Kävlingeån. Vattenkontroll Ekologgruppen i Landskrona AB På uppdrag av Kävlingeåns Vattenvårdsförbund

Transkript

1 Kävlingeån Vattenkontroll 22 Ekologgruppen i Landskrona AB På uppdrag av Kävlingeåns Vattenvårdsförbund

2 Kävlingeån Vattenkontroll 22 Rapporten är sammanställd av Birgitta Bengtsson Landskrona maj 23 Ekologgruppen i Landskrona AB konsult inom natur- och miljövård ADRESS: Järnvägsgatan 19 b E-POST: mailbox@ekologgruppen.com Landskrona HEMSIDA: http\\ TELEFON: TELEFAX: Omslagsfoto: Kävlingeån vid Flyinge kungsgård, februari 22. Foto: Johan Hammar.

3 Kävlingeån Vattenkontroll 22 Innehållsförteckning sida Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Undersökningar Väderleks- och utsläppsförhållanden... 4 Väderlek och vattenföringar Utsläppsförhållanden Vattenkemi Syretillstånd och biologisk syrgasförbrukning... 7 Näringstillstånd... 7 Ljusförhållanden... 9 Försurningstillstånd... 1 Ämnestransporter Arealspecifika förluster Effekter av dammar genomförda inom Kävlingeåprojektet Jämförelser med angränsande vatten Bilagor 1. Vattenkontrollprogrammet Sammanställning av program Metodik och genomförande Vattenföringar och transportberäkning Vattenkemi/fysik Resultat och sammanställd data Vattenföringar Föroreningsutsläpp Vattenkemi/fysik Ämnestransporter... 29

4 1 Kävlingeån Vattenkontroll 22 Sammanfattning 22 - ett år med extremt höga februariflöden Väder och vattenföring Året var varmare och nederbördsrikare än normalt. Stora nederbördsmängder i januari och februari, resulterade i höga flöden under januari till mars. I februari var vattenföringen extremt hög och följden blev översvämningar i stora delar av avrinningsområdet. Det kom också mycket nederbörd i juni och oktober, men detta regn gav bara liten effekt på avrinningen, så från och med maj, höll sig flödena på en mer normal nivå. Utsläpp från reningsverken Av den totala mängden näringsämnen som transporterades till havet, hade ca 8 % av kvävet, 6 % av fosforn och 4 % av BOD sin källa i de reningsverk som belastar Kävlingeån. Syretillstånd och biologisk syrgasförbrukning Syretillståndet var bra vid alla provpunkterna under hela året och den biologiska syrgasförbrukningen (BOD) var oftast låg i vattensystemet. Klassning av vattenkvalitén Näringstillstånd I jämförelse med medelvärden för åren var både fosfor- och kvävehalterna 22 låga. Nära Kävlingeåns utflöde, vid Högsmölla, var årsmedelvärdena för totalfosfor och totalkväve de lägsta som uppmätts under perioden. Beräknade trender visar att det finns en tendens till sjunkande halter av fosfor men även kväve, dock något svagare. Ljusförhållanden De högsta grumligheterna uppmättes i samband med de höga flödena i februari. Baserat på årsmedelvärdena var vattnet starkt grumlat vatten på två provpunkter, medan övriga bedömdes ha betydligt grumlat vatten. Försurningstillstånd Försurningsrisken inom avrinningsområdet är liten, då ph under alla årets mätningar legat tydligt över neutralpunkten. Ämnestransport Transporten av fosfor, kväve och BOD 22, var hög jämfört med medeltransporterna för åren Totalt beräknas ca 4 ton fosfor, 27 ton kväve och 16 ton BOD, ha förts ut till Öresund från Kävlingeån 22. Utryckt som arealkoefficienter (totaltransport delat med avrinningsområdets storlek) ger detta ett bidrag av,24 kg fosfor och 17 kg kväve per hektar och år. Prov- Område Syretillstånd Näringstillstånd Ljusförhållanden Försurnings- punkt syrgashalt arealkoefficient grumlighet tillstånd nr 22 medel ph 22 fosfor kväve 2 Björkaån Vombsjöns utlopp Klingavälsån A Bråån Kävlingeån, Högsmölla Tillståndsklass enligt Naturvårdsverket, rapport 4913: Naturvårdsverkets klasser anger vattenkvalitéten, där klass 1 anger ett bra eller önskat tillstånd och klass 5 anger ett dåligt eller oönskat tillstånd.

5 Kävlingeån 2 Vattenkontroll 22 Inledning Föreliggande rapport utgör en sammanställning av resultaten från vattenundersökningarna i Kävlingeån 22. Ansvarig för undersökningarna i vattensystemet är Ekologgruppen i Landskrona. Uppdragsgivare är Kävlingeåns vattenvårdsförbund. Provtagning, vissa analyser, månadsredovisning samt föreliggande årssammanställning har utförts av Ekologgruppen, medan Alcontrol i Malmö har ombesörjt resterande kemiska analyser. Undersökningar 22 Vattenkemi Det vattenkemiska basprogrammet omfattar 13 provpunkter i Kävlingeån och dess tillflöden. Provtagning har där skett 6 eller 12 gånger under året. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende, närings-, försurnings-, syre-, och grumlighetsstatus. Vattenkemiskt program för beräkning av ämnestransporter har genomförts vid en station, där prover tas en gång per vecka (Högs mölla, pkt 3). Transporter har beräknats för fosfor, kväve, totalt organiskt kol (TOC), BOD och suspenderande ämnen för denna station och dessutom Björkaån (pkt 2), Klingavälsån (pkt 35), Bråån (pkt 27) och mynningspunkten (fosfor, kväve och BOD). Provpunkter ingående i vattenkontrollprogrammet redovisas på kartan intill. En utförligare redovisning av undersökningsprogrammet samt tillämpad undersöknings- och analysmetodik redovisas i bilaga 1 och 2.

6

7 Kävlingeån 4 Vattenkontroll 22 Väderleks- och utsläppsförhållanden Väderlek och vattenföringar 22 Temperatur Årsmedeltemperaturen för 22 var 9,3 C, vilket är högre än medeltemperaturen för perioden , 7,9 C. Månadsmedeltemperaturen var över den normala, från årets början ända till oktober medan årets tre sista månader var kyligare än normalt. Nederbörd Årsnederbörden 22 uppgick till 726 mm, vilket är mer än medelvärdet för perioden , 666 mm. Månader med mer nederbörd än normalt var januari, februari, maj, juni och oktober. I juli var nederbördsmängden normal, medan de övriga månaderna hade en nederbördsmängd under normalvärdet. Mest regn, 123 mm, föll i oktober. Vattenföringar Vattenföringarna under 22 har totalt sett varit högre än normalt. Årsmedelflödet vid Kävlingeåns utlopp var 16 m 3 /s, vilket är gott och väl 4 % högre än medelflödet under perioden Det var extremt höga flöden i februari. Månadsmedevärdet i Högsmölla låg på ca 7 m 3 /s och mellan den 1 och 6 februari var flödet mer än 15 m 3 /s. Följden blev översvämningar i stora delar av avrinningsområdet. Övriga månader med högt flöde var framför allt januari och mars. C mm Temperatur i Lund 22 JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC m 3 /s MEDEL Nederbörd i Lund 22 JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC 22 MEDEL Vattenföring vid Högs mölla JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC

8 5 Kävlingeån Vattenkontroll 22 Lägre månadsmedelflöde än normalt var det i april samt september-december. I Högsmölla uppmättes det lägsta månadsmedelflödet, 4 m 3 /s, i augusti. Det lägsta dygnsmedelflödet, 3,2 m 3 /s, uppmättes den 25 september. Hydrologi i Vombsjön Sydvatten AB s uttag från Vombsjön under 22 har i medeltal uppgått till 4,8 m 3 /s, vilket är betydligt mer än 21 (,9 m 3 /s). Tappningen var mycket stor under högflödesperioden. Den 29/1 till den 5/2 tappades mellan 4-5 m 3 /s. Avtappnigen var fortsatt stor till och med mars, därefter var den betydligt mindre och från april till november förekom mestadels minitappningen,5 m 3 /s. m3/s 16 Tappning ur Vomsjön, m3/s Flöde, Högs mölla, m3/s Vattenstånd i Vombsjön, m ö h m ö h 21, jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 21, 2,5 2, 19,5 19, 18,5 18, 17,5 Vattenståndet i Vombsjön låg den 1 januari 22 på +19,98 meter över havet. Med de höga flödena i månadsskiftet januari/februari, steg vattenståndet till som högst +21,19 meter över havet under januaris sista dagar. Vattenståndet sjönk sedan men höll sig över + 2, 5 meter över havet ända tills mitten av juni. Därefter skedde en långsam avsänkning till årslägsta nivån, +18,99 meter över havet, den 17 oktober. Detta ger en amplitud under året på 2,2 m. Vattenståndet överskred dämningsgränsen, + 2,9 meter över havet 1 dagar i slutet av januari/början av februari, 11 dagar i slutet av mars/början av april samt ytterligare tre dagar i slutat av april.

9 Kävlingeån 6 Vattenkontroll 22 Utsläppsförhållanden 22 Punktutsläpp Utsläppen av BOD, fosfor och kväve är i samma storlekordning som 21. Totalt beräknas 56 ton BOD, 2,5 ton fosfor och 22 ton kväve ha släppts ut från reningsverk i det aktuella avrinningsområdet 22. Reningsverkens andel av den totala transporten vid mynningen 22 var 4% för BOD, 6% för fosfor och 8% för kväve. Den största punktkällan för kväve var Ellinge reningsverk (71 ton) följt av Danisco i Örtofta (51 ton) och reningsverket i Kävlinge (4 ton). Även när det gäller fosforutsläpp svarade Ellinge för den största utsläppsmängden (,58 ton) medan Kävlinge släppte ut näst störst mängd (,42 ton). Därefter kom Danisco i Örtofta (,37 ton). Ellinge reningsverk utmärker sig speciellt som den största punktkällan av BOD, då 6% (34 ton) av den totala utsläppsmängden från reningsverken kommer därifrån. När det gäller medelhalterna i det utgående avloppsvattnet har de varit högst för kväve i Veberöds reningsverk (42 mg/l), för fosfor Solanum i Kävlinge (3,4 mg/l) och för BOD reningsverket i Skåne Tranås (9,2 mg/l). Reningsverkens bidrag till fosfor- och kvävetransporterna i relation till de totala ämnestransporterna i respektive biflöde samt totalt i Kävlingeån under åren , redovisas i diagrammet nedan. Någon reduktion av ämnesmängd på sträckan mellan reningsverken och de aktuella provpunkterna har ej medräknats. Detta innebär att de redovisade procentuella reningsverksbidragen överlag är överskattade. För sammanställning av punktutsläpp se bilaga 3: % BOD tot-p tot-n Reningsverkens andel av den totala transporten Björkaån Klingavälsån Bråån Kävlingeån inkl. Björka-, Klingaväl-, och Brååns belastningar

10 7 Kävlingeån Vattenkontroll 22 Vattenkemi 22 Syretillstånd och biologisk syrgasförbrukning Syretillståndet har på alla provpunkter varit syrerikt till måttligt syrerikt under årets samtliga provtagningstillfällen. Syrgasmättnaden var som lägst 57 % vid pkt 35 i Klingavälsåns utlopp vid provtagningen i april. Syretillståndet bedöms inte avvika väsentligt från tidigare år. mg/l Minvärden för sygashalter 22 (staplar) 1, samt SNV s tillståndsklasser (rastrerade) 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, a 53a provpunkter svagt syrefattigt syrefritt Den biologiska syrgasförbrukningen, BODhalten, har oftast varit låg i vattensystemet. Något förhöjda halter uppmättes dock vid enstaka tillfällen när det var lågt flöde. Den högsta BOD-halten, 1,7 mg/l, uppmättes i oktober i Sularpsbäcken nedströms S. Sandby reningsverk, vid pkt 33. BOD-halterna 22 har legat på ungefär samma nivå som tidigare år. 12, 1, 8, 6, 4, 2,, mg/l Maxvärden för BOD a 53a provpunkter Näringstillstånd Fosfor Årsmedelhalterna bedömdes som mycket höga (klass 4) på alla provpunkter utom pkt 35 i Klingavälsån, där den bedöms hög (klass 3) Enstaka extremt höga fosforhalter (>1 µg/l, klass 5) har förekommit på flera provpunkter. mg/l Fosfor 22, medel- max- och minvärde a 53a provpunkter

11 Kävlingeån 8 Vattenkontroll 22 De högsta fosforhalterna uppmättes under sommaren i samband med lågt flöde. Den allra högsta halten (31 µg/l) uppmättes i september i Djurrödsbäcken vid pkt 52 i juni. Andelen fosfatfosfor har i medeltal varit 2-6 %, som lägst i Klingavälsåns utlopp vid pkt 35, och som högst i Torpsbäcken vid pkt µg/l Medelfosforhalter 22 i jämförelse med medelhaltvariationen medel 22 högsta medel lägsta medel A 35 Högsmölla Vombsjöns Björkaån Bråån Klingavälsån I jämförelse med tidigare år kan konstateras att fosforhalterna över lag ligger lågt. Av de fem provpunkterna som tas varje månad, är det fyra 22, som har lägsta medelhalten av fosfor sedan Trendlinjen för de flödesviktade totalfosforhalterna under åren , visar att det finns en trendens till sjunkande halter under perioden. mg/l,16,14,12,1,8,6,4,2 Högsmölla flödesviktade fosforhalter, Kväve På två lokaler, i Bråån vid pkt 27A och i Sularpsbäcken vid pkt 33, bedömdes årsmedelhalterna 22 som extremt hög (> 5 µg/l). Kvävehalterna på alla de övriga var mycket höga (>125 µg/l). Årets maxhalt (13 µg/l) i Bråån vid Örtofta kyrka, pkt 27 A, noterades vid provtagningarna i juli och augusti mg/l Kväve 22 medelvärde av olika fraktioner (totakväve=hela stapeln) samt max-värde för totalkväve Halterna var som högst under provpunkter högflödessituatinerna i början och slutet av året och i viss mån på sommaren då flödet var lågt (och utspädningen av utsläppen liten). NH4-N NO3-N org-n max tot-n a 53a

12 9 Kävlingeån Vattenkontroll 22 Andelen nitratkväve har i medeltal varit 35-8 % av totalkvävet. Den lägsta andelen nitratkväve noterades i Klingavälsån, medan andelen var hög i Björkaån, Vollsjöån, Tranåsbäcken och Bråån. I Sularpbäcken nedströms S Sandby AR vid pkt 33, var andelen ammoniumkväve hög, i medeltal 13 %. Den högsta halten, 2 µg/l, uppmättes i där i oktober. Vid övriga provpunkter har ammoniumkväveandelen legat mellan 1 och 7 %. Kvävehalterna i vattensystemet kan i jämförelse med tidigare år beskrivas som låga eller mycket låga. Medelhalten 22 vid de fem provpunkterna som tas varje månad ligger i nivå med de lägsta under åren och vid pkt 2 i Björkaån är det det lägsta under perioden. Trendlinjen för de flödesviktade totalkvävehalterna under åren , visar att det finns en svag trendens till sjunkande halter under perioden. Ljusförhållanden , 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1, µg/l mg/l 9, Medelkväve 22 i jämförelse med medelhaltvariationen medel 22 högsta medel lägsta medel Starkt grumligt vatten (>7 FNU), baserat på årsmedelvärden, FNU Grumlighet 22, medel- max- och minvärde noterades på två provpunkter; i Kävlingeån vid Vomsjöns utlopp, pkt 17 och i Klingavälsån vid Sövdesjöns utlopp, pkt 5. De högsta grumligheterna uppmättes i samband med kraftiga regn och hög vattenföring i februari. Under sommaren och hösten märktes en förhöjning av grumligheten i 1 5 sjöutloppen från Vombsjön i huvudfåran vid pkt 17 och från provpunkter Sövdesjön i Klingavälsån vid pkt 35. Troligen beror förhöjningen vid dessa provpunkter på algblomning. Erhållna grumlighetsvärden 22 skiljer sig inte mycket jämfört med tidigare års värden A 35 Högsmölla Vombsjöns Björkaån Bråån Klingavälsån Högsmölla flödesviktade kvävehalter, a 53a

13 Kävlingeån 1 Vattenkontroll 22 Försurningstillstånd ph har varierat mellan 7,4 och 9,2, ph-värdena tycks aldrig sjunka under neutralpunkten (ph 7) och har under samtliga provtagningar under året legat i SNV s klass 1. Försurningsrisken inom avrinningsområdet är således liten. Ämnestransporter 22 Då flödena varit högre än normalt under 22 kan även ämnestransporterna (avseende fosfor, kväve och BOD) förväntas vara högre än normalt. Ämnestransporterna till Öresund 22 var för fosfor 24 %, kväve 34 % och BOD 3 % högre än medeltransporten för åren De sista tre åren har transporterna legat på en något lägre nivå och det var senast 1998 som transporterna var i nivå med årets. ton Kävlingeåns utlopp Kvävetransporter m 3 /s Kvävetransport Årsmedelvattenföring ton Kävlingeåns utlopp Fosfortransporter m3/s Fosfortransport Årsmedelvattenföring

14 Kävlingeån Vattenkontroll 22 Kävlingån - Vattenkontroll 22 Transport av kväve, fosfor och BOD 651 / 5.2 / / 41 / 159 utlopp 2626 / 4 / Kävlingeån 27A Bråån 547 / 9.6 / / 6.9 / Kävlingeån 35 Klingavälsån 216 / 3 / 35 2 Björkaån 11 Tot-N / Tot-P / BOD (ton/år) Observera att de olika parametrarna har olika skalor.

15 Kävlingeån 12 Vattenkontroll 22 ton m3/s Kvävetransport, Högsmölla 22 m 3 /s ton Fosfortransport, Högsmölla 22 7 m3/s 6, 2 tot-n, ton vattenföring, m3/s tot-p, ton vattenföring, m3/s 18 5, 16 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 4, 3, 2, 1,, jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec m 3 /s Till följd av nederbörds- och flödesförhållandena under året var ämnestransporterna som högst under januari-mars. I februari transporterades så mycket som 4 % av hela årets fosfor och kvävemängd. ton 3 Kvävetransporter ton 6 Fosfortransporter Högsmölla A 35 Vomsj. utl Björkaån Bråån Klingavälsån Högsmölla A 35 Vomsj. utl Björkaån Bråån Klingavälsån När det gäller transporten av BOD, TOC och suspenderat material, har den följt samma mönster som kväve och fosfor. Transporten vid mynningspunkten 22 var 1 6 ton BOD, 4 ton TOC och 3 4 ton suspenderat material. ton Högsmölla BOD-transporter A 35 Vomsj. utl Björkaån Bråån Klingavälsån

16 13 Kävlingeån Vattenkontroll 22 Arealspecifika förluster Arealkoefficienterna, det vill säga ämnesmängden delat med avrinningsområdets yta uppströms aktuell provpunkt (inklusive reningsverkens andel), har under år 22 mestadels legat i nivå med eller över medelvärdena för de tre sista åren för både fosfor och kväve. Område År Totalkväve Tillstånd Totalfosfor Tillstånd kg/ha, år SNV klass kg/ha, år SNV klass Björkaån, pkt , , ,2 Medel, 3 år 22 5 extremt, höga höga förluster förluster Vombsj. Utl (stn 17) 2 9,8, ,, ,21 Medel, 3 år 1 4 höga,2 4 höga förluster förluster Klingavälsån,pkt ,4, ,7, ,,13 Medel, 3 år 7,7 4 - höga,15 3 måttligt förluster höga förluster Bråån (stn 27 A) 2 38, , ,3 Medel, 3 år 36 5 extremt,34 5 extremt höga förluster höga förluster Utloppet i Öresund 2 17, , ,34 Medel, 3 år 17 5 extremt, höga höga förluster förluster Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913, 1999) benämns erhållna arealförluster för kväve som "höga" till "extremt höga" och för fosfor som "måttligt höga" till "extremt höga". Arealkoefficienterna var högst i Bråån för både kväve och fosfor. Klingavälsåns arealkoefficienter för kväve och fosfor var betydligt lägre än de övriga beräknade.

17 Kävlingeån 14 Vattenkontroll 22 Effekter av dammar genomförda inom Kävlingeåprojektet Utbyggnaden av nya dammar och våtmarker i avrinningsområdet, som för närvarande tillsammans utgör en sammanlagd yta på ca 12 ha, innebär givetvis en minskning av kväve och fosfortransporterna. Under de senaste tre åren har den genomsnittliga kväve- och fosforreduktionen i tre undersökta dammar, Slogstorp (på fotot) i Kävlingeåns avrinningsområde, samt Råbytorp och Genarp i Höje å avrinningsområde, uppgått till 4-18 ton kväve/ha dammyta respektive 2-7 kg fosfor/ha dammyta. Om man antar att kvävereduktionen i genomsnitt uppgår till 1 ton per ha dammyta och år innebär detta en total kvävereduktion på ca 12 ton i alla dammar och våtmarker. Denna minskning av kvävetransporten skall sättas i relation till den årliga uttransporten av kväve från Kävlingeån som har varierat mellan 1 och 29 ton per år beroende på väderleken de olika åren ( ). Fluktuationerna mellan åren är alltså nästan 2 ton, vilket innebär att den minskning som dammarna och våtmarkerna svarar för, drunknar i de årsmånsberoende variationerna. Med samma resonemang för fosfor och antagandet att reduktionen uppgår till 4 kg per ha dammyta, innebär detta en fosforreduktion på 4,8 ton i alla de anlagda våtmarkerna. Den årliga uttransporten av fosfor från Kävlingeån har under åren har pendlat mellan 15 och 6 ton, variationen har alltså varit 45 ton, vilket innebär att även fosforreduktionen är svår att märka i den totala transporten till Öresund. kg/ha och år Kvävereduktion i tre dammar, medel okt-98 till okt Genarp Råbytorp Slogstorp Fosforreduktion i tre dammar, medel okt-98 till okt-1 kg/ha och år Genarp Råbytorp Slogstorp Enligt ovanstående borde de inom projektet anlagda dammarna reducera den totala kvävetransporten i Kävlingeån med i genomsnitt ca 6 % och fosfortransporten med ca 13 %. Trots att det verkligen skett en reducering av transporterna är det dock svårt att visa detta i statistiken över den totala transporten i huvudfåran som årligen tas fram i samband med recipientkontrollen. Det sker också andra verksamheter i avrinningsområdet som påverkar transporterna både negativt och positivt, vilket gör det omöjligt att utröna enskilda åtgärders effekt. Detta resonemang gäller den totala transporten i huvudfåran. I mindre biflöden där dammar anlagts kan dessas närsaltreducerande effekt sannolikt skönjas bättre. Mer information om Kävlingeå-projektet finns på hemsidan:

18 15 Kävlingeån Vattenkontroll 22 Jämförelser med angränsande vatten Transporten och den arealspecifika förlusten (vilket är detsamma som de uttransporterade ämnesmängderna delat med avrinningsområdes totala areal) för kväve och fosfor 22, redovisas nedan för Kävlingeån och angränsande avrinningsområden, Saxån och Höje å. Den arelspecifika förlusten av fosfor var lika hög i Höje å som i Kävlingeån, medan Saxåns förlust låg något lägre. När det gäller kväveförlusten, var det den något mindre jordbrukspräglade Höje å, som låg under de båda andra. Då Saxåns och Höje å avrinningsområde endast är ca en tredjedel så stort som Kävlingeåns, var transporten av fosfor och kväve i ån ca tre gånger större än i de båda andra.,4,35,3,25,2,15,1,5, kg/ha Arealspecifik förlust av fosfor 22 Jämförelser med angränsande flodområden Saxån Kävlingeån Höje å kg/ha Arealspecifik förlust av kväve 22 Jämförelser med angränsande flodområden Saxån Kävlingeån Höje å ton 45 Fosfortransport 22 Jämförelser med angränsande flodområden ton 3 Kvävetransport 22 Jämförelser med angränsande flodområden Saxån Kävlingeån Höje å Saxån Kävlingeån Höje å

19 Kävlingeån 16 Vattenkontroll 22 BILAGOR

20 Sammanställning av Kävlingeåns recipientkontrollprogram 17 Kävlingeån 22 Bilaga 1:1 Nr: Lokalbenämning koordinat RN kommun frekvens program provtagningsplats ggr/år bas övrigt 3 Kävlingeån, vid Högsmölla Kävlinge 12 (52) 1,2,3 Bf 1 Kävlingeån, vid Örtofta, uppstr Bråån Lund/Eslöv Kävlingeån, vid Vombsjöns utlopp Eslöv Torpsbäcken, vid utlopp till Vombsjön Sjöbo Björkaån, vid Björka före utl till Vombsj Sjöbo 12 1 Bf 23 Vollsjöån, nedströms Vollsjö Sjöbo Tranåsbäcken, vid utlopp till Tolångaån Sjöbo 6 1 Bf 52 Djurrödsbäcken, vid utlopp till Tolångaån Sjöbo A Bråån, g:a vägbron vid Örtofta kyrka Eslöv 12 1 Bf 53A Bråån, vid golfbana, uppstr. Eslövsb Eslöv Sularpsbäcken, nedstr S Sandbys AR Lund Klingavälsån, vid utlopp till Kävlingeån Lund 12 1 Bf 5 Klingavälsån, vid Sövdesjöns utlopp Sjöbo 6 1 Förklaringar provtagningsfrekvens 12 ggr/år - januari-december 52 ggr/år - veckoprovtagning (blandas flödesproportionellt till månadsprover efter årets slut) 6 ggr/år - -jämna månader (feb, april, juni, aug, okt, dec)) Förklaringar program bas 1 bas 2 bas 3 övrigt Vattenföring Suspenderat material Temperatur Bf bottenfauna- Temperatur Syrgas undersökning år 23 ph Grumlighet Syrgas Syrgasmättnad Grumlighet BOD Syrgasmättnad Konduktivitet Totalkväve Nitrat+Nitritkväve Totalfosfor TOC Totalkväve Nitrat+Nitritkväve Ammoniumkväve Totalfosfor Fosfatfosfor

21 Kävlingeån Bilaga 2:1 Metodik vattenföring och transportberäkning Vattenföring för transportberäkningar har inhämtas från följande stationer: Läge provpunktsnummer uppgiftslämnare SMHI stations-nr Kävlingeån, Högs mölla 3 Sydvatten AB Vombsjöns utlopp 17 Sydvatten AB Bråån, Ellinge 27 SMHI Klingavälsån 35 SMHI Björkaån, Eggelstad 2 SMHI PULS- värden för Kävlingeåns mynning i Öresund har erhållits från SMHI. I beräkningen av transporterna vid pkt 3 i Högsmölla används resultaten från blandprovsanalyserna (för BOD och suspenderat material, månadsanalyser) samt SMHI:s månadsmedelflöden vid denna mätstation. När det gäller transportberäkningarna av BOD, bör det påpekas att enligt uppdraget görs analyserna utan ATU. Detta innebär att nitrifikationen inte hämmas. Då ammoniumhalterna tidvis kan var höga, speciellt nedströms avlopp, ger BOD-halten inte bara ett mått på den biologiska syrgasförbrukningen utan även det syre som förbrukas då ammoniumkvävet bryts ner. Man bör därför vara försiktig med att använda BODtransporten som ett mått på mängden nedbrytbart material i vattnet. För beräkning av totaltransporterna ut i Öresund utnyttjas resultat och vattenföring som ovanstående (Högs mölla) arealkorrelerat med faktor 1,2. Transportmängderna för Vombsjöns utlopp, pkt 17 bygger på månadsanalyserna och tappningsuppgifter från AB Sydvatten. För Björkaån, Klingavälsån, och Bråån har beräkningsgrunden varit redovisade månadsanalyser och SMHI:s månadsmedelflöden för respektive vattenföringsstation. För att kompensera för sträckan mellan provpunkt och vattenföringsstation och representera hela det aktuella delavrinningsområdet, är flödena uppräknade med arealberoende faktorer enligt SMHI, Svenskt Vattenarkiv, avrinningsområde i Sverige: Björkaån 1,29 Klingavälsån 1,25 Bråån 1,13 (I tidigare rapporter har följande faktorer använts: För Björkaån 1,26, för Klingavälsån 1,26 och 1,7 för Bråån 1,7). Vattenföringen vid provtagningstillfällena beräknades av dygnsvärden från ovanstående vattenförinsstationer och arealkorrelation, för samtliga provtagningsstationer utom för pkt 33 i Sularpsbäcken, där tvärsnittsarean och flödeshastigheten bestämdes med den så kallade flottörmetoden vid de provtagningstillfällen där så var möjligt.

22 Metodik kemiska, fysikaliska vattenundersökningar 19 Kävlingeån 22 Bilaga 2:2 All provtagning har utförts av Ekologgruppen (ackred. nr 1279) och följt Svensk Standard SS Vattenproverna togs i mitten av åfåran från strandkanten med hjälp av en käpphämtare eller från bro med en ruttnerhämtare. Mätning av syrgas och temperatur gjordes i fält. Månadsprovtagning Provtagning för bas 1 och 2 har skett en gång per månad (12 ggr/år) vid 5 provpunkter och jämna månader (februari, april, juni, augusti, oktober, december (6 ggr/år)) vid 13 provpunkter. Provtagningen har omfattat nedanstående parametrar. Hänvisningar görs till analysmetod enligt Svensk Standard utgiven av Standardiseringskommissionen i Sverige, KRUT-kod enligt naturvårdsverkets kodlistor, mätosäkerhet beräknat som CV% och laboratorium (EG = Ekologruppen, Landskrona, ackred. nr och ALcontrol AB i Malmö, ackred. nr. 16). Parameter Metod KRUT-kod: Mätosäkerhet, % Laboratorium temperatur FM TEMP EG syrgas SSEN IM O2-FÄLT 1 EG ph SS 28122,2 FM PH25 5 EG grumlighet SIS 28125,2 FM TURBFNU 5 EG BOD 7 * SSEN1899, del 2, u ATU IM BOD7-NE 2 EG nitrit+nitratkväve TRAACS8ST892-NO23/2 IM NO23-DA 15 ALcontrol AB ammoniumkväve TRAACS8ST92-NH4 IM NH4-DS 2 ALcontrol AB totalkväve TRAACS8ST892-NO23/2 IM NTOT-DA 2 ALcontrol AB fosfatfosfor TRAACS8ST93-PO4 IM PO4P-NS 2 ALcontrol AB totalfosfor TRAACS8ST93PO4 IM PTOT-NA 2 ALcontrol AB suspenderat material* TRAACS8ST93PO4 27 ALcontrol AB * enligt aktuella standardmetoder får resultat redovisas endast; för susp 5 mg/l eller högre halt, för BOD i intervallet,5-6 mg/l. För resultat utanför angivna gränser gäller ej standarder Redovisade värden för BOD>5, ligger utanför ackrediteringen. Veckoprovtagning Provtagning för bas 3 har skett en gång i veckan (52 ggr/år) vid en provpunkt (pkt 3 vid Högs mölla). Analys av syrgas och konduktivitet har skett varje vecka, medan övriga analyser har baserats på frysta veckoprov som vid årets slut blandats flödesproportionellt till månadsprov (12 st). Provtagningen har omfattat nedanstående parametrar. Hänvisningar görs till analysmetod enligt Svensk Standard utgiven av Standardiseringskommissionen i Sverige, KRUT-kod enligt naturvårdsverkets kodlistor, mätosäkerhet beräknat som CV% och laboratorium (EG = Ekologruppen, Landskrona, ackred. nr och ALcontrol AB i Malmö, ackred. nr. 16). Parameter Metod KRUT-kod: Mätosäkerhet, % Laboratorium syrgas SSEN IM O2-FÄLT 1 EG konduktivitet SSEN 2788, mod FM KOND-25 5 EG nitrit+nitratkväve TRAACS8ST892-NO23/2 IM NO23-DA 15 ALcontrol AB totalkväve TRAACS8ST892-NO23/2 IM NTOT-DA 2 ALcontrol AB totalfosfor PTOT-NPT TRAACCS8 IM PTOT-NA 2 ALcontrol AB TOC SSEN1484/CORG-TKC,NPOC CORG-TI 15 ALcontrol AB

23 Kävlingeån 22 2 Bilaga 3:1 Vattenföring år 22 i Kävlingeån vid stn , Högsmölla; m3/s Datum Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 1 9, 197,9 * 67,7 12,7 1,5 5,3 7,5 4,2 3,6 4,2 8,8 1,9 2 14,4 198, 55,8 12,4 1,3 5,5 7, 4,2 3,7 4, 7,9 11,6 3 12,1 192, 56,3 11,5 1,3 5,4 6,4 4,5 3,6 3,5 7,3 11,2 4 1,9 167,3 58,8 1,1 1,5 5,1 6, 4,6 3,7 3,8 7, 1,6 5 1,3 15,8 57,6 9,7 13,7 4,8 5,5 4,5 4, 4, 7,2 1,5 6 1,3 174,3 5,3 9,6 16,3 4,3 5,2 4,4 4,1 4,3 7,1 1,6 7 1,9 124, 48,1 9,6 16,6 4,3 5,1 4,2 4, 3,8 7,1 1,7 8 11,1 68,7 42,3 9,4 16,3 4,2 5, 4, 3,7 3,8 7,1 1,8 9 11,8 53,7 41,8 9,5 13, 4,2 4,8 3,9 3,5 3,8 7,1 11, 1 11,9 47,6 39,4 8,7 12, 4,2 4,6 3,8 3,5 3,8 7,7 1, ,4 42,6 37,1 8,2 11, 4,3 4,3 4, 3,5 4,2 7,7 1, , 39,8 35,4 8,2 8,2 4,3 4,2 4,3 3,5 4,5 7,5 1,5 13 1,7 37,2 33,2 8,1 7,7 4,1 4, 3,9 3,6 5, 7,5 1,4 14 1,5 31,4 28,1 8,1 7,2 4,1 3,9 3,7 3,7 5,2 8, 1,5 15 1,5 28, 25,1 7,9 7,2 4,1 4, 3,7 3,8 5, 8,2 1,8 16 1,4 25,4 23,9 7,8 7,2 4,2 3,9 3,6 3,8 4,6 8,5 11,1 17 1,2 23,3 22,7 7,7 7,5 4,2 3,8 3,6 3,7 5,2 11,1 11, 18 11,4 2,4 21,3 7,5 7,2 4, 4,3 3,7 3,5 6,2 18,7 1, ,6 19,4 2,2 7,3 7,2 4, 4,8 3,7 3,7 6,8 16, 1,6 2 18,4 24,8 19, 7,1 7, 3,8 5, 3,6 4,1 6,4 12,5 9, ,6 25, 17,8 7,2 6,5 3,8 5,2 3,4 4,3 6, 1,8 9, 22 3,7 25, 15,9 7,2 6,5 3,8 6,7 3,4 4,6 5,8 9,7 8, ,4 29,5 16,1 7,1 6,3 3,8 8,6 3,8 4,5 5,9 9, 8, 24 24,3 32,2 15,8 7,1 6,3 3,8 8, 4,4 3,9 6,3 1,8 8, ,6 33,5 15,5 6,7 6,2 3,8 6,6 5, 3,2 6,4 13,1 7, ,2 35,2 14,8 6,5 5,9 3,7 5,7 5, 3,3 7,5 11,8 7, ,3 82, 13,9 6,9 6,2 3,9 5,2 4,5 4, 9,8 1,7 6, ,8 99,9 12,8 8, 6, 4,3 5,1 3,9 4,8 13,4 1, 9, , 12,7 8,6 5,6 6,1 4,9 3,7 5,3 13,2 1,1 15,3 3 79, 12,7 1,1 5,5 7,1 4,7 3,7 5, 11,1 1,6 14, ,4 12,7 5,3 4,4 3,7 9,7 1, Medel 3,1 72,5 3,5 8,5 8,8 4,4 5,3 4, 3,9 6, 9,6 1,3 Max 122,4 198, 67,7 12,7 16,6 7,1 8,6 5, 5,3 13,4 18,7 15,3 Min 9, 19,4 12,7 6,5 5,3 3,7 3,8 3,4 3,2 3,5 7, 6,9 Årsmedel 16,2 datum Årsmax 198, 2-feb Årsmin 3,2 25-okt * Dessa värden antagligen överskattade enligt SMHI. Vid transportberäkningar och övrig redovisning har vattenföringen satts till 17 m 3 /s m 3 /s 18 Högsmölla jan feb mars Ekologgruppen april på maj uppdrag juni av Kävlingeåns juli vattenvårdsförbund aug sept okt nov dec

24 Vattenföring år 22 i Bråån vid stn , Ellinge; m3/s 21 Kävlingeån 22 Bilaga 3:1 Datum Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 1 1,8 2,5 15,5 1,1 1,2,74 1,52,53,34,34 1,9 2,6 2 4,2 19,4 9,7 1,1 1,1,66 1,33,49,32,34 1,6 2,8 3 2,5 14,9 6,7 1, 1,,61 1,24,68,31,32 1,4 2,3 4 2, 9,2 7,5 1, 1,3,56 1,6,54,31,44 1,3 1,9 5 1,6 9,4 7,8,9 4,2,53,91,55,31,34 1,3 1,9 6 1,7 12,7 7,8,9 3,8,51,77,51,32,43 1,4 2, 7 1,6 9,1 1,4,9 2,8,49,71,49,31,35 1,3 1,8 8 1,7 8,4 6,7,9 2,,48,63,46,32,35 1,2 1,6 9 2,6 9,4 5,1,9 1,6,46,56,45,32,35 1,1 1,4 1 2,8 7,8 4,2,8 1,3,48,5,44,34,35 1,1 1,3 11 2,6 6,5 3,4,8 1,1,59,47,41,35,33 1, 1,2 12 2,1 7,7 5,4,8 1,,51,44,44,33,45 1, 1,1 13 1,9 6,6 4,9,8,9,52,41,44,33,39 1, 1, 14 1,9 4,5 3,6,8,9,51,38,43,33,66 1,2 1, 15 1,8 3,5 2,8,8,9,51,39,42,32,49 1,4 1, 16 1,6 3,1 2,5,8,9,48,36,41,34,49 1,3,9 17 1,8 3,1 2,3,8,9,45,35,36,33,83 3,9,9 18 4,7 2,8 2,2,8,8,45,43,35,35 1,25 7,4,9 19 6,8 3,4 2,3,8,7,47,37,38,32 1,82 5,3,9 2 9,2 4,4 2,5,8,7,46,4,37,36 1,53 3,4, ,8 3,4 2,2,7,7,49,4,36,31 1,17 2,5, , 3,3 1,9,7,7,42 1,37,34,42 1,12 1,9,8 23 9,7 4,9 1,6,8,6,45 2,49,32,32 1,28 1,8,7 24 1,1 4,9 1,5,8,7,43 2,15,3,31 1,53 3,3, ,4 4, 1,4,7,6,45 1,72,29,31 1,55 4,, ,1 6,2 1,4,7,7,4 1,25,32,43 2,25 3,1, ,9 2,1 1,3,9,7,53,97,32,34 3,43 2,3, ,7 2,1 1,3 1,1,6,52,78,34,34 6,14 2, 3, ,8 1,2 1,3,7 1,47,69,34,32 5,28 1,8 6,2 3 13, 1,2 1,3,6 1,8,63,34,34 3,43 1,9 4, 31 17,3 1,1,7,57,34 2,38 2,1 Medel 7,1 8,3 4,2,9 1,2,58,85,41,33 1,34 2,2 1,6 Max 21,9 2,5 15,5 1,3 4,2 1,8 2,49,68,43 6,14 7,4 6,2 Min 1,6 2,8 1,1,7,6,4,35,29,31,32 1,,7 Årsmedel 2,4 datum Årsmax 21,9 27-jan Årsmin,29 25-aug m 3 /s 25 Bråån, Ellinge jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec

25 Kävlingeån Bilaga 3:1 Vattenföring år 22 i Klingavälsån vid stn ; m3/s Datum Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 1 1,9 9,6 1,3 3,1 2,1 1,2 1,5,5,3,3 1,4 1,7 2 1,8 9,6 9,1 3,1 2, 1,1 1,2,5,3,3 1,3 1,8 3 1,8 8, 8,4 3, 2, 1,1 1,1,5,3,4 1,2 1,7 4 1,8 6,6 8,8 2,9 2,2 1,1 1,1,5,3,4 1,2 1,6 5 1,8 6,6 8,4 2,8 2,8 1, 1,,5,3,5 1,1 1,7 6 1,9 7,7 8,5 2,8 2,9,9 1,,5,3,5 1,1 1,8 7 2, 6,9 9,8 2,7 2,5,9,9,5,3,5 1,1 1,7 8 2,1 6,6 8,7 2,7 2,3,8,9,5,3,4 1,1 1,6 9 2,1 6,9 7,9 2,6 2,2,8,8,4,3,4 1,1 1,6 1 2,1 7, 7,5 2,5 2,,7,7,4,3,4 1,1 1,5 11 2, 6,6 7,1 2,5 1,9,7,7,4,3,4 1,1 1,5 12 1,9 7,3 7,3 2,5 1,9,7,7,4,3,4 1,1 1,5 13 1,9 8,5 7,2 2,5 1,8,7,7,4,3,4 1,1 1,4 14 1,9 7, 6,8 2,5 1,7,8,6,4,3,5 1,1 1,4 15 1,9 6,3 6,2 2,4 1,8,7,6,4,3,6 1,2 1,4 16 1,8 6,1 5,8 2,3 1,8,8,6,4,3,6 1,2 1,4 17 1,8 5,7 5,4 2,3 1,8,7,6,4,3,7 1,5 1,4 18 1,9 5,4 5,2 2,4 1,8,7,6,4,3 1, 2,1 1,4 19 2,3 5,9 5,5 2,5 1,6,7,6,4,3 1,2 2,3 1,4 2 2,5 7,1 5,9 2,4 1,6,7,6,3,3 1,1 2, 1,3 21 3,6 6,2 5,3 2,3 1,5,6,6,3,3 1, 1,8 1,3 22 3,8 5,2 4,8 2,2 1,4,7,7,3,3 1, 1,7 1,3 23 3,1 7,4 4,4 2,2 1,4,7 1,,3,3 1,1 1,6 1,3 24 3,1 8,3 4,1 2,2 1,3,7,9,3,3 1,3 1,8 1,2 25 4,2 7,4 3,9 2,1 1,3,7,8,3,3 1,4 2, 1,2 26 4,5 7,5 3,7 2,1 1,3,7,8,3,3 1,5 2, 1,2 27 9,2 12,6 3,6 2,2 1,4,7,7,3,4 1,8 1,9 1,2 28 7,7 12,2 3,5 2,6 1,4,7,7,3,4 2, 1,8 1,7 29 7,9 3,3 2,4 1,3 1,2,6,3,3 2, 1,7 2,1 3 6,3 3,2 2,3 1,3 1,6,6,3,3 1,7 1,7 2, 31 7,1 3,1 1,2,6,3 1,4 1,7 Medel 3,2 7,4 6,2 2,5 1,8,8,8,4,3,9 1,5 1,5 Max 9,2 12,6 1,3 3,1 2,9 1,6 1,5,5,4 2, 2,3 2,1 Min 1,8 5,2 3,1 2,1 1,2,6,6,3,3,3 1,1 1,2 Årsmedel 2,3 datum Årsmax 12,6 2-feb Årsmin,3 25-okt m 3 /s 14 Klingavälsån jan feb mars Ekologgruppen april på maj uppdrag juni av Kävlingeåns juli vattenvårdsförbund aug sept okt nov dec

26 Vattenföring år 22 i Björkaån vid stn , Eggelstad; m3/s 23 Kävlingeån 22 Bilaga 3:1 Datum Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 1 2,9 31,9 3,2 2,1 1,7,8 2,4,3,2,2 4,1 6,9 2 6,6 35, 19,4 2, 1,4,7 1,9,3,2,2 3,1 7,5 3 4,5 23,7 13,7 1,8 1,4,7 1,4,4,2,2 2,5 5,6 4 3,4 16,4 14,4 1,7 2,,6 1,2,5,2,2 2,4 4,2 5 2,6 13,4 15,4 1,7 4,8,6 1,1,5,2,2 2,3 4,6 6 2,7 16,5 15,6 1,6 4,6,5,9,4,1,3 2,2 5,5 7 2,6 13,7 19,9 1,6 3,6,5,7,3,2,3 2, 4,4 8 2,6 11,6 14,4 1,5 2,5,4,6,3,1,2 1,9 3,4 9 4,1 12,8 1,7 1,5 2,,4,5,3,1,2 1,9 2,9 1 4,5 12,7 8,9 1,4 1,7,4,4,3,1,2 1,9 2,6 11 4,1 11,1 7,3 1,4 1,4,4,4,3,1,2 1,8 2,3 12 3,3 14,9 8,3 1,4 1,3,4,4,3,1,2 1,8 2,1 13 3, 13,5 8, 1,3 1,1,4,3,3,1,2 1,9 1,8 14 3, 9, 6,7 1,3 1,1,4,3,3,1,3 2,4 1,7 15 2,8 6,7 5,5 1,2 1,3,4,3,3,1,5 2,6 1,6 16 2,6 6,1 4,8 1,2 1,3,4,3,3,1,6 2,4 1,6 17 2,9 5,7 4,4 1,2 1,3,4,2,3,1 1,1 4,7 1,5 18 7,5 5,2 4,1 1,2 1,2,4,3,3,1 3,4 12,8 1,4 19 1,8 6,9 4,6 1,4 1,1,3,3,2,1 5,1 1,4 1,3 2 14,7 9, 6,4 1,4,9,3,3,2,1 3,5 7,2 1, ,6 5,8 5, 1,2,8,3,3,2,1 2,4 5, 1, ,1 5,5 4, 1,2,8,3,4,2,2 2,1 3,7 1, ,6 8,9 3,5 1,1,8,3,7,2,4 2,8 3,1 1, ,2 9,4 3, 1,1,8,4 1,,2,4 4,6 3,8 1, ,1 7,6 2,8 1,1,8,3,9,2,3 4,5 5,6 1,4 26 2,9 9,3 2,7 1,1,8,3,8,2,3 5,5 4,8 1, ,1 4,2 2,6 1,2,8,3,7,2,3 7,8 3,7 1, ,5 41,9 2,4 2,3,9,3,6,2,2 12,4 3, 8, ,2 2,4 1,9,9 1,,5,2,2 11,9 2,9 14,2 3 2,8 2,3 2,,8 3,,4,2,2 8,3 3,8 1, ,9 2,2,8,4,2 5,6 5, Medel 11,3 14,4 8,2 1,5 1,5,5,7,3,2 2,8 3,7 3,6 Max 35,1 41,9 3,2 2,3 4,8 3, 2,4,5,4 12,4 12,8 14,2 Min 2,6 5,2 2,2 1,1,8,3,2,2,1,2 1,8 1,2 Årsmedel 4,1 datum Årsmax 41,9 2-feb Årsmin,1 25-okt m 3 /s 45 Björkaån, Eggelstad jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec

27 Kävlingeån Bilaga 3:2 Sammanställd data 22 föroreningsutsläpp Avledd föroreningsmängd från kommunala och industriella reningsverk med utsläpp till Kävlingeån. Uppgifterna är hämtade direkt från berörda kommuner och industrier Kommunala/indust Kommun Anslutna Utg. BOD Tot-P Tot-N BOD Tot-P Tot-N reningsverk personekv vattenmängd mg/l mg/l mg/l ton ton ton Björkaån Östraby Hörby ,6,4 19,29,15,73 Lövestad Sjöbo ,2,1 18,39,12 2,15 Klasaröd Sjöbo ,35 2,7,9,49 Vanstad Sjöbo ,2,29 18,5,5,29 Sjöbo Sjöbo ,34,1,43 Skåne Tranås Tommelilla ,2,92 2,1,437,437,947 Summa 1,27,86 4,7 Klingavälsån Sövde Sjöbo ,21 32,23,17 2,51 Blentarp Sjöbo ,5,19 33,47,14 2,35 Veberöd Lund ,6, ,3,38 12,3 Summa 2,,69 17,2 Bråån Löberöd Eslöv ,11 17,2,87,2 3 Hurva Eslöv ,8,23 13,1,29,17,98 Ellinge Eslöv ,6, ,58 71 Summa 35,2,62 75 Kävlingeån Askeröd Hörby ,5,41 11,5,21,15,43 P7 28 4,9, ,24 3,2 Torna Hällestad Lund <3,1 14 <,13,4,62 Revingeby Lund ,2,1 1,37,9,88 Flyinge Eslöv ,7,27 14,8,93,45 2,4 S Sandby Lund ,5, ,9 15 Örtofta Eslöv ,26 2,6,4,21 1,66 Danisco, Örtofta ,6, ,65,373 51,3 Håstad Lund ,,3 3,8,16,1,12 Solanum, Kävlinge 99 5,45 3,4 1,7,45,34,17 Kävlinge Kävlinge ,1, ,2,42 39,6 Borgeby Lomma <3,3,34 9,7 <3,24,33 9,5 Summa 18, 1,7 125 Totalsumma 56 2,5 222

28 Resultat vattenkemi/fysik Kävlingeån 22 Bilaga 3:3 Provtagn. Vattenf Temp ph Gruml Susp. Syreh Syrem BOD 7 PO 4 -P Tot-P NO 3+2 -N NH 4 -N Tot-N datum m 3 /s C FNU mg/l mg/l % mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 3 Kävlingeån, vid Högsmölla ,6 7,8 3,5 4, 13,3 95 3, , 7,9 6,9 9, 12,1 97 < ,7 8, ,7 93 3, ,6 8,5 8, 2,8 4, 8,1 7 3, ,3 15,1 7,4 2,4 4, 8,3 83 3, ,2 19,6 7,9 1,4 1, 7,6 83 < ,7 2,1 7,9 2,5 3, 7,8 86 4, ,7 21,3 7,8,95 1,5 6,4 72 3, ,7 18,5 7,8 1,3 1,8 7, 74 5, ,2 7,7 7,8 2,4 2,7 1,6 89 6, ,5 4,5 7,9 2,2 2,1 11,5 89 3, ,6 3,5 7,9 4,1 4,9 12, 9 < MEDEL: 11, 7,8 3,5 4,3 9,7 85 3, MIN: 1,6 7,4,95 1, 6,4 7 < MAX: 21,3 8, ,3 97 6, Kävlingeån, vid Örtofta, uppströms Bråån ,4 7,9 8,3 11,5 94 3, ,2 8,1 7,9 3, 8, 68 3, ,5 2,4 7,8 3, 8,4 93 3, ,1 22,4 7,8 1,4 7,2 83 < ,2 7,2 7,9 4,4 9,5 79 5, ,1 1, 8, 4,1 12,4 87 < MEDEL: 1,9 7,9 4, 9,5 84 2, MIN: 1, 7,8 1,4 7,2 68 < MAX: 22,4 8, 8,3 12,4 94 5, Kävlingeån, vid Vombsjöns utlopp ,5,5 8,2,9 13,7 95 < ,7 8,1 6,7 12,7 99 3, , 8,1 6,4 12,4 95 < ,5 5,8 8,8 2,8 9,4 75 3, ,5 13,5 8,4 2,5 1,7 13 <3 < ,5 2,4 8,9 5,7 15, 166 4,8 3, ,5 18,7 8,9 7,6 11, , ,5 22,5 9, , , < ,5 19,1 9, , , <1 < ,1 7,7 8, ,2 94 6, ,5 4,6 8,2 4,9 11,8 92 3, ,5,8 8,2 3,4 13,4 94 < MEDEL: 1,2 8,6 8,1 12,1 19 3, MIN:,5 8,1,86 9,4 75 <3 3,5 13 <1 <1 12 MAX: 22,5 9, , 166 9, Torpsbäcken, vid utlopp till Vombsjön ,1 5,5 7,7 1,6 12,5 99 3, ,8 5,8 8,2 2,3 8,9 71 4, ,3 21,5 8,1 6,2 11, , ,5 21,8 8,5 6,2 13, , ,3 5,9 7,9 2,1 1,2 82 7, ,1,8 7,7 1, 9,8 68 < MEDEL: 1,2 8, 3,2 11, 1 5, MIN:,8 7,7 1, 8,9 68 < MAX: 21,8 8,5 6,2 13, ,

29 Kävlingeån Bilaga 3:3 Provtagn. Vattenf Temp ph Gruml Susp. Syreh Syrem BOD 7 PO 4 -P Tot-P NO 3+2 -N NH 4 -N Tot-N datum m 3 /s C FNU mg/l mg/l % mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 2 Björkaån, vid Björka före utlopp till Vombsjön ,8 1,5 8, 3,1 13,6 97 < < , 7,9 8,3 12,6 99 < ,9 8, 6,7 12,1 95 < ,4 8,2 2,3 8, 63 3, ,7 14, 8,1 2,7 8,9 87 3, ,4 19,1 8,2 2,2 1,1 19 2, ,7 17,1 8,2 2,9 8,4 87 3, ,7 18,2 8,1 1,2 9,4 99 < ,2 15,2 8, 1,5 8,6 86 6, ,4 6,5 7,9 2,2 1,3 84 5, ,8 4,4 8, 3,2 12,1 93 3, ,7,4 8,1 4,1 12,5 86 < MEDEL: 9,3 8,1 3,4 1,6 91 2, MIN:,4 7,9 1,2 8, 63 < <1 16 MAX: 19,1 8,2 8,3 13,6 19 6, Vollsjöån, nedströms Vollsjö ,1 4,8 7,8 6,6 12,5 98 < ,7 4,5 8,2 1,3 8,5 66 < ,2 18,9 8,4 2,2 7,8 84 3, ,2 18,4 8,1 1,5 8,4 89 < ,1 5,5 8, 2,2 11, 87 6, ,6,2 8,2 3,1 14,8 12 < MEDEL: 8,7 8,1 2,8 1,5 88 1, MIN:,2 7,8 1,3 7,8 66 < MAX: 18,9 8,4 6,6 14,8 12 6, Tranåsbäcken, vid utlopp till Tolångaån ,8 5,2 7,7 8,2 12, 95 < ,1 4,5 8,1 2,1 9,2 71 < ,1 18,3 8,3 2,1 9,9 15 3, ,1 18, 8, 4, 8, 84 < ,1 5,9 7,9 4,9 11,2 9 5, ,3,1 8, 5,2 13,6 93 < MEDEL: 8,7 8, 4,4 1,6 9 1, MIN:,1 7,7 2,1 8, 71 < MAX: 18,3 8,3 8,2 13,6 15 5, Djurrödsbäcken, vid utlopp till Tolångaån ,4 5,4 7,7 3,9 12,3 97 < ,7 4,4 8, 1,8 8,4 64 < < ,1 18,1 8, 9,3 8,3 88 3, ,1 18, 7,9 8,5 7,9 83 < ,1 5,7 7,8 6, 1,7 85 5, < ,3,3 7,9 2,9 14,3 99 < MEDEL: 8,7 7,9 5,4 1,3 86 1, MIN:,3 7,7 1,8 7,9 64 < <1 13 MAX: 18,1 8, 9,3 14,3 99 5, A Bråån, g:a vägbron vid Örtofta kyrka ,9 1,9 8,1 4,2 13,6 98 < ,3 6, 7,8 9,5 12,1 97 3, ,5 5,5 8, 9,8 11,6 92 4, ,9 8,1 8,2 1,4 9,6 82 3, ,9 13,1 8, 3,8 7, 67 6, ,5 19,4 8,2 5,8 8,4 91 4, ,6 17,9 8,1 3,3 8,6 91 5, ,4 19,2 8, 1,3 8,3 9 < ,4 17,1 7,9 1,3 8,5 88 5, ,7 6, 7,9 2,1 11,1 89 5, < ,5 3,6 8, 3,7 12, 91 3, ,,7 8,1 3,3 13,3 93 < MEDEL: 9,9 8, 4,1 1,3 89 4, MIN:,7 7,8 1,3 7, 67 < <1 43 MAX: 19,4 8,2 9,8 13,6 98 6,

30 27 Kävlingeån 22 Bilaga 3:3 Provtagn. Vattenf Temp ph Gruml Susp. Syreh Syrem BOD 7 PO 4 -P Tot-P NO 3+2 -N NH 4 -N Tot-N datum m 3 /s C FNU mg/l mg/l % mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 53A Bråån, vid golfbana, uppströms Eslövsbäcken , 5,9 7,8 9, 12, 96 < ,7 7,4 8,3 1,2 9,1 76 < ,4 21, 8,3 2,5 1, , ,3 2, 8,3,78 1,5 115 < ,6 5,9 7,9 1,2 11,4 91 5, < ,8,3 8,1 4,1 13,4 92 < MEDEL: 1,1 8,1 3,1 11,1 98 1, MIN:,3 7,8,78 9,1 76 < <1 18 MAX: 21, 8,3 9, 13, , Sularpsbäcken, nedströms S Sandbys AR ,4 6,8 7, ,1 99 3, ,1 8,2 7,9 2,8 8, 68 6, ,1 2,2 7,7 3,9 6,7 74 8, ,4 2,1 7,8 2,4 7,1 78 6, ,4 7,5 7,5 3,5 9, 75 1, ,1,4 7,8 5,7 12,3 85 < MEDEL: 1,5 7,7 4,9 9,2 8 5, MIN:,4 7,5 2,4 6,7 68 < MAX: 2,2 7, ,3 99 1, Klingavälsån, vid utlopp till Kävlingeån ,9 1,9 7,9 4,1 11,8 85 3, ,2 4,8 7,7 3,8 12,7 99 3, ,9 5,4 7,9 2,7 1,5 83 3, ,2 6, 7,9 3,7 7,1 57 4, ,8 13,1 7,8 6,8 9,6 92 3, ,8 2,2 8, 7,2 8,8 97 4, , 15,9 7,9 7,2 8,2 83 6, ,4 18,9 8,3 3,4 11, 118 < , 13,7 7,8 3,7 8,2 8 5,9 < ,4 6,4 7,8 5,7 1,4 84 6, ,4 4,2 7,8 7,7 11,6 89 4, ,7,6 7,9 6,4 12,8 89 < MEDEL: 9,3 7,9 5,2 1,2 88 3, MIN:,6 7,7 2,7 7,1 57 <3 < MAX: 2,2 8,3 7,7 12, , Klingavälsån, vid Sövdesjöns utlopp ,3 5,2 8, 3,9 12,8 11 3, ,3 6,7 8,4 3,9 9,1 74 5, ,3 2,3 8,7 1 11, 122 6,2 9, ,2 22,2 8,7 28 8,9 12 8, ,2 7,7 7,9 11 9,6 81 8, ,7 1, 8,2 2,3 12,4 87 < MEDEL: 1,5 8,3 9,9 1,6 94 5, MIN: 1, 7,9 2,3 8,9 74 < MAX: 22,2 8, , ,

31 Kävlingeån Bilaga 3:3 Resultat från veckoprovtagningarna i Kävlingeån vid Högsmölla, pkt 3 Vecka Provtagn. Temp Kond ph Syreh Syrem nr datum C ms/m mg/l % ,1 7,6 15, ,7 8, 13, ,6 7,8 13, ,5 7,9 12, ,6 7,6 12, ,9 7,2 11, , 7,9 12, ,5 7,7 12, ,2 7,9 11, , 7,9 12, , 7,9 12, ,5 8,1 12, , 8, 12, , 8, 12, ,5 8, 8, ,7 8, 1, ,4 8, 9, ,4 8, 9, ,5 8, 9, ,1 7,4 8, ,3 7,9 9, ,7 7,9 9, ,9 8, 7, ,5 7,9 8, ,6 7,9 7, ,6 7,8 7, , 7,7 7, ,1 7,8 7, ,5 7,8 6, ,4 7,8 6, ,9 7,8 6, ,3 5,2 6, ,5 49, 6, ,3 54,8 7,8 6, ,4 45,2 6, ,7 49,5 6, ,5 48,2 7,8 7, ,4 5, 7, ,8 48,2 8, ,3 47,5 7, ,4 54,7 8, ,7 51,7 7,8 1, ,8 57,2 1, ,4 54, 11, ,5 57,8 7,9 11, ,5 52,4 1, ,6 55,5 11, , 52,5 11, , 5,5 12, ,1 49, 13, ,5 47,4 7,9 12, ,9 45, 12,5 9

32 29 Kävlingeån 22 Bilaga 3:4 Vattenföring, koncentrationer och transport av fosfor, kväve, TOC, BOD och suspenderat material 22 Kävlingeån vid Högsmölla, pkt 3 vattenför TOT-N NO3-N TOT-P TOC BOD susp vattenmängd TOT-N NO3-N TOT-P TOC BOD susp MÅN dagar M3/S ug/l ug/l ug/l mg/l mg/l mg/l M3 ton ton ton ton ton jan 31, 3, ,5 3,4 4, , feb 28, 69, ,9 2,6 9, , mars 31, 3, , 3,5 13, , april 3, 8, ,6 3,9 4, , maj 31, 8, ,4 3,6 4, , juni 3, 4, ,2 2,7 1, , juli 31, 5, ,8 4,4 3, , aug 31, 4, ,5 3, 1, , sept 3, 3, ,8 5,3 1, , okt 31, 6, ,1 6,2 2, , nov 3, 9, ,8 3,1 2, , dec 31, 1, ,8 1,4 4, , MEDEL: 15, ,2 3,6 3,8 TOTALT: Kävlingeån mynningspunkten vattenför TOT-N NO3-N TOT-P TOC BOD susp vattenmängd TOT-N NO3-N TOT-P TOC BOD susp MÅN dagar M3/S ug/l ug/l ug/l mg/l mg/l mg/l M3 ton ton ton ton ton jan 31, 3, , feb 28, 7, , mars 31, 31, , april 3, 8, , maj 31, 9, , juni 3, 4, , juli 31, 5, , aug 31, 4, , sept 3, 4, , okt 31, 6, , nov 3, 9, , dec 31, 1, , MEDEL: 16,2 TOTALT: Björkaån, pkt 2 vattenför TOT-N NO3-N TOT-P BOD vattenmängd TOT-N NO3-N TOT-P BOD MÅN dagar M3/S ug/l ug/l ug/l mg/l M3 ton ton ton jan 31, 11, , ,1 16 feb 28, 14, , ,4 131 mars 31, 8, , ,2 68 april 3, 1, , ,9 15 maj 31, 1, , ,12 18 juni 3,, , ,5 2,9,1 5,2 juli 31,, , ,9 3,,23 9 aug 31,, , ,5,53,6 1,9 sept 3,, , ,3,21,2 3,7 okt 31, 2, , ,4 49 nov 3, 3, , ,6 37 dec 31, 3, , ,6 1 MEDEL: 4, ,2 TOTALT: ,9 454