Segeån Recipientkontroll 2017 Årsrapport Ekologgruppen april 2018 på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd

Transkript

1 Segeån Recipientkontroll 217 Årsrapport Ekologgruppen april 218 på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd

2 Segeån Recipientkontroll 217 Årsrapport Uppdragsgivare: Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Jan Pröjts. Granskning: Karl Holmström. Foto på framsidan: Torrebergabäcken, vid Önsvala. Foto: Jan Pröjts. Landskrona 18 april 218 Ekologgruppen i Landskrona AB, ADRESS: Järnvägsgatan 19B, Landskrona TELEFON: , FAX: , HEMSIDA: E-POST: mailbox@ekologgruppen.com

3 Segeån 217 Innehåll Sammanfattning... 2 Klassning av vattenkvalitet... 3 Inledning... 4 Väderlek och vattenföring... 5 Vattenkemi - vattendragen... 6 Syretillstånd, syreförbrukning och organisk halt... 6 Ljusförhållanden och absorbans... 7 Försurningstillstånd och ledningsförmåga... 7 Näringstillstånd... 8 Vattenkemi - sjöarna... 1 Syretillstånd och organisk halt... 1 Ljusförhållanden och absorbans... 1 Näringstillstånd Ämnestransporter Totalt organiskt kol (TOC) Fosfor Kväve Arealförlust Trender fosfor och kväve Trend vattendrag Trend sjöar Bottenfauna Klassning av Ekologisk status Vattendrag Sjöar... 2 BILAGOR Bilaga 1. Segeåns recipientkontrollprogram Bilaga 2. Metodik vattenföring, transportberäkning, kemiska och biologiska undersökningar Bilaga 3. Resultat vattenföring... 3 Bilaga 4. Resultat kemiska analyser Bilaga 5. Resultat halter i flödesproportionella prover, transporter samt arealspecifik förlust Bilaga 6. Resultat föroreningsmängder vid Svedala AR Bilaga 7. Resultat bottenfauna Bilaga 8. Bedömningsgrunder

4 Segeån 217 Sammanfattning Väder och vattenföring Året var i genomsnitt varmare än normalt och hade även tydligt högre nederbörd än normalt. Nederbördsmängderna var ojämnt fördelade med mycket nederbörd i juni och under hösten. Medelvattenföringen vid Segeåns mynning var 217 ca 2, m 3 /s, vilket var under medelflödet. Vattenföringen var under den normala framförallt under första halvan av året. Syretillstånd och biologisk syrgasförbrukning Syretillståndet var tillfredsställande vid de flesta mättillfällena under året. I Torrebergabäcken uppmättes dock halter under 5 mg/l vid tre tillfällen. I sjöarna uppmättes syrgasövermättnad under sommarens planktonblom, vilket är normalt. I Eksholmssjön var syrgashalten tillfredställande vid det enda besöket i augusti. Den biologiska syrgasförbrukningen (BOD) uppvisade inga större skillnader upp- och nedströms Svedala reningsverk. Ljusförhållanden Hög grumlighet uppmättes som vanligt vid en del tillfällen i Segeån, med högst värde i huvudfåran nedströms Svedala. Baserat på årsmedelvärdet kunde grumligheten betecknas som stark enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder på åtta av nio provpunkter under 217. Av sjöarna uppvisade Börringesjön lägst siktdjup även 217. I Havgårdssjön var vattnet klarast, som mest var siktdjupet över 2 m. I jämförelse med perioden uppmättes ganska normala siktdjup utom i Havgårdssjön där siktdjupet i medeltal var högre. Försurningstillstånd Försurningspåverkan inom området bedöms som obefintlig, då ph under alla årets mätningar legat över neutralpunkten. I Eksholmssjön uppmättes som vanligt ett lägre ph-värde (6,4), vilket beror på dess naturligt surare vatten. Näringstillstånd I förhållande till jämförvärdet var fosforhalterna i vattendragen 217 normala eller lägre än normalt i de flesta fall. Vad gäller medelvärdena av totalkväve var dessa att betrakta som normala utom i Torrebergabäcken, där halten var högre 217. I sjöarna var halterna av fosfor och kväve högst i Börringe- och Fjällfotasjön. I jämförelse med perioden uppvisades låga medelhalter av fosfor. För kväve var medelhalterna ganska normala 217 i de flesta fall. Ämnestransport Transporten av TOC (totalt organiskt kol), fosfor och kväve var lägre än normalt under 217. De största mängderna transporterades ut i Öresund under högflödet i december. Totalt beräknas ca 6 ton fosfor, 27 ton kväve och 68 ton TOC ha förts ut till Öresund via Segeån. Arealförlusten för hela avrinningsområdet under 217 var,19 kg fosfor och 8,2 kg kväve per hektar. Bottenfauna Bottenfaunan har liksom tidigare undersökts på två provpunkter upp- och nedströms Svedala reningsverk. Resultatet visade 217 på måttligt artantal uppströms och lågt nedströms. Enligt Danskt Faunaindex var djurlivet betydligt påverkat av organiska föroreningar på båda lokalerna. Renvattenkrävande djur, t ex dagsländor, var som vanligt fåtaliga i denna delen av Segeå. Anmärkningsvärt var det ovanligt låga artantalet på provpunkten nedströms Svedala, vilket torde bero på stark påverkan från renat avloppsvatten, dagvatten och näringsbelastning uppströms provpunkten. 2

5 Segeån 217 Klassning av vattenkvalitet Tillståndsklass enligt Naturvårdsverket, rapport Naturvårdsverkets klasser anger vattenkvaliteten, där klass 1 anger ett bra eller önskat tillstånd och klass 5 anger ett dåligt eller oönskat tillstånd. För förklaring av klasser, se bilaga 8. Syretillstånd Ljusför- Organiskt Vattendrag hållanden material Provpunkt min medel 217 medel 217 Näringstillstånd arealkoefficient medel Bottenfauna nr läge Syrgashalt Grumlighet TOC fosfor kväve Danskt Fauna- ASPTmg/l FNU mg/l Kg P/ha år Kg N/ha år index index 1 Segeån, upp AR 5, ,4 2 Segeån, ned AR 5, ,3 1,6 4 4,5 9 Segeån, L. Mölleberga 6, Segeån, Valdemarsro 6, 9 11,17 7,6 21 Spångholmsbäcken, utlopp 7,6 8, b Spångholmsbäcken, Torupsvägen 5,3 8, Spångholmsbäcken, upp damm 4,8 8, Torrebergabäcken 2,6 8, Risebergabäcken 8,4 4,9 5,3 217 Syretillstånd Ljusförhållanden Organiskt Näringstillstånd Sjöar material Provpunkt min medel 217 medel 217 medel 217 medel 217 nr läge Syrgashalt Siktdjup Grumlighet TOC fosfor kväve N/P-kvot mg/l m FNU mg/l µg/l µg/l Börringesjön 8,9, Fjällfotasjön 7,3, Yddingen 8,1, Havgårdssjön 7,9 1,8 4,3 8, Eksholmssjön 7,2 1,2 2,

6 Segeån 217 Inledning Föreliggande rapport utgör en sammanställning av resultaten från vattenundersökningarna i Segeån 217 som utförts i enlighet med det kontrollprogram som upprättats av Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd i samråd med länsstyrelsen. Ansvarig för undersökningarna i vattensystemet 217 har varit Ekologgruppen i Landskrona. Uppdragsgivare har varit Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd, som består av representanter för de berörda kommunerna (Svedala, Malmö, Burlöv, Vellinge, Trelleborg, Staffanstorp och Lund), Swedavia, vissa dikningsföretag, samt vissa företag. föreliggande årssammanställning har utförts av Ekologgruppen. Analyser av kväve, fosfor, totalt organiskt kol, klorofyll samt absorbans har gjorts av Alcontrol AB. Kontrollen av Segeåns vattensystem har under det gångna året omfattat totalt 14 provpunkter, varav nio i rinnande vatten samt fem sjöar. Data från vattenkontrollen kommer att finnas tillgängliga på Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråds hemsida: Provtagning, vissa analyser, undersökning av bottenfauna, månadsredovisning samt Spångholmsbäcken vid Torup. Foto: Jan Pröjts. 4

7 m3/s m3/s Segeån 217 Väderlek och vattenföring Vid väderstationen i Malmö uppmättes årsmedeltemperaturen under 217 till 9,4 o C, vilket var i nivå med 216 och samtidigt tydligt högre än medelvärdet för perioden (7,8 o C). Året var således varmt, med högre medeltemperaturer än normalt under samtliga 12 månader. Månader med stora temperaturöverskott var framförallt mars, maj, oktober och december. Nederbörden 217 mättes till totalt 766 mm, tydligt över normalvärdet för perioden (62 mm). Nederbörden var ojämnt fördelad under året, med störst överskott i juni och september oktober. Minst nederbörd föll i maj. Nederbördsmönstret påverkade medelvattenföring och övriga resultat under aktuella månader, med låga flöden under första halvan av året och höga under andra halvan. Vid Segeåns mynning var årsmedelvattenföringen 217 enligt S-hype-modellen 2, m 3 /s, vilket var under medelvattenföringen för åren : 2,5 m 3 /s. Den högsta beräknade veckomedelvattenföringen (6,7 m 3 /s) noterades i vecka 8. Årets lägsta vattenföring förelåg i vecka 34 med endast,36 m 3 /s o C Temperatur i Malmö Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec mm 217 Normal Nederbörd i Malmö Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 217 Normal Årsmedelvattenföring mynning Som figuren nedan visar var månadsmedelvattenföringen tydligt lägre än normalt under första halvan av året. Endast i november och december var vattenföringen över normalt. Ytterligare vattenföringsuppgifter redovisas i bilaga Månadsmedelvattenföring mynning Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec flöde 217 medel

8 mg/l Segeån 217 Vattenkemi - vattendragen Syretillstånd, syreförbrukning och organisk halt Syrgashalterna och syrgasmättnaden var tillfredställande under de flesta av provtagningstillfällena under året. Dock underskreds halten 5 mg/l i juni, augusti och oktober i Torrebergabäcken (pkt 1), med som lägst 3,6 mg/l. Eftersom provtagning endast sker varannan månad är det svårt att veta mer exakt hur låga syrgashalterna varit i vattendraget. I huvudfåran vid mynningen understeg syrgashalten inte 5 mg/l vid något tillfälle under årets veckoprovtagning. Som lägst uppmättes en halt på 5,6 mg/l den 1 augusti. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var syretillståndet 217 (baserat på minvärden): syrerikt (>7 mg/l) på tre provpunkter måttligt syrerikt (5 7 mg/l) på provpunkterna 1, 2, 18, 22b och 23 svagt (3 5 mg/l) på provpunkt 1 Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var den organiska halten baserat på årsmedelvärdet av TOC: mycket hög (>16 mg/l) i huvudfårans övre delar (pkt 1) samt i Spångholmsbäckens övre del (pkt 23) hög (12 16 mg/l) i nedströms Svedala delar (pkt 2, i Spångholmsbäckens mellersta och nedre delar (pkt 22b och 21) samt i Torrebergabäcken (pkt 1) måttligt hög (8 12 mg/l) i mellersta och nedre delarna av huvudfåran (pkt 9 och 18) låg (4 8 mg/l) i Risebergabäcken (pkt 15) 15 1 Syrgashalt 217 Den biologiska syrgasförbrukningen (BOD), mäts upp- och nedströms Svedala reningsverk (provpunkt 1 och 2). Skillnaderna mellan provpunkterna var små även under 217. Högst förbrukning uppmättes på uppströmspunkten i april (9,1 mg/l). Jämfört med 216 var medelvärdet något högre. Den organiska halten (i form av TOC) var vid ett flertal tillfällen hög eller mycket hög i vattensystemet, med högst halter uppströms Svedala (pkt 1) samt lägst i Risebergabäcken (pkt 15), baserat på årsmedelvärdet. De höga halterna av organiskt material uppströms Svedala beror på tydlig påverkan från Börringesjön. I medeltal var halterna i de flesta fall högre 217 än b huvudfåran biflöden MEDEL-VÄRDE MIN-VÄRDE MAX-VÄRDE 6

9 ms/m FNU Segeån 217 Ljusförhållanden och absorbans Värden för grumligheten (turbiditeten) visade samma mönster som tidigare, med högst värden i övre delen av huvudfåran och under perioder med högt flöde. Årets högsta värde (47 FNU) uppmättes nedströms Svedala (pkt 2) i februari. Som figuren till höger visar var grumligheten som lägst i Risebergabäcken (pkt 15) även under 217. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var vattnet baserat på årsmedelvärdet 217: Grumlighet b huvudfåran biflöden MEDEL-VÄRDE MIN-VÄRDE MAX-VÄRDE starkt grumlat (>7, FNU) på åtta provpunkter betydligt grumlat (2,5 7, FNU) i Risebergabäcken (pkt 15),2,15 Absorbans 217 Absorbans har mätts inom recipientkontrollen. Under året var medelvärdet högst i Torrebergabäcken (pkt 1) och lägst i Risebergabäcken (pkt 15).,1,5, b huvudfåran biflöden MEDEL-VÄRDE MIN-VÄRDE MAX-VÄRDE Försurningstillstånd och ledningsförmåga ph-värdena varierade mellan 7,5 8,2 under året, en bit över neutralpunkten (ph 7). Som konstaterats tidigare föreligger inga stora skillnader mellan olika delar av avrinningsområdet vad gäller ph-värdet och det finns heller inga tendenser till försurningsproblem p g a vattendragets välbuffrade karaktär. Vad gäller ledningsförmågan (konduktiviteten, mått av antalet lösta joner i vattnet) noteras oftast högst värden i de delar av avrinningsområdet som är mest påverkade av avlopp och jordbruk, d v s i vattendragets nedre delar. Årets högsta värde på 124 ms/m uppmättes i Risebergabäcken (pkt 15) i februari, och förhöjda värden där brukar bero på stark påverkan från dagvatten. Provpunkten uppströms Svedala (pkt 1) är till stor del påverkad av vatten från Börringesjön, varför variationerna brukar vara låga där under året Ledningsförmåga b huvudfåran biflöden MEDEL-VÄRDE MIN-VÄRDE MAX-VÄRDE 7

10 ug/l ug/l Segeån 217 Näringstillstånd Fosfor Under året uppmättes förhöjda halter av totalfosfor framförallt under sommarens lågflöden. Årets högsta halt uppmättes i övre delen av Spångholmsbäcken i augusti (pkt 23, 18 µg/l). Jämfört med föregående tioårsperiod var årsmedelhalterna låga i den övre delen av Segeå (pkt 1 och 2) samt i Risebergabäcken (pkt 15). På de övriga provpunkterna var medelhalterna ganska normala Totalfosfor (Tot-P) b huvudfåra biflöden MEDEL MIN-VÄRDE 217 MEDEL-VÄRDE 217 MAX-VÄRDE 217 Kväve Kvävehalterna brukar normalt vara som högst under vinterns högflöden och lägst under sommarens lågflöden. Under 217 uppmättes de högsta halterna av totalkväve i februari och december, med som högst halt i Torrebergabäcken (pkt 1) med 85 µg/l. Variationerna i halt under året var störst på mer jordbrukspåverkade provpunkter, men små i Spångholmsbäckens övre delar. Lägst halter uppmättes under lågflödet i augusti. Vad gäller årsmedelvärdet för totalkväve under 217 visar en jämförelse med föregående tioårsperiod på ganska normala värden, förutom i Torrebergabäcken (pkt 1) där medelhalten var tydligt högre. Lägst medelhalt under året noterades på uppströmspunkten i Spångholmsbäcken (pkt 23), vilken är minst jordbrukspåverkad. Andelen nitrat+nitritkväve (NO 3 +NO 2 -N) uppgick i medeltal till % av det totala kvävet, baserat på halter. I huvudfåran ökade andelen successivt nedåt på de fyra provpunkterna ( %). Uppströmspunktens lägre andel beror på påverkan från Börringesjön, framförallt under sommaren, då halten av nitratkväve i sjön är obefintlig. I Spångholmsbäckens uppströmspunkt (pkt 23) brukar andelen nitratkväve vara låg p g a liten andel omgivande jordbruksmark. Generellt är andelen nitratkväve högst under vinterns högflöden då utsköljningen av den lättlösliga nitraten är som störst. Detta märktes tydligt under högflödena i februari och december Totalkväve (Tot-N) b huvudfåran biflöden MEDEL MIN-VÄRDE 217 MEDEL-VÄRDE 217 MAX-VÄRDE 217 Ammoniumkväve (NH 4 -N) brukar normalt förekomma med högst halter under vintern, då även nitrathalten är som högst. Förhöjningar av ammoniumkvävehalten kan vara negativt för djurlivet i ån. Årets högsta halt uppmättes i Spångholmsbäckens övre delar i februari (pkt 23, 43 µg/l). Åsträckan nedströms Svedala reningsverk (pkt 2) kan ibland vara påverkad av förhöjda ammoniumhalter. 217 uppmättes högsta halten i april med 23 µg/l. Högst uppmätta ammoniumkvävehalt i utgående vatten från reningsverket i Svedala var 53 µg/l (september). Under övriga månader varierade halten mellan 6 och 32 µg/l. Påverkan från reningsverket på Segeån torde vara högst under lågflödesperioderna då utspädningseffekten är liten. 8

11 totalfosfor µg/l Segeån 217 Fosfor och kväve - jämförelse mellan olika provpunkter I diagrammet nedan redovisas en jämförelse En viss skillnad förelåg i kvävehalten mellan mellan totalfosfor- och totalkvävehalterna i de de övre och nedre delarna av huvudfåran, med olika grenarna i Segeåns vattensystem baserat högst medelhalt nedströms Svedala (pkt 2). på årsmedelvärdet för 217. Figuren visar alltså grafiskt näringsbelastningen i stora drag. Spångholmsbäcken avviker från övriga delar av avrinningsområdet genom framförallt lägre kvävehalter Spångholmsbäcken Huvudfåran 22b Torrebergabäcken 15 Risebergabäcken totalkväve µg/l 9

12 m Segeån 217 Vattenkemi - sjöarna Syretillstånd och organisk halt Syrgashalterna och syrgasmättnaden var tillfredsställande i sjöarna vid alla provtagningstillfällena under året (mätperiod maj september). Syrgasövermättnad (>1 % mättnad) uppmättes vid flera tillfällen, som högst 121 %. Vattentemperaturerna översteg 2 C endast i juni. Enda mätningen i Eksholmssjön i augusti gav en syrgashalt på 8,6 mg/l. Gällande organiskt material (TOC) så uppmättes högst halt i Fjällfotasjön, följt av Eksholmssjön. Halten av TOC var som vanligt lägst i Havgårdssjön. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var syretillståndet baserat på minimihalten under tre år ( ): syrerikt (>7 mg/l) i alla sjöarna Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var medelhalten av organiskt material (TOC): mycket hög (>16 mg/l) i Börringesjön, Fjällfotasjön, Yddingen och Eksholmssjön måttligt hög (8 12 mg/l) i Havgårdssjön Ljusförhållanden, klorofyll a och absorbans Siktdjupet i sjöarna är beroende dels av mängden plankton i vattnet, dels mängden uppvirvlat bottensediment från grundare partier. Eftersom samtliga undersökta sjöar är näringsrika, var siktdjupet lågt även under 217. Börringesjön hade lägst siktdjup med,31 m i medeltal vid fem provtagningar, medan Fjällfotasjön hade något högre siktdjup. Dessa sjöar är något olika, med mer dominans av lergrumlat och gulbrunt vatten i Börringesjön. Samtliga sjöar utom Havgårdssjön och Eksholmssjön hade 217 lågt siktdjup (<1 m) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (mätning med vattenkikare). Som figuren nedan visar var siktdjupet i Havgårdssjön ovanligt stort jämfört med tidigare, vilket troligen har samband med sjunkande näringshalter. Siktdjup I Yddingen var siktdjupet något högre än i Fjällfotasjön, men är även den utsatt för grumling i samband med vind. I den djupare och mer vindskyddade Havgårdssjön var siktdjupet större, i medeltal 1,6 m. Vid första provtagningen i maj brukar sjön uppvisa klart, fint vatten. I år var siktdjupet utan vattenkikare hela 2,1 m vid denna tidpunkt. Variationerna i siktdjup var som vanligt små i de mest grumliga sjöarna under säsongen. Eksholmssjön avviker från övriga sjöar i sin vattenkemi och allmänna utseende genom mer humöst vatten, eftersom den är påverkad av tillrinning från omgivande myrmarker. ph- och ledningsförmågan är lägre än i de andra sjöarna, vilket också var tydligt 217 (ph 6,4). Den är dock ganska näringspåverkad. I år var siktdjupet relativt högt (,9 m) vid det enda besöket i augusti. 2, 1,5 1,,5, Börringesjön Fjällfotasjön Yddingen Havgårdssjön Eksholmssjön MEDEL MIN-VÄRDE 217 MEDEL-VÄRDE 217 MAX-VÄRDE 217 1

13 ug/l mg/m3 Segeån 217 Lågt siktdjup är i de flesta fall korrelerat med höga värden för grumlighet. Detsamma gäller för halten av klorofyll a, vilken ger ett grovt mått på växtplanktonbiomassan i vattnet. Högst klorofyllhalt uppmättes i Fjällfotasjön i augusti (86 mg/m 3 ). Av sjöarna hade Fjällfotasjön högst medelhalt 217. Havgårdssjön och Eksholmssjön uppvisade betydligt lägre halter än de andra sjöarna. Jämfört med föregående tioårsperiod uppvisade Börringesjön, Havgårdssjön och Eksholmssjön låga halter av klorofyll a i medeltal, medan halterna i Fjällfotasjön och Yddingen var något högre än vanligt 217. Absorbans är analyserad i sjöarna under säsongen. Lägst värden uppvisade som vanligt Havgårdssjön. I Eksholmssjön är värdet alltid naturligt mångdubbelt högre än i de andra sjöarna, beroende på humöst vatten.,4,3,2,1, Absorbans 217 Börringesjön Fjällfotasjön Yddingen Havgårdssjön Eksholmssjön MEDEL-VÄRDE MIN-VÄRDE MAX-VÄRDE 1 Klorofyll a Börringesjön Fjällfotasjön Yddingen Havgårdssjön Eksholmssjön MEDEL MIN-VÄRDE 217 MEDEL-VÄRDE 217 MAX-VÄRDE 217 Näringstillstånd Fosfor Eftersom samtliga sjöar kan betraktas som näringsrika är också halterna av totalfosfor höga. Halterna brukar vara som högst under den intensivaste planktonblomningen, vilket är beroende av vädret. Högst halt uppmättes 217 i Fjällfotasjön i augusti och september (16 µg/l). Fosforhalterna i Yddingen och Havgårdssjön var tydligt lägre. Den enda provtagningen i Eksholmssjön i augusti resulterade i en totalfosforhalt på 66 µg/l, vilket var i nivå med 216. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var medelhalten av totalfosfor under 217: extremt hög i Fjällfotasjön (>1 µg/l) mycket hög i Börringesjön och Eksholmssjön (51 1 µg/l) hög i Yddingen och Havgårdssjön (25 5 µg/l) Vid jämförelse med föregående tioårsperiod noterades generellt låga halter i alla sjöar under 217. Figuren nedan visar också att haltvariationerna under säsongen var störst i de mest näringsrika sjöarna, men låg i Havgårdssjön. Se vidare sidan 17 angående trender för fosforhalten i sjöarna Totalfosfor (Tot-P) Börringesjön Fjällfotasjön Yddingen Havgårdssjön Eksholmssjön MEDEL MIN-VÄRDE 217 MEDEL-VÄRDE 217 MAX-VÄRDE

14 ug/l Segeån 217 Kväve Totalkvävehalterna under året följde det förväntade mönstret med högst halter i de mest näringsrika Börringe- och Fjällfotasjön. Maxhalten uppnåddes i augusti i Fjällfotasjön (4 µg/l). I de tre andra sjöarna var halterna lägre och höll sig i de flesta fall mellan 1 och 2 µg/l. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder visade resultaten 217 (baserat på årsmedelvärdet) på: mycket höga totalkvävehalter ( µg/l) i tre sjöar hög totalkvävehalt ( µg/l) i Havgårdssjön och Eksholmssjön måttlig kväveunderskott i Eksholmssjön (N/P-kvot 1 15) kväve fosforbalans i tre sjöar (N/P-kvot 15 3) kväve överskott i Yddingen (N/P-kvot >3) Större delen av kvävet är bundet i organisk form under sommarmånaderna, då proverna tas. Halten av nitrat+nitritkväve är då mycket låg, oftast under detektionsgränsen, eftersom upptaget av lättillgängligt kväve är stor genom den kraftiga planktontillväxten. Högsta halt uppmättes i Havgårdssjön vid första provtagningen i maj (38 µg/l). Havgårdssjön uppmättes en detekterbar halt av ammoniumkväve vid fyra av fem tillfällen under 217, vilket indikerar en lägre fotosyntesaktivitet i sjön. Vad gäller årsmedelvärdet för totalkväve 217 visar en jämförelse med föregående tioårsperiod på normala eller låga halter i sjöarna. Se vidare sidan 17 angående trender för kvävehalten i sjöarna Totalkväve (Tot-N) Börringesjön Fjällfotasjön Yddingen HavgårdssjönEksholmssjön MEDEL MIN-VÄRDE 217 MEDEL-VÄRDE 217 MAX-VÄRDE 217 Även halterna av ammoniumkväve brukar ligga under detektionsgränsen i sjöarna. I 12

15 ton m3/s ton m3/s ton m3/s ton m3/s Segeån 217 Ämnestransporter Totalt organiskt kol (TOC) Den största transporten av TOC skedde under högflödet i december (142 ton). Under sommaren var transporten låg, som lägst i augusti med endast 13 ton. 15 Månadstransport TOC 6 Den sammanlagda transporten av totalt organiskt kol till Öresund uppgick 217 till 68 ton, vilket är tydligt lägre än medeltransporten under perioden (917 ton). Skillnaderna beror i hög grad på variationer i vattenföringen, som figuren till höger visar. 1 5 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec TOC ton medelflöde m3/s 4 2 Årstransport TOC TOC ton medelflöde m3/s Fosfor Fosfortransporten var som högst under högflödesperioderna, med som mest 1,4 ton under december (22 % av årets hela mängd under månaden). Under sommaren var transporten låg (som minst,15 ton i augusti). Under hösten skedde en kraftig transportökning, vilket brukar vara fallet. 1,5 1,,5 Månadstransport fosfor Sammanlagt uppgick transporten av fosfor till Öresund till 6,3 ton 217, vilket är högre än 216 (4,2 ton) men i nivå med 215 och samtidigt under medeltransporten för perioden Transporten följer flödena ganska väl, som figurerna till höger visar., Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Tot-P ton medelflöde m3/s Årstransport fosfor Tot-P ton medelflöde m3/s 13

16 ton m3/s ton m3/s Segeån 217 Kväve Transporten av kväve under 217 följde flödet väl som figuren till höger visar. Transporterna var högst under högflödet i december, med 65 ton (24 % av årets kvävemängd). Från april till oktober var däremot transporterna av kväve låga. Som lägst var transporten i augusti, då endast 1,8 ton kväve nådde Öresund. Nitratkväve utgjorde i medeltal 79 % av det totala kväveutflödet. Baserat per månad var andelen som lägst i augusti (44 %) och som högst i mars (ung. 1 %). Transporten av totalkväve till Öresund 217 uppgick till 273 ton, vilket var ungefär högre än 216 men i nivå med 215. Enligt figuren till höger framgår att transporten av kväve i stora drag följer årsmedelvattenföringen, med stora skillnader mellan olika år. Svedala reningsverks andel av den totala belastningen på Öresund redovisas närmare i bilaga 6. År 217 har reningsverkets andel varit 3,8 % för fosfor och 3, % för kväve. Månadstransport kväve Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Tot-N ton medelflöde m3/s Årstransport kväve Tot-N ton medelflöde m3/s Arealförlust Arealförlusten för totalfosfor 217 var,19 kg/ha inom hela Segeåns avrinningsområde. I medeltal åren var den specifika förlusten,17 kg/ha och år. Arealförlusten för totalkväve uppgick samtidigt under 217 till 8,2 kg/ha. I medeltal under åren var förlusten 7,6 kg/ha och år. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var den arealspecifika förlusten för Segeån som helhet under treårsperioden: Vid provpunkt 2 nedströms Svedala reningsverk var arealförlusten för totalfosfor 217,32 kg/ha. För totalkväve var arealförlusten 13 kg/ha. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var arealförlusten vid provpunkt 2: hög för totalfosfor hög för totalkväve hög för totalfosfor hög för totalkväve 14

17 µg/l ug/l µg/l ug/l Segeån 217 Trender fosfor och kväve Trend vattendrag Vattenföringen under året påverkar halterna av både kväve och fosfor, vilket försvårar en utvärdering av eventuella trender i kväve- och fosforbelastningen under längre tidsperioder. Genom att dividera årstransporten av kväve och fosfor med den totala vattenföringen kan man till en viss del kompensera för vattenföringens inverkan vid utvärdering av eventuella trender Trend fosfor mynningen Transportens storlek påverkas emellertid i hög grad av hur högvattenflödena är fördelade under året och hur väderlek samt hydrologiska förhållanden i övrigt ser ut vid dessa flödestoppar. De flödesviktade halterna kan således inte till fullo kompensera för vädrets nycker under de olika åren. 6 4 flödesviktad halt fosfor Trend kväve mynningen Trendlinjen i figurerna visar att både fosfor och kväve tenderar att minska under perioden inom Segeåns vattensystem. Tendensen finns också inom andra sydvästskånska vattendrag. Trenden under den senaste tioårsperioden visar dock på en bruten nedgång för både fosfor och kväve som figurerna till höger visar. 2 flödesviktad halt kväve Trend fosfor mynningen flödesviktad halt fosfor 1 8 Trend kväve mynningen flödesviktad halt kväve 15

18 totalkväve ug/l totalfosfor ug/l Segeån 217 Nedan visas trenderna under senaste tioårsperioden för fosfor och kväve på provpunkterna uppströms och nedströms Svedala (provpunkt 1 och 2). Det är inga stora skillnader mellan provpunkterna, vare sig för totalfosfor eller totalkväve. Dock är trenden för fosfor svagt stigande under perioden, vilket till viss del beror på höga halter under högflödet hösten 214. För kväve är trenden stabil på uppströmspunkten, men något nedåtgående på nedströmspunkten. 3 Trend fosfor Svedala uppströms Svedala pkt 1 nedströms Svedala pkt 2 Linjär (uppströms Svedala pkt 1) Linjär (nedströms Svedala pkt 2) Trend kväve Svedala uppströms Svedala pkt 1 nedströms Svedala pkt 2 Linjär (uppströms Svedala pkt 1) Linjär (nedströms Svedala pkt 2) 16

19 µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Segeån 217 Trend sjöar Figurerna visar resultaten för fyra sjöar under perioden gällande halten totalfosfor och totalkväve med trendlinjer inlagda (5 prov/år). Börringesjön Trenden under perioden är nedåtgående för både fosfor och kväve, men halterna är fortfarande höga. Yddingen Trenden är nedåtgående för fosfor men något uppgående för kväve under tioårsperioden Yddingen totalfosfor Börringesjön totalfosfor Yddingen totalkväve Börringesjön totalkväve Havgårdssjön Trenden är tydligt nedåtgående för fosfor under tioårsperioden, medan den är stabil för kväve. Sjön är den minst näringsrika av de undersökta sjöarna. Fjällfotasjön Trenden for fosfor är stabil, men uppåtgående för kväve under tioårsperioden. Sjön har de högsta näringshalterna av de undersökta sjöarna. 1 8 Havgårdssjön totalfosfor Fjällfotasjön totalfosfor Havgårdssjön totalkväve Fjällfotasjön totalkväve

20 Segeån 217 Bottenfauna I Segeån vid Brännemölla uppströms Svedala reningsverk (provpunkt 1) var bottenfaunasamhället under 217 betydligt påverkat av näringsämnen enligt Danskt Faunaindex, som ger ett mått på organiskeutrofierande föroreningar. Således var bedömningen samma som Artantalet kunde betecknas som måttligt. Liksom tidigare år var mer föroreningståliga grupper dominerande i antal framför renvattenkrävande. Dagsländor saknades helt och hållet i proverna, vilket är anmärkningsvärt. Filtrerande nattsländor inom gruppen Hydropsyche var talrika, vilket är vanligt nedströms sjöar då den organiska halten är hög. Inga rödlistade eller ovanliga arter hittades i proverna. Lokalen nedströms Svedala reningsverk (provpunkt 2) uppvisade i år betydlig föroreningsgrad enligt Danskt Faunaindex, således samma bedömning som fyra tidigare år. Anmärkningsvärt 217 var det låga artantalet och tämligen utarmade förhållanden, vilket torde bero på näringsbelastningen samt påverkan från reningsverk och dagvatten. Liksom på uppströmslokalen var föroreningståliga djur dominerande i antal framför renvattenkrävande. Inga rödlistade eller ovanliga arter noterades på lokalen. Sammanfattningsvis var påverkansgraden enligt föroreningsindexet betydlig på lokal 1 uppströms Svedala och betydlig på lokal 2 nedströms Svedala. Antal arter av dag-, bäck- och nattsländor (EPT-index) har varierat en del under åren, framförallt på uppströmslokalen, vilket torde indikera instabila förhållanden för dessa grupper där. En gradvis försämring har samtidigt skett på nedströmslokalen, vilket indikerar en pågående störning i vattenmiljön. Provpunkt nr läge Antal taxa Antal ind/m2 Shannons div.index ASPTindex Danskt Naturvärdesindex Föroreningsindex poäng bedömning poäng bedömning 1. Segeå, Brännemölla (upp AR) ,2 5,4 4 betydlig allmänt 2. Segeå, L. Svedala (ned AR) ,1 4,5 4 betydlig allmänt Föroreningspåverkan enligt Danskt Faunaindex (DFI) EPT-index Artantal av dagsländor, bäcksländor och nattsländor obetydlig 7 1 svag måttlig betydlig stark stark-mkt stark mkt stark Segeå, uppströms AR Segeå, nedströms AR Segeå, uppströms AR Segeå, nedströms AR 18

21 Segeån 217 Klassning av Ekologisk status Inom vattenförvaltningen tillämpas statusklassning enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19). Statusklassning görs i en fallande femgradig skala: Hög, God, Måttlig, Otillfredställande och Dålig. För Segeån 217 har klassning gjorts för fosfor och bottenfauna i vattendrag samt för fosfor och siktdjup i sjöar. Vattendrag Näringsämnen Fosfor Klassningen har räknats ut genom kvoten=referensvärde/medelvärde totalfosforhalt Referensvärden har inhämtats från Viss, VattenInformationsSystem Sverige och gäller perioden Vattenförekomst (provpunkt) Segeå: Spångholmsbäcken-Börringesjön (2) Segeå: Torrebergabäcken-Spångholmsbäcken (9) Segeå: Havet-Torrebergabäcken (18) Spångholmsbäcken (21) Torrebergabäcken (1) Fosfor status Dålig Dålig Dålig Otillfredställande Måttlig Erhållen EK (Ekologisk kvalitetskvot) 217 varierade mellan,118 och,416. I de tre vattenförekomsterna i huvudfåran varierade kvoten mellan,118 och,144. Jämfört med 216 får samtliga vattenförekomster samma status. Om vattenförekomsterna ska uppnå god status och EK ligga över,5 måste medelhalten sänkas till 25 µg/l i Segeå, till 4 µg/l i Spångholmsbäcken samt till 8 µg/l i Torrebergabäcken, baserat på aktuella referensvärden. Bottenfauna Klassningen räknas ut genom en sammanvägning av indexen ASPT (ekologisk kvalitet), DJ (näringspåverkan) samt MISA (surhet). Index med sämst klassning avgör den sammanvägda klassningen. För klassningen av bottenfauna vid provpunkterna 1 och 2 erhölls 217 hög status för provpunkt 1 och god för provpunkt 2, om man följer indexen strikt. I det andra fallet berodde resultatet på en ekologisk kvot på under,9 gällande ASPT-indexet, d v s under hög status. Resultat gällande näringspåverkan (DJ) ger hög status enligt indexet, men överensstämmer inte med resultatet från Danskt Faunaindex i föregående avsnitt. Detta index ger troligen en mer rättvis bild av näringspåverkan i vattendraget, något som även de vattenkemiska resultaten visar på. En expertbedömning av resultaten visar på status sämre än hög på båda provpunkterna. 19

22 Segeån 217 Sjöar Nedanstående tre sjöar utgör vattenförekomster inom vattenförvaltningen och statusen kan således bedömas. Näringsämnen - Fosfor Klassningen har räknats ut genom kvoten=referensvärde/medelvärde totalfosforhalt Referensvärden har inhämtats från Viss, VattenInformationsSystem Sverige och gäller perioden Provpunkt Börringesjön Fjällfotasjön Yddingen Fosfor status Dålig Dålig Otillfredställande Resultatet överensstämmer ganska väl med klassningen enligt bedömningsgrunderna på sidan 3, och statusen är densamma som 216. Erhållen EK (Ekologisk kvalitetskvot) 217 varierade mellan,114 och,242. Om sjöarna skall uppnå god status gällande fosfor måste kvoten överskrida,5 och medelhalten således sänkas till 2 3 µg/l i ovanstående sjöar. För att uppnå måttlig status och EK >,3 gäller medelhalten 35 4 µg/l. Ljusförhållanden - Siktdjup Klassningen har räknats ut genom kvoten=medelvärde siktdjup 217/referensvärde. Referensvärde har inhämtats från Viss, VattenInformationsSystem Sverige. Provpunkt Börringesjön Fjällfotasjön Yddingen Siktdjup status Dålig Dålig Dålig Som resultat har erhållits en kvot tydligt under,25, vilket ger en dålig status för de tre sjöarna. Beräknad status är densamma som 216. Om sjöarna skall uppnå god status gällande siktdjup måste kvoten överskrida,5 och siktdjupet öka till minst 1,5 2 meter i ovanstående sjöar. Måttlig status kräver siktdjup på ca 1,2 meter. 2

23 Segeån 217 Bilaga 1 Segeåns recipientkontrollprogram Nr Provpunkt Provtagningsplats Koordinat RN Kommun Frekvens/år Vattendrag 1 Sege å, uppstr. Svedala AR Brännemölla Svedala 6 2 Sege å, nedstr. Svedala AR söder Krågeholm Svedala 6 9 Sege å Lilla Mölleberga Malmö 6 18 Sege å NV Valdemarsro Burlöv 6 18i Sege å NV Valdemarsro Burlöv Spångholmsbäcken vid utlopp till Sege å Svedala 6 22b Spångholmsbäcken bron vid Torupsvägen Svedala 6 23 Spångholmsbäcken uppstr. Torupsdammen Svedala 6 1 Torrebergabäcken vägbron NO Mölleberga Staffanstorp 6 15 Risebergabäcken bro 25 m upp utflödet Malmö 6 Sjöar Börringesjön centrala delarna Svedala 5 Fjällfotasjön centrala delarna Svedala 5 Yddingen centrala delarna Svedala 5 Havgårdssjön centrala delarna Svedala 5 Eksholmssjön centrala delarna Svedala 1 Förklaringar provtagningsfrekvens 6 ggr/år -februari, april, juni, augusti, oktober, december 5 ggr/år -maj-september, 1 ggr/år-augusti 52 ggr/år-veckoprovtagning (blandas flödesproportionellt till månadsprover efter årets slut) Förklaringar program Vattendrag Sjöar Veckoprovtagning 18i Temperatur Temperatur Temperatur ph ph Konduktivitet Konduktivitet Konduktivitet Syrgas Grumlighet Grumlighet Syrgasmättnad Syrgas Syrgas Syrgasmättnad Syrgasmättnad TOC TOC TOC Totalfosfor Totalfosfor Totalfosfor Nitrat+nitritkväve Nitrat+nitritkväve Nitrat+nitritkväve Totalkväve Ammoniumkväve Ammoniumkväve Totalkväve Totalkväve Absorbans Siktdjup Klorofyll a Absorbans BOD 7 : Biologisk syrgasförbrukning, endast provpunkt 1 och 2. Bf: Bottenfauna, 1 gång/år (höst) vid provpunkt 1 och 2. 21

24 Segeån 217 Bilaga 2 Metodik Vattenföring och transportberäkning Vattenföringsuppgifter har inhämtats från SMHI:s vattenföringsstation vid Svedala. Värden har erhållits från SMHI för varje provtagningsdag och redovisats på nedströms liggande provpunkt (provpunkt 2). Även årssammanställning av vattenföringsvärden har erhållits från SMHI. Vattenföringsuppgifter för transportberäkningen vid mynningen av Segeån (provpunkt 18) har erhållits från SMHI:s S-Hype-modell, som sedan 21 ersatt den tidigare PULS-modellen. Tidigare transportberäkningar fram till 29 är beräknade enligt PULS-modellen. Transportberäkningarna av totalkväve, nitrat+nitritkväve, totalfosfor och TOC har grundats på halterna i månadsprov som blandats flödesproportionellt av veckoprov från provpunkten 18 (intensivstationen). Vid beräkningar för transporter och arealförluster vid provpunkt 2 har årsmedelflöde och årsmedelhalt använts. Kemiska vattenundersökningar All provtagning har utförts av Ekologgruppen (ackred. nr 1279) och följt Svensk Standard SS Proverna i vattendragen togs i mitten av åfåran eller från strandkanten med hjälp av en käpphämtare alternativt från bro med en ruttnerhämtare. I sjöarna har proven tagits från båt i mitten av sjön med ruttnerhämtare (ytprov). Mätning av syrgas och temperatur gjordes i fält. Proverna förvarades mörkt och svalt under transporten till laboratoriet. Veckoprovtagning har skett en gång i veckan (52 ggr/år) vid punkt 18. Vattenproven har sedan frysts för att vid årets slut blandas flödesproportionellt till månadsprov (12 st). Provtagningen har omfattat nedanstående parametrar. Parameterlista Hänvisningar görs till analysmetod enligt Svensk Standard utgiven av Standardiseringskommissionen i Sverige och laboratorium (EG = Ekologgruppen, Landskrona, ackred. nr och ALcontrol AB, ackred. nr. 16). Parameter Metod Mätosäkerhet* Laboratorium Provtagning ISO , ISO , SS-EN ISO 19458, SS EG Temperatur SS_EN ISO 5814, instr. WTW, Oxi EG ph SS-EN ISO 1523:212,3 EG Konduktivitet SS-EN 27888, utg. 1, mod 1% EG Turbiditet (grumlighet) SS-EN ISO 727-1:216 25% EG Syrehalt SS-EN ISO 5814: % EG Syremättnad SS-EN ISO 5814: % EG Biokemisk syreförbr, BOD7** SS-EN , utg 1 35% EG Siktdjup Handledn f miljöövervakn, hav, mod. 15% EG Totalt organiskt kol, TOC SS-EN % Alcontrol AB Totalfosfor, Tot-P SS-EN ISO : % Alcontrol AB Nitrit+nitrat-kväve, NO2+3-N ISO :213 C 1-5% Alcontrol AB Ammoniumkväve, NH4-N ISO :213 B 15-5% Alcontrol AB Totalkväve, Tot-N SS-EN 1226: % Alcontrol AB Klorofyll a SS mod 15-3% Alcontrol AB Absorbans, 42 nm, filt SS-EN ISO 7887:212, C mod 15% Alcontrol AB *angivna mätosäkerheter är haltberoende och beräknade med täckningsfaktor 2. Närmare uppgifter kan erhållas från respektive laboratorium. **beträffande BOD7 redovisas, på kundens begäran, även värden utanför ackrediterat mätområde (,5-6 mg/l). 22

25 Bottenfauna Segeån 217 Bilaga 2 Undersökningen har utförts av Ekologgruppen i Landskrona AB, som är av Swedac ackrediterat organ. Metodiken följer följande metoder, vilka Ekologgruppen är ackrediterade för (ackred nr 1279): SS EN ISO 187:212 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag - tidsserier, Ver 1:1, Jan Pröjts har stått för provtagningen, utfört de taxonomiska bestämningarna och sammanställt resultaten. Tilda Holmström utförde sorteringsarbetet. Undersökningen har omfattat två provpunkter i rinnande vatten. Bottenfaunaproverna togs den 21 december 217. Vid varje provpunkt i vattendragen togs 5 sparkprov över en sträcka av vardera 1 m under 6 sekunder. Proven togs över likartade substrat, företrädelsevis över hårda bottnar med inslag av block, sten, grus och sand. Delproven har hållits isär. Utöver sparkproven togs ett kvalitativt sökprov under 1 minuter i de miljöer som fanns på lokalen, men som inte blivit representerade i sparkproverna. Proven konserverades i fält med etanol (8 %) till en koncentration av ca 7 %. En skiss över lokalen och platserna för de enskilda delproven ritades in på en fältblankett. Varje lokal fotograferades och fotopunkt markerades på skissen. Lokalbeskrivningen följer Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Lokalbeskrivningen, Ver Provpunkternas lämplighet för bottenfaunaprovtagning kommenteras också. Med bra lokal eller bra prov menas i detta sammanhang en lokal med hård botten där olika substrat finns representerade (sand, grus, sten och block) och att djup och vattenflöde inte är större än att man kan gå ut i ån med sjöstövlar. Med en dålig lokal avses en lokal där bottnen är av annan karaktär t ex mjuk och dyig eller bara består av större block och/eller där det p g a djup eller flöde ej går att komma ut i åfåran. Sorteringsarbetet har skett på laboratorium under starkt ljus och förstoring. En sortering och noggrann utplockning av allt insamlat material har skett. För räkning av vissa mikroskopiska djur, som ibland förekommer i så stora mängder att det är orimligt att plocka ut dem (t ex Chironomidae, Simuliidae och Oligochaeta) har 2 % av provet tagits ut och räknats i mikroskop. Artbestämningsarbetet har utförts under preparer- och ljusmikroskop. Provtagningskvalitet Undersökningens provtagningskvalitet har beräknas som den förändring av antalet taxa som blir då det sista delprovet räknats med (räknas i delprovsordning ). Värdet redovisas i artlistetabellen där det klassas enligt följande. Om förändringen är < 8 % bedöms provtagningskvaliteten vara mycket god (anges med blåfärgad cell och värde >92), 3 8 % god (gul cell, värde 7 92) och > 3 % svag (orange cell, värde under 7). Art- och individantal Antalet påträffade taxa (arter) för varje lokal har räknats fram både exklusive och inklusive sökprovets arter. Vid utvärderingen har antalet taxa angivits inklusive sökprovets arter. En beräkning har också gjorts av antalet individer per lokal och per kvadratmeter. Dessa uppgifter skall dock endast ses som mycket grova skattningar, eftersom metoden inte är helt kvantitativ. Vid utvärderingen kommenteras antal påträffade taxa (inklusive sökprov) och antal individer/m 2 med följande begrepp: mycket lågt lågt/litet måttligt högt mycket högt antal taxa < >45 antal individer/m 2 < >4 23

26 Segeån 217 Bilaga 2 Funktionella grupper Beroende på hur djuren samlar in sin föda kan de delas in i så kallade funktionella grupper: 1. Filtrerare: Lever av plankton och detritus från den fria vattenmassan, som de fångar genom att filtrera vattnet med nät eller tentakler. 2. Detritusätare: Äter detritus (halvnedbrutet organiskt material med mikrober) på bottnen. 3. Predatorer: Rovdjur som lever av andra djur. 4. Skrapare: Äter påväxtorganismer som skrapas loss från bottnar och vattenväxter. 5. Sönderdelare: Lever av grovt organiskt material t ex växtdelar. Proportionerna mellan de olika funktionella grupperna kan användas som ett index för bottenfaunasamhällets struktur. I ett vattensystems övre delar (bäckar och mindre vattendrag) är sönderdelare (t ex bäcksländor) och skrapare (t ex många nattsländor och dagsländor) vanligare, medan de nedre delarna i vattendraget med mer nedbrutet organiskt material har fler filtrerande och detritusätande djur. Många av de försurningskänsliga djuren är skrapare. I artlistan anges varje taxas funktionella grupp. Försurningsindex Försurningspåverkan har angivits för varje lokal enligt försurningsindex (Henriksson & Medin 199). En expertbedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs dock alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av lokalens försurningspåverkan. I de fall bedömningen inte följer försurningsindex motiveras det i texten. Indexet har 8 kriterier som vardera ger 1-3 poäng. Den sammanlagda poängen för lokalen bedöms i en 3-gradig skala där -4 poäng ger bedömningen stark eller mycket stark påverkan, 4-6 poäng ger betydlig påverkan och 6 poäng eller mer ger bedömningen ingen eller obetydlig påverkan. Tanken bakom de flytande gränserna är att poäng, som utdelats för t ex förekomst av någon försurningskänslig dagsländeart, inte skall tillmätas alltför stor betydelse om arten endast påträffas i enstaka exemplar. Ett annat exempel är att om flera kriterier tyder på avsaknad av försurningspåverkan, men t ex antal taxa är för lågt för att ge tillräckligt hög poäng vid fasta poänggränser kan ändå lokalen bedömas som icke påverkad. Kriterierna i försurningsindexet är: 1. Försurningskänsligaste (se artlista, kolumn "A") arten bland dag-, bäck- och nattsländor. Känslighet anges efter Degerman et al 1994 (med något undantag). Kan ge max 3 poäng. Kritiskt ph-intervall: >5,4 ger 3 p; 5,4 5, ger 2 p; 4,9-4,5 ger 1 p 2. Förekomst av iglar ger 1 poäng 3. Förekomst av skalbaggefamiljen Elmididae ger 1 poäng 4. Förekomst av snäckor ger 1 poäng 5. Förekomst av musslor ger 1 poäng 6. Kvoten mellan antalet individer av dagsländesläktet Baetis* och antalet bäcksländeindivider, Baetis/Plecoptera index > 1, ger 2 p; 1,-,75 ger 1 p och <,75 ger ingen poäng. 7. Antal taxa. Över 25 taxa (inkl sökprov)** ger 1 poäng och mer än 4 taxa*** ger 2 poäng. 8. Förekomst av märlkräftan Gammarus sp ger 3 poäng. Modifiering En modifiering har gjorts för att anpassa indexet till sjölitoraler (se pkt 6 och 7 ovan) * i sjölitoralen familjen Baetidae, ** i sjölitoral > 2 taxa, *** i sjölitoral > 3 taxa. Beteckningen ingen eller obetydlig påverkan har ändrats till obetydlig påverkan. Dessutom är klassindelningen något modifierad. Provpunkter med 6-7 indexpoäng benämns måttligt påverkade och gränsen för obetydlig påverkan har ändrats från >6 till >7, vilket ger följande klassindelning: -4 p = stark-mkt stark försurningspåverkan 4-6 p = betydlig påverkan 6-7 p = måttlig påverkan >7 p = obetydlig påverkan 24

27 Segeån 217 Bilaga 2 Föroreningsindex Danskt faunaindex (DFI) Påverkan av organisk/eutrofierande förorening har angivits för varje lokal. Som underlag har Danskt Faunaindex använts (Naturvårdsverkets Rapport 4913). Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag). En expertbedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av föroreningspåverkan. Vid de lokaler som är försurningspåverkade, blir bedömningen av organisk/eutrofierande påverkan svår, eftersom försurningen slår ut arter som även är viktiga indikatorarter för organisk påverkan. Försvårande för utvärderingen är också om lokalen ligger nära sjöutlopp, där det naturligt utvecklas samhällen med många filtrerande organismer. Detta kan i hög grad påminna om de samhällen som utvecklas nedströms en del punktutsläpp innehållande organiskt material. En annan yttre faktor som kan vara av betydelse i små vattendrag är risken för uttorkning under torrperioder och bottenfrysning under sträng kyla. Risken för detta är störst på lokaler med mycket små tillrinningsområden. Danskt faunaindex består av två delar. Först räknar man ut differensen mellan antalet positiva (renvatten) och negativa (smutsvatten) indikatorarter/grupper. Positiva arter/grupper är: virvelmaskar, släktet Gammarus, varje bäcksländesläkte, varje dagsländefamilj, skalbaggesläktet Helodes, och arterna Elmis aenea och Limnius volckmari, nattsländesläktet Rhyacophila, varje familj husbyggande nattsländor, snäckan Ancylus fluviatilis. Negativa indikatorarter/grupper är Oligochaeta om 1 eller fler individer hittats, iglarna Helobdella stagnalis och Erpobdella, sötvattensgråsugga (Asellus aquaticus), sävsländesläktet Sialis, och av Diptera: familjen Psychodidae och släktena Chironomus och Eristalis, musselsläktet Sphaerium och snäcksläktet Lymnaea. Eftersom flertalet snäckor i släktet Lymnaea numera benämns Radix, har vi valt att ersätta Lymnaea med Radix i indexet. Det räcker med en individ för att indikatorarten/gruppen skall få poäng. När differensen mellan positiva och negativa indikatorarter/grupper beräknats går man in i en tabell för att få faunaindexet. Differensen avgör i vilken kolumn man går in i. Avgörande för indexvärdet är också vilken rad man går in på. På raderna rangordnas djur i nyckelgrupper där de djur som indikerar den renaste miljön står på översta raden (nyckelgrupp 1). För att få gå in på den översta raden måste mer än en av arterna/grupperna i nyckelgrupp 1 finnas på lokalen. Dessutom måste minst 2 individer av arten/gruppen finnas för att få räknas. Om ingen av nyckelgrupp 1 arterna/grupperna finns på lokalen så går man vidare ner i tabellen till nyckelgrupp 2. För att få gå in på denna raden får inte antalet individer av Asellus aquaticus och/eller Chironomidae överstiga 4. Andra villkor gäller för några andra rader. Indexet kan anta ett värde mellan 1 7, där klass 7 betecknar den mest opåverkade miljön. Vi har även namnsatt klasserna för organisk/eutrofierande föroreningspåverkan enligt nedan. I vissa fall, t ex vid starkt försurningspåverkade lokaler, följs dock inte indexvärdets beteckning. 7 = obetydlig påverkan 3 = stark påverkan 6 = svag påverkan 2 = stark - mycket stark påverkan 5 = måttlig påverkan 1 = mycket stark påverkan 4 = betydlig påverkan 25

28 Segeån 217 Bilaga 2 Naturvärdesindex Indexet (efter Nilsson, C. et al 21) har konstruerats för att belysa ett vattendrags naturvärde, främst med hjälp av kriterierna biologisk mångformighet och raritet. En total bedömning av lokalens status ligger dock alltid till grund för den slutgiltiga naturvärdesbedömningen. Kriteriepoäng ges på följande sätt: Rödlistade arter (se nedan) i kategori RE, CR, EN och VU ger 16 poäng/art, kategori NT och DD ger 6 p/art. Antal taxa vattendrag: ger 1 p, 46-5 ger 3 p, >5 ger 1 p Antal taxa sjölitoral: ger 1 p, ger 3 p, >35 ger 1 p Diversitet (Shannon) vattendrag: >3,85-4,15 ger 1 p, >4,15 ger 3 p Diversitet (Shannon) sjölitoral: >3,8-4, ger 1 p, >4, ger 3 p Raritet: Varje ovanlig art (se nedan under rödlistade arter) ger 3 p Poängskala för bedömning av naturvärde: - >16 Mycket högt naturvärde Högt naturvärde - -6 Allmänt naturvärde Rödlistade arter Rödlistade arter har klassificerats enligt ArtDatabanken 215. Rödlistade arter i Sverige 215. Artdatabanken, SLU. Även tidigare naturvärden har räknats om efter de nya klassningarna i rödlistan. Rödlistekategorierna anges nedan: Den svenska rödlistans kategorier: RE Regionally Extinct (Försvunnen) CR Critically Endangered (Akut Hotad) EN Endangered (Starkt Hotad) VU Vulnerable (Sårbar) NT Near Threatened (Nära hotad) DD Kunskapsbrist Alla arter som förts till någon av ovanstående kategorier är för närvarande rödlistade i Sverige. De arter som tillhör någon av kategorierna CR, EN eller VU definieras som hotade. För bottenfaunan har även redovisats ovanliga arter. Som underlag vid bedömningen av ovanliga arter har använts Degerman, E. (1994), där resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas (Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från Ekologgruppens databas har vägts in vid bedömningen. Shannons diversitetsindex Diversitetsindex tar i beaktande både antal arter (taxa) och deras relativa förekomst, dvs hur många individer det finns av en viss art och hur detta antal förhåller sig till det totala individantalet i provet. Ett högre indexvärde anger en högre diversitet och ett mer varierat bottenfaunasamhälle. Däremot tas ingen hänsyn till de förekommande arternas miljökrav. Diversitetsindexet kan ibland, t ex på individfattiga lokaler, bli relativt högt trots att miljön är påverkad. Det tillämpade indexet, Shannons diversitetsindex (H ) har beräknats enligt följande formel: H = - n i /N x log2 n i /N, där n i = antalet individer av den i:te arten och N = totala antalet individer. Klassningsgränserna beskrivs nedan. ASPT-index ASPT-index (average score per taxon) (Armitage m fl 1983) beräknas genom att i provet påträffade organismer identifieras till familjenivå (klass för Oligochaeta), varje familj ges ett poängtal som 26

29 Segeån 217 Bilaga 2 motsvarar dess föroreningstolerans, poängtalen summeras och poängsumman divideras med det totala antalet ingående familjer. Klassningsgränserna beskrivs nedan. EPT-index Detta index redovisar det samlade antalet taxa bland dagsländor (Ephemeroptera), bäcksländor (Plecoptera) samt nattsländor (Trichoptera). Klassningsgränserna beskrivs nedan. BpHI (BottenpHauna-index) Det finns flera möjligheter att använda och redovisa BpHI-indexet. Det sätt som använts i denna rapport betecknas som max-bphi och står för det högsta BpHI-värdet som noterats bland förekommande taxa. Varje taxa har klassats utifrån försurningskänslighet och fått ett indexvärde mellan 1 och 1, där 1 anger det mest försurningskänsliga taxat. I max-bphi används endast de taxa som har poäng mellan 6 och 1. Om ett sådant taxa har påträffats indikerar det att ph-värdet inte understigit 5,5 under säsongen. För noggrannare beskrivning av indexet, se Kalkning av sjöar och vattendrag. SNV Handbok 22:1. Bedömning av tillstånd - vattendrag Tabellen grundar sig på Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. SNV Rapport Undantaget är EPT-index som grundar sig på Nilsson et al 21. Klass Benämning Shannons diversitets -index ASPTindex Surhetsindex Danskt Faunaindex (DFI) EPTindex 1 Mycket högt >3,71 >6,9 >1 7 >29 index 2 Högt index 2,97-3,71 6,1-6, Måttligt högt index 2,22-2,97 5,3-6, Lågt index 1,48-2,22 4,5-5, Mycket lågt 1,48 4, index Bedömning av ekologisk status MISA/MILA, DJ-index En bedömning av ekologisk status har gjorts enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter HVMFS 213:19, där indexen beskrivs. Bedömningen anger den ekologiska statusen i en femgradig skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Statusen bedöms efter tre parametrar, ASPTindex som visar allmän ekologisk kvalitet, DJ-index som avspeglar näringspåverkan och MISA-index som avspeglar försurningspåverkan. Både DJ och MISA består i sin tur av ett antal delindex. Det index som har fått sämst statusklass är utslagsgivande för bedömningen av vilken sammanvägd ekologisk status som lokalen får. 27

30 Segeån 217 Bilaga 2 Referenser ArtDatabanken 215. Rödlistade arter i Sverige 215. ArtDatabanken SLU, Uppsala. Degerman, E., Fernholm, B. & Lingdell, P-E Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag, Utbredning i Sverige. Naturvårdsverket. SNV Rapport Havs- och vattenmyndigheten. 213:19. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. Henricsson, L. & Medin, M Bottenfaunan i 2 vattendrag i Jönköpings län en biologisk försurningsbedömning. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 199:15. Miljöstyrelsen. Vejledning nr Biologisk bedömmelse av vandlöbskvalitet. Köpenhamn. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket. 22. Kalkning av sjöar och vattendrag. 22:1. Naturvårdsverket. 26. Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Lokalbeskrivningen, Ver Naturvårdsverket. 21. Handledning för miljöövervakning Sötvatten - Bottenfauna i sjöars litoral och i vattendrag tidsserier, utg Nilsson, C. et al. 21. Bottenfauna i Jönköpings län 2. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 21:42. Svensk standard Vattenundersökningar Vägledning för val av metoder och utrustning för provtagning av bottenfauna (bentiska makroevertebrater) i sötvatten. SS-EN ISO 187:212. Bestämningslitteratur Brink, P Svensk Insektsfauna. Bäcksländor. Dall, P.C., Iversen, T.M., Kirkegaard, J., Lindegaard, C. & Thorup, J En oversigt over danske ferskvandsinvertebrater til brug ved bedömmelse af forureningen i söer og vandlöb. Ferskvandsbiologisk Laboratorium, Köbenhavns Universitet og Miljökontoret, Storströms amtskommune. Köpenhamn. Edington, J.M. & Hildrew, A.G A revised key to the caseless caddis larvae of the British Isles. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 53. Elliot, J.M A key to the British freshwater Megaloptera and Neuroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 35. Elliot, J.M & Mann, K.H A key to the British freshwater leeches. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 4. Elliot, J.M., Humpesch, U.H. & Macan, T.T Larvae of the British Ephemeroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 49. Enckell, P.H Fältfauna. Kräftdjur. Lund. Engblom, E., Lingdell, P-E & Nilsson, A Sveriges bäckbaggar - artbestämning, utbredning, habitatval och värde som miljöindikatorer. Ent. Tidskrift 111: Engblom, E. & Lingdell, P-E Kräftdjur som miljöövervakare. SNV Rapport Forchhammer, K De danske Rhyacophila-arter. Flora og fauna 92: Glöer, P. & Meier-Brook, C Süsswassermollusken. Ein Bestimmungsschlüssel für die Bundesrepublik Deutschland. Deutscher Jugendbund für Naturbeobachtung. Glöer, P. 22. Die Süsswassergastropoden Nord- und Mitteleuropas. Die Tierlwelt Deutschlands, 73 Teil. ConchBooks. Hansen, M The Hydrophiloidea (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 18. Hansen, V Danmarks Fauna. Biller, band 34, 36 och 44. Dansk Naturhistorisk Forening. Köpenhamn. Holmen, M The aquatic Adephaga (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. I. Gyrinidae, Haliplidae, Hygrobiidae and Noteridae. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 2. Hubendick, B Våra snäckor. Snäckor i sött och bräckt vatten. Stockholm. 28

31 Segeån 217 Bilaga 2 Hynes, H.B.N A key to the Adults and Nymphs of British Stoneflies. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 17. Kaiser, E. W Aeg og larver af Sialis-arter fra Skandinavien og Finland. Flora og fauna 83: Killeen, I., Aldridge, D. & Oliver, G. 24. Freshwater Bivalves of Britain and Ireland. Field Studies Council. Cambridge. Lepneva, S.G Fauna of the USSR. Trichoptera. Vol 2. Jerusalem. Lillehammer, A Stoneflies (Plecoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 21. Macan, T.T A key to the nymphs of the British species of Ephemeroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 2. Macan, T.T A key to the british fresh- and brackish-water Gastropods. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 13. Nilsson, A. & Cuppen, J.G.M The larvae of North European Colymbetes. Ent. Tidskrift 19: Nilsson, A. (ed) Aquatic insects of North Europe. A taxonomic Handbook. Volume 1. Apollo Books, Stenstrup. Nilsson, A. (ed) Aquatic insects of North Europe. A taxonomic Handbook. Volume 2. Apollo Books, Stenstrup. Nilsson, A. & Holmen, M The aquatic Adephaga (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. II. Dytiscidae. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 32. Reynoldson, T. B A key to the British species of Freshwater Triclads. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 23. Sahlén, G Sveriges trollsländor (Odonata). Fältbiologerna. Savage, A.A Adults of the British aquatic Hemiptera Heteroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 5. Svensson, B.S Sveriges dagsländor (Ephemeroptera), bestämning av larver. Ent. Tidskrift 17: Wallace, I.D A key to larvae and pupae of Sericostoma personatum and Notidobia ciliaris in Britain. Freshwater Biology 7: Wallace, B., Wallace, I.D & Philipson, G.N A key to the case-bearing caddis larvae of Britain and Ireland. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 51. Wallace, B., Wallace, I.D & Philipson, G.N. 23. Keys to the case-bearing caddis larvae of Britain and Ireland. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr

32 Resultat vattenföring Segeån 217 Bilaga 4 Medelvattenföring vid Segeåns mynning (m 3 /s) Puls-värden 2 29, S-Hype Månad Jan 3,12 3,59 6,18 3,31 3,53 4,87 2,23 9,18 3,95 1,85 2,65 7,7 9,13 4,7 4,12 7,61 4,41 1,41 Feb 4,1 3,71 1,1 1,61 6,9 3,26 4,7 4,4 2,35 3,5 2,42 13,3 4,41 4,92 4,62 3,53 4,61 3,1 Mar 5,79 1,7 5,3 1,43 4,7 6,35 2,93 5,17 5,51 2,86 9,2 6,25 2,43 1,63 2,12 2,46 2,64 3,75 Apr 2,96 2,65 1,6,89 1,7 1,31 4,95 1,34 3,49 1,54 2,8 2,33 1,8 1,33,97 2,33 1,23 1,71 Maj 1,8 1,43 2,51 1,98 1, 1,6 1,62 1,6 1,27,97 1,13 1,21,78,58,61,824,841 1,2 Jun 1,,82 1,7 1,3,77 1,3 1,49 1,91,75 1,42,81 1,,56,45,36,462,629,889 Jul,79,42 1,35 1,72 3,88,73,51 1,2,53,76,48 3,2,49,29,27,342,76,699 Aug,51,5 1,2,74 1,39 1,2 3,67 2,74,94,76 3,45 5,87,33,21,41,343,375,477 Sep 1,6 2,5,34,6 1,32,47 2,17 2,13 1,2,49 1,48 2,1,25,21 1,4,459,238 1,29 Okt 1,26 2,8 1,36,77 2,48,52 1,93 1,8 1,61,54 2,6,977,37,29 3,21,199,49 1,47 Nov 2,61 1,87 2,95 1,84 3,28 1,41 6,7 2,18 2,62 2,37 1,8,645 1,2,93 1,17 1,6 1, 2,94 Dec 3,4 1,75 1,85 3,55 4,69 1,35 5,4 4,3 4,82 3,1 4,29 2,37 4,65 2,71 7,12 4,67 1,26 4,83 Medel 2,32 1,92 2,98 1,64 2,85 1,97 3,9 3,84 2,4 1,64 3,45 3,91 2,12 1,52 2,17 2,7 1,53 1,96 Min,51,42,34,6,77,47,51 1,6,53,49,48,65,25,21,27,2,24,48 Max 5,79 3,71 1,1 3,55 6,9 6,35 6,7 1,2 5,51 3,5 1,8 13,3 9,13 4,92 7,12 7,61 4,61 4,83 Vecka ,62 6,61 1,74 2,83 3,42 7,53 3,34 7,8 1,42 1,68 3,64 2,33 15,47 5,67 3,23 6,21 3,74 1,9 2 2,41 4,8 3,52 1,7 2,67 4,96 3,7 8,76 4,4 1,41 2,34 7,21 8,73 5,88 5,45 6,19 5,64 2,1 3 1,83 1,83 2,52 4,47 6,51 4,95 1,75 12,3 4,43 1,38 1,61 16,32 7,52 3,15 5,8 9,53 2,79 1,5 4 2,49 2,41 11,1 2,97 3,1 2,43 1,23 9,3 4,97 2,87 1,35 7,1 7,32 2,6 3,29 7,39 5,13 1,13 5 6,19 2,5 15,3 4,8 3,72 1,72 1,7 7,65 4,87 1,87 1,26 11,9 3,9 7,95 2,43 7,97 3,83,97 6 4,98 4,74 9,64 3,89 15,5 2,32 5,99 4,21 3,15 2,9 1,13 27,51 2,18 5,72 4,48 4,74 5,95 1,14 7 3,9 6,22 6,71 2,5 4,39 3,9 6,12 2,81 1,82 3,63 1,99 9,76 3,51 3,27 6,65 2,92 3,84 1,44 8 2,39 2,7 7,77 1,46 2,7 4,96 2,85 2,14 1,48 1,95 5,31 4,4 8,6 5,5 4,26 2,72 5,8 6,68 9 4,15 1,55 14,2 1,12 1,52 2,19 1,75 9,83 2,24 4,74 1,86 3,4 4,12 3,22 3,56 3,15 3,4 5,17 1 1,3 1,3 7,83,92 1,77 4,71 1,39 7,62 4,59 2,48 6,25 6,11 3,21 2,3 2,75 3,52 4,84 3, ,39 2,3 5,29 1,17 1,7 14,72 1,8 3,45 5,36 3,2 9,41 1,87 2,49 1,59 1,73 1,9 1,92 2, ,32 1,84 3,56 1,3 5,65 5,51 1,77 4,49 7,54 3,35 9,99 6, 1,69 1,31 1,41 1,31 1,41 6, ,93 1,75 2,16,81 7,57 2,27 1,63 2,8 5,41 2,41 6,3 3,79 1,38 1,15 1,91 1,66 1,49 2, ,74 1,61 1,63,84 2,51 1,65 9,25 1,51 4,34 2,14 4,65 2,75 1,23 2,4 1,27 6,32 1,32 1, ,2 1,74 1,27,98 2,18 1,35 4,8 1,59 5,63 2,1 2,6 2,39 1,12 1,53 1, 2,37,81 1, ,38 2,47 1,42 1,14 1,64 1,4 2,78 1,28 3,6 1,56 1,53 1,85 1,1 1,6,95 1,79,67 1, ,78 4,73 1,67,91 1,28,84 2,1 1,1 1,79 1,13 1,25 1,47,95,86,82 1,12 2,11 1, ,29 2,66 3,95 3,27 1,37 1,5 1,71,75 1,61,86 1,7 1,29,86,74,69 1, 1,24 1,51 19,94 1,52 3,89 2,32 1,24 1,26 1,26,9 1,57,95 1,56 1,18,85,65,62 1,2,85 1,22 2,87 1,21 1,85 1,56 1,12 1,8 1,14 1,18 1,13,92 1,6 1,19,79,57,71,8,64, ,14 1,3 1,44 2,26,87,94 1,7 1,25,9,97,85 1,17,7,51,57,78,56,7 22 1,23,95 1,18 2,8,74 1,1 3,8 1,27 1,19 1,13,79 1,2,62,46,48,6,5, ,24 1,5,95 1,3,6 1,39 1,81 1,1,96,95 1,24 1,2,57,4,43,56,34 1,23 24,99,83 1, 1,45,49 1,47 1,25,79,71 1,7,7,88,52,52,37,38,37,81 25,77,71 1,12 1,3,58 1,21,96 1,8,65 1,88,63 1,15,51,47,33,48 1,11,76 26,84,54 1,2 1,25 1,11 1,7,92 4,77,65 1,25,56 1,5,63,4,31,46,85 1,5 27,8,48 1,59 1,81 1,84,85,72 18,58,53,91,51 1,1,55,36,28,35 1,2,77 28,86,44 1,29 1,82 3,48,7,54 8,9,55,74,48,93,5,31,25,42,83,53 29,77,43 1,3 1,82 4,66,62,4 4,5,57,74,45 6,5,49,26,34,27,45,67 3,72,34 1,49 1,66 5,47,62,32 11,3,55,78,42 5,59,44,23,25,37,35,67 31,62,25 1,46 1,28 2,56 1,4,45 5,94,41,66,56 3,9,4,26,25,26,44,73 32,54,35 1,57 1, 1,58 1,27,97 2,32,64,86 4,79 1,16,36,21,31,56,3,41 33,45,57 1,32,72 1,27 1,4 6,43 2,67,86,85 6,67 7,11,32,24,25,36,26,46 34,46,57,96,56 1,29,84 5,32 2,27,92,78 2,8 3,86,3,19,29,2,5,36 35,68,8,67,51 1,37,74 5,55 1,89 1,55,61 1,14 2,96,29,16,82,31,42, ,69 1,8,49,62 1,57,56 3,31 1,79 1,39,55,95 2,7,26,14 2,7,71,3 1, ,22 1,92,35,64 1,28,47 1,61 2,17 1,22,59 1,79 2,25,24,31,68,33,18 1, ,48 5,2,26,65,98,37 1,17 2,12,9,51 2,19 1,61,23,22,55,5,16 1, ,23 2,29,24,53 1,39,34,94 2,54,68,39 1,12 1,25,26,19,41,34,35,92 4 1,14 3,9,28,48 1,41,49 1,59 2,76,83,36,92 1,8,3,17,34,24,35 1, ,41 2,27,37,62 1,21,4 1,69 1,64 1,22,57,84 1,2,39,19,31,18,3 1, ,29 1,45,66,73 1,32,32 1,24 1,44 1,21,55 1,85,94,54,27 2,62,26,51 1, ,18 1,8 2,32 1,2 4,78,85 2,55 1,2 1,56,44 5,8,85,28,53 9,38,19,34 2, ,36 1,25 3,34,98 3,11 1,26 4,16 2,2 3,33,73 6,68,76,39,37 2,18,15,69 2,8 45 1,67 2,21 1,5 1,11 1,87 1,43 5,69 3,5 1,76 1,12 9,8,68 1,48,68 1,53,29,62 1, ,38 1,69 1,94,87 1,78 1,67 7,2 2,1 2,66 2,6 11,29,62,66 1,83 1,19,32 1,79 1, ,59 1,49 4,91 1,85 1,89 1,31 8,2 1,45 3,61 3,16 15,,58,52,67,93 1,31,96 3, ,56 2,56 3,73 3,76 6,82 1,13 3,56 2,23 2,36 3,2 8,97,57 1,8,77,84 4,18,7 6, ,81 2,7 2,2 1,91 5, 1,25 5, 8,22 8,62 2,43 4,77 1,8,96 1,36,74 3,41 1,48 4,83 5 5,44 1,49 1,5 2,12 2,23 1,36 8,95 4,92 5,68 2,15 4,96 3,73,97 3,36 3,48 2,16 1,51 6, ,95 1,19 1,16 4,72 1,81 1,48 5,15 1,94 3,16 1,45 2,36 3,29 6,81 2,51 7,82 3,48 1, 3, ,28 2,6 1,97 5,8 8,25 1,47 3,73 1,5 3,9 3,6 4,31 2,42 9,91 3,47 16,6 6,59 1,41 4, ,63 5,64 1,2 Min,45,25,24,48,49,32,32,75,41,36,42,57,23,14,25,15,16,36 Max 1,3 6,61 15,3 5,8 15,5 14,72 1,63 18,58 8,62 5,64 15, 27,51 15,47 7,95 16,6 1,2 5,95 6,68 3

33 l/s Segeån 217 Bilaga 4 Vattenföring 217 vid SMHI:s vattenföringsstation vid Svedala (l/s) Datum Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec , , , , , , ,3 96, ,9 87, , ,8 73, , , , Medel Min Max Årsmedel 539 Årsmin 7 Årsmax 164 Vattenföring vid Svedala

34 Segeån 217 Bilaga 4 Resultat kemiska analyser Veckoprov provpunkt 18 Vecka Provtagn. Temp Syreh Syrem Kond nr datum C mg/l % ms/m ,9 13, , ,8 13, ,1 13, , ,4 12, , ,3 12, , ,8 13, , ,2 14, , ,4 11,8 94 8, ,6 11, , ,2 12, , ,1 11, , ,8 11, , ,2 11, , ,1 12, 19 65, ,9 12, 19 7, , 12, , ,1 11, , ,4 11,4 1 67, ,4 1, , ,9 9, , ,3 11, , ,4 9, , ,7 7, , ,5 7, , ,7 6, , ,5 6, , , 7, , ,6 6, , ,3 7, , ,7 6, 62 55, ,7 5, , ,5 5, , , 7, , ,1 7, , ,1 6, , ,2 6, , ,4 6, 59 56, ,2 7, 68 53, ,9 5, , ,4 7,1 67 6, ,7 8,7 79 6, , 9, 86 67, ,7 9, 81 62, ,7 11,5 97 7, ,7 1, , ,2 11, 89 59, ,1 12,1 1 62, ,9 12, 96 61, ,3 12, , ,6 11, , ,3 12, , ,2 11, ,1 Medel 1,2 9, ,3 Min,2 5, ,5 Max 19,3 14,

35 Vattendrag och sjöar Segeån 217 Bilaga 4 Provtagn. Vattenf Temp Syreh Syrem ph Gruml Kond BOD 7 TOC Tot-P NO 3+2 -N NH4-N Tot-N Absorbans Klor a Siktdj VK Siktdj Tid Anmärkning datum m 3 /s C mg/l % FNU ms/m mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/m 3 m m 1 Sege å, vid Brännemölla, uppströms Svedala AR ,6 12, 93 7, ,9 3, ,1 15 grumligt , 12, 99 8,1 2 44,7 9, <1 38, grumligt ,5 6,3 67 7,8 28 4,7 7, ,58 11 grumligt ,5 7,4 77 7,8 19 4,4 6, <1 29, ,5 9,6 9 7, , 7, <1 31, grumligt , 12,7 92 7, ,4 5, , högflöde MEDELVÄRDE 1,4 1, 87 7,8 2 43,7 6, ,83 MINVÄRDE 2, 6,3 67 7,7 15 4,4 3, <1 28,58 MAXVÄRDE 18,5 12,7 99 8, ,9 9, ,11 2 Sege å, söder Krågeholm, nedströms Svedala AR ,3 5,5 11,7 93 7, , 4, , grumligt ,7 7, 12,3 12 7, ,4 7, , grumligt ,16 18,7 6,4 69 7, ,7 7, ,7 13 grumligt ,7 17,1 7,8 81 7, ,5 6, , ,59 12,8 9,8 93 7,7 23 5,6 7, , grumligt ,16 2,9 12,5 93 7,8 2 48,5 4, , högflöde MEDELVÄRDE 1,7 1,1 88 7, ,3 6, ,85 MINVÄRDE 2,9 6,4 69 7, ,5 4, ,63 MAXVÄRDE 18,7 12,5 12 7, , 7, ,13 9 Sege å, vid Lilla Mölleberga ,3 12, 95 8, 15 71,2 9, ,6 141 grumligt , 12, 99 8, 16 59, , grumligt ,7 7,5 79 7, , , grumligt ,5 8,8 92 8, 7,3 55, , ,9 1,2 97 8, 14 59, <1 3, grumligt ,2 12,8 96 7, , , högflöde MEDELVÄRDE 1,6 1,6 93 7, , ,78 MINVÄRDE 3,2 7,5 79 7,8 7,3 55, 9, <1 14,58 MAXVÄRDE 17,7 12,8 99 8, 16 71, ,11 18 Sege å, nordväst Valdemarsro, järnvägsbron ,4 11,8 94 8, 11 8,2 8, , grumligt , 12,2 11 8, 12 65,5 9, , grumligt ,7 6,8 73 7,9 4,2 62, ,57 11 grumligt ,1 7,3 76 7,8 4,7 56,7 8, , , 9, 86 7,9 9,1 67, , ,3 12,6 94 7, , , högflöde MEDELVÄRDE 1,8 1, 87 7,9 9 66, ,76 MINVÄRDE 3,3 6,8 73 7,8 4,2 56,7 8, ,57 MAXVÄRDE 18,7 12,6 11 8, 13 8, ,1 21 Spångholmsbäcken, vid utlopp till Sege å , 12, 94 7,9 5,7 69, , klart , 12, 99 8, 11 55, , , 7,7 77 7, , ,92 9 klart vatten ,5 9,1 95 7,9 6, 71,1 6, , ,9 8,4 8 7,8 5,9 55, , ,4 12, 9 7, , , högflöde MEDELVÄRDE 1,1 1,2 89 7,9 8,6 61, ,82 MINVÄRDE 3,4 7,7 77 7,8 5,7 55,3 6, ,6 MAXVÄRDE 17,5 12, 99 8, ,1 22b Spångholmsbäcken, bron vid Torupsvägen ,4 12, 93 7,8 4,3 54, , klart ,9 11,8 97 7, , , ,6 7,6 77 7,8 6,3 54, , klart vatten ,7 6,5 64 7,8 3, 66, , , 8,7 81 7, , <1 21, ,3 12,7 93 7,8 11 5, , högflöde MEDELVÄRDE 9,3 9,9 84 7,8 8,1 54, ,12 MINVÄRDE 2,3 6,5 64 7,8 3, 49, <1 21,79 MAXVÄRDE 15,6 12,7 97 7, , ,12 33

36 Segeån 217 Bilaga 4 Provtagn. Vattenf Temp Syreh Syrem ph Gruml Kond BOD 7 TOC Tot-P NO 3+2 -N NH4-N Tot-N Absorbans Klor a Siktdj VK Siktdj Tid Anmärkning datum m 3 /s C mg/l % FNU ms/m mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/m 3 m m 23 Spångholmsbäcken, uppströms Torupsdammen ,4 12,2 94 7,8 4,8 48, , klart , 11,9 98 8, , , ,6 7,6 77 7,9 5,1 49, ,14 93 klart vatten ,9 6,5 66 7,7 6,6 58, , ,9 8,8 84 7, , <1 <1 2, , 13,5 98 8, 9,1 47, ,11 14 högflöde MEDELVÄRDE 9,6 1,1 86 7,9 8,3 5, ,18 MINVÄRDE 2, 6,5 66 7,7 4,8 46, <1 <1 16,79 MAXVÄRDE 15,9 13,5 98 8, , ,14 1 Torrebergabäcken, vägbron nordost Mölleberga ,5 11,6 92 7, , ,72 14 grumligt ,9 13, 14 7,9 6,5 65, ,11 13 grumligt ,4 4,9 52 7,7 3,5 6, ,1 83 klart vatten ,5 3,6 37 7,5 5,2 6,5 8, , stillast ,6 4,7 44 7,6 3,5 71, , ,3 9,8 73 7,6 9,6 65, ,14 13 högflöde MEDELVÄRDE 1,4 7,9 67 7,7 9 65, ,11 MINVÄRDE 3,3 3,6 37 7,5 3,5 6,4 8, ,72 MAXVÄRDE 18,4 13, 14 7, , ,14 15 Risebergabäcken, Valdemarsro ,2 12,5 16 8,1 7, , , grumligt ,1 14, ,2 3,7 94, 5, , grumligt ,8 8,5 84 8, 5,9 18 5, , grumligt ,2 8,4 86 7,8 3,5 71,1 5, , ,5 1,2 98 8,1 5,6 98,6 5, , ,9 12, 99 8, 3,4 99, 5, , högflöde MEDELVÄRDE 11,1 11, 98 8,1 4,9 99,1 5, ,32 MINVÄRDE 6,9 8,4 84 7,8 3,4 71,1 4, ,16 MAXVÄRDE 16,2 14, ,2 7,5 124, ,4 Börringesjön ,2 11, , , <1 22,62 14,45,4 93 gulgröngrumlig ,4 1, , , <1 <1 26,78 52,3,3 9 gulgrumligt ,4 11, , , <1 <1 25,63 48,3,3 93 gulgrumligt ,9 1, , , <1 <1 27,58 5,3,3 12 grumligt ,5 11, ,7 4 32, <1 <1 26,53 79,3,25 93 grumligt MEDELVÄRDE 17,5 11, , , ,63 49,33,31 MINVÄRDE 13,5 1, , , <1 <1 22,53 14,3,25 MAXVÄRDE 21,4 11, , , <1 27,8 79,45,4 Fjällfotasjön ,8 9,5 94 7, , ,12 32,65,6 845 brungrumligt ,5 1, , 22 32, < ,89 59,45,4 815 beigebrumligt ,4 8,4 9 8,8 3 33, <1 <1 29,1 65,4,35 9 gröngrumligt ,5 9,6 15 8, , <1 <1 4,1 86,4, grumligt ,8 1,5 12 8,3 39 3, <1 <1 32,1 82,4,3 845 grumligt MEDELVÄRDE 17,8 9,6 11 8,5 3 32, ,1 65,46,41 MINVÄRDE 13,8 8,4 9 7,9 16 3, <1 <1 24,9 32,4,3 MAXVÄRDE 22,5 1, , 44 33, ,12 86,65,6 Yddingen ,5 1,4 12 8,4 2 47, <1 <1 16,65 48,55,5 8 brungrumligt ,1 1,5 12 8, , <1 <1 16,62 35,45,4 73 gulgrumligt , 8,8 95 8, , <1 <1 18,64 57,5,45 82 gulgrumligt ,6 9,1 99 8, , <1 <1 21,66 62,45,4 14 grumligt ,8 1,2 99 8, , <1 <1 17,69 76,65,6 8 grumligt MEDELVÄRDE 17,8 9,8 13 8,5 2 44, ,65 56,52,47 MINVÄRDE 13,8 8,8 95 8, , <1 <1 16,62 35,45,4 MAXVÄRDE 22,1 1,5 12 8, , <1 <1 21,7 76,65,6 Havgårdssjön ,9 11, 17 8,3 3,8 3,8 8, ,22 2,1 2,4 2,1 115 klart vatten ,4 1,8 12 8,6 4,5 29,3 9, , ,4 1,2 1 klart vatten ,4 8,9 97 8,3 5,4 29,3 8,8 43 <1 <1 11, ,5 1,35 1 klart vatten ,2 8,1 88 8,1 3, 29,1 9, , , 1,8 13 klart vatten ,6 1, 99 8,2 5, 28,6 8, , ,7 1,5 1 relativt klart MEDELVÄRDE 17,5 9,8 12 8,3 4,3 29,4 8, , ,8 1,59 MINVÄRDE 13,9 8,1 88 8,1 3, 28,6 8,7 32 < ,22 2,1 1,4 1,2 MAXVÄRDE 2,4 11, 12 8,6 5,4 3,8 9, , ,4 2,1 Eksholmssjön ,5 8,6 95 6,4 2, 9, <1 <1 97, ,2, humöst vatten 34

37 Segeån 217 Bilaga 5 Resultat halter i flödesproportionella prover, transporter samt arealspecifik förlust Halter i flödesproportionella blandprov (provpunkt 18) Transport till Öresund 217 (ton) Arealspecifik förlust (kg/ha år) Månad Flöde Dgr TOC Tot-P NO3+ Tot-N Månad TOC Tot-P NO3+ Tot-N mynning NO2-N NO2-N m3/s mg/l µg/ µg/ µg/ ton ton ton ton Jan 1, Jan 38, Feb 3, Feb 7, Mar 3, Mar 11, Apr 1, Apr 49, Maj 1, Maj 3, Jun, Jun 23, Jul, Jul 19, Aug, Aug 13, Sep 1, Sep 47, Okt 1, Okt 55, Nov 2, Nov 84 1, Dec 4, Dec 142 1, Medel 1, Totalt 68 6, Arealspecifik förlust 2,19 7,5 8,2 Transporter till Öresund Flöde m3/s 2,21 2,6 2,47 2,97 4,29 3,18 1,57 1,61 3,4 3,33 2,32 1,92 2,98 1,64 2,85 1,97 3,9 3,84 Transport TOC (ton) Transport Tot-P (ton) 8,5 11,8 9,7 9, ,6 6,3 12,5 7,6 8,9 4,2 12,2 4,7 11,5 5,9 9, 15,5 Transport NO3+NO2-N (ton) Transport Tot-N (ton) Flöde m3/s 2,32 1,92 2,98 1,64 2,85 1,97 3,9 3,84 2,4 1,64 3,45 3,91 2,12 1,52 2,17 2,7 1,53 1,96 Transport TOC (ton) Transport Tot-P (ton) 8,9 4,2 12,2 4,7 11,5 5,9 9, 15,5 7,2 4,1 11,2 11,9 7,1 3,7 6,7 6,2 4,2 6,3 Transport NO3+NO2-N (ton) Transport Tot-N (ton) Halter i prov (provpunkt 2) Årsmedelflöde och årsmedelhalt Transport vid provpunkt 2 (ton) Arealspecifik förlust (kg/ha år) Månad Flöde Tot-P Tot-N Månad Tot-P Tot-N m3/s µg/ µg/ ton ton Medel, Totalt 1,7 69 Arealspecifik förlust,32 13,3 Arealspecifika förluster Provpunkt 2 (52 km2) Provpunkt 18 (334 km2) År Flöde Fosfor Kväve År Flöde Fosfor Kväve m3/s ton kg/ha år ton kg/ha år m3/s ton kg/haår ton kg/haår 215,47 1,8, , ,7 6,2, ,7 216,35 1,2, , 216 1,53 4,2, ,9 217,54 1,7, , ,96 6,3, ,2 Medel,45 1,6,3 55 1,6 Medel 1,85 5,6, ,6 35

38 Segeån 217 Bilaga 6 Resultat föroreningsmängder vid Svedala AR 217 Halter i utgående avloppsvatten till Segeå Syre i utgående vatten Datum BOD 7 COD tot-p tot-n NH 4 -N Datum Syre utg. vatten mg/l C mg 2 /l 2- mätt % Jan 6 31,19 6,9 1,6 Jan 12,9 7,3 69 Feb 3 3,32 6,4 1,1 Feb 12 7,5 7 Mar 3 23,2 8 1,9 Mar 11,4 7,7 71 Apr 3 29,16 7 2,3 Apr 12,5 7,7 72 Maj 3 28,8 5 1,4 Maj 14 7,6 74 Jun 3 26,1 5 1,3 Jun 15,9 7,2 73 Jul 3 27,1 4 1,5 Jul 17,1 6,9 72 Aug 3 31,16 5,6 Aug 18,1 7,2 73 Sep 4 28,2 11 5,3 Sep 17,3 6,7 7 Okt 5 25,23 5 1,1 Okt 16, Nov 4 27,28 6 3,2 Nov 14,8 7,1 7 Dec 3 26,3 7,94 3,1 Dec 12,9 7,3 7 MEDEL 4 28,2 6 2 Föroreningsmängder från Svedala avloppsreningsverk Totala mängder samt relativ andel (%) av transporten vid mynningen Enhet BOD7 ton/år 3,8 6,3 4,1 7,2 5,1 6,6 3,1 3,3 4,1 mängd % 1,6 1,6 1,3 1, 1,2 1,8 1,7 1,1 1, BOD7 ton/år 3,8 6,3 4,1 7,2 5,1 6,6 3,1 3,3 4,1 Tot-P ton/år,8,47,17,38,36,34,18,18,25 % 6,8 4,9 1,8 1,7 3,3 5,1 2,9 1,4 3,3 Tot-N ton/år ,3 19,8 18,7 9, 8,2 11,4 % 4,8 3, 2,3 2,4 3,9 7,9 3,1 1,2 1,9 Enhet BOD7 ton/år 3 3,2 2,7 2,7 1,1-3,1 <3,1 <3,6 <3,92 <4,14 <9,1 <4,1 <5, <3,6 <3,7 <3,9 <3,9 4,1 4,4 mängd % 1,3 1,6 1,1 1,6 1,1 1,5 1,1 1, 1,4 1,9 1, 1, Tot-P ton/år,14,15,2,1,11,13,14,2,17,15,17,15,15,16,22,25,2,24 % 1,6 3,6 1,6 2,1 1, 2,2 1,6 1,3 2,4 3,7 1,5 1,3 2,1 4,3 3,3 4, 4,8 3,8 Tot-N ton/år 6,6 7,4 7,7 6,9 7,4 7,3 9,2 1,6 11,6 8,6 8,8 11,3 1,5 9,6 8,6 7,6 7,1 8,3 % 1,4 2,4 1,3 3,4 1, 2,8 1,7 2,2 3,8 4,5 1,4 2,4 3,7 4,2 2,7 2,6 3,6 3, 36

39 Resultat bottenfauna Segeån 217 Bilaga 7 I detta kapitel redovisas varje provpunkt på ett uppslag. På vänstersidan finns lokalbeskrivning med foto och skiss, bedömning av undersökningsresultatet med kommentarer samt jämförelser med tidigare resultat. På högersidan finns de kompletta artlistorna. Lokalbeskrivningen följer Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Lokalbeskrivningen, Ver Underlag till bedömningar av indexvärden och påverkansgrad ges i metodikkapitlet. Under rubriken Jämförelser med tidigare undersökningar har endast datum för undersökningarna uppgivits. Förklaring till artlistorna I artlistan redovisas totala antalet individer av förekommande taxa samt den procentuella andelen av provets totala individantal. Sparkproverna kompletterades med ett kvalitativt sökprov riktat mot miljöer som ej ingått i sparkproverna. Tillkommande taxa som noterats i de kvalitativa sökproverna har markerats med ett kryss i artlistan. Provtagningens kvalitet har kontrollerats efter förändring av antal taxa med fler delprov, om förändringen då sista delprovet räknas in är < 8 % bedöms kvaliteten vara mycket god (anges i tabellen som värde >92), 3 8 % god (värde 7 92) och under 3 % svag (värde under 7). Varje taxas känslighetsgrad/funktion anges i kolumnerna A-D, vilket förklaras i tabellen nedan. Försurningskänslighet Taxats funktion Känslighet för organisk-eutrofierande belastning Taxats hotkategori Kolumn A Kolumn B Kolumn C Kolumn D 1=taxat tål ph <4,5 1=filtrerare 1=påträffats i höggradig förorenat vatten Akut hotad (CR) 2=taxat tål ph 4,5-4,9 2=detritusätare 2=påträffats i vattendrag som bedömts Starkt hotad (EN) kraftigt påverkade av jordbruk 3=taxat tål ph 5,-5,4 3=predator 3=påträffats i vattendrag som bedömts Sårbar (VU) måttligt påverkade av jordbruk 4=taxat tål ph 5,5-5,9 4=skrapare 4=typiskt för vattendrag som på sin höjd Nära hotad (NT) är belastade av skogsbruk 5=taxat tål inte ph <6, 5=sönderdelare 5=påträffats mest i vattendrag med mycket låg ledningsförmåga Kunskapsbrist (DD) 5=ovanlig art i ett regionalt perspektiv Klassningen enligt kolumnerna A och C har huvudsakligen hämtats ur SNV Rapport 4345 av Degerman m fl Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag. Klassningen enligt kolumn B har hämtats ur fack- och bestämningslitteratur för respektive art/grupp. Klassningen enligt D grundar sig på Rödlistade arter i Sverige 21. Som underlag vid bedömningen av ovanliga arter har använts Degerman, E. (1994), där resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas (Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från Ekologgruppens databas har vägts in vid bedömningen. 37

40 Segeån 217 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: SEGE Å Sege å, Brännemölla SKA-Segeå1 Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: y: Kommun: Svedala Läge: Brännemölla m ned stenbro Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 26) Provtagning: Jan Pröjts Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Tilda Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Jan Pröjts Metod: Handledning för miljöövervakning 21 Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-3): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 2 m Vattennivå: hög Vattendragsbredd (våtyta): 3 m Grumlighet: grumligt Lokalens medeldjup (provyta): 1 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:) 1,1 m Vattentemperatur 5 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom Täck Dom Täck Dom Täck Findetritus: D1 2 Finsediment: 1 Överv.veg: D1 1 Grovdetritus: D2 2 Sand: D2 2 Flytbladsveg: Fin död ved: D3 1 Grus: D1 3 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D3 1 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: 1 Mossor: Fina block: 1 Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: kantveg Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Dom Täck Dom Täck Lövskog: D3 1 Gräs/äng: D1 3 Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: D2 2 Åker: Beskuggning (-3): 1 Dom. markanvändning: Dom.art Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D3 Buskar: D2 alm Gräs/halvgräs: Annan veg: D1 Övrigt: helåkersbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: måttlig - pga högflöde, djupt Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Påverkan A: Börringesjön styrka: 1 Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt måttligt måttlig högt måttligt mycket lågt högt lågt Dominerande taxa: Chironomidae, 26% Gammarus pulex, 22% Hydropsyche angustipennis, 15% Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: betydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 1p 1p Indikatorgrupper, renvatten: Virvelmaskar 3 familjer husbyggare Försurn.känslig sländart: 2p Gammarus, Elodes, Elmis aenea, Limnius volckmari Gammarus: 3p Bäckbaggar: Iglar: Musslor: Snäckor: B/P index: 1p 1p 1p 1p - Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Indikatorgrupper, smutsvatten: >1 Oligochaeta Helobdella stagnalis, Asellus aquaticus, Sialis Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: p Kommentarer: Provtagningen genomfördes vid ett senare datum än vanligt p g a höga flöden under hösten. Lokalen uppvisade måttligt art- och individantal, i nivå med tidigare år. Mer tåliga arter dominerade i proverna, medan renvattenkrävande arter var fåtaliga. I år påträffades inga dagsländor alls, vilket har hänt något år tidigare och torde bero på påverkansgraden med grumligt vatten. Enligt DFI-index bedömdes föroreningsgraden vara betydlig, vilket är samma bedömning som de senaste åren. Naturvärdet var allmänt. Året resultat visar således på samma påverkansgrad som tidigare och inga trender mot förbättrade förhållanden kan märkas på lokalen. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,1 4, obetydlig 4 betydlig ,1 5, obetydlig 4 betydlig ,9 4, obetydlig 4 betydlig ,9 5, obetydlig 5 måttlig ,3 5, obetydlig 5 måttlig ,2 5, obetydlig 5 måttlig ,1 4, obetydlig 4 betydlig ,8 4, obetydlig 4 betydlig ,4 4, obetydlig 4 betydlig ,2 5, obetydlig 4 betydlig allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt Ekologgruppen i Landskrona AB 38

41 Segeån 217 Bilaga 7 ARTLISTA Provpunkt: SKA-Segeå1 Provt.datum Provtagningskvalitet 9 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % VIRVELMASKAR obest Turbellaria obest Dendrocoelum lacteum ,1 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,8 IGLAR Hirudinea 3 Glossiphonia complanata ,3 Helobdella stagnalis ,3 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,6 SNÄCKOR Gastropoda Acroloxus lacustris ,1 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,5 Gammarus pulex ,8 HOPPSTJÄRTAR Collembola ,1 TROLLSLÄNDOR Odonata Calopteryx splendens ,2 Somatochlora metallica ,1 SKALBAGGAR Coleoptera Orectochilus villosus ,4 Elodes sp ,1 Elmis aenea ,3 Limnius volckmari ,1 Oulimnius tuberculatus ,1 Oulimnius sp ,1 MEGALOPTERA Sialis lutaria ,2 NATTSLÄNDOR Trichoptera Neureclipsis bimaculata ,2 Hydropsyche angustipennis ,9 Hydropsyche pellucidula ,3 Hydropsyche siltalai ,5 Lepidostoma hirtum ,4 Limnephilidae ,8 Limnephilus sp ,2 Limnephilus marmoratus X Athripsodes cinereus ,2 TVÅVINGAR Diptera Eloeophila sp ,1 Dicranota sp ,4 Simuliidae ,7 Chironomidae ,9 Ceratopogonidae ,1 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 29 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 29 INDIVIDANTAL Individantal/m

42 Segeån217 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: SEGE Å Sege å, Lilla Svedala SKA-Segeå2 Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: y: Kommun: Svedala Läge: Lilla Svedala - -1 m ned bro Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 26) Provtagning: Jan Pröjts Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Tilda Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Jan Pröjts Metod: Handledning för miljöövervakning 21 Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-3): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 2 m Vattennivå: hög Vattendragsbredd (våtyta): 3,5 m Grumlighet: grumligt Lokalens medeldjup (provyta):,5 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:) 1 m Vattentemperatur 5 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom Täck Dom Täck Dom Täck Findetritus: D1 2 Finsediment: Överv.veg: D1 1 Grovdetritus: D2 2 Sand: Flytbladsveg: Fin död ved: Grus: D3 2 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D1 2 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D2 2 Mossor: Fina block: 1 Makroalger: D2 1 Grova block: 1 Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: kantveg Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Dom Täck Dom Täck Lövskog: D3 2 Gräs/äng: D1 2 Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: D2 2 Åker: Beskuggning (-3): 1 Dom. markanvändning: Dom.art Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D3 ask Buskar: D2 Gräs/halvgräs: Annan veg: D1 Övrigt: helåkersbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: bra - men högflöde Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: ja Påverkan A: reningsverk styrka: 2 Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt lågt hög högt mycket lågt högt lågt Dominerande taxa: Simuliidae, 34% Chironomidae, 14% Hydropsyche siltalai, 1% Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: betydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 9p - Indikatorgrupper, renvatten: 1 dagsländefamilj 2 familjer husbyggare Försurn.känslig sländart: 1p Gammarus, Elmis aenea, Limnius volckmari Gammarus: 3p Bäckbaggar: Iglar: Musslor: Snäckor: B/P index: 1p 1p 1p - 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Indikatorgrupper, smutsvatten: >1 Oligochaeta Asellus aquaticus, Erpobdella Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: p Kommentarer: Provtagningen genomfördes vid ett senare datum än vanligt p g a höga flöden under hösten. Lokalen uppvisade 217 mycket påverkade och utarmade förhållanden med endast 16 taxa. Enligt DFI-indexet bedömdes lokalen vara betydligt föroreningspåverkad, liksom tidigare, men det ovanligt låga artantalet visar på en tydlig störning i vattendraget. Föroreningståliga och filtrerande arter var dominerande i proverna, medan renvattenkrävande var fåtaliga. Naturvärdet var allmänt. Artantalet var i år tydligt lägre på nedströmslokalen än uppströms Svedala, vilket måste tolkas som avlopps/dagvattenpåverkan från Svedala tätort. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,2 5, obetydlig 4 betydlig ,5 5, obetydlig 4 betydlig ,1 5, obetydlig 4 betydlig ,3 5, obetydlig 4 betydlig ,8 4, obetydlig 5 måttlig ,2 5, obetydlig 4 betydlig ,4 5, obetydlig 4 betydlig ,2 5, obetydlig 4 betydlig ,4 5, obetydlig 4 betydlig ,1 4, obetydlig 4 betydlig allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt Ekologgruppen i Landskrona AB 4