Segeån Recipientkontroll 2016 Årsrapport Ekologgruppen april 2017 på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd

Transkript

1 Segeån Recipientkontroll 216 Årsrapport Ekologgruppen april 217 på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd

2 Segeån Recipientkontroll 216 Årsrapport Uppdragsgivare: Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Jan Pröjts. Granskning: Karl Holmström. Foto på framsidan: Börringesjön, maj 216. Foto: Jan Pröjts. Landskrona 2 april 217 Ekologgruppen i Landskrona AB, ADRESS: Järnvägsgatan 19B, Landskrona TELEFON: , FAX: , HEMSIDA: E-POST: mailbox@ekologgruppen.com

3 Segeån 216 Innehåll Sammanfattning... 2 Klassning av vattenkvalitet... 3 Inledning... 4 Väderlek och vattenföring... 5 Vattenkemi - vattendragen... 6 Syretillstånd, syreförbrukning och organisk halt... 6 Ljusförhållanden och absorbans... 7 Försurningstillstånd och ledningsförmåga... 7 Näringstillstånd... 8 Vattenkemi - sjöarna Syretillstånd och organisk halt Ljusförhållanden och absorbans Näringstillstånd Ämnestransporter Totalt organiskt kol (TOC) Fosfor Kväve Arealförlust Trender fosfor och kväve Trend vattendrag Trend sjöar Bottenfauna Klassning av Ekologisk status Vattendrag Sjöar... 2 BILAGOR Bilaga 1. Segeåns recipientkontrollprogram Bilaga 2. Metodik vattenföring, transportberäkning, kemiska och biologiska undersökningar Bilaga 3. Resultat vattenföring... 3 Bilaga 4. Resultat kemiska analyser Bilaga 5. Resultat halter i flödesproportionella prover, transporter samt arealspecifik förlust Bilaga 6. Resultat föroreningsmängder vid Svedala AR Bilaga 7. Resultat bottenfauna Bilaga 8. Bedömningsgrunder

4 Segeån 216 Sammanfattning Väder och vattenföring Året var i genomsnitt varmare än normalt och hade även något högre nederbörd än normalt. Nederbördsmängderna var ojämnt fördelade med mycket nederbörd några månader. Medelvattenföringen vid Segeåns mynning var 216 ca 1,5 m 3 /s, vilket är tydligt under medelflödet. Vattenföringen var under den normala under större delen av året. Syretillstånd och biologisk syrgasförbrukning Syretillståndet var tillfredsställande vid de flesta mättillfällena under året. En låg halt på 2,6 mg/l uppmättes i Torrebergabäcken under sommaren då vattnet var stagnant och stillastående. I sjöarna uppmättes syrgasövermättnad under sommarens planktonblom, vilket är normalt. I Eksholmssjön var syrgashalten tillfredställande vid det enda besöket i augusti. Den biologiska syrgasförbrukningen (BOD) uppvisade inga större skillnader upp- och nedströms Svedala reningsverk. Ljusförhållanden Hög grumlighet uppmättes som vanligt vid en del tillfällen i Segeån, med högst värde i huvudfåran vid Lilla Mölleberga. Baserat på årsmedelvärdet kunde grumligheten betecknas som stark enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder på sju av nio provpunkter under 216. Av sjöarna uppvisade Börringesjön lägst siktdjup även 216. I Havgårdssjön var vattnet klarast, som mest var siktdjupet 2 m. I jämförelse med perioden uppmättes ganska normala siktdjup utom i Havgårdssjön där siktdjupet i medeltal var högre. Näringstillstånd I jämförelse med jämförvärdet var fosforhalterna i vattendragen 216 normala eller lägre än normalt i de flesta fall. Vad gäller medelvärdena av totalkväve var dessa att betrakta som normala eller lägre än normalt under året. I sjöarna var halterna av fosfor och kväve högst i Börringe- och Fjällfotasjön. Jämförelse med perioden uppvisade låga medelhalter av fosfor. För kväve var medelhalterna något lägre eller normala 216. I Fjällfotasjön uppmättes en onormalt hög halt av ammoniumkväve i juni, vilket kan bero på varmt väder och syrgasbrist vid botten. Ämnestransport Transporten av TOC (totalt organiskt kol), fosfor och kväve var lägre än normalt under 216. De största mängderna transporterades ut i Öresund under högflödena i januari och februari. Totalt beräknas ca 4 ton fosfor, 2 ton kväve och 5 ton TOC ha förts ut till Öresund via Segeån. Arealförlusten för hela avrinningsområdet under 216 var,13 kg fosfor och 5,9 kg kväve per hektar. Bottenfauna Bottenfaunan har liksom tidigare undersökts på två provpunkter upp- och nedströms Svedala reningsverk. Resultatet visade 216 på lågt eller måttligt artantal på lokalerna. Enligt Danskt Faunaindex var djurlivet betydligt påverkat av organiska föroreningar på båda lokalerna. Renvattenkrävande djur, t ex dagsländor, var som vanligt fåtaliga i denna delen av Segeå. Inga stora förändringar kunde ses jämfört med tidigare år, utan lokalerna är fortfarande påtagligt påverkade av näringsbelastning och grumligt vatten. Försurningstillstånd Försurningspåverkan inom området bedöms som obefintlig, då ph under alla årets mätningar legat över neutralpunkten. I Eksholmssjön uppmättes ett lägre ph-värde (6,3), vilket beror på dess naturligt surare vatten. 2

5 Segeån 216 Klassning av vattenkvalitet Tillståndsklass enligt Naturvårdsverket, rapport Naturvårdsverkets klasser anger vattenkvaliteten, där klass 1 anger ett bra eller önskat tillstånd och klass 5 anger ett dåligt eller oönskat tillstånd. För förklaring av klasser, se bilaga 8. Vattendrag Syretillstånd Ljusför- Organiskt Näringstillstånd Bottenfauna hållanden material arealkoefficient Provpunkt min medel 216 medel 216 medel nr läge Syrgashalt Grumlighet TOC fosfor kväve Danskt Fauna- ASPTmg/l FNU mg/l Kg P/ha år Kg N/ha år index index 1 Segeån, upp AR 4, ,8 2 Segeån, ned AR 5, ,4 1,1 4 5, 9 Segeån, L. Mölleberga 6,5 15 9,8 18 Segeån, Valdemarsro 6, 12 9,3,17 8,1 21 Spångholmsbäcken, utlopp 4,7 8,1 9,3 22b Spångholmsbäcken, Torupsvägen 5,3 8, Spångholmsbäcken, upp damm 4,7 6, 14 1 Torrebergabäcken 2, Risebergabäcken 8,8 4,3 6,2 Sjöar Syretillstånd Ljusförhållanden Organiskt Näringstillstånd material Provpunkt min medel 216 medel 216 medel 216 medel 216 nr läge Syrgashalt Siktdjup Grumlighet TOC fosfor kväve N/P-kvot mg/l m FNU mg/l µg/l µg/l Börringesjön 8,9, Fjällfotasjön 7,3, Yddingen 8,1, Havgårdssjön 7,9 1,72 5,6 8, Eksholmssjön 7,2,6 1,

6 Segeån 216 Inledning Föreliggande rapport utgör en sammanställning av resultaten från vattenundersökningarna i Segeån 216 som utförts i enlighet med det kontrollprogram som upprättats av Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd i samråd med länsstyrelsen. Ansvarig för undersökningarna i vattensystemet 216 har varit Ekologgruppen i Landskrona. Uppdragsgivare har varit Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd, som består av representanter för de berörda kommunerna (Svedala, Malmö, Burlöv, Vellinge, Trelleborg, Staffanstorp och Lund), Swedavia, vissa dikningsföretag, samt vissa företag. föreliggande årssammanställning har utförts av Ekologgruppen. Analyser av kväve, fosfor, totalt organiskt kol, klorofyll samt absorbans har gjorts av Alcontrol AB. Kontrollen av Segeåns vattensystem har under det gångna året omfattat totalt 14 provpunkter, varav nio i rinnande vatten samt fem sjöar. Data från vattenkontrollen kommer att finnas tillgängliga på Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråds hemsida: Provtagning, vissa analyser, undersökning av bottenfauna, månadsredovisning samt Havgårdssjön. Foto: Jan Pröjts. 4

7 m3/s m3/s Segeån 216 Väderlek och vattenföring Vid väderstationen i Malmö uppmättes årsmedeltemperaturen under 216 till 9,5 o C, vilket var i nivå med 215 och samtidigt tydligt högre än medelvärdet för perioden (7,8 o C). Året var således varmt, med högre medeltemperaturer än normalt under tio månader. Månader med stora temperaturöverskott var framförallt februari, maj, september och december. Den senare månaden var således varmare än både mars och november o C Temperatur i Malmö Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 216 Normal Nederbörden 216 mättes till totalt 637 mm, något över normalvärdet för perioden (64 mm). Nederbörden var ojämnt fördelad under året, med störst överskott i juni och juli. Av förklarliga skäl påverkade nederbördsmönstret medelvattenföring och övriga resultat under aktuella månader. Minst nederbörd föll i september, vilket var en bidragande orsak till låga flöden under hösten. Vid Segeåns mynning var årsmedelvattenföringen 216 enligt S-hype-modellen 1,5 m 3 /s, vilket var under medelvattenföringen för åren : 2,6 m 3 /s. Den högsta beräknade veckomedelvattenföringen (6 m 3 /s) noterades i vecka 6. Årets lägsta vattenföring uppmättes i vecka 38 med endast,16 m 3 /s. Som figuren nedan visar var månadsmedelvattenföringen tydligt lägre än normalt under större delen av året. Endast i februari var vattenföringen nära normalt. Ytterligare vattenföringsuppgifter redovisas i bilaga mm Nederbörd i Malmö Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 216 Normal Årsmedelvattenföring mynning Månadsmedelvattenföring mynning Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec flöde 216 medel

8 mg/l Segeån 216 Vattenkemi - vattendragen Syretillstånd, syreförbrukning och organisk halt Syrgashalterna och syrgasmättnaden var tillfredställande under de flesta av provtagningstillfällena under året och underskred 5 mg/l vid ett tillfälle under lågflöde i augusti i Torrebergabäcken (pkt 1) då endast 2,6 mg/l uppmättes vid stillastående och stagnant vatten. Eftersom provtagning endast sker varannan månad är det svårt att veta mer exakt hur låga syrgashalterna varit i vattendraget. I huvudfåran vid mynningen understeg syrgashalten 5 mg/l vid tre tillfällen i juni och juli i samband med veckoprovtagning. Som lägst uppmättes en halt på 4,2 mg/l den 27 juli. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var den organiska halten baserat på årsmedelvärdet av TOC: mycket hög (>16 mg/l) i huvudfårans övre delar (pkt 1) hög (12 16 mg/l) nedströms Svedala (pkt 2) och i Spångholmsbäckens övre och mellersta delar (pkt 23 och 22b) måttligt hög (8 12 mg/l) i nedre delarna av huvudfåran (pkt 9 och 18), Spångholmsbäckens nedre delar (pkt 21) samt i Torrebergabäcken (pkt 1) låg (4 8 mg/l) i Risebergabäcken (pkt 15) Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var syretillståndet 216 (baserat på minvärden): syrerikt (>7 mg/l) på fyra provpunkter måttligt syrerikt (5 7 mg/l) på provpunkterna 1, 2, 18 och 22b syrefattigt (1 2,9 mg/l) på provpunkt 1 Den biologiska syrgasförbrukningen (BOD), mäts upp- och nedströms Svedala reningsverk (provpunkt 1 och 2). Skillnaderna mellan provpunkterna var små även under 216. Högst förbrukning uppmättes på uppströmspunkten i juni (7,2 mg/l). Jämfört med 215 var medelvärdet något lägre. Den organiska halten (i form av TOC) var vid ett flertal tillfällen hög eller mycket hög, framförallt i de övre delarna av Segeå. Halterna var högst uppströms Svedala (pkt 1) och lägst i Risebergabäcken (pkt 15), baserat på årsmedelvärdet. De höga halterna av organiskt material uppströms Svedala beror på tydlig påverkan från Börringesjön Syrgashalt b huvudfåran biflöden MEDEL-VÄRDE MIN-VÄRDE MAX-VÄRDE 6

9 ms/m FNU Segeån 216 Ljusförhållanden och absorbans Värden för grumligheten (turbiditeten) visade samma mönster som tidigare, med högst värden i huvudfåran. Årets högsta värde (46 FNU) uppmättes vid Lilla Mölleberga (pkt 9) i februari. Som figuren till höger visar var grumligheten som lägst i Risebergabäcken även under 216 (pkt 15). Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var vattnet baserat på årsmedelvärdet 216: starkt grumlat (>7, FNU) på sju provpunkter betydligt grumlat (2,5 7, FNU) i Spångholmsbäckens övre del (pkt 23) samt i Risebergabäcken (pkt 15) Absorbans mäts fr o m 21 inom recipientkontrollen. Medelvärdet var högst i Spångholmsbäckens övre delar (pkt 23) ,3,2,1, Grumlighet b huvudfåran biflöden MEDEL-VÄRDE MIN-VÄRDE MAX-VÄRDE Absorbans b huvudfåran biflöden MEDEL-VÄRDE MIN-VÄRDE MAX-VÄRDE Försurningstillstånd och ledningsförmåga ph-värdena varierade mellan 7,4 8,2 under året, en bit över neutralpunkten (ph 7). Som konstaterats tidigare föreligger inga stora skillnader mellan olika delar av avrinningsområdet vad gäller ph-värdet och det finns heller inga tendenser till försurningsproblem p g a vattendragets välbuffrade karaktär. Provpunkten uppströms Svedala (pkt 1) är till stor del påverkad av vatten från Börringesjön, varför variationerna är ovanligt låga där under året. 12 Ledningsförmåga 216 Vad gäller ledningsförmågan (konduktiviteten, mått av antalet lösta joner i vattnet) noteras oftast högst värden i de delar av avrinningsområdet som är mest påverkade av avlopp och jordbruk, d v s i vattendragets nedre delar. Årets högsta värde på 15 ms/m uppmättes i Spångholmsbäcken i juni. Risebergabäcken (pkt 15) hade högst medelvärde under året b huvudfåran biflöden MEDEL-VÄRDE MIN-VÄRDE MAX-VÄRDE 7

10 ug/l ug/l Segeån 216 Näringstillstånd Fosfor Under året uppmättes förhöjda halter av totalfosfor framförallt under sommarens lågflöden. Årets högsta halt uppmättes i Torrebergabäcken under lågflödet i augusti (pkt 1, 27 µg/l). Årsmedelhalterna 216 var normala eller låga i de flesta fall, jämfört med perioden Totalfosfor (Tot-P) b huvudfåra biflöden MEDEL2-215 MIN-VÄRDE 216 MEDEL-VÄRDE 216 MAX-VÄRDE 216 Kväve Kvävehalterna brukar normalt vara som högst under vinterns högflöden och lägst under sommarens lågflöden. Under 216 uppmättes de högsta halterna av totalkväve i februari och december, med som högst halt i Torrebergabäcken (pkt 1) med 77 µg/l. Variationerna i halt under året var störst på mer jordbrukspåverkade provpunkter. Lägst halter uppmättes under lågflödet i augusti. Vad gäller årsmedelvärdet för totalkväve under 216 visar en jämförelse med perioden på ganska normala eller låga värden. Lägst medelhalt under året noterades på uppströmspunkten i Spångholmsbäcken (pkt 23), vilken är minst jordbrukspåverkad. Andelen nitrat+nitritkväve (NO 3 +NO 2 -N) uppgick i medeltal till 4-88 % av det totala kvävet, baserat på halter. I huvudfåran ökade andelen successivt nedåt på de fyra provpunkterna ( %). Uppströmspunktens lägre andel beror på påverkan från Börringesjön, framförallt under sommaren, då halten av nitratkväve i sjön är obefintlig. I Spångholmsbäckens uppströmspunkt (pkt 23) brukar andelen nitratkväve vara låg p g a liten andel omgivande jordbruksmark. Generellt är andelen nitratkväve högst under vinterns högflöden då utsköljningen av den lättlösliga nitraten är som störst. Detta märktes tydligt under högflödet i december, då nitrathalterna var kraftigt förhöjda i förhållanden till oktober på flera provpunkter Totalkväve (Tot-N) b huvudfåran biflöden MEDEL2-215 MIN-VÄRDE 216 MEDEL-VÄRDE 216 MAX-VÄRDE 216 Ammoniumkväve (NH 4 -N) brukar normalt förekomma med högst halter under vintern, då även nitrathalten är som högst. Förhöjningar av ammoniumkvävehalten kan vara negativt för djurlivet i ån. Årets högsta halt uppmättes nedströms Svedala i juni (pkt 2, 77 µg/l). Högst uppmätta ammoniumkvävehalt i utgående vatten från reningsverket i Svedala var 56 µg/l (februari). Under övriga månader varierade halten mellan 32 och 41 µg/l. Påverkan från reningsverket på Segeån torde vara högst under lågflödesperioderna då utspädningseffekten är liten. 8

11 totalfosfor µg/l Segeån 216 Fosfor och kväve - jämförelse mellan olika provpunkter I diagrammet nedan redovisas en jämförelse mellan totalfosfor- och totalkvävehalterna i de olika grenarna i Segeåns vattensystem baserat på årsmedelvärdet för 216. Figuren visar alltså grafiskt näringsbelastningen i stora drag. Spångholmsbäcken avviker från övriga delar genom framförallt lägre kvävehalter. En viss skillnad förelåg i kvävehalten mellan de övre och nedre delarna av huvudfåran, med högst medelhalt nedströms Svedala (pkt 2). Intressant är också att översta och nedersta provpunkterna i vattensystemet (1 resp. 18) hade ungefär samma halter Spångholmsbäcken 22b 4 1 Torrebergabäcken 15 Risebergabäcken Huvudfåran totalkväve µg/l 9

12 Segeån 216 Yddingesjön. Foto: Jan Pröjts. 1

13 m Segeån 216 Vattenkemi - sjöarna Syretillstånd och organisk halt Syrgashalterna och syrgasmättnaden var tillfredsställande i sjöarna vid alla provtagningstillfällena under året (mätperiod maj september). Syrgasövermättnad (>1 % mättnad) uppmättes vid flera tillfällen, som högst 129 %. Vattentemperaturerna översteg inte 2 C under säsongen, men var höga in i september p g a det varma vädret. Enda mätningen i Eksholmssjön i augusti gav en syrgashalt på 7,5 mg/l. Gällande organiskt material (TOC) så uppmättes högst halt i Eksholmssjön, följt av Fjällfotasjön. I Eksholmssjön är halten av humöst material hög i vattnet. Halten av TOC var som vanligt lägst i Havgårdssjön. Ljusförhållanden och absorbans Siktdjupet i sjöarna är beroende dels av mängden plankton i vattnet, dels mängden uppvirvlat bottensediment från grundare partier. Eftersom samtliga undersökta sjöar är näringsrika, var siktdjupet lågt även under 216. Börringesjön hade lägst siktdjup med,3 m i medeltal vid fem provtagningar, medan Fjällfotasjön hade något högre siktdjup. Dessa sjöar är något olika, med mer dominans av lergrumlat och gulbrunt vatten i Börringesjön. I Yddingen var siktdjupet något högre än i Fjällfotasjön, men är även den utsatt för grumling i samband med vind. I den djupare och mer vindskyddade Havgårdssjön var siktdjupet större, i medeltal 1,6 m. Vid första provtagningen i maj brukar sjön uppvisa klart, fint vatten. I år var siktdjupet utan vattenkikare hela 2, m vid denna tidpunkt. Variationerna i siktdjup var som vanligt små i de mest grumliga sjöarna under säsongen. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var syretillståndet baserat på minimihalten under tre år ( ): syrerikt (>7 mg/l) i alla sjöarna Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var halten av organiskt material (TOC): mycket hög (>16 mg/l) i Börringesjön, Fjällfotasjön, Yddingen och Eksholmssjön måttligt hög (8 12 mg/l) i Havgårdssjön I år var siktdjupet lågt (,5 m) vid det enda besöket i augusti. Samtliga sjöar utom Havgårdssjön hade 216 lågt siktdjup (<1 m) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (mätning med vattenkikare). Som figuren nedan visar var siktdjupet i Havgårdssjön ovanligt stort jämfört med tidigare, vilket troligen har samband med sjunkande näringshalter. 2, 1,5 1,,5, Siktdjup Börringesjön Fjällfotasjön Yddingen Havgårdssjön Eksholmssjön MEDEL2-215 MIN-VÄRDE 216 MEDEL-VÄRDE 216 MAX-VÄRDE 216 Eksholmssjön avviker från övriga sjöar i sin vattenkemi och allmänna utseende genom mer humöst vatten, eftersom den är påverkad av tillrinning från omgivande myrmarker. ph- och ledningsförmågan är lägre än i de andra sjöarna, vilket också var tydligt 216 (ph 6,3). Den är dock ganska näringspåverkad. 11

14 ug/l mg/m3 Segeån 216 Lågt siktdjup är i de flesta fall korrelerat med höga värden för grumlighet. Detsamma gäller för halten av klorofyll a, vilken ger ett grovt mått på växtplanktonbiomassan i vattnet. Högst klorofyllhalt uppmättes i Fjällfotasjön så sent som i september (86 mg/m 3 ). Av sjöarna hade Börringesjön och Fjällfotasjön högst medelhalt 216. Havgårdssjön och Eksholmssjön hade betydligt lägre halter än de andra sjöarna Klorofyll a 216 Absorbans är analyserad i sjöarna under säsongen. Lägst värden uppvisade som vanligt Havgårdssjön. I Eksholmssjön är värdet alltid naturligt mångdubbelt högre än i de andra sjöarna, beroende på humöst vatten.,7,6,5,4,3,2,1, Absorbans 216 Börringesjön Fjällfotasjön Yddingen Havgårdssjön Eksholmssjön MEDEL-VÄRDE MIN-VÄRDE MAX-VÄRDE 4 2 Börringesjön Fjällfotasjön Yddingen Havgårdssjön Eksholmssjön MEDEL-VÄRDE MIN-VÄRDE MAX-VÄRDE Näringstillstånd Fosfor Eftersom samtliga sjöar kan betraktas som näringsrika är också halterna av totalfosfor höga. Halterna brukar vara som högst under den intensivaste planktonblomningen, vilket är beroende av vädret. Högst halt uppmättes 216 i Fjällfotasjön i juni (15 µg/l). Medelhalten var dock högst i Börringesjön. Liksom tidigare år var fosforhalterna i Yddingen och Havgårdssjön tydligt lägre än i ovanstående sjöar. Den enda provtagningen i Eksholmssjön i augusti resulterade i en totalfosforhalt på 6 µg/l, vilket var i nivå med 215. Vid jämförelse med perioden noterades generellt låga halter i alla sjöar under 216. Figuren nedan visar också att haltvariationerna under säsongen är störst i de mest näringsrika sjöarna. Se vidare sidan 16 angående trender för fosforhalten i sjöarna Totalfosfor (Tot-P) Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var medelhalten av totalfosfor under 216: mycket hög i Börringesjön, Fjällfotasjön och Eksholmssjön (51 1 µg/l) hög i Yddingen och Havgårdssjön (25 5 µg/l) 5 Börringesjön Fjällfotasjön Yddingen Havgårdssjön Eksholmssjön MEDEL2-215 MIN-VÄRDE 216 MEDEL-VÄRDE 216 MAX-VÄRDE

15 ug/l Segeån 216 Kväve Totalkvävehalterna under året följde det förväntade mönstret med högst halter i de mest näringsrika Börringe- och Fjällfotasjön. Maxhalten uppnåddes i juni i Fjällfotasjön (37 µg/l). I de tre andra sjöarna var halterna lägre och höll sig i de flesta fall mellan 1 och 2 µg/l. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder visade resultaten 216 (baserat på årsmedelvärdet) på: mycket höga totalkvävehalter ( µg/l) i tre sjöar hög totalkvävehalt ( µg/l) i Havgårdssjön och Eksholmssjön kväve fosforbalans i tre sjöar (N/P-kvot 15 3) kväve-överskott i Fjällfotasjön och Yddingen (N/P-kvot >3) botten. Vid ytan märktes detta inte tydligt även om syrgashalten var något lägre än normalt (7,3 mg/l). I Havgårdssjön uppmättes en detekterbar halt av ammoniumkväve vid fyra av fem tillfällen under 216, vilket är mer än vanligt. Vad gäller årsmedelvärdet för totalkväve 216 visar en jämförelse med perioden på låga eller normala halter i sjöarna. Se vidare sidan 16 angående trender för kvävehalten i sjöarna Totalkväve (Tot-N) Större delen av kvävet är bundet i organisk form under sommarmånaderna, då proverna tas. Halten av nitrat+nitritkväve är då mycket låg, oftast under detektionsgränsen, eftersom upptaget av lättillgängligt kväve är stor genom den kraftiga planktontillväxten. Högsta halt uppmättes i Havgårdssjön vid första provtagningen i maj (3 µg/l). Även halterna av ammoniumkväve brukar ligga under detektionsgränsen i sjöarna. Ett anmärkningsvärt undantag 216 noterades i Fjällfotasjön i juni, då en kraftigt förhöjd halt uppmättes ute i sjön (11 µg/l). Troligen var orsaken det varma vädret och syrgasbrist vid 1 Börringesjön Fjällfotasjön Yddingen HavgårdssjönEksholmssjön MEDEL2-215 MIN-VÄRDE 216 MEDEL-VÄRDE 216 MAX-VÄRDE

16 ton m3/s ton m3/s ton m3/s ton m3/s Segeån 216 Ämnestransporter Totalt organiskt kol (TOC) Den största transporten av TOC skedde under högflödet i januari (142 ton). Under stora delar av året var transporten låg, som lägst i september, med endast 4 ton. 15 Månadstransport TOC 6 Den sammanlagda transporten av totalt organiskt kol till Öresund uppgick 216 till endast 496 ton, vilket är endast ungefär hälften av medeltransporten under perioden (933 ton). Skillnaderna beror i hög grad på variationer i vattenföringen, som figuren till höger visar. 1 5 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec TOC ton medelflöde m3/s Årstransport TOC TOC ton medelflöde m3/s Fosfor Fosfortransporten var som högst under högflödesperioderna, med som mest 1,2 ton under januari (27 % av årets hela mängd under månaden). Under stora delar av årets lågflöden var transporten mycket låg (som minst,5 ton i september). Ingen tydligt transportökning skedde under hösten, vilket brukar vara fallet. 1,5 1,,5 Månadstransport fosfor Sammanlagt uppgick transporten av fosfor till Öresund till 4,2 ton 216, vilket är tydligt lägre än transporten 215 (6,2 ton) och långt under medeltransporten för perioden Transporten följer flödena ganska väl, som figurerna till höger visar., Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Tot-P ton medelflöde m3/s Årstransport fosfor Tot-P ton medelflöde m3/s 14

17 ton m3/s ton m3/s Segeån 216 Kväve Transporten av kväve under 216 följde flödet väl som figuren till höger visar. Transporterna var högst under högflödet i januari, med 58 ton (29 % av årets kvävemängd). Från april till oktober var däremot transporterna av kväve låga. Som lägst var transporten i september, då endast,8 ton kväve nådde Öresund Månadstransport kväve Nitratkväve utgjorde i medeltal 75 % av det totala kväveutflödet. Baserat per månad var andelen som lägst i augusti (59 %) och som högst i december (88 %). Transporten av totalkväve till Öresund 216 uppgick till endast 199 ton, vilket var i nivå med bottenåren 23 och 29. Enligt figuren till höger framgår att transporten av kväve i stora drag följer årsmedelvattenföringen, med stora skillnader mellan olika år. Svedala reningsverks andel av den totala belastningen på Öresund redovisas närmare i bilaga 6. År 216 har reningsverkets andel varit 4,8 % för fosfor och 3,6 % för kväve. Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Tot-N ton medelflöde m3/s Årstransport kväve Tot-N ton medelflöde m3/s Arealförlust Arealförlusten för totalfosfor 216 var,13 kg/ha inom hela Segeåns avrinningsområde. I medeltal åren var den specifika förlusten,17 kg/ha och år. Arealförlusten för totalkväve uppgick samtidigt under 216 5,9 kg/ha. I medeltal under åren var förlusten 8,1 kg/ha och år. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var den arealspecifika förlusten för Segeån som helhet under treårsperioden: Vid provpunkt 2 nedströms Svedala reningsverk var arealförlusten för totalfosfor 216,23 kg/ha. För totalkväve var arealförlusten 8, kg/ha. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var arealförlusten vid provpunkt 2: extremt hög för totalfosfor hög för totalkväve hög för totalfosfor hög för totalkväve 15

18 µg/l µg/l µg/l ug/l Segeån 216 Trender fosfor och kväve Trend vattendrag Vattenföringen under året påverkar halterna av både kväve och fosfor, vilket försvårar en utvärdering av eventuella trender i kväve- och fosforbelastningen under längre tidsperioder. Genom att dividera årstransporten av kväve och fosfor med den totala vattenföringen kan man till en viss del kompensera för vattenföringens inverkan vid utvärdering av eventuella trender. Transportens storlek påverkas emellertid i hög grad av hur högvattenflödena är fördelade under året och hur väderlek samt hydrologiska förhållanden i övrigt ser ut vid dessa flödestoppar. De flödesviktade halterna kan således inte till fullo kompensera för vädrets nycker under de olika åren. Trendlinjen i figurerna visar att både fosfor och kväve tenderar att minska under perioden inom Segeåns vattensystem. Tendensen finns också inom andra sydvästskånska vattendrag. Sedan 2 har dock inga större förändringar skett Trend fosfor mynningen flödesviktad halt fosfor Trend kväve mynningen flödesviktad halt kväve Trend sjöar Figurerna visar resultaten för fyra sjöar under perioden gällande halten totalfosfor och totalkväve med trendlinjer inlagda (5 prov/år). Börringesjön Trenden under perioden är nedåtgående för både fosfor och kväve under 2-årsperioden, även om halterna fortfarande är höga. Under de senaste 1 åren har dock halterna åter vänt uppåt Börringesjön totalfosfor Börringesjön Tot-N

19 µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Segeån 216 Fjällfotasjön Endast en svag trend nedåt kan ses under 2- årsperioden. Sjön har de högsta halterna av de undersökta sjöarna. Under den senaste tioårsperioden har halterna åter vänt uppåt Fjällfotasjön totalfosfor Havgårdssjön Trenden är tydligt nedåtgående under 2- årsperioden. Dock har värdena för kväve planat ut under senaste 1-årsperioden. Sjön är den minst näringsrika av de undersökta sjöarna Havgårdssjön Tot-P Fjällfotasjön totalkväve Havgårdssjön Tot-N Yddingen Ingen tydlig trend kan ses gällande fosfor under 2-årsperioden, dock nedåtgående för kväve. Kvävehalten har dock vänt uppåt det senaste decenniet. 12 Yddingen totalfosfor Yddingen totalkväve

20 Segeån 216 Bottenfauna I Segeån vid Brännemölla uppströms Svedala reningsverk (provpunkt 1) var bottenfaunasamhället under 216 betydligt påverkat av näringsämnen enligt Danskt Faunaindex, som ger ett mått på organiskeutrofierande föroreningar. Således var bedömningen samma som 215. Artantalet kunde betecknas som måttligt. Liksom tidigare var mer föroreningståliga grupper dominerande i antal framför renvattenkrävande. Filtrerande nattsländor inom gruppen Hydropsyche var talrika, vilket är vanligt nedströms sjöar då den organiska halten är hög. Renvattenkrävande djur var fåtaliga, och dagsländor hittades endast i ett exemplar. Inga rödlistade eller ovanliga arter hittades i proverna. Lokalen nedströms Svedala reningsverk (provpunkt 2) uppvisade i år betydlig föroreningsgrad enligt Danskt Faunaindex, således samma bedömning som tre tidigare år. Liksom på uppströmslokalen var föroreningståliga djur dominerande i antal framför renvattenkrävande. Den relativt stora mängden bäckvattenbaggar indikerar dock relativt goda syrgasförhållanden på lokalen under säsongen, trots näringsbelastningen. Antalet individer av dagsländor var som vanligt högre än på uppströmslokalen. Sammanfattningsvis var påverkansgraden enligt föroreningsindexet betydlig på lokal 1 uppströms Svedala och betydlig på lokal 2 nedströms Svedala. Antal arter av dag-, bäck- och nattsländor (EPT-index) har varierat en del under åren, framförallt på uppströmslokalen, vilket torde indikera instabila förhållanden för dessa grupper där. På nedströmslokalen har en viss försämring av EPT-indexet skett sedan 21. obetydlig stark-mkt stark 12 1 svag måttlig betydlig stark mkt stark 8 6 Föroreningspåverkan enligt Danskt Faunaindex (DFI) Segeå, uppströms AR Segeå, nedströms AR EPT-index Artantal av dagsländor, bäcksländor och nattsländor Inga rödlistade eller ovanliga arter noterades på lokalen. 4 2 Segeå, uppströms AR Segeå, nedströms AR Provpunkt nr läge Antal taxa Antal ind/m2 Shannons div.index ASPTindex Danskt Föroreningsindex Naturvärdesindex poäng bedömning poäng bedömning 1. Segeå, Brännemölla (upp AR) ,4 4,8 4 betydlig allmänt 2. Segeå, L. Svedala (ned AR) ,4 5, 4 betydlig allmänt 18

21 Segeån 216 Klassning av Ekologisk status Inom vattenförvaltningen tillämpas statusklassning enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19). Statusklassning görs i en fallande femgradig skala: Hög, God, Måttlig, Otillfredställande och Dålig. För Segeån 216 har klassning gjorts för fosfor och bottenfauna i vattendrag samt för fosfor och siktdjup i sjöar. Vattendrag Näringsämnen Fosfor Klassningen har räknats ut genom kvoten= referensvärde/medelvärde totalfosforhalt Referensvärden har inhämtats från Viss, VattenInformationsSystem Sverige och gäller perioden Vattenförekomst (provpunkt) Segeå: Spångholmsbäcken-Börringesjön (2) Segeå: Torrebergabäcken-Spångholmsbäcken (9) Segeå: Havet-Torrebergabäcken (18) Spångholmsbäcken (21) Torrebergabäcken (1) Fosfor status Dålig Dålig Dålig Otillfredställande Måttlig Erhållen EK (Ekologisk kvalitetskvot) 216 varierade mellan,92 och,47. I de tre vattenförekomsterna i huvudfåran varierade kvoten mellan,92 till,119. Jämfört med 215 får samtliga vattenförekomster samma status. Om vattenförekomsterna ska uppnå god status och EK ligga över,5 måste medelhalten sänkas till 25 µg/l i Segeå, till 4 µg/l i Spångholmsbäcken samt till 8 µg/l i Torrebergabäcken, baserat på aktuella referensvärden. Bottenfauna Klassningen räknas ut genom en sammanvägning av indexen ASPT (ekologisk kvalitet), DJ (näringspåverkan) samt MISA (surhet). Index med sämst klassning avgör den sammanvägda klassningen. För klassningen av bottenfauna vid provpunkterna 1 och 2 erhölls 216 god status för provpunkt 1 och hög för provpunkt 2, om man följer indexen strikt. I det första fallet berodde resultatet på en ekologisk kvot på strax under,9 gällande ASPT-indexet, d v s under hög status. Resultat gällande näringspåverkan (DJ) ger hög status enligt indexet, men överensstämmer inte med resultatet från Danskt Faunaindex i föregående avsnitt. Detta index ger troligen en mer rättvis bild av näringspåverkan i vattendraget, något som även de vattenkemiska resultaten visar på. En expertbedömning av resultaten visar på status sämre än hög på båda provpunkterna. 19

22 Segeån 216 Sjöar Nedanstående tre sjöar utgör vattenförekomster inom vattenförvaltningen och statusen kan således bedömas. Näringsämnen - Fosfor Klassningen har räknats ut genom kvoten=referensvärde/medelvärde totalfosforhalt Referensvärden har inhämtats från Viss, VattenInformationsSystem Sverige och gäller perioden Provpunkt Börringesjön Fjällfotasjön Yddingen Fosfor status Dålig Dålig Otillfredställande Resultatet överensstämmer ganska väl med klassningen enligt bedömningsgrunderna på sidan 3, och statusen är densamma som 215. Erhållen EK (Ekologisk kvalitetskvot) 216 varierade mellan,14 och,244. Om sjöarna skall uppnå god status gällande fosfor måste kvoten överskrida,5 och medelhalten således sänkas till 2 3 µg/l i ovanstående sjöar. För att uppnå måttlig status och EK >,3 gäller medelhalten 35 4 µg/l. Ljusförhållanden - Siktdjup Klassningen har räknats ut genom kvoten=medelvärde siktdjup 216/referensvärde. Referensvärde har inhämtats från Viss, VattenInformationsSystem Sverige. Provpunkt Börringesjön Fjällfotasjön Yddingen Siktdjup status Dålig Dålig Dålig Som resultat har erhållits en kvot tydligt under,25, vilket ger en dålig status för de tre sjöarna. Beräknad status är densamma som 215. Om sjöarna skall uppnå god status gällande siktdjup måste kvoten överskrida,5 och siktdjupet öka till minst 1,5 2 meter i ovanstående sjöar. Måttlig status kräver siktdjup på ca 1,2 meter. 2

23 Segeån 216 Bilaga 1 Segeåns recipientkontrollprogram Nr Provpunkt Provtagningsplats Koordinat RN Kommun Frekvens/år Vattendrag 1 Sege å, uppstr. Svedala AR Brännemölla Svedala 6 2 Sege å, nedstr. Svedala AR söder Krågeholm Svedala 6 9 Sege å Lilla Mölleberga Malmö 6 18 Sege å NV Valdemarsro Burlöv 6 18i Sege å NV Valdemarsro Burlöv Spångholmsbäcken vid utlopp till Sege å Svedala 6 22b Spångholmsbäcken bron vid Torupsvägen Svedala 6 23 Spångholmsbäcken uppstr. Torupsdammen Svedala 6 1 Torrebergabäcken vägbron NO Mölleberga Staffanstorp 6 15 Risebergabäcken bro 25 m upp utflödet Malmö 6 Sjöar Börringesjön centrala delarna Svedala 5 Fjällfotasjön centrala delarna Svedala 5 Yddingen centrala delarna Svedala 5 Havgårdssjön centrala delarna Svedala 5 Eksholmssjön centrala delarna Svedala 1 Förklaringar provtagningsfrekvens 6 ggr/år -februari, april, juni, augusti, oktober, december 5 ggr/år -maj-september, 1 ggr/år-augusti 52 ggr/år-veckoprovtagning (blandas flödesproportionellt till månadsprover efter årets slut) Förklaringar program Vattendrag Sjöar Veckoprovtagning 18i Temperatur Temperatur Temperatur ph ph Konduktivitet Konduktivitet Konduktivitet Syrgas Grumlighet Grumlighet Syrgasmättnad Syrgas Syrgas Syrgasmättnad Syrgasmättnad TOC TOC TOC Totalfosfor Totalfosfor Totalfosfor Nitrat+nitritkväve Nitrat+nitritkväve Nitrat+nitritkväve Totalkväve Ammoniumkväve Ammoniumkväve Totalkväve Totalkväve Absorbans Siktdjup Klorofyll a Absorbans BOD 7 : Biologisk syrgasförbrukning, endast provpunkt 1 och 2. Bf: Bottenfauna, 1 gång/år (höst) vid provpunkt 1 och 2. 21

24 Segeån 216 Bilaga 2 Metodik Vattenföring och transportberäkning Vattenföringsuppgifter har inhämtats från SMHI:s vattenföringsstation vid Svedala. Värden har erhållits från SMHI för varje provtagningsdag och redovisats på nedströms liggande provpunkt (provpunkt 2). Även årssammanställning av vattenföringsvärden har erhållits från SMHI. Vattenföringsuppgifter för transportberäkningen vid mynningen av Segeån (provpunkt 18) har erhållits från SMHI:s S-Hype-modell, som sedan 21 ersatt den tidigare PULS-modellen. Tidigare transportberäkningar fram till 29 är beräknade enligt PULS-modellen. Transportberäkningarna av totalkväve, nitrat+nitritkväve, totalfosfor och TOC har grundats på halterna i månadsprov som blandats flödesproportionellt av veckoprov från provpunkten 18 (intensivstationen). Vid beräkningar för transporter och arealförluster vid provpunkt 2 har årsmedelflöde och årsmedelhalt använts. Kemiska vattenundersökningar All provtagning har utförts av Ekologgruppen (ackred. nr 1279) och följt Svensk Standard SS Proverna i vattendragen togs i mitten av åfåran eller från strandkanten med hjälp av en käpphämtare alternativt från bro med en ruttnerhämtare. I sjöarna har proven tagits från båt i mitten av sjön med ruttnerhämtare (ytprov). Mätning av syrgas och temperatur gjordes i fält. Proverna förvarades mörkt och svalt under transporten till laboratoriet. Veckoprovtagning har skett en gång i veckan (52 ggr/år) vid punkt 18. Vattenproven har sedan frysts för att vid årets slut blandas flödesproportionellt till månadsprov (12 st). Provtagningen har omfattat nedanstående parametrar. Parameterlista Hänvisningar görs till analysmetod enligt Svensk Standard utgiven av Standardiseringskommissionen i Sverige och laboratorium (EG = Ekologgruppen, Landskrona, ackred. nr och ALcontrol AB, ackred. nr. 16). Parameter Metod Mätosäkerhet* Laboratorium Provtagning SS 28185, SS28194, SS-EN ISO EG Temperatur SS 28185, instr. WTW, Oxi EG ph SS-EN ISO 1523:212 4% EG Konduktivitet SS-EN 27888, utg. 1, mod 1% EG Grumlighet (turbiditet) SS-EN ISO 727, utg. 1 25% EG Syrehalt SS-EN ISO 5814: % EG Syremättnad SS-EN ISO 5814: % EG Biokemisk syreförbrukning, BOD7** SS-EN , utg 1 35% EG Siktdjup Handledn f miljöövervakn, hav, mod. 15% EG Totalt organiskt kol, TOC SS-EN % Alcontrol AB Totalfosfor, Tot-P SS-EN ISO : % Alcontrol AB Nitrit+nitrat-kväve, NO2+3-N SS-EN ISO :213 C 1-25% Alcontrol AB Ammoniumkväve, NH4-N SS-EN ISO :213 B 15-3% Alcontrol AB Totalkväve, Tot-N SS-EN ISO 1226: % Alcontrol AB Klorofyll a SS mod 15-3% Alcontrol AB Absorbans, 42 nm, filt SS-EN ISO 7887:212, C mod 15% Alcontrol AB *angivna mätosäkerheter är haltberoende och beräknade med täckningsfaktor 2. Närmare uppgifter kan erhållas från respektive laboratorium. **beträffande BOD7 redovisas, på kundens begäran, även värden utanför ackrediterat mätområde (,5-6 mg/l). 22

25 Bottenfauna Segeån 216 Bilaga 2 Undersökningen har utförts av Ekologgruppen i Landskrona AB, som är av Swedac ackrediterat organ. Metodiken följer följande metoder, vilka Ekologgruppen är ackrediterade för (ackred nr 1279): SS EN ISO 187:212 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag - tidsserier, Ver 1:1, Jan Pröjts har stått för provtagningen, utfört de taxonomiska bestämningarna och sammanställt resultaten. Tilda Holmström utförde sorteringsarbetet. Undersökningen har omfattat två provpunkter i rinnande vatten. Bottenfaunaproverna togs den 28 november 216. Vid varje provpunkt i vattendragen togs 5 sparkprov över en sträcka av vardera 1 m under 6 sekunder. Proven togs över likartade substrat, företrädelsevis över hårda bottnar med inslag av block, sten, grus och sand. Delproven har hållits isär. Utöver sparkproven togs ett kvalitativt sökprov under 1 minuter i de miljöer som fanns på lokalen, men som inte blivit representerade i sparkproverna. Proven konserverades i fält med etanol (8 %) till en koncentration av ca 7 %. En skiss över lokalen och platserna för de enskilda delproven ritades in på en fältblankett. Varje lokal fotograferades och fotopunkt markerades på skissen. Lokalbeskrivningen följer Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Lokalbeskrivningen, Ver Provpunkternas lämplighet för bottenfaunaprovtagning kommenteras också. Med bra lokal eller bra prov menas i detta sammanhang en lokal med hård botten där olika substrat finns representerade (sand, grus, sten och block) och att djup och vattenflöde inte är större än att man kan gå ut i ån med sjöstövlar. Med en dålig lokal avses en lokal där bottnen är av annan karaktär t ex mjuk och dyig eller bara består av större block och/eller där det p g a djup eller flöde ej går att komma ut i åfåran. Sorteringsarbetet har skett på laboratorium under starkt ljus och förstoring. En sortering och noggrann utplockning av allt insamlat material har skett. För räkning av vissa mikroskopiska djur, som ibland förekommer i så stora mängder att det är orimligt att plocka ut dem (t ex Chironomidae, Simuliidae och Oligochaeta) har 2 % av provet tagits ut och räknats i mikroskop. Artbestämningsarbetet har utförts under preparer- och ljusmikroskop. Provtagningskvalitet Undersökningens provtagningskvalitet har beräknas som den förändring av antalet taxa som blir då det sista delprovet räknats med (räknas i delprovsordning ). Värdet redovisas i artlistetabellen där det klassas enligt följande. Om förändringen är < 8 % bedöms provtagningskvaliteten vara mycket god (anges med blåfärgad cell och värde >92), 3 8 % god (gul cell, värde 7 92) och > 3 % svag (orange cell, värde under 7). Art- och individantal Antalet påträffade taxa (arter) för varje lokal har räknats fram både exklusive och inklusive sökprovets arter. Vid utvärderingen har antalet taxa angivits inklusive sökprovets arter. En beräkning har också gjorts av antalet individer per lokal och per kvadratmeter. Dessa uppgifter skall dock endast ses som mycket grova skattningar, eftersom metoden inte är helt kvantitativ. Vid utvärderingen kommenteras antal påträffade taxa (inklusive sökprov) och antal individer/m 2 med följande begrepp: mycket lågt lågt/litet måttligt högt mycket högt antal taxa < >45 antal individer/m 2 < >4 23

26 Segeån 216 Bilaga 2 Funktionella grupper Beroende på hur djuren samlar in sin föda kan de delas in i så kallade funktionella grupper: 1. Filtrerare: Lever av plankton och detritus från den fria vattenmassan, som de fångar genom att filtrera vattnet med nät eller tentakler. 2. Detritusätare: Äter detritus (halvnedbrutet organiskt material med mikrober) på bottnen. 3. Predatorer: Rovdjur som lever av andra djur. 4. Skrapare: Äter påväxtorganismer som skrapas loss från bottnar och vattenväxter. 5. Sönderdelare: Lever av grovt organiskt material t ex växtdelar. Proportionerna mellan de olika funktionella grupperna kan användas som ett index för bottenfaunasamhällets struktur. I ett vattensystems övre delar (bäckar och mindre vattendrag) är sönderdelare (t ex bäcksländor) och skrapare (t ex många nattsländor och dagsländor) vanligare, medan de nedre delarna i vattendraget med mer nedbrutet organiskt material har fler filtrerande och detritusätande djur. Många av de försurningskänsliga djuren är skrapare. I artlistan anges varje taxas funktionella grupp. Försurningsindex Försurningspåverkan har angivits för varje lokal enligt försurningsindex (Henriksson & Medin 199). En expertbedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs dock alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av lokalens försurningspåverkan. I de fall bedömningen inte följer försurningsindex motiveras det i texten. Indexet har 8 kriterier som vardera ger 1-3 poäng. Den sammanlagda poängen för lokalen bedöms i en 3-gradig skala där -4 poäng ger bedömningen stark eller mycket stark påverkan, 4-6 poäng ger betydlig påverkan och 6 poäng eller mer ger bedömningen ingen eller obetydlig påverkan. Tanken bakom de flytande gränserna är att poäng, som utdelats för t ex förekomst av någon försurningskänslig dagsländeart, inte skall tillmätas alltför stor betydelse om arten endast påträffas i enstaka exemplar. Ett annat exempel är att om flera kriterier tyder på avsaknad av försurningspåverkan, men t ex antal taxa är för lågt för att ge tillräckligt hög poäng vid fasta poänggränser kan ändå lokalen bedömas som icke påverkad. Kriterierna i försurningsindexet är: 1. Försurningskänsligaste (se artlista, kolumn "A") arten bland dag-, bäck- och nattsländor. Känslighet anges efter Degerman et al 1994 (med något undantag). Kan ge max 3 poäng. Kritiskt ph-intervall: >5,4 ger 3 p; 5,4 5, ger 2 p; 4,9-4,5 ger 1 p 2. Förekomst av iglar ger 1 poäng 3. Förekomst av skalbaggefamiljen Elmididae ger 1 poäng 4. Förekomst av snäckor ger 1 poäng 5. Förekomst av musslor ger 1 poäng 6. Kvoten mellan antalet individer av dagsländesläktet Baetis* och antalet bäcksländeindivider, Baetis/Plecoptera index > 1, ger 2 p; 1,-,75 ger 1 p och <,75 ger ingen poäng. 7. Antal taxa. Över 25 taxa (inkl sökprov)** ger 1 poäng och mer än 4 taxa*** ger 2 poäng. 8. Förekomst av märlkräftan Gammarus sp ger 3 poäng. Modifiering En modifiering har gjorts för att anpassa indexet till sjölitoraler (se pkt 6 och 7 ovan) * i sjölitoralen familjen Baetidae, ** i sjölitoral > 2 taxa, *** i sjölitoral > 3 taxa. Beteckningen ingen eller obetydlig påverkan har ändrats till obetydlig påverkan. Dessutom är klassindelningen något modifierad. Provpunkter med 6-7 indexpoäng benämns måttligt påverkade och gränsen för obetydlig påverkan har ändrats från >6 till >7, vilket ger följande klassindelning: -4 p = stark-mkt stark försurningspåverkan 4-6 p = betydlig påverkan 6-7 p = måttlig påverkan >7 p = obetydlig påverkan 24

27 Segeån 216 Bilaga 2 Föroreningsindex Danskt faunaindex (DFI) Påverkan av organisk/eutrofierande förorening har angivits för varje lokal. Som underlag har Danskt Faunaindex använts (Naturvårdsverkets Rapport 4913). Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag). En expertbedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av föroreningspåverkan. Vid de lokaler som är försurningspåverkade, blir bedömningen av organisk/eutrofierande påverkan svår, eftersom försurningen slår ut arter som även är viktiga indikatorarter för organisk påverkan. Försvårande för utvärderingen är också om lokalen ligger nära sjöutlopp, där det naturligt utvecklas samhällen med många filtrerande organismer. Detta kan i hög grad påminna om de samhällen som utvecklas nedströms en del punktutsläpp innehållande organiskt material. En annan yttre faktor som kan vara av betydelse i små vattendrag är risken för uttorkning under torrperioder och bottenfrysning under sträng kyla. Risken för detta är störst på lokaler med mycket små tillrinningsområden. Danskt faunaindex består av två delar. Först räknar man ut differensen mellan antalet positiva (renvatten) och negativa (smutsvatten) indikatorarter/grupper. Positiva arter/grupper är: virvelmaskar, släktet Gammarus, varje bäcksländesläkte, varje dagsländefamilj, skalbaggesläktet Helodes, och arterna Elmis aenea och Limnius volckmari, nattsländesläktet Rhyacophila, varje familj husbyggande nattsländor, snäckan Ancylus fluviatilis. Negativa indikatorarter/grupper är Oligochaeta om 1 eller fler individer hittats, iglarna Helobdella stagnalis och Erpobdella, sötvattensgråsugga (Asellus aquaticus), sävsländesläktet Sialis, och av Diptera: familjen Psychodidae och släktena Chironomus och Eristalis, musselsläktet Sphaerium och snäcksläktet Lymnaea. Eftersom flertalet snäckor i släktet Lymnaea numera benämns Radix, har vi valt att ersätta Lymnaea med Radix i indexet. Det räcker med en individ för att indikatorarten/gruppen skall få poäng. När differensen mellan positiva och negativa indikatorarter/grupper beräknats går man in i en tabell för att få faunaindexet. Differensen avgör i vilken kolumn man går in i. Avgörande för indexvärdet är också vilken rad man går in på. På raderna rangordnas djur i nyckelgrupper där de djur som indikerar den renaste miljön står på översta raden (nyckelgrupp 1). För att få gå in på den översta raden måste mer än en av arterna/grupperna i nyckelgrupp 1 finnas på lokalen. Dessutom måste minst 2 individer av arten/gruppen finnas för att få räknas. Om ingen av nyckelgrupp 1 arterna/grupperna finns på lokalen så går man vidare ner i tabellen till nyckelgrupp 2. För att få gå in på denna raden får inte antalet individer av Asellus aquaticus och/eller Chironomidae överstiga 4. Andra villkor gäller för några andra rader. Indexet kan anta ett värde mellan 1 7, där klass 7 betecknar den mest opåverkade miljön. Vi har även namnsatt klasserna för organisk/eutrofierande föroreningspåverkan enligt nedan. I vissa fall, t ex vid starkt försurningspåverkade lokaler, följs dock inte indexvärdets beteckning. 7 = obetydlig påverkan 3 = stark påverkan 6 = svag påverkan 2 = stark - mycket stark påverkan 5 = måttlig påverkan 1 = mycket stark påverkan 4 = betydlig påverkan 25

28 Segeån 216 Bilaga 2 Naturvärdesindex Indexet (efter Nilsson, C. et al 21) har konstruerats för att belysa ett vattendrags naturvärde, främst med hjälp av kriterierna biologisk mångformighet och raritet. En total bedömning av lokalens status ligger dock alltid till grund för den slutgiltiga naturvärdesbedömningen. Kriteriepoäng ges på följande sätt: Rödlistade arter (se nedan) i kategori RE, CR, EN och VU ger 16 poäng/art, kategori NT och DD ger 6 p/art. Antal taxa vattendrag: ger 1 p, 46-5 ger 3 p, >5 ger 1 p Antal taxa sjölitoral: ger 1 p, ger 3 p, >35 ger 1 p Diversitet (Shannon) vattendrag: >3,85-4,15 ger 1 p, >4,15 ger 3 p Diversitet (Shannon) sjölitoral: >3,8-4, ger 1 p, >4, ger 3 p Raritet: Varje ovanlig art (se nedan under rödlistade arter) ger 3 p Poängskala för bedömning av naturvärde: - >16 Mycket högt naturvärde Högt naturvärde - -6 Allmänt naturvärde Rödlistade arter Rödlistade arter har klassificerats enligt ArtDatabanken 215. Rödlistade arter i Sverige 215. Artdatabanken, SLU. Även tidigare naturvärden har räknats om efter de nya klassningarna i rödlistan. Rödlistekategorierna anges nedan: Den svenska rödlistans kategorier: RE Regionally Extinct (Försvunnen) CR Critically Endangered (Akut Hotad) EN Endangered (Starkt Hotad) VU Vulnerable (Sårbar) NT Near Threatened (Nära hotad) DD Kunskapsbrist Alla arter som förts till någon av ovanstående kategorier är för närvarande rödlistade i Sverige. De arter som tillhör någon av kategorierna CR, EN eller VU definieras som hotade. För bottenfaunan har även redovisats ovanliga arter. Som underlag vid bedömningen av ovanliga arter har använts Degerman, E. (1994), där resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas (Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från Ekologgruppens databas har vägts in vid bedömningen. Shannons diversitetsindex Diversitetsindex tar i beaktande både antal arter (taxa) och deras relativa förekomst, dvs hur många individer det finns av en viss art och hur detta antal förhåller sig till det totala individantalet i provet. Ett högre indexvärde anger en högre diversitet och ett mer varierat bottenfaunasamhälle. Däremot tas ingen hänsyn till de förekommande arternas miljökrav. Diversitetsindexet kan ibland, t ex på individfattiga lokaler, bli relativt högt trots att miljön är påverkad. Det tillämpade indexet, Shannons diversitetsindex (H ) har beräknats enligt följande formel: H = - n i /N x log2 n i /N, där n i = antalet individer av den i:te arten och N = totala antalet individer. Klassningsgränserna beskrivs nedan. ASPT-index ASPT-index (average score per taxon) (Armitage m fl 1983) beräknas genom att i provet påträffade organismer identifieras till familjenivå (klass för Oligochaeta), varje familj ges ett poängtal som 26

29 Segeån 216 Bilaga 2 motsvarar dess föroreningstolerans, poängtalen summeras och poängsumman divideras med det totala antalet ingående familjer. Klassningsgränserna beskrivs nedan. EPT-index Detta index redovisar det samlade antalet taxa bland dagsländor (Ephemeroptera), bäcksländor (Plecoptera) samt nattsländor (Trichoptera). Klassningsgränserna beskrivs nedan. BpHI (BottenpHauna-index) Det finns flera möjligheter att använda och redovisa BpHI-indexet. Det sätt som använts i denna rapport betecknas som max-bphi och står för det högsta BpHI-värdet som noterats bland förekommande taxa. Varje taxa har klassats utifrån försurningskänslighet och fått ett indexvärde mellan 1 och 1, där 1 anger det mest försurningskänsliga taxat. I max-bphi används endast de taxa som har poäng mellan 6 och 1. Om ett sådant taxa har påträffats indikerar det att ph-värdet inte understigit 5,5 under säsongen. För noggrannare beskrivning av indexet, se Kalkning av sjöar och vattendrag. SNV Handbok 22:1. Bedömning av tillstånd - vattendrag Tabellen grundar sig på Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. SNV Rapport Undantaget är EPT-index som grundar sig på Nilsson et al 21. Klass Benämning Shannons diversitets -index ASPTindex Surhetsindex Danskt Faunaindex (DFI) EPTindex 1 Mycket högt >3,71 >6,9 >1 7 >29 index 2 Högt index 2,97-3,71 6,1-6, Måttligt högt index 2,22-2,97 5,3-6, Lågt index 1,48-2,22 4,5-5, Mycket lågt 1,48 4, index Bedömning av ekologisk status MISA/MILA, DJ-index En bedömning av ekologisk status har gjorts enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter HVMFS 213:19, där indexen beskrivs. Bedömningen anger den ekologiska statusen i en femgradig skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Statusen bedöms efter tre parametrar, ASPTindex som visar allmän ekologisk kvalitet, DJ-index som avspeglar näringspåverkan och MISA-index som avspeglar försurningspåverkan. Både DJ och MISA består i sin tur av ett antal delindex. Det index som har fått sämst statusklass är utslagsgivande för bedömningen av vilken sammanvägd ekologisk status som lokalen får. 27

30 Segeån 216 Bilaga 2 Referenser ArtDatabanken 215. Rödlistade arter i Sverige 215. ArtDatabanken SLU, Uppsala. Degerman, E., Fernholm, B. & Lingdell, P-E Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag, Utbredning i Sverige. Naturvårdsverket. SNV Rapport Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. Henricsson, L. & Medin, M Bottenfaunan i 2 vattendrag i Jönköpings län en biologisk försurningsbedömning. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 199:15. Miljöstyrelsen. Vejledning nr Biologisk bedömmelse av vandlöbskvalitet. Köpenhamn. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket. 22. Kalkning av sjöar och vattendrag. 22:1. Naturvårdsverket. 26. Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Lokalbeskrivningen, Ver Naturvårdsverket. 21. Handledning för miljöövervakning Sötvatten - Bottenfauna i sjöars litoral och i vattendrag tidsserier, utg Nilsson, C. et al. 21. Bottenfauna i Jönköpings län 2. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 21:42. Svensk standard Vattenundersökningar Vägledning för val av metoder och utrustning för provtagning av bottenfauna (bentiska makroevertebrater) i sötvatten. SS-EN ISO 187:212. Bestämningslitteratur Brink, P Svensk Insektsfauna. Bäcksländor. Dall, P.C., Iversen, T.M., Kirkegaard, J., Lindegaard, C. & Thorup, J En oversigt over danske ferskvandsinvertebrater til brug ved bedömmelse af forureningen i söer og vandlöb. Ferskvandsbiologisk Laboratorium, Köbenhavns Universitet og Miljökontoret, Storströms amtskommune. Köpenhamn. Edington, J.M. & Hildrew, A.G A revised key to the caseless caddis larvae of the British Isles. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 53. Elliot, J.M A key to the British freshwater Megaloptera and Neuroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 35. Elliot, J.M & Mann, K.H A key to the British freshwater leeches. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 4. Elliot, J.M., Humpesch, U.H. & Macan, T.T Larvae of the British Ephemeroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 49. Enckell, P.H Fältfauna. Kräftdjur. Lund. Engblom, E., Lingdell, P-E & Nilsson, A Sveriges bäckbaggar - artbestämning, utbredning, habitatval och värde som miljöindikatorer. Ent. Tidskrift 111: Engblom, E. & Lingdell, P-E Kräftdjur som miljöövervakare. SNV Rapport Forchhammer, K De danske Rhyacophila-arter. Flora og fauna 92: Glöer, P. & Meier-Brook, C Süsswassermollusken. Ein Bestimmungsschlüssel für die Bundesrepublik Deutschland. Deutscher Jugendbund für Naturbeobachtung. Glöer, P. 22. Die Süsswassergastropoden Nord- und Mitteleuropas. Die Tierlwelt Deutschlands, 73 Teil. ConchBooks. Hansen, M The Hydrophiloidea (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 18. Hansen, V Danmarks Fauna. Biller, band 34, 36 och 44. Dansk Naturhistorisk Forening. Köpenhamn. Holmen, M The aquatic Adephaga (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. I. Gyrinidae, Haliplidae, Hygrobiidae and Noteridae. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 2. Hubendick, B Våra snäckor. Snäckor i sött och bräckt vatten. Stockholm. 28

31 Segeån 216 Bilaga 2 Hynes, H.B.N A key to the Adults and Nymphs of British Stoneflies. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 17. Kaiser, E. W Aeg og larver af Sialis-arter fra Skandinavien og Finland. Flora og fauna 83: Killeen, I., Aldridge, D. & Oliver, G. 24. Freshwater Bivalves of Britain and Ireland. Field Studies Council. Cambridge. Lepneva, S.G Fauna of the USSR. Trichoptera. Vol 2. Jerusalem. Lillehammer, A Stoneflies (Plecoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 21. Macan, T.T A key to the nymphs of the British species of Ephemeroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 2. Macan, T.T A key to the british fresh- and brackish-water Gastropods. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 13. Nilsson, A. & Cuppen, J.G.M The larvae of North European Colymbetes. Ent. Tidskrift 19: Nilsson, A. (ed) Aquatic insects of North Europe. A taxonomic Handbook. Volume 1. Apollo Books, Stenstrup. Nilsson, A. (ed) Aquatic insects of North Europe. A taxonomic Handbook. Volume 2. Apollo Books, Stenstrup. Nilsson, A. & Holmen, M The aquatic Adephaga (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. II. Dytiscidae. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 32. Reynoldson, T. B A key to the British species of Freshwater Triclads. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 23. Sahlén, G Sveriges trollsländor (Odonata). Fältbiologerna. Savage, A.A Adults of the British aquatic Hemiptera Heteroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 5. Svensson, B.S Sveriges dagsländor (Ephemeroptera), bestämning av larver. Ent. Tidskrift 17: Wallace, I.D A key to larvae and pupae of Sericostoma personatum and Notidobia ciliaris in Britain. Freshwater Biology 7: Wallace, B., Wallace, I.D & Philipson, G.N A key to the case-bearing caddis larvae of Britain and Ireland. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 51. Wallace, B., Wallace, I.D & Philipson, G.N. 23. Keys to the case-bearing caddis larvae of Britain and Ireland. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr

32 Resultat vattenföring Segeån 216 Bilaga 3 Medelvattenföring vid Segeåns mynning (m 3 /s) Puls-värden 2 29, S-Hype Månad Jan 3,12 3,59 6,18 3,31 3,53 4,87 2,23 9,18 3,95 1,85 2,65 7,7 9,13 4,7 4,12 7,61 4,41 Feb 4,1 3,71 1,1 1,61 6,9 3,26 4,7 4,4 2,35 3,5 2,42 13,3 4,41 4,92 4,62 3,53 4,61 Mar 5,79 1,7 5,3 1,43 4,7 6,35 2,93 5,17 5,51 2,86 9,2 6,25 2,43 1,63 2,12 2,46 2,64 Apr 2,96 2,65 1,6,89 1,7 1,31 4,95 1,34 3,49 1,54 2,8 2,33 1,8 1,33,97 2,33 1,23 Maj 1,8 1,43 2,51 1,98 1, 1,6 1,62 1,6 1,27,97 1,13 1,21,78,58,61,824,841 Jun 1,,82 1,7 1,3,77 1,3 1,49 1,91,75 1,42,81 1,,56,45,36,462,629 Jul,79,42 1,35 1,72 3,88,73,51 1,2,53,76,48 3,2,49,29,27,342,76 Aug,51,5 1,2,74 1,39 1,2 3,67 2,74,94,76 3,45 5,87,33,21,41,343,375 Sep 1,6 2,5,34,6 1,32,47 2,17 2,13 1,2,49 1,48 2,1,25,21 1,4,459,238 Okt 1,26 2,8 1,36,77 2,48,52 1,93 1,8 1,61,54 2,6,977,37,29 3,21,199,49 Nov 2,61 1,87 2,95 1,84 3,28 1,41 6,7 2,18 2,62 2,37 1,8,645 1,2,93 1,17 1,6 1, Dec 3,4 1,75 1,85 3,55 4,69 1,35 5,4 4,3 4,82 3,1 4,29 2,37 4,65 2,71 7,12 4,67 1,26 Medel 2,32 1,92 2,98 1,64 2,85 1,97 3,9 3,84 2,4 1,64 3,45 3,91 2,12 1,52 2,17 2,7 1,53 Min,51,42,34,6,77,47,51 1,6,53,49,48,65,25,21,27,2,24 Max 5,79 3,71 1,1 3,55 6,9 6,35 6,7 1,2 5,51 3,5 1,8 13,3 9,13 4,92 7,12 7,61 4,61 Vecka ,62 6,61 1,74 2,83 3,42 7,53 3,34 7,8 1,42 1,68 3,64 2,33 15,47 5,67 3,23 6,21 3,74 2 2,41 4,8 3,52 1,7 2,67 4,96 3,7 8,76 4,4 1,41 2,34 7,21 8,73 5,88 5,45 6,19 5,64 3 1,83 1,83 2,52 4,47 6,51 4,95 1,75 12,3 4,43 1,38 1,61 16,32 7,52 3,15 5,8 9,53 2,79 4 2,49 2,41 11,1 2,97 3,1 2,43 1,23 9,3 4,97 2,87 1,35 7,1 7,32 2,6 3,29 7,39 5,13 5 6,19 2,5 15,3 4,8 3,72 1,72 1,7 7,65 4,87 1,87 1,26 11,9 3,9 7,95 2,43 7,97 3,83 6 4,98 4,74 9,64 3,89 15,5 2,32 5,99 4,21 3,15 2,9 1,13 27,51 2,18 5,72 4,48 4,74 5,95 7 3,9 6,22 6,71 2,5 4,39 3,9 6,12 2,81 1,82 3,63 1,99 9,76 3,51 3,27 6,65 2,92 3,84 8 2,39 2,7 7,77 1,46 2,7 4,96 2,85 2,14 1,48 1,95 5,31 4,4 8,6 5,5 4,26 2,72 5,8 9 4,15 1,55 14,2 1,12 1,52 2,19 1,75 9,83 2,24 4,74 1,86 3,4 4,12 3,22 3,56 3,15 3,4 1 1,3 1,3 7,83,92 1,77 4,71 1,39 7,62 4,59 2,48 6,25 6,11 3,21 2,3 2,75 3,52 4, ,39 2,3 5,29 1,17 1,7 14,72 1,8 3,45 5,36 3,2 9,41 1,87 2,49 1,59 1,73 1,9 1, ,32 1,84 3,56 1,3 5,65 5,51 1,77 4,49 7,54 3,35 9,99 6, 1,69 1,31 1,41 1,31 1, ,93 1,75 2,16,81 7,57 2,27 1,63 2,8 5,41 2,41 6,3 3,79 1,38 1,15 1,91 1,66 1, ,74 1,61 1,63,84 2,51 1,65 9,25 1,51 4,34 2,14 4,65 2,75 1,23 2,4 1,27 6,32 1, ,2 1,74 1,27,98 2,18 1,35 4,8 1,59 5,63 2,1 2,6 2,39 1,12 1,53 1, 2,37, ,38 2,47 1,42 1,14 1,64 1,4 2,78 1,28 3,6 1,56 1,53 1,85 1,1 1,6,95 1,79, ,78 4,73 1,67,91 1,28,84 2,1 1,1 1,79 1,13 1,25 1,47,95,86,82 1,12 2, ,29 2,66 3,95 3,27 1,37 1,5 1,71,75 1,61,86 1,7 1,29,86,74,69 1, 1,24 19,94 1,52 3,89 2,32 1,24 1,26 1,26,9 1,57,95 1,56 1,18,85,65,62 1,2,85 2,87 1,21 1,85 1,56 1,12 1,8 1,14 1,18 1,13,92 1,6 1,19,79,57,71,8, ,14 1,3 1,44 2,26,87,94 1,7 1,25,9,97,85 1,17,7,51,57,78, ,23,95 1,18 2,8,74 1,1 3,8 1,27 1,19 1,13,79 1,2,62,46,48,6,5 23 1,24 1,5,95 1,3,6 1,39 1,81 1,1,96,95 1,24 1,2,57,4,43,56,34 24,99,83 1, 1,45,49 1,47 1,25,79,71 1,7,7,88,52,52,37,38,37 25,77,71 1,12 1,3,58 1,21,96 1,8,65 1,88,63 1,15,51,47,33,48 1,11 26,84,54 1,2 1,25 1,11 1,7,92 4,77,65 1,25,56 1,5,63,4,31,46,85 27,8,48 1,59 1,81 1,84,85,72 18,58,53,91,51 1,1,55,36,28,35 1,2 28,86,44 1,29 1,82 3,48,7,54 8,9,55,74,48,93,5,31,25,42,83 29,77,43 1,3 1,82 4,66,62,4 4,5,57,74,45 6,5,49,26,34,27,45 3,72,34 1,49 1,66 5,47,62,32 11,3,55,78,42 5,59,44,23,25,37,35 31,62,25 1,46 1,28 2,56 1,4,45 5,94,41,66,56 3,9,4,26,25,26,44 32,54,35 1,57 1, 1,58 1,27,97 2,32,64,86 4,79 1,16,36,21,31,56,3 33,45,57 1,32,72 1,27 1,4 6,43 2,67,86,85 6,67 7,11,32,24,25,36,26 34,46,57,96,56 1,29,84 5,32 2,27,92,78 2,8 3,86,3,19,29,2,5 35,68,8,67,51 1,37,74 5,55 1,89 1,55,61 1,14 2,96,29,16,82,31, ,69 1,8,49,62 1,57,56 3,31 1,79 1,39,55,95 2,7,26,14 2,7,71,3 37 2,22 1,92,35,64 1,28,47 1,61 2,17 1,22,59 1,79 2,25,24,31,68,33, ,48 5,2,26,65,98,37 1,17 2,12,9,51 2,19 1,61,23,22,55,5, ,23 2,29,24,53 1,39,34,94 2,54,68,39 1,12 1,25,26,19,41,34,35 4 1,14 3,9,28,48 1,41,49 1,59 2,76,83,36,92 1,8,3,17,34,24, ,41 2,27,37,62 1,21,4 1,69 1,64 1,22,57,84 1,2,39,19,31,18,3 42 1,29 1,45,66,73 1,32,32 1,24 1,44 1,21,55 1,85,94,54,27 2,62,26, ,18 1,8 2,32 1,2 4,78,85 2,55 1,2 1,56,44 5,8,85,28,53 9,38,19, ,36 1,25 3,34,98 3,11 1,26 4,16 2,2 3,33,73 6,68,76,39,37 2,18,15, ,67 2,21 1,5 1,11 1,87 1,43 5,69 3,5 1,76 1,12 9,8,68 1,48,68 1,53,29, ,38 1,69 1,94,87 1,78 1,67 7,2 2,1 2,66 2,6 11,29,62,66 1,83 1,19,32 1, ,59 1,49 4,91 1,85 1,89 1,31 8,2 1,45 3,61 3,16 15,,58,52,67,93 1,31, ,56 2,56 3,73 3,76 6,82 1,13 3,56 2,23 2,36 3,2 8,97,57 1,8,77,84 4,18,7 49 1,81 2,7 2,2 1,91 5, 1,25 5, 8,22 8,62 2,43 4,77 1,8,96 1,36,74 3,41 1,48 5 5,44 1,49 1,5 2,12 2,23 1,36 8,95 4,92 5,68 2,15 4,96 3,73,97 3,36 3,48 2,16 1, ,95 1,19 1,16 4,72 1,81 1,48 5,15 1,94 3,16 1,45 2,36 3,29 6,81 2,51 7,82 3,48 1, 52 2,28 2,6 1,97 5,8 8,25 1,47 3,73 1,5 3,9 3,6 4,31 2,42 9,91 3,47 16,6 6,59 1, ,63 5,64 1,2 Min,45,25,24,48,49,32,32,75,41,36,42,57,23,14,25,15,16 Max 1,3 6,61 15,3 5,8 15,5 14,72 1,63 18,58 8,62 5,64 15, 27,51 15,47 7,95 16,6 1,2 5,95 3

33 l/s Segeån 216 Bilaga 3 Vattenföring 216 vid SMHI:s vattenföringsstation vid Svedala (l/s) Datum Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Medel Min Max Årsmedel 354 Årsmin 39 Årsmax 153 Vattenföring vid Svedala

34 Segeån 216 Bilaga 4 Resultat kemiska analyser Veckoprov provpunkt 18 Vecka Provtagn. Temp Syreh Syrem Kond nr datum C mg/l % ms/m ,3 13, , ,7 12, , ,5 12, , ,5 12, , ,2 12, , ,7 11, , , 12, ,5 12, 93 63, ,5 12, , , 12, , , 12, , ,6 11,4 93 7, ,9 11, 93 65, ,8 1, , ,9 1,6 9 7, ,3 11, 94 69, ,3 14, , ,3 1, , , 12, , , 9, , ,1 7, , ,1 8, , ,1 7,6 79 6, ,1 9, , ,7 6, , ,7 4, , ,6 5, , ,8 6,3 69 4, ,1 4, , ,1 4, , ,2 5, , ,5 5,6 57 6, ,5 7, 7 66, , 5, , ,9 5, , ,6 5,7 57 6, ,6 6, , , 6,5 66 7, , 8, 76 71, ,6 8, , , 9,2 8 6, , 9, , ,5 9, , ,4 9, , ,4 12, 9 78, ,9 11,9 96 7, ,5 11, , ,3 12, , , 12, 94 73, , 12,5 93 7, ,6 12, , ,6 12,5 94 7,9 Medel 1,2 9, ,1 Min,3 4, ,5 Max 19,8 14,

35 Segeån 216 Bilaga 4 Vattendrag och sjöar Provtagn. Vattenf Temp Syreh Syrem ph Gruml Kond BOD 7 TOC Tot-P NO 3+2 -N NH4-N Tot-N Absorbans Klor a Siktdj VK Siktdj Tid datum m 3 /s C mg/l % FNU ms/m mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/m 3 m m 1 Sege å, vid Brännemölla, uppströms Svedala AR ,8 12,3 93 7,8 2 41,6 4, , ,7 1,8 93 7, ,3 6, <1 3, ,3 8, 83 7, ,8 7, <1 33, ,6 6,6 66 7, ,5 7, <1 26, ,7 1,1 87 7,7 24 4,9 5, , ,1 12,6 91 7, ,9 5, , MEDELVÄRDE 9,4 1,1 86 7, ,5 5, ,9 MINVÄRDE 2,1 6,6 66 7, ,5 4, <1 26,51 MAXVÄRDE 17,3 12,6 93 7, ,3 7, ,11 2 Sege å, söder Krågeholm, nedströms Svedala AR , 4,4 11,7 9 7, ,2 4, , ,1 9,5 11, 97 7, , 5, , ,3 17,3 6,8 71 7,6 12 6,5 7, , ,3 16,1 9,7 99 7, ,4 6, <1 23, ,5 1,1 8,1 72 7, ,4 4, , ,38 3, 12,5 93 7, ,9 4, , MEDELVÄRDE 1,1 1, 87 7, ,1 5, ,8 MINVÄRDE 3, 6,8 71 7, ,2 4, ,47 MAXVÄRDE 17,3 12,5 99 7, , 7, ,12 9 Sege å, vid Lilla Mölleberga ,3 12, 92 7, , , ,7 11,7 11 8,1 7,5 64, , ,4 9,3 97 8, 11 69,4 9, , ,5 8,9 89 7,9 5,9 62,2 8, , ,7 1,9 94 8, 4,5 6,3 7, , ,9 12,8 95 7, , , MEDELVÄRDE 9,6 1,9 95 8, 15 62,5 9, ,74 MINVÄRDE 2,9 8,9 89 7,9 4,5 53,7 7, ,51 MAXVÄRDE 17,4 12,8 11 8, , ,99 18 Sege å, nordväst Valdemarsro, järnvägsbron ,5 12, 93 7, , , ,3 11, 94 8,1 5,7 69,7 9, , ,1 9,3 97 7,9 6,4 73, , ,5 7, 7 7,8 2,4 66,2 8, , , 9,3 81 7,9 4,1 64,2 6, , , 12,5 93 7,9 15 7, ,98 12 MEDELVÄRDE 9,6 1,2 88 7, ,1 9, ,9 MINVÄRDE 3, 7, 7 7,8 2,4 63,9 6, ,43 MAXVÄRDE 17,1 12,5 97 8, , ,12 21 Spångholmsbäcken, vid utlopp till Sege å ,1 12, 92 7,8 8, 52, , ,3 12, 15 8,1 6,4 59, , ,1 8,1 82 7,8 8,1 11 6, , ,4 8, 77 7,9 9,6 7,2 6, , ,3 9,3 81 7,8 4,7 57,7 6, , ,4 12,2 89 7, , ,9 125 MEDELVÄRDE 9,1 1,3 88 7,9 8,1 67,7 9, ,82 MINVÄRDE 2,4 8, 77 7,8 4,7 52,4 6, ,46 MAXVÄRDE 16,1 12,2 15 8, ,12 22b Spångholmsbäcken, bron vid Torupsvägen , 12, 92 7, , , ,3 11, 94 7, , , , 7,1 69 7,8 6,2 72,2 8, , ,4 7, 67 7,8 6,7 65, , ,3 7,7 67 7,8 3, 66, , ,2 12,5 91 7,8 9,4 51, ,83 13 MEDELVÄRDE 8,5 9,6 8 7,8 8,6 59, ,97 MINVÄRDE 2,2 7, 67 7,8 3, 47,9 8, ,83 MAXVÄRDE 14, 12,5 94 7, , ,12 33

36 Segeån 216 Bilaga 4 Provtagn. Vattenf Temp Syreh Syrem ph Gruml Kond BOD 7 TOC Tot-P NO 3+2 -N NH4-N Tot-N Absorbans Klor a Siktdj VK Siktdj Tid datum m 3 /s C mg/l % FNU ms/m mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/m 3 m m 23 Spångholmsbäcken, uppströms Torupsdammen ,9 11,7 89 7,9 8, 44, , ,3 11, 96 8, 5,7 5, , ,1 7,1 74 7,8 4,4 61, , ,3 7,1 7 7,7 5,7 56, , ,2 7,5 65 7,6 5,5 69, , ,1 13,3 96 7,9 6,7 47, , MEDELVÄRDE 9,3 9,6 82 7,8 6, 54, ,121 MINVÄRDE 2,1 7,1 65 7,6 4,4 44, ,97 MAXVÄRDE 17,1 13,3 96 8, 8, 69, ,18 1 Torrebergabäcken, vägbron nordost Mölleberga ,4 11,4 88 7, , , ,3 12,2 17 8,1 1 63, , , 7,9 82 7,7 7,3 65,8 8, , ,1 2,6 26 7,4 6,6 63,9 9, , ,5 8,9 76 7, ,7 7, , ,4 11,6 85 7, , ,1 123 MEDELVÄRDE 9,5 9,1 77 7, , ,1 MINVÄRDE 2,4 2,6 26 7,4 6,6 58,3 7, ,52 MAXVÄRDE 17, 12,2 17 8, , ,15 15 Risebergabäcken, Valdemarsro ,4 12,4 98 8,1 3, 96, 5, , ,6 13, 114 8,2 3,5 99,6 6, , ,8 9,2 93 7,9 5,4 92, , ,2 8,8 88 8, 5,4 98,8 4, , ,6 1,1 91 8, 3, 7,6 4, , ,8 13, 99 8,1 5,6 97,5 5, , MEDELVÄRDE 1,1 11,1 97 8,1 4,3 92,5 6, ,46 MINVÄRDE 3,8 8,8 88 7,9 3, 7,6 4, ,29 MAXVÄRDE 15,8 13, 114 8,2 5,6 99, ,12 Börringesjön ,5 11, , , <5 24,14 54,3, ,7 1, 13 8, , <1 <5 3,11 67,25, ,1 9, 97 8, , <1 <1 27,88 46,25, ,2 1,2 16 8, , <1 25,52 4,3, ,4 8,9 91 8, , <1 <1 25,49 47,45,4 1 MEDELVÄRDE 17,2 9,9 13 8, , ,88 51,31,3 MINVÄRDE 16,4 8,9 91 8, , <1 <1 24,49 4,25,25 MAXVÄRDE 19,1 11, , , <1 3,14 67,45,4 Fjällfotasjön ,3 1, , , ,25 38,4, ,1 7,3 76 7, , ,24 3,5, ,4 9,3 11 8,8 23 3, ,12 52,45, ,4 1, 15 8, , <1 <1 26,1 5,55, ,3 8,8 9 8, , 27 1 <1 <1 33,14 86,45,4 9 MEDELVÄRDE 17,5 9,2 97 8, , ,17 51,47,44 MINVÄRDE 16,3 7,3 76 7, , 25 6 <1 <1 16,1 3,4,4 MAXVÄRDE 19,4 1, , , ,25 86,55,5 Yddingen ,6 12, , , <1 <5 18,78 48,5, ,3 9,1 95 8, , <1 <1 18,1 39,55, ,4 8,8 96 8, , <1 <1 18,82 31,45, ,3 9,5 99 8, , <1 <1 16,69 38,55, ,3 8,1 85 8, , <1 <1 2,62 62,6, MEDELVÄRDE 17,6 9,6 11 8,5 2 37, ,78 44,53,51 MINVÄRDE 16,6 8,1 85 8, , <1 <1 16,62 31,45,45 MAXVÄRDE 19,4 12, , , <1 <1 2,1 62,6,55 Havgårdssjön ,9 9,4 95 8,2 4,6 29,9 7, ,38 3,9 2,4 2, ,2 9,4 1 8,5 5,7 28,9 8, , ,6 1, ,6 9,1 99 8,5 6,1 27,4 8,2 45 < , ,6 1, ,9 9,2 97 8,4 5,1 26,5 8,7 37 <1 <1 97,31 2 1,6 1, ,9 7,9 83 8,1 6,7 27,2 8,2 37 < ,25 2 1,4 1, MEDELVÄRDE 17,9 9, 95 8,3 5,6 28, 8, , ,72 1,55 MINVÄRDE 15,9 7,9 83 8,1 4,6 26,5 7,7 33 < ,25 3,9 1,4 1,35 MAXVÄRDE 19,6 9,4 1 8,5 6,7 29,9 8, ,88 2 2,4 2, Eksholmssjön ,8 7,5 79 6,3 1,5 1, ,64 16,6,

37 Segeån 216 Bilaga 5 Resultat halter i flödesproportionella prover, transporter samt arealspecifik förlust Halter i flödesproportionella blandprov (provpunkt 18) Transport till Öresund 216 (ton) Arealspecifik förlust (kg/ha år) Månad Flöde Dgr TOC Tot-P NO3+ Tot-N Månad TOC Tot-P NO3+ Tot-N mynning NO2-N NO2-N m3/s mg/l µg/ µg/ µg/ ton ton ton ton Jan 4, Jan 142 1, Feb 4, Feb 116 1, Mar 2, , Mar 69, Apr 1, Apr 35,2 6 9 Maj, Maj 27, Jun, , Jun 16, Jul, , Jul 17, Aug, , Aug 9,11 1 1,3 Sep, , Sep 4,5 1,8 Okt, , Okt 7,9 1 2 Nov 1, 3 7, Nov 2, Dec 1, Dec 34, Medel 1,53 9, Totalt 496 4, Arealspecifik förlust 15,13 4,9 5,9 Transporter till Öresund Flöde m3/s 2,21 2,6 2,47 2,97 4,29 3,18 1,57 1,61 3,4 3,33 2,32 1,92 2,98 1,64 2,85 1,97 3,9 Transport TOC (ton) Transport Tot-P (ton) 8,5 11,8 9,7 9, ,6 6,3 12,5 7,6 8,9 4,2 12,2 4,7 11,5 5,9 9, Transport NO3+NO2-N (ton) Transport Tot-N (ton) Flöde m3/s 2,32 1,92 2,98 1,64 2,85 1,97 3,9 3,84 2,4 1,64 3,45 3,91 2,12 1,52 2,17 2,7 1,53 Transport TOC (ton) Transport Tot-P (ton) 8,9 4,2 12,2 4,7 11,5 5,9 9, 15,5 7,2 4,1 11,2 11,9 7,1 3,7 6,7 6,2 4,2 Transport NO3+NO2-N (ton) Transport Tot-N (ton) Halter i prov (provpunkt 2) Årsmedelflöde och årsmedelhalt Transport vid provpunkt 2 (ton) Arealspecifik förlust (kg/ha år) Månad Flöde Tot-P Tot-N Månad Tot-P Tot-N m3/s µg/ µg/ ton ton Medel, Totalt 1,2 41 Arealspecifik förlust,23 8, Arealspecifika förluster Provpunkt 2 (52 km2) Provpunkt 18 (334 km2) År Flöde Fosfor Kväve År Flöde Fosfor Kväve m3/s ton kg/ha år ton kg/ha år m3/s ton kg/haår ton kg/haår 214,54 3,3, , ,17 6,7,2 32 9,6 215,47 1,8, , ,7 6,2, ,7 216,35 1,2, , 216 1,53 4,2, ,9 Medel,45 2,1,4 52 1,1 Medel 1,92 5,7, ,1 Årstransporter och arealkoefficienter på provpunkt 2 är beräknat på årsmedelflöde och årsmedelhalt, på provpunkt 18 beräknat utifrån summan av månadstransporterna. 35

38 Segeån 216 Bilaga 6 Resultat föroreningsmängder vid Svedala AR 216 Halter i utgående avloppsvatten till Segeå Syre i utgående vatten Datum BOD 7 COD tot-p tot-n NH 4 -N Datum Syre utg. vatten mg/l C mg 2 /l 2- mätt % Jan <3 36,9 7,6 3,3 Jan 11,3 7, ,1 5,3 1, Feb 1,4 7,47 69 Feb 6 42,16 6,7 5,6 Mar 1,6 7, ,16 4,8 2,6 Apr 11,2 7,62 72 Mar <3 42,9 5,4,75 Maj 12,6 7, ,9 7,4,32 Jun 14,9 7,1 72 <3 44,1 7 1,1 Jul 16, 6,8 72 Apr 3 44,12 6,3,51 Aug 17, 6, , Sep 17,3 6,3 68 Maj <3 <36,22 7,1,86 Okt 16,2 6, ,14 5,9 2,2 Nov 14, 7,23 72 Jun 3 36,12 5,4,93 Dec 12,8 7,31 71 <3 38,13 5,1 1,2 Jul <3 4,55 5,1 1,2 <3 34,18 5,6 1,4 Aug 3 42,13 4,5, ,13 6,3,58 Sep 3 38,28 5,,9 6 42, ,1 <3 4,26 7,6 1,9 Okt <3 34,15 4,, ,17 4,2,76 Nov 9 33,16 8,2 4,1 <3 28,12 6,1 2,4 Dec <3 31,21 7,93 <3 34,18 6,2 1,7 MEDEL <3,7 <38,18 6,5 1,7 Föroreningsmängder från Svedala avloppsreningsverk Totala mängder samt relativ andel (%) av transporten vid mynningen Enhet BOD7 ton/år 3,8 6,3 4,1 7,2 5,1 6,6 3,1 3,3 4,1 Tot-P ton/år,8,47,17,38,36,34,18,18,25 % 6,8 4,9 1,8 1,7 3,3 5,1 2,9 1,4 3,3 Tot-N ton/år ,3 19,8 18,7 9, 8,2 11,4 % 4,8 3, 2,3 2,4 3,9 7,9 3,1 1,2 1,9 Enhet BOD7 ton/år 3 3,2 2,7 2,7 1,1-3,1 <3,1 <3,6 <3,92 <4,14 <9,1 <4,1 <5, <3,6 <3,7 <3,9 <3,9 4,1 Tot-P ton/år,14,15,2,1,11,13,14,2,17,15,17,15,15,16,22,25,2 % 1,6 3,6 1,6 2,1 1, 2,2 1,6 1,3 2,4 3,7 1,5 1,3 2,1 4,3 3,3 4, 4,8 Tot-N ton/år 6,6 7,4 7,7 6,9 7,4 7,3 9,2 1,6 11,6 8,6 8,8 11,3 1,5 9,6 8,6 7,6 7,1 % 1,4 2,4 1,3 3,4 1, 2,8 1,7 2,2 3,8 4,5 1,4 2,4 3,7 4,2 2,7 2,6 3,6 36

39 Resultat bottenfauna Segeån 216 Bilaga 7 I detta kapitel redovisas varje provpunkt på ett uppslag. På vänstersidan finns lokalbeskrivning med foto och skiss, bedömning av undersökningsresultatet med kommentarer samt jämförelser med tidigare resultat. På högersidan finns de kompletta artlistorna. Lokalbeskrivningen följer Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Lokalbeskrivningen, Ver Underlag till bedömningar av indexvärden och påverkansgrad ges i metodikkapitlet. Under rubriken Jämförelser med tidigare undersökningar har endast datum för undersökningarna uppgivits. Förklaring till artlistorna I artlistan redovisas totala antalet individer av förekommande taxa samt den procentuella andelen av provets totala individantal. Sparkproverna kompletterades med ett kvalitativt sökprov riktat mot miljöer som ej ingått i sparkproverna. Tillkommande taxa som noterats i de kvalitativa sökproverna har markerats med ett kryss i artlistan. Provtagningens kvalitet har kontrollerats efter förändring av antal taxa med fler delprov, om förändringen då sista delprovet räknas in är < 8 % bedöms kvaliteten vara mycket god (anges i tabellen som värde >92), 3 8 % god (värde 7 92) och under 3 % svag (värde under 7). Varje taxas känslighetsgrad/funktion anges i kolumnerna A-D, vilket förklaras i tabellen nedan. Försurningskänslighet Taxats funktion Känslighet för organisk-eutrofierande belastning Taxats hotkategori Kolumn A Kolumn B Kolumn C Kolumn D 1=taxat tål ph <4,5 1=filtrerare 1=påträffats i höggradig förorenat vatten Akut hotad (CR) 2=taxat tål ph 4,5-4,9 2=detritusätare 2=påträffats i vattendrag som bedömts Starkt hotad (EN) kraftigt påverkade av jordbruk 3=taxat tål ph 5,-5,4 3=predator 3=påträffats i vattendrag som bedömts Sårbar (VU) måttligt påverkade av jordbruk 4=taxat tål ph 5,5-5,9 4=skrapare 4=typiskt för vattendrag som på sin höjd Nära hotad (NT) är belastade av skogsbruk 5=taxat tål inte ph <6, 5=sönderdelare 5=påträffats mest i vattendrag med mycket låg ledningsförmåga Kunskapsbrist (DD) 5=ovanlig art i ett regionalt perspektiv Klassningen enligt kolumnerna A och C har huvudsakligen hämtats ur SNV Rapport 4345 av Degerman m fl Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag. Klassningen enligt kolumn B har hämtats ur fack- och bestämningslitteratur för respektive art/grupp. Klassningen enligt D grundar sig på Rödlistade arter i Sverige 21. Som underlag vid bedömningen av ovanliga arter har använts Degerman, E. (1994), där resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas (Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från Ekologgruppens databas med för närvarande 1983 lokaler har vägts in vid bedömningen. 37

40 Segeån 216 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: SEGE Å Sege å, Brännemölla SKA-Segeå1 Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: y: Kommun: Svedala Läge: Brännemölla - Nedströms stenbro Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 26) Provtagning: Jan Pröjts Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Tilda Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Jan Pröjts Metod: Handledning för miljöövervakning 21 Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-3): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 1,5 m Vattennivå: hög Vattendragsbredd (våtyta): 2,5 m Grumlighet: grumligt Lokalens medeldjup (provyta):,8 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),9 m Vattentemperatur 2 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom Täck Dom Täck Dom Täck Findetritus: D2 2 Finsediment: D3 1 Överv.veg: D1 2 Grovdetritus: D1 2 Sand: 1 Flytbladsveg: Fin död ved: D3 1 Grus: D1 2 Långskottsveg: Grov död ved: 1 Fin sten: D2 2 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: 1 Mossor: Fina block: Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: kantveg Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Dom Täck Dom Täck Lövskog: D3 1 Gräs/äng: D1 3 Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: D2 2 Åker: Beskuggning (-3): 1 Dom. markanvändning: Dom.art Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D3 Buskar: D2 alm Gräs/halvgräs: Annan veg: D1 Övrigt: helåkersbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: ja Påverkan A: Börringesjön styrka: 1 Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt måttligt måttlig högt lågt lågt lågt Dominerande taxa: Chironomidae, 29% Gammarus pulex, 14% Pisidium sp., 1% mycket högt Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: betydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: Försurn.känslig sländart: 11p 1p 1p Indikatorgrupper, renvatten: 1 dagsländefamilj 2 familjer husbyggare Gammarus, Elmis aenea Gammarus: Bäckbaggar: Iglar: Musslor: Snäckor: B/P index: 3p 1p 1p 1p 1p 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Indikatorgrupper, smutsvatten: Helobdella stagnalis, Asellus aquaticus, Sialis Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: p Kommentarer: Lokalen uppvisade ungefär samma artantal som tidigare. Däremot var tätheten av djur lägre. Bottenfaunan dominerades som vanligt av smutsvattentåliga djur, t ex fjädermygglarver, iglar och musslor. Mer renvattenkrävande grupper, såsom dagsländor har oftast varit fåtaliga på lokalen, så även i år. Enligt Danskt faunaindex kunde lokalen bedömas som betydligt föroeningspåverkad, vilket var samma bedömning som senare år. Grumling i vattendraget torde vara en av de viktigaste negativa faktorerna. Naturvärdet var allmänt på lokalen. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,8 4, obetydlig 4 betydlig ,1 4, obetydlig 4 betydlig ,1 5, obetydlig 4 betydlig ,9 4, obetydlig 4 betydlig ,9 5, obetydlig 5 måttlig ,3 5, obetydlig 5 måttlig ,2 5, obetydlig 5 måttlig ,1 4, obetydlig 4 betydlig ,8 4, obetydlig 4 betydlig ,4 4, obetydlig 4 betydlig allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt Ekologgruppen i Landskrona AB 38

41 Segeån 216 Bilaga 7 ARTLISTA Provpunkt: SKA-Segeå1 Provt.datum Provtagningskvalitet 92 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,5 IGLAR Hirudinea 3 Glossiphonia complanata ,3 Helobdella stagnalis ,1 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,8 SNÄCKOR Gastropoda Physa fontinalis X KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,6 Gammarus pulex ,8 VATTENKVALSTER Hydracarina ,8 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Baetis rhodani ,1 TROLLSLÄNDOR Odonata Calopteryx splendens ,6 SKALBAGGAR Coleoptera Platambus maculatus ,1 Ilybius sp ,1 Orectochilus villosus ,3 Hydraena riparia 5 1 1,1 Elmis aenea ,7 Oulimnius sp ,7 MEGALOPTERA Sialis lutaria ,9 NATTSLÄNDOR Trichoptera Neureclipsis bimaculata ,7 Polycentropus flavomaculatus ,7 Polycentropus irroratus ,3 Hydropsyche angustipennis , Hydropsyche pellucidula ,9 Hydropsyche siltalai , Lepidostoma hirtum ,7 Limnephilidae ,6 TVÅVINGAR Diptera Chironomidae ,4 Ceratopogonidae ,1 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 26 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 27 INDIVIDANTAL Individantal/m

42 Segeån 216 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: SEGE Å Sege å, Lilla Svedala SKA-Segeå2 Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: y: Kommun: Svedala Läge: Lilla Svedala m ned bro Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 26) Provtagning: Jan Pröjts Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Tilda Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Jan Pröjts Metod: Handledning för miljöövervakning 21 Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-3): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 1,5 m Vattennivå: hög Vattendragsbredd (våtyta): 2,5 m Grumlighet: grumligt Lokalens medeldjup (provyta):,6 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),8 m Vattentemperatur 2 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom Täck Dom Täck Dom Täck Findetritus: D2 1 Finsediment: Överv.veg: D1 2 Grovdetritus: D1 2 Sand: Flytbladsveg: Fin död ved: D3 1 Grus: D2 2 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D1 2 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D3 2 Mossor: Fina block: 1 Makroalger: Grova block: 1 Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: kantveg Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Dom Täck Dom Täck Lövskog: D3 2 Gräs/äng: D1 2 Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: D2 2 Åker: Beskuggning (-3): 1 Dom. markanvändning: Dom.art Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D3 ask Buskar: D2 Gräs/halvgräs: Annan veg: D1 Övrigt: helåkersbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: ja Påverkan A: reningsverk styrka: 2 Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt lågt måttlig högt lågt lågt Dominerande taxa: Chironomidae, 17% Gammarus pulex, 14% Elmis aenea, 13% mycket lågt mycket högt Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: betydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 11p - Indikatorgrupper, renvatten: Virvelmaskar 1 dagsländefamilj Försurn.känslig sländart: 2p 3 familjer husbyggare Gammarus, Elmis aenea Gammarus: 3p Bäckbaggar: Iglar: Musslor: Snäckor: B/P index: 1p 1p 1p 1p 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Indikatorgrupper, smutsvatten: Helobdella stagnalis, Asellus aquaticus, Erpobdella Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: p Kommentarer: Lokalen uppvisade ett lågt antal taxa, det lägsta sedan 27. Tätheten av djur var något lägre än tidigare. Betecknande för årets resultat var som vanligt dominans av smutsvattentåliga djur framför renvattenkrävande. Inom den förra gruppen finns bl a fjädermygglarver och musslor. Stor åslända (Baetis rhodani) har oftast hittats i fler antal än på uppströmslokalen. I år var antalet relativt högt, trots att lokalen kunde bedömas som betydligt föroreningspåverkad enligt Danskt faunaindex. Naturvärdet var samtidigt allmänt. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,3 5, obetydlig 4 betydlig ,2 5, obetydlig 4 betydlig ,5 5, obetydlig 4 betydlig ,1 5, obetydlig 4 betydlig ,3 5, obetydlig 4 betydlig ,8 4, obetydlig 5 måttlig ,2 5, obetydlig 4 betydlig ,4 5, obetydlig 4 betydlig ,2 5, obetydlig 4 betydlig ,4 5, obetydlig 4 betydlig allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt Ekologgruppen i Landskrona AB 4