Råån. Vattenundersökningar Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson. Granskning: Cecilia Holmström. Uppdragsgivare: Rååns vattenråd

Transkript

1 Rååns Vattenråd

2

3 Råån Vattenundersökningar 217 Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson Granskning: Cecilia Holmström Uppdragsgivare: Rååns vattenråd Omslagsbild: Lussebäcken i Råå (bottenfauna- och påväxtlokal 11), september 217. Foto Jan Pröjts Landskrona EKOLOGGRUPPEN ADRESS: Järnvägsgatan 19B, Landskrona TELEFON: ORG.NR: HEMSIDA: E-POST: mailbox@ekologgruppen.com

4 Råån 217 Vattenundersökningar Innehåll sidan Sammanfattning... 5 Klassning av ekologisk status... 6 Uppdraget... 7 Genomförandet... 7 Nederbörd, temperatur och vattenföring... 9 Vattenkemi... 1 Kväve... 1 Fosfor TOC Transporter av kväve, fosfor och TOC... 1 Ämnestransporter... 1 Arealförluster av kväve och fosfor... 1 Bottenfauna Föroreningspåverkan Ekologisk status Naturvärde samt ovanliga och rödlistade arter Jämförelse med tidigare undersökningar Kiselalger Allmänt Resultat Bilaga 1. Metodik - Kemiska analyser Bilaga 2. Metodik - Transportberäkning Bilaga. Metodik Bottenfauna... 2 Bilaga 4. Resultat Vattenföring vid Bröddebacken Bilaga 5. Resultat Halter och Transporter Bilaga 6. Resultat Bottenfauna, artlista, provpunktsbeskrivning och kommentar... 1 Bilaga 7. Kiselalgsundersökning - Metodik och resultat

5 Råån 217 Vattenundersökningar Sammanfattning Vattenkontrollen i Rååns vattensystem 217 har omfattat en provstation för vattenkemi; Råån vid Görarpsdammens utlopp (pkt 8), där ett flödesproportionellt prov tagits varje vecka. Veckoproverna har analyserats på nitratkväve, totalkväve, totalfosfor (filtrerat och ofiltrerat), och totalt organiskt kol (TOC). De biologiska undersökningarna, som har genomförts, under hösten, har omfattat bottenfauna vid 14 lokaler och kiselalger vid åtta lokaler. Väderåret 217 var varmare och nederbördsrikare än normalt. Större nederbördsmängd än normalt förekom i februari och under junidecember, med undantag av november. Januari och maj var de torraste månaderna. Vattenföringen vid SMHI:s station i Bröddebacken var i medeltal 1,5 m /s, vilket är lika mycket som årsmedelvattenföringen för åren De högsta flödena noterades i december. Halterna av kväve och fosfor 217 var lägre än medelvärdet av årsmedianvärdena och de flödesviktade halterna för perioden visar på en nedåtgående trend för både kväve och fosfor. När det gäller TOC, som undersökts , var halterna 217 på medelnivå, medan trenden för perioden var svagt ökande. Den ekologiska statusen baserat på fosforhalter var dålig i Råån. Ämnestransporten av fosfor var störst i vecka 7 i samband med en flödestopp, medan de största kväve- och TOC-mängderna transporterades i samband med höga flöden i vecka 5. Totalt visar undersökningen på en transport av 7 ton kväve, 6 ton fosfor och 27 ton TOC under 217. Årstransporterna var lägre än medeltransporten för perioden , både för kväve, fosfor och TOC. Arealkoefficienterna 217 i avrinningsområdet var 19 kg kväve och,1 kg fosfor/ hektar och år. Enligt Naturvårdsverkets rapport 491 klassas kväveförlusten som mycket hög och fosforförlusten som hög. Bottenfaunan i Råån vid Raus uppnådde det högsta artantalet, 46 taxa En allmän trend i vattensystemet är att en långsam förbättring sker, med ökad etablering av renvattendjur som exempelvis bäcksländor. Resultatet är generellt sett bättre i huvudfåran än i biflödena, vilket troligen beror på större variationer i vattenkvalitets- och hydrologiska förhållanden i biflödena. 217 var ett år med låga flöden första halvan av året och höga andra halvan. I årets undersökningar visar biflödena ett lägre artantal än tidigare år, vilket kan bero på att flödesvariationerna, och därmed variationerna i vattenkemi har varit större än vanligt. Tre lokaler bedömdes vara obetydligt föroreningspåverkade, varav en i huvudfåran och två i biflöden, Övriga lokaler var måttligt till svagt föroreningspåverkade enligt Danskt föroreningsindex, förutom de två lokalerna i Lussebäcken och uppströmslokalen i Rydebäcken, där föroreningspåverkan bedömdes vara betydlig. En positiv trend, med lägre föroreningspåverkan under perioden 2-217, kan ses vid flertalet lokaler, utom i Lussebäcken. Den ekologiska statusen avseende bottenfauna bedömdes vara otillfredsställande i Lussebäcken vid nya Humlegården och måttlig i Lussebäcken i Råå, samt i Rydebäcken uppströms Katslösa. Övriga lokaler bedömdes ha god eller hög ekologisk status. En rödlistad art noterades, kräftdjuret Proasellus coxalis som åter hittades i Råån vid Raus, liksom flertalet tidigare år. Denna lokal bedömdes ha ett mycket naturvärde. Av de övriga lokalerna bedömdes 7 stycken ha naturvärde och resterande 6. Alla lokaler utom en (Rydebäcken uppströms Katslösa) hade minst en ovanlig art 217. Kiselalgsfloran på de undersökta lokalerna i Rååns avrinningsområde indikerar näringsrika förhållanden och ph-värde på alla lokaler. På de undersökta lokalerna hittades mellan 26 och 51 kiselalgstaxa, vilket är genomsnittligt för Sverige. En lokal bedömdes ha god status med avseende på kiselalger 217, medan övriga lokaler bedömdes ha måttlig status. I Råån uppströms Tågarp och i Borgenbäcken var andelen deformerade kiselalgsskal mer än 2 %, vilket kan tyda på någon form av miljögiftspåverkan. Övriga lokaler hade en mindre andel deformerade kiselalgsskal, där påverkan bedömdes vara låg eller ingen/obetydlig. 5

6 Råån 217 Vattenundersökningar Klassning av ekologisk status Hög God Måttlig Otillfredställande Dålig Bottenfauna Kiselalger Vattenkemi (näringsstatus fosfor) Statusklass enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 21:19): Bedömningen anger den ekologiska statusen, där hög status (blå färg) anger ett bra eller önskat tillstånd och dålig status (röd färg) anger ett bristfälligt eller oönskat tillstånd. Figur 1. Undersökta provpunkter i Rååns avrinningsområde 217 med statusklassning. Vid provpunkt 8 har kemiska parametrar analyserats. Vid övriga provpunkter har bottenfaunan (B), respektive påväxt (P, kiselalger) undersökts. 6

7 Råån 217 Vattenundersökningar Uppdraget har fått i uppdrag av Rååns vattenråd att genomföra vattenkontrollen i Råån under Föreliggande rapport utgör en sammanställning av resultaten från 217 års vattenkontroll i Råån. Vissa förändringar skedde i kontrollprogrammet från och med 215: partikulärt fosfor infördes, en bottenfaunalokal utgick (Råån vid Halmstad) medan fyra nya bottenfaunalokaler tillkom, Tjutebäcken uppströms Ekeby (Råå27), Lussebäcken Råå (Råå11) samt Rydebäcken uppströms Katslösa (Ry1) och nedströms Rydebäck (Ry2). Undersökningarna 217 har således omfattat undersökningar av: Vattenkemi, en provpunkt, Råån vid Görarpsdammens utlopp Bottenfauna, 14 provpunkter Kiselalger, 8 provpunkter Genomförandet Ekologgruppen har ansvarat för veckoprovtagningen (ansvarig Johan Krook). Kemianalyserna har utförts av Alcontrol AB i Linköping (ackrediterad av Swedac). Ekologgruppen har även genomfört provtagning av kiselalger (Jan Pröjts) och bottenfauna (Birgitta Bengtsson). Bottenfaunan har artbestämts av Ekologgruppen (Cecilia Holmström och Jan Pröjts). Analys av kiselalger samt sammanställning av kiselalgsresultatet har utförts av SLU (ackrediterad av Swedac, ansvarig Eva Herlitz, institutionen för vatten och miljö). Ekologgruppen har stått för bearbetning och sammanställning av resultatet gällande vattenkemi och bottenfauna. Ekologgruppen är av Swedac ackrediterat organ. Råån i Vallåkra, ny meanderslinga, bottenfaunalokal B24. Oktober

8 Råån 217 Vattenundersökningar Tabell 1. Undersökta bottenfaunalokaler i Råån 217. Nya lokaler 215 har markerats med fet stil. Provpunkt märkt B = bottenfauna och P = påväxt (kiselalger) Lokal Vattendrag Namn Undersökning Koord X Koord Y Kommun 8 Råån Görarpsdammen vattenkemi Helsingborg B22 Råån Sireköpinge bottenfauna Svalöv B24 Råån Vallåkra ny meandersl bottenfauna Helsingborg B7 Råån Gantofta bottenfauna Helsingborg B26 Råån Uppströms Raus kyrka bottenfauna Helsingborg B2 Tostarpsbäcken Arhill bottenfauna Helsingborg B27 Tjutebäcken uppströms Ekeby bottenfauna Helsingborg B Tjutebäcken Bälteberga bottenfauna Helsingborg B/P25 Borgenbäcken gångbron bottenf + påväxt Helsingborg B5 Härslövsbäcken Vallåkra bottenfauna Helsingborg B6 Kövlebäcken Västregård bottenfauna Helsingborg B/P1 Lussebäcken Nya Humlegården bottenf + påväxt Helsingborg B/P11 Lussebäcken Råå bottenfauna Helsingborg B Ry1 Rydebäcken Uppströms Katslösa bottenfauna Helsingborg B Ry2 Rydebäcken Nedströms Rydebäck bottenfauna Helsingborg P4 Råån Uppströms Tågarp påväxt Helsingborg P41 Råån Nedströms Tågarp påväxt Helsingborg P48 Råån Uppströms Ättekulla påväxt Helsingborg P49 Råån Nedströms Ättekulla påväxt Helsingborg P8 Lussebäcken Långberga uppströms påväxt Helsingborg Råån uppströms Raus kyrka, bottenfaunalokal B26. Oktober

9 Råån 217 Vattenundersökningar Nederbörd, temperatur och vattenföring Vid SMHI:s väderstation i Helsingborg uppmättes årsmedeltemperaturen 217 till 9, o C, vilket är betydligt mer än normalvärdet för perioden , 7,6 o C. Juli hade en månadstemperatur som var nära den normala, annars var alla andra månader varmare än normalt. Nederbörden i Helsingborg 217 uppmättes till totalt 77 mm, vilket är något mer än årsnormalen för perioden , (77 mm). Med undantag av februari var månadsnederbörden mindre än normalt från januari maj. Därefter hade alla månader året ut utom november, en större nederbörd än normalt. Nederbörds-fattiga månader var framför allt januari och maj. Vattenföring har erhållits från SMHI:s vattenföringsstation (nr ) Bröddebacken, vilken är belägen i Råån nedströms Gantofta. Årsmedelvattenföringen vid Bröddebacken var 1,5 m /s, vilket är lika mycket som årsmedelvattenföringen för åren (1,5 m /s). Året inleddes torrt och avslutades blött. Augusti hade normal månadsmedelvattenföring, alla månader före hade lägre flöden än normalt, medan alla månader efter hade en högre. Den lägsta dygnsvattenföringen,,9 m /s, registrerades i mitten av juli och den högsta, 16,7 m /s i mitten av december. C Helsingborg, månadsmedeltemperatur mm m /s 5, 4,5 4,,5, 2,5 2, 1,5 1,,5, jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Helsingborg, månadsnederbörd 217 normal jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Bröddebacken månadsmedelvattenföring 217 MEDEL jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 2. Månadsnederbörd och månadsmedeltemperatur i Helsingborg 217 i relation till normalvärden (1961-9) samt månadsmedel-vattenföringen vid SMHI:s station Bröddebacken i Råån. 9

10 Råån 217 Vattenundersökningar Vattenkemi Kväve Medelhalten för totalkväve 217 beräknades till 5 µg/l. Den högsta halten under året (11 µg/l) uppmättes i slutet av december, under vecka 5 och 51 (barmark och flödesökning). Den haltökning som vanligtvis följer på flödestoppar uteblev under vecka 4 och 44 och i stället noterades den lägsta halten (1 µg/l) under vecka 44, i månadsskiftet oktober/ november. Nitratkvävehalterna varierade mellan 1 och 12 g/l, med en medelhalt på 49 µg/l. Nitratkväveandelen var mycket hög, i medeltal 95 % av totalkvävet. Årsmedianvärdet för totalkväve 217, 4 4 µg/l, var på ungefär samma nivå som förra årets median, och betydligt lägre än medel för perioden , 7 µg/l. En sjunkande trend kan ses för perioden (figur ). Genom flödesviktade halter, där årstransporten divideras med årsmedelvattenföringen kan man till en viss del kompensera för vattenföringens inverkan. Även de flödesviktade kvävehalterna visar en nedåtgående trend för perioden (figur 4). g/l Totalkväve Figur. Årsmedianvärden för totalkväve i Råån vid Görarpsdammen , samt trenden (linjär) för perioden. g/l Figur 4. Flödesviktade halter för totalkväve i Råån , samt trendlinje (linjär regression) Flödesviktad kvävehalt g/l Totalkväve m /s veckonummer Figur 5. Halter av totalkväve (Tot-N, g/l) i Råån vid Görarpsdammens utlopp 217. Linjen anger vattenföringen (m /s) vid Bröddebacken. 1

11 Råån 217 Vattenundersökningar Fosfor Medelhalten för totalfosfor 217 beräknades till 11 µg/l. Den högsta halten under året (26 µg/l) uppmättes vecka 27, i början på juli, medan den lägsta halten (26 µg/l) noterades under vecka 1 i slutet på mars (figur 8). Andelen partikulärt fosfor (skillnaden mellan ofiltrerad och filtrerad fraktion) var i medeltal 54 %. Den ekologiska kvoten (EK) för näringsstatus när det gäller fosfor har beräknats och bedömts nedan enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter HVMFS 21:19 (bakgrund Pjo 1,4)/ medel Tot-P 16 µg/l)). Råån bedöms ha dålig status (klass 5) Vatten Vattenförekomst EK fosfor Bedömning Råån SE ,1 dålig Jämfört med tidigare år var årsmedianvärdet för totalfosfor 217, 86 µg/l, på samma nivå som 216, och lägre än medelvärdet för perioden , 9 µg/l. En sjunkande trend kan ses för perioden (figur 6). Genom flödesviktade halter, där årstransporten divideras med årsmedelvattenföringen, kan man till en viss del kompensera för vattenföringens inverkan. Även de flödesviktade fosforhalterna visar en nedåtgående trend för perioden (figur 7). g/l Figur 6. Årsmedianvärden för totalfosfor i Råån vid Görarpsdammen , samt trenden (linjär) för perioden. Den vågräta linjen anger gränsen för god status enligt vattendirektivets mål. g/l god status Totalfosfor Figur 7. Flödesviktade halter för totalfosfor i Råån samt trendlinje (linjär regression) Flödesviktad fosforhalt g/l Totalfosfor, ug/l Fosfor Partikulärt fosfor, ug/l Vattenföring, m/s veckonummer Figur 8. Halter av totalfosfor (tot-p) i Råån vid Görarpsdammens utlopp 217. Andelen partikulärt fosfor har beräknats som skillnaden mellan ofiltrerad och filtrerad fraktion. Linjen anger vattenföringen vid Bröddebacken. 11 m /s

12 Råån 217 Vattenundersökningar TOC Medelhalten för TOC 217 beräknades till 4,4 mg/l. Den högsta halten under året, 6,6 mg/l, uppmättes vecka 28 i juli, medan den lägsta halten,, mg/l, noterades vecka 12 och i vecka 52 (figur 11). Medelhalten för TOC 217 bedöms vara låg (klass 2), enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Rapport 491. mg/l TOC Jämfört med tidigare år var årsmedianhalten för TOC år 217 (4, mg/l) på samma nivå som närmast föregående år, och lika med medelvärdet för perioden En svagt ökande trend kan ses för perioden (figur 9). Värdet från 1994 har inte tagits med i beräkningarna, då analysfel misstänks. Genom flödesviktade halter, där årstransporten divideras med årsmedelvattenföringen, kan man till en viss del kompensera för vattenföringens inverkan. Även de flödesviktade TOC-halterna visar en svagt ökande trend för perioden (figur 1). TOC Figur 9. Årsmedianvärden för TOC i Råån vid Görarpsdammen , samt trenden (linjär) för perioden. Värdet från 1994 har inte tagits med i beräkningarna, då analysfel misstänks. mg/l Flödesviktad TOC-halt Figur 1. Flödesviktade halter för TOC i Råån samt trendlinje (linjär regression). mg/l m /s veckonummer Figur 11. Halter av TOC i Råån vid Görarpsdammens utlopp 217. Andelen partikulärt fosfor har beräknats som skillnaden mellan ofiltrerad och filtrerad fraktion. Linjen anger vattenföringen vid Bröddebacken. 12

13 Råån 217 Vattenundersökningar Transporter av kväve, fosfor och TOC Ämnestransporter Ämnestransporten av fosfor var störst i vecka 7, medan de största kväve- och TOCmängderna transporterades i vecka 5. Under hela perioden från slutet av mars till slutet av juli (vecka 1-) var transporten liten, se figur 1. Totalt transporterades 7 ton totalkväve, 2,6 ton totalfosfor och 26 ton TOC från Råån till Öresund under 217. Transportberäkningarna redovisas i bilaga 5. Transporterna 217 var lägre än medeltransporten för perioden (figur 12). Medeltransporten under denna period har varit 5 ton kväve, 6 ton fosfor och 27 ton TOC per år. Arealförluster av kväve och fosfor Den arealspecifika förlusten i Rååns avrinningsområde 217 var 19 kg kväve och,1 kg fosfor/hektar och år, vilket var betydligt högre än 216. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet, Rapport 491, har medelförlusterna för de tre sista åren varit mycket höga (klass 5) för kväve och höga (klass 4) för fosfor. ton Kvävetransport m /s 14 2,8 12 2,4 1 2, 8 1,6 6 1,2 4,8 2,4, ton Fosfortransport m /s 14 2,8 12 2,4 1 2, 8 1,6 6 1,2 4,8 2,4, ton TOC-transport m /s 6 21, arealkoefficient fosfor kväve Kg P/ha år Kg N/ha år Råån, ,5 2, 1,5 1,, , Figur 12. Årstransporter av totalkväve, totalfosfor och totalt organiskt kol (TOC) från Råån till Öresund under perioden , samt medelvattenföringen från SMHI s vattenföringsstation vid Bröddebacken (linjer). TOC-värdet från 1994 har inte tagits med i beräkningarna, då analysfel misstänks. 1

14 Råån 217 Vattenundersökningar Transport av totalkväve ton m /s veckonummer Transport av totalfosfor ton m /s 1,2 8 1,,8,6,4,2, veckonummer ton Transport av TOC m /s veckonummer Figur 1. Veckotransporten av kväve, fosfor och TOC från Råån till Öresund 217. Linjen anger veckomedelvattenföringen vid Bröddebacken. 14

15 Råån 217 Vattenundersökningar Bottenfauna Bottenfauna är en etablerad biologisk parameter som används för att undersöka vattenkvalitet. Bottenfaunan visar en integrerad bild av miljöförhållanden under en längre tidsperiod. En sammanställning av bottenfaunaresultatet 217 ses i tabell 2. En allmän trend i vattensystemet är att en långsam förbättring sker, med ökad etablering av renvattendjur som exempelvis bäcksländor. Resultatet är generellt sett bättre i huvudfåran än i biflödena, vilket troligen beror på större variationer i vattenkvalitets- och hydrologiska förhållanden i biflödena. 217 var ett år med låga flöden första halvåret och höga flöden under hösten, och årets undersökningar visar biflödena hade ett lägre artantal än tidigare år, vilket kan bero på att flödesvariationerna, och därmed variationerna i vattenkemi, är större. Flest arter i undersökningen (46 st, mycket ), registrerades i Råån vid Raus (Råå 26). Två lokaler hade ett antal taxa: Råån vid Vallåkra (Råå24) och vid Gantofta (Råå7). Tjutebäcken vid Bälteberga (Råå) och Rydebäcken nedströms Rydebäck (Ry2). Ett lågt artantal hade tre lokaler Borgenbäcken (Råå25), Lussebäcken (Råå1) och Rydebäcken uppströms Katslösa (Ry1), medan övriga åtta hade ett måttligt artantal. Sammanlagt påträffades 99 taxa i årets undersökning, vilket var samma antal som 216. Medel (endast 11 lokaler/år) har varit 9 taxa. Vid jämförelse med en år gammal bottenfaunaundersökning i Råån av Rheo-konsult 1987, där 6 av årets lokaler undersökts, märks att stora förbättringar skett i ån under dessa år. De syrekrävande bäckvattenbaggarna har till exempel ökat betydligt i individtäthet. Antalet sländarter (renvattenkrävande) har ökat från 7 till 26 arter. Tabell 2. Sammanställning av resultat för bottenfaunaundersökningen i Råån 217. Bedömning av närings/föroreningspåverkan har gjorts enligt Naturvårdsverkets rapport 491 (Danskt faunaindex, DFI), samt expertbedömning. DFI kan som högst vara 7. DJ-index visar också näringspåverkan och används i statusklassningen. EPT-index anger totalantalet dag-, bäck- och nattsländearter, vilket ofta är ett bra mått på allmän påverkan. Ju högre EPT-index är, desto fler sländarter finns det och desto mindre är påverkan. Indexen förklaras i bilaga. Nr Lokal Antal taxa Individ antal/m 2 EPTindex DJindex Närings/Föroreningspåverkan (DFI) Naturvärde 22 Råån, Sireköpinge obetydlig 24 Råån, Vallåkra svag 11 7 Råån, Gantofta svag 6 26 Råån, Raus svag 2 mycket 2 Tostarpsbäcken obetydlig 27 Tjutebäcken Ekeby svag 9 Tjutebäcken Bälteb obetydlig 6 25 Borgenbäcken betydlig 5 Härslövsbäcken måttlig 6 6 Kövlebäcken svag 6 1 Lusseb. Nya Humle betydlig 11 Lussebäcken Råå betydlig Ry1 Rydeb upp Katslösa betydlig Ry2 Rydeb ned Rydebäck svag 12 15

16 Råån, Sireköpinge Råån, Vallåkra Råån, Gantofta Råån, Raus Tostarpsbäcken Tjutebäcken Ekeby Tjutebäcken Bälteb Borgenbäcken Härslövsbäcken Kövlebäcken Lusseb. Nya Humle Lussebäcken Råå Rydeb upp Katslösa Rydeb ned Rydebäck Råån 217 Vattenundersökningar Föroreningspåverkan Påverkan av organisk/eutrofierande föroreningar har utvärderats med hjälp av Danskt faunaindex (DFI) enligt Naturvårdsverkets rapport 491. Detta index är mycket användbart för att ge en allmän bild av påverkan. Det har fokus på arternas känslighet för organiska, syretärande föroreningar, men även i viss mån giftiga ämnen som metaller och bekämpningsmedel. Indexet kan också ge utslag när man har lokaler med naturliga ansamlingar av organiskt material som växtrester och dy, t ex i lugnflytande vatten med mjukbotten. Även vid lokaler som varit delvis uttorkade kan indexet visa en påverkan. Därför är det viktigt för utvärderingen att lokalerna är lämpliga med sten/grusbotten och strömmande vatten. Indexet förklaras närmare i bilaga. I huvudfåran bedömdes föroreningsgraden vara obetydlig vid Sireköpinge, medan Vallåkra, Gantofta och Raus hade en svag påverkan. I biflödena bedömdes föroreningsgraden vara obetydlig i Tostarpsbäcken och Tjutebäcken vid Bälteberga, och svag i Tjutebäcken vid Ekeby, Kövlebäcken och Rydebäcken nedströms Rydebäcksamt. Måttlig påverkan märktes i Härslövsbäcken. En betydlig påverkan fanns i Lussebäckens båda lokaler samt i Borgenbäcken och Rydebäcken uppströms Katslösa. I Borgenbäcken uppvisade bottenfaunasamhället tecken på uttorkning, vilket kan påverka indexet. 8 Föroreningsindex (DFI) obetydlig svag måttlig 4 betydlig stark 2 1 stark- mkt stark mkt stark Ry1 Ry2 Figur 14. Föroreningsindex enligt Danskt faunaindex (DFI) vid samtliga 14 undersökta bottenfaunalokaler i Rååns vattensystem 217. Indexet kan högst vara 7. 16

17 Råån 217 Vattenundersökningar Ekologisk status Bottenfauna ingår som biologisk kvalitetsfaktor för klassning av Ekologisk status inom den svenska vattenförvaltningen. En statusklassning av bottenfaunan har gjorts enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter HVMFS 21:19, se tabell. Den sammanvägda ekologiska statusen är ett begrepp inom vattenförvaltningen, och det är därför viktigt att vattendragets status bedöms. För att få rättvisande resultat måste även en expertbedömning av resultatet göras, vilket resulterade i ganska stora förändringar i statusklassningen, där klassningen på många lokaler blev minst en klass sämre efter expertbedömningen. Flera andra parametrar som onormalt lågt artantal, lågt EPT-index och lågt DFI-index vägdes in i statusklassningen vid expertbedömningen. Det var närings/föroreningspåverkan (DJ-index) som hade lägst klassning och avgjorde den sammanvägda ekologiska statusen vid samtliga lokaler (tabell ). Hög status hade nio av de 14 lokalerna: de fyra lokalerna i Rååns huvudfåra, samt biflödena Tostarpsbäcken, Tjutebäcken vid Bälteberga, Borgenbäcken, Kövlebäcken och Rydebäcken ned Rydebäck. Två lokaler bedömdes ha god status, Tjutebäcken uppströms Ekeby och Härslövsbäcken. Måttlig status hade Lussebäcken vid Råå och Rydebäcken uppströms Katslösa, medan Lussebäcken Nya Humlgården hade otillfredsställande status. Tabell. Statusklassning av bottenfauna 217 enligt HVMFS 21:19. Den sammanvägda ekologiska statusen grundar sig på ASPT-index som visar allmän ekologisk kvalitet, DJ-index som visar påverkan av näringsämnen och MISA-index som visar surhet. Statusklassningen har fem nivåer: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Det index som visar lägst statusklassning avgör lokalens sammanvägda ekologiska status. * anger att klassen ändrats av expertbedömning, tidigare beräknad status inom parentes. Nr Vattendrag/sjö Ekologisk kvalité (ASPT) Näringspåverkan (DJ) Försurningspåverkan (MISA/MILA) Sammanvägd Ekologisk status 22 Råån, Sireköpinge Hög Hög Hög Hög 24 Råån, Vallåkra Hög Hög Hög Hög 7 Råån, Gantofta Hög Hög Hög Hög 26 Råån, Raus Hög Hög Hög Hög 2 Tostarpsbäcken Hög Hög Hög Hög 27 Tjutebäcken uppstr Ekeby Hög God Hög God Tjutebäcken, Bälteberga Hög Hög Hög Hög 25 Borgenbäcken Hög Hög Hög* (Måttlig) Hög* (Måttlig) 5 Härslövsbäcken Hög God* (Hög) Hög God* (Hög) 6 Kövlebäcken Hög Hög Hög Hög 1 Lussebäcken, Nya Humleg Hög Otillfredsst* (God) Hög Otillfredsst* (God) 11 Lussebäcken, Råå Hög Måttlig* (Hög) Hög Måttlig* (Hög) Ry1 Rydebäcken upp Katslösa God Måttlig* (God) Hög Måttlig* (God) Ry2 Rydebäcken ned Rydebäck Hög Hög Hög Hög 17

18 Råån 217 Vattenundersökningar Naturvärde samt ovanliga och rödlistade arter En bedömning av naturvärde har gjorts med hjälp av naturvärdesindex (Nilsson et al 21, förklaring i bilaga 2) och redovisas i tabell 2. Indexet bygger främst på förekomsten av rödlistade och andra ovanliga arter. Även artantalet och bottenfaunans diversitet bedöms. En lokal, Råån vid Raus (Råå26); bedömdes ha ett mycket naturvärde. Naturvärdena bedömdes vara höga i Råån vid Vallåkra (Råå24) och Gantofta (Råå7), Tjutebäcken vid Ekeby (Råå27) och Bälteberga (Råå), Härslövsbäcken (Råå5), Kövlebäcken (Råå6), och i Rydebäcken nedströms Rydebäck (Ry2). Övriga sex lokaler bedömdes ha ett naturvärde (tabell 2). I Råån vid Raus, som hade ett mycket naturvärde påträffades en rödlistad och fyra andra ovanliga arter (tabell 4). På de sju lokaler som hade naturvärde påträffades två eller flera ovanliga arter. Vid ytterligare fyra lokaler noterades en ovanlig art. Det var endast lokal Ry1, Rydebäcken uppströms Katslösa, som helt saknade ovanliga arter. Det rödlistade kräftdjuret Proasellus coxalis (starkt hotad, EN), hittades i Råån vid Raus (Råå26), liksom flertalet tidigare år. Den rödlistade nattsländan Apatania muliebris förekom i Rydebäcken nedströms Rydebäck, liksom 215. Kolonisation av renvattenarter Det är intressant att följa koloniseringen av den ovanliga och renvattenkrävande bäcksländan Capnia bifrons i Rååns vattensystem. År 1999 påträffades enstaka exemplar i Rååns huvudfåra vid Raus (Råå26a) och från 2 har arten hittats relativt regelbundet i Kövlebäcken (Råå6), och från 26 i Tjutebäcken vid Bälteberga (Råå). Sedan 211 har bäcksländan hittats i Borgenbäcken (Råå25), vissa år rikligt. Arten har blivit alltmer talrik på vissa lokaler och även spridit sig till fler lokaler. 216 fanns den vid nio lokaler, och i år på tio lokaler, vilket är rekordmånga. En annan renvattenkrävande art, dagsländan Ephemera danica har haft en liknande utveckling med sporadisk förekomst på någon lokal från 1999, till att 216 finnas på åtta lokaler, och i år på sju lokaler, och i rikligt antal på vissa. Rååns huvudfåra Biflöden Art Ry2 Sireköp Vallåkra Gantofta Raus Tostarp Tjuteb Tjuteb Borgenb Härslövsb Kövleb Lusseb Lusseb Rydeb Rödlistade arter Starkt hotad (EN) Kräftdjur Proasellus coxalis 22 Nära hotad (NT) Nattslända Apatania muliebris 21 Ovanliga arter Snäckor Physella heterostrofa 1 Physella sp. 2 1 Bithynia leachii 25 1 Valvata cristata 1 1 Valvata piscinalis 5 Gyraulus crista 1 Bäcksländor Capnia bifrons Nemurella pictetii 2 Skalbaggar Brychius elevatus 1 Hydraena pulchella 1 Nattsländor Tinodes pallidulus Totalt antal arter Tabell 4. Antalet individer av rödlistade och ovanliga arter i Rååns vattensystem

19 Råån 217 Vattenundersökningar Jämförelse med tidigare undersökningar Huvudfåran När det gäller antalet arter kan en tydligt positiv trend ses i huvudfåran vid Raus (Råå26) med ökande artantal åtminstone fram till 212. Även vid Vallåkra kan en svag positiv trend skönjas. I lokalen vid Gantofta var artantalet ovanligt lågt 216, men hade hämtat sig 217 (se figur 14). En minskad föroreningspåverkan (högre index), under åren 2-217, kan skönjas i huvudfårans lokaler. Trenden är tydlig vid Sireköpinge, där föroreningspåverkan gått från betydlig år 2 till att de senaste två åren vara obetydligt påverkad (se fig. 15). Övriga lokaler i huvudfåran var svagt påverkade Antal arter i huvudfåran Råån, Sireköpinge Råån, Vallåkra Råån, Gantofta Råån, Raus Figur 15. Antal taxa i huvudfåran i Rååns vattensystem vid bottenfaunaundersökningarna Staplarna längst till vänster anger år 2, och de mörka staplarna längst till höger år 216. Föroreningsindex (DFI) i huvudfåran Råån, Sireköpinge Råån, Vallåkra Råån, Gantofta Råån, Raus Figur 16. Föroreningsindex i Rååns huvudfåra, vid bottenfaunaundersökningarna Staplarna längst till vänster anger år 2, och de mörkblå staplarna längst till höger år 217. Föroreningsindex enligt danskt faunaindex (DFI) anger förhållandet mellan smutsvattengynnade- och renvattenkrävande arter i 7 klasser. Klass 7 innebär de bästa förhållandena med obetydlig föroreningspåverkan, klass 6 svag påverkan, klass 5 måttlig påverkan, klass 4 betydlig påverkan, klass stark påverkan (se närmare förklaring i bilaga ). 19

20 Råån 217 Vattenundersökningar Biflöden En ökande trend i antalet arter, under perioden, syns mer eller mindre i alla biflöden. Artantalet 217 var lägre än tidigare i alla biflöden utom i Lussebäcken (Råå1) (se fig. 16). I Borgenbäcken, Härslövsbäcken och Lussebäcken är artantalen lägre än förväntat för denna typ av lokal. En markant minskning av föroreningspåverkan (högre index) under perioden, märks i Tostarpsbäcken och Tjutebäcken vid Bälteberga som var betydligt föroreningspåverkade i början av 2-talet, men de senaste åren varit obetydligt föroreningspåverkade. Även Kövlebäcken har en positiv trend, och möjligen Härslövsbäcken. Lussebäcken har varit betydligt föroreningspåverkad vid flertalet tillfällen och ingen trend kan ses (se fig. 17). 5 Antal arter i biflöden Tostarpsbäcken Tjutebäcken Borgenbäcken Härslövsbäcken Kövlebäcken Lussebäcken Figur 17. Antal taxa i biflödena i Rååns vattensystem vid bottenfaunaundersökningarna Staplarna längst till vänster anger år 2, och de mörka staplarna längst till höger år 216. Föroreningsindex (DFI) i biflöden Tostarpsbäcken Tjutebäcken Borgenbäcken Härslövsbäcken Kövlebäcken Lussebäcken Figur 18. Föroreningsindex i biflödena i Rååns vattensystem vid bottenfaunaundersökningarna Staplarna längst till vänster anger år 2, och de mörkblå staplarna längst till höger år 217. Föroreningsindex enligt danskt faunaindex (DFI) anger förhållandet mellan smutsvattengynnade- och renvattenkrävande arter i 7 klasser. Klass 7 innebär de bästa förhållandena med obetydlig föroreningspåverkan, klass 6 svag påverkan, klass 5 måttlig påverkan, klass 4 betydlig påverkan, klass stark påverkan (se närmare förklaring i bilaga ). 2

21 Råån 217 Vattenundersökningar Kiselalger Allmänt Åtta kiselalgslokaler har undersökts 217 (se tabell 1 och figur 1), samma lokaler som Provtagning av kiselalger gjordes i september av Jan Pröjts. Analys och utvärdering har gjorts av Eva Herlitz, SLU i Uppsala. Kiselalgsundersökningen redovisas i sin helhet i Bilaga 7. Resultat Resultaten av kiselalgsundersökningarna 217 hade stora likheter med tidigare år. Kiselalgsfloran indikerar näringsrika förhållanden. Den indikerar även att ph vid alla lokaler ligger året om. På de undersökta lokalerna hittades mellan 26 och 51 kiselalgstaxa per prov, vilket är jämfört med riksgenomsnittet för Sverige, där det i 9 % av alla vattendrag brukar påträffas mellan 2 och 8 kiselalgstaxa. Även diversiteten, var genomsnittlig för Sverige. (då 9 % av alla svenska vattendrag har en diversitet mellan 1,5 och 5. I) Andelen missbildade skal var måttlig uppströms Tågarp (P4) och i Borgenbäcken (P25), vilket kan tyda på någon form av miljögifts-påverkan. Övriga lokaler hade en mindre andel deformerade kiselalgsskal, varav påverkan bedömdes vara låg eller ingen/obetydlig. Den ekologiska statusen för alla lokaler bedömdes vara måttlig utom Lussebäcken (P11), som bedömdes ha god status avseende kiselalger 217. Tabell 5. Antal taxa, diversitet (Shannon), andel missbildade skal och ekologisk statusklass (närings- & organisk föroreningspåverkan) baserat på kiselalgssammansättningen för Rååns avrinningsområde 217. Lokalnamn Antal taxa Diversitet (Shannon) Andel missbildade skal (%) Andel missbildade skal bedömning Ekologisk status Uppströms Tågarp, P4 26 2, 2, måttlig Måttlig Nedströms Tågarp, P ,, ingen/obetydlig Måttlig Uppströms Ättekulla, P ,1,8 ingen/obetydlig Måttlig Nedströms Ättekulla, P ,8,5 ingen/obetydlig Måttlig Borgenbäcken, P25 29,7 2,5 måttlig Måttlig Uppströms Långeberga, P8 29,4 1, låg Måttlig Lussebäcken, P1 28 2,4 1, låg God Lussebäcken, P11 6,7 ingen/obetydlig Måttlig Råån nedströms Tågarp (P41). September

22 Råån 217 Vattenundersökningar Bilaga 1. Metodik - Kemiska analyser Vattenprover från Görarpsdammens utlopp i Råån (pkt 8) har samlats in kontinuerligt med automatisk flödesstyrd provtagare*. Vatten från denna provtagare har hämtats en gång i veckan av Ekologgruppen. Proverna har frysts direkt efter provtagningen. Efter årets slut har samtliga vattenprover lämnats frusna till analyslaboratoriet Alcontrol laboratories. Alcontrol laboratories är ackrediterat av Swedac (ackrediteringsnummer 16). Analyserna har utförts enligt följande metoder: moment metod (Svensk Standard nr) KRUT-kod TOC SS-EN 1484 utg 1 IM CORG-TI NO 2+ -N SS-EN ISO 195-1, mod IM NO2N-NT Tot-N SS-EN 1226:24 IM NTOT-NT Tot-P, filtrerat SS-EN ISO :25 Tot-P SS-EN ISO :25 IM PTOT-NA När det gäller material som använts vid jämförelser bakåt i tiden har data från hämtats från årsrapporten 199, VBB VIAK. Data från 1991 och framåt har hämtats från Ekologgruppen. *Då trycksonden som styr den flödesproportionella provtagarenslutade fungera vecka 1, togs ett stickprov denna vecka. En ny trycksond beställdes och fram till leverans den 2 mars (vecka 2-9), ställdes provtagaren om till tidsintegrerad provtagning (provtagning sker regelbundet, efter angivet tidsintervall). Vecka 49 togs stickprov, då fel på en slang i provtagaren medförde att den automatiska provtagningen inte fungerat. Bilaga 2. Metodik - Transportberäkning Transporten har beräknats veckovis med halterna från Görarpsdammens utlopp (pkt 8) och vattenföringsuppgifter från SMHI's vattenföringsstation (nr ) Bröddebacken, som är belägen i Råån nedströms Gantofta. För mynningspunkten har transporten multiplicerats med en faktor (1,28) motsvarande ökningen av avrinningsområdets storlek nedströms Bröddebacken. Veckoprov från vecka 5 saknades 216, Halten från denna vecka har interpolerats. När det gäller material som använts vid jämförelser bakåt i tiden har data från hämtats från årsrapporten 199, VBB VIAK. Data från 1991 och framåt har hämtats från Ekologgruppen. 22

23 Råån 217 Vattenundersökningar Bilaga. Metodik Bottenfauna Undersökningen har utförts av Ekologgruppen i Landskrona, som är av Swedac ackrediterat organ. Metodiken följer följande metoder, vilka Ekologgruppen är ackrediterade för (ackred nr 1279): SS EN ISO 187:212 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag - tidsserier, Ver 1:1, Vid varje provpunkt i vattendragen togs 5 delprover över en sträcka av vardera 1 m under 6 sekunder. Proven togs över likartade substrat, företrädelsevis över hårda bottnar med inslag av block, sten, grus och sand. Delproven har hållits isär. Inget kvalitativt sökprov togs. Proven konserverades i fält med etanol (8 %) till en koncentration av ca 7 %. En skiss över lokalen och platserna för de enskilda delproven ritades in på en fältblankett. Varje lokal fotograferades och fotopunkt markerades på skissen. Lokalbeskrivningen följer Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Lokalbeskrivningen, Ver Provpunkternas lämplighet för bottenfaunaprovtagning kommenteras också. Med bra lokal eller bra prov menas i detta sammanhang en lokal med hård botten där olika substrat finns representerade (sand, grus, sten och block) och att djup och vattenflöde inte är större än att man kan gå ut i ån med sjöstövlar. Med en dålig lokal avses en lokal där bottnen är av annan karaktär t ex mjuk och dyig eller bara består av större block och/eller där det p g a djup eller flöde ej går att komma ut i åfåran. Sorteringsarbetet har skett på laboratorium under starkt ljus och förstoring. En sortering och noggrann utplockning av allt insamlat material har skett. För räkning av vissa mikroskopiska djur, som ibland förekommer i så stora mängder att det är orimligt att plocka ut dem (t ex Chironomidae, Simuliidae och Oligochaeta) har 2 % av provet tagits ut och räknats i mikroskop. Artbestämningsarbetet har utförts under preparer- och ljusmikroskop. Provtagningskvalitet Undersökningens provtagningskvalitet har beräknas som den förändring av antalet taxa som blir då det sista delprovet räknats med (räknas i delprovsordning ). Värdet redovisas i artlistetabellen där det klassas enligt följande. Om förändringen är < 8 % bedöms provtagningskvaliteten vara mycket god (anges med blåfärgad cell och värde >92), 8 % god (gul cell, värde 7 92) och > % svag (orange cell, värde under 7). Resultatbehandling Art- och individantal Antalet påträffade taxa (arter) för varje lokal har räknats fram. En beräkning har också gjorts av antalet individer per lokal och per kvadratmeter. Dessa uppgifter skall dock endast ses som mycket grova skattningar, eftersom metoden inte är helt kvantitativ. Vid utvärderingen kommenteras antal påträffade taxa och antal individer/m 2 med följande begrepp: mycket lågt lågt/litet måttligt mycket antal taxa < >45 antal individer/m 2 < >4 2

24 Råån 217 Vattenundersökningar Funktionella grupper Beroende på hur djuren samlar in sin föda kan de delas in i så kallade funktionella grupper: 1. Filtrerare: Lever av plankton och detritus från den fria vattenmassan, som de fångar genom att filtrera vattnet med nät eller tentakler. 2. Detritusätare: Äter detritus (halvnedbrutet organiskt material med mikrober) på bottnen.. Predatorer: Rovdjur som lever av andra djur. 4. Skrapare: Äter påväxtorganismer som skrapas loss från bottnar och vattenväxter. 5. Sönderdelare: Lever av grovt organiskt material t ex växtdelar. Proportionerna mellan de olika funktionella grupperna kan användas som ett index för bottenfaunasamhällets struktur. I ett vattensystems övre delar (bäckar och mindre vattendrag) är sönderdelare (t ex bäcksländor) och skrapare (t ex många nattsländor och dagsländor) vanligare, medan de nedre delarna i vattendraget med mer nedbrutet organiskt material har fler filtrerande och detritusätande djur. Många av de försurningskänsliga djuren är skrapare. I artlistan anges varje taxas funktionella grupp. Försurningsindex Försurningspåverkan har angivits för varje lokal enligt försurningsindex (Henriksson & Medin 199). En expertbedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs dock alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av lokalens försurningspåverkan. I de fall bedömningen inte följer försurningsindex motiveras det i texten. Indexet har 8 kriterier som vardera ger 1 - poäng. Den sammanlagda poängen för lokalen bedöms i en -gradig skala där -4 poäng ger bedömningen stark eller mycket stark påverkan, 4-6 poäng ger betydlig påverkan och 6 poäng eller mer ger bedömningen ingen eller obetydlig påverkan. Tanken bakom de flytande gränserna är att poäng, som utdelats för t ex förekomst av någon försurningskänslig dagsländeart, inte skall tillmätas alltför stor betydelse om arten endast påträffas i enstaka exemplar. Ett annat exempel är att om flera kriterier tyder på avsaknad av försurningspåverkan, men t ex antal taxa är för lågt för att ge tillräckligt hög poäng vid fasta poänggränser kan ändå lokalen bedömas som icke påverkad. Kriterierna i försurningsindexet är: 1. Försurningskänsligaste (se artlista, kolumn "A") arten bland dag-, bäck- och nattsländor. Känslighet anges efter Degerman et al 1994 (med något undantag). Kan ge max poäng. Kritiskt ph-intervall: >5,4 ger p; 5,4 5, ger 2 p; 4,9-4,5 ger 1 p 2. Förekomst av iglar ger 1 poäng. Förekomst av skalbaggefamiljen Elmididae ger 1 poäng 4. Förekomst av snäckor ger 1 poäng 5. Förekomst av musslor ger 1 poäng 6. Kvoten mellan antalet individer av dagsländesläktet Baetis* och antalet bäcksländeindivider, Baetis/Plecoptera index > 1, ger 2 p; 1,-,75 ger 1 p och <,75 ger ingen poäng. 7. Antal taxa. Över 25 taxa (inkl sökprov)** ger 1 poäng och mer än 4 taxa*** ger 2 poäng. 8. Förekomst av märlkräftan Gammarus sp ger poäng. Modifiering Beteckningen ingen eller obetydlig påverkan har ändrats till obetydlig påverkan. Dessutom är klassindelningen något modifierad. Provpunkter med 6-7 indexpoäng benämns måttligt påverkade och gränsen för obetydlig påverkan har ändrats från >6 till >7, vilket ger följande klassindelning: -4 p = stark-mkt stark försurningspåverkan 4-6 p = betydlig påverkan 6-7 p = måttlig påverkan >7 p = obetydlig påverkan 24

25 Råån 217 Vattenundersökningar Föroreningsindex Danskt faunaindex (DFI) Påverkan av organisk/eutrofierande förorening har angivits för varje lokal. Som underlag har Danskt Faunaindex använts (Naturvårdsverkets Rapport 491. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag). En expertbedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av föroreningspåverkan. Vid de lokaler som är försurningspåverkade, blir bedömningen av organisk/ eutrofierande påverkan svår, eftersom försurningen slår ut arter som även är viktiga indikatorarter för organisk påverkan. Försvårande för utvärderingen är också om lokalen ligger nära sjöutlopp, där det naturligt utvecklas samhällen med många filtrerande organismer. Detta kan i hög grad påminna om de samhällen som utvecklas nedströms en del punktutsläpp innehållande organiskt material. En annan yttre faktor som kan vara av betydelse i små vattendrag är risken för uttorkning under torrperioder och bottenfrysning under sträng kyla. Risken för detta är störst på lokaler med mycket små tillrinningsområden. Danskt faunaindex består av två delar. Först räknar man ut differensen mellan antalet positiva (renvatten) och negativa (smutsvatten) indikatorarter/grupper. Positiva arter/grupper är: virvelmaskar, släktet Gammarus, varje bäcksländesläkte, varje dagsländefamilj, skalbaggesläktet Helodes, och arterna Elmis aenea och Limnius volckmari, nattsländesläktet Rhyacophila, varje familj husbyggande nattsländor, snäckan Ancylus fluviatilis. Negativa indikatorarter/grupper är Oligochaeta om 1 eller fler individer hittats, iglarna Helobdella stagnalis och Erpobdella, sötvattensgråsugga (Asellus aquaticus), sävsländesläktet Sialis, och av Diptera: familjen Psychodidae och släktena Chironomus och Eristalis, musselsläktet Sphaerium och snäcksläktet Lymnaea. Eftersom flertalet snäckor i släktet Lymnaea numera benämns Radix, har vi valt att ersätta Lymnaea med Radix i indexet. Det räcker med en individ för att indikatorarten/gruppen skall få poäng. När differensen mellan positiva och negativa indikatorarter/grupper beräknats går man in i en tabell för att få faunaindexet. Differensen avgör i vilken kolumn man går in i. Avgörande för indexvärdet är också vilken rad man går in på. På raderna rangordnas djur i nyckelgrupper där de djur som indikerar den renaste miljön står på översta raden (nyckelgrupp 1). För att få gå in på den översta raden måste mer än en av arterna/grupperna i nyckelgrupp 1 finnas på lokalen. Dessutom måste minst 2 individer av arten/gruppen finnas för att få räknas. Om ingen av nyckelgrupp 1 arterna/grupperna finns på lokalen så går man vidare ner i tabellen till nyckelgrupp 2. För att få gå in på denna raden får inte antalet individer av Asellus aquaticus och/eller Chironomidae överstiga 4. Andra villkor gäller för några andra rader. Indexet kan anta ett värde mellan 1 7, där klass 7 betecknar den mest opåverkade miljön. Vi har även namnsatt klasserna för organisk/eutrofierande föroreningspåverkan enligt nedan. I vissa fall, t ex vid starkt försurningspåverkade lokaler, följs dock inte indexvärdets beteckning. 7 = obetydlig påverkan = stark påverkan 6 = svag påverkan 2 = stark - mycket stark påverkan 5 = måttlig påverkan 1 = mycket stark påverkan 4 = betydlig påverkan Naturvärdesindex Indexet (efter Nilsson, C. et al 21) har konstruerats för att belysa ett vattendrags naturvärde, främst med hjälp av kriterierna biologisk mångformighet och raritet. En total bedömning av lokalens status ligger dock alltid till grund för den slutgiltiga naturvärdesbedömningen. Kriteriepoäng ges på följande sätt: 25

26 Råån 217 Vattenundersökningar Rödlistade arter (se nedan) i kategori RE, CR, EN och VU ger 16 poäng/art, kategori NT och DD ger 6 p/art. Antal taxa vattendrag: ger 1 p, 46-5 ger p, >5 ger 1 p Diversitet (Shannon) vattendrag: >,85-4,15 ger 1 p, >4,15 ger p Raritet: Varje ovanlig art (se nedan under rödlistade arter) ger p Poängskala för bedömning av naturvärde: - >16 Mycket naturvärde Högt naturvärde - -6 Allmänt naturvärde Rödlistade arter Rödlistade arter har klassificerats enligt Gärdenfors U. (ed) 215. Rödlistade arter i Sverige 215 ArtDatabanken, SLU. Även tidigare naturvärden har räknats om efter de nya klassningarna i rödlistan. Rödlistekategorierna anges nedan: Den svenska rödlistans kategorier: RE Regionally Extinct (Försvunnen) CR Critically Endangered (Akut Hotad) EN Endangered (Starkt Hotad) VU Vulnerable (Sårbar) NT Near Threatened (Nära hotad) DD Kunskapsbrist Alla arter som förts till någon av ovanstående kategorier är för närvarande rödlistade i Sverige. De arter som tillhör någon av kategorierna CR, EN eller VU definieras som hotade. För bottenfaunan har även redovisats ovanliga arter. Som underlag vid bedömningen av ovanliga arter har använts Degerman, E. (1994), där resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas (Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från Ekologgruppens databas har vägts in vid bedömningen. Shannons diversitetsindex Diversitetsindex tar i beaktande både antal arter (taxa) och deras relativa förekomst, dvs hur många individer det finns av en viss art och hur detta antal förhåller sig till det totala individantalet i provet. Ett högre indexvärde anger en högre diversitet och ett mer varierat bottenfaunasamhälle. Däremot tas ingen hänsyn till de förekommande arternas miljökrav. Diversitetsindexet kan ibland, t ex på individfattiga lokaler, bli relativt trots att miljön är påverkad. Det tillämpade indexet, Shannons diversitetsindex (H ) har beräknats enligt följande formel: H = - n i /N x log2 n i /N, där n i = antalet individer av den i:te arten och N = totala antalet individer. Klassningsgränserna beskrivs nedan. ASPT-index ASPT-index (average score per taxon) (Armitage m fl 198) beräknas genom att i provet påträffade organismer identifieras till familjenivå (klass för Oligochaeta), varje familj ges ett poängtal som motsvarar dess föroreningstolerans, poängtalen summeras och poängsumman divideras med det totala antalet ingående familjer. Klassningsgränserna beskrivs nedan. EPT-index Detta index redovisar det samlade antalet taxa bland dagsländor (Ephemeroptera), bäcksländor (Plecoptera) samt nattsländor (Trichoptera). Klassningsgränserna beskrivs nedan. 26

27 Råån 217 Vattenundersökningar BpHI (BottenpHauna-index) Det finns flera möjligheter att använda och redovisa BpHI-indexet. Det sätt som använts i denna rapport betecknas som max-bphi och står för det högsta BpHI-värdet som noterats bland förekommande taxa. Varje taxa har klassats utifrån försurningskänslighet och fått ett indexvärde mellan 1 och 1, där 1 anger det mest försurningskänsliga taxat. I max-bphi används endast de taxa som har poäng mellan 6 och 1. Om ett sådant taxa har påträffats indikerar det att ph-värdet inte understigit 5,5 under säsongen. För noggrannare beskrivning av indexet, se Kalkning av sjöar och vattendrag. SNV Handbok 22:1. Bedömning av tillstånd - vattendrag Tabellen grundar sig på Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. SNV Rapport 491. Undantaget är EPT-index som grundar sig på Nilsson et al 21. Klass Benämning Shannons diversitets -index 1 Mycket index ASPTindex Surhetsindex Danskt Faunaindex (DFI) EPTindex >,71 >6,9 >1 7 >29 2 Högt index 2,97-,71 6,1-6, Måttligt 2,22-2,97 5,-6, index 4 Lågt index 1,48-2,22 4,5-5, Mycket lågt index 1,48 4,5 2 7 Bedömning av ekologisk status MISA/MILA, DJ-index En bedömning av ekologisk status har gjorts enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter HVMFS 21:19, där indexen beskrivs. Bedömningen anger den ekologiska statusen i en femgradig skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Statusen bedöms efter tre parametrar, ASPT-index som visar allmän ekologisk kvalitet, DJ-index som avspeglar näringspåverkan och MISA-index som avspeglar försurningspåverkan. För DJ-index gäller klassningen endast för vattendrag, inte sjöar. Både DJ och MISA/MILA består i sin tur av ett antal delindex. Det index som har fått sämst statusklass är utslagsgivande för bedömningen av vilken sammanvägd ekologisk status som lokalen får. Litteratur Referenser Degerman, E., Fernholm, B. & Lingdell, P-E Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag, Utbredning i Sverige. Naturvårdsverket. SNV Rapport 445. Gärdenfors, U. (ed) 215. Rödlistade arter i Sverige 215. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. HVMFS 21:19 Henricsson, L. & Medin, M Bottenfaunan i 2 vattendrag i Jönköpings län en biologisk försurningsbedömning. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 199:15. Miljöstyrelsen. Vejledning nr Biologisk bedömmelse av vandlöbskvalitet. Köpenhamn. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Rapport

28 Råån 217 Vattenundersökningar Naturvårdsverket. 2. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Rapport 491. Naturvårdsverket. 22. Kalkning av sjöar och vattendrag. 22:1. Naturvårdsverket. 26. Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Lokalbeskrivningen, Ver Naturvårdsverket. 21. Handledning för miljöövervakning Sötvatten - Bottenfauna i sjöars litoral och i vattendrag tidsserier, utg Nilsson, C. et al. 21. Bottenfauna i Jönköpings län 2. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 21:42. Rheo-konsult Bottenfaunan i Råån Rååns vattendragsförbund. Svensk standard Vattenundersökningar Vägledning för val av metoder och utrustning för provtagning av bottenfauna (bentiska makroevertebrater) i sötvatten. SS-EN ISO 187:212. Bestämningslitteratur Brink, P Svensk Insektsfauna. Bäcksländor. Dall, P.C., Iversen, T.M., Kirkegaard, J., Lindegaard, C. & Thorup, J En oversigt over danske ferskvandsinvertebrater til brug ved bedömmelse af forureningen i söer og vandlöb. Ferskvandsbiologisk Laboratorium, Köbenhavns Universitet og Miljökontoret, Storströms amtskommune. Köpenhamn. Edington, J.M. & Hildrew, A.G A revised key to the caseless caddis larvae of the British Isles. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 5. Elliot, J.M A key to the British freshwater Megaloptera and Neuroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 5. Elliot, J.M & Mann, K.H A key to the British freshwater leeches. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 4. Enckell, P.H Fältfauna. Kräftdjur. Lund. Glöer, P. 22. Die Süsswassergastropoden Nord- und Mitteleuropas. Die Tierlwelt Deutschlands, 7 Teil. ConchBooks. Holmen, M The aquatic Adephaga (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. I. Gyrinidae, Haliplidae, Hygrobiidae and Noteridae. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 2. Hubendick, B Våra snäckor. Snäckor i sött och bräckt vatten. Stockholm. Lillehammer, A Stoneflies (Plecoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 21. Nilsson, A. (ed) Aquatic insects of North Europe. A taxonomic Handbook. Volume 1. Apollo Books, Stenstrup. Nilsson, A. (ed) Aquatic insects of North Europe. A taxonomic Handbook. Volume 2. Apollo Books, Stenstrup. Nilsson, A. & Holmen, M The aquatic Adephaga (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. II. Dytiscidae. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 2. Sahlén, G Sveriges trollsländor (Odonata). Fältbiologerna. Savage, A.A Adults of the British aquatic Hemiptera Heteroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 5. Svensson, B.S Sveriges dagsländor (Ephemeroptera), bestämning av larver. Ent. Tidskrift 17: Wallace, I.D A key to larvae and pupae of Sericostoma personatum and Notidobia ciliaris in Britain. Freshwater Biology 7:9-98. Wallace, B., Wallace, I.D & Philipson, G.N A key to the case-bearing caddis larvae of Britain and Ireland. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 51. Wallace, B., Wallace, I.D & Philipson, G.N. 2. Keys to the case-bearing caddis larvae of Britain and Ireland. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr

29 Råån 217 Vattenundersökningar Bilaga 4. Resultat Vattenföring vid Bröddebacken Dygnsflöden vid vattenföringsstationen Bröddebacken i Råån m /s Råån, Bröddebacken - vattenföring 217 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Månadsmedelflöden och årsmedelflöde vid vattenföringsstationen Bröddebacken i Råån 217. Månadsmedelflöden m /s Januari,88 Februari 1,92 Mars 1,44 April,61 Maj,28 Juni,22 Juli,18 Augusti,5 September 2,25 Oktober 2,6 November,14 December 4,54 Årsmedelvärde 1,55 29

30 Råån 217 Vattenundersökningar Bilaga 5. Resultat Halter och Transporter 217 Halter Transporter Vecka Medelflöde NO+NO2-N Tot-N Tot-P-filt Tot-P TOC NO+NO2-N Tot-N Tot-P-filt nr Bröddeb, m /s µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l ton ton ton 1, , 5,1 5,5,16 2, , 4,75 4,6,15, ,2 4, 4,,16 4 1, , 5,16 5,6,44 5, ,2 4,48 4,48,29 6, , 4,24,92,16 7, ,1 2,88 2,78,1 8 4, ,4 24,41 2,79,85 9, ,6 2,7 2,7,55 1 1, ,1 7,4 7,21,16 11, ,4 5,9 4,91, , , 11,78 11,1,25 1, ,4 4,5 4,46,11 14, , 2,57 2,57,7 15, , 2,2 2,2,6 16, ,9 2, 2,1,7 17, , 1,46 1,54,7 18, ,4 1,4 1,46,6 19, ,1 1,11 1,2,7 2, ,,66,74,7 21, ,9,41,47,5 22, ,,25,1,5 2, ,,5,62,2 24, ,,26,,12 25, ,5,27,2,1 26, ,,28,,12 27, ,2,26,1,17 28, ,6,5,7,1 29, ,4,46,48,12, ,9,47,48,15 1, , 1,48 1,48,5 2, ,2,65,75,27, ,5,5,4,11 4, ,5 1,54 1,82,7 5, ,5 1,89 1,89,2 6 1, , 1,86 2,2,9 7 6, ,7 9,1 11,17,77 8 1, ,2 2,11 2,48,74 9, ,2 1,5 1,17,25 4 2, ,8,69 4,4,9 41 2, ,7 1,94 2,4, , ,4 1,21 1,41,28 4 4, ,5,48 4,4,11 44, ,9 2,72,5, , ,7,6,99, , ,1 6,4 6,46,5 47, ,8 29,68 28,5, , ,9 7,29 5,6, , ,5 2,12 19,79,96 5 7, ,5 69,6 6,8, , , 26,7 24,17,5 52 4, , 1,57 29,89,87 Medel ,4 Summa 8 7 2,6 Median , Max ,6 Min ,

31 Råån 217 Vattenundersökningar Bilaga 6. Resultat Bottenfauna, artlista, provpunktsbeskrivning och kommentar I detta kapitel redovisas varje provpunkt på ett uppslag. På vänstersidan finns lokalbeskrivning med foto och skiss, bedömning av undersökningsresultatet med kommentarer samt jämförelser med tidigare resultat. På högersidan finns de kompletta artlistorna. Lokalbeskrivningen följer Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Lokalbeskrivningen, Ver Underlag till bedömningar av indexvärden och påverkansgrad ges i metodikkapitlet. Under rubriken Jämförelser med tidigare undersökningar har endast datum för undersökningarna uppgivits. Följande undersökningar avses: 21-21: Ekologgruppen. Vattenundersökningar i Råån Rååns vattenvårdsförbund Förklaring till artlistorna I artlistan redovisas totala antalet individer av förekommande taxa samt den procentuella andelen av provets totala individantal. Provtagningens kvalitet har kontrollerats efter förändring av antal taxa med fler delprov, om förändringen då sista delprovet räknas in är < 8 % bedöms kvaliteten vara mycket god (anges i tabellen som värde >92), 8 % god (värde 7 92) och under % svag (värde under 7). Varje taxas känslighetsgrad/funktion anges i kolumnerna A-D, vilket förklaras i tabellen nedan. Försurningskänslighet Taxats funktion Känslighet för organisk-eutrofierande belastning Taxats hotkategori Kolumn A Kolumn B Kolumn C Kolumn D 1=taxat tål ph <4,5 1=filtrerare 1=påträffats i höggradig förorenat vatten Akut hotad (CR) 2=taxat tål ph 4,5-4,9 2=detritusätare 2=påträffats i vattendrag som bedömts Starkt hotad (EN) kraftigt påverkade av jordbruk =taxat tål ph 5,-5,4 =predator =påträffats i vattendrag som bedömts Sårbar (VU) måttligt påverkade av jordbruk 4=taxat tål ph 5,5-5,9 4=skrapare 4=typiskt för vattendrag som på sin höjd Nära hotad (NT) är belastade av skogsbruk 5=taxat tål inte ph <6, 5=sönderdelare 5=påträffats mest i vattendrag med mycket låg ledningsförmåga Kunskapsbrist (DD) 5=ovanlig art i ett regionalt perspektiv Klassningen enligt kolumnerna A och C har huvudsakligen hämtats ur SNV Rapport 445 av Degerman m fl Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag. Klassningen enligt kolumn B har hämtats ur fack- och bestämningslitteratur för respektive art/grupp. Klassningen enligt D grundar sig på Rödlistade arter i Sverige 21. Som underlag vid bedömningen av ovanliga arter har använts Degerman, E. (1994), där resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas (Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från Ekologgruppens databas med för närvarande drygt 18 lokaler från södra Sverige har vägts in vid bedömningen. 1

32 Råån bottenfauna 217 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Råån, Sireköpinge SKA-Råå22 Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: 6249 y: Kommun: Svalöv Läge: strax nedströms Sireköpinge kyrkogård - vid gammal väg Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 26) Provtagning: Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Tilda Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: SS-EN ISO 187:212 Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-): Lokalens bredd (provyta, uppsk): 4 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 1 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):, m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),4 m Vattentemperatur: 9,8 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Findetritus: D 1 Grovdetritus: D1 2 Fin död ved: D2 1 Grov död ved: Utfällningar: Bottentyp: hård Kvalprov substr.: Närmiljö -m bredd, 5m sträcka Lövskog: D2 2 Gräs/äng: Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: Åker: D1 Beskuggning (-): 2 Finsediment: Överv.veg: D1 1 Sand: 1 Flytbladsveg: Grus: D 1 Långskottsveg: Fin sten: D1 Rosettväxter: Grov sten: D2 2 Mossor: Fina block: 1 Makroalger: Grova block: Veg utanför Häll: delprov: Övrigt utanför delprov: Dom. markanvändning: Dom.art Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D1 lönn Buskar: Gräs/halvgräs: D2 Annan veg: D Övrigt: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: ja Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt Dominerande taxa: Caenis rivulorum, 5% Baetis rhodani, 11% Pisidium sp., 8% måttligt hög måttligt måttligt lågt mycket mycket Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: obetydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 12p Indikatorgrupper, renvatten: 1 bäcksländesläkte dagsländefamiljer Försurn.känslig sländart: p 4 familjer husbyggare Gammarus, Rhyacophila, Elmis aenea, Gammarus: p Limnius volckmari, Ancylus fluviatilis Bäckbaggar: Iglar: - Indikatorgrupper, smutsvatten: Asellus aquaticus, Sphaerium Musslor: Snäckor: B/P index: 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Ovanliga arter: Capnia bifrons, p Naturvärde: Kriteriepoäng - totalt: p Kommentarer: I Råån vid Sireköpinge noterades ett måttligt artantal. Individtätheten var hög och dominerades av den relativt renvattenkrävande dagsländan Caenis rivulorum som etablerade sig vid lokalen 26. Flera renvattenarter har etablerat sig eller ökat i antal under 2-talet, vilket är positivt (dagsländan Ephemera danica 25, bäcksländor 21). Förra året etablerade sig bäcksländan Capnia bifrons, och den återfanns även i år.. Smutsvattentåliga djur noterades också, dock färre än tidigare. Föroreningspåverkan bedömdes vara obetydlig. En ovanlig art noterades och naturvärdet bedömdes vara. Jämfört med tidigare undersökningar märks en positiv trend i föroreningspåverkan som för tredje året i rad bedömdes vara obetydlig. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,6 5, obetydlig 6 svag ,6 4, obetydlig 5 måttlig , 5, obetydlig 5 måttlig ,4 5, obetydlig 5 måttlig ,6 5, obetydlig 5 måttlig ,8 5, obetydlig 6 svag , 5, obetydlig 6 svag , 5, obetydlig 7 obetydlig ,9 5, obetydlig 7 obetydlig ,7 6, obetydlig 7 obetydlig 2

33 Bottenfauna i Råån 217 ARTLISTA Provpunkt: Råå22. Råån, Sireköpinge Provt.datum Provtagningskvalitet 89 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,6 Eiseniella tetraedra ,1 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,2 Sphaerium sp ,2 SNÄCKOR Gastropoda 4 2 Gyraulus acronicus , Gyraulus sp ,1 Ancylus fluviatilis ,1 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,4 Gammarus pulex ,2 Trichoniscus sp? 2 1,1 Ostracoda ,1 HOPPSTJÄRTAR Collembola , DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera danica ,1 Ephemera sp , Caenis rivulorum ,2 Baetis rhodani ,2 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Capnia bifrons ,4 SKALBAGGAR Coleoptera Hydraena gracilis ,1 Hydraena riparia 5 2 2,1 Elmis aenea ,2 Limnius volckmari ,2 Oulimnius sp ,2 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila ,5 Rhyacophila sp ,5 Polycentropodidae , Polycentropus flavomaculatus , Hydropsyche angustipennis ,1 Hydropsyche siltalai ,6 Lepidostoma hirtum ,6 Limnephilidae , Goera pilosa ,1 Athripsodes sp ,2 TVÅVINGAR Diptera Tipula sp. 1 1, Dicranota sp ,7 Simuliidae ,4 Chironomidae ,2 Limnophora sp ,1 ANTAL TAXA INDIVIDANTAL Individantal/m 2 248

34 Råån bottenfauna 217 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Råån, Vallåkra i ny meanderslinga SKA-Råå24 Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: grävt Koordinater x: 6286 y: 116 Kommun: Helsingborg Läge: ca 5 m nedströms landsvägsbron, slingans övre del - uppstr al Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 26) Provtagning: Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Tilda Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: SS-EN ISO 187:212 Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): m Vattennivå: hög Vattendragsbredd (våtyta): 6 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,7 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:) 1 m Vattentemperatur: 9,6 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Findetritus: D2 1 Grovdetritus: D1 2 Fin död ved: Grov död ved: Utfällningar: Bottentyp: mellan Kvalprov substr.: Närmiljö -m bredd, 5m sträcka Lövskog: Gräs/äng: Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: Åker: Beskuggning (-): 1 Finsediment: Överv.veg: D2 2 Sand: D 1 Flytbladsveg: Grus: D1 Långskottsveg: Fin sten: D2 1 Rosettväxter: Grov sten: 1 Mossor: Fina block: Makroalger: Grova block: Veg utanför Häll: delprov: Övrigt utanför delprov: Dom. markanvändning: Dom.art Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: Buskar: Gräs/halvgräs: Annan veg: Övrigt: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: bra - men djupt Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: ja Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt måttlig Dominerande taxa: Chironomidae, 19% Gammarus pulex, 14% Simuliidae, 1% mycket lågt måttligt mycket Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: svag Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 14p 2p Indikatorgrupper, renvatten: 1 bäcksländesläkte dagsländefamiljer Försurn.känslig sländart: p familjer husbyggare Gammarus, Elodes, Rhyacophila, Elmis Gammarus: p aenea, Limnius volckmari, Ancylus Bäckbaggar: fluviatilis Iglar: Indikatorgrupper, smutsvatten: Musslor: Asellus aquaticus, Erpobdella, Sialis, Snäckor: Sphaerium, Psychodidae B/P index: 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: Kriteriepoäng - totalt: Ovanliga arter: Brychius elevatus, p Hydraena pulchella, p Capnia bifrons, p Övriga kriterier: Antal taxa: 1 poäng Shannon index: 1 poäng 1 Kommentarer: I Råån vid Vallåkra, i den "nya" meanderslingan (anlades i slutet av 199-talet), var artantalet och flertalet djurgrupper fanns representerade. En successiv invandring av sländarter har skett på lokalen från 2. Flera smutsvattenarter förekom, men de renvattenkrävande arterna dominerade, bl a förekom bäcksländor, bäckvattenbaggar och den syrgaskrävande dagsländan Ephemera danica. Lokalen bedömdes vara svagt föroreningspåverkad. Tre ovanliga arter noterades, varav två skalbaggar, den ena noterades även 216 (Brychius elevatus), medan den andra var ny för lokalen: Hydraena pulchella. Naturvärdet bedömdes vara. Jämfört med tidigare undersökningar var resultaten 217 något sämre än de senaste åren avseende föroreningspåverkan. En successiv kolonisering av lokalen har skett sedan meanderslingan skapades, och det är positivt att se en kolonisation av ovanliga arter. Provet har tagits i den smala del där nytt stensubstat påfördes. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Shannonindex ASPTindex Surhets- Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde index värde , 6, obetydlig 6 svag ,7 5, obetydlig 6 svag ,1 5, obetydlig 6 svag ,4 6, obetydlig 7 obetydlig ,6 5, obetydlig 6 svag ,2 5, obetydlig 7 obetydlig ,2 5, obetydlig 7 obetydlig ,8 5, obetydlig 7 obetydlig ,1 5, obetydlig 7 obetydlig ,1 5, obetydlig 6 svag 11 mycket 4

35 Bottenfauna i Råån 217 ARTLISTA Provpunkt: Råå24. Råån, Vallåkra ny meanderslinga Provt.datum Provtagningskvalitet 82 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % POLYPDJUR Hydrozoa obest 1 Hydridae 1 1 1,1 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga , IGLAR Hirudinea Erpobdella octoculata 1 2, MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,5 Sphaerium sp , SNÄCKOR Gastropoda 4 2 Physa fontinalis ,1 Lymnaea stagnalis ,1 Gyraulus albus ,1 Ancylus fluviatilis ,5 Acroloxus lacustris ,2 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,8 Gammarus pulex ,6 VATTENKVALSTER Hydracarina ,5 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera danica , Ephemera sp ,6 Caenis rivulorum ,5 Baetis rhodani , Centroptilum luteolum ,2 Cloeon dipterum ,1 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Capnia bifrons ,6 SKALBAGGAR Coleoptera Brychius elevatus ,1 Hydrophilidae 2 1 1,1 Hydraena gracilis 5 1 1,1 Hydraena pulchella ,1 Hydraena riparia ,7 Elodes sp ,1 Elmis aenea ,9 Limnius volckmari ,6 Oulimnius tuberculatus ,7 Oulimnius sp ,9 MEGALOPTERA Sialis lutaria ,1 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila sp ,2 Polycentropus irroratus ,4 Polycentropus sp ,1 Hydropsyche pellucidula , Hydropsyche siltalai ,7 Limnephilidae ,6 Glyphotaelius pellucidus ,2 Limnephilus rhombicus , Goera pilosa ,1 Athripsodes sp ,1 TVÅVINGAR Diptera Tipula sp. 1 1,1 Hexatominae 2 2,2 Pilaria sp ,4 Helius sp. 1 1,1 Dicranota sp ,1 Psychodidae 1 1 2, Simuliidae ,7 Chironomidae ,9 ANTAL TAXA 44 INDIVIDANTAL Individantal/m

36 Råån bottenfauna 217 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Råån, Gantofta SKA-Råå7 Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: y: Kommun: Helsingborg Läge: Ca 4 m nedströms landsvägsbro - precis uppstr staket Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 26) Provtagning: Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: SS-EN ISO 187:212 Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-): Lokalens bredd (provyta, uppsk): 6 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 1 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):, m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),5 m Vattentemperatur: 11,5 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Findetritus: D2 1 Grovdetritus: D1 2 Fin död ved: D 1 Grov död ved: Utfällningar: Bottentyp: hård Kvalprov substr.: Närmiljö -m bredd, 5m sträcka Lövskog: D1 Gräs/äng: D2 1 Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: D 1 Åker: Beskuggning (-): Finsediment: Överv.veg: Sand: Flytbladsveg: Grus: 1 Långskottsveg: Fin sten: D2 2 Rosettväxter: Grov sten: D1 Mossor: D1 1 Fina block: D 1 Makroalger: Grova block: 1 Veg utanför Häll: delprov: Övrigt utanför delprov: Dom. markanvändning: Dom.art Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D1 al Buskar: D2 Gräs/halvgräs: Annan veg: D Övrigt: mellanbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: ja Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt måttlig måttligt lågt mycket Dominerande taxa: Caenis rivulorum, 7% Hydropsyche siltalai, 14% Limnius volckmari, 11% Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: svag Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: Indikatorgrupper, renvatten: 1 bäcksländesläkte 4 dagsländefamiljer Försurn.känslig sländart: p familjer husbyggare Gammarus, Rhyacophila, Elmis aenea, Gammarus: p Limnius volckmari, Ancylus fluviatilis Bäckbaggar: Iglar: Indikatorgrupper, smutsvatten: >1 Oligochaeta Musslor: Asellus aquaticus, Erpobdella, Snäckor: Sphaerium, Radix, Psychodidae B/P index: 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Ovanliga arter: Bithynia leachii, p Capnia bifrons, p Naturvärde: Kriteriepoäng - totalt: 6p Kommentarer: I Råån vid Gantofta var artantalet, betydligt högre än vid förra årets bottennotering. Flera renvattenkrävande arter/grupper förekom, och renvattenkrävande djur dominerade individantalet. Det fanns även flera smutsvattentåliga arter och lokalen bedömdes vara svagt påverkad av föroreningar. Två ovanliga arter noterades och naturvärdet bedömdes vara. Jämfört med tidigare undersökningar märks en positiv trend där renvattendjur etablerat sig under 2-talet: dagsländorna Heptagenia sulphurea och Ephemera danica 26 respektive 28, samt bäcksländan Capnia bifrons 214. Föroreningspåverkan har pendlat mellan svag och obetydlig de senaste åren. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,4 5, obetydlig 7 obetydlig ,2 5, obetydlig 6 svag ,6 5, obetydlig 6 svag ,5 5, obetydlig 6 svag ,9 5, obetydlig 7 obetydlig ,2 5, obetydlig 6 svag ,6 6, obetydlig 7 obetydlig ,6 5, obetydlig 6 svag , 5, obetydlig 6 svag ,4 5, obetydlig 6 svag 6 mycket 6

37 Bottenfauna i Råån 217 ARTLISTA Provpunkt: Råå7. Råån, Gantofta Provt.datum Provtagningskvalitet 98 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,6 Eiseniella tetraedra , IGLAR Hirudinea Glossiphonia complanata 2 1 1,1 Erpobdella octoculata ,2 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,2 Sphaerium sp ,2 SNÄCKOR Gastropoda 4 2 Physa fontinalis ,1 Radix balthica ,5 Gyraulus sp , Ancylus fluviatilis , Theodoxus fluviatilis , Bithynia leachii ,6 Bithynia tentaculata ,6 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus , Gammarus pulex ,1 Trichoniscus sp? 1 1,1 VATTENKVALSTER Hydracarina , DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera danica , Ephemera sp , Caenis rivulorum , Heptagenia sulphurea , Baetis rhodani , BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Capnia bifrons , SKALBAGGAR Coleoptera Hydraena gracilis ,5 Elmis aenea ,5 Limnius volckmari ,9 Oulimnius tuberculatus ,8 Oulimnius sp ,6 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila ,1 Rhyacophila sp ,1 Polycentropus flavomaculatus , Hydropsyche pellucidula ,7 Hydropsyche siltalai ,9 Lepidostoma hirtum ,2 Silo pallipes ,1 Athripsodes sp , TVÅVINGAR Diptera Tipula sp. 1 1,1 Psychodidae 1 1 1,1 Simuliidae ,2 Chironomidae , Ceratopogonidae , Limnophora sp ,1 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 9 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 9 INDIVIDANTAL Individantal/m

38 Råån bottenfauna 217 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Råån, Raus kyrka SKA-Råå26 Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: y: Kommun: Helsingborg Läge: ca 2 m uppstr landsvägsbro, S Raus kyrka - vid "vadställe" Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 26) Provtagning: Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Tilda Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: SS-EN ISO 187:212 Lokalens längd (normalt 1 m): 6 m Vattenhastighet (-): Lokalens bredd (provyta, uppsk): 1 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 15 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):, m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),6 m Vattentemperatur: 11,8 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Findetritus: D2 1 Grovdetritus: D1 2 Fin död ved: D 1 Grov död ved: Utfällningar: Bottentyp: hård Kvalprov substr.: Närmiljö -m bredd, 5m sträcka Lövskog: D Gräs/äng: Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: Åker: Beskuggning (-): 2 Finsediment: Överv.veg: Sand: 1 Flytbladsveg: Grus: D 1 Långskottsveg: Fin sten: D1 Rosettväxter: Grov sten: D2 2 Mossor: D1 1 Fina block: 1 Makroalger: Grova block: Veg utanför Häll: delprov: Övrigt utanför delprov: Dom. markanvändning: Dom.art Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D1 bok Buskar: Gräs/halvgräs: D Annan veg: D2 Övrigt: mellanbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: ja Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt mycket måttlig mycket lågt lågt mycket Dominerande taxa: Caenis rivulorum, 17% Hydropsyche siltalai, 15% Gammarus pulex, 11% Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: svag Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 14p 2p Indikatorgrupper, renvatten: Virvelmaskar 1 bäcksländesläkte Försurn.känslig sländart: p dagsländefamiljer 4 familjer husbyggare Gammarus: p Gammarus, Rhyacophila, Elmis aenea, Bäckbaggar: Limnius volckmari, Ancylus fluviatilis Iglar: Indikatorgrupper, smutsvatten: Musslor: Helobdella stagnalis, Asellus aquaticus, Snäckor: Erpobdella, Sphaerium B/P index: 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: mycket Kriteriepoäng - totalt: Hotade arter: Proasellus coxalis (EN), 16p Ovanliga arter: Bithynia leachii, p Valvata cristata, p Valvata piscinalis, p Capnia bifrons, p Övriga kriterier: Antal taxa: poäng Shannon index: 1 poäng 2p Kommentarer: I Råån vid Raus kyrka var artantalet mycket och individtätheten måttlig. Flera smutsvattenindikerande arter noterades men de renvattenkrävande arterna övervägde. Den syrgaskrävande gruppen bäcksländor har noterats sporadiskt vid lokalen sedan 26, men i år hittades endast en individ.. Lokalen bedömdes vara svagt föroreningspåverkad. Det mycket sällsynta, och rödlistade (EN, starkt hotad) kräftdjuret Proasellus coxalis påträffades även i år. Fyra andra ovanliga arter noterades och naturvärdet bedömdes vara mycket. Den nyzeeländska tusensnäckan (Potamopyrgus antipodarum) registrerades för första gången vid lokalen i ett exemplar 216, i år fanns den i två exemplar. Arten anses vara invasiv. Jämfört med tidigare undersökningar märks en svag positiv trend med minskad påverkan av organiska/eutrofierande föroreningar, även om föroreningspåverkan ökat något i år jämfört med 216, då påverkan bedömdes vara obetydlig för första gången Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Shannonindex ASPTindex Surhets- Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde index värde ,4 5, obetydlig 5 måttlig , 5, obetydlig 6 svag ,8 5, obetydlig 5 måttlig ,1 5, obetydlig 5 måttlig ,7 5, obetydlig 6 svag , 5, obetydlig 5 måttlig ,8 5, obetydlig 6 svag ,8 5, obetydlig 6 svag ,9 5, obetydlig 7 obetydlig , 5, obetydlig 6 svag 2 mycket mycket mycket mycket mycket mycket mycket mycket mycket 8

39 Bottenfauna i Råån 217 ARTLISTA Provpunkt: Råå26. Råån Raus kyrka Provt.datum Provtagningskvalitet 92 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % VIRVELMASKAR obest Turbellaria obest Planaria-Dugesia , Polycelis sp ,5 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,5 Eiseniella tetraedra , IGLAR Hirudinea Glossiphonia complanata 2,2 Glossiphonia concolor 2 1 1,1 Glossiphonia sp. 2,2 Helobdella stagnalis ,1 Erpobdella octoculata ,2 Erpobdella testacea ,2 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,7 Sphaerium sp ,6 SNÄCKOR Gastropoda 4 2 Physa fontinalis ,1 Bathyomphalus contortus ,1 Anisus vortex ,1 Gyraulus albus ,2 Gyraulus sp , Ancylus fluviatilis , Theodoxus fluviatilis ,8 Valvata cristata ,1 Valvata piscinalis , Bithynia leachii ,6 Bithynia tentaculata , Potamopyrgus antipodarum ,1 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,8 Proasellus coxalis 5 EN ,4 Gammarus pulex ,1 VATTENKVALSTER Hydracarina ,1 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Caenis rivulorum ,5 Heptagenia sulphurea ,1 Baetis rhodani ,8 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Capnia bifrons ,1 SKALBAGGAR Coleoptera Hydraena gracilis ,7 Hydraena riparia ,1 Elmis aenea , Limnius volckmari ,8 Oulimnius tuberculatus , Oulimnius sp ,4 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila ,1 Rhyacophila sp ,1 Lype phaeopa ,4 Hydropsyche angustipennis , Hydropsyche siltalai ,2 Lepidostoma hirtum ,6 Limnephilus marmoratus ,1 Silo pallipes ,1 Athripsodes cinereus ,7 Athripsodes sp ,4 TVÅVINGAR Diptera Simuliidae ,8 Chironomidae ,6 Limnophora sp ,8 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 46 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 46 INDIVIDANTAL Individantal/m

40 Råån bottenfauna 217 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Tostarpsbäcken, Arhill SKA-Råå2 Provdatum: Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: y: Kommun: Helsingborg Läge: ca 1 m uppströms landsvägen mellan Ottarp och Härslöv - 2 m uppstr trumma, i krök Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 26) Provtagning: Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Tilda Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: SS-EN ISO 187:212 Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-): Lokalens bredd (provyta, uppsk): m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 7 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):, m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),4 m Vattentemperatur: 1,1 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Findetritus: D 1 Grovdetritus: D1 2 Fin död ved: D2 1 Grov död ved: Utfällningar: Bottentyp: hård Kvalprov substr.: Närmiljö -m bredd, 5m sträcka Lövskog: D1 Gräs/äng: Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: Åker: Beskuggning (-): Finsediment: Överv.veg: Sand: 1 Flytbladsveg: Grus: D 1 Långskottsveg: Fin sten: D2 2 Rosettväxter: Grov sten: D1 Mossor: D1 1 Fina block: 1 Makroalger: Grova block: Veg utanför Häll: delprov: Övrigt utanför delprov: Dom. markanvändning: Dom.art Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D1 bok Buskar: Gräs/halvgräs: D2 Annan veg: D Övrigt: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: ja Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt måttligt måttlig måttligt måttligt lågt Dominerande taxa: Baetis rhodani, 5% Gammarus pulex, 19% Hydropsyche siltalai, 5% mycket mycket Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: obetydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 12p Indikatorgrupper, renvatten: Virvelmaskar 1 bäcksländesläkte Försurn.känslig sländart: p 2 dagsländefamiljer familjer husbyggare Gammarus: p Gammarus, Elodes, Rhyacophila, Elmis Bäckbaggar: Iglar: - aenea, Limnius volckmari, Ancylus fluviatilis Musslor: Snäckor: B/P index: 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Indikatorgrupper, smutsvatten: Asellus aquaticus, Psychodidae Ovanliga arter: Capnia bifrons, p Naturvärde: Kriteriepoäng - totalt: p Kommentarer: I Tostapsbäcken vid Arhill var både artantalet och individtätheten måttligt höga. Individantalet dominerades av dagsländan Baetis rhodani och sötvattensmärla Gammarus pulex, vilket är typiskt för jordbrukspåverkade bäcker. Flera renvattenarter har successivt etablerat sig, bl a bäckoch dagsländor. Bäcksländor har endast förekommit i enstaka exemplar, sedan 212. Den renvattenkrävande dagsländan Ephemera danica har funnits regelbundet sedan 215. Få smutsvattendjur noterades lokalen bedömdes vara obetydligt föroreningspåverkad. En ovanlig nattsländeart noterades. Naturvärdet bedömdes vara. Jämfört med tidigare undersökningar på lokalen märks en positiv trend, där föroreningspåverkan minskat och varit obetydlig de senaste fyra åren. Antalet dag-, bäck- och nattsländearter (EPT-index) hade sin högsta notering 215. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde , 5, obetydlig 5 måttlig ,9 5, obetydlig 6 svag ,5 5, obetydlig 5 måttlig ,8 5, obetydlig 5 måttlig ,6 5, obetydlig 5 måttlig ,6 5, obetydlig 5 måttlig ,4 5, obetydlig 7 obetydlig ,2 6, obetydlig 7 obetydlig ,5 5, obetydlig 7 obetydlig ,5 5, obetydlig 7 obetydlig 4

41 Bottenfauna i Råån 217 ARTLISTA Provpunkt: Råå2. Tostarpsbäcken, Arhill Provt.datum Provtagningskvalitet 88 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % VIRVELMASKAR obest Turbellaria obest Polycelis sp. 1 1,1 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,7 Eiseniella tetraedra ,1 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,4 SNÄCKOR Gastropoda 4 2 Gyraulus sp ,1 Ancylus fluviatilis ,6 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,2 Gammarus pulex ,5 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera danica ,7 Baetis rhodani ,1 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Capnia bifrons ,1 SKALBAGGAR Coleoptera Hydraena gracilis ,1 Elodes sp ,2 Elmis aenea ,1 Limnius volckmari , Oulimnius tuberculatus 4 1 1,1 Oulimnius sp ,1 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila ,2 Rhyacophila sp ,6 Lype sp ,1 Tinodes sp ,1 Plectrocnemia conspersa 1 1,2 Polycentropus flavomaculatus ,6 Hydropsyche siltalai , Lepidostoma hirtum ,6 Limnephilidae ,1 Silo pallipes ,1 TVÅVINGAR Diptera Tipula sp.,2 Dicranota sp ,1 Psychodidae 1 1 1,1 Simuliidae ,4 Chironomidae ,2 ANTAL TAXA INDIVIDANTAL Individantal/m

42 Råån bottenfauna 217 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Tjutebäcken, uppströms Ekeby SKA-Råå27 Provdatum: Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: y: Kommun: Bjuv Läge: nedströms vägbro - 1 m nedstr väg Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 26) Provtagning: Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Tilda Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Jan Pröjts Metod: SS-EN ISO 187:212 Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-): Lokalens bredd (provyta, uppsk): 2 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,2 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:), m Vattentemperatur: 1,5 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Findetritus: D2 1 Grovdetritus: D1 2 Fin död ved: Grov död ved: Utfällningar: Bottentyp: hård Kvalprov substr.: Närmiljö -m bredd, 5m sträcka Lövskog: Gräs/äng: Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: Åker: Beskuggning (-): 2 Finsediment: Överv.veg: Sand: 1 Flytbladsveg: Grus: D2 2 Långskottsveg: Fin sten: D1 Rosettväxter: Grov sten: D 1 Mossor: Fina block: Makroalger: Grova block: Veg utanför Häll: delprov: Övrigt utanför delprov: Dom. markanvändning: Dom.art Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: Buskar: Gräs/halvgräs: Annan veg: Övrigt: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: ja Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt måttligt måttlig lågt lågt Dominerande taxa: Gammarus pulex, 26% Capnia bifrons, 14% Baetis rhodani, 1% mycket Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: svag Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 1 Indikatorgrupper, renvatten: bäcksländesläkten 1 dagsländefamilj Försurn.känslig sländart: 2p 1 familj husbyggare Gammarus, Elodes, Elmis aenea, Gammarus: p Limnius volckmari Bäckbaggar: Iglar: Indikatorgrupper, smutsvatten: Helobdella stagnalis, Asellus aquaticus, Musslor: Erpobdella, Radix Snäckor: B/P index: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: Kriteriepoäng - totalt: Ovanliga arter: Capnia bifrons, p Nemurella pictetii, p Tinodes pallidulus, p 9p Kommentarer: Lokalen började undersökas 215 och de två senaste åren har vattenståndet varit väldigt lågt vid provtagningstillfället. I år hade det regnat mycket under hösten. Artantalet var måttligt, liksom tidigare. Renvattenkrävande grupper som dagsländor, bäcksländor och bäckvattenbaggar hade ökat i individantal. I år fanns tre bäcksländearter, och en ny art Leuctra hippopus, som gav poäng i indexet. Trots att flera smutsvattenarter noterades bedömdes lokalen endast vara svagt föroreningspåverkad, vilket var en förbättring jämfört med tidigare år. Tre ovanliga arter förekom, bäcksländorna Capnia bifrons och Nemurella pictetii samt nattsländan Tinodes pallidulus. Naturvärdet bedömdes vara. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde , 4, obetydlig 5 måttlig ,1 4, obetydlig 4 betydlig ,6 4, obetydlig 6 svag 9 42

43 Bottenfauna i Råån 217 ARTLISTA Provpunkt: Råå27. Tjutebäcken, uppströms Ekeby Provt.datum Provtagningskvalitet 94 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,4 Eiseniella tetraedra ,2 IGLAR Hirudinea Helobdella stagnalis ,2 Erpobdella octoculata ,8 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,9 SNÄCKOR Gastropoda 4 2 Radix balthica ,6 Bathyomphalus contortus ,5 Gyraulus albus ,1 Acroloxus lacustris ,2 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,9 Gammarus pulex ,9 VATTENKVALSTER Hydracarina , DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Baetis rhodani , BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Nemurella pictetii ,2 Leuctra hippopus ,2 Capnia bifrons ,6 SKALBAGGAR Coleoptera Hydraena gracilis 5 1 1,1 Elodes sp ,9 Elmis aenea ,2 Limnius volckmari , Oulimnius tuberculatus 4 1 1,1 Oulimnius sp ,1 NATTSLÄNDOR Trichoptera Tinodes pallidulus , Hydropsyche angustipennis ,2 Hydropsyche siltalai ,8 Limnephilidae ,9 Limnephilus sp ,1 Micropterna lateralis , TVÅVINGAR Diptera Tipula sp. 1 1,1 Eloeophila sp. 1 1,1 Dicranota sp ,6 Simuliidae , Chironomidae ,8 Limnophora sp ,4 ANTAL TAXA 2 INDIVIDANTAL Individantal/m

44 Råån bottenfauna 217 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Tjutebäcken, Bälteberga SKA-Råå Provdatum: Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: y: Kommun: Helsingborg Läge: 7 m N Bälteberga gods, ca 1 m nedströms landsvägen - 1 m nedstr kastanj Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 26) Provtagning: Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: SS-EN ISO 187:212 Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 5 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,4 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),6 m Vattentemperatur: 1, ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Findetritus: Grovdetritus: D2 1 Fin död ved: D1 2 Grov död ved: Utfällningar: Bottentyp: hård Kvalprov substr.: Närmiljö -m bredd, 5m sträcka Lövskog: D2 1 Gräs/äng: Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: Åker: D1 Beskuggning (-): Finsediment: Överv.veg: Sand: 1 Flytbladsveg: Grus: 1 Långskottsveg: Fin sten: D2 2 Rosettväxter: Grov sten: D1 Mossor: D1 1 Fina block: D 1 Makroalger: Grova block: 1 Veg utanför Häll: delprov: Övrigt utanför delprov: Dom. markanvändning: Dom.art Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D1 ask D Buskar: Gräs/halvgräs: Annan veg: Övrigt: D2 jordbruksbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: ja Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt måttligt måttlig måttligt måttligt Dominerande taxa: Pisidium sp., 8% Gammarus pulex, 1% Limnius volckmari, 8% mycket Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: obetydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: Indikatorgrupper, renvatten: 1 bäcksländesläkte dagsländefamiljer Försurn.känslig sländart: p familjer husbyggare Gammarus, Rhyacophila, Elmis aenea, Gammarus: p Limnius volckmari, Ancylus fluviatilis Bäckbaggar: Iglar: - Indikatorgrupper, smutsvatten: Asellus aquaticus, Sialis Musslor: Snäckor: B/P index: - Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Ovanliga arter: Gyraulus crista, p Capnia bifrons, p Naturvärde: Kriteriepoäng - totalt: 6p Kommentarer: I Tjutebäcken vid Bälteberga var artantalet måttligt och något lägre än de föregående åren. Även individantalet var lägre än tidigare, eventuellt har det höga flödet före provtagningen spelat in. En förbättring i vattenkvaliteten märktes i början av 2-talet och flera renvattendjur har successivt etablerat sig och ökat i antal. Sedan 21 har lokalen bedömts vara obetydligt föroreningspåverkad, och så även i år. Två ovanliga arter noterades, snäckan Gyraulus crista och bäcksländan Capnia bifrons. Naturvärdet bedömdes vara. Jämfört med tidigare resultat kan en tydlig positiv trend i föroreningspåverkan ses på lokalen, vilket tyder på att vattnets innehåll av organiskt material och näringsämnen har minskat under 21-talet. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,9 5, obetydlig 6 svag , 5, obetydlig 6 svag ,4 5, obetydlig 6 svag ,1 5, obetydlig 6 svag ,4 5, obetydlig 6 svag ,6 5, obetydlig 7 obetydlig ,8 6, obetydlig 7 obetydlig ,4 6, obetydlig 7 obetydlig ,9 6, obetydlig 7 obetydlig ,4 5, obetydlig 7 obetydlig 6 44

45 Bottenfauna i Råån 217 ARTLISTA Provpunkt: Råå. Tjutebäcken, Bälteberga Provt.datum Provtagningskvalitet 1 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga , Eiseniella tetraedra ,2 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,4 SNÄCKOR Gastropoda 4 2 Gyraulus acronicus ,2 Gyraulus crista ,1 Gyraulus sp ,5 Ancylus fluviatilis ,9 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus , Gammarus pulex ,6 VATTENKVALSTER Hydracarina ,5 HOPPSTJÄRTAR Collembola ,1 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera danica , Ephemera sp ,7 Caenis rivulorum ,7 Baetis rhodani ,6 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Capnia bifrons ,8 SKALBAGGAR Coleoptera Hydraena gracilis , Elmis aenea ,5 Limnius volckmari ,5 Oulimnius tuberculatus ,1 Oulimnius sp ,6 MEGALOPTERA Sialis lutaria ,1 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila ,1 Rhyacophila sp ,1 Tinodes sp ,2 Plectrocnemia conspersa ,5 Polycentropus flavomaculatus ,7 Hydropsyche siltalai , Lepidostoma hirtum ,1 Limnephilidae , Goera pilosa , Silo pallipes , TVÅVINGAR Diptera Eloeophila sp. 1 1,1 Chironomidae ,2 ANTAL TAXA INDIVIDANTAL Individantal/m

46 Råån bottenfauna 217 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Borgenbäcken, gångbron SKA-Råå25 Provdatum: Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: y: 1156 Kommun: Helsingborg Läge: ca 9 m NV Vallåkra station, 2-12 m uppst gångbro i ravinen - precis uppstr gångbro Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 26) Provtagning: Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Tilda Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: SS-EN ISO 187:212 Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-): Lokalens bredd (provyta, uppsk): 2 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,2 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:), m Vattentemperatur: 11 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Findetritus: D1 2 Grovdetritus: D2 1 Fin död ved: D 1 Grov död ved: Utfällningar: Bottentyp: hård Kvalprov substr.: Närmiljö -m bredd, 5m sträcka Lövskog: D1 Gräs/äng: Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: Åker: Beskuggning (-): Finsediment: Överv.veg: Sand: D 1 Flytbladsveg: Grus: D2 2 Långskottsveg: Fin sten: D1 Rosettväxter: Grov sten: 1 Mossor: D1 2 Fina block: 1 Makroalger: Grova block: Veg utanför Häll: delprov: Övrigt utanför delprov: Dom. markanvändning: Dom.art Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D1 ask Buskar: Gräs/halvgräs: D2 Annan veg: D Övrigt: mellanbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: ja Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt lågt måttlig måttligt lågt lågt lågt Dominerande taxa: Chironomidae, 5% Capnia bifrons, 25% Oligochaeta övriga, 18% mycket lågt Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: betydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: Försurn.känslig sländart: p - 2p Indikatorgrupper, renvatten: 2 bäcksländesläkten 1 dagsländefamilj 1 familj husbyggare Gammarus: Bäckbaggar: Iglar: Musslor: Snäckor: B/P index: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Indikatorgrupper, smutsvatten: >1 Oligochaeta Psychodidae Ovanliga arter: Capnia bifrons, p Naturvärde: Kriteriepoäng - totalt: p Kommentarer: I Borgenbäcken var artantalet lågt, lägre än vad som kan förväntas vid en lokal som denna. Lokalen har även tidigare haft låga artantal och det är troligen uttorkning som tidvis påverkar lokalen. Dagsländor har helt saknats vissa år, men fanns i år. Den rikliga förekomsten av bäcksländor antyder att det dåliga resultatet inte bara är en effekt av organisk/eutrofierande påverkan, utan troligen en effekt av tidvis lågt vattenstånd. Föroreningspåverkan är svårbedömd vid lokaler som påverkas av uttorkning, men enligt indexet bedöms lokalen vara betydligt påverkad. En ovanlig bäckslända noterades och naturvärdet bedömdes vara. Jämfört med tidigare undersökningar märks en positiv trend de senaste 1 åren, då antalet bäcksländor ökat, vilket tyder på en förbättrad vattenkvalitet. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,8 5, obetydlig 4 betydlig ,2 4, obetydlig 4 betydlig ,2 4, obetydlig 4 betydlig ,6 4, obetydlig 5 måttlig ,5 4, obetydlig 6 svag ,2 4, obetydlig 2 stark? ,5 4, obetydlig 5 måttlig , 4,6 8 5 obetydlig 4 betydlig ,5 5, obetydlig 5 måttlig ,7 5,2 4 8 obetydlig 4 betydlig 46

47 Bottenfauna i Råån 217 ARTLISTA Provpunkt: Råå25. Borgenbäcken, gångbron Borgen Provt.datum Provtagningskvalitet 88 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,6 Eiseniella tetraedra ,8 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp , KRÄFTDJUR Crustacea Trichoniscus sp? 1 1 2,4 VATTENKVALSTER Hydracarina ,7 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Baetis rhodani , BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Brachyptera risi ,2 Capnia bifrons ,9 SKALBAGGAR Coleoptera Colymbetinae 1 1,2 NATTSLÄNDOR Trichoptera Limnephilidae ,9 Micropterna sequax , TVÅVINGAR Diptera Tipula sp ,4 Limoniidae 1 1,2 Dicranota sp ,2 Psychodidae ,6 Simuliidae ,2 Chironomidae ,7 ANTAL TAXA 16 INDIVIDANTAL Individantal/m

48 Råån bottenfauna 217 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Härslövsbäcken, Vallåkra SKA-Råå5 Provdatum: Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: 6275 y: Kommun: Helsingborg Läge: vid landsvägsbro vid skolan i Vallåkra - 1 m uppstr bro Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 26) Provtagning: Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Tilda Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: SS-EN ISO 187:212 Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-): Lokalens bredd (provyta, uppsk): 2 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,2 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:), m Vattentemperatur: 1,2 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Findetritus: D2 1 Grovdetritus: D1 Fin död ved: Grov död ved: Utfällningar: Bottentyp: hård Kvalprov substr.: Närmiljö -m bredd, 5m sträcka Lövskog: D 1 Gräs/äng: D2 2 Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: D1 Åker: Beskuggning (-): Finsediment: Överv.veg: Sand: 1 Flytbladsveg: Grus: D 1 Långskottsveg: Fin sten: D2 2 Rosettväxter: Grov sten: D1 Mossor: Fina block: 1 Makroalger: Grova block: Veg utanför Häll: delprov: Övrigt utanför delprov: Dom. markanvändning: Dom.art Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D1 ask Buskar: Gräs/halvgräs: D Annan veg: D2 Övrigt: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Ja Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: ja Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt måttligt måttlig måttligt måttligt lågt måttligt Dominerande taxa: Gammarus pulex, 44% Pisidium sp., 2% Elmis aenea, 9% mycket Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: måttlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 1 - Indikatorgrupper, renvatten: 1 bäcksländesläkte 2 dagsländefamiljer Försurn.känslig sländart: p 2 familjer husbyggare Gammarus, Elodes, Rhyacophila, Elmis Gammarus: p aenea, Ancylus fluviatilis Bäckbaggar: Iglar: - Indikatorgrupper, smutsvatten: Asellus aquaticus Musslor: Snäckor: B/P index: 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: Kriteriepoäng - totalt: Ovanliga arter: Capnia bifrons, p Tinodes pallidulus, p 6p Kommentarer: I Härslövsbäcken var artantal och individtäthet måttligt höga, lägre än vad som kan förväntas vid denna typ av lokal. Av de vanligaste djurgrupperna saknades iglar. Dominerande taxa var sötvattensmärla (Gammarus pulex, 44 %). Flera renvattenkrävande arter fanns, bland annat den syrgaskrävande dagsländan Ephemera danica. Bäcksländor hade minskat i antal vilket medförde lägre indexvärde och påverkan bedömdes vara måttlig. Påverkan är inte en typisk avloppspåverkan, utan troligen är det jordbrukspåverkan i första hand. Två ovanliga sländarter noterades vid lokalen. Naturvärdet bedömdes vara. En viss positiv trend ses där renvattenarter etablerats, bäckbaggen Elmis aenea har funnits sedan 25 och dagsländan Ephemera danica sedan etablerades bäcksländor, men de har endast funnits i enstaka exemplar. 217 noterades nattsländan Silo pallipes för första gången. Artantal och övriga indexvärden tyder inte på någon stor förbättring under 2-talet. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Shannonindex ASPTindex Surhets- Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde index värde ,4 5, obetydlig 5 måttlig ,1 5, obetydlig 5 måttlig ,2 5, obetydlig 4 betydlig ,6 4, obetydlig 5 måttlig ,5 5, obetydlig 5 måttlig , 5, obetydlig 5 måttlig , 5, obetydlig 6 svag ,9 5, obetydlig 5 måttlig ,1 6, obetydlig 6 svag ,8 5, obetydlig 5 måttlig 6 48

49 Bottenfauna i Råån 217 ARTLISTA Provpunkt: Råå5. Härslövsbäcken, Vallåkra Provt.datum Provtagningskvalitet 9 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,2 Eiseniella tetraedra ,1 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,9 SNÄCKOR Gastropoda 4 2 Ancylus fluviatilis ,5 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,5 Gammarus pulex ,7 VATTENKVALSTER Hydracarina ,1 HOPPSTJÄRTAR Collembola ,1 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera danica ,8 Baetis rhodani ,7 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Capnia bifrons ,1 SKALBAGGAR Coleoptera Elodes sp ,2 Elmis aenea ,7 Oulimnius tuberculatus 4 1 1,1 Oulimnius sp ,6 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila fasciata 1 1 2,2 Rhyacophila nubila ,1 Rhyacophila sp ,1 Lype phaeopa ,2 Tinodes pallidulus ,1 Tinodes sp ,2 Hydropsyche siltalai ,8 Limnephilidae ,4 Silo pallipes ,9 TVÅVINGAR Diptera Simuliidae ,4 Chironomidae ,6 Empididae 2 1 2,4 Limnophora sp ,1 ANTAL TAXA 25 INDIVIDANTAL Individantal/m

50 Råån bottenfauna 217 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Kövlebäcken, Västregård SKA-Råå6 Provdatum: Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: y: Kommun: Helsingborg Läge: 25 m V Västregård, vid domänreservat, nedströms damm Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 26) Provtagning: Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Tilda Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: SS-EN ISO 187:212 Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-): Lokalens bredd (provyta, uppsk): m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 4 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,1 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:), m Vattentemperatur: 11,7 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Findetritus: D 1 Grovdetritus: D1 2 Fin död ved: D2 1 Grov död ved: 1 Utfällningar: Bottentyp: hård Kvalprov substr.: Närmiljö -m bredd, 5m sträcka Lövskog: D1 Gräs/äng: Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: Åker: D2 1 Beskuggning (-): Finsediment: Överv.veg: Sand: 1 Flytbladsveg: Grus: D 1 Långskottsveg: Fin sten: D1 Rosettväxter: Grov sten: D2 2 Mossor: Fina block: 1 Makroalger: Grova block: Veg utanför Häll: delprov: Övrigt utanför delprov: Dom. markanvändning: Dom.art Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D1 alm D2 Buskar: Gräs/halvgräs: Annan veg: Övrigt: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: ja Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt måttligt måttlig lågt lågt Dominerande taxa: Capnia bifrons, 26% Elmis aenea, 24% Limnius volckmari, 17% mycket Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: svag Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 1 Indikatorgrupper, renvatten: Virvelmaskar 1 bäcksländesläkte Försurn.känslig sländart: p 2 dagsländefamiljer familjer husbyggare Gammarus: p Gammarus, Elodes, Rhyacophila, Elmis Bäckbaggar: Iglar: aenea, Limnius volckmari, Ancylus fluviatilis Musslor: Snäckor: B/P index: - Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Indikatorgrupper, smutsvatten: Helobdella stagnalis, Asellus aquaticus, Erpobdella, Sphaerium, Psychodidae Ovanliga arter: Valvata cristata, p Capnia bifrons, p Naturvärde: Kriteriepoäng - totalt: 6p Kommentarer: I Kövlebäcken var artantalet måttligt, liksom individtätheten. Renvattenkrävande djur dominerade individantalet, bäcksländor och bäckvattenbaggar. Bäcksländor har ökat i antal och har aldrig tidigare funnits i så stort antal. Flödet var under hösten före provtagningen och djur som gynnas av renspolad botten var ovanligt talrika, t ex snäckan Ancylus fluviatilis, samtlidigt som de tåliga fjädermygglarverna minskat i antal. Många renvattendjur noterades men även flera föroreningståliga djur fanns och föroreningspåverkan bedömdes vara svag. Två ovanliga arter noterades. Naturvärdet bedömdes vara. Jämfört med tidigare undersökningar kan en förbättring i föroreningsgraden skönjas, från betydlig, sedan måttlig, till svag, under den senaste 1- årsperioden. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 Shannonindex ASPTindex EPTindex BpHImax Surhetsindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,1 4, obetydlig 5 måttlig , 4, obetydlig 5 måttlig ,8 4, obetydlig 4 betydlig ,8 4, obetydlig 6 svag ,4 5, obetydlig 6 svag ,5 4, obetydlig 5 måttlig ,4 4, obetydlig 6 svag ,9 4, obetydlig 6 svag ,5 5, obetydlig 6 svag , 5, obetydlig 6 svag 6 5

51 Bottenfauna i Råån 217 ARTLISTA Provpunkt: Råå6. Kövlebäcken, Västregård Provt.datum Provtagningskvalitet 95 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % VIRVELMASKAR obest Turbellaria obest Dendrocoelum lacteum 2 1 2,2 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,6 Eiseniella tetraedra ,7 IGLAR Hirudinea Glossiphonia complanata 2 1 1,1 Glossiphonia sp ,2 Helobdella stagnalis ,1 Dina lineata ,5 Erpobdella octoculata ,9 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,4 Sphaerium sp ,1 SNÄCKOR Gastropoda 4 2 Bathyomphalus contortus ,1 Gyraulus albus ,1 Gyraulus sp ,2 Planorbis planorbis ,1 Ancylus fluviatilis ,8 Valvata cristata ,8 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,7 Gammarus pulex ,7 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Caenis rivulorum ,2 Baetis rhodani , BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Capnia bifrons ,8 SKALBAGGAR Coleoptera Hydrophilidae 2 1 1,1 Hydraena gracilis ,6 Hydraena riparia ,6 Elodes sp , Elmis aenea ,6 Limnius volckmari ,2 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila fasciata 1 1,1 Rhyacophila sp ,4 Hydropsyche siltalai ,1 Limnephilidae ,5 Silo pallipes ,2 Sericostoma personatum 1 5,2 TVÅVINGAR Diptera Psychodidae ,5 Simuliidae ,4 Chironomidae ,4 Empididae 2 1 2,2 ANTAL TAXA 4 INDIVIDANTAL Individantal/m

52 Råån bottenfauna 217 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Lussebäcken, Nya Humlegården SKA-Råå1 Provdatum: Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: y: 117 Kommun: Helsingborg Läge: m NO Nya Humlegården - ca 2 m nedstr grusväg Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 26) Provtagning: Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: SS-EN ISO 187:212 Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 2 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 4 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,2 m Färg: färgat Lokalens maxdjup (provyta:),4 m Vattentemperatur: 11,6 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Findetritus: D 1 Grovdetritus: D2 2 Fin död ved: D1 1 Grov död ved: Utfällningar: Bottentyp: mellan Kvalprov substr.: Närmiljö -m bredd, 5m sträcka Lövskog: Gräs/äng: Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: Åker: D1 Beskuggning (-): Finsediment: 1 Överv.veg: Sand: D 1 Flytbladsveg: Grus: D2 2 Långskottsveg: Fin sten: D1 Rosettväxter: Grov sten: 1 Mossor: Fina block: Makroalger: Grova block: Veg utanför Häll: delprov: Övrigt utanför delprov: Dom. markanvändning: Dom.art Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D1 al Buskar: Gräs/halvgräs: D2 Annan veg: D Övrigt: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: ja Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt lågt hög Dominerande taxa: Gammarus pulex, 67% Baetis rhodani, 25% Chironomidae, 2% mycket lågt lågt mycket lågt lågt Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: betydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: Försurn.känslig sländart: - p Indikatorgrupper, renvatten: 1 dagsländefamilj 1 familj husbyggare Gammarus, Elodes, Ancylus fluviatilis Gammarus: Bäckbaggar: Iglar: Musslor: Snäckor: B/P index: p - - 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Indikatorgrupper, smutsvatten: Asellus aquaticus Naturvärde: Kriteriepoäng - totalt: Ovanliga arter: Tinodes pallidulus, p p Kommentarer: Lokalen hade ett lågt artantal som tidigare, lägre än förväntat. Ett fåtal renvattendjur fanns, två nya för lokalen, snäckan Ancylus fluviatilis och nattsländan Cheumatopsyche lepida. Några andra renvattenarter som etablerats de senaste åren saknades i år. Sötvattensmärla (Gammarus pulex) var ovanlig talrik och utgjorde 67 % av individantalet, liksom 216. Nattsländefaunan var ovanligt mager med endast ett fåtal individer. Bäcksländor saknades helt. Även om några smutsvattenarter förekom, så var det framför allt det låga antalet renvattendjur som medförde ett lågt föroreningsindex. Föroreningsgraden bedömdes vara betydlig, en återgång efter förra årets lilla förbättring. Påverkan av dagvatten (föroreningar, hydrologisk påverkan) är en faktor som troligen inverkar negativt på faunan. Även bäckens isolering kan spela roll, där kulvertering gör att spridning av djur hindras. En ovanlig nattslända, som även tidigare funnits på lokalen noterades. Naturvärdet bedömdes vara. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,2 4, obetydlig 4 betydlig ,4 4, obetydlig 4 betydlig ,5 4, obetydlig 4 betydlig ,2 4, obetydlig 4 betydlig , 4, obetydlig 4 betydlig ,8 4, obetydlig 4 betydlig ,4 4, obetydlig 4 betydlig , 4, obetydlig 4 betydlig ,7 5, obetydlig 5 måttlig ,4 4, obetydlig 4 betydlig 52

53 Bottenfauna i Råån 217 ARTLISTA Provpunkt: Råå1. Lussebäcken nya Humlegården Provt.datum Provtagningskvalitet 95 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,2 Eiseniella tetraedra , MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,1 SNÄCKOR Gastropoda 4 2 Ancylus fluviatilis 4 1 1, KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,5 Gammarus pulex ,5 Trichoniscus sp? 1 1, Pacifastacus leniusculus ,2 VATTENKVALSTER Hydracarina ,2 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Baetis rhodani , SKALBAGGAR Coleoptera Elodes sp ,5 NATTSLÄNDOR Trichoptera Lype phaeopa , Tinodes pallidulus , Cheumatopsyche lepida , Hydropsyche angustipennis ,2 Hydropsyche siltalai , Limnephilidae ,2 TVÅVINGAR Diptera Eloeophila sp ,1 Dicranota sp , Simuliidae , Chironomidae ,2 ANTAL TAXA 21 INDIVIDANTAL Individantal/m

54 Råån bottenfauna 217 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Lussebäcken, Råå SKA-Råå11 Provdatum: Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: y: Kommun: Helsingborg Läge: nedströms gångbro - 15 m nedstr gångbro Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 26) Provtagning: Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Tilda Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: SS-EN ISO 187:212 Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 5 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,2 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),4 m Vattentemperatur: 12 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Findetritus: D2 1 Grovdetritus: D1 1 Fin död ved: Grov död ved: Utfällningar: Bottentyp: hård Kvalprov substr.: Närmiljö -m bredd, 5m sträcka Lövskog: D 1 Gräs/äng: D2 2 Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: D1 Åker: Beskuggning (-): Finsediment: Överv.veg: Sand: D2 2 Flytbladsveg: Grus: D 1 Långskottsveg: Fin sten: 1 Rosettväxter: Grov sten: D1 Mossor: Fina block: 1 Makroalger: Grova block: Veg utanför Häll: delprov: Övrigt utanför delprov: Dom. markanvändning: Dom.art Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D2 al Buskar: Gräs/halvgräs: Annan veg: D1 Övrigt: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Ja Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: ja Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt måttligt måttlig lågt lågt mycket lågt Dominerande taxa: Hydropsyche siltalai, 5% Baetis rhodani, 14% Pisidium sp., 11% Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: betydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 1 Indikatorgrupper, renvatten: Virvelmaskar 2 dagsländefamiljer Försurn.känslig sländart: familjer husbyggare Gammarus, Rhyacophila, Elmis aenea, Gammarus: p Limnius volckmari, Ancylus fluviatilis Bäckbaggar: Iglar: Indikatorgrupper, smutsvatten: Asellus aquaticus, Erpobdella, Musslor: Sphaerium, Psychodidae Snäckor: B/P index: 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: Kriteriepoäng - totalt: p Ovanliga arter: Physella heterostropha, p Kommentarer: Lokalen har tidigare undersökts 215 och 216. Antalet arter var något högre i år, och flera renvattenkrävande sländarter påträffades för första gången på lokalen, vilket var positivt. Den filtrerande nattsländan Hydropsyche siltalai dominerade individantalet, vilket är normalt i denna typ av bäck. Snäckor var ovanligt artrika med sex olika arter. Bland annat fanns den ovanliga Physella heterostrofa, en art som sprids via akvarium. En annan snäcka som noterades var Potamopyrgus antipodarum, en nykomling i den svenska faunan som sprids från kusten och upp i vattendragen. Flera renvattenarter förekom i år, men bäcksländor saknades fortfarande och de smutsvattentåliga arterna övervägde så lokalen bedömdes vara betydligt föroreningspåverkad, liksom tidigare. Påverkan av dagvatten (föroreningar, hydrologisk påverkan) är faktorer som troligen inverkar negativt på faunan. Jämfört med lokal 1 längre uppströms hade lokalen vid Råå en betydligt artrikare fauna. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Shannonindex ASPTindex Surhets- Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde index värde ,4 4, obetydlig 4 betydlig ,6 4, obetydlig 4 betydlig , 5, obetydlig 4 betydlig 54

55 Bottenfauna i Råån 217 ARTLISTA Provpunkt: Råå11. Lussebäcken, Råå Provt.datum Provtagningskvalitet 89 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % VIRVELMASKAR obest Turbellaria obest Polycelis sp. 1 1,1 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,8 Eiseniella tetraedra ,1 IGLAR Hirudinea Erpobdella octoculata , MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,2 Sphaerium sp ,5 SNÄCKOR Gastropoda 4 2 Physella sp ,2 Physella heterostropha ,1 Gyraulus albus ,1 Gyraulus acronicus ,1 Gyraulus sp ,6 Ancylus fluviatilis , Theodoxus fluviatilis ,8 Potamopyrgus antipodarum ,7 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,9 Gammarus pulex ,6 Pacifastacus leniusculus 1 1,1 VATTENKVALSTER Hydracarina ,2 VATTENSPINDLAR Arachnida 1 Argyroneta aquatica 1 1 1,1 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemerella ignita ,1 Baetis gemellus-gr ,2 Baetis rhodani ,7 SKALBAGGAR Coleoptera Elmis aenea ,6 Limnius volckmari ,1 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila ,1 Rhyacophila sp ,2 Tinodes waeneri ,2 Hydropsyche siltalai ,8 Hydroptilidae 1 1,1 Lepidostoma hirtum ,5 Goera pilosa ,2 TVÅVINGAR Diptera Dicranota sp ,1 Psychodidae 1 1 1,1 Simuliidae ,5 Chironomidae , Limnophora sp ,1 ANTAL TAXA INDIVIDANTAL Individantal/m

56 Råån bottenfauna 217 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN/VEGEÅN Rydebäcken, uppstr Rydebäck SKA-RååRy1 Provdatum: Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: y: 1122 Kommun: Helsingborg Läge: nedströms grusväg - nedstr grusväg Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 26) Provtagning: Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Tilda Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: SS-EN ISO 187:212 Lokalens längd (normalt 1 m): 12 m Vattenhastighet (-): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 1 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 2 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,1 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:), m Vattentemperatur: 11,8 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Findetritus: D2 1 Grovdetritus: D1 Fin död ved: D 1 Grov död ved: Utfällningar: Bottentyp: hård Kvalprov substr.: Närmiljö -m bredd, 5m sträcka Lövskog: Gräs/äng: Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: Åker: D1 Beskuggning (-): Finsediment: 1 Överv.veg: Sand: 1 Flytbladsveg: Grus: D2 2 Långskottsveg: Fin sten: D1 Rosettväxter: Grov sten: D2 1 Mossor: Fina block: 1 Makroalger: Grova block: Veg utanför Häll: delprov: Övrigt utanför delprov: Dom. markanvändning: Dom.art Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D1 björk D2 Buskar: Gräs/halvgräs: Annan veg: Övrigt: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: bra - men branta kanter Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt lågt måttlig Dominerande taxa: Pisidium sp., 2% Asellus aquaticus, 19% Elmis aenea, 15% mycket lågt mycket lågt lågt Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: betydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: - Indikatorgrupper, renvatten: 1 dagsländefamilj 1 familj husbyggare Försurn.känslig sländart: Gammarus, Elmis aenea, Limnius volckmari Gammarus: p Bäckbaggar: Iglar: Musslor: Snäckor: B/P index: 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Indikatorgrupper, smutsvatten: Asellus aquaticus, Erpobdella, Radix Naturvärde: Kriteriepoäng - totalt: p Kommentarer: Artantalet var lågt, i nivå med tidigare år, men lägre än vad som förväntades. Få renvattenkrävande arter förekom, bäcksländor saknades helt och av dagsländor fanns endast en art. Den föroreningståliga sötvattensgråsuggan var talrik liksom tidigare år. Vissa positiva tecken märktes, den syrgaskrävande bäckvattenbaggar Elmis aenea hade ökat i antal och två nya bäckvattenbaggar noterades i år. Filtrerande djur som musslor (Pisidium) och nattsländan Hydropsyche siltalai hade också ökat i antal. Lokalen bedömdes ändå fortfarande vara betydligt föroreningspåverkad. Troligen påverkas lokalen negativt av kraftiga flödesfluktuationer. Inga ovanliga arter noterades och naturvärdet var. Jämfört med lokal Ry2 nedströms Rydebäck hade Ry1 färre arter och lägre individtäthet. Föroreningspåverkan var svag på nedströmspunkten. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,8 4, obetydlig 4 betydlig ,1 4, obetydlig 4 betydlig , 4, obetydlig 4 betydlig 56

57 Bottenfauna i Råån 217 ARTLISTA Provpunkt: RååRy1. Rydebäcken uppströms Katslösa Provt.datum Provtagningskvalitet 96 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,9 Eiseniella tetraedra ,4 IGLAR Hirudinea Glossiphonia complanata ,6 Erpobdella octoculata ,1 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,6 SNÄCKOR Gastropoda 4 2 Radix sp ,2 Gyraulus acronicus ,1 Gyraulus sp ,2 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus , Gammarus pulex ,8 Ostracoda ,2 VATTENKVALSTER Hydracarina ,5 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Baetis rhodani , SKALBAGGAR Coleoptera Elmis aenea ,1 Limnius volckmari ,2 Oulimnius sp ,1 NATTSLÄNDOR Trichoptera Lype phaeopa ,2 Tinodes waeneri ,1 Tinodes sp ,1 Plectrocnemia conspersa ,2 Hydropsyche siltalai ,1 Limnephilidae ,9 TVÅVINGAR Diptera Pilaria sp ,2 Dicranota sp ,1 Simuliidae , Chironomidae ,1 ANTAL TAXA 24 INDIVIDANTAL Individantal/m

58 Råån bottenfauna 217 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN/VEGEÅN Rydebäcken, nedstr Rydebäck SKA-RååRy2 Provdatum: Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: y: 11 Kommun: Helsingborg Läge: uppstr liten gångbro till golfbanan - 5 m uppstr gångbro Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 26) Provtagning: Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Tilda Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: SS-EN ISO 187:212 Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 1 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 2 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,1 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:), m Vattentemperatur: 11,9 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Findetritus: D2 1 Grovdetritus: D1 2 Fin död ved: Grov död ved: Utfällningar: Bottentyp: mellan Kvalprov substr.: Närmiljö -m bredd, 5m sträcka Lövskog: D2 2 Gräs/äng: D1 Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: D 1 Åker: Beskuggning (-): Finsediment: Överv.veg: Sand: D 1 Flytbladsveg: Grus: D1 Långskottsveg: Fin sten: D2 2 Rosettväxter: Grov sten: 1 Mossor: Fina block: Makroalger: Grova block: Veg utanför Häll: delprov: Övrigt utanför delprov: Dom. markanvändning: Dom.art Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D2 ask Buskar: Gräs/halvgräs: D Annan veg: D1 Övrigt: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Ja Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: ja Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt måttligt hög måttligt måttligt mycket Dominerande taxa: Asellus aquaticus, 2% Elmis aenea, 14% Hydropsyche siltalai, 14% Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: svag Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: Indikatorgrupper, renvatten: 1 bäcksländesläkte 2 dagsländefamiljer Försurn.känslig sländart: p familjer husbyggare Gammarus, Rhyacophila, Elmis aenea, Gammarus: p Ancylus fluviatilis Bäckbaggar: Iglar: Indikatorgrupper, smutsvatten: Helobdella stagnalis, Asellus aquaticus, Musslor: Erpobdella, Radix, Psychodidae Snäckor: B/P index: 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: Kriteriepoäng - totalt: Rödlistade arter: Apatania muliebris (NT), 6p Ovanliga arter: Physella sp., p Tinodes pallidulus, p 12p Kommentarer: Artantalet var måttligt. Individtätheten var hög och dominerades till 2 % av den föroreningståliga vattensgråsuggan Asellus aquaticus, vilket inte är normalt i denna typ av bäck, och det visar på en organisk föroreningspåverkan t ex från avlopp. En hel del föroreningsindikerande djur noterades, men även många renvattendjur, t ex enstaka bäcksländor och den renvattenkrävande dagsländan Ephemera danica. Dessa renvattendjur fanns även 216. Lokalen var svagt påverkad enligt index, men bedömningen är på gränsen till måttlig föroreningspåverkan, främst pga den höga andelen gråsuggor. Tre ovanliga arter registrerades, bland annat den rödlistade nattsländan Apatania muliebris. Naturvärdet bedömdes vara, liksom tidigare. Jämfört med lokal Ry1 uppströms Katslösa hade Ry2 fler arter, högre individtäthet och lägre föroreningspåverkan. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,9 4, obetydlig 4 betydlig , 5, obetydlig 6 svag , 5, obetydlig 6 svag 12 58

59 Bottenfauna i Råån 217 ARTLISTA Provpunkt: RååRy2. Rydebäcken nedströms Rydebäck Provt.datum Provtagningskvalitet 89 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,1 Eiseniella tetraedra 2 2 6, IGLAR Hirudinea Glossiphonia complanata 2 1 1, Helobdella stagnalis ,1 Erpobdella octoculata , MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,1 SNÄCKOR Gastropoda 4 2 Physella sp , Radix balthica , Ancylus fluviatilis ,8 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,2 Gammarus pulex ,1 Ostracoda , VATTENKVALSTER Hydracarina ,9 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera danica ,1 Ephemera sp ,2 Baetis rhodani ,7 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Leuctra hippopus ,2 Leuctra sp , SKALBAGGAR Coleoptera Elmis aenea ,5 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila sp , Lype phaeopa , Tinodes pallidulus ,5 Tinodes waeneri ,1 Tinodes sp ,1 Plectrocnemia conspersa , Polycentropus flavomaculatus , Hydropsyche siltalai ,8 Lepidostoma hirtum , Limnephilidae ,2 Apatania muliebris 5 NT ,9 Apatania sp , Goera pilosa ,4 TVÅVINGAR Diptera Pilaria sp. 2 2,1 Dicranota sp ,2 Psychodidae 1 2 2,1 Chironomidae ,4 Empididae 2 1 1, Limnophora sp ,2 ANTAL TAXA INDIVIDANTAL Individantal/m

60 Råån 217 Vattenundersökningar Bilaga 7. Kiselalgsundersökning - Metodik och resultat 6

61 Kiselalger i Rååns avrinningsområde 217 Eva Herlitz, Institutionen för vatten och miljö, SLU Bakgrund Kiselalger är ofta den dominerande gruppen bland påväxtalgerna och de spelar en central och viktig roll som primärproducent, särskilt i rinnande vatten. Kiselalger har visat sig vara en bra indikator på vattenkvalitet och används därför regelbundet i övervakningsprogram i stora delar av Europa liksom i många andra länder. I föreliggande studie har Institutionen för vatten och miljö, SLU, agerat underkonsult åt Ekologgruppen för kiselalgsanalyserna inom det biologiska recipientkontrollprogrammet i Rååns avrinningsområde i Skåne län. Metoder Provtagning Kiselalgsprovtagning utfördes i september 217 av Jan Pröjts, Ekologgruppen i Landskrona AB enligt SS-EN 1946 (SIS 214a) och Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i sjöar och vattendrag kiselalgsanalys (Havs- och vattenmyndigheten 216). Åtta lokaler provtogs (tabell 1). Påväxtmaterial från 6 stenar borstades av med en ren tandborste och fixerades med etanol. Vid P41 fanns få stenar varför påväxtmaterial insamlades från endast en sten och kompletterades med material från klippt vegetation och vid P48 kom påväxtmaterialet från fyra stenar samt klippt vegetation. Tabell 1. Kiselalgslokaler i Råån. Koordinater enligt RT9. Vattendrag Lokal X provpunkt (RT9) Y provpunkt (RT9) Provtagning Uppströms Tågarp P Nedströms Tågarp P Uppströms Ättekulla P Nedströms Ättekulla P Borgensbäcken P Uppströms Långeberga P Lussebäcken P Lussebäcken P

62 Provberedning Kiselalgspreparat för analys i ljusmikroskop framställdes av SLU enligt SS-EN 1946 (SIS 214a) och Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i sjöar och vattendrag kiselalgsanalys (Havs- och vattenmyndigheten 216). Analys Kiselalgsanalyserna utfördes av SLU enligt metod SS-EN 1447 (SIS 214b) och Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i sjöar och vattendrag kiselalgsanalys (Havs- och vattenmyndigheten 216). 4 kiselalgsskal räknades i varje prov. Även antal missbildade kiselalgsskal noterades liksom typ och grad av missbildning (avvikande form/mönster, svag/stark missbildning). Utvärdering Bedömning av ekologisk status och surhet med hjälp av kiselalgsresultaten följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 27) samt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (Havs- och vattenmyndigheten 21). Bedömning av vattenkvaliteten grundar sig på två olika index: IPS (Indice de Polluo-sensibilité Spécifique, Cemagref 1982) och ACID (Acidity Index for Diatoms, Andrén & Jarlman 28), samt två stödparametrar: % PT (Pollution Tolerant valves) och TDI (Trophic Diatom Index) (Kelly 1998). Indexet IPS visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening medan stödparametrarna % PT och TDI indikerar påverkan av lättnedbrytbara organiska ämnen respektive känslighet för näringsämnen. IPS används för att ta fram vattenkvalitetsklassen och stödparametrarna kan användas för att få en säkrare bedömning, framför allt om IPS-värdet ligger nära en klassgräns. Indelning i IPS-klasser har gjorts enligt tabell 2. IPS-indexet sträcker sig mellan 1 och 2. Osäkerhetsintervallen för IPS-resultat lika med eller över 1 ligger inom en IPS-enhet, dvs. ±,5 enheter, för IPS-resultat under 1 inom 2 enheter, dvs. ± 1 enhet. När gränsen för osäkerhetsintervallet av IPS-resultatet överskrider värdet för nästa klassgräns är klassningen osäker och vattendraget ligger mellan två klasser. För beräkning av ekologisk kvot har IPS-värdet dividerats med ett nationellt referensvärde (19,6). Beräkning av kiselalgsindex har gjorts med de indexvärden som finns i den nationella artlistan (SLU 216a). Dessa indexvärden är anpassade för svenska förhållanden. 62

63 Tabell 2. Klassgränser för kiselalgsindexet IPS samt stödparametrarna % PT och TDI. Dessutom anges ekologisk kvot (IPS-värde/referensvärdet 19,6). Klass Status IPS-värde Ekologisk kvot % PT TDI 1 Hög 17,5,89 < 1 < 4 2 God 14,5 och <17,5,74-,89 < Måttlig 11 och <14,56-,74 < Otillfredsställande 8 och <11,41-, > 8 5 Dålig <8 <,41 > 4 > 8 Indexet ACID visar på surhet och placerar vattendraget i en surhetsklass. Indexet skiljer inte mellan antropogen försurning och naturlig surhet och är främst framtaget för att bedöma surheten i vattendrag med ph < 7. Indelning i surhetsklass har gjorts enligt tabell. Osäkerhetsintervallet för ACID är ± 1 %. Tabell. Bedömning av surhet i vattendrag med hjälp av kiselalger (kiselalgsindexet ACID). Indelning i fem ph-surhetsklasser. Indexet skiljer inte mellan försurning och naturlig surhet. Surhetsklass ACID Motsvarar medel-ph (medelvärde för 12 månader före provtagning) Motsvarar ph-minimum (under 12 månader före provtagning) Alkaliskt 7,5 7, Nära neutralt 5,8-7,5 6,5-7, Måttligt surt 4,2-5,8 5,9-6,5 < 6,4 Surt 2,2-4,2 5,5-5,9 < 5,6 Mycket surt < 2,2 < 5,5 < 4,8 Bedömningarna med IPS och ACID fungerar i hela Sverige. Referensvärden och klassgränser är desamma i hela landet. Förutom nämnda index och stödparametrar har en preliminär metod använts för att bedöma om risk för påverkan av tungmetaller eller bekämpningsmedel föreligger (Kahlert 212, Havs- och vattenmyndigheten 216). Bedömningen grundar sig på: andel missbildade skal > 1 % eller antal taxa < 2 Misstänkt metallpåverkan kan i vissa fall styrkas av: > 5 % av taxa toleranta mot tungmetaller och bekämpningsmedel: Achnanthidium minutissimum-gruppen, Brachysira neoexilis Lange- Bertalot, Fragilaria gracilis Østrup, Eunotia steinecki Petersen, Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing, Eunotia exigua (Brebisson ex Kützing) Rabenhorst och Eunotia incisa Gregory plus Eunotia spec. Dalarna (fig. 8) tendens till tydliga och sällsynta missbildningar Shannon-diversitet < 2 Andelen missbildade skal har delats in i frekvenskategorier enligt tabell 4. Tabell 4. Preliminär klassning av missbildningsfrekvens (Havs- och vattenmyndigheten 216). Andel missbildade Frekvenskategori kiselalgsskal < 1 % ingen eller obetydlig 1-2 % låg 6

64 2-4 % måttlig 4-8 % hög > 8 % mycket hög Antal taxa < 2 och andra tecken på stress kan dock vara resultat av annan påverkan än tungmetaller eller bekämpningsmedel. Resultat och diskussion Kiselalgssamhällets sammansättning Artlistor presenteras i bilaga 1. De vanligaste kiselalgerna i de undersökta lokalerna i Rååns avrinningsområde var i fallande ordning: Amphora pediculus (Kütz.) Grunow, Achnanthidium minutissimum grupp (medelbredd > 2,8µm), Navicula gregaria Donkin, Eolimna minima (Grunow) Lange-Bert., Navicula lanceolata (C.Agardh) Ehrenb., Platessa conspicua (A.Mayer) Lange-Bert., Planothidium frequentissimum (Lange-Bert.) Lange-Bert. och Navicula reichardtiana Lange- Bert. Alla dessa kiselalgstaxa är typiska för måttligt näringsrika till näringsrika vattendrag och brukar förekomma i vatten med neutralt eller ph. Lägst diversitet och antal taxa hade lokal P4. Där påträffades 26 taxa och diversiteten var 2, (tabell 6). Högst diversitet, 4,, hade P41där 46 taxa hittades. Något fler taxa fanns på P48 där diversiteten också var över 4. I 9 % av alla vattendrag i Sverige brukar mellan 2 och 8 kiselalgstaxa påträffas med standardmetoden (Kahlert 211), vilket betyder att antalet funna taxa i denna studie är genomsnittligt. Även diversiteten, som i studien var mellan 2, och 4, var genomsnittlig eftersom 9 % av alla svenska vattendrag har en diversitet mellan 1,5 och 5 (Kahlert 211). 64

65 Ekologisk statusklassning Vid 217 års undersökning hade en lokal i Rååns avrinningsområde IPS-värden som motsvarar god status, nämligen P1 (tabell 4). Övriga sju lokaler hamnade i måttlig status med avseende på IPS men P4, P49, P8 och P11 var alla nära gränsen till god status. De höga TDI-värdena befäster dock deras placering i måttlig status. En lokal, P41, hamnade i måttlig på gränsen till otillfredsställande status Tabell 4. IPS, TDI, % PT, ekologisk kvot (EK) och ekologisk statusklass med avseende på. kiselalger (närings- & organisk föroreningspåverkan) för Rååns avrinningsområde 217. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 27 och Havsoch vattenmyndigheten 21). Lokalnamn IPS IPSklass TDI TDIklass %PT %PTklass EK Ekologisk status Uppströms Tågarp, P4 14,4 96, ,5,74 Måttlig Nedströms Tågarp, P41 11, 9, , 4,58 Måttlig Uppströms Ättekulla, P48 1,7 89, ,,7 Måttlig Nedströms Ättekulla, P49 14,4 96, ,,7 Måttlig Borgenbäcken, P25 12,4 9, ,5 4,6 Måttlig Uppströms Långeberga, P8 14, 85,7 4-5, 1-2,7 Måttlig Lussebäcken, P1 15,1 2 96, ,5 1-2,77 God Lussebäcken, P11 14, 9, ,8,72 Måttlig Surhetsgrupp Kiselalgsindexet ACID indikerade att alla stationer har alkaliska förhållanden dvs. årsmedelvärde för ph över 7, (tabell 5). Ingen risk för försurning föreligger. Tabell 5. Surhetsgruppering baserat på kiselalgssammansättningen för Rååns avrinningsområde 217. Lokalnamn ACID Surhetsklass Uppströms Tågarp, P4 7,9 Alkaliskt Nedströms Tågarp, P41 8, Alkaliskt Uppströms Ättekulla, P48 8,2 Alkaliskt Nedströms Ättekulla, P49 7,7 Alkaliskt Borgenbäcken, P25 8,2 Alkaliskt Uppströms Långeberga, P8 8,5 Alkaliskt Lussebäcken, P1 7,6 Alkaliskt Lussebäcken, P11 7,6 Alkaliskt 65

66 Missbildade kiselalger Andelen missbildade skal var över gränsvärdet 1 % för tre lokaler: P4, P28, P1 och P8 (tabell 6). Den förhöjda andelen missbildade skal kan vara naturlig, men den kan också indikera en påverkan av tungmetaller eller bekämpningsmedel (Kahlert 212). Tabell 6. Antal taxa, diversitet, andel missbildade skal och frekvenskategori enligt Havs- och vattenmyndigheten 217. Lokalnamn Antal taxa Diversitet (Shannon) Andel missbildade skal (%) Frekvenskategori Uppströms Tågarp, P4 26 2, 2, måttlig Nedströms Tågarp, P ,, ingen/obetydlig Uppströms Ättekulla, P ,1,8 ingen/obetydlig Nedströms Ättekulla, P ,8,5 ingen/obetydlig Borgenbäcken, P25 29,7 2,5 måttlig Uppströms Långeberga, P8 29,4 1, låg Lussebäcken, P1 28 2,4 1, låg Lussebäcken, P11 6,7 ingen/obetydlig Jämförelse med tidigare år Alla lokaler i denna undersökning har studerats tidigare. (ex. Kahlert et al. 214, 215, Herlitz 216). Medelvärden för perioden för IPS på lokalerna P8 och P1 visar god, men nära gränsen till måttlig status (tabell 7, bilaga 2). Alla de övriga lokalerna i undersökningen har måttlig status med avseende på IPS. P4 och P25 har hamnat i måttlig status de tre senaste åren medan alla andra lokaler har växlat mellan och måttlig och god status. TDI-värdena är genomgående höga vilket gör att klassningen drar åt måttlig status. På sju lokaler råder alkaliska och på den åttonde, P11 nära neutrala förhållanden, vilket indikerar att det inte föreligger någon risk för försurning. Tabell 7. Treårsmedelvärden ( ) för indexet IPS, stödparametrarna TDI och % PT, indexet ACID samt status- och surhetsklassningar för åtta lokaler i Rååns avrinningsområde. Klassningar enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder Naturvårdsverket 27 och Havsoch vattenmyndigheten 21. Lokal IPS IPSklass TDI TDIklass %PT %PTklass Status ACID Surhetsklass P4 1,6 96, , 4 Måttlig 7,9 Alkaliskt P41 1, 84, , Måttlig 7,6 Alkaliskt P48 14, 89, 4-5 1, 1-2 Måttlig 8,1 Alkaliskt P49 14,4 9, ,9 1-2 Måttlig 7,9 Alkaliskt P25 12,6 88, ,5 4 Måttlig 8, Alkaliskt P8 14,7 2 88, ,5 1-2 God 8,4 Alkaliskt P1 14,9 2 95, ,5 1-2 God 7,7 Alkaliskt P11 14, 95, , Måttlig 7,4 Nära neutralt 66

67 Litteratur Andrén, C. & Jarlman, A. 28. Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology 17(): CEMAGREF Etude des méthodes biologiques d appréciation quantitative de la qualité des eaux., Rapport Division Qualité des Eaux Lyon-Agence Financière de Bassin Rhône-Méditerranée-Corse: 218 pp. Havs- och vattenmyndigheten 21. Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 21:19. Havs- och vattenmyndigheten 216. Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i sjöar och vattendrag kiselalgsanalys Version :2: Herlitz, E Kiselalger i Rååns avrinningsområde 216. Rapport/ Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vatten och miljö, 216:1. Kahlert, M Framtagande av gemensamt delprogram Kiselalger i rinnande vatten. Verifiering av kiselalgsindex och förslag till övervakningsstationer. Rapport Länsstyrelsen Blekinge 211:6. Kahlert, M Utveckling av en miljögiftsindikator kiselalger i rinnande vatten. Rapport 212:12, Länsstyrelsen Blekinge län. Kahlert, M., Herlitz, E. & Quintana, I Kiselalger i Rååns avrinningsområde 21. Rapport/ Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vatten och miljö, 214:4. Kahlert, M., Herlitz, E. & Quintana, I Kiselalger i Rååns avrinningsområde 214. Rapport/ Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vatten och miljö, 215:1. Kelly, M.G Use of the trophic diatom index to monitor eutrophication in rivers. Water Research 2: Naturvårdsverket 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 27:4, utgåva 1 december 27. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. 67

68 SIS 214a. Svensk Standard SS-EN Vattenundersökningar - Vägledning för provtagning och förbehandling av bentiska kiselalger från sjöar och vattendrag. SIS 214b. Svensk Standard SS-EN Vattenundersökningar - Vägledning för identifiering och kvantifiering av bentiska kiselalger i prover från sjöar och vattendrag. Bilagor 1. Taxalistor 2. Fältprotokoll och lokalbeskrivning med statusklassningar. 68

69 Institutionen för vatten och miljö Råån, uppströms Tågarp (P4), M7, Provtagningsdatum , Provnummer Kiselalgsanalys enligt SS-EN Dyntaxa- ID Omnidia Taxon Antal skal Varav def. Varav cf. ADM bredd (µm) ADLB Achnanthidium lauenburgianum (Hust.) Monnier, Lange-Bert. & Ector ADM Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) 5 5, ACOPsl Amphora copulata s.lat. (Kütz.) Schoeman & R.E.M.Archibald APED Amphora pediculus (Kütz.) Grunow CLCT Caloneis lancettula (Schulz) Lange-Bert. & Witkowski CPED Cocconeis pediculus Ehrenb CPLA Cocconeis placentula incl. varieties CYLS Cyclotella spp. (Kütz.) Bréb EOMI Eolimna minima (Grunow) Lange-Bert FCVA Fragilaria capucina var. vaucheriae (Kütz.) Lange-Bert GPAR Gomphonema parvulum (Kütz.) Kütz MAPE Mayamaea atomus var. permitis (Hust.) Lange-Bert NANT Navicula antonii Lange-Bert NCTE Navicula cryptotenella Lange-Bert NGRE Navicula gregaria Donkin NLAN Navicula lanceolata (C.Agardh) Ehrenb NRCH Navicula reichardtiana Lange-Bert NTPT Navicula tripunctata (O.F.Müll.) Bory NDIS Nitzschia dissipata (Kütz.) Grunow 269 PLFR Planothidium frequentissimum (Lange-Bert.) Lange-Bert PTLA Planothidium lanceolatum (Bréb. ex Kütz.) Lange-Bert PTCO Platessa conspicua (A.Mayer) Lange-Bert RABB Rhoicosphenia abbreviata (C.Agardh) Lange-Bert STSP Stephanodiscus spp. Ehrenb SBKU Surirella brebissonii var. kuetzingii Krammer & Lange-Bert TAPI Tryblionella apiculata W.Greg. 1 Total 4 9 I enlighet med STAFS 211: bör denna rapport endast återges i sin helhet 1(9)

70 Institutionen för vatten och miljö Råån, nedströms Tågarp (P41), M6, Provtagningsdatum , Provnummer Kiselalgsanalys enligt SS-EN Dyntaxa- ID Omnidia Taxon Antal skal Varav def. Varav cf. ADM bredd (µm) ADLB Achnanthidium lauenburgianum (Hust.) Monnier, Lange-Bert. & Ector ADM Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) 8,1 66 AMID Amphora indistincta Levkov AOVA Amphora ovalis (Kütz.) Kütz APED Amphora pediculus (Kütz.) Grunow CPLA Cocconeis placentula incl. varieties CTRQ Coscinodiscophyceae (unident. Centric Diatoms) Round & R.M.Crawford CMEN Cyclotella meneghiniana Kütz EOMI Eolimna minima (Grunow) Lange-Bert ESBM Eolimna subminuscula (Manguin) Moser, Lange-Bert. & Metzeltin FSAP Fistulifera saprophila (Lange-Bert. & Bonik) Lange-Bert GOLI Gomphonema olivaceum (Hornem.) Kütz GPAR Gomphonema parvulum (Kütz.) Kütz GPUMsl Gomphonema pumilum s.lat. (Grunow) E.Reichardt & Lange-Bert HLMO Halamphora montana (Krasske) Levkov LHUN Lemnicola hungarica (Grunow) Round & Basson MAAL Mayamaea atomus var. alcimonica E.Reichardt MAPE Mayamaea atomus var. permitis (Hust.) Lange-Bert MCIR Meridion circulare var. circulare (Grev.) C.Agardh NCTE Navicula cryptotenella Lange-Bert NERI Navicula erifuga Lange-Bert NGRE Navicula gregaria Donkin NLAN Navicula lanceolata (C.Agardh) Ehrenb NRCH Navicula reichardtiana Lange-Bert NTRV Navicula trivialis Lange-Bert NIAR Nitzschia archibaldii Lange-Bert NDIS Nitzschia dissipata (Kütz.) Grunow 2619 NZLT Nitzschia linearis var. tenuis (W. Sm.) Grunow NPAD Nitzschia palea var. debilis (Kütz.) Grunow NPAL Nitzschia palea var. palea (Kütz.) W.Sm NPAE Nitzschia paleacea (Grunow) Grunow NREC Nitzschia recta Hantzsch NSOC Nitzschia sociabilis Hust NSTS Nitzschia soratensis Morales & Vis NZSU Nitzschia supralitorea Lange-Bert. 269 PLFR Planothidium frequentissimum (Lange-Bert.) Lange-Bert PGRN Planothidium granum (M.H.Hohn & Hellerman) Lange-Bert PTLA Planothidium lanceolatum (Bréb. ex Kütz.) Lange-Bert RABB Rhoicosphenia abbreviata (C.Agardh) Lange-Bert SPUP Sellaphora pupula (Kütz.) Mereschk SSEM Sellaphora seminulum (Grunow) D.G.Mann STSP Stephanodiscus spp. Ehrenb SANG Surirella angusta Kütz SBKU Surirella brebissonii var. kuetzingii Krammer & Lange-Bert TAPI Tryblionella apiculata W.Greg TSAL Tryblionella salinarum (Grunow) Pelletan Total 4 1 I enlighet med STAFS 211: bör denna rapport endast återges i sin helhet 2(9)

71 Institutionen för vatten och miljö Råån, uppströms Ättekulla (P48), M5, Provtagningsdatum , Provnummer Kiselalgsanalys enligt SS-EN Dyntaxa- ID Omnidia Taxon Antal skal Varav def. Varav cf. ADM bredd (µm) ADLB Achnanthidium lauenburgianum (Hust.) Monnier, Lange-Bert. & Ector ADM Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) 59 2, ACOPsl Amphora copulata s.lat. (Kütz.) Schoeman & R.E.M.Archibald 6 66 AMID Amphora indistincta Levkov AOVA Amphora ovalis (Kütz.) Kütz APED Amphora pediculus (Kütz.) Grunow CLCT Caloneis lancettula (Schulz) Lange-Bert. & Witkowski CPLA Cocconeis placentula incl. varieties DTEN Denticula tenuis Kütz DOBL Diploneis oblongella (Nägeli) Cleve-Euler ENMI Encyonema minutum (Hilse) D.G.Mann EOMI Eolimna minima (Grunow) Lange-Bert FLEN Fallacia lenzii (Hust.) Lange-Bert FMOC Fallacia monoculata (Hust.) D.G.Mann FSBH Fallacia subhamulata (Grunow) D.G.Mann FBID Fragilaria bidens Heiberg FCAPsl Fragilaria capucina s.lat FCVA Fragilaria capucina var. vaucheriae (Kütz.) Lange-Bert GOMS Gomphonema spp. Ehrenb GPAR Gomphonema parvulum (Kütz.) Kütz GPUMsl Gomphonema pumilum s.lat. (Grunow) E.Reichardt & Lange-Bert GYAT Gyrosigma attenuatum (Kütz.) Rabenh LHUN Lemnicola hungarica (Grunow) Round & Basson MAAL Mayamaea atomus var. alcimonica E.Reichardt MVAR Melosira varians C.Agardh MCIR Meridion circulare var. circulare (Grev.) C.Agardh NCPR Navicula capitatoradiata H.Germ NCTE Navicula cryptotenella Lange-Bert NGRE Navicula gregaria Donkin NLAN Navicula lanceolata (C.Agardh) Ehrenb NRCH Navicula reichardtiana Lange-Bert NTPT Navicula tripunctata (O.F.Müll.) Bory NBID Neidium binodis (Ehrenb.) Hust NAMP Nitzschia amphibia Grunow NIAR Nitzschia archibaldii Lange-Bert. 262 NPAD Nitzschia palea var. debilis (Kütz.) Grunow NPAL Nitzschia palea var. palea (Kütz.) W.Sm NSOC Nitzschia sociabilis Hust NSTS Nitzschia soratensis Morales & Vis PLFR Planothidium frequentissimum (Lange-Bert.) Lange-Bert PTLA Planothidium lanceolatum (Bréb. ex Kütz.) Lange-Bert PPRS Pseudostaurosira parasitica var. parasitica (W.Sm.) E.Morales PPSC Pseudostaurosira parasitica var. subconstricta (Grunow) E.Morales RABB Rhoicosphenia abbreviata (C.Agardh) Lange-Bert SPUP Sellaphora pupula (Kütz.) Mereschk SSEM Sellaphora seminulum (Grunow) D.G.Mann SRPIsl Staurosira pinnata s.lat. Ehrenb. 1 I enlighet med STAFS 211: bör denna rapport endast återges i sin helhet (9)

72 Institutionen för vatten och miljö Råån, uppströms Ättekulla (P48), M5, Provtagningsdatum , Provnummer Kiselalgsanalys enligt SS-EN Dyntaxa- ID Omnidia Taxon Antal skal 117 STSP Stephanodiscus spp. Ehrenb SANG Surirella angusta Kütz TDEB Tryblionella debilis Arn. ex O'Meara UULN Ulnaria ulna var. ulna (Nitzsch) P. Compère 2 Varav def. Varav cf. ADM bredd (µm) Total 4 I enlighet med STAFS 211: bör denna rapport endast återges i sin helhet 4(9)

73 Institutionen för vatten och miljö Råån, nedströms Ättekulla (P49), M4, Provtagningsdatum , Provnummer Kiselalgsanalys enligt SS-EN Dyntaxa- ID Omnidia Taxon Antal skal Varav def. Varav cf. ADM bredd (µm) 667 ADM Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) 19, ACOPsl Amphora copulata s.lat. (Kütz.) Schoeman & R.E.M.Archibald 1 66 AMID Amphora indistincta Levkov APED Amphora pediculus (Kütz.) Grunow CPLA Cocconeis placentula incl. varieties CMEN Cyclotella meneghiniana Kütz DCOT Diadesmis contenta var. contenta (Grunow) D.G.Mann EOMI Eolimna minima (Grunow) Lange-Bert FLEN Fallacia lenzii (Hust.) Lange-Bert FMOC Fallacia monoculata (Hust.) D.G.Mann FSBH Fallacia subhamulata (Grunow) D.G.Mann FCAPsl Fragilaria capucina s.lat FCAP Fragilaria capucina var. capucina Desmazières FCVA Fragilaria capucina var. vaucheriae (Kütz.) Lange-Bert GOLI Gomphonema olivaceum (Hornem.) Kütz GPAR Gomphonema parvulum (Kütz.) Kütz HCAP Hippodonta capitata (Ehrenb.) Lange-Bert., Metzeltin & Witkowski MVAR Melosira varians C.Agardh NCPR Navicula capitatoradiata H.Germ NCRY Navicula cryptocephala Kütz NCTE Navicula cryptotenella Lange-Bert NGRE Navicula gregaria Donkin NLAN Navicula lanceolata (C.Agardh) Ehrenb NRCH Navicula reichardtiana Lange-Bert NTPT Navicula tripunctata (O.F.Müll.) Bory NAMP Nitzschia amphibia Grunow NDIS Nitzschia dissipata (Kütz.) Grunow NREC Nitzschia recta Hantzsch NSOC Nitzschia sociabilis Hust NZSU Nitzschia supralitorea Lange-Bert PLFR Planothidium frequentissimum (Lange-Bert.) Lange-Bert PTLA Planothidium lanceolatum (Bréb. ex Kütz.) Lange-Bert PPRS Pseudostaurosira parasitica var. parasitica (W.Sm.) E.Morales RSIN Reimeria sinuata (W.Greg.) Kociolek & Stoermer RUNI Reimeria uniseriata Sala, J.M.Guerrero & Ferrario RABB Rhoicosphenia abbreviata (C.Agardh) Lange-Bert SPUP Sellaphora pupula (Kütz.) Mereschk SSEM Sellaphora seminulum (Grunow) D.G.Mann STSP Stephanodiscus spp. Ehrenb SBKU Surirella brebissonii var. kuetzingii Krammer & Lange-Bert TAPI Tryblionella apiculata W.Greg. 1 Total 4 2 I enlighet med STAFS 211: bör denna rapport endast återges i sin helhet 5(9)

74 Institutionen för vatten och miljö Råån, Borgensbäcken (P25), M8, Provtagningsdatum , Provnummer Kiselalgsanalys enligt SS-EN Dyntaxa- ID Omnidia Taxon Antal skal Varav def. Varav cf. ADM bredd (µm) ADLB Achnanthidium lauenburgianum (Hust.) Monnier, Lange-Bert. & Ector ADM Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) 6, ALBL Adlafia langebertalotii O. Monnier & Ector AMID Amphora indistincta Levkov APED Amphora pediculus (Kütz.) Grunow CLCT Caloneis lancettula (Schulz) Lange-Bert. & Witkowski CPED Cocconeis pediculus Ehrenb CPLA Cocconeis placentula incl. varieties DOBL Diploneis oblongella (Nägeli) Cleve-Euler ENRE Encyonema reichardtii (Krammer) D.G.Mann EOMI Eolimna minima (Grunow) Lange-Bert FSBH Fallacia subhamulata (Grunow) D.G.Mann FCAPsl Fragilaria capucina s.lat FCVA Fragilaria capucina var. vaucheriae (Kütz.) Lange-Bert FGRA Fragilaria gracilis Østrup GMIC Gomphonema micropus Kütz MAPE Mayamaea atomus var. permitis (Hust.) Lange-Bert MVAR Melosira varians C.Agardh NGRE Navicula gregaria Donkin NLAN Navicula lanceolata (C.Agardh) Ehrenb NRCH Navicula reichardtiana Lange-Bert. 276 NVEN Navicula veneta Kütz NPAL Nitzschia palea var. palea (Kütz.) W.Sm NSTS Nitzschia soratensis Morales & Vis 269 PLFR Planothidium frequentissimum (Lange-Bert.) Lange-Bert PTLA Planothidium lanceolatum (Bréb. ex Kütz.) Lange-Bert RSIN Reimeria sinuata (W.Greg.) Kociolek & Stoermer RABB Rhoicosphenia abbreviata (C.Agardh) Lange-Bert SSEM Sellaphora seminulum (Grunow) D.G.Mann 8 Total 4 1 I enlighet med STAFS 211: bör denna rapport endast återges i sin helhet 6(9)

75 Institutionen för vatten och miljö Råån, uppströms Långeberga (P8), M4, Provtagningsdatum , Provnummer Kiselalgsanalys enligt SS-EN Dyntaxa- ID Omnidia Taxon Antal skal Varav def. Varav cf. ADM bredd (µm) ADKR Achnanthidium kranzii (Lange-Bert.) Round & Bukht ADM Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) 124 4, 66 AMID Amphora indistincta Levkov APED Amphora pediculus (Kütz.) Grunow CLCT Caloneis lancettula (Schulz) Lange-Bert. & Witkowski CDUB Cyclostephanos dubius (Hust.) Round CYLS Cyclotella spp. (Kütz.) Bréb CMEN Cyclotella meneghiniana Kütz DOBL Diploneis oblongella (Nägeli) Cleve-Euler DPST Discostella pseudostelligera (Hust.) Houk & Klee ECPM Encyonopsis minuta Krammer & E.Reichardt ESUM Encyonopsis subminuta Krammer & E.Reichardt EOMI Eolimna minima (Grunow) Lange-Bert FRUM Fragilaria rumpens (Kütz.) G.W.F. Carlson GTRU Gomphonema truncatum Ehrenb HCAP Hippodonta capitata (Ehrenb.) Lange-Bert., Metzeltin & Witkowski KALA Karayevia laterostrata (Hust.) Round & Bukht NCRY Navicula cryptocephala Kütz NRAD Navicula radiosa Kütz NRCH Navicula reichardtiana Lange-Bert NAMP Nitzschia amphibia Grunow NFON Nitzschia fonticola var. fonticola Grunow NSTS Nitzschia soratensis Morales & Vis NSUA Nitzschia subacicularis Hust PTCO Platessa conspicua (A.Mayer) Lange-Bert SRPIsl Staurosira pinnata s.lat. Ehrenb STSP Stephanodiscus spp. Ehrenb SHTE Stephanodiscus hantzschii f. tenuis (Hust.) Håk. & Stoermer 2652 UCAP Ulnaria capitata (Ehrenb.) Compère 2 Total 4 4 I enlighet med STAFS 211: bör denna rapport endast återges i sin helhet 7(9)

76 Institutionen för vatten och miljö Råån, Lussebäcken (P1), M9, Provtagningsdatum , Provnummer Kiselalgsanalys enligt SS-EN Dyntaxa- ID Omnidia Taxon Antal skal Varav def. Varav cf. ADM bredd (µm) ADLB Achnanthidium lauenburgianum (Hust.) Monnier, Lange-Bert. & Ector 667 ADM Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) 17 1, ALBL Adlafia langebertalotii O. Monnier & Ector 2 66 AMID Amphora indistincta Levkov APED Amphora pediculus (Kütz.) Grunow CLCT Caloneis lancettula (Schulz) Lange-Bert. & Witkowski CPLA Cocconeis placentula incl. varieties EOMI Eolimna minima (Grunow) Lange-Bert EULA Eucocconeis laevis (Østrup) Lange-Bert FSBH Fallacia subhamulata (Grunow) D.G.Mann GPAR Gomphonema parvulum (Kütz.) Kütz KALA Karayevia laterostrata (Hust.) Round & Bukht NGRE Navicula gregaria Donkin NLAN Navicula lanceolata (C.Agardh) Ehrenb NRCH Navicula reichardtiana Lange-Bert NTPT Navicula tripunctata (O.F.Müll.) Bory NDIS Nitzschia dissipata (Kütz.) Grunow NFON Nitzschia fonticola var. fonticola Grunow NREC Nitzschia recta Hantzsch PINS Pinnularia spp. Ehrenb PLFR Planothidium frequentissimum (Lange-Bert.) Lange-Bert PTLA Planothidium lanceolatum (Bréb. ex Kütz.) Lange-Bert PTCO Platessa conspicua (A.Mayer) Lange-Bert RSIN Reimeria sinuata (W.Greg.) Kociolek & Stoermer RUNI Reimeria uniseriata Sala, J.M.Guerrero & Ferrario RABB Rhoicosphenia abbreviata (C.Agardh) Lange-Bert SSVE Staurosira venter (Ehrenb.) Cleve & J.D.Möller SBKU Surirella brebissonii var. kuetzingii Krammer & Lange-Bert. 1 Total 4 4 I enlighet med STAFS 211: bör denna rapport endast återges i sin helhet 8(9)

77 Institutionen för vatten och miljö Råån, Lussebäcken (P11), M66, Provtagningsdatum , Provnummer Kiselalgsanalys enligt SS-EN Dyntaxa- ID Omnidia Taxon Antal skal Varav def. Varav cf. ADM bredd (µm) ADLB Achnanthidium lauenburgianum (Hust.) Monnier, Lange-Bert. & Ector ADM Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) 17, ACOPsl Amphora copulata s.lat. (Kütz.) Schoeman & R.E.M.Archibald 1 66 AMID Amphora indistincta Levkov APED Amphora pediculus (Kütz.) Grunow CPED Cocconeis pediculus Ehrenb CPLA Cocconeis placentula incl. varieties CMEN Cyclotella meneghiniana Kütz DITE Diatoma tenuis C.Agardh DVUL Diatoma vulgaris Bory de Saint-Vincent DPST Discostella pseudostelligera (Hust.) Houk & Klee ENLB Encyonema lange-bertalotii Krammer ENVE Encyonema ventricosum var. ventricosum (C.Agardh) Grunow EOMI Eolimna minima (Grunow) Lange-Bert ESBM Eolimna subminuscula (Manguin) Moser, Lange-Bert. & Metzeltin FSBH Fallacia subhamulata (Grunow) D.G.Mann FSAP Fistulifera saprophila (Lange-Bert. & Bonik) Lange-Bert GPAR Gomphonema parvulum (Kütz.) Kütz HCAP Hippodonta capitata (Ehrenb.) Lange-Bert., Metzeltin & Witkowski MAPE Mayamaea atomus var. permitis (Hust.) Lange-Bert NCRY Navicula cryptocephala Kütz NCTE Navicula cryptotenella Lange-Bert NGRE Navicula gregaria Donkin NLAN Navicula lanceolata (C.Agardh) Ehrenb NTPT Navicula tripunctata (O.F.Müll.) Bory NCPL Nitzschia capitellata Hust NPAD Nitzschia palea var. debilis (Kütz.) Grunow 2649 NZSU Nitzschia supralitorea Lange-Bert PLFR Planothidium frequentissimum (Lange-Bert.) Lange-Bert PTCO Platessa conspicua (A.Mayer) Lange-Bert RSIN Reimeria sinuata (W.Greg.) Kociolek & Stoermer RABB Rhoicosphenia abbreviata (C.Agardh) Lange-Bert SSEM Sellaphora seminulum (Grunow) D.G.Mann STSP Stephanodiscus spp. Ehrenb UUAC Ulnaria ulna var. acus (Kütz.) Lange-Bert UULN Ulnaria ulna var. ulna (Nitzsch) P. Compère 1 Total 4 I enlighet med STAFS 211: bör denna rapport endast återges i sin helhet 9(9)

78 P4. Råån, uppströms Tågarp Lokalkoordinater: (RT9) Datum: Provtagningsmetodik: SS-EN 1946 Provtagning: Jan Pröjts Organisation: Analysmetodik: SS-EN 1447 Artanalys: SLU Vattennivå: medel Vattenhastighet (-): 2 Grumlighet: grumligt Vattenfärg: klart Vattentemperatur: 1,9 C Prov taget från: 6 stenar Beskuggning (-): 2 Krontäckning (-): 1 Resultat index och klassning 217 Antal räknade skal: 4 Antal räknade taxa: 26 Diversitet: 2, Andel deformerade skal: 2, % Lokalens längd: 1 m Lokalens bredd (uppskattad): 2 m Vattendragsbredd (våt yta): m Lokalens medeldjup:,4 m Lokalens maxdjup:,5 m IPS: 14,4 (IPS-klass: måttlig) TDI: 96,4 (TDI-klass: otillfredsställande-dålig) % PT: 1,5 (% PT-klass: måttlig) ACID: 7,9 (ACID-grupp: alkaliskt) Jämförelse med tidigare år År IPS IPSklass TDI TDIklass % PT % PTklass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ACID Surhetsklass , 97, , Måttlig status 7,6 Alkaliskt ,2 96, ,9 4 Måttlig status 8, Alkaliskt ,4 96, ,5 Måttlig status 7,9 Alkaliskt -årsmedel 1,6 96, , 4 Måttlig status 7,9 Alkaliskt Bottensubstrat, vattenvegetation och närmiljö (dominerade typ samt förekomstklass (F-kl)) Dom. typ (D1-D) F-kl (-) Dom. typ (D1-D) F-kl (-) Oorganiskt mtrl Organiskt mtrl. Finsediment <,2 Fin detritus D1 1 Sand,2-2 Grov detritus D2 1 Grus 2-2 D 2 Fin död ved Fin sten 2-1 D1 2 Grov död ved Grov sten 1-2 D2 2 Fina block Närmiljö Grova block Lövskog D 1 Häll >2 Barrskog Blandskog Vegetationstyp Kalhygge Övervattensväxter Myr (våtmark) Flytbladsväxter Åker Långskottsväxter Äng D1 2 Rosettväxter Hed Mossor D1 2 Kalfjäll Påväxtalger D2 2 Häll/Blockmark Artificiell D2 2 Strandzon -5 m Annat Träd (Salix) D Buskar (Salix) D2 Gräs/Halvgräs/Vass D1 Annan vegetation Övrigt

79 P41. Råån, Nedströms Tågarp Lokalkoordinater: (RT9) Datum: Provtagningsmetodik: SS-EN 1946 Provtagning: Jan Pröjts Organisation: Analysmetodik: SS-EN 1447 Artanalys: SLU Vattennivå: medel Vattenhastighet (-): 2 Grumlighet: grumligt Vattenfärg: klart Vattentemperatur: 1,8 C Prov taget från: 1 sten + vegetation Beskuggning (-): 1 Krontäckning (-): 1 Lokalens längd: 1 m Lokalens bredd (uppskattad): 1,5 m Vattendragsbredd (våt yta): 2,5 m Lokalens medeldjup:,5 m Lokalens maxdjup:,7 m Resultat index och klassning 217 Antal räknade skal: 4 Antal räknade taxa: 46 Diversitet: 4, Andel deformerade skal:, % Jämförelse med tidigare år IPS: 11, (IPS-klass: måttlig) TDI: 9,7 (TDI-klass: otillfredsställande-dålig) % PT: 6, (% PT-klass: otillfredsställande) ACID: 8, (ACID-grupp: alkaliskt) År IPS IPSklass TDI TDIklass % PT % PTklass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ACID Surhetsklass 215 1,5 8, ,1 Måttlig status 7,8 Alkaliskt ,1 2 78,1 2-1,7 1-2 God status 7,1 Nära neutralt , 9, , 4 Måttlig status 8, Alkaliskt -årsmedel 1, 84, , Måttlig status 7,6 Alkaliskt Bottensubstrat, vattenvegetation och närmiljö (dominerade typ samt förekomstklass (F-kl)) Dom. typ (D1-D) F-kl (-) Dom. typ (D1-D) F-kl (-) Oorganiskt mtrl Organiskt mtrl. Finsediment <,2 D1 2 Fin detritus D1 2 Sand,2-2 D2 2 Grov detritus Grus 2-2 Fin död ved Fin sten 2-1 Grov död ved Grov sten Fina block 2-4 Närmiljö Grova block 4-2 D 1 Lövskog D2 1 Häll >2 Barrskog Blandskog Vegetationstyp Kalhygge Övervattensväxter (igelkn,vass) D1 2 Myr (våtmark) Flytbladsväxter Åker Långskottsväxter D2 1 Äng D1 Rosettväxter Hed Mossor Kalfjäll Påväxtalger D 1 Häll/Blockmark Artificiell D 1 Strandzon -5 m Annat Träd (Salix) D Buskar (Salix) D2 Gräs/Halvgräs/Vass D1 Annan vegetation Övrigt

80 P48. Råån, Uppströms Ättekulla Lokalkoordinater: (RT9) Datum: Provtagningsmetodik: SS-EN 1946 Provtagning: Jan Pröjts Organisation: Analysmetodik: SS-EN 1447 Artanalys: SLU Vattennivå: medel Vattenhastighet (-): 1 Grumlighet: grumligt Vattenfärg: klart Vattentemperatur: 14 C Prov taget från: 4 stenar + vegetation Beskuggning (-): 2 Krontäckning (-): 1 Resultat index och klassning 217 Antal räknade skal: 4 Antal räknade taxa: 51 Diversitet: 4,1 Andel deformerade skal:,8 % Lokalens längd: 1 m Lokalens bredd (uppskattad): 8 m Vattendragsbredd (våt yta): 12 m Lokalens medeldjup:,6 m Lokalens maxdjup: 1, m IPS: 1,7 (IPS-klass: måttlig) TDI: 89,6 (TDI-klass: otillfredsställande-dålig) % PT: 15, (% PT-klass: måttlig) ACID: 8,2 (ACID-grupp: alkaliskt) Jämförelse med tidigare år År IPS IPSklass TDI TDIklass % PT % PTklass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ACID Surhetsklass ,2 2 87, ,9 1-2 God status 8,1 Alkaliskt , 89, ,7 Måttlig status 8,1 Alkaliskt 217 1,7 89, , Måttlig status 8,2 Alkaliskt -årsmedel 14, 89, 4-5 1, 1-2 Måttlig status 8,1 Alkaliskt Bottensubstrat, vattenvegetation och närmiljö (dominerade typ samt förekomstklass (F-kl)) Dom. typ (D1-D) F-kl (-) Dom. typ (D1-D) F-kl (-) Oorganiskt mtrl Organiskt mtrl. Finsediment <,2 1 Fin detritus D1 1 Sand,2-2 1 Grov detritus D2 1 Grus 2-2 D1 Fin död ved Fin sten Grov död ved Grov sten 1-2 D2 2 Fina block 2-4 D 2 Närmiljö Grova block 4-2 Lövskog D 1 Häll >2 Barrskog Blandskog Vegetationstyp Kalhygge Övervattensväxter D2 2 Myr (våtmark) Flytbladsväxter Åker Långskottsväxter D1 2 Äng Rosettväxter Hed Mossor Kalfjäll Påväxtalger D 1 Häll/Blockmark Artificiell Strandzon -5 m Annat Träd D1 Buskar D2 Gräs/Halvgräs/Vass D Annan vegetation Övrigt

81 P49. Råån, Nedströms Ättekulla Lokalkoordinater: (RT9) Datum: Provtagningsmetodik: SS-EN 1946 Provtagning: Jan Pröjts Organisation: Analysmetodik: SS-EN 1447 Artanalys: SLU Vattennivå: medel Vattenhastighet (-): 1 Grumlighet: grumligt Vattenfärg: klart Vattentemperatur: 14, C Prov taget från: 6 stenar Beskuggning (-): 1 Krontäckning (-): 1 Resultat index och klassning 217 Antal räknade skal: 4 Antal räknade taxa: 41 Diversitet: 2,8 Andel deformerade skal:,5 % Lokalens längd: 1 m Lokalens bredd (uppskattad): 5 m Vattendragsbredd (våt yta): 1 m Lokalens medeldjup:,5 m Lokalens maxdjup:,7 m IPS: 14,4 (IPS-klass: måttlig) TDI: 96,4 (TDI-klass: otillfredsställande-dålig) % PT: 11, (% PT-klass: måttlig) ACID: 7,7 (ACID-grupp: alkaliskt) Jämförelse med tidigare år År IPS IPSklass TDI TDIklass % PT % PTklass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ACID Surhetsklass ,7 2 9, ,8 1-2 God status 8,1 Alkaliskt , 89, , 1-2 Måttlig status 8, Alkaliskt ,4 96, , Måttlig status 7,7 Alkaliskt -årsmedel 14,4 9, ,9 1-2 Måttlig status 7,9 Alkaliskt Bottensubstrat, vattenvegetation och närmiljö (dominerade typ samt förekomstklass (F-kl)) Dom. typ (D1-D) F-kl (-) Dom. typ (D1-D) F-kl (-) Oorganiskt mtrl Organiskt mtrl. Finsediment <,2 Fin detritus D1 1 Sand,2-2 1 Grov detritus D2 1 Grus 2-2 D1 Fin död ved Fin sten 2-1 D2 2 Grov död ved Grov sten 1-2 D 2 Fina block Närmiljö Grova block Lövskog D1 Häll >2 Barrskog Blandskog Vegetationstyp Kalhygge Övervattensväxter D2 1 Myr (våtmark) Flytbladsväxter Åker Långskottsväxter D1 2 Äng Rosettväxter Hed Mossor Kalfjäll Påväxtalger D 1 Häll/Blockmark Artificiell Strandzon -5 m Annat Träd D1 Buskar D2 Gräs/Halvgräs/Vass D Annan vegetation Övrigt

82 P25. Råån, Borgensbäcken Lokalkoordinater: (RT9) Datum: Provtagningsmetodik: SS-EN 1946 Provtagning: Jan Pröjts Organisation: Analysmetodik: SS-EN 1447 Artanalys: SLU Vattennivå: medel Vattenhastighet (-): 2 Grumlighet: klart Vattenfärg: klart Vattentemperatur: 1,6 C Prov taget från: 6 stenar Beskuggning (-): 2 Krontäckning (-): 2 Resultat index och klassning 217 Antal räknade skal: 4 Antal räknade taxa: 29 Diversitet:,7 Andel deformerade skal: 2,5 % Lokalens längd: 1 m Lokalens bredd (uppskattad): 1,5 m Vattendragsbredd (våt yta): 2 m Lokalens medeldjup:,2 m Lokalens maxdjup:,25 m IPS: 12,4 (IPS-klass: måttlig) TDI: 9,1 (TDI-klass: otillfredsställande-dålig) % PT: 2,5 (% PT-klass: otillfredsställande) ACID: 8,2 (ACID-grupp: alkaliskt) Jämförelse med tidigare år År IPS IPSklass TDI TDIklass % PT % PTklass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ACID Surhetsklass ,2 87, 4-5 9,7 1-2 Måttlig status 8, Alkaliskt ,2 88, ,1 4 Måttlig status 7,6 Alkaliskt ,4 9, ,5 4 Måttlig status 8,2 Alkaliskt -årsmedel 12,6 88, ,5 4 Måttlig status 8, Alkaliskt Bottensubstrat, vattenvegetation och närmiljö (dominerade typ samt förekomstklass (F-kl)) Dom. typ (D1-D) F-kl (-) Dom. typ (D1-D) F-kl (-) Oorganiskt mtrl Organiskt mtrl. Finsediment <,2 Fin detritus D1 1 Sand,2-2 1 Grov detritus D2 1 Grus 2-2 D 2 Fin död ved Fin sten 2-1 D1 Grov död ved Grov sten 1-2 D2 2 Fina block Närmiljö Grova block 4-2 Lövskog D1 Häll >2 Barrskog Blandskog Vegetationstyp Kalhygge Övervattensväxter Myr (våtmark) Flytbladsväxter Åker Långskottsväxter Äng Rosettväxter Hed Mossor D1 2 Kalfjäll Påväxtalger D2 1 Häll/Blockmark Artificiell Strandzon -5 m Annat Träd (Al) D1 Buskar D2 Gräs/Halvgräs/Vass D Annan vegetation Övrigt

83 P8. Råån, uppströms Långeberga (P8) Lokalkoordinater: (RT9) Datum: Provtagningsmetodik: SS-EN 1946 Provtagning: Jan Pröjts Organisation: Analysmetodik: SS-EN 1447 Artanalys: SLU Vattennivå: medel Vattenhastighet (-): 1 Grumlighet: klart Vattenfärg: klart Vattentemperatur: 14,5 C Prov taget från: 6 stenar Beskuggning (-): Krontäckning (-): 2 Resultat index och klassning 217 Antal räknade skal: 4 Antal räknade taxa: 29 Diversitet:,4 Andel deformerade skal: 1, % Lokalens längd: 5 m Lokalens bredd (uppskattad): 1 m Vattendragsbredd (våt yta): 2,5 m Lokalens medeldjup:,4 m Lokalens maxdjup:,6 m IPS: 14, (IPS-klass: måttlig) TDI: 85,6 (TDI-klass: otillfredsställande-dålig) % PT:, (% PT-klass: hög-god) ACID: 8,5 (ACID-grupp: alkaliskt) Jämförelse med tidigare år År IPS IPSklass TDI TDIklass % PT % PTklass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ACID Surhetsklass ,9 2 88, 4-5 1,2 1-2 God status 8,6 Alkaliskt ,9 2 92, 4-5,2 1-2 God status 8, Alkaliskt , 85,7 4-5, 1-2 Måttlig status 8,5 Alkaliskt -årsmedel 14,7 2 88, ,5 1-2 God status 8,4 Alkaliskt Bottensubstrat, vattenvegetation och närmiljö (dominerade typ samt förekomstklass (F-kl)) Dom. typ (D1-D) F-kl (-) Dom. typ (D1-D) F-kl (-) Oorganiskt mtrl Organiskt mtrl. Finsediment <,2 Fin detritus D1 1 Sand,2-2 Grov detritus D2 1 Grus 2-2 Fin död ved Fin sten 2-1 D1 Grov död ved Grov sten 1-2 D2 2 Fina block 2-4 D 1 Närmiljö Grova block 4-2 Lövskog D2 2 Häll >2 Barrskog Blandskog Vegetationstyp Kalhygge Övervattensväxter (vass) D1 2 Myr (våtmark) Flytbladsväxter Åker Långskottsväxter Äng D1 2 Rosettväxter Hed Mossor Kalfjäll Påväxtalger D2 1 Häll/Blockmark Artificiell D 2 Strandzon -5 m Annat Träd D Buskar (Salix) D1 Gräs/Halvgräs/Vass D2 Annan vegetation Övrigt

84 P1. Råån, Lussebäcken Lokalkoordinater: (RT9) Datum: Provtagningsmetodik: SS-EN 1946 Provtagning: Jan Pröjts Organisation: Analysmetodik: SS-EN 1447 Artanalys: SLU Vattennivå: medel Vattenhastighet (-): 2 Grumlighet: klart Vattenfärg: klart Vattentemperatur: 14, C Prov taget från: 6 stenar Beskuggning (-): ingen uppgift Krontäckning (-): ingen uppgift Resultat index och klassning 217 Antal räknade skal: 4 Antal räknade taxa: 28 Diversitet: 2,4 Andel deformerade skal: 1, % Lokalens längd: 1 m Lokalens bredd (uppskattad): 2 m Vattendragsbredd (våt yta): 2,5 m Lokalens medeldjup:, m Lokalens maxdjup:,4 m IPS: 15,1 (IPS-klass: god) TDI: 96,4 (TDI-klass: otillfredsställande-dålig) % PT: 7,5 (% PT-klass: hög-god) ACID: 7,6 (ACID-grupp: alkaliskt) Jämförelse med tidigare år År IPS IPSklass TDI TDIklass % PT % PTklass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ACID Surhetsklass ,4 2 9, ,2 1-2 God status 7,5 Alkaliskt , 96, ,9 Måttlig status 7,8 Alkaliskt ,1 2 96, ,5 1-2 God status 7,6 Alkaliskt -årsmedel 14,9 2 95, ,5 1-2 God status 7,7 Alkaliskt Bottensubstrat, vattenvegetation och närmiljö (dominerade typ samt förekomstklass (F-kl)) Dom. typ (D1-D) F-kl (-) Dom. typ (D1-D) F-kl (-) Oorganiskt mtrl Organiskt mtrl. Finsediment <,2 1 Fin detritus D1 2 Sand,2-2 D 2 Grov detritus D2 1 Grus 2-2 D2 2 Fin död ved Fin sten 2-1 D1 2 Grov död ved Grov sten Fina block Närmiljö Grova block 4-2 Lövskog D 2 Häll >2 Barrskog Blandskog Vegetationstyp Kalhygge Övervattensväxter Myr (våtmark) Flytbladsväxter Åker D1 2 Långskottsväxter Äng D2 2 Rosettväxter Hed Mossor Kalfjäll Påväxtalger D1 1 Häll/Blockmark Artificiell 1 Strandzon -5 m Annat Träd D2 Buskar D Gräs/Halvgräs/Vass D1 Annan vegetation Övrigt

85 P11. Råån, Lussebäcken Lokalkoordinater: (RT9) Datum: Provtagningsmetodik: SS-EN 1946 Provtagning: Jan Pröjts Organisation: Analysmetodik: SS-EN 1447 Artanalys: SLU Vattennivå: medel Vattenhastighet (-): 2 Grumlighet: klart Vattenfärg: klart Vattentemperatur: 15, C Prov taget från: 6 stenar Beskuggning (-): 1 Krontäckning (-): 1 Resultat index och klassning 217 Antal räknade skal: 4 Antal räknade taxa: 6 Diversitet:,7 Andel deformerade skal: % Lokalens längd: 1 m Lokalens bredd (uppskattad): 5 m Vattendragsbredd (våt yta): m Lokalens medeldjup:, m Lokalens maxdjup:,4 m IPS: 14, (IPS-klass: måttlig) TDI: 9, (TDI-klass: otillfredsställande-dålig) % PT: 17,8 (% PT-klass: måttlig) ACID: 7,6 (ACID-grupp: alkaliskt) Jämförelse med tidigare år År IPS IPSklass TDI TDIklass % PT % PTklass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ACID Surhetsklass ,4 96, ,5 Måttlig status 7,4 Nära neutralt ,5 2 96, ,6 God status 7, Nära neutralt , 9, ,8 Måttlig status 7,6 Alkaliskt -årsmedel 14, 95, , Måttlig status 7,4 Nära neutralt Bottensubstrat, vattenvegetation och närmiljö (dominerade typ samt förekomstklass (F-kl)) Dom. typ (D1-D) F-kl (-) Dom. typ (D1-D) F-kl (-) Oorganiskt mtrl Organiskt mtrl. Finsediment <,2 Fin detritus D1 1 Sand,2-2 1 Grov detritus D2 1 Grus Fin död ved Fin sten 2-1 D 2 Grov död ved Grov sten 1-2 D1 2 Fina block 2-4 D2 2 Närmiljö Grova block Lövskog D2 2 Häll >2 Barrskog Blandskog Vegetationstyp Kalhygge Övervattensväxter Myr (våtmark) Flytbladsväxter Åker Långskottsväxter Äng D1 Rosettväxter Hed Mossor D2 1 Kalfjäll Påväxtalger D1 2 Häll/Blockmark Artificiell D 2 Strandzon -5 m Annat Träd (Al) D2 Buskar D Gräs/Halvgräs/Vass D1 Annan vegetation Övrigt

86 Råån 217 Vattenundersökningar Rååns Vattenråd Betalande medlemmar Bjuvs kommun Helsingborgs kommun Landskrona kommun Svalövs kommun Hemsida: 61