totalkväve 1m3/år ton/år ton/år kväve ton/år ton/år Kågeröd Vege å uppstr 24B 38 1,1,15 1, 3, Ekeby (Skromberga) Bökebergsbäcken 492 4,1,75 8, 12 Ekebro (Bjuv) Vege å ,7, Åstorp (Nyvång) Humlebäcken uppstr 27B ,9,15 4,5 14 Mariannes Farm Vege å Strövelstorp uppstr 9A 73 21, Findus Sverige AB Vege å vid Bjuv uppstr 25A 13 7,3,15-9,9 Summa , var året efter utsläppet av organiskt material i Bjuv. Utsläppet 212, som kom från Findus, fick syrebrist och omfattande fiskdöd som följd. Effekterna av utsläppet avspeglades i analysvärdena från Vegeån (pkt 9A) bland annat i syrefattiga förhållanden och hög ammoniumkvävehalt i augusti 212. I Resultatet från 213 finns inga spår kvar efter utsläppet, utan analysvärdena är åter på för provpunkten normala nivåer (Se diagram Tidsserier, sidan ). 8

9 Vattenkontroll 213 Syretillstånd och syretärande ämnen Syrgashalterna och syrgasmättnaden 213 har indikerat syrefattiga förhållanden (klass 4) uppströms Kågeröd vid pkt 24A, samt svagt syrgastillstånd (klass 3) vid provpunkterna 24B, 25A, 19 och 9A. Vid övriga provpunkter, visade analysresultaten på syrgashalter i klass 1-2, måttligt syrerikt till syrerikt tillstånd enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, Rapport I Hasslarpsån pkt 19 och Vegeån vid pkt 9A har syrgashaltens minvärde 213 varit högre än den senaste treårsperioden. Den biologiska syrgasförbrukningen (BOD) var under året låg i Vegeån (pkt 9A) och i Hasslarpsån (pkt 19). Årsmedelvärdet 213 har varit 2,3 mg/l i Hasslarpsån och 2,7 mg/l i Vegeån. Halterna av totalt organiskt kol (TOC) i Vegeån (pkt 9A) och i Hasslarpsån (pkt 19) indikerar låga till måttliga halter (klass 2-3) av syreförbrukande material (enligt NV 4913). Den högsta halten uppmättes i Vegeån i mars (1 mg/l). Årsmedelvärdet 213 har varit 6,9 mg/l i Hasslarpsån och 7,5 mg/l i Vegeån. mg/l Syrehalt min min syrefritt tillstånd syrefattigt svagt A 24B 25A 27A 27B RY1 19 9A mg/l TOC 12, Hasslarpsån, pkt 19 Vegeån, pkt 9A 1, 8, 6, 4, 2,, jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec mg/l Syrgas Hasslarpsån, 19 Vegeån, 9A vecka nr 9

10 Vattenkontroll 213 Ljusförhållanden Vattenfärgen, absorbansen, i Vegeån (pkt 9A) och i Hasslarpsån (pkt 19) låg i medeltal inom klass 2-3, svagt - måttligt färgat vatten (enligt NV 4913). De högsta värdena uppmättes vid provtagningarna i januari och juli i Vegeån. abs/5cm Absorbans,2,18 Hasslarpsån, pkt 19 Vegeån, pkt 9A,16,14,12,1,8,6,4,2, jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Halten av suspenderat material har mätts av NSVA och NSR vid provpunkterna i diagrammet till höger. Mätningarna visar mestadels på låga halter, och riktvärdet för laxvatten överskreds inte vid något mättillfälle mg/l Halter av suspenderat material vid provtagningarna 213 Riktvärde laxvatten A 24B 25A 27A 27B Försurningstillstånd och ledningsförmåga ph-värdena varierade mellan 7,3 och 8,3. ph-värdena tycks aldrig sjunka under neutralpunkten (7) och det föreligger således ingen försurningsrisk för vattendragen inom Vegeåns avrinningsområde. Ledningsförmågan, konduktiviteten, var som högst (årsmedelvärde 85 ms/m) nedströms Kemira (pkt RY1). Årsmedelvärdet 213 i Hasslarpsån (pkt 19) var 65 ms/m och i Vegeån (pkt 9A) 57 ms/m. ms/m medel 213 medel Konduktivitetet 24A 24B 25A 27A 27B RY1 19 9A 1

11 Vattenkontroll 213 Näringstillstånd Fosfor Årsmedelhalterna av totalfosfor klassades som måttligt till extremt höga, klass 3-5 (enligt NV 4913). Årsmedelvärdet 213 i Hasslarpsån (pkt 19) var 93 g/l och i Vegeån (pkt 9A) 12 g/l. Medelvärdena 213 i Hasslarpsån (pkt 19) och Vegeån vid pkt 9A var något lägre än föregående treårsperiod. I de flödesproportionellt blandade månadsproven från Hasslarpsån (pkt 19) och Vegeån (pkt 9A) uppmättes de högsta totalfosforhalterna i mars och maj (se diagram till höger). Den ekologiska kvoten (EK) för näringsstatus när det gäller fosfor har beräknats och bedömts i tabellen nedan (enligt NV bedömnings-grunder 27). Enligt dessa beräkningar bedöms Vegeån uppströms Kågeröd ha god status, Humlebäcken uppströms Åstorp ha måttlig status, medan de övriga beräknade provpunkterna bedöms ha otillfredsställande näringsstatus. g/l g/l Totalfosfor medel 213 medel extremt hög hög måttlig 24A 24B 25A 27A 27B RY1 19 9A Totalfosfor Hasslarpsån, pkt 19 Vegeån, pkt 9A jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Pkt nr Läge Vattenförekomst Fosfor, EK Bedömning 24A Uppströms Kågeröds ARV SE ,59 God 24B Nedströms Kågeröds ARV SE ,23 Otillfredsställande 25A Uppströms Bjuvs ARV SE ,28 Otillfredsställande 27A Uppströms Åstorps ARV SE ,35 Måttlig 27B Nedströms Åstorps ARV SE ,29 Otillfredsställande 9A Vegeholm SE ,3 Otillfredsställande 19 Vägbro vid Välinge SE ,24 Otillfredsställande 11

12 Vattenkontroll 213 Kväve Baserat på årsmedelvärdena klassas totalkvävehalterna i Humlebäcken nedströms Åstorp (pkt 27B) och i Hasslarpsån (pkt 19) som extremt höga, klass 5, medan de övriga provpunkterna bedöms ha höga årsmedelvärden för kväve, klass 4 (enligt NV 4913). Medelhalten 213 för totalkväve, var 51 g/l i Hasslarpsån (pkt 19) och 47 g/l i Vegeån. I Hasslarpsån (pkt 19) låg kvävehalten 213 i nivå med medelhalterna för den senaste treårsperioden, medan den låg under i Vegeån vid pkt 9A. I de flödesproportionellt blandade månadsproven från Hasslarpsån (pkt 19) och Vegeå (pkt 9A) var totalkvävehalten som högst i början och slutet av året och då oftast högre i Hasslarpsån än i Vegeån. Det mesta av totalkvävet utgjordes av nitratkväve, i medeltal 87 % i Hasslarpsån och 81 % i Vegeån. Ammoniumkväveandelen var vanligtvis låg i vattensystemet, i allmänhet ca 1-5 %. Gränsvärde för ammonium finns för laxoch övriga fiskevattenvatten ( SFS 26:114). Vegeån är dock inte utpekat som ett sådant vatten. Många fiskarter och andra vattenlevande organismer är känsliga för höga halter av ammonium, speciellt om ph-värdet och temperaturen är höga, då en större andel ammonium övergår till ammoniak. Maxhalten i Vegeån, 32 g/l, som noterades i september, var under gränsvärdet för laxvatten (8 g NH 4 -N/l). Av de provpunkter som undersöks inom recipientkontrollen överskreds gränsvärdet en gång vid pkt 24B, nedströms Kågeröd och en gång i uppströms Bjuv vid pkt 25A med en anmärkningsvärt hög halt. Vid provpunkten 27B, i Humlebäcken nedströms Åstorp, överskreds halten under upprepade tillfällen. g/l g/l g/l medel 213 medel extremt hög hög måttlig Totalkväve 24A 24B 25A 27A 27B RY1 19 9A Totalkväve Hasslarpsån, pkt 19 Vegeån, pkt 9A jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Halter av ammoniumkväve vid provtagningarna 213 Gränsvärde laxvatten 24A 24B 25A 27A 27B 12

13 Vattenkontroll 213 Ämnestransporter Transporten av fosfor, kväve och TOC var störst i januari och december, då även flödena var som högst. Dessa två månader transporterades hälften av årets ämnesmängder. Under hela perioden april oktober var ämnestransporten låg. Under år 213 tranporterades 1 ton fosfor, 61 ton kväve och 88 ton TOC från Vegeån till Skälderviken. Transporterna 213 var lägre än långtidsmedeltransporterna för alla tre ämnena. Långtidsmedelvärdena för fosfor och kväve är beräknade för perioden och har varit 19 ton fosfor och 9 ton kväve. För TOC, som började analyseras, har perioden -211 använts och medelvärdet har varit 12 ton. ton kväve och TOC Transport vid mynningen 213 kväve fosfor TOC jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Trenddiagram för transporterna vid Vegeåns mynning redovisas på nästa sida. ton fosfor 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Vegeåns utlopp i Utvälinge 13

14 Vegeån Vattenkontroll 213 ton Fosfortransport - Vegåns mynning fosfortransport, ton vattenföring, m3/s m 3 /s 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, ton kvävetransport, ton Kvävetransport - Vegåns mynning vattenföring, m3/s m 3 /s 8, 7, 12 6, 1 5, 8 4, 6 3, 4 2, 2 1,, ton 25 TOC-transport, ton TOC-transport - Vegåns mynning vattenföring, m3/s m 3 /s 8, 7, 6, 15 5, 4, 1 3, 5 2, 1,, 14

15 Vattenkontroll 213 Flödesviktade halter Genom att dividera årstransporten av kväve och fosfor med årsvattenföringen, kan man till viss del kompensera för vattenföringens inverkan vid en utvärdering av eventuella trender, under en given tidsperiod. I diagrammen nedan redovisas de flödesviktade halterna för kväve, fosfor och TOC för perioden -213 för Hasslarpsån (pkt 19) och Vegeån (pkt 9A). Trenden för de flödesviktade fosforhalterna är nedåtgående i Hasslarpsån, med den lägsta registrerade halten 213. Ingen förändring kan ses i Vegeån. Kvävehalterna visar en nedåtgående trend under tidsperioden både i Hasslarpsån och i Vegeån. TOC-halterna är oförändrade i Hasslarpsån medan trenden är ökande i Vegeån. g/l Hasslarpsån - flödesviktad fosforhalt g/l Vegeån - flödesviktad fosforhalt g/l Hasslarpsån - flödesviktad kvävehalt g/l Vegeån - flödesviktad kvävehalt mg/l Hasslarpsån - flödesviktad TOC-halt mg/l Vegeån - flödesviktad TOC-halt

16 Vegeån Vattenkontroll 213 Arealförluster av fosfor och kväve Arealförlusten för totalfosfor 213 var,14 kg/ha i Hasslarpsån (pkt 19) och,21 kg/ha i Vegeån (pkt 9A, mynningen). Arealförlusten för totalkväve 213 var 14 kg/ha både för Hasslarpsån och för Vegeån. Förlusterna är klassade (enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, rapport 4913) i tabellen till höger. Fosforförlusten var hög (klass 4) både i Hasslarpsån och Vegeån. Kväveförlusten var också hög (klass 4) vid båda provpunkterna. Provpunkt arealkoefficient medel Näringstillstånd fosfor kväve Kg P/ha år Kg N/ha år 19 Hasslarpsån, A Vegeån,3 14 Tidsserier för Hasslarpsån och Vegeån I diagrammen nedan redovisas årsmedelvärden och årens högsta värden () (när det gäller syrgas årets lägsta värde (min)) för de undersökta parametrarna i Hasslarpsån (pkt 19) och Vegeån (pkt 9A) under åren Resultaten ger följande indikationer. Syrgashalt: Låga syrgashalter förekommer under åren både i Hasslarpsån och i Vegeån. I Vegeån har syrgasförhållandena blivit sämre de senaste fyra åren, men var bättre igen 213. ph: ph-värdena ligger stabilt runt 7,5 på båda provpunkterna, höga ph (8-9) förekommer nästan varje år. Konduktivitet: Varken i Hasslarpsån eller i Vegeån kan någon speciell trend i konduktivitetsvärdena ses över åren. BOD: Halterna är oftast låga. Årshögsta värdena () är något högre i början än i slutet av tidsperioden vid båda provpunkterna. Totalkväve: En minskning av halterna kan ses under tidsperioden vid båda provpunkterna. Ammoniumkväve: Höga halter av ammoniumkväve förekommer vissa år, speciellt i Vegeån, där -halten 212 var den högsta som uppmätts under åren. 213 var den återigen lägre. Nitratkväve: En minskning av halterna kan ses under tidsperioden vid båda provpunkterna. Totalfosfor: I Hasslarpsån kan en minskning av årshögsta halt () ses under tidsperioden, medan ingen förändring kan ses i Vegeån. TOC: Medelhalterna av TOC ligger stabilt mellan 5 och 1 mg/l vid båda provpunkterna. Ingen speciell trend kan ses över åren. mg/l Hasslarpsån - syrgashalt medel min mg/l Vegeån - syrgashalt medel 12 min

17 Vegeån Vattenkontroll 213 9, Hasslarpsån - ph medel 9, Vegeån - ph medel 8,5 8,5 8, 8, 7,5 7,5 7, 7, 6,5 6,5 6, 6, 5,5 5,5 5, 5, ms/m Hasslarpsån - konduktivitet medel ms/m Vegeån - konduktivitet medel mg/l Hasslarpsån - BOD medel mg/l Vegeån- BOD medel g/l Hasslarpsån - totalkväve medel g/l Vegeån - totalkväve medel

18 Vegeån Vattenkontroll 213 g/l Hasslarpsån - ammoniumkväve medel g/l Vegeån - ammoniumkväve medel g/l Hasslarpsån - nitrat/nitrit-kväve medel g/l Vegeån - nitratkväve medel g/l 6 Hasslarpsån - totalfosfor medel g/l Vegeån - totalfosfor medel mg/l 25 Hasslarpsån - TOC medel g/l Vegeån - TOC medel

19 Vattenkontroll 213 Bilaga 1. Bedömningsgrunder Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Naturvårdsverkets rapport Naturvårdsverkets klasser anger vattenkvaliteten, där klass 1 anger ett bra eller önskat tillstånd och klass 5 anger ett dåligt eller oönskat tillstånd. Tillståndsklass Kommentar Syre syrerikt måttligt svagt syrefattigt syrefritt minimihalt tre år i sjöar Syrgashalt mg O 2 /l > 7 4, ,9 <1 egentligen bottenvatten Syretärande ämne mycket låg låg måttligt hög hög mycket hög TOC mg/l < >16 medelvärde Ljusförhållanden obetydlig svag måttlig betydlig stark Medelvärde i sjöar Absorbans /5cm <,2,2-,5,5-,12,12-,2 >,2 medel maj-oktober Försurningstillstånd nära neutralt svagt surt måttligt surt surt mycket surt ph-värde > 6,8 6,5-6,8 6,2-6,5 5,6-6,2 < 5,6 minimivärde Näringsämnen låg måttlig hög mycket hög extremt hög egentligen sjöar Totalfosfor ug/l <12,5 12, >1 medel maj-augusti Näringsämnen låg måttlig hög mycket hög extremt hög egentligen sjöar Totalkväve ug/l < >5 medel maj-augusti Arealspecifik förlust av mycket låg låg måttligt hög hög extremt hög totalfosfor kg/ha år <,4,4-,8,8-,16,16-,32 >,32 medelvärde tre år Arealspecifik förlust av mycket låg låg måttligt hög hög mycket hög totalkväve kg/ha år < 1 1,-2, 2,-4, 4,-16, > 16 medelvärde tre år Andra riktvärden/gränsvärden Gränsvärden och riktvärden för laxfiskvatten enligt SFS 26:114. Syrgashalt, gränsvärde <9 mg/l, anmärkning: Om koncentrationen av syre faller under 6 mg/l skall länsstyrelsen förvissa sig om att detta inte inverkar skadligt på en balanserad utveckling av fiskpopulationen. ph, gränsvärde 6-9, anmärkning: Får överskridas i fall av exceptionell väderlek eller på grund av särskilda geografiska förhållanden. Artificiellt skapade ph-variationer får i förhållande till opåverkade värden avvika med högst,5 ph-enheter i området mellan ph 6 och ph 9, förutsatt att variationerna inte för med sig att andra ämnen som finns i vattnet blir mer skadliga. Ammonium, totalt (NH 4 ), riktvärde <,4 mg/l (motsvarar ca,3 mg ammoniumkväve/l), gränsvärde, <1mg/l (motsvarar ca,8 mg ammoniumkväve/l) Syreförbrukning, BOD 5, riktvärde <3 mg/l (motsvarar ca 3,5 mg BOD 7 /l) Uppslammade fasta substanser, suspenderat material, riktvärde <25 mg/l, anmärkning: Riktvärdet får överskridas i fall av exceptionell väderlek eller på grund av särskilda geografiska förhållanden. Näringsstatus enligt naturvårdsverkets handbok 27:4 Näringsstatus Kommentar Totalfosfor hög god måttlig otillfredsställande dålig Ref P jo enligt VISS Ekologisk kvot (EK) >7,5-,7,3-,5,2-,3 <,2 19

20 Vattenkontroll 213 Bilaga 2: Sammanställning av vattenkontrollprogrammet i Vegeån Provpunkter Ansvarig enhet Koordinater Frekvens Program Nr Läge X Y per år Svalövs kommun 24A Uppströms Kågeröds ARV B Nedströms Kågeröds ARV Bjuvs kommun 25A Uppströms Bjuvs ARV Åstorps kommun 27A Uppströms Åstorps ARV B Nedströms Åstorps ARV Kemira RY1 Nedströms Rökilledeponin Vegeåns vattendragsförbund 9A Välingetorp ;12 3;TR 19 Vägbro vid Välinge ;12 3;TR Förklaringar - provtagningsfrekvens 6 ggr/år :Februari, april, juni, augusti, oktober, december 52;12 gr/år :Veckoprovtagning. 52;12 gr/år :Transportprogram (TR) blandas flödesproportionellt till månadsprover efter årets slut Förklaringar, Program TR Temperatur ph Temperatur Nitrat/nitritkväve Konduktivitet Konduktivitet Konduktivitet Ammoniumkväve Syrgas Totalkväve Syrgas Totalkväve Syrgasmättnad Totalfosfor Syrgasmättnad Totalfosfor Nitrat/nitritkväve Vattennivå TOC Ammoniumkväve BOD7 Totalkväve Absorbans Totalfosfor 2

21 Vattenkontroll 213 Bilaga 3: Metodik och genomförande All provtagning i Vegeån (pkt 9A) och Hasslarpsån (pkt 19) har utförts av Ekologgruppen och följt svensk standard SS Mätning i fält har skett vad gäller temperatur och syrgashalt. Övriga analyser har skett på laboratorium. Provtagningen har omfattat nedanstående parametrar. Hänvisningar görs till analysmetod enligt Svensk Standard utgiven av Standardiseringskommissionen i Sverige och laboratorium. Ekologgruppen i Landskrona har ackrediteringsnummer 1279 och Alcontrol AB ackrediteringsnummer 16. När det gäller mätosäkerheter för analyserna kan uppgifter erhållas från respektive laboratorium. Parameter Metod Laboratorium Provtagning SS 28185, SS 28194, SS-EN ISO Ekologgruppen Temperatur SS 28185, instr. WTW, Oxi Ekologgruppen Syrehalt Fd SS-EN 25814, utg 1 Ekologgruppen Syremättnad Fd SS-EN 25814, utg 1 Ekologgruppen ph SS-EN ISO 1523:212 Ekologgruppen Konduktivitet SS-EN 27888, utg. 1, mod Ekologgruppen Biokemisk syreförbrukning, BOD 7 SS-EN , utg 1 Ekologgruppen Absorbans, 42 nm, filt SS-EN ISO 7887:1, del 3, mod Alcontrol AB Nitrit-nitrat-kväve, NO2+3-N SS-EN ISO mod Alcontrol AB Ammoniumkväve, NH4-N SS-EN ISO mod Alcontrol AB Totalkväve, Tot-N SS-EN ISO utg 1 Alcontrol AB Totalfosfor, Tot-P SS-EN ISO :25 Alcontrol AB Totalt organiskt kol, TOC SS-EN 1484 Alcontrol AB För övriga provtagningsstationer inom ramen för Vegeåns recipientkontroll har provtagning och analys ombesörjts av ansvariga på respektive kommun via NSVR, samt från Kemira/NSR Svalövs kommun: 24A och 24B Bjuvs kommun: 25A Åstorps kommun: 27A och 27B Kemira/NSR: 65YT Data har insamlats av Ekologgruppen. Vattenföringsuppgifter för transportberäkningen har erhållits från SMHI:s S-HYPE-modell för Hasslarpsån (kooordinat /131266) och Vegeåns mynning (koordinat /131363). Transportberäkningarna av totalkväve, nitrat+nitritkväve, ammoniumkväve, totalfosfor och TOC (totalt organiskt kol) har grundats på veckoprov som har blandats flödesproportionellt till 12 månadsprov från provpunkterna 19 (Hasslarpsån) och 9A (Vegeån). För att erhålla ämnestransporten har ämneshalten för respektive månad multiplicerats med månadsmedelvattenföringen för samma månad, med vattenföringsuppgifterna enligt ovan som underlag. Ekologgruppen är ackrediterad för vattenföringsbestämning och ämnestransportsberäkning enligt metoderna Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning Sötvatten vattenföringsbestämningar inom miljöövervakningen, utg. 2:1b, och Naturvårdsverket/SMHI, Vattenföringsbestämning vid vattenundersökningar. 21

22 Vattenkontroll 213 Bilaga 4. Vattenföring enligt S-Hype (SMHI) 213 (m 3 /s) 3 Vattenföring Vegeåns mynning jan feb mar apr maj jun jul aug sept okt nov dec medel 1,3 7,9 2,16 1,56,72,76,6 1,82,73 2,13 4,36 9,87 årsmedel 3,5 års 27,1 årsmin,27 (m 3 /s) Vattenföring Hasslarpsån jan feb mar apr maj jun jul aug sept okt nov dec medel 2,79 2,16,38,32,17,17,1,54,15,32,66 2,36 årsmedel,8 års 8,2 årsmin,5 22

23 Vattenkontroll 213 Bilaga 5. Utsläpp från reningsverken Utgående Kågeröds avloppsreningsverk År 213 Månad Flöde BOD7 BOD7 COD COD P-tot P-tot N-tot N-tot NH4-N NH4-N m3 mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg Januari , ,19 7,2 3, 117 1,9 73 Februari , ,29 7,9 4, ,1 86 Mars , ,28 6,5 1, 23 8,3 189 April , ,66 12,3 21, ,6 325 Maj , ,26 4,6 21, ,3 21 Juni , ,11 2,5 9, 195,9 2 Juli , ,27 4,2 2,2 314,9 15 Augusti , ,84 16,7 12,5 25,8 15 September , ,78 5,1 21, ,1 2 Oktober , ,48 11,5 1,4 247,2 4 November , ,41 13,7 5,2 175,5 16 December , ,28 14,3 4,4 22,9 47 Totalt: , , , , Utgående Ekeby avloppsreningsverk År 213 Månad Flöde BOD7 BOD7 COD COD TOC TOC P-tot P-tot N-tot N-tot NH4-N NH4-N m3 mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg Januari , ,26 548,7 3,8 16, ,5 611 Februari , ,95 57,7 2,9 23, ,4 761 Mars , ,1 617,19 7,3 27, , 886 April ,4 378, ,64 469,22 6,2 33, , 845 Maj , ,74 338,12 3,2 29, ,4 621 Juni , ,4 379,14 3,8 26, ,6 667 Juli , ,19 76,25 16,7 38, , Augusti , ,1 216,18 3,8 34, ,9 32 September , ,55 234,11 2,8 26, ,9 267 Oktober , ,86 228,6 1,8 19, ,8 372 November , ,49 566,25 11,1 28, ,4 653 December , ,31 744,13 12, 13, ,4 482 Totalt: , , ,4 564, Utgående Ekebro (Bjuv) avloppsreningsverk År 213 Månad Flöde BOD7 BOD7 COD COD TOC TOC P-tot P-tot N-tot N-tot NH4-N NH4-N m3 mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg Januari , ,23 37, , Februari , ,26 31, , 1 74 Mars ,8 1 38,16 13, ,8 777 April , ,4 1 57,14 1, ,8 937 Maj , ,8 782,13 9, , Juni , ,5 674,15 1, , Juli , ,3 197,6 1, ,7 397 Augusti , ,4 471,7 4,1 12, 763 7,3 463 September , ,9 545,12 7, ,3 264 Oktober , ,7 881,18 16, ,6 6 November , , ,11 13, ,3 85 December , ,18 27, ,5 689 Totalt: , , ,16 182,7 16, , Utgående Nyvångsverket (Åstorp) År 213 Månad Flöde BOD7 BOD7 COD COD TOC TOC P-tot P-tot N-tot N-tot NH4-N NH4-N m3 mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg Januari , ,1 124, ,4 932 Februari , ,6 195, ,2 79 Mars , ,1 95, ,5 345 April , ,3 842, ,6 328 Maj , ,6 892, , 97 Juni 966 6, ,8 138, ,7 358 Juli , ,5 812, ,2 191 Augusti , ,9 1175, , 48 September , , 177, ,2 211 Oktober , ,4 111, ,5 179 November , ,9 194, ,8 343 December , ,2 1426, , 341 Totalt: , ,4 1249, ,

24 Vattenkontroll 213 Bilaga 6. Analysresultat från Vegeån (pkt 9A) och Hasslarpsån (pkt 19b) Vattenkontroll - Hasslarpsån pkt 19 Provtagningspunkt Vecka Provtagn Vattendjup Temp Syreh Syrem ph Kond BOD 7 Abs,filt Anmärkning Nr Läge nr datum m C mg/l % vid 25 o C ms/m mg/l abs/5cm 19 Hasslarpsån ,4 4, 11,9 91 7,6 49,5,5,8 mkt högt flöde 19 Hasslarpsån ,5 5,1 12,2 96 7,5 56, 19 Hasslarpsån ,1 1,2 13,1 93 7,7 61,9 is 19 Hasslarpsån ,8 -,1 12,9 88 7,9 71,1 is 19 Hasslarpsån ,9,1 12,3 84 7,8 124,9 is, snösmältning 19 Hasslarpsån ,6 1,9 12,3 89 7,7 54,9 3,6,59 19 Hasslarpsån ,9 -,1 14, 95 7,9 71,3 19 Hasslarpsån ,7 1,4 13,5 96 7,7 58,5 19 Hasslarpsån ,9 2,3 12,9 94 7,9 7,7 19 Hasslarpsån ,2 2,3 13,8 11 7,8 58,7 2,4,23 19 Hasslarpsån ,8,1 13,8 95 7,9 65,9 19 Hasslarpsån ,6,1 15,5 16 7,9 72,8 19 Hasslarpsån ,6,3 14,8 12 8, 72,4 19 Hasslarpsån ,5 1,4 14,8 15 8,1 71,6 3,2,24 19 Hasslarpsån ,6 5,4 15, ,3 66,5 19 Hasslarpsån ,6 1,1 12,4 11 8, 66,3 19 Hasslarpsån ,6 7,7 11,3 95 8, 68,2 19 Hasslarpsån ,6 9,1 11,3 98 8, 7,2 19 Hasslarpsån ,5 18,2 12, ,2 66,8 2,1,45 19 Hasslarpsån ,6 14,7 14, ,2 67,2 19 Hasslarpsån ,9 14,1 7,2 7 7,7 53, 19 Hasslarpsån ,8 18,1 9,7 13 7,8 65,3 19 Hasslarpsån ,7 16,4 6,8 7 7,7 66,8 2,3,51 19 Hasslarpsån ,6 16, 7,5 76 7,7 77, 19 Hasslarpsån ,8 16,5 6,6 68 7,5 58,6 19 Hasslarpsån ,8 17,5 1,4 19 7,9 69,2 19 Hasslarpsån ,1 13,7 8, 77 7,6 57,9 1,,57 19 Hasslarpsån ,7 17,4 1, ,9 77,2 19 Hasslarpsån ,6 2,2 11, ,8 78,1 19 Hasslarpsån ,5 18,4 6,4 68 7,5 98, 19 Hasslarpsån ,8 18,1 5,6 59 7,4 52, 19 Hasslarpsån ,5 18,9 4,4 47 7,4 7,7 2,5,59 19 Hasslarpsån ,3 15,9 4,8 49 7,4 4,9 19 Hasslarpsån ,2 15,3 7,1 71 7,6 56,4 19 Hasslarpsån ,8 16,9 13, ,2 66,9 19 Hasslarpsån ,1 15,8 8,9 9 7,7 59,8 2,4,51 19 Hasslarpsån ,8 14,6 6,4 63 7,7 67,7 19 Hasslarpsån ,2 11,6 7,7 71 7,7 57,3 19 Hasslarpsån ,9 12, 1,4 97 7,8 66,1 19 Hasslarpsån ,6 8,7 1,7 92 8, 7,4 1,8,35 19 Hasslarpsån ,6 1,7 8,8 8 7,9 72,8 19 Hasslarpsån ,1 11,2 8,9 81 7,7 62,3 19 Hasslarpsån , 1,9 7,2 65 7,5 49,3 19 Hasslarpsån ,4 9,5 8,6 76 7,8 58,3 19 Hasslarpsån ,4 8,7 9,2 79 7,7 61,2 2,8,46 19 Hasslarpsån ,7 7,8 1, 84 7,6 57,3 19 Hasslarpsån ,2 7,6 1,5 88 8, 63,5 19 Hasslarpsån ,9 2,8 12,6 93 7,9 66,4 19 Hasslarpsån , 4,8 11,7 91 7,9 64, 2,7,47 19 Hasslarpsån ,8 4,9 1,9 85 7,6 53,6 19 Hasslarpsån ,9 6,2 11,7 95 7,7 58,4 19 Hasslarpsån ,8 5,3 11,3 89 7,7 56,6 19 Hasslarpsån ,3 5,3 11,7 92 7,5 55,9 medel 1,6 91 7,8 65,4 2,3,48 15, ,3 124,9 3,6,8 min 4,4 47 7,4 4,9,5,23 24

25 Vattenkontroll 213 Vattenkontroll - Vegeån pkt 9A Provtagningspunk Vecka Provtagn Vattendjup Temp Syreh Syrem ph Kond BOD 7 Abs,filt Anmärkning Nr Läge nr datum m C mg/l % vid 25 o C ms/m mg/l abs/5cm 9A Välingetorp ,1 4,2 11,5 88 7,8 35,8 2,8,183 mkt högt flöde 9A Välingetorp ,3 5,4 12,1 96 7,4 43,7 9A Välingetorp ,1 1,2 13,1 93 7,7 47,5 is 9A Välingetorp , -,1 12,5 85 7,6 56,1 is 9A Välingetorp ,1,5 11,4 79 7,6 66,8 is, snösmältning 9A Välingetorp ,6 1,9 11,5 83 7,6 44,9 2,1,83 9A Välingetorp ,1,4 14, 97 7,8 55, 9A Välingetorp ,4 1,5 13,1 93 7,6 5,1 9A Välingetorp ,1 2,7 12,7 94 7,8 55,2 9A Välingetorp ,2 2,5 13,3 97 7,8 48,5 2,1,42 9A Välingetorp ,,2 12,9 89 7,8 55,3 9A Välingetorp ,9,1 12,6 86 7,8 61, 9A Välingetorp ,8 1,6 14,8 16 7,8 6,6 9A Välingetorp ,8 3,4 12,5 94 7,8 6,8 2,2,32 9A Välingetorp ,9 5,2 13,2 14 7,9 52,7 9A Välingetorp ,9 1,7 12, ,9 48,5 9A Välingetorp , 8,8 1,9 94 7,7 5,6 9A Välingetorp , 11, 11,4 14 7,8 51,5 9A Välingetorp ,8 16,4 11, ,9 57, 3,9,54 9A Välingetorp ,8 14,4 1,4 12 7,9 59,8 9A Välingetorp ,9 15,4 5,2 52 7,6 57,8 9A Välingetorp ,9 16,9 6,7 69 7,5 55,6 9A Välingetorp ,8 17,4 6,8 71 7,6 54,8 2,8,61 9A Välingetorp ,8 17,7 7,7 81 7,7 67,9 9A Välingetorp ,8 17, 6,8 7 7,4 51,7 9A Välingetorp ,8 18,3 9,3 99 7,8 66,6 9A Välingetorp ,1 14,3 7,3 72 7,5 47,8 3,1,149 9A Välingetorp ,9 18,3 7,4 79 7,7 76,7 9A Välingetorp ,7 19,6 7,8 85 7,4 86,5 9A Välingetorp ,7 2,2 6,5 72 7,5 8, 9A Välingetorp ,9 19,7 3,9 43 7,4 59,7 9A Välingetorp ,8 2,5 4,9 54 7,3 13,3 2,9,51 9A Välingetorp , 16,4 6, 61 7,2 42,8 9A Välingetorp ,9 16, 7,1 72 7,5 57, 9A Välingetorp ,8 16,3 6,8 7 7,6 67,6 9A Välingetorp , 11,2 7,1 65 7,5 71,5 2,4,49 9A Välingetorp ,8 15,6 7,8 79 7,6 67, 9A Välingetorp , 12,3 6,9 65 7,5 53, 9A Välingetorp ,8 12,8 1,6 11 7,7 63, 9A Välingetorp ,8 8,5 9,8 84 7,8 67,8 1,7,48 9A Välingetorp ,8 11,4 8,4 77 7,7 71,2 9A Välingetorp , 1,6 8,6 78 7,6 55,8 9A Välingetorp ,4 1,5 8,2 74 7,4 46, 9A Välingetorp ,2 9,9 8,4 74 7,7 48,6 9A Välingetorp ,2 8,8 9,1 79 7,6 5,5 3,1,76 9A Välingetorp ,3 7,6 1,4 87 7,5 47,5 9A Välingetorp ,2 7,1 1,4 86 7,8 52, 9A Välingetorp , 3, 12,2 91 7,8 52,9 9A Välingetorp ,1 4,6 11,6 9 7,8 51,3 2,8,59 9A Välingetorp ,5 4,3 11,5 89 7,5 43,1 9A Välingetorp ,6 6,5 1,9 89 7,6 46,2 9A Välingetorp ,5 5,1 11,2 88 7,6 44,3 9A Välingetorp ,9 5, 11,3 89 7,2 39,6 medel 9,8 84 7,6 57,1 2,7,74 14, ,9 13,3 3,9,183 min 3,9 43 7,2 35,8 1,7,32 25

26 Vattenkontroll 213 Bilaga 7. Analysresultat från NSVA och NSR Provtagn Temp Syreh Syrem ph Kond Tot-P NO 3+2 -N NH4-N Tot-N Susp datum C mg/l % ms/m µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l 24A uppströms Kågeröds ARV ,2 12,4 1 34, , 14, , ,6 36, ,9 42, ,6 6, 5 43, ,7 43, MEDELVÄRDE 9,6 39, MIN. VÄRDE 2,7 34, MAX. VÄRDE 14,8 43, B nedströms Kågeröds ARV ,2 13, , , 14, , ,8 47, ,5 43, ,6 7, , , 47, ,2 MEDELVÄRDE 9,5 42, MIN. VÄRDE 4, 27, MAX. VÄRDE 14,6 48, A uppströms Bjuvs ARV ,3 12,6 92 7,6 28, ,7 12,6 9 7,8 43, , ,4 7,7 75 7,5 47, , ,7 4,1 45 7,7 45, , ,1 MEDELVÄRDE 9,3 76 7,7 41, MIN. VÄRDE 4,1 45 7,5 28, MAX. VÄRDE 12,6 92 7,8 47, A uppströms Åstrorps ARV ,9 12, 89 7,6 45, ,2 15,4 11 8,4 5, , ,9 8, ,8 66, , 8,6 93 8,1 68, ,8 1,7 91 8, 53, MEDELVÄRDE 11, 113 8, 56, MIN. VÄRDE 8,3 89 7,6 45, MAX. VÄRDE 15, ,4 68, B nedströms Åstrorps ARV ,6 11,5 87 7,6 5, ,2 14,3 13 8,2 55, , ,9 6,6 66 7,4 79, , ,7 7,1 77 7,7 95, MEDELVÄRDE 9,9 83 7,7 7, MIN. VÄRDE 6,6 66 7,4 5, < MAX. VÄRDE 14,3 13 8,2 95, RY1 nedströms Rökilledeponin ,9 7,5 74, , 12,2 7,4 74, ,7 7,2 84, ,4 9,9 7,3 7, ,2 7,2 7,2 16, ,2 6, 7,2 81, ,5 7,3 12, , 7,1 112, , ,7 7, 7,2 82,4 MEDELVÄRDE 8,4 7,3 87, MIN. VÄRDE 6, 7,1 7, MAX. VÄRDE 12,2 7,5 112,

27 Vattenkontroll 213 Bilaga 8. Månadshalter och transporter från Vegeån (pkt 9A) och Hasslarpsån (pkt 19b) vatten- Halter månad föring Tot-N NH4-N NO3+NO2-N Fosfor BOD7 TOC m 3 /s g/l g/l g/l g/l mg/l mg/l 19 Hasslarpsån jan 2, ,5 6,2 feb 2, ,6 6,8 mar, ,4 7,8 apr, ,2 7,4 maj, ,1 8,3 jun, ,3 7,6 jul, , 7,1 aug, ,5 7,5 sep, ,4 5,6 okt, ,8 4,8 nov, ,8 6,2 dec 2, ,7 7,1 Medelvärde:, ,3 6,9 9A Vegeå jan 1, ,8 8,5 feb 7, ,1 8,5 mar 1, ,1 1, apr 1, ,2 6,8 maj, ,9 7,4 jun, ,8 7,3 jul, ,1 7,3 aug 1, ,9 7,9 sep, ,4 6,3 okt 2, ,7 6 nov 4, ,1 6 dec 9, ,8 7,9 Medelvärde: 3, ,7 7,5 vatten- Transporter månad föring Kväve NH4-N NO3+NO2-N Fosfor BOD7 TOC milj m 3 /mån ton ton ton ton ton ton 19 Hasslarpsån jan 7,47 64,3 58, feb 5,23 49,23 44, mar 1,3 8,5 7,3,15 2,5 8 apr,84 2,9,4 2,4,7 2,7 6,2 maj,47 1,,2,8,8 1, 3,9 jun,45,8,3,6,5 1, 3,4 jul,26,7,1,5,3,3 1,9 aug 1,44 3,5,27 2,6,12 3,6 1,8 sep,39 1,3,6 1,1,2,9 2,2 okt,85 6,15 4,3 1,5 4 nov 1,7 11,34 1,12 4,8 11 dec 6, ,64 37, Summa: ,1 17 2, Arealförlust - kg/ha 12,2 11, A Vegeåns mynning jan 27,6 16 2, , feb 19, , mar 5,1 42,6 37 1, apr 4, 2,4 17, maj 1,9 6,9,3 5,2, jun 2, 7,4 5, jul 1,6 5,1,2 3,8,1 5, 12 aug 4,9 13,2 1,1 9,7, sep 1,9 6,6 4,6,1 4,6 12 okt 5,7 29,1 1,6 24, nov 11,3 58 3,1 46, dec 26, ,9 18 2, Summa: , Arealförlust - kg/ha 12,39 1,