Aleontroi Laboratorles. Vegeån vid mynningen i Skälderviken (Foto : Lars-Göran Karlsson) VEGEÅN2004. V egeåns vattendragsförbund

Transkript

1 Aleontroi Laboratorles Vegeån vid mynningen i Skälderviken (Foto : Lars-Göran Karlsson) VEGEÅN2004 V egeåns vattendragsförbund

2 VEGEÅN2004 ALeontroi Sammanfattning Fosfor (årsmedelvärde) T otalfosfor mg/l Tillstånd <0,012 Låga halter 0,012-0,02 MåtUigt höga halter 0,02-0,00 Höga halter 0,00-0,100 Mycket höga halter ~ tt! >0,100 Utsläpp avlopp Extremt höga halter Öresund Kväve (årsmedelvärde) T otalkväve m g/l <0,300 0,300 ~ - 0,2 0,2-1,2 1,2-,00 >,00 Tillstånd Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Extremt höga halter tt! Utsläpp avlopp Öresund Figur Il. Tillståndet i Vegeån år 2004 med avseende på totalkväve och totalfosfor. 3

3 4

4 VEGEAN 2004 ALeontroi Bakgrund BAKGRUND På uppdrag av Vegeåns vattendragsförbund utför ALeontroi AB recipientkontrollen i Vegeån. Föreliggande rapport är en sammanställning av resultaten från Undersökningarna omfattade fysikaliska och kemiska vattenanalyser samt beräkning av vattenföring (PULS-modellen) och transport. Kontrollprogrammet för 2004 finns i Bilaga l. V artenprovtagningarna har utförts av Lars Göran Karlsson, ALeontroi i Malmö, utom på punktema 24A och 24B, vilka tas av personal vid Kågeröds reningsverk. Medlemmar i Vegeåns vattendragsförbund är: Bjuvs, Helsingborgs, Svalövs, Åstorps och Ängelholms kommuner Bjuvsbyggen AB Bjömekulla Fruktindustrier AB Gullfiber AB Höganäs Bjuf AB Mariannes F arm AB Olle Magnussons Partiaffår AB Findus Sverige AB 42 olika vattenregleringsföretag. Undersökningar av vattenkvaliteten och föroreningstransporter i V egeån har pågått sedan 10. I "Vegeåprojektet" (Länsstyrelserna i Kristianstads och Malmöhus län, 12) angavs följande förslag till målsättningar för vattenkvaliteten: uttransporten av kväve och fosfor från Vegeån skulle halveras mellan 1 och 1, vilket innebar en årlig uttransport av 10, ton fosfor och ca 1 ton kväve 1 syremättnaden får ej understiga 0 % i Vegeån eller dess biflöden. Målet med recipientkontrollen är, enligt Naturvårdsverket :3, att: åskådliggöra större ämnestransporter och belastningar från enstaka föroreningskällor inom ett vattenområde relatera tillstånd och utvecklingstendenser med avseende på tillförda föroreningar och andra störningar i vattenmiljön till förväntad bakgrund ochfeller bedömningsgrunder för miljökvalitet belysa effekter i recipienten av föroreningsutsläpp och andra ingrepp i naturen ge underlag för utvärdering, planering och utförande av miljöskyddande åtgärder.

5 VEGEÅN 2004 ALeontroi Avrinningsområdet AVRINNINGSOMRÅDET Uppgifterna i detta kapitel har huvudsakligen hämtats från: Meddelande nr 12:4, Länsstyrelsen i Malmöhus län V egeåprojektet, Länsstyrelserna i Kristianstads och Malmöhus län 12 statistiska meddelanden. statistik för avrinningsområden 1, SCB 1. rad av moränlera (skifferurbergsmorän (Ö) och baltisk nordvästmorän (V)). På Ängelholmsslätten finns sedimentärt berg från juratiden (rät-lias) överlagrat av ishavslera, styv sjölera, sand- och grusavlagringar. Orientering V egeåns avrinningsområde (Figur l) ligger i nordvästra Skåne och är 4 km2 stort. Ån rinner genom sex kommuner: Svalöv, Bjuv, Åstorp, Klippan (en mycket liten del), Helsingborg och Ängelholm. Huvudfåran rinner upp på Söderåsens sydostliga del och rinner ut i Skälderviken. Följande större bi:flöden finns i systemet: Hallabäcken, som är tämligen opåverkad (punkt ) Billesholmsbäcken, med Bökebergsbäcken Bjuvsbäcken, med Tibbarpsbäcken och Boserupsbäcken (punkt 14) Humlebäcken (punkt 2A, 2B, 1) Hasslarpsån (punkt 1) Markanvändning Avrinningsområdet domineras av åkermark, %. De största åkerarealerna ligger omkring Hasslarpsån och nedre delen av huvudfåran. Betesmark utgör 3 % och skogsmark 21 % av avrinningsområdet De största skogsområdena finns vid Rallabäcken. % är tätorter och % är övrig mark. Utbredningen av öppen mark, skogsmark, sankmark och tätorter framgår av Figur l. De största tätorterna inom området är Åstorp, Kågeröd och Bjuv. Avrinningsområdet hade 1 en befolkning på personer. Föroreningsbelastande verksamheter Geologi På Söderåsen består berggrunden av urberg överlagrat med urbergsmorän. Söder och väster om Söderåsen finns sedimentära bergarter (rät-lias, Kågerödslager, silurisk och ordovicisk lerskiffer, kambrisk alunskiffer, underkambrisk sandsten) överlag- I Tabell l anges årsutsläppen för 2004 från de kommunala avloppsreningsverken samt från Mariarmes Farm och Findus Sverige AB. I Tabell 2 och Figur l anges var utsläppen sker. Inom avrinningsområdet finns fyra kommunala avloppsreningsverk, nämligen Kågeröd, Ekeby (Skromberga), Ekebro (Bjuv) och Åstorp. Av dessa står Ekebro och Åstorps reningsverk för de största utsläppen.

6 VEGEÅN2004 ALeontroi Avrinningsområdet Markanvändning(%) i olika delavrinningsområden i Vegeån (enl. Vegeåprojektet): Delavrinningsomr. Åker Äng Skog Övr. HaHabäcken 14 Övre Vegeån Bjuvsbäckarna Humlebäcken Hasslarpsån 4 1 Nedre Vegeån 10 skälderviken ~ Provtagningslokaler ~ Utsläpp avlopp Huvudfåra Vattendrag Tätorter ~ Sankmark D Skogsmari< Öppen mark Öresund Figur 1. Vegeåns avrinningsområde med provtagningspunkter, markanvändning och utsläppskällor.

7 VEGEÅN 2004 ALeontroi Avrinningsområdet Mängden utgående vatten från reningsverken år 2004 ( m 3 ) var det näst högsta sedan 1, bara 2002 har haft högre flöde (Tabell 1). Totala mängden utgående BOD 2004 (20 ton), totalfosfor (0,0 ton) och totalkväve ( ton) var de högsta sedan 200 l. Utsläppet av Ammoniumkväve ( 14 ton) var det högsta sedan 1. Ammoniumutsläppen utgjorde nästan 4 av totalkvävet Från 1 till 2002 minskade ammoniumutsläppen från Åstorps reningsverk med ca %, vilket också har gett positiva effekter i recipienten var dock utsläppen av ammoniumkväve från Åstorps reningsverk 0,2 ton högre än 2003 och mer än dubbelt så höga som Utsläppen av ammoniumkväve från reningsverken ökade under 2004 järnfort med 2003 med undantag for Ekeby (Skromberga) reningsverk där utsläppen var 0,2 ton lägre under Utsläppen från Mariannes Farm AB, som producerar grönsaker, var år 2004 större än 2003 med avseende på fosfor, kväve och BOD1. Från livsmedelsforetaget Findus Sverige AB var utsläppen 2004 av BOD, ton, kväve,3 ton och fosfor 0,1 ton vilket var mycket lägre än 2003 for BOD och något högre for totalkväve och totalfosfor. Tabell 1. Arsutsläpp från kommunala avloppsreningsverk och industrier i Vegeåns avrinningsområde 2004, jämfört med Flöde 00 Totalfosfor NH4-N Totalkväve {k)m3tår ton/år ton/år ton/år ton/år Reningsverk: Kågeröd 23 0, 0,04 1,3 3,3 Ekeby (Skromberga) 3 2,3 0,04 3,, Ekebro (Bjuv) 10, 0,34 4,0 14 Åstorp 2330, 0,3 4, 33 SUMMA SUMMA , 12 1 SUMMA ,0 4 SUMMA , SUMMA , 13 SUMMA , SUMMA ,O 1 SUMMA , 24 Industri: Mariannes Farm 21 1, 0,33 0,20 Findus Sverige AB 120, 0,0,3 SUMMA , 0,3, SUMMA ,4, SUMMA ,2, SUMMA ,,0 SUMMA ,3, SUMMA 1 122,0 0,,0 SUMMA 1 1, 0,3,0 SUMMA , 4,

8 VEGEÅN2004 ALeontroi Avrinningsområdet Tabell 2. Provtagningspunkter och reningsverk i Vegeån. Nr Benämning Koordinater Läge Huvudfåran 24A Kågeröd 20/ Uppströms Kågeröds ARV 24B Kågeröd 21200/ Nedströms Kågeröds ARV 22C Abromölla 212/1323 Nedströms järnvägsbro vid Abromölla 2A B j uv 2231/13131 Uppströms Bjuvs ARV strävelstorp 22/131 Vägbro, väg 0 A Intensivstation 23430/ Välingetorp Biflöden Ha Ilabäcken 214/1322 Vägbro vid utflödet 14 Tibbarpsbäcken 2221/1311 Vägbro vid Brogården 2A Astorp 221/131 UppströmsAstorps ARV 2B Astorp 220/131 Nedströms Astorps ARV 1 Humlebäcken 223/131 Vägbro vid Helenedal Y1 Filborna Ödåkrabäcken Y2 Filborna Ödåkrabäcken 1 Hasslarpsån 2312/ Vägbro vid Välinge YT Rökilie Väl a bäcken Reningsverk Kågeröd Ekeby (Skromberga) Findus Sverige AB Ekebro (Bjuv) Astorp Huvudfåran Bökebergsbäcken Huvudfåran Huvudfåran Humlebäcken Speciella utlopp Findus Sverige, Kyl Findus Sverige, ox. damm Mariannes Farm Huvudfåran, Bjuv Huvudfåran, Bjuv Huvudfåran, strävelstorp

9 VEGEÅN 2004 ALeontroi Metodik METODIK Provtagningspunkter Provtagning och analys har utfarts enligt kontrollprogrammet (Bilaga l). Provtagningspunktemas läge framgår av Figur l och Tabell2. Vattenfriring Vid de provtagningsstationer i ett vattendrag där transporten av olika ämnen ska beräknas, måste vattenforingen bestämmas noggrant. För detta ändamål har SMHI utvecklat en matematisk modell, PULsmodellen, som ger serier av vattenforingsvärden for lokaler utan vattenforingsstation. Modellen använder nederbörd och lufttemperatur från SMHI:s observationsstationer samt månadsmedelvärden av potentiell avdunstning. Vidare krävs information om arealfordelningen mellan skog, öppen mark och sjö samt höjdfordelningen inom området (Johansson 1 och 12). Med hjälp av denna PULS-modell har SMHI beräknat vattenforingen på punkt A i V egeån och punkt 1 i Hasslarpsån. Fysikaliska och kemiska undersökningar Prov får fysikaliska och kemiska analyser togs en gång varannan månad (februari, april, juni, augusti, oktober och december). Provtagningsdatum finns angivna i Bilaga 4. Vid vattenprovtagning användes en s.k. Ruttnerhämtare. Den är konstruerad så att den kan stängas på önskat djup, med hjälp av en tyngd som löper på linan. Efter upptagning tappas vattnet i flaskor. I grunda vattendrag monterades flaskorna i en s.k. käpphämtare. Denna består av en metallstav med en cylinder i ena änden, i vilken en provflaska kan monteras med hjälp av gummistroppar. Vattenprovet kan härigenom tas ute i åfåran, antingen från strandkanten eller från en bro. I fält mättes vattentemperaturen, ph, konduktivitet, syrehalt och syremättnad med WTW Multiline P4 och WTW OXI 330i. V artenproven transporterades och forvarades enligt gällande standard for vattenundersökningar. I samtliga fall utfordes dessutom en normalanalys omfattande suspenderade ämnen, ammoniurnkväve, nitrat/nitrit-kväve, totalkväve och totalfosfor. Alkalinitet och ph mättes på punkt i Hallabäcken. På punktema A och 1 togs två dubbla stickprov varje vecka (onsdagar). Det ena provet analyserades direkt med avseende på temperatur, syrehalt, syremättnad, ph och konduktivitet. Det andra frystes. BOD analyserades i stickprovet från forsta onsdagen i varje månad. Analysparametrarnas innebörd forklaras i Bilaga 2 och använda analysmetoder redovisas i Tabe3. Alla vattenprov togs av utbildad provtagningspersonal och samtliga analyser utfårdes vid ackrediterat laboratorium. Vid uträkningar av medelvärden i Bilaga 4 har halter mindre än x (<x) satts lika med x (=x). lo

10 VEGEÅN2004 ALeontroi Metodik Transporter till Skälderviken Från punkterna A i Vegeån och 1 i Hasslarpsån frystes ett prov från varje veckoprovtagning. Dessa prov blandades sedan till flödesproportionella månadsprov, vilka analyserades med avseende på TOC, ammoniumkväve, nitrat/nitrit-kväve, totalkväve och totalfosfor. Halterna multiplicerades med månadsmedelvärdena för vattenföringen enligt S:MHI:s PULsmodell och omräknades till enheten ton/mån. Månadstransporterna summerades därefter till årstransporter. För bestämning av mängden transporterad BOD användes halterna i stickproven tagna en gång varje månad. Det följande exemplet visar hur transporten räknades fram: Totalfosforhalten på punkt A var i december 0,00 mg/l, vilket är detsamma som: 0,00 x 1000 l (1000 x 1000 x 1000) ton1m 3 = 0,00 x 10- ton/m 3. Medelvattenföringen för december var,42 m 3 /s, vilket är detsamma som:,42 x 0 x 0 x 24 x 31 m 3 för hela månaden. Den totala transporten av fosfor på punkt A i december var således: 0,00x 10-x,42x0x0 x24x31 = 1, ton. Tabell 3. Använda enheter och analysmetoder för de fysikaliska och kemiska parametrar som ingår i recipientkontrollen i Vegeån. PARAMETER ENHET ANAL YSMETOD Temperatur o c termometer ±0, 1 o c (fältmätning) Syrehalt, syremättnad mg/l,% Fd. SS (fältmätning) ph SS , mod (fältmätning) Alkalinitet mekv/1 Fd. ss , mod!titro Konduktivitet ms/m F d. SS , mod (fältmätning) Suspenderad substans mg/l SS022-3 TOC mg/l SS-EN144 BOD mg/l SS , mod Ammoniumkväve mg/l TRACCS 00 ST002 NitraUn itrit-kväve mg/l TRACCS 00 ST02 Totalkväve mg/l TRACCS 00 ST02 T otalfosfor mg/l TRACCS 00 ST003

11 VEGEÅN2004 ALeontroi Resultat RESULTAT Lufttemperatur och nederbörd Uppgifter om lufttemperaturen har hämtats från Helsingborg och om nederbörden från Bjuv. I "Vegeåprojektet" anges hur nederbörden varierar i avrinningsområdet. Medan de kustnära områdena i V egeåns nedre lopp hade en årsmedelnederbörd på ca 00 mm 12-, ökade mängden mot sydost till 00 mm vid Söderåsen. Mätstationen Bjuv ligger ungefår mitt i avrinningsområdet 20 - Lufttern peratur J F M A M J J A S O N D Varmare och mer nederbörd än normalt Medeltemperaturen 2004 i hela landet var l, l grader högre än normalt. I Helsingborg var årsmedeltemperaturen,3 C, vilket var 0, grader varmare än normalt (d.v.s. medeltalet for 11-0). Figur 2. Medeltemperatur år 2004 (staplar) och normal medeltemperatur (heldragen linje) vid SMHI:s station i Helsingborg. Nederbörd (mm) I Bjuv foll 24 mm regn 2004 viket är 12% mer än normalt ( d.v.s. medeltalet for 11-10). Övriga landet som helhet fick ca % mer nederbörd än normalt Januari inleddes med dygnsmedeltemperaturer en bra bit under 0 C, mitten av månaden blev relativt varm med dygnsmedeltemperatur över 0 C f"or att sedan avslutas på samma sätt som månaden började med dygnsmedeltemperatur under 0 C. Som helhet uppvisade månaden lägre temperatur än normalt (Figur 2). Perioden februari till maj blev varmare än normalt. I januari f"oll det ca 2 mm mer nederbörd än normalt. Resten av våren och forsommaren fram till och med maj blev relativt torra med mindre nederbörd än normalt. Det enda undantaget var mars då nederbördsmängden var nära den normala med 4 mm att jämtdra med normalvärdet for perioden på 4 mm. (Figur 3). J F M A M J J A S O N D Figur 3. Månadsnederbörd 2004 (staplar) och normal månadsnederbörd (linje) vid SMHI:s station i Bjuv. Juni och juli var svalare och betydligt nederbördsrikare än normalt. I juli foll det 10 mm regn att jämf"ora med 2 mm som är normalvärdet for perioden

12 VEGEÅN 2004 ALeontroi Resultat I augusti kom så högsommarvärmen på riktigt och dygnsmedeltemperaturen blev 2, l C över den normala. Ä ven i perioden september till december var dygnsmedeltemperaturen högre än normalt. Det enda undantaget var oktober då dygnsmedeltemperaturen var normal :får månaden. Under perioden september till december var nederbörden :förhållandevis normal. Vattenroring Beräknad vattenföring (PULS) :for Vegeån (A) och Hasslarpsån (1) redovisas i Bilaga 3. Ytavrinning till följd av nederbörd är som regel störst under tidig vår, senhöst och milda vintrar. Under kalla vintrar lagras nederbörden i form av snö och frigörs i samband med snösmältning. Förekommer tjäle i marken kommer andelen ytavrinning (i :förhållande till nederbörd) att bli maximalt stor, beroende på att ingen grundvattenbildning sker. Under sommaren avdunstar en del av nederbörden eller tas upp av växterna. I januari 2004 var vattentöringen i ån något under det normala (d.v.s. medelvattentöring 13-03; Figur 4). Under februari och mars låg nivåerna något över det normala med kraftiga toppar :första veckan i februari och sista veckan i mars. April, maj och juni uppvisade vattenlåring något under normal nivå. De stora nederbördsmängderna i juni och juli medförde snabbt ökade nivåer och medelvattenföringen i juli var den högsta får året, 12,1 m 3 /s vilket är långt över det normala för månaden. Augusti uppvisade nära normal vatten:fdring. I september och oktober :föll nära på normala mängder nederbörd medan vattenfåringen var ca 20% högre än normalt. I november blev vattenforingen något högre än normalt efter att flödena ökat kraftigt mot slutet av månaden. December började med flöden som var högre än normalt, flödena var låga i mitten av månaden for att sedan avslutas med höga flöden igen. Detta innebar att medelvattenföringen :för hela december var högre än normalt. Årsmedelvattenfdringen 2004 var,4 m3/s, dvs. ca 21 % högre än medelvärdet for (Figur ). Vattenfåringen 1 var den hittills högsta och under de därefter :följande åren blev årsmedelvattenföringen successivt lägre fram till 2002, då den var relativt hög. Årsmedelvattenföringen 2004 var den högsta sedan Fysikaliska och kemiska undersökningar De klassrungar av resultaten 2004 som gjorts utifrån "Bedömningsgrunder :får miljökvalitet - Sjöar och vattendrag" (Naturvårdsverket 1), anges kursiverade. I figurerna visas analysresultat :för punkter i huvudfåran med mörkt raster och punkter i bitlödena med ljust raster. Parametramas innebörd :förklaras i bilaga 2 och analysresultat :for 2004 finns i bilagorna 4-. I bilaga redovisas årsmedelvärden och treårsmedelvärden (:för syrehalt och syremättnad årsminstavärden och treårsmedelvärden av årsminstavärden) for perioden

13 VEGEÅN2004 ALeontroi Resultat Veckomedelvattenföring Månadsmedelvattenföring Månadsmedelvattenföring Jan x x x x x x Fe b Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 4. Veckamedelvattenföring samt månadsmedelvattenföring 2004 i relation till medelvärdet för åren på punkt A i Vegeån (x markerar vilka veckor provtagning utförts). 4 2 o ArsmedeiVdttenföring (m 3 /s) ~ ~ n ~ ' r!,.., Vattentemperatur På intensivstationerna A i Vegeån och 1 i Hasslarpsån noterades vattentemperaturer nära 0 C i slutet av januari. I början av februari ökade vattentemperaturen tillfålligt i samband med milt väder. Från mitten av mars steg sedan temperaturen successivt och var högst mellan slutet av juli och slutet av augusti. I vecka 33 uppmättes de högsta temperaturerna under året med 1, C i Vegeån respektive 1,2 C i Hasslarpsån. Vattentemperaturens variation under året på punkt A framgår av Figur. Figur. Arsmedelvattenföring på punkt A i Vegeån (staplar), jämfört med medelvärdet för (linje). 14

14 VEGE.ÅN 2004 ALeontroi Resultat 2 Temperatur ( C) 20 Syrehalt (mg/l) Figur. Vattentemperaturens variation under 2004 på punkt A i Vegeån. X-axeln = veckanummer. Syreförhållanden Svagt syretillstånd i Hasslarpsån (1) och i Vegeån vid (A) Syrehalter över,0 mg/l motsvarar måttligt syrerikt till syrerikt tillstånd. Vid lägre syrehalter kan skador på syrekrävande organismer forekomma uppmättes halter under denna gräns i de veckoprovtagna punktema Vegeån (A) och Hasslarpsån (1) i mitten av augusti respektive slutet av juli och början av augusti (Figur ). V egeåns huvudfåra hade bäst syreforh~llanden högst upp i vattensystemet v1d punktema 24A, 24B och 22C (Figur ). I dessa punkter var vattnet syrerikt. Syreforhållandena forsämrades något mellan Åbromölla (22C) och Bjuv (2A), där bl.a. utsläppen från Ekeby reningsverk och Findus Sverige AB når vattendraget, men även här bedömdes det som syrerikt. Ovanligt hög vattenforing, vilket ger en god utspädningseffekt under de for syret annars så kritiska sommarmånaderna, kan ha bidragit till de forbättrade syre:forhållandena järnfort med tidigare år. I nedre delen av huvudfåran vid punkt 1 Figur. Syrehaltens variation 2004 på punkterna A (heldragen kurva), (ofyllda punkter), 2A (fyllda punkter) i Vegeån och 1 i Hasslarpsån (streckad kurva). X-axeln = veckanummer. Under den heldragna linjen råder svagt syretillstånd. och A var syretillståndet något sämre. I augusti och oktober bedömdes det som måttligt syrerikt vid och i mitten av augusti bedömdes det som svagt syretillstånd vid A. I Vegeåns biflöden var syrehalten i vattnet över gränsen till syrerikt, med undantag av Hasslarpsån (1) där syretillståndet som tidigare nämnts var svagt vid två mätningar under året. Enligt Vegeåprojektets målsättning får inte 0 % syremättnad underskridas l noterades inget värde under denna gräns och 1 endast ett. 1 var syremättnaden lägre än 0% i ett veckoprov i huvudfåran (A) samt i elva veckoprov från Hasslarpsån (1) var syremättnaden lägre än 0 % vid två tillfållen i huvudfåran (A) och ett tillfälle i Hasslarpsån (1) var syremättnaden som lägst 2 %i Vegeån (2A) i början av augusti. Vid detta tillfälle var syremättnaden under 0 % även i Vegeån vid Strövelstorp () och i Hasslarpsån (1). Under 2004 var syremättnaden under 0% vid två tillfållen i Hasslarpsån (1) då det rådde 33 respektive 4 % syremättnad.

15 VEGEÅN 2004 ALeontroi Resultat 12 Syrehalt (mg/l) 10,_.,..., r-; n~ l ~- r- 4 2 o l -r! ' ' l l' r' H --i l l l.... 1""' f,.,. j :l l1 T..- l.. ". ",:.-. l ' ' l - l ' l ' l l l illt ' i l l t 1! l -. _u -'--'---- ' l t t i i 24A 24 22C2A 14 2A A Figur. Arslägsta syrehalter i Vegeån Den streckade linjen visar gränsen mellan svagt syretillstånd och måttligt syrerikt tillstånd. över den heldragna linjen råder syrerikt tillstånd (pil= utsläppskälla). l En svag tendens till ökande syrehalter (årslägsta värde) under perioden kan ses i huvudtaran uppströms Kågeröds reningsverk (24A) och i Humlebäcken (1; Figur ). I huvudtaran nedströms utsläppen från bl.a. Ekeby reningsverk och Findus Sverige AB (2A) ökade syrehalterna i slutet av 0- och början av 0-talet men har därefter successivt minskat fram till nu då en viss forbättring kan ses. Inga större forändringar har skett längst ner i huvudtaran (A) under perioden men det relativt svaga syretillståndet 2002 har sänkt treårsmedelvärdena de tre senaste åren. ph och alkalinitet God motståndskraft mot fårsurning Syrehalt (mg/l) ph-värden över, motsvarar nära neutralt tillstånd och värden över klassas som höga. Det är forst under ph,0 som känsliga organismer kan påverkas. Vid punkt A i Vegeån varierade ph-värdena 2003 mellan, l och,. Vid punkt 1 i Hasslarpsån var variationen mellan,3 och, A A l --A O..-C\JC')'<ti.O<Ot-COO'>O..-NC"l'<t 0'>0'>0'>0'>0'>0'>0'>0'>0'>0'>00000 l l l l l l l l l l l l l l l COO'>O..-NC"l'<ti.O<Ot-COO'>O..-N COCOO'>O'>O'>O'>O'>O'>O'>O'>O'>O'>OOO Figur. Treårsmedelvärden för årslägsta syrehalter i Vegeån (24A, 2A, A) och Humlebäcken (1). Vid jämforelser mellan punkterna bör noteras att provtagning vid punkterna A och 1 utfors varje vecka till skillnad från övriga punkter där provtagning sker var annan månad. Det är därfor troligt att halterna varit något lägre än de som redovisas i Figur. Alkalinitet och ph-värde analyserades också vid punkt i Hallabäcken. phvärdet varierade mellan, och,. Alkaliniteten var i medeltal O, 3 mekv/1 och motsvarade mycket god buffertkapacitet (>0,2 mekv/1) vid samtliga provtagningstillfållen utom i februari då den bedömdes som god buffertkapacitet. HaHabäcken har normalt något lägre ph-värden än Hasslarpsån och Vegeån, vilket beror på att detta delavrinningsområde har större andel skog än de övriga. Treårsmedelvärdena for alkalinitet i Ballabäcken perioden visar att årsmedelvärdena ökat något de senaste sju åren. I Figur l O redovisas treårsmedelvärden for ph-värdet i Hallabäcken ( ), Hasslarpsån (1) och 1

16 VEGEÅN2004 ALeontroi Resultat ph, Kondukti..ntet (ms/m), ,,~,,0, -- -A Figur 1 O. Treårsmedelvärden för ph i Vegeån (A), Hasslarpsån (1) och Hallabäcken ( ). Figur. Konduktiviteten 2004 på punkterna A i Vegeån (heldragen kurva) och 1 i Hasslarpsån (streckad kurva). X-axeln = veckanummer. Vegeån (A) Ett generellt mönster är att ph-värdena minskade i början av perioden for att sedan öka igen. 0 0 Kondukti~tet (ms/m) Konduktivitet Lägre konduktivitet 2004 Konduktiviteten (dvs. vattnets ledningsförmåga som ger ett mått på totala halten lösta salter i vattnet) varierade på punkt A i Vegeån mellan 2 och 1 ms/m (Figur ). Medelvärdet 4,4 ms/m är det lägsta sedan 1 (Figur 12). De lägsta värdena noterades i samband med hög vattenföring forsta veckan i februari samt mitten på juli (hög utspädningseffekt) och den högsta konduktiviteten uppmättes i samband med låg vattenföring maj, juni och augusti (låg utspädningseffekt). På punkt 1 i Hasslarpsån varierade konduktiviteten mellan 34 och ms/m. Årsmedelvärdet för konduktivitet i Hasslarpsån,, ms/m, är i nivå med den for 2002, men något lägre än tidigare år. V ariatio n en i konduktivitet vid de olika provpunkterna i Vegeåns avrin ningsområde följde ungefår samma Figur 12. Arsmedelvärden för konduktivitet i Vegeån 2004 (pil = utsläppskälla). För varje punkt anges högsta resp. lägsta årsmedelvärde under perioden (för A ). mönster som vid A. Konduktiviteten i huvudfåran ökade från 31 ms/m uppströms Kågeröds reningsverk (24A) till 4 ms/m vid punkt A (Figur 12). Den största ökningen skedde mellan 22C och 2A, där utsläppen från Ekeby reningsverk och Findus Sverige AB når vattendraget. Hallabäcken ( ) hade lägst årsmedelvärde, 1 ms/m. 1

17 VEGEAN 2004 ALeontroi Resultat 0 0 Kondukti\1tet (ms/m) 0 ~~~ -'"--,~~' - / '.: 0.,_ /> ~ A ----2A A o +-~~~~~-r-r~~~~~~~ Q..-N('I)"<ti.O<Ot--COO>O..-N('I)"<t como..-n('i)"<ti.o<ot--como..-n cocommmmmmmmmmooo Figur 13. Treårsmedelvärden för konduktiviteten i Vegeån (24A, 2A, A) och Humlebäcken (1). februari. I biflödet Humlebäcken (2 A, 2B, 1) var slamhalterna mycket höga i februari, oktober och december. I nedre delen av Humlebäcken (1) var den mycket hög även i april och juni. I Rallabäcken ( ) var slamhalten högre än under föregående år och mycket hög i februari troligen pga samma flödestopp som tidigare redogjorts för. BOD, biokemisk syreförbrukning BOD analyserades en gång i månaden på punkterna A i huvudfåran och 1 i Hasslarpsån. Vid samtliga provtillfållen var halterna under detektionsgränsen 3 mg/l vilket är förhållandevis lågt jämfört med tidigare år. En jämförelse med tidigare år visar att konduktiviteten var som högst i mitten av 0-talet (Figur 13). I så gott som alla punkter var konduktiviteten under 2004 lägre än någonsin. V ariationema i konduktivitet mellan olika år följer till stor del förändringarna i vattenföringen (hög resp. låg utspädningseffekt). Suspenderad substans (slamhalt) Mycket hög slamhalt i februari och oktober Slamhalten var mycket hög (> 12 mg/l) i samtliga punkter i huvudfåran i februari. I oktober var slamhalten mycket hög i huvudfåran vid Bjuv (2A), nedre delen av huvudfåran () samt i Tibbarpsbäcken (14). I februari sammanföll provtagningen med en flödestopp då årets högsta vattenroring beräknas ha inträffat. Höga flöden medför att stora mängder partiklar spolas ut i vattendraget. I oktober är det mera osäkert vad som orsakat den förhöjda slamhalten. Eftersom ingen mätning av slamhalt gjordes i juli finns ingen uppgift om förhållandena vid denna tidpunkt, då medelvattenföringen var ännu högre än i 1 TOC, totalt organiskt kol Organiskt material kallas även syretärande ämnen, eftersom den bakteriella nedbrytningen av detta material tär på syreförrådet i vattnet. Risken för syrebrist minskar emellertid om luftningen (omrörningen av vattnet) är god. Låga halter organiskt material TOC analyserades i de flödesproportionellt blandade månadsproven från punktema A i huvudfåran och 1 i Hasslarpsån. På punkt A i huvudfåran varierade haltema mellan,4 och,3 mg/l och i Hasslarpsån mellan, och,3 mg/l. Detta motsvarar låga till måttligt höga halter.,0 mg/l är gränsen till måttligt hög halt. Årsmedelvärdena i såväl huvudfåran som Hasslarpsån motsvarade således låga halter.

18 VEGEÅN 2004 ALeontroi Resultat Ammoniumkväve, NH 4 -N Höga ammoniumhalter i Humlebäcken Höga ammoniumhalter kan bl.a. bero på utsläpp från enskilda avlopp, djurhållning och/eller reningsverk. Enligt SNV 1: l påverkar ammoniumhalter över 0,2 mg/l känsliga fiskar och halter över l, mg/l kan göra vattnet olämpligt for fisk. Ammoniumkvä\.e (mg/l) 1,0 0, 0, 3, Årsmedelvärden över gränsen 0,2 mg/l noterades år 2004 i Humlebäcken nedströms Åstorps reningsverk (2B) samt i huvudfåran nedströms Kågeröds reningsverk (24B) (Figur 14). Vid 24B uppmättes även årets högsta månadsvärde 0, mg/l I Humlebäcken nedströms Åstorps reningsverk (2B) var den högsta ammoniumhalten 0,2 mg/l 2004 (Figur 1). Under 1 togs ett nytt kvävereduktionssteg i bruk vid Åstorps reningsverk. Under 1 och 1 noterades dock mycket höga ammoniumhalter nedströms reningsverket for att sedan under 2000, 2001 och 2002 sjunka klart under gränsen l, mg/l 2003 uppmättes halter över 0,2 mg/l vid tre tillfållen varav en gång (augusti) över gränsen 1, mg/l. Under 2004 uppmättes halter över 0,2 mg/l vid alla provtagningstillfållena utom det i februari. Årets högsta värde 0,2 mg/l var dock klart under gränsen l, mg/l. Nitrit- och nitratkväve, N0213-N Anmärkningsvärt höga nitrathalter i Humlebäcken i juni 2004 I V egeåns huvudfåra uppmättes årsmedelhalter av nitrat- och nitritkväve motsvarande mycket höga halter. De högsta haltema förekom under vintern och de lägsta i slutet av sommaren. Haltema ökade nedströms i avrinningsområdet (Figur 1) och bitlödena tillförde även stora mängder nitrit- och nitratkväve. De högsta årsmedelhaltema 2004 förekom i Humlebäcken 1 24A 24 22C 2A 14 2A 2 1 t t t t 1 A Figur 14. Arsmedelvärden för ammoniumkväve i Vegeån Under den streckade linjen är halten mycket låg/låg. För varje punkt anges högsta resp. lägsta årsmedelvärde under åren (för A ). Ammoniumkvä\e (mg/l),1 l Figur 1. Ammoniumkvävehalter i Humlebäcken nedströmsastorps reningsverk (2) Heldragen linje visar gränsvärdet för vatten olämpliga för fisk, enl. SNV 1 (mycket hög halt). (2B, 1), Hasslarpsån (1) och den nedre delen av Vegeåns huvudfåra (, A). I Humlebäcken (2B) samt i Hasslarpsån ( 1) klassades årsmedelhalterna som extremt höga. Anmärkningsvärda halter uppmättes vid provpunkterna 2B och 1 i juni och i Tibbarpsbäcken (14) i december. I övriga provpunkter (24A, 24B, 2A och

19 VEGEÅN 2004 ALeontroi Resultat Nitratkväve (mg/l) \.. -~ ,..._.. ~'...,..., '..._ ,., --24A ---2A A o ~~~~~~~~~~~ O..-NM-.:tlO<OI'--CX)O>O..-NM-.:t 0>0>0>0>0>0>0>0>0>0>00000 l l l l l l l l l l l l l l COO>O..-NM-.:tlO<OI'--CX)O>O..-N CX)CX)0>0>0>0>0>0>0>0>0>0>000 Figur 1. Treårsmedelvärden för nitratkväve i Vegeån (24A, 2A, A) och Humlebäcken (1). Totalkvä-..e (mg/l} , --24A ----2A 1 --A rir---o----r-,--r--,.--r--~,--'f""""l , O..-NM"VlO<OI'--COO>O..-NM"=t 0>0>0>0>0>0>0>0>0>0>00000 l l l l l l t l l l l l l l l COO>O..-NC'>"=tlO<OI'--COO>O..-N CX)CX)0>0>0>0>0>0>0>0>0>0>000 Figur 1. Treårsmedelvärden för totalkväve i Vegeån (24A, 2A, A) och Humlebäcken (1). :, forekom inga anmärkningsvärt höga halter. Nitratkvävehalterna har minskat generellt i avrinningsområdet under perioden (Figur 1). Totalkväve, tot-n Minskande kvävehalter Kvävehaltema i V egeån klassades som mycket höga i den övre delen av huvudfåran (24A, 24B, 22C, 2A), HaHabäcken (), Tibbarpsbäcken (14) och Humlebäcken uppströms Åstorps reningsverk (2 A). Mycket höga halter av kväve är dock inte ovanligt for vattendrag i jordbruksbygder (Länsstyrelsen i Malmöhus län 12:4). Årsmedelhalter motsvarande extremt höga kvävehalter noterades i Humlebäcken nedströms Åstorps reningsverk (2B), Hasslarpsbäcken (1) och nedre delen av huvudf'aran (A). Den högsta enskilda halten uppmättes i Humlebäcken nedströms Åstorps reningsverk (2B, 1) där det var 14mg/l vid junimätningen. De lägsta haltema uppmättes i Hallabäcken ( ), som lägst 0, mg/l i juni. Årsmedelvärden 2004 redovisas i Figur 1. Årsmedelvärdet ökade från 3,2 mg/l uppströms Kågeröds reningsverk (24A) till,2 mg/l på punkt A. Den största ökningen skedde mellan 22C och 2A (22 %). Ökningen nedströms Kågeröds reningsverk var % järnfort med uppströmsstationen. I Humlebäcken nedströms Åstorps reningsverk (2B) syns en tydlig ökning på 3% järnfort med uppströms reningsverket (2 A). Vid provtagningen i juni var detta extra markant då totalkvävehalten ökade från 2,3 mg/l uppströms- till 14 mg/l nedströms reningsverket. Låg vattenforing tillfoljd av att maj var nederbördsfattigt kan ha bidragit till att utsläppen från reningsverket fått extra stort genomslag. I allmänhet var kvävehaltema 2004 högre än 2003 men ändå relativt låga järnfort med tidigare år (Figur 1 och Figur 1). Totalkvävehalterna har under hela undersökningsperioden varit högst i Humlebäcken och Hasslarpsån samt lägst i Hallabäcken. I större delen av avrinningsområdet har kvävehaltema minskat under perioden (Figur 1). 20

20 VEGEÅN 2004 ALeontroi Resultat 10 Kväve (mg/l) 13 10, Figur 1. Arsmedelvärden för totalkvävehalterna i Vegeån Den rastrerade delen av stapeln motsvarar andelen nitratkväve. Den streckade linjen visar gränsen mellan höga och mycket höga kvävehalter. över den heldragna linjen är halterna extremt höga. För varje punkt anges högsta resp. lägsta årsmedelvärde för totalkväve under perioden (för A ). 1rotalfosfor, tot-p Förhållandevis höga fosforhalter 2004 I huvudfåran ökade fosforhalterna från 0,0 mg/l uppströms Kågeröds reningsverk till 0, mg/l vid punkt A, d.v.s. från mycket hög halt till extremt hög halt (Figur 1). Den största ökningen skedde mellan 22C och 2A. I Humlebäcken nedströms Åstorps reningsverk (2B) ökade fosforhalten med 24% järnfort med uppströms reningsverket (2A). Det var även i 2B som den högsta årsmedelhalten i V egeåns avrinningsområde uppmättes (0,22 mg/l). Fosforhalterna var lägst i HaHabäcken (hög halt), det enda delavrinningsområde där skogsmark dominerar. jan på 0-talet. Detta gällde nedströms järnvägsbron vid Åbromölla (22C), uppströms Bjuvs reningsverk (2A) och Strövelstorp (). I Humlebäcken (1) var 2004 års medelhalt den högsta sedan 1, Gfr max/min-linjer i Figur 1). Fosforhalterna har varierat mycket under perioden (Figur 20). Trenden är att halterna generellt minskade i början av 0-talet men ökade igen i vissa områden under senare delen av 0-talet. De senaste åren har haltema återigen minskat på en del håll, men haltema var dock forhållandevis höga järnfort med tidigare år. I huvudfåran uppströms Kågeröds reningsverk (24A) samt i Humlebäcken (1) har trenden mot minskande halter brutits med åter en något ökande halt. Vid flera provtagningsplatser var 2004 års medelhalter de högsta uppmätta sedan bör- 21

21 VEGEAN 2004 ALeontroi Resultat 0,2 0,20 O, 1 O, 10 Totalfosfor (mg/l) _j l l l l :~ : l l t ' l l i l i l i l l ' l! l 0, fl- T ' l ' ' l 1 A Figur 1. Arsmedelvärden för totalfosforhalterna i Vegeån Den streckade linjen markerar gränsen mellan höga och mycket höga halter. Över den heldragna linjen är halten extremt hög. För varje punkt anges högsta resp. lägsta årsmedelvärde för totalfosfor under perioden (för A ). 0,20 O, 1 O, 10 0,0 Totalfosfor (mg/l) ~ (. ' A o' 00 -J...L-...--,...,---,.--,..-,...,-, r--r-...-.,..--, O.-NC'>-.;1"1.0<01'-COO>O.-NC'>"<t q>q>q>q>q>q>q>q>q>q> COO>O.-NC'>'"<I"LO<OI'-COO>O.-N COCOO"lO>O>O>O>O"lO>O>O"lO>OOO Figur 20. Treårsmedelvärden för totalfosfor i Vegeån (24A, 2A, A) och Humlebäcken (1). Transporter till Skälderviken Relativt höga transporter 2004 Årstransporterna 2004 på punkt A var ca 120 ton TOC, ca 30 ton kväve, ca 21 ton fosfor och ca 1 O ton BOD. I Bilaga redovisas alla transportmängder rör punkterna A i Vegeån och 1 i Hasslarpsån. I figurerna visas månadstransporterna av TOC, kväve och fosfor till Skälderviken, med Hasslarpsåns andel i ljust raster. Årstransporten av TOC ut till Skälderviken beräknades till ca 120 ton år 2004, vilket är relativt högt jämrort med tidigare år. Endast 1 och 1 har transportema varit högre under perioden De största mängderna 2004 transporterades ut i februari, juli och december, då vattenföringen var relativt hög (Figur 21). TOCtransporten i Hasslarpsån var knappt ca 41 O ton, dvs. ca 30 % av den totala tran- 22

22 VEGEÅN 2004 ALeontroi Resultat TOG-transport (ton/år) Vattenföring (m 3 /s) o J F M A M J J A S O N D Figur 21. Transporten av organiskt material (TOC) från Vegeån 2004 (staplar) i relation till månadsmedelvattenföringen (linje). Hasslarpsånsandel visas med ljust raster o Kväwtransport (ton/år) o...a l..iiiö... Vattenföring (m 3 /s) 14 J F M A M J J A S O N D Figur 22. Transporten av kväve från Vegeån 2004 (staplar) i relation till månadsmedelvattenföringen (linje). Hasslarpsåns andel visas med ljust raster sporten ut till Skälderviken. Vattenforingen var motsvarande ca 30 % av vattenforingen på punkt A i Vegeån år Kvävetransporten 2004 uppgick till ca 30 ton, vilket är det högsta sedan 1 (Figur 24 ). Kvävetransporten var högst i februari, mars, juli och december. (Figur 22). Kvävetransporten i Hasslarpsån var ca 30 ton, dvs. nästan 40 % av den totala transporten ut till Skälderviken. Årstransporten av fosfor på punkt A var 21 ton år 2004, vilket är ungefår likvärdigt med de senaste åren med undantag for 2003 som hade de lägsta transporterna sedan 1 (Figur 24). De största mängderna 2004 transporterades ut i februari och juli (Figur 23). Från Hasslarpsån kom ton fosfor, dvs. 30% av den totala transporten på punkt A. Årstransporten av BOD till Skälderviken beräknades till ca 1 O ton 2004 (under året var halten vid alla tillfållen <3 mg/l). Fosfortransport (ton/år),,0,,0 Vattenföring (m 3 /s) 14 4, 4,0 3, 3,0 2, 2,0 1, 1,0 0, o, 0 ~II...L.-LIIilll...ii.;.. u---...l...il.l...l J F M A M J J A S O N D Figur 23. Transporten av fosfor från Vegeån 2004 (staplar) i relation till månadsmedelvattenföringen (linje). Hasslarpsåns andel visas med ljust raster. De största BOD -transporterna under året skedde sannolikt precis som for övriga änmen när vattenforingen var högst o 23

23 VEGEAN2004 ALeontroi Resultat En svag tendens till minskning kan ses i kvävetransporten (se trendlinje i Figur 24). Under har en tydlig minskning skett av fosfortransporten (se trendlinje i Figur 24). Anledningar till den generella minskningen är bl.a. forbättrad rening av avloppsvatten och minskad användning av fosforgödselmedel i jordbruket. Hela perioden har årstransporten av kväve varit betydligt större än halveringsmålet 1 ton (jfr Vegeåprojektet 12). Halveringsmålet for fosfor är l 0, ton. Fosfortransporten 2004 var ungefår dubbelt så stor som målet. Sedan 1 har fosfortransporten endast under 1, 1 och 2003 varit lägre än l 0, ton/år. Kvä\.etransport (ton/år) Vattenföring (m 3 /s) ' o o Fosfortransport (ton/år) 40 l ' Vattenföring (m 3 /s) Figur 24. Arstransporten av kväve och fosfor (staplar) samt årsmedelvattenföringen (streckad linje) på punkt A i Vegeån Mörk linje visar transporttrenden och ljus linje vattenföringstrenden. 24

24 VEGEÅN 2004 ALeontroi Resultat övrig mark skogsmark åkermark Kväve c: diffusa källor Fosfor L.< diffusa källor \ renings\.erk + industrier.. reningsverk + industrier Figur 2. Kväve- och fosfortransporternas ursprung 2004 på punkt A i Vegeån i jämförelse med markanvändningen i avrinningsområdet Utsläppen från punktkällor (reningsverk och industrier, se Tabell1) utgjorde % av kvävetransporten och % av fosfortransporten ut i Skälderviken 2004 (Figur 2; hänsyn inte tagen till självrening i vattendraget). Andelen var lägre än 2003 eftersom vattenforingen och därmed uttransporten av kväve och fosfor från marken var högre. Bidraget från punktkällor var ändå något större 2004 när det gäller fosfor och kväve. Åkermarken dominerar i Vegeåns avrinningsområde ( %) och eftersom det inte finns några sjöytor i vattensystemet kan det direkta luftnedfallet anses vara forsumbat1. Arealspecifik rorlust av kväve och fosfor I "Bedömningsgrunder for miljökvalitet - Sjöar och vattendrag" (Naturvårdsverket 1) bedöms kväve- och fosfortillståndet i vattendrag utifrån den arealspecifika forlusten (jfr Bilaga 2). Den arealspecifika forlusten av kväve och fosfor (kglha,år) har erhållits ur beräknade transportdata och respektive punkts avrinningsområdesareal (Tabell 4). Mycket höga forluster av kväve (> 1 kg/ha,år) och fosfor (>0,32 kglha,år) konstaterades i både Hasslarpsån och Vegeån 2

25 VEGEÅN 2004 ALeontroi Resultat år 2004 (Tabell4). Från 1 minskade de arealspecifika förlustema successivt fram till 200 l. 1 till 2000 motsvarade värdena mycket höga förluster av kväve och mycket höga förluster av fosfor, men 200 l var förlustema höga var förlustema återigen mycket höga för kväve och fosfor medan förlustema 2003 var de lägsta sedan 1 och bedömdes då som höga. ArealfOrlustema 2004 av kväve var de högsta sedan 1 i Hasslarpsån och de högsta sedan 1 i Vegeån. Arealförlustema av fosfor var 2004 de högsta sedan 1 i Hasslarpsån (1) och 1 i Vegeån (A) med undantag för 2002 då fosforförlustema var högre. Tabell 4. Provtagningspunkter, avrinningsområdesarealer och arealspecifik förlust av kväve och fosfor i Hasslarpsån och Vegeån år Avrinningsområdesarealer har hämtats från SMHI. Lokal Areal Kväveförlust Fosforförlust (ha) (kg/ha, år) (kg/ha,år) Hasslarpsån (1) ,1 1, 1, 1,0 20,0 14,3 23, Vegeån (A) ,3 1,0 1, 12, 1,4 12, 1, ,4 0,41 0,3 0,24 0,4 O, 1 0,3 0,1 0,3 0,3 0,2 0,0 0,20 0,44 2

26 VEGEÅN 2004 ALeontroi Referenser REFERENSER Byden, S., Larsson, A-M. & Olsson, M. Mäta vatten. Göteborg, 12. Johansson, B. Vattenforingsberäkningar i Södermanlands län. Ett forsöksprojekt SMHI Hydrologi Nr, 1. Statens Naturvårdsverk Publikationer. Bedömningsgrunder for svenska ytvatten, 1:1. statistiska meddelanden. statistik for avrinningsområden 1, SCB 1. Johansson, B. Vattenforingsberäkningar i recipientkontrollpunkter - en utvärdering av PULS-modellen. Vatten 4: 1-, 12. Vattendrag i Malmöhus län. Koncentration och transport av fosfor och kväve. Länsstyrelsen i Malmöhus län, Miljövårdsenheten, Meddelande Nr 12:4. Naturvårdsverket Allmänna Råd :3. Recipientkontroll vatten. 1. Vegeån. Årsrapporter VBB Viak. Naturvårdsverket Allmänna Råd 0:4. Bedömningsgrunder for sjöar och vattendrag. 10. V egeån Årsrapporter Vegeåns vattendragsforbund. KM Lab (nuvarande ALcontrol). Naturvårdsverket, 1. Bedömningsgrunder for miljökvalitet Sjöar och vattendrag. Rapport 413. Persson, P. & Nihlen, C. Vattenvård i Hasslarpsån. l. Kunskapssammanställning med åtgärdsf'orslag. 1. Vegeån Årsrapporter Vegeåns vattendragsforbund. ALeontroi AB. Vegeåprojektet Länsstyrelserna i Kristianstads och Malmöhus län

27 2

28 VEGEÅN 2004 ALeontroi Bilaga l BILAGA l Kontrollprogram för V egeåns avrinningsområde 2004 VEGEÅNSVATTENDRAGSFÖRBUND, 2

29 VEGEAN2004 ALeontroi Bilaga l PROVTAGNINGsPROGRAM 2004 VATTENDRAGsKONTROLL Prov uttas av Provtagn. station Provtagn. frekvens Provtyp Provtagn. datum Analyser Vegeåns vattendragsförbund, 22C, 14, 1, ggr s 4/2, /4, 2/, 4/, /10, 12 Fältanalys: TEMP, VATTENSTÅND 0 2, KOND (ALcontrol) Labanalys: SUSP, N:H4-N, N0 3 +NOrN, TOT-N, TOT-P ph, ALK på punkt Svalövs kommun Bjuvs kommun Astorps kommun (ALcontrol) 24A (u), 24B (n) 2A (u) 2A (u), 2B (n) ggr/år s 4/2, /4, 2/, 4/, /10, 1/12 Fältanalys: TEMP, 0 2, KOND Labanalys: SUSP, N:H4-N, NOJ+NOrN, TOT-N, TOT-P Vegeåns vattendragsförbund (ALcontrol) A, 1 2 ggr/år 12 ggr/år s s varje ons 1:a ons i varje månad TEMP, ph, KOND, 0 2, VATTENSTÅND BOD 12 ggr/år FP TOC, N:H4-N, N0 3 + N0 2 -N, TOT-N, TOT-P Dessutom insamling och bearbetning av flödesuppgifter från station A och 1 (PULS-modellen). Förklaringar: S = stickprov FP = flödesproportionella prov, beredda månadsvis av stickproven (u) = uppströms reningsverk (n) = nedströms reningsverk 30

30 VEGEÅN2004 ALeontroi Bilaga J UTSLÄPPSKONTROLL (utformning enligt forfrågningsunderlag ) Prov uttas av Provtagn.- station Provtagn.- frekvens Prov- Analyser typ Svalövs kommun Kågeröds RV U24 24 ggr/år 24 ggr/år D v BOD(ATU). SS, Nlit-N, TOT-N, TOT-P TOT-P Bjuvs kommun Ekebro RV U2 24 ggr/år D BOD (ATU), SS, Nlit-N, TOT-N, TOT-P EkebyRVU ggr/år D BOD(ATU), SS, NH 4 -N, TOT-N, TOT-P Åstorps kommun Åstorps RV U2 2 ggr/år 2 ggr/år D v BOD(ATU), CODCr, SS, Nlit-N, TOT-N TOT-P Helsingborgs kommun Filborna Yl, Y2 12 ggr/år 12 ggr/år D s BOD (ATU), SS, Nlit-N, TOT-N, TOT-P TEMP, ph, 0 2, CODCr, KOND, Nlit-N, N03+N0 2 -N, TOT-N, TOT-P Findus Svenska AB Findus RV U21 OXdammar Kylvatten 2 ggr/år 2 ggr/år 12 ggr/år ggr/år D v s s BOD(ATU), K.Mn04, Nlit-N KMn0 4, SS, TOT-N, TOT-P BOD (ATU), SS, NH 4 -N, TOT-N, TOT-P BOD(ATU), TEMP, ph, Nlit-N, TOT-N, TOT-P Kemira Rökilie YT ggr/år s ph, KOND, TOT-P, TOT-N Mariannes Vegefarm P3 12 ggr/år SP BOD, ph, TOT-N, TOT-P Förklaringar: D = dygnsprov V = veckoprov S = stickprov SP = samlingsprov av stickprov uttagna l g/v. U = utgående vatten från reningsverk 31

31 32

32 VEGEÅN2004 ALeontroi Bilaga 2 BILAGA2 Analysparametrarnas innebörd 33

33 VEGEÅN2004 ALeontroi Bilaga 2 Temperaturen (temp, C) mäts alltid i fålt. Den påverkar bland annat den biologiska omsättningshastigheten och syrets löslighet i vattnet. Syrebalten (02, mg/l) anger mängden syre som är löst i vattnet. Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur och ökad salthalt. Syre tillförs vattnet främst genom omrörning ( vindpåverkan, forsar) samt genom växternas fotosyntes. Syre rorbrukas vid nedbrytning av organiska ämnen. Lägre syrehalter än 4- mg/l kan ge skador på syrekrävande vattenorganismer. Rinnande vatten kan enligt Naturvårdsverkets Rapport 413 (1) indelas i följande tillståndsklasser med avseende på årslägsta syrehalt (mg 02/l): > Syrerikt tillstånd - Måttligt syrerikt tillstånd 3- Svagt syretillstånd 1-3 Syrefattigt tillstånd <l Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd Syremättnaden (02, %) är den andel som den uppmätta syrehalten utgör av den teoretiskt möjliga vid aktuell temperatur och salthalt. Genom att använda detta begrepp elimineras de skillnader i uppmätta syrehalter som beror på varierande temperatur vid olika provtagningstillfållen. Vid 0 C kan sötvatten hålla en halt av 14 mg/l, men vid 20 C endast mg/l. Mättnadsgraden kan vid kraftig algtillväxt överstiga 100%. ph-värdet anger vattnets surhetsgrad, dvs. vätejonkoncentrationen, i en skala från l till 14 med ph som neutralpunkt Skalan är logaritmisk, vilket innebär att ph är l O gånger surare och ph är l 00 gånger surare än ph. Värden under anger att vattnet är surt och över att det är basiskt (alkaliskt). Normala ph-värden i 34 sjöar och vattendrag är -. Låga värden uppmäts ofta i samband med kraftiga regn samt snösmältning, eftersom regnvatten har ett ph mellan 4 och 4,. Höga värden kan temporärt uppstå vid kraftig algtillväxt, på grund av fotosyntesen. Vid phvärden under ca,0 kan biologiska störningar uppstå, t.ex. nedsatt reproduktionsförmåga hos vissa fiskarter, utslagning av känsliga bottenfaunaarter m.m. Vid phvärden under,0 sker drastiska förändringar och utarmning av organismsamhällena i vattnet. Vid låga ph-värden ökar också många giftiga metallers löslighet i vattnet. Enligt Naturvårdsverkets Rapport 413 (1) kan vatten, med avseende på phvärde indelas i fem tillståndsklasser: >,,-,,2-,,-,2 ::S, Nära neutralt Svagt surt Måttligt surt Surt Mycket surt Alkaliniteten (alk, mekv/1) är ett mått på vattnets innehåll av syraneutraliserande ämnen, vilka främst utgörs av karbonat och vätekarbonatjoner. Alkaliniteten ger information om vattnets buffertkapacitet, dvs. förmågan att motstå försurning. Enligt Naturvårdsverkets Rapport 413 (1) kan vatten, med avseende på alkalinitet (mekv/1) indelas i fem tillståndsklasser: >0,20 0,10-0,20 0,0-0,10 0,02-0,0 ::S0,02 Mycket god buffertkapacitet God buffertkapacitet Svag buffertkapacitet Mycket svag buffertkapacitet Ingen eller obetydlig buffertkapacitet

34 VEGEAN2004 ALeontroi Bilaga 2 Konduktiviteten (ledningsförmågan, ms/m 2 C) är ett mått på den totala mängden lösta salter i vattnet. Ju fler joner ett vatten innehåller desto lättare leder det elektricitet, dvs. desto högre ledningsförmåga har det. De joner som har störst betydelse för konduktiviteten är kalcium, magnesium, natrium, kalium, vätekarbonat, sulfat och klorid. Konduktiviteten ger information om markoch berggrundsförhållanden i tillrinningsområdet. Den kan också användas som indikation på avloppsutsläpp, jordbrukspåverkan eller inflöde av saltvatten i vattendragens mynningsområden. Normalvärden för konduktiviteten i svenska insjöar är -40 ms/m (Byden et al. 12). TOC, totalhalten av organiskt kol, (mg/l) anger den totala mängden organiska ämnen i vattnet. Den är ett mått på kolinnehållet i både löst och partikulärt organiskt material i vattnet och mäts via en omvandling till koldioxid. Hög halt av organiska ämnen kan vid nedbrytning ge upphov till syrgasbrist I rinnande vatten kan halten organiskt material (TOC) i mg/l anges enligt följande (Naturvårdsverkets Rapport 413, 1): <4 Mycket låg halt 4- Låg halt -12 Måttligt hög halt 12-1 Hög halt >1 Mycket hög halt Suspenderad substans (mg/l) mäts genom filtrering av vattnet genom ett filter med standardiserade egenskaper. Värdet återspeglar vattnets grumlighet, dvs. mängden partiklar. Vattendrag kan enligt Naturvårdsverket, Allmänna råd 0:4, indelas i följande klasser med avseende på suspenderat material (mg/l): ::::1, mycket låg slamhalt 1,-3 låg slamhalt 3- måttligt hög slamhalt -12 hög slamhalt > 12 mycket hög slamhalt BOD1, biokemisk syref"örbrukning, (mg/l) är ett mått på vattnets halt av organiskt material som är biologiskt nedbrytbart. Den anger mängden syre som åtgår vid biologisk nedbrytning av provet, under standardiserade förhållanden ( dygn, 20 C). I anslutning till utsläpp från t.ex. massaindustri och livsmedelsindustri kan syreförbrukningen uppgå till ca lo mg/l eller mer. 3 Nitratkväve (N0 3 -N, mg/l). Organiskt bundet kväve bryts ned till ammonium, som sedan oxideras till nitrit och nitrat vid tillgång på syrgas i vattnet (nitrifikation). Under normala förhållanden dominerar alltså nitrathalterna över ammoniumhalterna. Nitratkväve är en viktig närsaltkomponent, som direkt kan tas upp av växtplankton och högre växter. Nitrat är lättrörligt i marken och tillförs vattendrag och sjöar genom markläckage. Ammoniumkväve (NH 4 -N, mg/l). Ammonium är en mellanprodukt i den bakteriella nedbrytningen av organiskt bundet kväve. Det finns normalt endast i små mängder, eftersom det omvandlas till nitrit och nitrat (nitrifikation) i närvaro av syrgas. Ämnet förekommer i högre koncentrationer endast vid syrefria betingelser eller vid direkta utsläpp av ammonium. I SNV 1: l anges att ammoniumhalten inte bör överstiga l, mg/l för fiskevatten. F ör känsliga (laxartade) fiskar anges en

35 VEGEÅN 2004 ALeontroi Bilaga 2 gräns på 0,2 mg/l. Utgående från detta har :foljande forslag till klassindelning tagits fram av ALcontrol: _:::0,0 Mycket låga halter 0,0-0,2 Låga halter 0,2-0, Måttligt höga halter 0,-1, >1, Höga halter Mycket höga halter Totalkväve (tot-n, mg/l). Totalkvävehalten anger det totala kväveinnehållet i ett vatten, dvs. nitrat, nitrit, ammoniumkväve och organiskt bundet kväve, med undantag av kvävgas. K väv e är ett viktigt näringsämne vid uppbyggnaden av organiskt material. Tillforseln av kväve anses utgöra den främsta orsaken till övergödningen ( eutrofieringen) av våra kustvatten. K väv e tillfors vattnen genom nedfall av luftfororeningar, genom läckage från jord och skogsbruksmarker samt genom utsläpp av avloppsvatten. Enligt forslag från ALeontroi (f.d. KM La b) görs tillståndsbedömningen for kväve (mg/l) i rinnande vatten enligt de klas~gränser som angivits for sjöar (majoktober) i Naturvårdsverkets Rapport 413, 1: _:::0,3 Låga halter 0,3-0,2 Måttligt höga halter 0,2-1,2 Höga halter 1,2-,0 Mycket höga halter >,0 Extremt höga halter Enligt Naturvårdsverkets Rapport 413 (1) bedöms tillståndet i rinnande vatten utifrån den arealspecifika förlusten av totalkväve (kg N/ha,år) enligt: _:::1,O 1,0-2,0 2,0-4,0 4,0-1,0 >1 Mycket låga forluster Låga forluster Måttligt höga forluster Höga forluster Mycket höga forluster Totalfosfor (tot-p, mg/l) anger hur mycket fosfor som totalt finns i vattnet. Alla olika fraktioner ingår; löst och partikulärt fosfor, organiskt bundet eller fosfat. F os for är ett viktigt näringsämne vid uppbyggnaden av organiskt material. Alltfor stor tillforsel av fosfor anses utgöra den främsta orsaken till övergödningen ( eutrofieringen) av sjöar och vattendrag. Enligt forslag från ALeontroi görs tillståndsbedömningen for fosfor (mg/l) i rinnande vatten enligt de klassgränser som angivits for sjöar (maj-oktober) i Naturvårdsverkets Rapport 413, 1: _:::0,012 Låga halter 0,012-0,02Måttligt höga halter 0,02-0,0 Höga halter 0,0-0,10 Mycket höga halter >0,10 Extremt höga halter Enligt Naturvårdsverkets Rapport 413 (1) bedöms tillståndet i rinnande vatten utifrån den arealspecifika forlusten av totalfosfor (kg Plha,år) enligt: _:::0,04 0,04-0,0 0,0-0,1 0,1-0,32 >0,32 Mycket låga forluster Låga forluster Måttligt höga forluster Höga forluster Extremt höga :forluster 3

36 VEGEÅN 2004 ALeontroi Bilaga 3 BILAGA3 Beräknad vattenföring på punkt A i V egeån och punkt 1 i Hasslarpsån

37 VEGEÅN 2004 ALeontroi Bilaga 3 VATTENFORING i punkt A Veckamedelvärde (m 3 /s) Vecka i ' 1,0,2,32 2, 2 1,0 4, 4,,3 3 10,0 2, 2,30 4,1 4,3 4,44 2,1 20,0,1 13,0 2,2 3,0 3,43,4,10 1,0,0,2 13,0 13,00 12,1 0 3,2 3,32 1,30 14,20,2 2,00 2,10 10,0 10,0 2,2 1,10 3,4,4,42, 12 2, 3,1 3,2 4, ,13, 2,1 2, , 4,3 2,03 1,2 1 4,24,32 2,14 1,2 1 10,20,3 3,0 1 '1 1 3,00 2,,44 1,32 1 1,2 1, 4,3 4,4 1 4, 1,31 2,2, ,0 1,01 1, 2, 21 2,41 1,23 1,1 2, , 2,0 1, 2,0 23, 2,0 3,00 1, 24 3, 2,0 2, 2, 2 3, 1,1 2,2 4, 2 4,3,4 1,,01 2 2,4 3,1 1,1,2 2 1,3 3,33 1,3 3, 2 2, 3,2 1,2 2,1 30 1, 3,4 0,,3 31 1,2 4,21 0,2 3,0 32 1,3 3,01 1,0 2,4 33 1,0 2,4 1, 4,4 34,31 2,34 1,2 2,3 3 4,14 4, 2,2 1, 3 2,1, 3,40 1,3 3 1,3 10,00,01 0, 3 1,32 3, 1,20 0, 3 4,3 2,2,2 0,2 40 4, 2,0,4 0, 41 4,2 3,2,4 0, 42 2,4 2, 2, 1,0 43 2,22 4,4 1,2 2, 44 2,30, 3,12 4, 4 1,0 4,4,4 2,4 4 1,4, 4,02 2,1 4 1,3,4 3,02,32 4 1,1 4,14 4,0,4 4, 3,22 3,24 3,33 0,0,2 2,3 2,30 1,0,0 1, 1, 2,40 4,0,4 3,3 3 Med elv.,32 4,2 3,, Min 1,2 1,01 0,2 0, Max 1,0 13,0 1,20 3,0 2003,3 2,1,,34,4 4, 2,0 1, 1,3 1,0 1,3 1, 1,31 1,4 1, 2,14 1, 12,0,0 4,3,,02 2,4 2, 2,0 2,41 3, 3,30 2, 2,43 1, 1, 1,21 1,02 1,03 1, 1,4 1, 1, 1,41 1,43 1,2 1, 1, 1,3 1,,1, 2, 3,,21,0 3,3 1,02 12,0 2004, 3,23,2 3,40 4,4 2,0,2 2, 1,0 2,4 2,,40 12,0 4,41 2,4 2,33 1, 1,2 1,2 1,2 1, 1, 1,34 1,10 1,41 3,31, 10,0 14,0 1,40,32 2, 2,03 3,32 4,2, 3,10 2,2, 2, 3,0 3,1,4,22 3,1 2,4 2,,0,40 3,1 3,33 14,00,40,4 1,10 2,0 VATTENFORING i punkt A Månadsmedelvärde (m 3 /s) Månad l Jan i, 1,3 4,24 12,1 O,3 4,21 Feb 1,4,2,33 20,0 2,1,3 Mar i,4,21 3,41,42 2,01,22 Apr i 4,,13 3, 1,41 1,0 2,3 Maj! 3,01 1,41 2,23 3,, 1,1 l Jun 14,21 2, 2,3 3, 2, 2,13 i i Jul 12,2 3,2 1,2,01 2, 13,00 Aug 1,1 2, 1,4 2, 1,2 3,1 j Sep i 2,1,2,4 0, 1,1 4,10 i Okt j 3,1 3,40 4,2 1,2 1, 4,3 i Nov j 1,4,3 4,4,4 3,,0 Dec 1,3,2 3, 3,0,, ~ Medelv.!,32 4, 3,0, 3,1,42 i Min i 1,4 1,41 1,2 0, 1,2 1,1 Max i,1,21,4 20,0, 13,00 3

38 VEGEÅN 2004 ALeontroi Bilaga 3 VATTENFORING i punkt 1 VATTENFORING i punkt 1 Veckomedelvärde (m 3 /s) Månadsmedelvärde (m 3 /s) Vecka j Månad l l 1! 3,41 1, 2,4 0,3 1,24 1,20 Jan 2,4 1,4 1 '1 3,0 1,0 1,2 2 i 2,2 1,1 1,03 2,22 0, 1,12 3 j 2,2 0, 0,1 1,32 1,2 1,3 Fe b 2,34 1,3 1,,1 0, 2, 4 2,2 1,3 0,,14 1,4 0, 1, 3,24 0, 10,10 2,1 2,31 Mar 2,0 2,00 0,4 2,1 0,1 1,4 0, 1, 2,21, 1,2, i 3,1 1 '1 3,1 3, 0, 1,41 Ap r 1 '12 1,3 1,20 0,44 0, 0, 3,03 0,2 0,,03 0,3 0, 14,43 2,1 0,4,2 0,3 0,1 Maj 0, 0,42 0,2 1 '1 2, 0, 10 12, 3,0 0, 4,4 0,33 0, Ju n 1,4 0,0 0, 1,32 0, 0, 0,3 1,4 1,2 1,43 0, 0, 12! 0,0 0, 0,2 1,0 0,44 2, 13 l 0, 1,3 0,2 0,4 0,33 3,3 14 i 0, 0, 0,0 0,4 0,44 1,0 1 i 1,4 2, 0,4 0,34 0, 0,3 1 i 1,0 1, 1,2 0,40 0, 0,4 1 l 0,2 0,4 2,41 0,4 0,0 0,2 1 l 0,4 0,2 1,03 2,10 4, 0,3 1,4 0,3 0,4 1,3 2,12 0,3 20 i 0, 0,2 0, 0,4 1, 0, 21 l 0,0 0,44 0,4 0,3 3, 0, '1 0,2 0, 0, 1, 0,4 23, 2,03 0,1 1,12 0,0 0,2 0,40 24! 0, 0,3 0, 1,44 0, 0,43 2 j 1,41 0,4 0, 1,3 0,4 0, 2,3 1,20 0,2 1, 0,1 1,4 2 l 0,2 0,3 0, 1, 1,1 2, 2 0,2 0, 0,4 0,1 1,0,1 2 l 0, 0, 0,40 0,1 0,,02 30! 0,0 0, 0,2 2,3 0,, 31 i 0,3 0,4 0,21 0, 0,3 3,01 32 i 1,21 0, 0,3 0,3 0,4 0, 33!,44 0,1 0,4 1,43 0,3 0,4 34! 2, 0, 0,41 0, 0,34 1,3 3 i 1 '1 1, 0,1 0,2 0,42 1, 3 l 0,3 1,4 0, 0,3 0, 2, 3 l 0,4 3, 1, 0,2 0,4 0, 3 l 0,4 0,,03 0,2 0, 1,12 3, 1, 0, 1, 0,23 0,2 1, 40 1,33 0,1 2,0 0,21 0,4 0,0 41 1,0 0,2 1,4 0,20 0,2 1,1 42 j 0, 0, 0,3 0,4 0,3 1,44 43 l 0, 1,1 0, 1,0 0, 2,30 44 i 0, 1, 1,42 1,3 0, 1,0 4 l 0,4 1,34 3,4 0,1 0, 1,00 4 l 0,3 1,2 0, 1,1 0,4 0, 4! 0,3 1,2 0, 2,4 2, 0,0 4 i 0,4 1,21 1,24 2,1 2, 12 4,2 4 j 1, 0,0 0,1 0, 0,0 3,23 0! 1,2 2, 0,4 0,3 1, 0,3 1 i 3, 1,1 0, 0,4 2,3 1, ,4 1,3 1, 1,4 2,02 4,0 3 3, Medelv. 1,0 1,23 1 '13 1, 1 ' 1, Min 0,3 0,2 0,21 0,20 0,33 0,40 Max,44 3,24,03 10,10 4,, Jul 0, 0, 0,42 1,40 1,04,1 Aug 2, 0, 0,42 0,0 0,42 1,14 Sep 0,0 1, 2,32 0,2 0, 1,4 Okt 1,04 0, 1,3 0, 0, 1, Nov 0,4 1,3 1,0 1, 1,4 1,2 Dec 2,1 1,1 1,00 0, 1,3 2, ~--- Medelv. 1 1,0 1,23 1,14 1,1 1,0 1,1 l Min 10,4 0,42 0,42 0,2 0,42 0, Max 12, 2,00 2,32,1 2,,1 3

39 40

40 VEGEÅN2004 ALeontroi Bilaga 4 BILAGA4 Fysikaliska och kemiska resultat i V egeån 2004 Skuggad halt motsvarar Naturvårdsverkets tillståndsklass eller är av någon annan anledning anmärkningsvärd HUVUDFÅRAN: punkt 24A, 24B, 22C, 2A och HALLABÄCKEN: punkt TffiBARPSBÄCKEN: punkt 14 HUMLEBÄCKEN: punl1: 2A, 2B och 1 41

41 ~... VEGEÅN2004 ALeontroi Bilaga4 VEGEAN 2004 STA PROVTAG TEM SYR SYR- ph Al- KON- SUSP. NH4-N N03+ TOTAL TOTAL- TIONS- NINGS- PERA GAS GAS- KALl- DUKTI ÄMNEN N02-N KVAVE FOSFOR NR DATUM TUR HALT MÄTTN NITET VITET o c mg/l % mekv/1 m Sim mg/l ~gli ~gli ~gli ~g/1 24A ,0 13, 13, A 04040,0 12, 103 2,2 <, A ,0, ,2 <, A ,4, 100 3,2 <, A ,0 10,0 3 3, <, A ,0 12, 2,3, ""~"'''"~'"' '"'' y"''"'"'-"'"'"'""""'"'"'"'"'"'"'" '~'"'_",..,... _,.,,... _... _,... _,... _..,..._ _, ,_..,.,..... _... MEDELVARDE,1, , Min 2,0, , <, Max 1,4 13, , ,0 13, 13, ,0, 34,4 <, ,, 2 40,1, ,, , <, ,0, 2 3,, ,0 12,4 30,2, ,_ _ ,..._,_, ~... ~ MEDELVARDE,2, - - 2, Min 2,0, , <, Max 1, 13, , C , 14, , C 04040, 12, 102 2, <, C ,3, 1 3,4, C ,, ,, C 04100,4 10,3 2, <, C ,3 12, 24,, ~ ,_.,,,.,,..,... ~ ~... -~.....,... ~...,_ _,.,,,..._ ,...,, ~ ~ ~ MEDELVARDE,, , Min 1,, ,0 <, Max 1, 14, , A , - - 1, A 04040,, 3,3, A ,, 2,3, A ,1,0 3 2,, A ,1,1 4, A ,, 2 2,2 <, ~ _ ~... MEDELVARDE,0, 43, Min 1,,0 1,2 <, Max 1,1, - - 2, ,.,,,.,..,..._ _......_ _...,_..., _,,..,......_ ,4 12, 22, ,2 10, 4,0, ,, 2 0, <, ,2, 1 3,, ,1, 4 1, ,,O 3,2, , ,_..._,...,...,,..,...,._ _,,..._..._,_,_..., MEDELVARDE,4, , Min 3,4, 4-22,0 <, Max 1,2 12, - - 0, halten är anmärkningsvärd. 42

42 - --~ VEGEÅN ALeontroi Bilaga 4 VEGEAN 2004 STA- PROVTAG- TEM- SYR- SYR- ph AL- KON- SUSP. NH4-N N03+ TOTAL- TOTAL- TIONS- NINGS- PERA- GAS- GAS- KALl- DUKTI- ÄMNEN N02-N KVÄVE FOSFOR NR DATUM TUR HALT MÄTTN NITET VITET c mg/l % mekv/1 ms/m mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l ,0 13,, 0,, ,3 12,3,2 0,41 14,1 <,0 < ,3,, 1,4 22,0, ,2, 0,4 0, 1,, ,1,4, 1,1 1,4 <,0 < ,0 12,3 4, 0,4 12,, MEDELVARDE,2,0 2, 0,3 1,, Min 1,0,, 0,, <,0 < Max 1,2 13,, 1,4 22, , 12, 32, 2 < ,0 13, 3,3 <, ,,4 3,3, ,2,3 2,0, ,1,2, ,0, 2 3,0, ~... ~......_,.., ,..._ ,..._.,, MEDELVARDE,0 10, 4, Min 2,,3-32, <,0 < Max 1,2 13, , A , , A 04040, 13,2 10 4,0, A ,3 10, 0,, A ,0, 41 '1 <, A 04100,, 4 3, A ,2 '1 43, MEDELVARDE, 10, , Min 3,0, , <, Max 1,0 13, , , , , 10, 1,, ,,1, ,4,1 1 4,4 <, ,3,4 0 42, ,2 10,0 1 4, ,.,, MEDELVARDE,, - - 1, Min 3,2, ,0 <, Max 1,4 10, - -, ,, 2, ,,3 1 4, ,0,3 2, ,,4 4, ,0,1 41, ,4 10, 4 4, ,...., ,_,...,,_,._ ,_ MEDELVARDE,1, 2 Min 3,,1 Max 1,, 1 Vid beräkning av medelvärden har halter <x satts =x. halten är anmärkningsvärd...,,,..,,...,.,_,_., ,_ ~ , , ,

43 44

44 VEGEÅN2004 ALeontroi Bilaga BILAGA Analysresultat från veckaprovtagningarna på punktema A i Vegeån och 1 i Hasslarpsån, 2004 Skuggad halt motsvarar Naturvårdsverkets tillståndsklass eller är av någon annan anledning anmärkningsvärd 4

45 VEGEÅN 2004 ALeontroi Bilaga VEGEAN punkt A PROVTAG- TEMP E- KON DUK- SYRGAS- SYRGAS- NINGS- RA TUR ph TIVITET HALT MATTNAD BOD- DATUM ("C) (m Sim) (mg/l) (%) (mg/l) ,, 3,2 12, < ,, 44,, ,0,,0 13, ,2, 0,2, ,,4 2, 12, < ,4, 42,4 12, ,, 4,1 12, ,3,,4 12, ,,,1 12,3 < ,4, 0,4 12, ,, 44,, ,, 41, ' ,2, 4,0, ,4, 0,1, < ,1,2 0, 12, ,3, 3,, ,O, 0,0 10, ,1,0 1,0,2 1 < ,,,, ,,,, ,3,,1, ,1, 1 '1, < ,, 0,, ,,,0, ,4, 3,2, ,2,4 4,4, ,, 4,, < ,4,2 3,4, ,4,3 44,, ,, 2,0, ,,1 0,1,3 3 < ,, 0, 14, ,,1 0,4 4, ,, 1,, ,1,,4,0 0 < ,, 0,, ,, 1,, ,, 0,, ,1,,, ,, 0,,0 < ,, 0, 10, ,4, 42,4, ,4, 4,0, ,,,0,4 < ,3,, 10, ,3, 4, 10, ,,,2 12, ,, 4,1 10, < ,, 44,2 10, ,2, 4,4, ,3, 0,2, ,, 42,3,0 1 MEDELVARDE,3, 4,4, 4 <3 Min 0,0,1 2, 4, 2 <3 Max 1,, 0, 14,2 1 <3 4

46 VEGEÅN2004 ALeontroi Bilaga HASSLARPSAN punkt PROVTAG- TEMP E- KONDUK- SYRGAS- SYRGAS- NINGS- RA TUR ph TIVITET HALT MATINAD BOD- DATUM (. C) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) ,, 2, 12, < ,, 2,1, ,0,, 12, ,3,0,3 12, ,4, 34,4, 2 < ,,, 12, ,, 0,1 12, ,,0 0, 12, ,,1 1, 13,0 4 < ,,1,3 13, ,,0 1,1, ,, 4,4, ,,3 2,1 13, ,,,,O < ,0, 0, ,3,2, 1, ,,3, 14, ,,0,3, < ,3, 2,, ,, 3,1, ,,0,, ,,,,4 < ,0,,1 10, ,, 42,3, ,,,1, ,, 4,3, ,2,,, < ,,4 4,, ,3,3 4, 3, ,1,,0, ,,3, 4, 4 < ,2,4,2 10, ,4,4 0,3, ,2,,0, ,1,,0,3 3 < ,, 2,4, ,, 0,, ,0,,2, ,0, 1,3, ,,,0, 2 < ,3,1 2,, ,, 2,3, ,4,,, ,, 4,0, < ,0, 1,4 10, ,0,0,3 10, ,0, 2,4 12, ,,, 10,2 0 < ,, 4, 10, ,2,,, ,4,0,, ,3, 4,0,O 2 MEDELVARDE,3,, 10,0 4 <3 Min 0,0,3 34,4 3,3 32 <3 Max 1,2,, 1,4 13 <3 4

47 4

48 VEGEAN 2004 ALeontroi Bilaga BILAGA Halter och transporter av BOD, TOC, kväve och fosfor på punkterna A i Vegeån och 1 i Hasslarpsån 2004 Skuggad halt motsvarar Naturvårdsverkets tillståndsklass eller är av någon annan anledning anmärkningsvärd 4

49 VEGEÅN 2004 ALeontroi Bilaga HAL TER l FLÖDESPROPORTIONELL T BLANDADE PROV, punkt A 2004: Månad Flöde 0D* TOC NH4-N m3/s mg/l mg/l f.jg/1 Jan 4,21 <3, 10 Fe b,3 <3,4 120 Mar,22 <3, 140 Ap r 2,3 <3,4 0 Maj 1,1 <3,2 130 Ju n 2,13 <3, 10 Jul 13,0 <3, 3 Aug 3,1 <3,3 200 Sep 4,10 <3, Okt 4,3 <3,3 4 Nov,0 <3, 120 Dec,42 <3,3 100 MEDELVÄRDE 2004 <3, 120 Min 2004 <3,4 3 Max 2004 <3,3 200 MEDELVÄRDE 2003 <3.0,2 12 MEDELVÄRDE ,3,0 2 MEDELVÄRDE ,,4 10 N03+2-N Tot-N Tot-P f.jq/1 f,jg/1 f,jg/ * 00 är uttaget som ett stickprov per månad TRANSPORTER, punkt A 2004: Månad Flöde 0D* TOC NH4-N m3/s ton/mån ton/mån ton/mån Jan 4, ,1 Fe b, l 2, Mar, ,3 A pr 2, , Maj 1, ,3 Ju n 2, , Jul l 13,0 l 104 l 21 l 1, Aug 3, , Sep 4, ,3 Okt 4, , Nov, , Dec,42 1 2,3 2004, , , , N03+2-N Tot-N Tot-P tonimån ton/mån ton/mån 1, l ,3 2 1, , , ,1 l 1 l, 2 3 1, , 2 1, 3 1, l 122 l 142 1, Vid beräkning av transporterna har BOD-värden <3 satts =3 Arshögsta månadsflöde resp. -transport 0

50 VEGEÅN 2004 ALeontroi Bilaga HALTER l FLÖDESPROPORTIONELLT BLANDADE PROV, punkt : Månad Flöde 00* TOC NH4-N N03+2-N Tot-N Tot-P m3/s mg/l mg/l IJg/1 IJg/1!J gli IJg/1 Jan 1,2 <3, Fe b 2, <3, Mar 1,4 <3, Ap r 0,2 <3, Maj 0, <3, Jun 0, <3, Jul,1 <3, Aug 1,14 <3, Sep 1,4 <3, Okt 1, <3, Nov 1,2 <3, Dec 2, <3, MEDELVÄRDE 2004 <3, 2 4 Min 2004 <3, < Max 2004 <3, MEDELVÄRDE 2003 <3.0, MEDELVÄRDE ,3, MEDELVÄRDE ,, * 00 är uttaget som ett stickprov per månad TRANSPORTER, punkt : Månad Flöde 00* TOC NH4-N N03+2-N Tot-N Tot-P m3/s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån... _ Jan 1, , ,3 Feb 2, 1 3 0, ,1 Mar 1, , ,24 Ap r 0,2,4 0,041,, 0,034 Maj 0, 4, 0,0 3,1 4,0 0,10 Ju n 0,, 1 0,2,2,4 0,2 Jul l,1 l 41 l 12 l 0, l l l 1, Aug 1,14,2 24 0,23,2 0,40 Sep 1, , ,3 Okt 1, , ,3 Nov 1, , ,2 Dec 2, , ,......, _, ~ _ _,...,_,..., _ 0, , , , , ,1 1 32, , ,2 Vid beräkning av transporterna har BOD-värden <3 satts =3 Arshögsta månadsflöde resp. -transport _ , , , , 1

51 2

52 VEGEÅN2004 ALeontroi Bilaga BILAGA Årsmedelvärden och treårsmedelvärden för fysikaliska och kemiska analyser i Vegeån får syrehalt och syremättnad anges årslägsta värde Ufr Naturvårdsverkets Rapport 413) får ph och alkalinitet anges årsmedianvärdet Ufr Naturvårdsverkets Rapport 413) HUVUDFÅRAN: punkt 24A, 24B, 22C, 2A,, A HALLABÄCKEN: punkt TIBBARPSBÄCKEN: punkt 14 HUMLEBÄCKEN: punkt 2A, 2B och 1 HASSLARPSÅN: punkt 1 3

53 VEGEÅN 2004 ALeontroi Bilaga PUNKT ÄR TEMP ph ALK KOND c mg/l % mekv/1 ms/m 24A 24A 24A 24A 24A 24A 24A 24A 24A 24A 24A 24A 24A 24A 24A 24A 24A ,,1,0,0,O B,,4,4,,,,4,,3 10,2,,1,2,1,2,3,B,,,4 10,,2,2,,,3,4,4, ,,1,,,,, 1, 1, 2,2 1, 2,1 2,0 1, 2,1 32,2 3,1 3,1 3,1 3,0 31, 3,4 33, 3,4 3,4 34,2 34,4 32,1 32, 33, 3,0 31,2 ss mg/l TOC mg/l mg/l 2,,4,4,4 3,,3 3,,,0,4 4,3, 4,1,1 4,0 NH4-N mg/l 0,043 0,0 0,0 0,04 0,040 0,00 0,1 O,OB 0,041 0,04 0,0 0,03 0,02 0,0 N03-N TOT -N TOT -P mg/l 3,4 3, 3,2 3,2 2, 2,3 2,0 2,0 2,3 1,4 2,0 1, 2,2 1, 1, 1, 2,3 mg/l 3, 4, 3, 4, 3, 4, 2, 2, 3,4 2, 2, 2, 2, 2, 2,4 2, 3,2 mg~ 0,03 0,13 0,0 O,OB2 O,OB 0,00 0,01 0,02 0,03 0,02 0,03B 0,02 0,03 0,041 0,033 0,033 0,00 Max~4 Min A -0 24A -1 24A A A A 3-24A 4-24A - 24A - 24A - 24A A A A A 02-04,0, 100,1 2,2,1,2 3, 1, B,,2 1,,0,2 2,0 10,3 B, 1 3,0 2,1,,3 4, 2,0,4,0 B, 1, B,,2 2, 1, B,2, 2 B,O,B 3,, 1 B,2,3 1 B,,4 1,1, 1,4,4 0,,4, 10,1 1 3,4 31,2 34,4 3,4 3,4 33, 34, 34,3 3, 3, 3,0 3,3 33, 33,0 32, 34, 34,3 1B 10,4 2, 3, 4,3 4,2 4,4 4, 4,1,4,4,,,1,2,4 0,1 0,02 0,0 0,0 0,0 O, 0,0 0,0 0,0 0,03 0,04 0,040 3, 1,4 3,3 3,3 3,0 2, 2,3 2,1 2,1 1, 1, 1, 2,0 1, 1, 1, 1, 4, 2,4 4,2 4,3 3, 4,2 3, 3,4 3,0 3,1 3,0 2, 2, 2, 2, 2, 2, 0,12 0,033 0,00 0,0 O,OB3 0,0 0,0 0,01 0,0 0,02 0,01 0,04 0,04B 0,04 0,042 0,03 0, ,,, 1, 34, 24 1,1, 1, 40, ,0,1 2, 2,2 40, 24 11,2,, 1, 3, ,0,4 3, 2,0 43, ,1,4, 2,0 3, ,,, 1, 3,B 24 1 B,4,1,4 1, 43,0 24 1, 10, 4 4,0 24 1,0,2 0 41,2 24 1B, 10,0 3,4 24 1,, 3, ,, 32, ,,4 0 33, ,, B2 3, ,, 40, ,2, 2, 12 B ,2,,3, 4,0,4 4,4, 4,0,1 4,, 4,0,3 4,4 0,1 0,12 0,23 0,4 0,2 0,43 0, 0,13 0,1 0,13 0,12 0,1 0,03 0,23 3, 4,4 3, 3,2 3,0 2, 2, 2,3 2, 2,0 2,0 1, 2,0 1, 2,3 2,2 2,4 4,,4 4, 3, 4,2,2 4,0 3, 4,0 3,B 2, 2, 2, 3,0 3, 3,0 3,4 0,03 0, 0, 0,0 O,OB 0,01 O, O, 0,13 O,OB1 0,01 0,04 0,01 0,0 0,033 0,03 0,0 Max~4 Min B ,0,,,1,1 B,4 B,,,1,B 2 10,1, 0,,4,2,,3, 3, B,,,,3,1,1, 1,, 0,4,,,,4,,3,3,,4, 10,1 2 2,2 1, 1, 2,0 2,0 2,0 1, 1, 4,0 2, 3B, 3,2 40,3 3, 40,1 40,0 42,3 43,4 41,2 3, 3,1 34,0 34,3 3, 3, 1 10 B 10,3 3,2 4,2 4, 4,1 4,3 4,2 4,3,3,1,,,0,1, 0, 0,03 0,1 0,2 0,32 0,44 0,34 0,14 0,13 0,13 0,10 0,14 4,4 1, 4,0 3, 3,3 3,0 2, 2, 2, 2,3 2,3 2,0 2,0 1, 2,1 2,1 2,3,4 2, 4, 4, 4,1 4,4 4, 4,3 3, 3, 3, 3,1 2, 2, 3,1 3,1 3,3 0,13 0,033 0,0 0,10 0,0 O,OB 0,00 0,0 0, 0, O,OB 0,0 0,02 0,04 0,00 0,042 0,04 4

54 VEGEÅN2004 ALeontroi Bilaga PUNKT AR TEMP 22c 22C 22C 22C 22C 22C 22C 22C 22C 22C 22C 22C 22C 22C 22C 22C 22C c,,,,1,,,0,1,1,,,,,3 10,,, ph ALK KOND mgn % mekvn ss mg n,,0 1,3,, 1, 10,0, 1,,2, 1,, 1,2 1,,, 1, 10,4, 1,4 10,, 1,,,4, 4 10,, 4, 4, 4 10,4 101, 101 m Sim 31,3 30,1 2,3 2, 31,2 32, 32,0 3,1 41, 3,0 30,2 32, 2, 2, 32, 3,4 2, 10 s s < 1 00 TOC mgn mg/l 3,,4 3,2,4 3,,3 3,, 3,,4 3,, 3,1,4 4,3 NH4-N mg/l 0,04 0,03 0,01 0,0 0,00 0,22 0,12 0,04 0,04 0,034 0,03 0,023 0,033 0,04 N03-N TOT-N mg/l mg/l 3, 4, 3, 4,4 4,3, 3, 4,0 3,, 2, 4, 2, 3, 3,2 4,3 3,3 4, 2, 3, 2, 3,4 2,4 3,2 2,3 3,1 1, 3,0 2,1 2, 2, 3,4 2, 3,3 TOT-P mg n 0,04 0,04 0,0 0,00 0,03 0,04 0,04 0,041 0,0 0,04 0,03 0,042 0,00 0,030 0,031 0,044 0,00 Max -04 Min C -0 22C -1 22C C C C 3-22C 4-22C - 22C - 22C - 22C C C QQ-02 22C C ,, 101,2,,,,,1,1,2 0,,2 1,,,2 1,,2, 4,,0 10,3,,1 10,2 4,,,, 3,,,4,, 10,0,2, 4,,, 10, 1, 1,3 1, 1, 1, 1, 1, 1, 41, 2,3 2,3 2,4 2, 30, 31, 33, 3, 3,3 3,3 33,3 30, 30, 30, 33, 33,0 1 s 4,3 3,1 3, 3, 3, 3, 3, 3,,4,4,3,1,1, 1,1 0,220 0,023 0,01 0,03 0,02 0,13 0,02 0,043 0,040 0,031 0,031 0,034 4,3 1, 4,0 3, 3, 3,2 2, 2, 3,1 3,0 2, 2, 2,4 2,2 2,0 2,1 2,4, 2, 4, 4,,0 4, 4, 4,2 4,2 4,3 4,0 3,4 3,2 3,1 3,0 3,1 3,2 0,04 0,030 0,02 0,0 0,01 0,04 0,044 0,04 0,00 0,04 0,04 0,042 0,043 0,041 0,03 0,03 0,04 2SA 2A 2A 2A 2A 2A 2A 2A 2A 2A 2A 2A 2A 2A 2A 2A 2A 1, 1, 10,2 11, , 13,3 14, 1,2 1, 1,4 1, 1, 2000,1 2001, , 2003,3 2004,0,,, 4, 4,,1, 10,3 3,,,,,,0 0,,3 3,,,2 1, 3,3 34,3 2,4 2, 1, 2,0 2,0 2,0 2,1 2,0 1, 2, 41,0,2 2,3 4,1 4, 4,,4,, 4, 3,0 2, 43,2 4,4,0 2,4 43, , 4,,3 4, 4,1 4,4,0 4,1,,,,,3,0,1 0,2 0,1 0,14 0,02 0,24 0,30 0,3 0,1 0, 0,1 0, 0,14 0,01 0,00 3, 3, 4,0 3, 3,1 2, 3,3 3,0 3,4 1, 2,4 2, 2, 1, 2,3 2, 2, 4, 4, 4,,1,1 4, 4,2 4, 4, 3, 3,4 4,4 3, 4,0 3, 3, 4,3 0,02 0,03 0,12 0, 0,04 0,0 0,0 0,10 0,0 0,01 0,0 0,0 0, 0,03 0,00 0,03 0,12 Max -04 Min -04 2A -0 2A -1 2A 0-2 2A 1-3 2A 2-4 2A 3-2A 4-2A - 2A - 2A - 2A -00 2A -01 2A A A , 10,3 3, 2,, 2,4 2, 1,,, 1,,3, 0 2,0,,1 3, 2,0,3,4, 2,0,2,, 2,0,4, 1, 2,1,,,,,3,,,2 2,,2 1,1,4 4,,1 2, 3, 3,,, 41,0 4,2, 0,3,4,2,2,, 4,, 4, 0,1 1,,3 4, ,3 4,1,0,0 4, 4, 4, 4,,0,,,,,3, 0, 0,01 0,20 0,13 0,1 0,2 0,4 0,3 0,1 0,2 0,2 0,0 4,0 1, 3, 3, 3, 3,3 3,1 3,1 3,2 2, 2, 2,3 2, 2, 2,4 2,3 2,,1 3,4 4,,,, 4, 4, 4, 4, 4,0 3, 3, 4,1 3, 3, 3, 0,12 0,0 0,0 0, 0,0 0,0 0,0 0,01 0,0 0,0 0,0 0,0 0,02 0,10 0,00 0,0 0,04

55 VEGEAN2004 ALeontroi Bilaga PUNKT ÄR TEMP 'C, 10,,,3,,2,,,3,,0 10,4,4,,1,3,4 02 mg/l,,1,4,,,,4,,2,0,,3,3,1,3 3,4, 02 ph %,1,0,,,1, 1, 3, ALK mekv/1 2, 2,4 2, 2,4 2, 2,4 2,2 2, KOND ms/m 4,, 4,3,0,3 4,2, 0,3,,,, 4, 3,1,, 4, ss mg/l BOD TOC mg/l mg/l,, 4,,,0,0,, 4,3,,1,1 4,,2 4,3 NH4-N mg/l 0,2 0,3 0,21 0,3 0,30 0,40 0,4 0,2 0,20 0, 0,2 0,0 0,21 0, N03-N mg/l 4, 4, 4,4, 4,3 3, 4,1 4,,0 3,4 3,1 2, 3,3 2, 3,0 3, 3,4 TOT-N mg/l,,,4,0, 1,,,4,, 4, 4,3 4,3 4,4 4,3,2 4, TOT-P mg/l 0,02 0,13 0,12 0,13 0,01 0,1 0,01 0,0 0,0 0,10 0,04 0, 0,13 0, 0,00 0,0 0, 14 Max -04 Min -o Q4,1, 1,1 2,, 3,4 3, 2,2,,,0 2, 10,0,, 2,4,3,1 1, 2,,0,4 4, 2,,2,, 2,4,2,, 2,4,2, 1,,0,4,3 3,,0,3,4 2,, 2,, 4,,,,4, 4, 4,,0 4, 4,,1 1,1,2 0,,1 1,1,,,2 3,, , 4,3,2,2,0,0 4, 4,,1,,1,0,0,4,3 0,4 0,0 0,2 0,32 0,30 0,3 0,32 0,20 0,20 0,1 0,1 0,13, 2, 4,,1 4, 4, 4,0 4,1 4, 4,3 3, 3,1 3,1 3,0 3,0 3,2 3,4, 4,3,2,4,,,4,,3,,0,1 4,4 4,3 4,3 4, 4, 0,1 0,04 0, 0,13 0, 0,12 0, 0, 0,03 0,0 0,02 0,0 0,10 0,12 0, 0,0 0,1 1 1,2, 4, 0, 24, 1,,1 2, 0, 20,2 10,, 3, 0, 1, 11,4,,4 0, 1, 12,2,, 0, 1,2 13,3,0 4,4 0, 1,1 14,,1,3 0, 1,2 1,,,3 0, 1, 1,,1,3 0, 21, 1,,,4 0, 20,0 1,2,2,3 0, 1,2 1,1,3 1, 0, 1,2 2000,4,,4 0, 1, 2001,, 4, 0, 1, ,0, 2, 0, 1,2 2003,4,4 3, 1,O 1, 2004,2,0 2, 0,3 1, 13 < 3,1,1 3,1, 4,3,3 3,4, 4,1, 3,,2 3,4,1 3,2 0,0 0,02 0,02 0,020 0,024 0,03 0,034 0,02 0,02 0,023 0,03 0,01 0,024 0,030 1, 3, 1,3 2,1 1, 2, 1, 3,2 1,3 2, 1,1 3,1 1,1 2,2 1, 2, 1, 2, 1,3 2,1 1,1 1, 0,4 1,4 1,0 1,3 0,1 1, 0,3 1,4 1,1 2,1 1,4 2,0 0,024 0,02 0,042 0,034 0,03 0,01 0,034 0,020 0,022 0,021 0,023 0,031 0,02 0,020 0,01 0,022 0,03 Max-04 Min -o4 10,0,,0, 2,,3 1,0 0, 24, 1, -0,,4 3, 0, 20, -1,3,1 1, o, 1, 0-2,2,, 0, 1,2 1-3,0,1, 0, 1, 2-4,,0,4 0, 1, 3-,,3 3,3 0, 1,3 4-,,0 1,3 0, 1, -,4, 1,3 0, 20,2 -,2, 4,3 0, 1, -,3,3,4 0, 1,1-00,,4 1,4 0, 1,1-01,1,,4 0, 1, 00-02,,0, 0, 1, 01-03,, 3, 0, 1, 02-04,,1 2, 0, 1, 13 4,3 3,1 3, 3, 3, 3, 3, 3,4,,,3,4,,,3 0,0 0,01 0,040 0,024 0,023 0,033 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,024 1, 0, 1, 1, 1, 1,3 1,2 1,3 1, 1, 1,3 1,1 1,0 0,1 0,1 0,3 1,1 3, 1,3 2, 2, 2, 2, 2, 2, 2,4 2,4 2,1 1, 1, 1,4 1, 1, 1, 0,042 0,01 0,031 0,034 0,03 0,02 0,02 0,024 0,02 0,021 0,022 0,02 0,02 0,02 0,022 0,020 0,02

56 VEGEÅN 2004 ALeontroi Bilaga PUNKT ÄR TEMP ph c 1,,,0 1,,0 1, 10,,1 0, 11,3, 3, 12,,0 4,1 13,3,, 14,4 4,4 4, 1,,, 1,0, 4 1,,2 4 1,1,4 4 1,3, ,, 2001,, ,1, ,2,0 2004,0 10, ALK KOND ms/m 3,0 2,3 3,1 4, 3,1 4,3 2, 42,2 2, 4,3 3,4 1,1 2,4 4, 2,,1 4,,1,3,2 3,,0,0,0 4,4 mekv~ ss mg n TOC mgn mgn 4,, 3,2 4,1 4,0,,, 3,4,0 3, 4, 4,0, 4,2 NH4-N mg/l 0,00 0,1 0,10 0,00 0,13 0,04 0,1 0, 0,10 0,0 0,00 0,03 0,02 0,03 N03-N TOT-N mg/l mg/l 4,, 4,0 4,,3,2,4,1 4,2, 4,0,2 4,, 3,4 4,3 3,3 4,0 3,,3 4,4,0 2, 3,4 3,2 4,3 3,0 4,2 2, 3,4 2, 4,3 3, 4, TOT-P mg n 0,0 0,0 0,03 0,04 0,03 0,01 0,0 0,0 0,0 0,0 0,04 0,01 0,12 0,04 0,042 0,0 0, Max-04 Min -()4 10,1 10, 4,1, 4,4 4, 14-0,,3 3, 14-1,4,, ,3,2 2, ,1,1 1, ,,, 14 3-,1, 4, 14 4-,4,3 14 -,, ,,2 14 -,0, ,, ,0, ,3, ,4, ,4,2 4 3,4 2,4 3,1 3,0 2, 3,0 2, 2,,3 42,2 4, 4,4 44, 4, 2,4,0 0,1,,0, 2,4 2,3,3 3,3, , 3,2 4,0 4,3 4,4 4,2 3, 3,, 4,1,1,0,3,1,1 0,1 0,02 0, 0, 0,10 0,12 0,13 0,10 0,0 0,0 0,04 0,040,4 2, 4, 4,,0 4, 4,3 4,0 3, 3, 3, 3, 3,4 2, 3,1 2, 3,2,1 3,4,,1,3,3,,4 4, 4,,1 4, 4, 4,0 4,0 4,0 4,2 0,12 0,042 0,03 0,0 0,0 0,03 0,04 0,0 0,0 0,0 0,03 0,01 0,01 0,01 0,0 0,02 0,04 2A 1,, o, 3,3 2,1 2A 1,,4 3,2,2 2A 10,3,4, 2, 0,3 2A 11,,4, 3,1, 2A 12,,3, 2, 4, 2A 13,,4 3, 3,0 0, 2A 14,0, 4, 2, 4,1 2A 1,1, 0, 2, 2, 2A 1,1 10, 2 2, 2A 1,3,3, 2A 1,, 3,1 2A 1,, 4,3 2A 2000,,3 1 4,3 2A 2001,, 2, 2A ,2,1 1 3,0 2A 2003,3,3 0, 2A 2004, 10,3 0 43, ,,1 4,,0 4,,3 4,,0 4,0, 3,,4 4,, 3,4 0,0 0,14 0,0 0,0 0,1 0,1 0,23 0, 0,1 0,0 0,0 0,04 0,030 0,02 4,4 3, 3,, 3, 3, 3, 4,4 4, 3,3 4,3 2, 3, 3,1 2, 3, 3,4,4 0,13 4, 0,1,2 0,1, 0,1 1 4, 0,0,4 0,0,0 0,14,4 0,0,4 0,13, 0,1,3 0,01 3, 0,14 4,4 0,13 4,3 0,12 3, 0,0 4,4 0,0 4, 0,1 Max -04 Min -04 2A -0 2A -1 2A 0-2 2A 1-3 2A 2-4 2A 3-2A 4-2A - 2A - 2A - 2A -00 2A -01 2A A A ,2 10, 0,,,,,3,,2,1 4,3,4 4,,1,4,,1,2,,,3 2,,,0 2,,,4,1 3,,,, 4,0,2,2, 4,0,0,,2 3,3 2, 3,1 3,0 2, 3,0 2, 2, 2, 43,0 3,2 4,3 1, 2,0 4, 4, 3,,1,1,3 2, 1,4 1,0 4,4 1, , 3,4 4,3 4, 4, 4,3 4,1 3,,0,0,, 1,3,3,3 0,23 0,030 0,10 0, 0,12 0,1 0,1 0,12 0,10 0,0 0,01 0,0, 2, 4,0,2,2,2 3, 4,0 4,3 4,1 4,1 3, 3, 3,1 3,1 3,1 3,2, 3,,0,2,3,1,,,,, 4, 4, 4,2 4,2 4,2 4,3 0,1 0,0 0,1 4 0,14 0,12 0,0 0,1 1 0,1 0 0,12 0,13 0,14 0,14 0,12 0,1 3 0, 0,0 0,

57 VEGEAN 2004 ALeontroi Bilaga PUNKT ÄR TEMP c, 10, 10,4, 10,,,,,,,3 10,2,,3 10,,3, 02 mg/l,4,,2,3,,,,,,4,,,2,,,, 02 ph %, 3,3,4 4,4,3 3,2 3, ALK mekv/1 3,1 3,3 2, 2, 2, 3,0 2,3 2, KOND ms/m 2,2, 0, 4,,3 3,4,,2,0 2,2,, 4,,,4, 1,3 ss mg/l TOC mg/l mg/l,,3,,,,1,2,,2,,3,0,2, 4, NH4-N mg/l 1, 2,3 1,4 3, 1, 2,4 0,44 1,2 1,3 0,3 0,2 0,0 0, 0,34 N03-N mg/l 4,,1,0,,,4,1,, 3, 4, 4, 4,4 4, 4,1,2, TOT-N mg/l,,, ,1 10,0,2,,4,4,0,3,2 TOT-P mg/l 0,1 0,21 0,1 0,1 0,22 0, 0,14 0,1 0,24 0,1 0,14 0,20 0,1 0,14 0,1 2 0,10 0,22 Max -04 Min -o QO 2 -Q1 2 OO-Q ,,, 3,3,,4 1,2 2,3,, 3,1 10,2,1 0 3,0 10,3,1,4 2, 10,0,0,4 2, 10,0,,3 2,,3,0 2,3 2,,3, 2,0,2,,3,1, 4,4,2,,2 1,, 0,,4,,,0 1,3 4,2,0 3, 4, 2,1 3,1,,1,, 3,3 0,, 1,2, ,2 4,,,2,3,,,,,,0,2,,, 3, 0,0 1, 2, 2,3 1,3 0, 0, 0,3 0,24 0,44 0,4, 3,,2,2,1,2,3,0,,4 4, 4,4 4, 4, 4,4 4,,0 13,0,1,3,,1 10,4 10,,,,4,,4,2,0,2, 0,24 0,10 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,14 0,1 0,20 0,1 0,1 0,1 0,1 0,14 0,12 0, , 1 10,4 10, 11, 12, 13,3 14,3 1, 1,2 1, 1, 1 10,1 2000,1 2001, , 2003,0 2004,1,2 0, 3,3 34,,4,,,,2,,2 3,,1 2,,1,, 3,0 2,,,1 0,4 0,,, 2 3,1 3,3 2, 3,2 2, 2, 2, 2,,,1 4,2 0,2 4, 3, 4,3 1,1 3,,,0 0,0 0,0,,4, 4, ,1,,1, 4,,,,3,,,,0,4,0, 0, 0, 0,4 0,0 0,0 0,0 0,1 0,4 0,41 0,1 0,1 4 0,03 0,0 0,12 3, 4,,1,4,4 3, 3,,4, 4, 4,1 3,4 3,2 3, 4,0, 4,4,3,0,,,0,1,2,2,0,,2 4, 4,2,3,4,, 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0, 0,12 0,14 0,20 0,1 0,13 0,1 0,14 0,14 0,14 0, 0,21 Max -04 Min -Q4 10,,,, 3,3 34, 1-0,3,3 1, 1-1,, 3, 1 0-2,,1, 1 1-3,,4 2, 1 2-4,4, 4, 1 3-,0, 4, 1 4-,0, 1 -,4, 4 1 -,2, ,,2 1 -QO,0, 1 1 -Q1,4, ,, ,, ,,0 3,3 2, 3,1 3,1 3,0 2, 2, 2,, 4,1 4,3 1, 4,3 1,1 2,,3, 3, 2, 1,,3,2,0 1,, ,1 4,,0,,,,4,,0,,,,,,4 0, 0,03 0,0 0,4 0, 0, 0,4 0,3 0,24 0,13 0,24 0,24,4 3,2 4,,,, 4,4 4,,4, 4, 4,1 3, 3,4 3, 4,4 4,, 4,2,1,,,,,2,,3,,,1 4,,0,1,2 0,2 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1 0,13 0,12 0,1 0,1 0,1 0,1 0,14 0,14 0,14 0,13 0,1

58 VEGEÅN 2004 ALeontroi Bilaga PUNKT AR TEMP ph ALK KOND ss 00 TOC NH4-N N03-N TOT-N TOT-P c mg/l % mekv/1 ms/m mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l 1 1,1,,2 4,1 0, 1,1,,0, 0, '1,2, 4,2 2, 1 4,0,,,0 0, ,0,2, 4,2 4,0 4,,4 0,24,, 0,1 1 11,4,, 4,,0,,0 0,2,2 10 0, ,1, 3, 3, 4,3 10 4,3, 0,1,, 0, ,4,4, 3, 1,0 3,, 0,03,4, 0, ,,1 0, 3,,2 3,1, 0,04,,3 0,1 1 1,1,0 4, 3,,0 3,4,, 0,12 1 1,,0 1,1 0,03,4, 0,1 1 1, 1, 1, 0,3 4,3, 0,14,2, 0,14 1 1,3 4, 4, 1, 3,1, 0,00,3, 0,13 1 1,,2,0 0, 4,, 0, 4,3,0 0, ,4,1 0, 2,4 3,4, 0,0,, 0, ,0,0,0 3,1 3,, 0,02 4,4,1 0, , 3, 4 1,, 3,3, 0,03 4,4, 0, ,2 3, 3, 2,2 3,0, 0,01 4,, 0, ,3 3,3 32,, 3,0, 0,0,3,0 0,04 Max -04,1,2 0,2 4, 1,1 1,,0 0,2,2 10 0,1 Min -04,1 1, 1, 3, 4,0 3,0, 0,03 4,3, 0,04 1-0,,1,0 4,2 3, 1 4,,,1,2 0, ,2, 2, 4,3 2,2,4,3,,4 0, ,2,4, 4,2 2, 10,, 0,22,,3 0, ,0,, 4,0,1,3, 0,1,,2 0, ,2,0 0, 3, 0,2 3,, 0,0,,2 0, ,2, 0, 3,,1 3,,, 0, ,0,0 0,,4,, 0,14 1 -,,2 4, 0,1,1, 0,14 1 -,0 4, 44,, O,,,1 0,14 1 -,2 4,2 44, 4,2 4,1,0 0,,, 0, ,,, 1, 3,, 0,0,,2 0, ,0,1 1,0 2,0 4,0, 0,03 4,,3 0, ,0,3 3, 1,3 3,4,1 0,0 4,,2 0, Q3, 4, 4, 1,3 3,3, 0,0 4,, 0, ,4 3, 3,, 3,1, 0,01 4,, 0,10 A 1, 0,14 A 1, 0,1 A 10,3 0, A 11, 0,1 A 12, 0,10 A 13, 4, 4,, 4,2,0 0,2 4,,1 0,01 A 14 10,3,0, 0,0 3,,4 0,22,3, 0,0 A 1,,1,, 4,0, 0,1 4,, 0,0 A 1,,4, 3, 4,4,4 0,3,1,3 0, A 1,2 4, 42,,4 4,,3 0,30 4,, 0,0 A 1,2,, 2, 3,,1 0,13,2, 0,13 A 1,4,4 3, 4, 3,3, 0,1 3,,2 0,10 A ,2,0, 4, 3,0, 0,12 4,4, 0,12 A 2001,, 3,, 3,,4 0,1 3, 4, 0, A ,4 3, 3, 3, 3,3,0 0,1 1 4,0,1 0, A 2003,,4, 1, 3,0,2 0,13 4,1,4 0,0 A 2004,3 4, 2, 4,4 3,0, 0,12 4,3,2 0,4 Max ,4,1, 3, 4,, 0,3,3, 0,1 Min -04, 3, 3, 2, 3,0,2 0, 3, 4, 0,0 A -0,1 0,13 A -1, 0,1 A 0-2, 0,13 A 1-3,2 0,12 A 2-4, 1 0,0 A 3-,,, 0, 4,0,4 0,22,0, 0,0 A 4-,, 1,, 4,1,2 0,2,1, 0,01 A -,3,4 2,, 4,4,2 0,2 4,, 0,0 A -,1,2 2,,3 4,3, 0,2,0, 0, A -,3,2 1,, 3,,3 0,20 4,,1 0, A -QO,,, 3, 3,3, 0,14 4,, 0,12 A -01,,, 4, 3,4,2 0,14 4,0,2 0, A ,1,0 4, 4, 3,4,4 0,13 4,0,2 0, A 01-Q3, 4, 4,,0 3,4, 0,13 3,,1 0, A 02-04, 4, 4,, 3,1, 0,12 4,1,2 0,

59 0

60 VEGEÅN 2004 ALeontroi Bilaga BILAGA Analysresultat från Filborna deponi (Ödåkrabäcken) och Kemira Kemi AB (Välabäcken),

61 VEGEÅN 2004 ALeontroi Bilaga KEMIRA KEMI AB (Välabäcken): Datum Pkt ph Kond Tot-P ms/m mg/l YT,0 1 0, YT, YT, YT, YT, YT,1 3 0, ,0 2 O,Q 0, ,04 MEDEL YT,1 0,0 FILBORNA (Ödåkrabäcken): Datum Pkt Temp ph Kond. ms/m oc Datum Pkt Temp ph Kond. oc ms/m Datum Pkt Temp ph Kond. oc ms/m Y Y Y Y Y Y Y Y Y Y1 042 Y Y1 1,4, 4,2,2,,3,,3 10,,2 12,2,2 14,,1 12,4,2,,3,,4,1,4 4,1, so Y2 Y2 Y2 Y2 Y2 Y2 Y2 Y2 Y2 Y2 Y2 Y2 1,0, 2,,,,,2, 12,4, 14,3, 1,4,3 13,, 10,0,,4,,2, 3,, Y3 0,, Y3 3,3, Y3,,4 Y3 12,, Y3 14,, Y3 1,,3 Y3 1,,3 Y3 13,,1 Y3 10,, Y3,, Y3,2, Y3 3,, MEDEL Y1,2,3 MEDEL Y2,0, 0 MEDEL Y3 10,0, Datum Pkt Klorid Färg BOD mg/l mg/l COD-Cr mg/l TOC mg/l Syre mg/l % Tot-N mg/l NH4-N N03-N Tot-P mg/l mg/l mg/l Y1 0 <3 Y1 4 0 <3 Y <3 Y2 0 3 Y3 0 0 <3 Y3 0 <3 <30 <30 <30 <30 3 <30 4,,,,,, 13,2 1 1, 1 10,, 4 13, ,2 31 2,4 1,,,,1 2,1 0,10 1, 0,24 1,0 3,0 1, 4,1 2,0 1, 2,1 0,10 1, 0,04 0,0 0,02 0,0 0,03 0,02 Datum Pk t Y1 Y1 Y2 Y2 Y3 Y3 Järn mg/l 1,3 2,1 0,0 0,1 1,1 1,0 Mangan mg/l 0,3 0,4 0,1 <0.02 0,42 0,1 T. extr. alif. mg/l <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 T. extr. arom at. mg/l <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 < 1.0 AOX ug/1 1 <10 1 <10 30 <10 Cyanid mg/l <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 Fenol mg/l < ,002 0,002 0,002 <0.002 <0.002 Formaldehyd mg/l <0. <0. <0. <0. <0. <0. 2

62

63 AL con tro l är Europas s n ab bast växande analysföretag m ed högkvalificera de la b oratorier i England, Holland och Sverige. ALeontroi är Sveriges största oberoende laboratoriekedja inom miljö, livsmedel, process och produktkontroll. Med våra specialister inom miljö och livsmedel, ea bjuder vi professionella och effektiva helhetslösningar för att utveckla våra kunders verksamhet. Här finns ALeontroi KARLSTAD Tel UMEÅ Tel SKARA Tel LINKÖPING Tel UDDEVALLA Tel VÄXJÖ Tel STIDSVIG :MALMÖ Tel Aleontroi AB Nässjögatan 1 O Halmstad Hemsida (