Segeån. Recipientkontroll 2018 Årsrapport. Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd

Transkript

1 Segeån Recipientkontroll 218 Årsrapport Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd

2 Segeån Recipientkontroll 218 Årsrapport Framställt av: Slutversion: Uppdragsgivare: Segeåns Vattedragsförbund och Vattenråd Beställarens kontaktperson: Christel Strömsholm Trulsson Uppdragsansvarig: Jan Pröjts Kvalitetsansvarig: Karl Holmström Foton: Jan Pröjts Kartor: Internt projektnummer: 7845 Omslagsbild: Fjällfotasjön under extremt lågvatten, sommaren 218 Sydkontoret: Stora Södergatan 8C Lund Tel

3 Innehåll Sammanfattning... 2 Klassning av vattenkvalitet... 3 Inledning... 4 Väderlek och vattenföring... 5 Vattenkemi - vattendragen... 6 Syretillstånd, syreförbrukning och organisk halt... 6 Ljusförhållanden... 7 Försurningstillstånd och ledningsförmåga... 7 Näringstillstånd... 8 Vattenkemi - sjöarna... 1 Syretillstånd och organisk halt... 1 Ljusförhållanden och klorofyll a... 1 Näringstillstånd Ämnestransporter Totalt organiskt kol (TOC) Fosfor Kväve Arealförlust Trender fosfor och kväve Trend vattendrag Trend sjöar Bottenfauna Klassning av Ekologisk status Vattendrag Sjöar Alnarpsån... 2 Syretillstånd och organisk halt... 2 Ljusförhållanden... 2 Försurningstillstånd och ledningsförmåga... 2 Näringstillstånd BILAGOR Bilaga 1. Segeåns recipientkontrollprogram Bilaga 2. Metodik vattenföring, transportberäkning, kemiska och biologiska undersökningar Bilaga 3. Resultat vattenföring Bilaga 4. Resultat kemiska analyser Bilaga 5. Resultat halter i flödesproportionella prover, transporter samt arealspecifik förlust Bilaga 6. Resultat föroreningsmängder vid Svedala AR Bilaga 7. Resultat bottenfauna Bilaga 8. Bedömningsgrunder

4 Sammanfattning Segeå Väder och vattenföring Året var i genomsnitt mycket varmare än normalt och hade lägre nederbörd än normalt. Nederbördsmängderna var ojämnt fördelade med underskott framförallt under sommaren och hösten. Medelvattenföringen vid Segeåns mynning var 218 ca 1,7 m 3 /s, vilket var under medelflödet. Vattenföringen var låg under en stor del av året. Syretillstånd och biologisk syrgasförbrukning Syretillståndet var tillfredsställande vid de flesta mättillfällena under året. Under sommarens lågflöde uppmättes dock låga halter på några provpunkter. I sjöarna uppmättes syrgasövermättnad under sommarens planktonblom, vilket är normalt. I Eksholmssjön var syrgashalten tillfredställande vid det enda besöket i augusti. Den biologiska syrgasförbrukningen (BOD 7 ) visade inga större skillnader upp- och nedströms Svedala reningsverk. Ljusförhållanden Hög grumlighet uppmättes som vanligt vid en del tillfällen i Segeån, dock var vattnet relativt klart i den övre delen av huvudfåren under sommarens torka och låga vattenföring. Baserat på årsmedelvärdet kunde grumligheten betecknas som stark eller betydlig enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder under 218. Av sjöarna uppvisade Börringesjön lägst siktdjup även 218. I Havgårdssjön var vattnet klarast, som mest var siktdjupet över 2 m. I jämförelse med perioden uppmättes ganska normala siktdjup utom i Yddingen där siktdjupet i medeltal var lägre än vanligt. Försurningstillstånd Försurningspåverkan inom området bedöms som obefintlig, då ph under alla årets mätningar legat över neutralpunkten. I den naturligt sura Eksholmssjön uppmättes ett ovanligt högt ph-värde (7,2) i augusti. Näringstillstånd I förhållande till jämförvärdet var fosforhalterna i vattendragen 218 normala eller lägre än normalt i de flesta fall. Vad gäller medelvärdena av totalkväve var dessa att betrakta som normala eller låga i de flesta fall, med undantag av övre delen av huvudfåran och Torrebergabäcken där de var högre än normalt. I sjöarna var halterna av fosfor och kväve högst i Börringe- och Fjällfotasjön. I jämförelse med perioden uppvisades normala eller låga medelhalter av fosfor, utom i Yddingen där de var över normalt. För kväve var medelhalterna låga eller normala i fyra av fem sjöar. Ämnestransport Transporten av TOC (totalt organiskt kol), fosfor och kväve var lägre än normalt under 218. De största mängderna transporterades ut i Öresund i början av året. Totalt beräknas 4,6 ton fosfor, 237 ton kväve och 563 ton TOC ha förts ut till Öresund via Segeån. Arealförlusten för hela avrinningsområdet under 218 var,14 kg fosfor och 7,1 kg kväve per hektar. Bottenfauna Bottenfaunan har liksom tidigare undersökts på två provpunkter upp- och nedströms Svedala reningsverk. Resultatet visade 218 på måttligt artantal uppströms och lågt nedströms. Enligt Danskt Faunaindex var djurlivet måttligt påverkat av organiska föroreningar på uppströmslokalen och betydligt på nedströmslokalen. Renvattenkrävande djur, t ex dagsländor, var som vanligt fåtaliga i denna delen av Segeå. En gradvis försämring av sländförekomsten har skett på provpunkten nedströms Svedala de senaste åren, vilket torde bero på stark påverkan från renat avloppsvatten, dagvatten och näringsbelastning. 2

5 Klassning av vattenkvalitet Tillståndsklass enligt Naturvårdsverket, rapport Naturvårdsverkets klasser anger vattenkvaliteten, där klass 1 anger ett bra eller önskat tillstånd och klass 5 anger ett dåligt eller oönskat tillstånd. För förklaring av klasser, se bilaga 8. Vattendrag Syretillstånd Ljusför- Organiskt Näringstillstånd Bottenfauna hållanden material arealkoefficient Provpunkt min medel 218 medel 218 medel nr läge Syrgashalt Grumlighet TOC fosfor kväve Danskt Fauna- ASPTmg/l FNU mg/l Kg P/ha år Kg N/ha år index index 1 Segeån, upp AR 6, ,8 2 Segeån, ned AR 6, ,26 1,2 4 5,2 9 Segeån, L. Mölleberga 7,1 7, Segeån, Valdemarsro 5,1 8,5 1,15 7,1 21 Spångholmsbäcken, utlopp 6,2 6, b Spångholmsbäcken, Torupsvägen 4,6 5, Spångholmsbäcken, upp damm 3, 4, Torrebergabäcken 3,6 8, Risebergabäcken 7,5 5,5 19 Sjöar Syretillstånd Ljusförhållanden Organiskt Näringstillstånd material Provpunkt min medel 218 medel 218 medel 218 medel 218 nr läge Syrgashalt Siktdjup Grumlighet TOC fosfor kväve N/P-kvot mg/l m FNU mg/l µg/l µg/l Börringesjön 9,2, Fjällfotasjön 8,3, Yddingen 7,4, Havgårdssjön 8,1 1,4 7,6 9, Eksholmssjön 8,6,5 4,

6 Inledning Föreliggande rapport utgör en sammanställning av resultaten från vattenundersökningarna i som utförts i enlighet med det kontrollprogram som upprättats av Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd i samråd med länsstyrelsen. Tillsammans med den normala vattenkontrollen i Segeå har 218 även samordning skett med provtagning i Alnarpsån, med redovisning sist i resultatdelen. Ansvarig för undersökningarna i vattensystemet 218 har varit Ekologigruppen Ekoplan AB. Uppdragsgivare har varit Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd, som består av representanter för de berörda kommunerna (Svedala, Malmö, Burlöv, Vellinge, Trelleborg, Staffanstorp och Lund), Swedavia, vissa dikningsföretag, samt vissa företag. Provtagning, vissa analyser, undersökning av bottenfauna, månadsredovisning samt föreliggande årssammanställning har utförts av Ekologgruppen. Analyser av kväve, fosfor, totalt organiskt kol samt klorofyll har gjorts av Synlab AB. Kontrollen av Segeåns vattensystem har under det gångna året omfattat totalt 14 provpunkter, varav nio i rinnande vatten samt fem sjöar. I Alnarpsån har två provpunkter provtagits. Data från vattenkontrollen kommer att finnas tillgängliga på Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråds hemsida: Information kring Ekologigruppen/Ekologgruppen Ekologgruppen i Landskrona AB förvärvades av. När det gäller den ackrediterade verksamheten finns emellertid Ekologgruppen i Landskrona AB kvar som bolag tills ackrediteringen har förts över till. Lågvatten i Yddingen. Foto: Jan Pröjts. 4

7 m3/s m3/s Väderlek och vattenföring Vid väderstationen i Malmö uppmättes årsmedeltemperaturen under 218 till hela 1,2 o C, vilket var i nivå med rekordåret 214 och långt över medelvärdet för perioden (7,8 o C). Året var således onormalt varmt, med högre medeltemperaturer än normalt under tio av 12 månader. Månader med stora överskott var framförallt maj och juli med nästan fem grader högre temperatur än normalt. Nederbörden 218 mättes till totalt 56 mm, tydligt under normalvärdet för perioden (62 mm). Nederbörden var ojämnt fördelad under året, med ett stort underskott under perioden april juli. I juli uppmättes endast 3 mm. Årets nederbördsrikaste månad var augusti med 86 mm. Nederbördsmönstret och värmen påverkade vattenföringen kraftig med låga flöden från maj och framåt. I sjöarna var vattennivåerna extremt låga under sommar och höst. Vid Segeåns mynning beräknades årsmedelvattenföringen 218 enligt S-hype-modellen till 1,7 m 3 /s, vilket var under medelvattenföringen för åren : 2,5 m 3 /s. Den högsta beräknade dygnsmedelvattenföringen (16,2 m 3 /s) noterades den 13 mars. Årets lägsta vattenföring förelåg den 27 november med endast,2 m 3 /s. Som figuren nedan visar var månadsmedelvattenföringen tydligt lägre än normalt under en stor del av året. Endast i januari, mars och april var vattenföringen över normalt. Ytterligare vattenföringsuppgifter redovisas i bilaga o C Temperatur i Malmö Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec mm 218 Normal Nederbörd i Malmö Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 218 Normal Årsmedelvattenföring mynning Månadsmedelvattenföring mynning Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec flöde 218 medel

8 mg/l Vattenkemi - vattendragen Syretillstånd, syreförbrukning och organisk halt Syrgashalterna och syrgasmättnaden var tillfredställande under de flesta av provtagningstillfällena under året. Dock underskreds halten 5 mg/l i oktober i Spångholmsbäckens övre delar (pkt 22b och 23) samt i Torrebergabäcken (pkt 1). Eftersom provtagning endast sker varannan månad är det svårt att veta mer exakt hur låga syrgashalterna varit i vattendragen. I huvudfåran vid mynningen understeg syrgashalten 5 mg/l vid tre tillfällen under sommaren. Som lägst uppmättes en halt på 3,8 mg/l den 3 juli. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var den organiska halten baserat på årsmedelvärdet av TOC: mycket hög (>16 mg/l) i huvudfårans övre delar (pkt 1) samt i Risebergabäcken (pkt 15) hög (12 16 mg/l) nedströms Svedala (pkt 2 samt i Spångholmsbäckens övre delar (pkt 23) måttligt hög (8 12 mg/l) på övriga fem provpunkter Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var syretillståndet 218 (baserat på minvärden): syrerikt (>7 mg/l) på två provpunkter måttligt syrerikt (5 7 mg/l) på provpunkterna 1, 2, 18 och 21 svagt (3 5 mg/l) på provpunkterna 22b, 23 och 1 Den biologiska syrgasförbrukningen (BOD 7 ), mäts upp- och nedströms Svedala reningsverk (provpunkt 1 och 2). Halten var något högre i medeltal på nedströmspunkten under 218. Högst förbrukning uppmättes dock på uppströmspunkten i juni (7,8 mg/l). Jämfört med 217 var medelvärdet ungefär detsamma. Den organiska halten (i form av TOC) var vid ett flertal tillfällen hög eller mycket hög i vattensystemet, med högst medelhalt i Risebergabäcken (pkt 15), beroende på en mycket hög halt i augusti (87 mg/l) Syrgashalt b huvudfåran biflöden MEDEL-VÄRDE MIN-VÄRDE MAX-VÄRDE 6

9 ms/m FNU Ljusförhållanden Värden för grumligheten (turbiditeten) visade 218 inte samma mönster som tidigare, eftersom vattnet i den övre delen av Segeån var relativt klart på grund av låga flöden (botten syntes vilket är mycket ovanligt). Årets högsta värde (22 FNU) uppmättes nedströms Svedala (pkt 2) i april. Som figuren till höger visar var grumligheten som lägst i övre delen av Spångholmsbäcken (pkt 23). Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var vattnet baserat på årsmedelvärdet 218: Grumlighet b huvudfåran biflöden MEDEL-VÄRDE MIN-VÄRDE MAX-VÄRDE starkt grumlat (>7, FNU) på fem provpunkter betydligt grumlat (2,5 7, FNU) på fyra provpunkter Försurningstillstånd och ledningsförmåga ph-värdena varierade mellan 7,5 8,2 under året, en bit över neutralpunkten (ph 7). Som konstaterats tidigare föreligger inga stora skillnader mellan olika delar av avrinningsområdet vad gäller ph-värdet och det finns heller inga tendenser till försurningsproblem p g a vattendragets välbuffrade karaktär. Vad gäller ledningsförmågan (konduktiviteten, mått av antalet lösta joner i vattnet) noteras oftast högst värden i de delar av avrinningsområdet som är mest påverkade av avlopp och jordbruk, d v s i vattendragets nedre delar. Årets högsta värde på 112 ms/m uppmättes i Risebergabäcken (pkt 15) i oktober. Provpunkten uppströms Svedala (pkt 1) är till stor del påverkad av vatten från Börringesjön, varför variationerna i vanliga fall brukar vara låga där under året. Dock noterades 218 ett ovanligt högt värde i december Ledningsförmåga b huvudfåran biflöden MEDEL-VÄRDE MIN-VÄRDE MAX-VÄRDE 7

10 ug/l ug/l Näringstillstånd Fosfor Under året uppmättes förhöjda halter av totalfosfor framförallt under sommarens lågflöden juni oktober. Årets högsta halt uppmättes i Risebergabäcken i oktober (pkt 15, 2 µg/l). Jämfört med föregående tioårsperiod var årsmedelhalterna låga i Segeåns huvudfåra samt i Spångholmsbäcken. I Torrebergabäcken var medelhalten över den normala. För statusklassning, se sidan Totalfosfor (Tot-P) b huvudfåra biflöden MEDEL MIN-VÄRDE 218 MEDEL-VÄRDE 218 MAX-VÄRDE 218 Kväve Kvävehalterna brukar normalt vara som högst under vinterns högflöden och lägst under sommarens lågflöden. Under 218:s långa torkperiod, efterföljd av stigande flöden först i slutet av året, uppmättes förhöjda halter i december. Som mest uppmättes en halt på 19 µg/l i den övre delen av Segeå (pkt 1), vilket var långt över det normala. Variationerna i halt under året var störst på mer jordbrukspåverkade provpunkter, men små i Spångholmsbäckens översta delar. Lägst halter uppmättes under sommarens lågflöden. Andelen nitrat+nitritkväve (NO 3 +NO 2 -N) uppgick i medeltal till % av det totala kvävet, baserat på halter. Spångholmsbäckens uppströmspunkt (pkt 23) uppvisar normalt lägre nitrathalter genom mindre påverkan från jordbruksmark. Generellt är andelen nitratkväve högst under vinterns högflöden då utsköljningen av den lättlösliga nitraten är som störst. Detta märktes tydligt 218, under stigande flöden i december efter sommarens långa torkperiod och begränsade växtnäringsupptag i odlade grödor (låga skördar) Totalkväve (Tot-N) b huvudfåran biflöden MEDEL MIN-VÄRDE 218 MEDEL-VÄRDE 218 MAX-VÄRDE 218 Ammoniumkväve (NH 4 -N) brukar normalt förekomma med högst halter under vintern, då även nitrathalten är som högst. Förhöjningar av ammoniumkvävehalten kan vara negativt för djurlivet i ån. Åsträckan nedströms Svedala reningsverk (pkt 2) kan ibland vara påverkad av förhöjda ammoniumhalter. 218 uppmättes en kraftigt förhöjd halt i december på 19 µg/l. Högst uppmätta ammoniumkvävehalt i utgående vatten från reningsverket i Svedala var 62 µg/l samma månad. Under övriga månader varierade halten i utgående vatten mellan 52 och 52 µg/l. För statusklassning, se sidan 18. 8

11 totalfosfor µg/l Fosfor och kväve - jämförelse mellan olika provpunkter I diagrammet nedan redovisas en jämförelse Inom Spångholmsbäckens provpunkter märks mellan totalfosfor- och totalkvävehalterna i de skillnad i både fosfor- och kvävehalterna. olika grenarna i Segeåns vattensystem baserat Huvudfårans övre delar (1 och 2) har på årsmedelvärdet för 218. Figuren visar framförallt högre kvävehalter än de nedre alltså grafiskt näringsbelastningen i stora drag. delarna Torrebergabäcken 15 Risebergabäcken Huvudfåran 1 4 Spångholmsbäcken 22b totalkväve µg/l 9

12 m Vattenkemi - sjöarna Syretillstånd och organisk halt Syrgashalterna och syrgasmättnaden var tillfredsställande i sjöarna vid alla provtagningstillfällena under året (mätperiod maj september). Syrgasövermättnad (>1 % mättnad) uppmättes vid flera tillfällen, som högst 12 %. Vattentemperaturerna översteg 2 C vid flera tillfällen under sommaren. Enda mätningen i Eksholmssjön i augusti gav en syrgashalt på 8,7 mg/l. Gällande organiskt material (TOC) så uppmättes högst halt i Eksholmssjön, följt av Fjällfotasjön. Halten av TOC var som vanligt lägst i Havgårdssjön. Ljusförhållanden och klorofyll a Siktdjupet i sjöarna är beroende dels av mängden plankton i vattnet, dels mängden uppvirvlat bottensediment från grundare partier. Eftersom samtliga undersökta sjöar är näringsrika, var siktdjupet lågt även under 218. Börringesjön hade lägst siktdjup med,34 m i medeltal vid fem provtagningar, medan Fjällfotasjön hade något högre siktdjup. Dessa sjöar är något olika, med mer dominans av lergrumlat och gulbrunt vatten i Börringesjön. I Yddingen var siktdjupet ungefär detsamma som i Fjällfotasjön, även den utsatt för grumling i samband med vind. I den djupare och mer vindskyddade Havgårdssjön var siktdjupet större, i medeltal 1,2 m. Vid första provtagningen i maj brukar sjön uppvisa klart, fint vatten. I år var siktdjupet utan vattenkikare hela 2,1 m vid denna tidpunkt. Variationerna i siktdjup var som vanligt små i de mest grumliga sjöarna under säsongen. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var syretillståndet baserat på minimihalten under tre år ( ): syrerikt (>7 mg/l) i alla sjöarna Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var medelhalten av organiskt material (TOC): mycket hög (>16 mg/l) i Börringesjön, Fjällfotasjön, Yddingen och Eksholmssjön måttligt hög (8 12 mg/l) i Havgårdssjön Samtliga sjöar utom Havgårdssjön hade 218 lågt siktdjup (<1 m) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (mätning med vattenkikare). Som figuren nedan visar var avvikelserna i siktdjup ganska små jämfört med tidigare, men vattnet var ovanligt grumligt i Yddingen. För statusklassning, se sidan 19. 2, 1,5 1,,5, Siktdjup 218 Börringesjön Fjällfotasjön Yddingen Havgårdssjön Eksholmssjön MEDEL MIN-VÄRDE 218 MEDEL-VÄRDE 218 MAX-VÄRDE 218 Eksholmssjön avviker från övriga sjöar i sin vattenkemi och allmänna utseende genom mer humöst vatten, eftersom den är påverkad av tillrinning från omgivande myrmarker. ph- och ledningsförmågan är normalt tydligt lägre än i de andra sjöarna. Vid besöket i augusti 218 var dock ph-värdet ovanligt högt (7,2) samtidigt som siktdjupet var lågt (,4 m). 1

13 ug/l mg/m3 Lågt siktdjup är i de flesta fall korrelerat med höga värden för grumlighet. Detsamma gäller för halten av klorofyll a, vilken ger ett grovt mått på växtplanktonbiomassan i vattnet. Högst klorofyllhalt uppmättes i Fjällfotasjön i september (89 mg/m 3 ). Av sjöarna hade Yddingen högst medelhalt 218, vilket speglar ökande näringshalter där. Havgårdssjön uppvisade lägre halter än de andra sjöarna. Jämfört med föregående tioårsperiod uppvisade Börringesjön och Fjällfotasjön låga halter av klorofyll a i medeltal, medan halterna i framförallt Yddingen var högre än vanligt Klorofyll a 218 Börringesjön Fjällfotasjön Yddingen Havgårdssjön Eksholmssjön MEDEL MIN-VÄRDE 218 MEDEL-VÄRDE 218 MAX-VÄRDE 218 Näringstillstånd Fosfor Eftersom samtliga sjöar kan betraktas som näringsrika är också halterna av totalfosfor höga. Halterna brukar vara som högst under den intensivaste planktonblomningen, vilket är beroende av vädret. Högst halt uppmättes 218 i Fjällfotasjön i september (11 µg/l). Fosforhalterna i Havgårdssjön var tydligt lägre. Den enda provtagningen i Eksholmssjön i augusti resulterade i en totalfosforhalt på 67 µg/l, vilket var i nivå med 217. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var medelhalten av totalfosfor under 218: Vid jämförelse med föregående tioårsperiod noterades låga halter framförallt i Börringesjön och Fjällfotasjön 218. Halterna var däremot högre än vanligt i Yddingen. Se vidare sidan 16 angående trender för fosforhalten i sjöarna. För statusklassning, se sidan Totalfosfor (Tot-P) mycket hög i Börringesjön, Fjällfotasjön, Yddingen och Eksholmssjön (51 1 µg/l) hög i Havgårdssjön (25 5 µg/l) Börringesjön Fjällfotasjön Yddingen Havgårdssjön Eksholmssjön MEDEL MIN-VÄRDE 218 MEDEL-VÄRDE 218 MAX-VÄRDE

14 ug/l Kväve Totalkvävehalterna under året följde det förväntade mönstret med högst halter i de näringsrika Börringe- och Fjällfotasjön. Maxhalten uppnåddes i september i Fjällfotasjön (32 µg/). I Yddingen var halterna högre än vanligt och nästan i nivå med ovanstående sjöar. I Havgårdssjön var halterna lägre och höll sig kring 1 µg/). Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder visade resultaten 218 (baserat på årsmedelvärdet) på: mycket höga totalkvävehalter ( µg/l) i fyra sjöar hög totalkvävehalt ( µg/l) i Havgårdssjön kväve fosforbalans i samtliga sjöar (N/Pkvot 15 3) Även halterna av ammoniumkväve brukar ligga under detektionsgränsen i sjöarna. I Havgårdssjön uppmättes en detekterbar halt av ammoniumkväve vid två tillfällen under 218, vilket indikerar en lägre fotosyntesaktivitet i sjön. Vad gäller årsmedelvärdet för totalkväve 218 visar en jämförelse med föregående tioårsperiod på låga eller normala i sjöarna, med undantag av Yddingen som hade högre halter än normalt. Se vidare sidan 16 angående trender för kvävehalten i sjöarna. 4 Totalkväve (Tot-N) Större delen av kvävet är bundet i organisk form under sommarmånaderna, då proverna tas. Halten av nitrat+nitritkväve är då mycket låg, oftast under detektionsgränsen, eftersom upptaget av lättillgängligt kväve är stor genom den kraftiga planktontillväxten. Högsta halt uppmättes i Havgårdssjön vid första provtagningen i maj (27 µg/l) Börringesjön Fjällfotasjön Yddingen HavgårdssjönEksholmssjön MEDEL MIN-VÄRDE 218 MEDEL-VÄRDE 218 MAX-VÄRDE

15 ton m3/s ton m3/s ton m3/s ton m3/s Ämnestransporter Totalt organiskt kol (TOC) Den största transporten av TOC skedde under högflödet i januari (172 ton). Från maj och framåt var transporten mycket låg, som lägst i november med endast 1,2 ton Månadstransport TOC 6 Den sammanlagda transporten av totalt organiskt kol till Öresund uppgick 218 till 563 ton, vilket är tydligt lägre än medeltransporten under perioden (99 ton). Skillnaderna beror i hög grad på variationer i vattenföringen, som figuren till höger visar. 1 5 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec TOC ton medelflöde m3/s 3 Årstransport TOC TOC ton medelflöde m3/s Fosfor Fosfortransporten var som högst under högflödesperioderna i början av året, med som mest 1,7 ton under januari (37 % av årets hela mängd under månaden). Under en stor del av året var transporten istället mycket låg (som minst,1 ton i november). Under hösten skedde alltså ingen ökning av transporterna, vilket brukar vara fallet, som en följd av värmen och torkan under sommaren. 2, 1,5 1,,5, Månadstransport fosfor Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 6 3 Sammanlagt uppgick transporten av fosfor till Öresund till 4,6 ton 218, vilket är lägre än 217 (6,3 ton) men i nivå med 216 och samtidigt långt under medeltransporten för perioden Transporten följer flödena ganska väl, som figurerna till höger visar Tot-P ton medelflöde m3/s Årstransport fosfor Tot-P ton medelflöde m3/s 13

16 ton m3/s ton m3/s Kväve Transporten av kväve under 218 följde flödet väl som figuren till höger visar. Transporterna var högst under högflödet i januari, med 83 ton (35 % av årets kvävemängd). Från maj till december däremot transporterna av kväve låga i vissa fall obefintliga på grund av den speciella väder- och flödessituatonen. Den normala ökningen av transporten under hösten var därför utebliven 218. Som lägst var transporten i november, då endast,3 ton kväve nådde Öresund Månadstransport kväve Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Tot-N ton medelflöde m3/s Nitratkväve utgjorde i medeltal 68 % av det totala kväveutflödet under året. Baserat per månad var andelen som lägst i juli och augusti (3 %) och som högst i december (95 %). Transporten av totalkväve till Öresund 218 uppgick till 237 ton, vilket var lägre än 217 men i högre än 216. Enligt figuren till höger framgår att transporten av kväve i stora drag följer årsmedelvattenföringen, med stora skillnader mellan olika år Årstransport kväve Tot-N ton medelflöde m3/s Svedala reningsverks andel av den totala belastningen på Öresund redovisas närmare i bilaga 6. År 218 har reningsverkets andel varit 4,6 % för fosfor och 3, % för kväve. Arealförlust Arealförlusten för totalfosfor 218 var,14 kg/ha inom hela Segeåns avrinningsområde. I medeltal åren var den specifika förlusten,15 kg/ha och år. Arealförlusten för totalkväve uppgick samtidigt under 218 till 7,1 kg/ha. I medeltal under åren var förlusten 7,1 kg/ha och år. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var den arealspecifika förlusten för Segeån som helhet under treårsperioden: Vid provpunkt 2 nedströms Svedala reningsverk var arealförlusten för totalfosfor 218,22 kg/ha. För totalkväve var arealförlusten 9 kg/ha. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var arealförlusten vid provpunkt 2: hög för totalfosfor hög för totalkväve måttlig för totalfosfor hög för totalkväve 14

17 ug/l µg/l ug/l µg/l Trender fosfor och kväve Trend vattendrag Vattenföringen under året påverkar halterna av både kväve och fosfor, vilket försvårar en utvärdering av eventuella trender i kväve- och fosforbelastningen under längre tidsperioder. Genom att dividera årstransporten av kväve och fosfor med den totala vattenföringen kan man till en viss del kompensera för vattenföringens inverkan vid utvärdering av eventuella trender Trend kväve mynningen Transportens storlek påverkas emellertid i hög grad av hur högvattenflödena är fördelade under året och hur väderlek samt hydrologiska förhållanden i övrigt ser ut vid dessa flödestoppar. De flödesviktade halterna kan således inte till fullo kompensera för vädrets nycker under de olika åren. Trendlinjen i figurerna visar att både fosfor och kväve minskar under perioden inom Segeåns vattensystem. Tendensen finns också inom andra sydvästskånska vattendrag. Trenden under den senaste tioårsperioden visar dock på en bruten nedgång för både fosfor och kväve som figurerna till höger visar. Trend fosfor mynningen flödesviktad halt kväve flödesviktad halt fosfor 6 Trend fosfor mynningen Trend kväve mynningen flödesviktad halt kväve flödesviktad halt fosfor 15

18 µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Trend sjöar Figurerna visar trenden för fyra sjöar under perioden gällande halten totalfosfor och totalkväve (5 prov/år). Börringesjön Trenden under perioden är nedåtgående för både fosfor och kväve, men halterna är fortfarande höga Börringesjön totalfosfor Börringesjön totalkväve Fjällfotasjön Trenden för fosfor är nedåtgående, men stabil för kväve under tioårsperioden. Sjön har de högsta näringshalterna av de undersökta sjöarna. Yddingen Trenden är stabil för fosfor men något uppgående för kväve under tioårsperioden Yddingen totalfosfor Havgårdssjön Trenden är nedåtgående för fosfor under tioårsperioden, medan den är stabil för kväve. Sjön är den minst näringsrika av de undersökta sjöarna. 1 8 Yddingen totalkväve Havgårdssjön totalfosfor Fjällfotasjön totalfosfor Havgårdssjön totalkväve Fjällfotasjön totalkväve

19 Bottenfauna I Segeån vid Brännemölla uppströms Svedala reningsverk (provpunkt 1) var bottenfaunasamhället under 218 måttligt påverkat av näringsämnen enligt Danskt Faunaindex, som ger ett mått på organiskeutrofierande föroreningar. Således var bedömningen bättre än Artantalet kunde betecknas som måttligt. Liksom tidigare år var mer föroreningståliga grupper dominerande i antal framför renvattenkrävande. Dagsländor var fåtaliga i proverna, vilket brukar vara fallet. Årets torka och låga flöde innebar ovanligt klart vatten, vilket tillfälligt kan ha gynnat bottenfaunan. Inga rödlistade eller ovanliga arter hittades i proverna. Lokalen nedströms Svedala reningsverk (provpunkt 2) uppvisade i år betydlig föroreningsgrad enligt Danskt Faunaindex, således samma bedömning som fem tidigare år. Artantalet var högre än 217, dock lägre än på uppströmspunkten. Liksom på uppströmslokalen var föroreningståliga djur dominerande i antal framför renvattenkrävande. Inga rödlistade eller ovanliga arter noterades på lokalen. Sammanfattningsvis var påverkansgraden enligt föroreningsindexet måttlig på lokal 1 uppströms Svedala och betydlig på lokal 2 nedströms Svedala. Antal arter av dag-, bäck- och nattsländor (EPT-index) har varierat en del under åren, framförallt på uppströmslokalen, vilket torde indikera instabila förhållanden för dessa grupper. En gradvis försämring av sländförekomsten har skett på nedströmslokalen, vilket indikerar en pågående störning i vattenmiljön. För statusklassning, se sidan 19. Provpunkt nr läge Antal taxa Antal ind/m2 Shannons div.index ASPTindex Danskt Föroreningsindex Naturvärdesindex poäng bedömning poäng bedömning 1. Segeå, Brännemölla (upp AR) ,9 5,8 5 måttlig allmänt 2. Segeå, L. Svedala (ned AR) , 5,2 4 betydlig allmänt Föroreningspåverkan enligt Danskt Faunaindex (DFI) EPT-index Artantal av dagsländor, bäcksländor och nattsländor obetydlig 7 1 svag måttlig betydlig stark stark-mkt stark mkt stark Segeå, uppströms AR Segeå, nedströms AR Segeå, uppströms AR Segeå, nedströms AR 17

20 Klassning av Ekologisk status Inom vattenförvaltningen tillämpas statusklassning enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19). Statusklassning görs för flertalet kvaltetsfaktorer i en fallande femgradig skala: Hög, God, Måttlig, Otillfredställande och Dålig. För har klassning gjorts för fosfor och bottenfauna i vattendrag samt för fosfor och siktdjup i sjöar. Vattendrag Näringsämnen fosfor Klassningen har räknats ut genom kvoten=referensvärde/medelvärde totalfosforhalt Referensvärden har inhämtats från Viss, VattenInformationsSystem Sverige och gäller Vattenförekomst (provpunkt) Segeå: Spångholmsbäcken-Börringesjön (2) Segeå: Torrebergabäcken-Spångholmsbäcken (9) Segeå: Havet-Torrebergabäcken (18) Spångholmsbäcken (21) Torrebergabäcken (1) Fosfor status Dålig Dålig Dålig Otillfredställande Måttlig Erhållen EK (Ekologisk kvalitetskvot) 218 varierade mellan,123 och,377. I de tre vattenförekomsterna i huvudfåran varierade kvoten mellan,123 och,151. Jämfört med 217 får samtliga vattenförekomster samma status. Om vattenförekomsterna ska uppnå god status och EK ligga över,5 måste medelhalten sänkas till 25 µg/l i Segeå, till 4 µg/l i Spångholmsbäcken samt till 8 µg/l i Torrebergabäcken, baserat på aktuella referensvärden. Särskilt förorenande ämnen ammoniakkväve (NH3-N) Ammoniakkväve har i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift HVMFS 213:19 definierats som en parameter inom kvalitetsfaktorn Särskilda förorenande ämnen (tillhörande gruppen Fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorer inom Ekologisk status). I och med detta finns också en bedömningsgrund för ämnet som anger vad som klassas som god status respektive måttlig status (endast dessa två klasser är möjliga). Bedömningsgrunderna för god status gällande ammoniakkväve (NH 3 -N) är enligt nämnda föreskrift följande: - årsmedelvärde: 1, µg/l - maximal tillåten koncentration: 6,8 µg/l En beräkning har gjorts av halten ammoniakkväve för ovanstående fem vattenförekomster i Segeå 218. Halten är beroende av ammoniumkvävehalten i kombination med ph och temperatur. Ammoniakkväve (NH3-N) Vattenförekomst (provpunkt) Årsmedel (µg/l) Maxhalt (µg/l) Segeå: Spångholmsbäcken-Börringesjön (2) 4,5 12,1 Segeå: Torrebergabäcken-Spångholmsbäcken (9) 1,3 2,1 Segeå: Havet-Torrebergabäcken (18),9 1,3 Spångholmsbäcken (21) 1,2 2,7 Torrebergabäcken (1) 1, 1,3 Beräkningen visar att god status inte uppnås i den översta vattenförekomsten (provpunkt 2), där halterna ligger över angivna bedömningsgrunder. På de fyra andra vattenförekomsterna ligger halterna i nivå eller under för god status. 18

21 Bottenfauna Klassningen räknas ut genom en sammanvägning av indexen ASPT (ekologisk kvalitet), DJ (näringspåverkan) samt MISA (surhet). Index med sämst klassning avgör den sammanvägda klassningen. För klassningen av bottenfaunan erhölls 218 hög status för båda provpunkterna, om man följer indexen strikt. Resultat gällande näringspåverkan (DJ) ger hög status enligt indexet, men överensstämmer inte med resultatet från Danskt Faunaindex i föregående avsnitt. Detta index ger troligen en mer rättvis bild av näringspåverkan i vattendraget, något som även de vattenkemiska resultaten visar på. En expertbedömning av resultaten visar på status sämre än hög på båda provpunkterna. Sjöar Nedanstående tre sjöar utgör vattenförekomster inom vattenförvaltningen och statusen kan således bedömas. Näringsämnen - fosfor Klassningen har räknats ut genom kvoten=referensvärde/medelvärde totalfosforhalt Referensvärden har inhämtats från Viss, VattenInformationsSystem Sverige och gäller perioden Provpunkt Börringesjön Fjällfotasjön Yddingen Fosfor status Dålig Dålig Otillfredställande Resultatet överensstämmer ganska väl med klassningen enligt bedömningsgrunderna på sidan 3, och statusen är densamma som 217. Erhållen EK (Ekologisk kvalitetskvot) 218 varierade mellan,124 och,224. Om sjöarna skall uppnå god status gällande fosfor måste kvoten överskrida,5 och medelhalten således sänkas till 2 3 µg/l i ovanstående sjöar. För att uppnå måttlig status och EK >,3 gäller medelhalten 35 4 µg/l. Ljusförhållanden - Siktdjup Klassningen har räknats ut genom kvoten=medelvärde siktdjup 218/referensvärde. Referensvärde har inhämtats från Viss, VattenInformationsSystem Sverige. Provpunkt Börringesjön Fjällfotasjön Yddingen Siktdjup status Dålig Dålig Dålig Som resultat har erhållits en kvot tydligt under,25, vilket ger en dålig status för de tre sjöarna. Beräknad status är densamma som 217. Om sjöarna skall uppnå god status gällande siktdjup måste kvoten överskrida,5 och siktdjupet öka till minst 1,5 2 meter i ovanstående sjöar. Måttlig status kräver siktdjup på ca 1,2 meter. 19

22 Alnarpsån Provtagning i Alnarpsån koordineras sedan 218 med provtagningen i Segeå. Samma frekvens och kemiska parametrar analyseras som i Segeå (ej BOD 7 ), d v s varannan månad. De två provpunkterna är belägna dels nära mynningen vid Malmövägen, dels vid Coyetgården uppströms Åkarp. Jämförelsevärden finns för åren Alnarpsån omfattar 21 km 3 och mynnar i Lommabukten vid Spillepengen och avrinningsområdet domineras av åkermark, tätorter och hårdgjorda ytor. Medelflödet under 218 för avrinningsområdet beräknades enligt S-Hype till,89 m 3 /s, vilket var något under medel för perioden (,1 m 3 /s). Syretillstånd och organisk halt Syrgashalterna och syrgasmättnaden var tillfredsställande de två provpunkterna under säsongen med halter över 5 mg/l vid alla provtagningstillfällena under året. Syrgasövermättnad (>1 % mättnad) uppmättes vid flera tillfällen, som högst 182 % vid mynningen i april. Det bör betonas att syremätning varannan månad endast ger en mycket översiktlig bild av syretillståndet i ån. Vattnet var stillastående på båda provpunkterna under sommarens extrema lågflöde. Ljusförhållanden Värden för grumligheten (turbiditeten) visade 218 på högre värden vid mynningen än vid Coyetgården, liksom tidigare. Vattnet i den övre delen av ån var relativt klart på grund av låga flöden. Årets högsta värde (11 FNU) uppmättes vid mynningen i april. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var syretillståndet 218 (baserat på minvärden): måttligt syrerikt (5 7 mg/l) vid Coyetgården (A4) och mynningen (A1) Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var medelhalten av organiskt material (TOC): låg (4 8 mg/l) vid mynningen (A1) mycket låg ( 4 mg/l) vid Coyetgården (A4) Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var grumligheten baserat på årsmedelvärdet 218: betydligt grumlat (2,5 7, FNU) på båda provpunkterna Försurningstillstånd och ledningsförmåga ph-värdena i ån varierade mellan 7,7 8,3 under året, en bit över neutralpunkten (ph 7). Ingen skillnad kunde ses gentemot tidigare. Vad gäller ledningsförmågan (konduktiviteten, mått av antalet lösta joner i vattnet) noterades högst värden vid mynningen liksom tidigare, bl a genom påverkan från dagvatten. Årets högsta värde på 119 ms/m uppmättes i juni. 2

23 µg/l µg/l Näringstillstånd Fosfor Halterna av totalfosfor varierade en del under året, med högst halt under april och juni. Högst halt på 25 µg/l uppmättes vid Coyetgården i april och mynningen i juni. Medelvärdena för 218 låg på ungefär samma nivå som för perioden Totalfosfor (Tot-P) A1 mynningen A4 Coyetgården Kväve Halterna av totalkväve följde vattenföringen till stor del som figuren till höger visar. Högst halter uppmättes under vårens relativt höga flöde i februari. Under sommarens lågflöde var halterna däremot låga. Halterna vid mynningen var då högre än de vid Coyetgården. Medelvärdena för 218 var tydligt lägre än för perioden Nitratkväve utgjorde i medeltal 82 % av kvävet vid mynningen och 93 % vid Coyetgården, vilket är normalt i denna typ av jordbrukspåverkat vattendrag. En tydligt förhöjd halt av ammoniumkväve uppmättes vid Coyetgården i april (67 µg/l), dock utan att syrgashalten var låg. Förhöjda halter har tidigare noterats i februari och augusti 217 på provpunkten Totalkväve (Tot-N) A1 mynningen A4 Coyetgården 21

24 Bilaga 1 Segeåns recipientkontrollprogram Nr Provpunkt Provtagningsplats Koordinat RN Kommun Frekvens/år Vattendrag 1 Sege å, uppstr. Svedala AR Brännemölla Svedala 6 2 Sege å, nedstr. Svedala AR söder Krågeholm Svedala 6 9 Sege å Lilla Mölleberga Malmö 6 18 Sege å NV Valdemarsro Burlöv 6 18i Sege å NV Valdemarsro Burlöv Spångholmsbäcken vid utlopp till Sege å Svedala 6 22b Spångholmsbäcken bron vid Torupsvägen Svedala 6 23 Spångholmsbäcken uppstr. Torupsdammen Svedala 6 1 Torrebergabäcken vägbron NO Mölleberga Staffanstorp 6 15 Risebergabäcken bro 25 m upp utflödet Malmö 6 Sjöar Börringesjön centrala delarna Svedala 5 Fjällfotasjön centrala delarna Svedala 5 Yddingen centrala delarna Svedala 5 Havgårdssjön centrala delarna Svedala 5 Eksholmssjön centrala delarna Svedala 1 Alnarpsån (fr o m 218) Nr Provpunkt Provtagningsplats Koordinat RN Kommun Frekvens/år Vattendrag 1 Alnarpsån mynningen Burlöv 6 2 Alnarpsån Coyetgården Staffanstorp 6 Förklaringar provtagningsfrekvens 6 ggr/år -februari, april, juni, augusti, oktober, december 5 ggr/år -maj-september, 1 ggr/år-augusti 52 ggr/år-veckoprovtagning (blandas flödesproportionellt till månadsprover efter årets slut) Förklaringar program Vattendrag Sjöar Veckoprovtagning 18i Temperatur Temperatur Temperatur ph ph Konduktivitet Konduktivitet Konduktivitet Syrgas Grumlighet Grumlighet Syrgasmättnad Syrgas Syrgas Syrgasmättnad Syrgasmättnad TOC TOC TOC Totalfosfor Totalfosfor Totalfosfor Nitrat+nitritkväve Nitrat+nitritkväve Nitrat+nitritkväve Totalkväve Ammoniumkväve Ammoniumkväve Totalkväve Totalkväve Siktdjup Klorofyll a BOD 7 : Biologisk syrgasförbrukning, endast provpunkt 1 och 2. Bf: Bottenfauna, 1 gång/år (höst) vid provpunkt 1 och 2. 22

25 Bilaga 2 Metodik Vattenföring och transportberäkning Vattenföringsuppgifter har inhämtats från SMHI:s vattenföringsstation vid Svedala. Värden har erhållits från SMHI för varje provtagningsdag och redovisats på nedströms liggande provpunkt (provpunkt 2). Även årssammanställning av vattenföringsvärden har erhållits från SMHI. Vattenföringsuppgifter för transportberäkningen vid mynningen av Segeån (provpunkt 18) har erhållits från SMHI:s S-Hype-modell, som sedan 21 ersatt den tidigare PULS-modellen. Tidigare transportberäkningar fram till 29 är beräknade enligt PULS-modellen. Transportberäkningarna av totalkväve, nitrat+nitritkväve, totalfosfor och TOC har grundats på halterna i månadsprov som blandats flödesproportionellt av veckoprov från provpunkten 18 (intensivstationen). Vid beräkningar för transporter och arealförluster vid provpunkt 2 har årsmedelflöde och årsmedelhalt använts. Kemiska vattenundersökningar All provtagning har utförts av Ekologgruppen (ackred. nr 1279) och följt Svensk Standard SS Proverna i vattendragen togs i mitten av åfåran eller från strandkanten med hjälp av en käpphämtare alternativt från bro med en ruttnerhämtare. I sjöarna har proven tagits från båt i mitten av sjön med ruttnerhämtare (ytprov). Mätning av syrgas och temperatur gjordes i fält. Proverna förvarades mörkt och svalt under transporten till laboratoriet. Veckoprovtagning har skett en gång i veckan (52 ggr/år) vid punkt 18. Vattenproven har sedan frysts för att vid årets slut blandas flödesproportionellt till månadsprov (12 st). Provtagningen har omfattat nedanstående parametrar. Parameterlista Hänvisningar görs till analysmetod enligt Svensk Standard utgiven av Standardiseringskommissionen i Sverige och laboratorium (EG = Ekologgruppen, Landskrona, ackred. nr och ALcontrol AB, ackred. nr. 16). Parameter Metod Mätosäkerhet* Laboratorium Provtagning ISO , ISO , SS-EN ISO 19458, SS EG Temperatur SS_EN ISO 5814, instr. WTW, Oxi EG ph SS-EN ISO 1523:212,3 EG Konduktivitet SS-EN 27888, utg. 1, mod 1% EG Turbiditet (grumlighet) SS-EN ISO 727-1:216 25% EG Syrehalt SS-EN ISO 5814: % EG Syremättnad SS-EN ISO 5814: % EG Biokemisk syreförbr, BOD7** SS-EN , utg 1 35% EG Siktdjup Handledn f miljöövervakn, hav, mod. 15% EG Totalt organiskt kol, TOC SS-EN % Alcontrol AB Totalfosfor, Tot-P SS-EN ISO : % Alcontrol AB Nitrit+nitrat-kväve, NO2+3-N ISO :213 C 1-5% Alcontrol AB Ammoniumkväve, NH4-N ISO :213 B 15-5% Alcontrol AB Totalkväve, Tot-N SS-EN 1226: % Alcontrol AB Klorofyll a SS mod 15-3% Alcontrol AB *angivna mätosäkerheter är haltberoende och beräknade med täckningsfaktor 2. Närmare uppgifter kan erhållas från respektive laboratorium. **beträffande BOD7 redovisas, på kundens begäran, även värden utanför ackrediterat mätområde (,5-6 mg/l). 23

26 Bottenfauna Bilaga 2 Undersökningen har utförts av Ekologgruppen i Landskrona AB, som är av Swedac ackrediterat organ. Metodiken följer följande metoder, vilka Ekologgruppen är ackrediterade för (ackred nr 1279): SS EN ISO 187:212 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag - tidsserier, Ver 1:1, Jan Pröjts har stått för provtagningen, utfört de taxonomiska bestämningarna och sammanställt resultaten. Tilda Holmström utförde sorteringsarbetet. Undersökningen har omfattat två provpunkter i rinnande vatten. Bottenfaunaproverna togs den 2 oktober 218. Vid varje provpunkt i vattendragen togs 5 sparkprov över en sträcka av vardera 1 m under 6 sekunder. Proven togs över likartade substrat, företrädelsevis över hårda bottnar med inslag av block, sten, grus och sand. Delproven har hållits isär. Utöver sparkproven togs ett kvalitativt sökprov under 1 minuter i de miljöer som fanns på lokalen, men som inte blivit representerade i sparkproverna. Proven konserverades i fält med etanol (8 %) till en koncentration av ca 7 %. En skiss över lokalen och platserna för de enskilda delproven ritades in på en fältblankett. Varje lokal fotograferades och fotopunkt markerades på skissen. Lokalbeskrivningen följer Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Lokalbeskrivningen, Ver Provpunkternas lämplighet för bottenfaunaprovtagning kommenteras också. Med bra lokal eller bra prov menas i detta sammanhang en lokal med hård botten där olika substrat finns representerade (sand, grus, sten och block) och att djup och vattenflöde inte är större än att man kan gå ut i ån med sjöstövlar. Med en dålig lokal avses en lokal där bottnen är av annan karaktär t ex mjuk och dyig eller bara består av större block och/eller där det p g a djup eller flöde ej går att komma ut i åfåran. Sorteringsarbetet har skett på laboratorium under starkt ljus och förstoring. En sortering och noggrann utplockning av allt insamlat material har skett. För räkning av vissa mikroskopiska djur, som ibland förekommer i så stora mängder att det är orimligt att plocka ut dem (t ex Chironomidae, Simuliidae och Oligochaeta) har 2 % av provet tagits ut och räknats i mikroskop. Artbestämningsarbetet har utförts under preparer- och ljusmikroskop. Provtagningskvalitet Undersökningens provtagningskvalitet har beräknas som den förändring av antalet taxa som blir då det sista delprovet räknats med (räknas i delprovsordning ). Värdet redovisas i artlistetabellen där det klassas enligt följande. Om förändringen är < 8 % bedöms provtagningskvaliteten vara mycket god (anges med blåfärgad cell och värde >92), 3 8 % god (gul cell, värde 7 92) och > 3 % svag (orange cell, värde under 7). Art- och individantal Antalet påträffade taxa (arter) för varje lokal har räknats fram både exklusive och inklusive sökprovets arter. Vid utvärderingen har antalet taxa angivits inklusive sökprovets arter. En beräkning har också gjorts av antalet individer per lokal och per kvadratmeter. Dessa uppgifter skall dock endast ses som mycket grova skattningar, eftersom metoden inte är helt kvantitativ. Vid utvärderingen kommenteras antal påträffade taxa (inklusive sökprov) och antal individer/m 2 med följande begrepp: mycket lågt lågt/litet måttligt högt mycket högt antal taxa < >45 antal individer/m 2 < >4 24

27 Bilaga 2 Funktionella grupper Beroende på hur djuren samlar in sin föda kan de delas in i så kallade funktionella grupper: 1. Filtrerare: Lever av plankton och detritus från den fria vattenmassan, som de fångar genom att filtrera vattnet med nät eller tentakler. 2. Detritusätare: Äter detritus (halvnedbrutet organiskt material med mikrober) på bottnen. 3. Predatorer: Rovdjur som lever av andra djur. 4. Skrapare: Äter påväxtorganismer som skrapas loss från bottnar och vattenväxter. 5. Sönderdelare: Lever av grovt organiskt material t ex växtdelar. Proportionerna mellan de olika funktionella grupperna kan användas som ett index för bottenfaunasamhällets struktur. I ett vattensystems övre delar (bäckar och mindre vattendrag) är sönderdelare (t ex bäcksländor) och skrapare (t ex många nattsländor och dagsländor) vanligare, medan de nedre delarna i vattendraget med mer nedbrutet organiskt material har fler filtrerande och detritusätande djur. Många av de försurningskänsliga djuren är skrapare. I artlistan anges varje taxas funktionella grupp. Försurningsindex Försurningspåverkan har angivits för varje lokal enligt försurningsindex (Henriksson & Medin 199). En expertbedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs dock alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av lokalens försurningspåverkan. I de fall bedömningen inte följer försurningsindex motiveras det i texten. Indexet har 8 kriterier som vardera ger 1-3 poäng. Den sammanlagda poängen för lokalen bedöms i en 3-gradig skala där -4 poäng ger bedömningen stark eller mycket stark påverkan, 4-6 poäng ger betydlig påverkan och 6 poäng eller mer ger bedömningen ingen eller obetydlig påverkan. Tanken bakom de flytande gränserna är att poäng, som utdelats för t ex förekomst av någon försurningskänslig dagsländeart, inte skall tillmätas alltför stor betydelse om arten endast påträffas i enstaka exemplar. Ett annat exempel är att om flera kriterier tyder på avsaknad av försurningspåverkan, men t ex antal taxa är för lågt för att ge tillräckligt hög poäng vid fasta poänggränser kan ändå lokalen bedömas som icke påverkad. Kriterierna i försurningsindexet är: 1. Försurningskänsligaste (se artlista, kolumn "A") arten bland dag-, bäck- och nattsländor. Känslighet anges efter Degerman et al 1994 (med något undantag). Kan ge max 3 poäng. Kritiskt ph-intervall: >5,4 ger 3 p; 5,4 5, ger 2 p; 4,9-4,5 ger 1 p 2. Förekomst av iglar ger 1 poäng 3. Förekomst av skalbaggefamiljen Elmididae ger 1 poäng 4. Förekomst av snäckor ger 1 poäng 5. Förekomst av musslor ger 1 poäng 6. Kvoten mellan antalet individer av dagsländesläktet Baetis* och antalet bäcksländeindivider, Baetis/Plecoptera index > 1, ger 2 p; 1,-,75 ger 1 p och <,75 ger ingen poäng. 7. Antal taxa. Över 25 taxa (inkl sökprov)** ger 1 poäng och mer än 4 taxa*** ger 2 poäng. 8. Förekomst av märlkräftan Gammarus sp ger 3 poäng. Modifiering En modifiering har gjorts för att anpassa indexet till sjölitoraler (se pkt 6 och 7 ovan) * i sjölitoralen familjen Baetidae, ** i sjölitoral > 2 taxa, *** i sjölitoral > 3 taxa. Beteckningen ingen eller obetydlig påverkan har ändrats till obetydlig påverkan. Dessutom är klassindelningen något modifierad. Provpunkter med 6-7 indexpoäng benämns måttligt påverkade och gränsen för obetydlig påverkan har ändrats från >6 till >7, vilket ger följande klassindelning: -4 p = stark-mkt stark försurningspåverkan 4-6 p = betydlig påverkan 6-7 p = måttlig påverkan >7 p = obetydlig påverkan 25

28 Bilaga 2 Föroreningsindex Danskt faunaindex (DFI) Påverkan av organisk/eutrofierande förorening har angivits för varje lokal. Som underlag har Danskt Faunaindex använts (Naturvårdsverkets Rapport 4913). Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag). En expertbedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av föroreningspåverkan. Vid de lokaler som är försurningspåverkade, blir bedömningen av organisk/eutrofierande påverkan svår, eftersom försurningen slår ut arter som även är viktiga indikatorarter för organisk påverkan. Försvårande för utvärderingen är också om lokalen ligger nära sjöutlopp, där det naturligt utvecklas samhällen med många filtrerande organismer. Detta kan i hög grad påminna om de samhällen som utvecklas nedströms en del punktutsläpp innehållande organiskt material. En annan yttre faktor som kan vara av betydelse i små vattendrag är risken för uttorkning under torrperioder och bottenfrysning under sträng kyla. Risken för detta är störst på lokaler med mycket små tillrinningsområden. Danskt faunaindex består av två delar. Först räknar man ut differensen mellan antalet positiva (renvatten) och negativa (smutsvatten) indikatorarter/grupper. Positiva arter/grupper är: virvelmaskar, släktet Gammarus, varje bäcksländesläkte, varje dagsländefamilj, skalbaggesläktet Helodes, och arterna Elmis aenea och Limnius volckmari, nattsländesläktet Rhyacophila, varje familj husbyggande nattsländor, snäckan Ancylus fluviatilis. Negativa indikatorarter/grupper är Oligochaeta om 1 eller fler individer hittats, iglarna Helobdella stagnalis och Erpobdella, sötvattensgråsugga (Asellus aquaticus), sävsländesläktet Sialis, och av Diptera: familjen Psychodidae och släktena Chironomus och Eristalis, musselsläktet Sphaerium och snäcksläktet Lymnaea. Eftersom flertalet snäckor i släktet Lymnaea numera benämns Radix, har vi valt att ersätta Lymnaea med Radix i indexet. Det räcker med en individ för att indikatorarten/gruppen skall få poäng. När differensen mellan positiva och negativa indikatorarter/grupper beräknats går man in i en tabell för att få faunaindexet. Differensen avgör i vilken kolumn man går in i. Avgörande för indexvärdet är också vilken rad man går in på. På raderna rangordnas djur i nyckelgrupper där de djur som indikerar den renaste miljön står på översta raden (nyckelgrupp 1). För att få gå in på den översta raden måste mer än en av arterna/grupperna i nyckelgrupp 1 finnas på lokalen. Dessutom måste minst 2 individer av arten/gruppen finnas för att få räknas. Om ingen av nyckelgrupp 1 arterna/grupperna finns på lokalen så går man vidare ner i tabellen till nyckelgrupp 2. För att få gå in på denna raden får inte antalet individer av Asellus aquaticus och/eller Chironomidae överstiga 4. Andra villkor gäller för några andra rader. Indexet kan anta ett värde mellan 1 7, där klass 7 betecknar den mest opåverkade miljön. Vi har även namnsatt klasserna för organisk/eutrofierande föroreningspåverkan enligt nedan. I vissa fall, t ex vid starkt försurningspåverkade lokaler, följs dock inte indexvärdets beteckning. 7 = obetydlig påverkan 3 = stark påverkan 6 = svag påverkan 2 = stark - mycket stark påverkan 5 = måttlig påverkan 1 = mycket stark påverkan 4 = betydlig påverkan 26

29 Bilaga 2 Naturvärdesindex Indexet (efter Nilsson, C. et al 21) har konstruerats för att belysa ett vattendrags naturvärde, främst med hjälp av kriterierna biologisk mångformighet och raritet. En total bedömning av lokalens status ligger dock alltid till grund för den slutgiltiga naturvärdesbedömningen. Kriteriepoäng ges på följande sätt: Rödlistade arter (se nedan) i kategori RE, CR, EN och VU ger 16 poäng/art, kategori NT och DD ger 6 p/art. Antal taxa vattendrag: ger 1 p, 46-5 ger 3 p, >5 ger 1 p Antal taxa sjölitoral: ger 1 p, ger 3 p, >35 ger 1 p Diversitet (Shannon) vattendrag: >3,85-4,15 ger 1 p, >4,15 ger 3 p Diversitet (Shannon) sjölitoral: >3,8-4, ger 1 p, >4, ger 3 p Raritet: Varje ovanlig art (se nedan under rödlistade arter) ger 3 p Poängskala för bedömning av naturvärde: - >16 Mycket högt naturvärde Högt naturvärde - -6 Allmänt naturvärde Rödlistade arter Rödlistade arter har klassificerats enligt ArtDatabanken 215. Rödlistade arter i Sverige 215. Artdatabanken, SLU. Även tidigare naturvärden har räknats om efter de nya klassningarna i rödlistan. Rödlistekategorierna anges nedan: Den svenska rödlistans kategorier: RE Regionally Extinct (Försvunnen) CR Critically Endangered (Akut Hotad) EN Endangered (Starkt Hotad) VU Vulnerable (Sårbar) NT Near Threatened (Nära hotad) DD Kunskapsbrist Alla arter som förts till någon av ovanstående kategorier är för närvarande rödlistade i Sverige. De arter som tillhör någon av kategorierna CR, EN eller VU definieras som hotade. För bottenfaunan har även redovisats ovanliga arter. Som underlag vid bedömningen av ovanliga arter har använts Degerman, E. (1994), där resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas (Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från Ekologgruppens databas har vägts in vid bedömningen. Shannons diversitetsindex Diversitetsindex tar i beaktande både antal arter (taxa) och deras relativa förekomst, dvs hur många individer det finns av en viss art och hur detta antal förhåller sig till det totala individantalet i provet. Ett högre indexvärde anger en högre diversitet och ett mer varierat bottenfaunasamhälle. Däremot tas ingen hänsyn till de förekommande arternas miljökrav. Diversitetsindexet kan ibland, t ex på individfattiga lokaler, bli relativt högt trots att miljön är påverkad. Det tillämpade indexet, Shannons diversitetsindex (H ) har beräknats enligt följande formel: H = - n i /N x log2 n i /N, där n i = antalet individer av den i:te arten och N = totala antalet individer. Klassningsgränserna beskrivs nedan. ASPT-index ASPT-index (average score per taxon) (Armitage m fl 1983) beräknas genom att i provet påträffade organismer identifieras till familjenivå (klass för Oligochaeta), varje familj ges ett poängtal som 27

30 Bilaga 2 motsvarar dess föroreningstolerans, poängtalen summeras och poängsumman divideras med det totala antalet ingående familjer. Klassningsgränserna beskrivs nedan. EPT-index Detta index redovisar det samlade antalet taxa bland dagsländor (Ephemeroptera), bäcksländor (Plecoptera) samt nattsländor (Trichoptera). Klassningsgränserna beskrivs nedan. BpHI (BottenpHauna-index) Det finns flera möjligheter att använda och redovisa BpHI-indexet. Det sätt som använts i denna rapport betecknas som max-bphi och står för det högsta BpHI-värdet som noterats bland förekommande taxa. Varje taxa har klassats utifrån försurningskänslighet och fått ett indexvärde mellan 1 och 1, där 1 anger det mest försurningskänsliga taxat. I max-bphi används endast de taxa som har poäng mellan 6 och 1. Om ett sådant taxa har påträffats indikerar det att ph-värdet inte understigit 5,5 under säsongen. För noggrannare beskrivning av indexet, se Kalkning av sjöar och vattendrag. SNV Handbok 22:1. Bedömning av tillstånd - vattendrag Tabellen grundar sig på Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. SNV Rapport Undantaget är EPT-index som grundar sig på Nilsson et al 21. Klass Benämning Shannons diversitets -index 1 Mycket högt index ASPTindex Surhetsindex Danskt Faunaindex (DFI) EPTindex >3,71 >6,9 >1 7 >29 2 Högt index 2,97-3,71 6,1-6, Måttligt högt index 2,22-2,97 5,3-6, Lågt index 1,48-2,22 4,5-5, Mycket lågt index 1,48 4, Bedömning av ekologisk status MISA/MILA, DJ-index En bedömning av ekologisk status har gjorts enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter HVMFS 213:19, där indexen beskrivs. Bedömningen anger den ekologiska statusen i en femgradig skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Statusen bedöms efter tre parametrar, ASPTindex som visar allmän ekologisk kvalitet, DJ-index som avspeglar näringspåverkan och MISA-index som avspeglar försurningspåverkan. Både DJ och MISA består i sin tur av ett antal delindex. Det index som har fått sämst statusklass är utslagsgivande för bedömningen av vilken sammanvägd ekologisk status som lokalen får. 28

31 Bilaga 2 Referenser ArtDatabanken 215. Rödlistade arter i Sverige 215. ArtDatabanken SLU, Uppsala. Degerman, E., Fernholm, B. & Lingdell, P-E Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag, Utbredning i Sverige. Naturvårdsverket. SNV Rapport Havs- och vattenmyndigheten. 213:19. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. Henricsson, L. & Medin, M Bottenfaunan i 2 vattendrag i Jönköpings län en biologisk försurningsbedömning. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 199:15. Miljöstyrelsen. Vejledning nr Biologisk bedömmelse av vandlöbskvalitet. Köpenhamn. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket. 22. Kalkning av sjöar och vattendrag. 22:1. Naturvårdsverket. 26. Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Lokalbeskrivningen, Ver Naturvårdsverket. 21. Handledning för miljöövervakning Sötvatten - Bottenfauna i sjöars litoral och i vattendrag tidsserier, utg Nilsson, C. et al. 21. Bottenfauna i Jönköpings län 2. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 21:42. Svensk standard Vattenundersökningar Vägledning för val av metoder och utrustning för provtagning av bottenfauna (bentiska makroevertebrater) i sötvatten. SS-EN ISO 187:212. Bestämningslitteratur Brink, P Svensk Insektsfauna. Bäcksländor. Dall, P.C., Iversen, T.M., Kirkegaard, J., Lindegaard, C. & Thorup, J En oversigt over danske ferskvandsinvertebrater til brug ved bedömmelse af forureningen i söer og vandlöb. Ferskvandsbiologisk Laboratorium, Köbenhavns Universitet og Miljökontoret, Storströms amtskommune. Köpenhamn. Edington, J.M. & Hildrew, A.G A revised key to the caseless caddis larvae of the British Isles. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 53. Elliot, J.M A key to the British freshwater Megaloptera and Neuroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 35. Elliot, J.M & Mann, K.H A key to the British freshwater leeches. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 4. Elliot, J.M., Humpesch, U.H. & Macan, T.T Larvae of the British Ephemeroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 49. Enckell, P.H Fältfauna. Kräftdjur. Lund. Engblom, E., Lingdell, P-E & Nilsson, A Sveriges bäckbaggar - artbestämning, utbredning, habitatval och värde som miljöindikatorer. Ent. Tidskrift 111: Engblom, E. & Lingdell, P-E Kräftdjur som miljöövervakare. SNV Rapport Forchhammer, K De danske Rhyacophila-arter. Flora og fauna 92: Glöer, P. & Meier-Brook, C Süsswassermollusken. Ein Bestimmungsschlüssel für die Bundesrepublik Deutschland. Deutscher Jugendbund für Naturbeobachtung. Glöer, P. 22. Die Süsswassergastropoden Nord- und Mitteleuropas. Die Tierlwelt Deutschlands, 73 Teil. ConchBooks. Hansen, M The Hydrophiloidea (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 18. Hansen, V Danmarks Fauna. Biller, band 34, 36 och 44. Dansk Naturhistorisk Forening. Köpenhamn. Holmen, M The aquatic Adephaga (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. I. Gyrinidae, Haliplidae, Hygrobiidae and Noteridae. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 2. Hubendick, B Våra snäckor. Snäckor i sött och bräckt vatten. Stockholm. 29

32 Bilaga 2 Hynes, H.B.N A key to the Adults and Nymphs of British Stoneflies. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 17. Kaiser, E. W Aeg og larver af Sialis-arter fra Skandinavien og Finland. Flora og fauna 83: Killeen, I., Aldridge, D. & Oliver, G. 24. Freshwater Bivalves of Britain and Ireland. Field Studies Council. Cambridge. Lepneva, S.G Fauna of the USSR. Trichoptera. Vol 2. Jerusalem. Lillehammer, A Stoneflies (Plecoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 21. Macan, T.T A key to the nymphs of the British species of Ephemeroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 2. Macan, T.T A key to the british fresh- and brackish-water Gastropods. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 13. Nilsson, A. & Cuppen, J.G.M The larvae of North European Colymbetes. Ent. Tidskrift 19: Nilsson, A. (ed) Aquatic insects of North Europe. A taxonomic Handbook. Volume 1. Apollo Books, Stenstrup. Nilsson, A. (ed) Aquatic insects of North Europe. A taxonomic Handbook. Volume 2. Apollo Books, Stenstrup. Nilsson, A. & Holmen, M The aquatic Adephaga (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. II. Dytiscidae. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 32. Reynoldson, T. B A key to the British species of Freshwater Triclads. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 23. Sahlén, G Sveriges trollsländor (Odonata). Fältbiologerna. Savage, A.A Adults of the British aquatic Hemiptera Heteroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 5. Svensson, B.S Sveriges dagsländor (Ephemeroptera), bestämning av larver. Ent. Tidskrift 17: Wallace, I.D A key to larvae and pupae of Sericostoma personatum and Notidobia ciliaris in Britain. Freshwater Biology 7: Wallace, B., Wallace, I.D & Philipson, G.N A key to the case-bearing caddis larvae of Britain and Ireland. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 51. Wallace, B., Wallace, I.D & Philipson, G.N. 23. Keys to the case-bearing caddis larvae of Britain and Ireland. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 61. 3

33 Resultat vattenföring Bilaga 3 Medelvattenföring vid Segeåns mynning (m 3 /s) Puls-värden 2 29, S-Hype Månad Jan 3,12 3,59 6,18 3,31 3,53 4,87 2,23 9,18 3,95 1,85 2,65 7,7 9,13 4,7 4,12 7,61 4,41 1,41 5,84 Feb 4,1 3,71 1,1 1,61 6,9 3,26 4,7 4,4 2,35 3,5 2,42 13,3 4,41 4,92 4,62 3,53 4,61 3,1 3,7 Mar 5,79 1,7 5,3 1,43 4,7 6,35 2,93 5,17 5,51 2,86 9,2 6,25 2,43 1,63 2,12 2,46 2,64 3,75 5,68 Apr 2,96 2,65 1,6,89 1,7 1,31 4,95 1,34 3,49 1,54 2,8 2,33 1,8 1,33,97 2,33 1,23 1,71 3,5 Maj 1,8 1,43 2,51 1,98 1, 1,6 1,62 1,6 1,27,97 1,13 1,21,78,58,61,824,841 1,2,68 Jun 1,,82 1,7 1,3,77 1,3 1,49 1,91,75 1,42,81 1,,56,45,36,462,629,889,194 Jul,79,42 1,35 1,72 3,88,73,51 1,2,53,76,48 3,2,49,29,27,342,76,699,77 Aug,51,5 1,2,74 1,39 1,2 3,67 2,74,94,76 3,45 5,87,33,21,41,343,375,477,377 Sep 1,6 2,5,34,6 1,32,47 2,17 2,13 1,2,49 1,48 2,1,25,21 1,4,459,238 1,29,12 Okt 1,26 2,8 1,36,77 2,48,52 1,93 1,8 1,61,54 2,6,977,37,29 3,21,199,49 1,47,17 Nov 2,61 1,87 2,95 1,84 3,28 1,41 6,7 2,18 2,62 2,37 1,8,645 1,2,93 1,17 1,6 1, 2,94,7 Dec 3,4 1,75 1,85 3,55 4,69 1,35 5,4 4,3 4,82 3,1 4,29 2,37 4,65 2,71 7,12 4,67 1,26 4,83,57 Medel 2,32 1,92 2,98 1,64 2,85 1,97 3,9 3,84 2,4 1,64 3,45 3,91 2,12 1,52 2,17 2,7 1,53 1,96 1,71 Min,51,42,34,6,77,47,51 1,6,53,49,48,65,25,21,27,2,24,48,7 Max 5,79 3,71 1,1 3,55 6,9 6,35 6,7 1,2 5,51 3,5 1,8 13,3 9,13 4,92 7,12 7,61 4,61 4,83 5,84 Vecka ,62 6,61 1,74 2,83 3,42 7,53 3,34 7,8 1,42 1,68 3,64 2,33 15,47 5,67 3,23 6,21 3,74 1,9 8,64 2 2,41 4,8 3,52 1,7 2,67 4,96 3,7 8,76 4,4 1,41 2,34 7,21 8,73 5,88 5,45 6,19 5,64 2,1 5,22 3 1,83 1,83 2,52 4,47 6,51 4,95 1,75 12,3 4,43 1,38 1,61 16,32 7,52 3,15 5,8 9,53 2,79 1,5 4,97 4 2,49 2,41 11,1 2,97 3,1 2,43 1,23 9,3 4,97 2,87 1,35 7,1 7,32 2,6 3,29 7,39 5,13 1,13 4,88 5 6,19 2,5 15,3 4,8 3,72 1,72 1,7 7,65 4,87 1,87 1,26 11,9 3,9 7,95 2,43 7,97 3,83,97 5,98 6 4,98 4,74 9,64 3,89 15,5 2,32 5,99 4,21 3,15 2,9 1,13 27,51 2,18 5,72 4,48 4,74 5,95 1,14 4,25 7 3,9 6,22 6,71 2,5 4,39 3,9 6,12 2,81 1,82 3,63 1,99 9,76 3,51 3,27 6,65 2,92 3,84 1,44 3,4 8 2,39 2,7 7,77 1,46 2,7 4,96 2,85 2,14 1,48 1,95 5,31 4,4 8,6 5,5 4,26 2,72 5,8 6,68 2,53 9 4,15 1,55 14,2 1,12 1,52 2,19 1,75 9,83 2,24 4,74 1,86 3,4 4,12 3,22 3,56 3,15 3,4 5,17 1,7 1 1,3 1,3 7,83,92 1,77 4,71 1,39 7,62 4,59 2,48 6,25 6,11 3,21 2,3 2,75 3,52 4,84 3,22 3, ,39 2,3 5,29 1,17 1,7 14,72 1,8 3,45 5,36 3,2 9,41 1,87 2,49 1,59 1,73 1,9 1,92 2,41 1,9 12 2,32 1,84 3,56 1,3 5,65 5,51 1,77 4,49 7,54 3,35 9,99 6, 1,69 1,31 1,41 1,31 1,41 6,15 5, ,93 1,75 2,16,81 7,57 2,27 1,63 2,8 5,41 2,41 6,3 3,79 1,38 1,15 1,91 1,66 1,49 2,35 4, ,74 1,61 1,63,84 2,51 1,65 9,25 1,51 4,34 2,14 4,65 2,75 1,23 2,4 1,27 6,32 1,32 1,69 5, ,2 1,74 1,27,98 2,18 1,35 4,8 1,59 5,63 2,1 2,6 2,39 1,12 1,53 1, 2,37,81 1,68 3, ,38 2,47 1,42 1,14 1,64 1,4 2,78 1,28 3,6 1,56 1,53 1,85 1,1 1,6,95 1,79,67 1,73 2, ,78 4,73 1,67,91 1,28,84 2,1 1,1 1,79 1,13 1,25 1,47,95,86,82 1,12 2,11 1,62 1, ,29 2,66 3,95 3,27 1,37 1,5 1,71,75 1,61,86 1,7 1,29,86,74,69 1, 1,24 1,51 1,17 19,94 1,52 3,89 2,32 1,24 1,26 1,26,9 1,57,95 1,56 1,18,85,65,62 1,2,85 1,22,84 2,87 1,21 1,85 1,56 1,12 1,8 1,14 1,18 1,13,92 1,6 1,19,79,57,71,8,64,86, ,14 1,3 1,44 2,26,87,94 1,7 1,25,9,97,85 1,17,7,51,57,78,56,7, ,23,95 1,18 2,8,74 1,1 3,8 1,27 1,19 1,13,79 1,2,62,46,48,6,5,58, ,24 1,5,95 1,3,6 1,39 1,81 1,1,96,95 1,24 1,2,57,4,43,56,34 1,23,21 24,99,83 1, 1,45,49 1,47 1,25,79,71 1,7,7,88,52,52,37,38,37,81,22 25,77,71 1,12 1,3,58 1,21,96 1,8,65 1,88,63 1,15,51,47,33,48 1,11,76,18 26,84,54 1,2 1,25 1,11 1,7,92 4,77,65 1,25,56 1,5,63,4,31,46,85 1,5,11 27,8,48 1,59 1,81 1,84,85,72 18,58,53,91,51 1,1,55,36,28,35 1,2,77,9 28,86,44 1,29 1,82 3,48,7,54 8,9,55,74,48,93,5,31,25,42,83,53,8 29,77,43 1,3 1,82 4,66,62,4 4,5,57,74,45 6,5,49,26,34,27,45,67,8 3,72,34 1,49 1,66 5,47,62,32 11,3,55,78,42 5,59,44,23,25,37,35,67,6 31,62,25 1,46 1,28 2,56 1,4,45 5,94,41,66,56 3,9,4,26,25,26,44,73,6 32,54,35 1,57 1, 1,58 1,27,97 2,32,64,86 4,79 1,16,36,21,31,56,3,41,69 33,45,57 1,32,72 1,27 1,4 6,43 2,67,86,85 6,67 7,11,32,24,25,36,26,46,37 34,46,57,96,56 1,29,84 5,32 2,27,92,78 2,8 3,86,3,19,29,2,5,36,22 35,68,8,67,51 1,37,74 5,55 1,89 1,55,61 1,14 2,96,29,16,82,31,42,43,4 36 1,69 1,8,49,62 1,57,56 3,31 1,79 1,39,55,95 2,7,26,14 2,7,71,3 1,54,9 37 2,22 1,92,35,64 1,28,47 1,61 2,17 1,22,59 1,79 2,25,24,31,68,33,18 1,85,7 38 1,48 5,2,26,65,98,37 1,17 2,12,9,51 2,19 1,61,23,22,55,5,16 1,17, ,23 2,29,24,53 1,39,34,94 2,54,68,39 1,12 1,25,26,19,41,34,35,92,13 4 1,14 3,9,28,48 1,41,49 1,59 2,76,83,36,92 1,8,3,17,34,24,35 1,33, ,41 2,27,37,62 1,21,4 1,69 1,64 1,22,57,84 1,2,39,19,31,18,3 1,21,7 42 1,29 1,45,66,73 1,32,32 1,24 1,44 1,21,55 1,85,94,54,27 2,62,26,51 1,19,3 43 1,18 1,8 2,32 1,2 4,78,85 2,55 1,2 1,56,44 5,8,85,28,53 9,38,19,34 2,15,3 44 1,36 1,25 3,34,98 3,11 1,26 4,16 2,2 3,33,73 6,68,76,39,37 2,18,15,69 2,8, ,67 2,21 1,5 1,11 1,87 1,43 5,69 3,5 1,76 1,12 9,8,68 1,48,68 1,53,29,62 1,47,6 46 3,38 1,69 1,94,87 1,78 1,67 7,2 2,1 2,66 2,6 11,29,62,66 1,83 1,19,32 1,79 1,58,1 47 3,59 1,49 4,91 1,85 1,89 1,31 8,2 1,45 3,61 3,16 15,,58,52,67,93 1,31,96 3,86,3 48 2,56 2,56 3,73 3,76 6,82 1,13 3,56 2,23 2,36 3,2 8,97,57 1,8,77,84 4,18,7 6,37,2 49 1,81 2,7 2,2 1,91 5, 1,25 5, 8,22 8,62 2,43 4,77 1,8,96 1,36,74 3,41 1,48 4,83,53 5 5,44 1,49 1,5 2,12 2,23 1,36 8,95 4,92 5,68 2,15 4,96 3,73,97 3,36 3,48 2,16 1,51 6,41,3 51 2,95 1,19 1,16 4,72 1,81 1,48 5,15 1,94 3,16 1,45 2,36 3,29 6,81 2,51 7,82 3,48 1, 3,35, ,28 2,6 1,97 5,8 8,25 1,47 3,73 1,5 3,9 3,6 4,31 2,42 9,91 3,47 16,6 6,59 1,41 4,58, ,63 5,64 1,2 Min,45,25,24,48,49,32,32,75,41,36,42,57,23,14,25,15,16,36,3 Max 1,3 6,61 15,3 5,8 15,5 14,72 1,63 18,58 8,62 5,64 15, 27,51 15,47 7,95 16,6 1,2 5,95 6,68 1,9 31

34 l/s Bilaga 3 Vattenföring 218 vid SMHI:s vattenföringsstation vid Svedala (l/s) Datum Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Medel Min Max Årsmedel 343 Årsmin 4 Årsmax 176 Vattenföring vid Svedala

35 Bilaga 4 Resultat kemiska analyser Veckoprov provpunkt 18 Vecka Provtagn. Temp Syreh Syrem Kond nr datum C mg/l % ms/m ,1 11,5 9 57, ,1 12, , ,4 12, , ,6 12,3 9 67, , 11, , ,2 13, , ,7 13, , ,5 12, , ,4 14, , ,6 12, , ,1 12, , ,6 13, , ,5 13, , ,9 12,8 1 64, ,9 11, , ,7 11, , ,3 11, , , 11, 19 7, ,8 19, , ,8 1, , ,9 8, , ,2 6, , ,3 7, 77 77, , 7, , ,5 7, , , 6, , ,2 6,7 71 8, ,4 5,5 6 8, ,5 3, , ,6 5, , ,2 3, , ,4 5,3 6 81, ,5 5, , ,6 4, , ,8 6, , ,6 6, , ,4 7, , ,5 6,8 7 7, ,2 8, 73 54, ,9 7,7 7 71, ,3 8,7 8 65, ,3 5, , ,4 8, , ,2 1, , ,2 1, , ,7 9, , ,7 11, , , 13, , ,5 1, 82 67, ,1 11, , ,4 12, , ,8 12, 96 91,9 Medel 1,7 9, ,1 Min,4 3, , Max 21,4 19, ,9 33

36 Vattendrag och sjöar Bilaga 4 Provtagn. Vattenf Temp Syreh Syrem ph Gruml Kond BOD 7 TOC Tot-P NO 3+2 -N NH4-N Tot-N Klor a Siktdj VK Siktdj Tid datum m 3 /s C mg/l % FNU ms/m mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/m 3 m m 1 Sege å, vid Brännemölla, uppströms Svedala AR ,5 13,3 97 7, ,1 5, ,6 11,7 15 7, ,1 6, ,1 9,1 96 7, ,2 5, < ,9 6,8 75 7, ,3 7, ,5 6,1 55 7, ,3 6, < ,4 1,4 82 7,5 3,2 8,6 2, MEDELVÄRDE 11,2 9,6 85 7, ,6 5, MINVÄRDE 2,5 6,1 55 7,5 3,2 36,3 2, <1 28 MAXVÄRDE 19,9 13,3 15 7,8 19 8,6 7, Sege å, söder Krågeholm, nedströms Svedala AR ,76 2,7 12,8 94 7, ,6 5, ,83 1,2 11,3 11 7, ,7 7, ,3 18,4 8,1 86 7, ,2 6, ,3 17,5 6,9 72 7,6 6,2 65,4 6, ,1 12,9 6,6 63 7,7 3,7 73,3 5, ,5 6, 9,8 79 7, ,7 6, MEDELVÄRDE 11,3 9,3 83 7, ,5 6, MINVÄRDE 2,7 6,6 63 7,6 3,7 51,6 5, MAXVÄRDE 18,4 12,8 11 7, ,7 7, Sege å, vid Lilla Mölleberga ,2 12,8 93 7,9 14 6, , 11,3 1 7, , , 11, ,1 3,8 71, ,9 7,1 76 7,7 1,7 57,4 8, ,3 9, 82 7,9 2,2 66,4 7, ,8 11,8 92 7,9 1 76,5 8, MEDELVÄRDE 11, 1,7 95 7,9 7,3 65, MINVÄRDE 2,2 7,1 76 7,7 1,7 57,4 7, MAXVÄRDE 19, 12, , , Sege å, nordväst Valdemarsro, järnvägsbron ,5 12,6 92 7, , ,7 11,5 11 7, , ,5 7,2 77 7,9 2,2 75,1 9, ,5 5,1 56 7,6 3,3 66, < ,3 5,2 48 7,9 2,3 72,1 6, ,1 11,2 88 7,9 1 76,9 8, MEDELVÄRDE 11,1 8,8 77 7,8 8,5 71, MINVÄRDE 2,5 5,1 48 7,6 2,2 66,7 6, <1 99 MAXVÄRDE 19,5 12,6 11 7, , Spångholmsbäcken, vid utlopp till Sege å , 12,9 93 7, , ,7 1,7 97 8, 1 57, ,8 6,9 73 7,8 3,3 75,2 7, ,4 6,2 65 7,7 3,8 75,3 5, ,7 8,2 74 7,8 2,7 81,4 4, ,1 11,2 88 7,9 4,5 18 9, MEDELVÄRDE 1,6 9,4 82 7,8 6,7 76, MINVÄRDE 2, 6,2 65 7,7 2,7 57,6 4, MAXVÄRDE 17,8 12,9 97 8, b Spångholmsbäcken, bron vid Torupsvägen ,8 12,5 9 7, , ,7 1,3 93 7,9 8,3 54, ,8 6,6 65 7,8 3,1 76,8 7, ,6 5,5 58 7,8 3, , ,3 4,6 41 7,8 2,6 81, 6, < ,1 9,6 77 7,6 1,7 9, MEDELVÄRDE 1,2 8,2 71 7,8 5,4 71, MINVÄRDE 1,8 4,6 41 7,6 1,7 54, <1 23 MAXVÄRDE 17,6 12,5 93 7,9 13 9,

37 Bilaga 4 Provtagn. Vattenf Temp Syreh Syrem ph Gruml Kond BOD 7 TOC Tot-P NO 3+2 -N NH4-N Tot-N Klor a Siktdj VK Siktdj Tid datum m 3 /s C mg/l % FNU ms/m mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/m 3 m m 23 Spångholmsbäcken, uppströms Torupsdammen ,2 13, 92 7, , ,8 1,5 95 8, 7,2 52, ,1 6,4 64 7,8 4,3 58, ,7 5,5 58 7,6 2,3 64, ,8 3, 27 7,6 1,6 7, ,4 9,4 74 7,5,9 81, MEDELVÄRDE 1,2 8, 68 7,7 4,7 63, MINVÄRDE 1,2 3, 27 7,5,9 51, MAXVÄRDE 17,7 13, 95 8, 12 81, Torrebergabäcken, vägbron nordost Mölleberga ,1 11,8 86 7, , ,4 1,2 89 7,8 9,8 63, ,9 6,6 71 7,7 4,8 61,5 8, ,6 3,9 43 7,5 3,7 6, ,2 8,9 79 7,9 8,7 67, ,7 11, 86 7,8 6, 78, MEDELVÄRDE 1,8 8,7 76 7,7 8,3 66, MINVÄRDE 2,1 3,9 43 7,5 3,7 6,7 8, MAXVÄRDE 19,6 11,8 89 7, , Risebergabäcken, Valdemarsro ,7 12,6 95 8, 6, 16 5, ,9 13, ,2 3,8 13 6, ,7 9,1 94 8, 9, 15 6, , 7,5 79 7,9 7, < ,4 9,4 88 8, 3, , ,9 1,6 9 7,9 3,3 87,7 5, MEDELVÄRDE 11,4 1,5 95 8, 5, , MINVÄRDE 3,7 7,5 79 7,9 3,3 87,7 4, <1 1 MAXVÄRDE 18, 13, ,2 9, Börringesjön ,9 11, , , <1 <1 2 38,45, ,2 9,4 1 8, , 21 1 <1 < ,4, , 9,2 11 8, , <1 < ,32, ,4 1, , , <1 < ,3, ,1 1,3 17 8, , <1 < ,3,3,93 MEDELVÄRDE 19,1 1, , , ,35,34 MINVÄRDE 17,1 9,2 1 8, , <1 <1 2 38,3,3 MAXVÄRDE 2,4 11, , , 33 1 <1 < ,45,4 Fjällfotasjön ,9 9,9 19 8, , <1 < ,55, ,9 8,7 94 8, , <1 <1 2 16,65, ,6 8,3 92 8,4 2 36, <1 < ,45, ,2 1, , , <1 < ,5, ,3 1,4 18 8, , <1 < ,45,4 845 MEDELVÄRDE 19,4 9,5 13 8,6 2 33, ,52,47 MINVÄRDE 17,3 8,3 92 8, , <1 < ,45,4 MAXVÄRDE 2,6 1, , , <1 < ,65,6 Yddingen , 11,1 12 8, , <1 < ,55, ,1 8,6 93 8, , <1 < ,5, , 7,4 83 8, , <1 <1 22 7,43, ,3 9,7 17 8, , <1 < ,5, , 9,9 13 8, , <1 < ,5,45 8 MEDELVÄRDE 19,3 9,3 11 8, , ,5,46 MINVÄRDE 17, 7,4 83 8, , <1 < ,43,4 MAXVÄRDE 21, 11,1 12 8, , <1 <1 25 7,55,5 Havgårdssjön ,1 1, ,3 2,3 32,1 7, ,9 2,3 2, ,8 8,8 96 8,3 7,2 29,7 9,3 61 <1 < ,4 1, ,9 1, , ,5 9,3 52 <1 < ,2 1, ,1 1, ,5 8,8 26, <1 < ,, ,5 9,5 99 8,2 7,9 27, < ,1 1, 13 MEDELVÄRDE 19,9 1, 11 8,4 7,6 29,1 9, ,4 1,24 MINVÄRDE 17,5 8,8 96 8,2 2,3 26,5 7,7 24 <1 <1 91 3,9 1,,9 MAXVÄRDE 21,1 1, ,6 12, 32,1 1, ,3 2,1 Eksholmssjön ,8 8,7 97 7,2 4, 1, <1 < ,5,

38 Bilaga 4 Provtagn. Vattenf Temp Syreh Syrem ph Gruml Kond BOD 7 TOC Tot-P NO 3+2 -N NH4-N Tot-N Klor a Siktdj VK Siktdj Tid datum m 3 /s C mg/l % FNU ms/m mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/m 3 m m A1 Alnarpsån, mynningen , 12,1 9 7,9 5,6 98,9 5, ,3 2, ,3 3,9 1 6, < ,1 9,1 96 7, , ,2 12, ,9 4,9 83,7 9, ,5 5,3 49 7,8 6,9 19 5, ,2 9,6 76 7,7 4,5 81,9 5, MEDELVÄRDE 11,4 11,5 16 7,9 6,1 98,8 6, MINVÄRDE 3, 5,3 49 7,7 3,9 81,9 5, <1 16 MAXVÄRDE 2,2 2, , , A4 Alnarpsån, Coyetgården ,1 12,8 95 7,9 2,8 86,5 2, ,5 16, ,2 2,3 89,3 3, ,1 9, 93 7,9 2,2 78,5 4, ,4 6,8 71 7,7 3,4 71, 4, ,8 9,2 81 7,9 2, 75,7 2, ,1 11,5 93 7,9 4, 71,4 3, MEDELVÄRDE 1,5 11, 97 7,9 2,8 78,7 3, MINVÄRDE 3,1 6,8 71 7,7 2, 71, 2, MAXVÄRDE 17,4 16, ,2 4, 89,3 4,

39 Bilaga 5 Resultat halter i flödesproportionella prover, transporter samt arealspecifik förlust Halter i flödesproportionella blandprov (provpunkt 18) Transport till Öresund 218 (ton) Arealspecifik förlust (kg/ha år) Månad Flöde Dgr TOC Tot-P NO3+ Tot-N Månad TOC Tot-P NO3+ Tot-N mynning NO2-N NO2-N m3/s mg/l µg/ µg/ µg/ ton ton ton ton Jan 5, Jan 172 1, Feb 3, Feb 17, Mar 5,7 31 9, Mar 141 1, Apr 3, Apr 87, Maj, Maj 2,12 3,1 4,8 Jun,19 3 8, Jun 4,4,4,4,7 Jul, Jul 2,3,2,1,2 Aug, , Aug 9,5,1,3 1, Sep,12 3 7, Sep 2,3,2,1,3 Okt, , Okt 3,1,3,3,5 Nov,7 3 6, Nov 1,2,1,2,3 Dec, , Dec 13,9 9, 9,5 Medel 1,71 9, Totalt 563 4, Arealspecifik förlust 17,14 6,5 7,1 Transporter till Öresund Flöde m3/s 2,21 2,6 2,47 2,97 4,29 3,18 1,57 1,61 3,4 3,33 2,32 1,92 2,98 1,64 2,85 1,97 3,9 3,84 2,4 Transport TOC (ton) Transport Tot-P (ton) 8,5 11,8 9,7 9, ,6 6,3 12,5 7,6 8,9 4,2 12,2 4,7 11,5 5,9 9, 15,5 7,2 Transport NO3+NO2-N (ton) Transport Tot-N (ton) Flöde m3/s 2,32 1,92 2,98 1,64 2,85 1,97 3,9 3,84 2,4 1,64 3,45 3,91 2,12 1,52 2,17 2,7 1,53 1,96 1,71 Transport TOC (ton) Transport Tot-P (ton) 8,9 4,2 12,2 4,7 11,5 5,9 9, 15,5 7,2 4,1 11,2 11,9 7,1 3,7 6,7 6,2 4,2 6,3 4,6 Transport NO3+NO2-N (ton) Transport Tot-N (ton) Halter i prov (provpunkt 2) Årsmedelflöde och årsmedelhalt Transport vid provpunkt 2 (ton) Arealspecifik förlust (kg/ha år) Månad Flöde Tot-P Tot-N Månad Tot-P Tot-N m3/s µg/ µg/ ton ton Medel, Totalt 1,2 48 Arealspecifik förlust,22 9,3 Arealspecifika förluster Provpunkt 2 (52 km2) Provpunkt 18 (334 km2) År Flöde Fosfor Kväve År Flöde Fosfor Kväve m3/s ton kg/ha år ton kg/ha år m3/s ton kg/haår ton kg/haår 216,35 1,2, , 216 1,53 4,2, ,9 217,54 1,7, , ,96 6,3, ,2 218,34 1,2, , ,71 4,6, ,1 Medel,41 1,4, ,2 Medel 1,73 5,, ,1 Årstransporter och arealkoefficienter på provpunkt 2 är beräknat på årsmedelflöde och årsmedelhalt, på provpunkt 18 beräknat utifrån summan av månadstransporterna. 37

40 Bilaga 6 Resultat föroreningsmängder vid Svedala AR 218 Halter i utgående avloppsvatten till Segeå Syre i utgående vatten Datum BOD 7 COD tot-p tot-n NH 4 -N Datum Syre utg. vatten mg/l C mg 2 /l 2- mätt % Jan 4,5 27,32 5,9 1,8 Jan 11,8 7,64 71 Feb 3,3 27,14 5,3 1,2 Feb 11,7 7,51 69 Mar 3,3 28,11 8,4 5,2 Mar 1,6 7,44 67 Apr 3,3 28,14 9,6 3,9 Apr 11,4 7,4 68 Maj 4 3,28 6,9,52 Maj 14,4 6,91 68 Jun 3 31,15 5,6 1,5 Jun 17, 6,69 69 Jul 3,1 34,12 6,9 3,1 Jul 18,6 6,45 69 Aug 3 34,17 4,3,56 Aug 2, 6,23 69 Sep 3,5 38,25 4,8,7 Sep 19,8 6,8 67 Okt 3,8 33,31 6, 2,1 Okt 18,4 6,25 67 Nov 4,2 31,25 6 2,4 Nov 16,9 6,65 69 Dec 3,3 32,18 9,2 6,2 Dec 14,3 6,81 67 MEDEL 3,5 31,2 6,5 2,4 Föroreningsmängder från Svedala avloppsreningsverk Totala mängder samt relativ andel (%) av transporten vid mynningen Enhet BOD7 ton/år 3,8 6,3 4,1 7,2 5,1 6,6 3,1 3,3 4,1 mängd % 1,6 1,6 1,3 1, 1,2 1,8 1,7 1,1 1, BOD7 ton/år 3,8 6,3 4,1 7,2 5,1 6,6 3,1 3,3 4,1 Tot-P ton/år,8,47,17,38,36,34,18,18,25 % 6,8 4,9 1,8 1,7 3,3 5,1 2,9 1,4 3,3 Tot-N ton/år ,3 19,8 18,7 9, 8,2 11,4 % 4,8 3, 2,3 2,4 3,9 7,9 3,1 1,2 1,9 Enhet BOD7 ton/år 3 3,2 2,7 2,7 1,1-3,1 <3,1 <3,6 <3,92 <4,14 <9,1 <4,1 <5, <3,6 <3,7 <3,9 <3,9 4,1 4,4 3,8 mängd % 1,3 1,6 1,1 1,6 1,1 1,5 1,1 1, 1,4 1,9 1, 1, Tot-P ton/år,14,15,2,1,11,13,14,2,17,15,17,15,15,16,22,25,2,24,24 % 1,6 3,6 1,6 2,1 1, 2,2 1,6 1,3 2,4 3,7 1,5 1,3 2,1 4,3 3,3 4, 4,8 3,8 4,6 Tot-N ton/år 6,6 7,4 7,7 6,9 7,4 7,3 9,2 1,6 11,6 8,6 8,8 11,3 1,5 9,6 8,6 7,6 7,1 8,3 7, % 1,4 2,4 1,3 3,4 1, 2,8 1,7 2,2 3,8 4,5 1,4 2,4 3,7 4,2 2,7 2,6 3,6 3, 3, 38

41 Resultat bottenfauna Bilaga 7 I detta kapitel redovisas varje provpunkt på ett uppslag. På vänstersidan finns lokalbeskrivning med foto och skiss, bedömning av undersökningsresultatet med kommentarer samt jämförelser med tidigare resultat. På högersidan finns de kompletta artlistorna. Lokalbeskrivningen följer Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Lokalbeskrivningen, Ver Underlag till bedömningar av indexvärden och påverkansgrad ges i metodikkapitlet. Under rubriken Jämförelser med tidigare undersökningar har endast datum för undersökningarna uppgivits. Förklaring till artlistorna I artlistan redovisas totala antalet individer av förekommande taxa samt den procentuella andelen av provets totala individantal. Sparkproverna kompletterades med ett kvalitativt sökprov riktat mot miljöer som ej ingått i sparkproverna. Tillkommande taxa som noterats i de kvalitativa sökproverna har markerats med ett kryss i artlistan. Provtagningens kvalitet har kontrollerats efter förändring av antal taxa med fler delprov, om förändringen då sista delprovet räknas in är < 8 % bedöms kvaliteten vara mycket god (anges i tabellen som värde >92), 3 8 % god (värde 7 92) och under 3 % svag (värde under 7). Varje taxas känslighetsgrad/funktion anges i kolumnerna A-D, vilket förklaras i tabellen nedan. Försurningskänslighet Taxats funktion Känslighet för organisk-eutrofierande belastning Taxats hotkategori Kolumn A Kolumn B Kolumn C Kolumn D 1=taxat tål ph <4,5 1=filtrerare 1=påträffats i höggradig förorenat vatten Akut hotad (CR) 2=taxat tål ph 4,5-4,9 2=detritusätare 2=påträffats i vattendrag som bedömts Starkt hotad (EN) kraftigt påverkade av jordbruk 3=taxat tål ph 5,-5,4 3=predator 3=påträffats i vattendrag som bedömts Sårbar (VU) måttligt påverkade av jordbruk 4=taxat tål ph 5,5-5,9 4=skrapare 4=typiskt för vattendrag som på sin höjd Nära hotad (NT) är belastade av skogsbruk 5=taxat tål inte ph <6, 5=sönderdelare 5=påträffats mest i vattendrag med mycket låg ledningsförmåga Kunskapsbrist (DD) 5=ovanlig art i ett regionalt perspektiv Klassningen enligt kolumnerna A och C har huvudsakligen hämtats ur SNV Rapport 4345 av Degerman m fl Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag. Klassningen enligt kolumn B har hämtats ur fack- och bestämningslitteratur för respektive art/grupp. Klassningen enligt D grundar sig på Rödlistade arter i Sverige 21. Som underlag vid bedömningen av ovanliga arter har använts Degerman, E. (1994), där resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas (Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från Ekologgruppens databas har vägts in vid bedömningen. 39

42 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: SEGE Å Sege å, Brännemölla SKA-Segeå1 Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: y: Kommun: Svedala Läge: Brännemölla m ned stenbro Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 26) Provtagning: Jan Pröjts Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Tilda Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Jan Pröjts Metod: SS-EN ISO 187:212 Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-3): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 1 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våtyta): 1,5 m Grumlighet: grumligt Lokalens medeldjup (provyta):,1 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),2 m Vattentemperatur 11 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom Täck Dom Täck Dom Täck Findetritus: D1 2 Finsediment: D2 2 Överv.veg: D1 1 Grovdetritus: D2 2 Sand: 2 Flytbladsveg: Fin död ved: D3 1 Grus: D1 3 Långskottsveg: Grov död ved: 1 Fin sten: D3 2 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: 1 Mossor: Fina block: Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: mellan Häll: delprov: Kvalprov substr.: kantveg Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Dom Täck Dom Täck Lövskog: D3 1 Gräs/äng: D1 3 Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: D2 2 Åker: Beskuggning (-3): 1 Dom. markanvändning: Dom.art Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D3 Buskar: D2 alm Gräs/halvgräs: Annan veg: D1 Övrigt: helåkersbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: ja Påverkan A: börringesjön styrka: 1 Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt måttligt måttlig måttligt måttligt lågt måttligt Dominerande taxa: Oligochaeta övriga, 39% Gammarus pulex, 15% Pisidium sp., 13% mycket högt Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: måttlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 12p 1p Indikatorgrupper, renvatten: Virvelmaskar 1 dagsländefamilj Försurn.känslig sländart: 3p 4 familjer husbyggare Gammarus, Elodes, Elmis aenea, Gammarus: 3p Limnius volckmari Bäckbaggar: 1p Iglar: - Indikatorgrupper, smutsvatten: >1 Oligochaeta Musslor: 1p Radix Snäckor: 1p B/P index: 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: p Kommentarer: Bäcksländor och iglar saknades på lokalen som uppvisade ett måttligt antal taxa och individer. Som vanligt dominerade smutsvattentåliga arter framför renvattenkrävande, där dagsländor var fåtaliga. Enligt DFI-dexet kunde lokalen bedömas som mättligt föroreningspåverkad 218, vilket var bättre än året innan. En titt i artlistorna visar dock inte på några större förändringar gentemot tiidigare. Möjligen kan sommarens ovanligt låga grumlighet ha påverkat föroreningspåverkan någort. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,1 5, obetydlig 4 betydlig ,9 4, obetydlig 4 betydlig ,9 5, obetydlig 5 måttlig ,3 5, obetydlig 5 måttlig ,2 5, obetydlig 5 måttlig ,1 4, obetydlig 4 betydlig ,8 4, obetydlig 4 betydlig ,4 4, obetydlig 4 betydlig ,2 5, obetydlig 4 betydlig ,9 5, obetydlig 5 måttlig allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt Ekologgruppen i Landskrona AB 4

43 Bilaga 7 ARTLISTA Provpunkt: Sege å 1. Brännemölla Provt.datum Provtagningskvalitet 83 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % VIRVELMASKAR obest Dendrocoelum lacteum X Planaria-Dugesia 3 X GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,9 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,6 SNÄCKOR Gastropoda Radix auricularia ,1 Lymnaea stagnalis X Bithynia tentaculata X KRÄFTDJUR Crustacea Gammarus pulex ,4 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Baetis rhodani ,9 Baetis vernus ,1 TROLLSLÄNDOR Odonata Calopteryx splendens ,1 SKALBAGGAR Coleoptera Orectochilus villosus ,8 Elodes sp ,2 Elmis aenea ,3 Limnius volckmari ,2 Oulimnius sp ,1 NATTSLÄNDOR Trichoptera Neureclipsis bimaculata X Hydropsyche angustipennis ,7 Hydropsyche pellucidula ,4 Hydropsyche siltalai , Lepidostoma hirtum , Goera pilosa ,1 Molanna angustata X Athripsodes cinereus ,1 Athripsodes sp ,5 TVÅVINGAR Diptera Eloeophila sp ,2 Neolimnomyia sp ,4 Chironomidae ,5 Ceratopogonidae ,2 Limnophora sp ,1 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 23 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 29 INDIVIDANTAL Individantal/m

44 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: SEGE Å Sege å, Lilla Svedala SKA-Segeå2 Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: y: Kommun: Svedala Läge: Lilla Svedala m ned bro Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 26) Provtagning: Jan Pröjts Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Tilda Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Jan Pröjts Metod: SS-EN ISO 187:212 Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-3): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 1,5 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våtyta): 2 m Grumlighet: grumligt Lokalens medeldjup (provyta):,3 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),4 m Vattentemperatur 11 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom Täck Dom Täck Dom Täck Findetritus: D2 1 Finsediment: Överv.veg: D1 2 Grovdetritus: D1 2 Sand: 1 Flytbladsveg: Fin död ved: D3 1 Grus: D1 2 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D2 2 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D3 2 Mossor: Fina block: 1 Makroalger: D2 1 Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: kantveg Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Dom Täck Dom Täck Lövskog: D3 2 Gräs/äng: D1 2 Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: D2 2 Åker: Beskuggning (-3): 1 Dom. markanvändning: Dom.art Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: Buskar: Gräs/halvgräs: Annan veg: Övrigt: helåkersbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: ja Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt lågt måttlig högt lågt mycket lågt mycket högt lågt Dominerande taxa: Elmis aenea, 3% Hydropsyche siltalai, 19% Oligochaeta övriga, 14% Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: betydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 11p - Indikatorgrupper, renvatten: 1 dagsländefamilj 2 familjer husbyggare Försurn.känslig sländart: 3p Gammarus, Elmis aenea, Limnius volckmari Gammarus: 3p Bäckbaggar: Iglar: Musslor: Snäckor: B/P index: 1p - 1p 1p 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Indikatorgrupper, smutsvatten: >1 Oligochaeta Asellus aquaticus Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: p Kommentarer: Lokalen uppvisade ett lågt artantal, med en tydlig dominans av smutsvattentåliga djur. Enligt DFI-indexet kunde föroreningspåverkan bedömas vara betydlig, vilket är samma bedömning som tidigare. Den tydliga näringspåverkan i ån, inte minst från reningsverket i Svedala är det som mest påverkar reultat negativt. Inga tecken finns på någon förbättrring av de biologiska förhållandena på lokalen under en längre period. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,5 5, obetydlig 4 betydlig ,1 5, obetydlig 4 betydlig ,3 5, obetydlig 4 betydlig ,8 4, obetydlig 5 måttlig ,2 5, obetydlig 4 betydlig ,4 5, obetydlig 4 betydlig ,2 5, obetydlig 4 betydlig ,4 5, obetydlig 4 betydlig ,1 4, obetydlig 4 betydlig , 5, obetydlig 4 betydlig allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt Ekologgruppen i Landskrona AB 42