Bottenfauna i Blekinge län 2006

Transkript

1 2007:4 Bottenfauna i Blekinge län 2006 Uppföljning av försurnings- och kalkningseffekter i tio vattendrag

2 Rapport, år och nr: 2007/4 Rapportnamn: Bottenfauna i Blekinge län 2006 Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, Karlskrona. Dnr: Författare/: Calluna AB. Red. Elisabeth Lundkvist Kontaktperson: Andreas Jezek, Lars Möller Foto/Omslag: Calluna AB (Bräkneån vid Örseryds kvarn) ISSN: Länsstyrelsens rapporter: Länsstyrelsen Blekinge län 2 Bottenfauna i Blekinge län 2006

3 Förord Länsstyrelsen har sedan 1982 ansvaret för planering av kalkning i sjöar och vattendrag i länet. Fram till dags dato har drygt ton kalk spridits i sjöar och vattendrag i länet. Detta i syfte att bevara och skydda de vattenlevande organismerna mot negativ påverkan till följd av försurning. Sammantaget bidrar kalkningen till en god vattenkvalitet i sjöar och vattendrag, vilket är till gagn för såväl den biologiska mångfalden som fritidsfisket och dricksvattenkonsumenterna. Bottenfaunan, som utgörs av insekter, deras larver och andra ryggradslösa djur, hyser många arter som är känsliga för försurning och om dessa finns på en lokal kan man med stor säkerhet säga att kalkningen fungerar. Vattenkemimätningar har större osäkerhet eftersom värden kan variera från vecka till vecka och de flesta vatten undersöks mer sällan än månadsvis. Bottenfauna är dessutom en viktig födoresurs för fisk samt fåglar knutna till sjöar och vattendrag, exempelvis strömstaren, vilket gör att ett livskraftigt bottenfaunasamhälle är betydelsefullt. I 2006 års studie undersöktes 10 vattendrag i syfte att bedöma graden av försurningspåverkan och därmed ge underlag för planering av kalkningsinsatser i länet. Undersökning och sammanställning har utförts av Calluna AB. Författarna svarar själva för de bedömningar och slutsatser som framförs i rapporten och dessa kan inte åberopas som länsstyrelsens ställningstagande. Arbetet har finansierats av medel från Naturvårdsverket för effektuppföljning av kalkning samt regional miljöövervakning. Tack vare alla inblandade personers engagerade arbete har denna sammanställning kunnat göras. Ett varmt tack riktas till samtliga inblandade. Andreas Jezek Kalkningshandläggare Bottenfauna i Blekinge län

4 4 Bottenfauna i Blekinge län 2006

5 Bottenfauna i Blekinge län 2006 Uppföljning av försurnings- och kalkningseffekter i tio vattendrag

6 Bottenfauna i Blekinge 2006 Innehåll SAMMANFATTNING... 7 INLEDNING OCH SYFTE... 8 METODIK... 9 PROVTAGNINGSLOKALER...9 GENOMFÖRANDE...10 ANALYSER...10 RESULTAT OCH DISKUSSION ARTRIKEDOM, DIVERSITET OCH NATURVÄRDE...11 FÖRSURNINGSBEDÖMNING...12 INDIKATORER PÅ RENT VATTEN OCH ORGANISK BELASTNING...13 JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR...13 SAMMANFATTANDE BEDÖMNINGAR AV LOKALER...15 ANSVARIG PERSONAL VID CALLUNA LITTERATUR REFERENSER...17 BESTÄMNINGSLITTERATUR...17 BILAGA 1. REDOVISNING AV PROVPUNKTER OCH ANALYSER BILAGA 2. ARTLISTOR Adress: Telefon: E-post: info@calluna.se CALLUNA AB Nätadress: Linköpings slott Postgiro Linköping Fax: Bankgiro Org. nr

7 Bottenfauna i Blekinge 2006 Sammanfattning På uppdrag av Länsstyrelsen i Blekinge län har Calluna AB under november 2006 utfört bottenfaunaundersökningar i tio kalkningspåverkade vattendrag. Syftet var att följa upp den biologiska effekten av kalkning i länets vattendrag. Vi har bedömt bottenfaunan med avseende på försurningspåverkan, men också med avseende på belastning av organiska ämnen/näringsämnen och diversitet/naturvärde (tabell 1). Tre lokaler bedömdes som opåverkade av försurning: Ällsjöbäcken vid Högadal, Klintabäcken och Bräkneån vid Örseryds kvarn. På alla dessa lokaler fanns arter som är mycket känsliga för försurning och som i princip kräver ett ph över 6 för sin långsiktiga överlevnad. Sex lokaler bedömdes som påverkade av försurning, men inte så allvarligt att alla känsliga arter slagits ut. I regel fanns arter som inte tolererar lägre ph än 5,5 på årsbasis. Lokalerna var Lillån till Hjorthålan, Svängstabäcken, Bjällerbäcken, Grytån, Farabolsån och Örsjöbäcken. En lokal, Lillån vid Mossgölen, bedömdes som kraftigt påverkad av försurning och här fanns inga ph-känsliga arter alls. Bjällerbäcken, har försämrad status jämfört med 2005 och klassningen har gått från obetydligt påverkad av försurning till tydligt påverkad av försurning. Före 2005 hade Bjällerbäcken status som betydligt påverkad av försurning. I övrigt har alla lokaler behållit sin status från tidigare undersökningar. Tre lokaler var nya för 2006 och inga jämförande data finns därför. Tabell 1. Sammanfattning av bedömningar från bottenfaunaundersökningar i Blekinge län Nr Vattendrag Lokal Försurningspåverkan Organisk belastning Naturvärde 1 Lillån Mossgölen stark - C stor allmänt 2 Silletorpsån Ällsjöbäcken, Högadal ingen - A låg allmänt 3 Lillån Hjorthålan, Hyltan tydlig - B måttlig allmänt 4 Klintabäcken ingen - A stor allmänt 5 Bräkneån Örseryds kvarn ingen - A låg högt 6 Svängstabäcken Faråkra tydlig - B låg allmänt 7 Bjällerbäcken Fridafors tydlig - B låg allmänt 8 Grytån Nabbakvarnen tydlig - B låg allmänt 9 Farabolsån Uppströms sågverk tydlig - B låg allmänt 10 Örsjöbäcken Fröatorp tydlig - B låg allmänt 7

8 Bottenfauna i Blekinge 2006 Inledning och syfte Länsstyrelsen i Blekinge uppdrog hösten 2006 åt Calluna AB att genomföra bottenfaunaprovtagning och efterföljande analys av bottenfaunan inom ramen för kalkuppföljningen i Blekinge. Provtagningen genomfördes november Blekinge är kraftigt påverkat av försurning. Detta beror till största delen på ett åtminstone tidigare mycket stort nedfall av försurande ämnen, men också på att stora delar av Blekinge till skillnad från t.ex. Skåne vilar på svårvittrad (sur) berggrund som har liten förmåga att neutralisera surt nedfall. Det sura nedfallet har lett till en urlakning av buffrande ämnen i marken och när markurlakningen är omfattande rinner det sura regnvattnet i princip obuffrat ut i sjöar och vattendrag. Effekterna av försurning i sjöar och vattendrag är flera. Det är framförallt fisk och försurningskänslig bottenfauna som skadas eller dör ut, men även vegetationen påverkas negativt. Många makrofyter slås ut till förmån för trådalger som inte ger lika diversa mikrohabitat och de ger inte heller lika bra skydd för småkryp och småfisk mot predatorer. För att motverka försurningens negativa effekter i länets sjöar och vattendrag började man kalka i stor omfattning under 1980-talet. Idag sprids det årligen ca 4000 ton kalk i Blekinge län, huvudsakligen i sjöar med hjälp av helikopter eller båt, men även på våtmarker och med hjälp av doserare i vattendrag. Målsättningen är att de vattenkemiska förutsättningarna ska vara så goda att ett naturligt djurliv kan finnas i sjöar och vattendrag. I många fall handlar det om att arter ska kunna återkolonisera lokaler där de tidigare funnits. Kalkningen är idag en förutsättning för att den biologiska mångfalden skall kunna bevaras i länet. Årets provtagning omfattar tio vattendrag varav tre lokaler inte är undersökta tidigare. Syftet med undersökningarna är att följa resultaten av kalkning och biologisk återställning. Detta ger viktiga underlag till Länsstyrelsen för planering av kalkning och biologisk återställning samt att optimera kalkningsinsatserna. 8

9 Bottenfauna i Blekinge 2006 Metodik Provtagningslokaler Vi undersökte tio lokaler varav sju är undersökta vid åtminstone ett tillfälle tidigare och tre lokaler var nya för året (figur 1, tabell 2). Nya lokaler är nr 2, 5 och 9. Figur 1. De tio lokaler i Blekinge där bottenfaunaprover togs i november Lokalnamn och koordinater finns i tabell 2. Tabell 2. De tio lokaler där bottenfaunaprover togs i november Nr Vattendrag Lokal X-koord Y-koord Kommun 1 Lillån Mossgölen Karlskrona 2 Silletorpsån Ällsjöbäcken, Högadal Ronneby 3 Lillån Hjorthålan, Hyltan Ronneby 4 Klintabäcken Ronneby 5 Bräkneån Örseryds kvarn Ronneby 6 Svängstabäcken Faråkra Karlshamn 7 Bjällerbäcken Fridafors Tingsryd 8 Grytån Nabbakvarnen Olofström 9 Farabolsån Uppströms sågverk Olofström 10 Örsjöbäcken Fröatorp Olofström 9

10 Bottenfauna i Blekinge 2006 Genomförande Provtagningen genomfördes november På lokaler som provtagits tidigare undersökte vi samma sträcka i så stor utsträckning som möjligt. Provtagningsområdet för de tre nya lokalerna valdes tillsammans med Länsstyrelsen i Blekinge. Viktiga förutsättningar på lokalerna var att botten i så stor utsträckning som möjligt bestod av grus och sten samt att vattendraget hade en strömmande - forsande karaktär. Vid varje lokal uppmättes en 10 meter lång sträcka och inom denna togs 5 kvantitativa sparkprov. Dessutom togs ett kvalitativt sökprov. Proverna togs enligt SS-EN samt Handbok för miljöövervakning (SNV 1996). Metoden innebär att man håller en fyrkantig håv (25 x 25 cm, maskstorlek 0,5 x 0,5 mm) mot botten under det att området framför (uppströms) håven rörs upp med foten. Sparkandet pågår en minut per delprov och tas på en sträcka om en meter. Man börjar längst nedströms i provytan och varje nytt delprov tas uppströms det förra för att minimera störningar. Efter att de fem delproverna tagits tar man ett kvalitativt sökprov och då samlar man material från provområdets alla habitat, även strandzonen, under 10 minuter. Det uppsamlade materialet konserverades i fält till drygt 70 % etanol. På laboratoriet sorterades djuren ut under stark belysning varefter de identifierades med hjälp av stereopreparermikroskop. I fält noteras ett antal uppgifter i ett fältprotokoll baserat på Naturvårdsverkets protokoll ur Handbok för miljöövervakning (SNV 1996). Där noteras bl.a. GPSposition, vattendragets bredd, djup, flöde, bottensubstrat, vattenvegetation, beskuggning, anslutande markanvändning. En skiss över lokalen och provtagningsområdet ritades in på fältblankett. Varje lokal fotograferades och fotopunkten markerades på skissen. Analyser På varje lokal har vi har beräknat följande: Artantal (antal taxa) Individantal per kvadratmeter Shannons diversitetsindex ASPT-renvattenindex Danskt faunaindex (mäter organisk belastning och diversitet) Surhetsindex BottenpHaunaindex (ett surhetsindex) Naturvärdesindex Beräkningarna av Shannons index, ASPT-index, Danskt faunaindex och Surhetsindex följer Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (SNV 1999). Beräkning av bottenphaunaindex följer Naturvårdsverkets Handbok för kalkning (SNV 2002) och naturvärdesindex är baserat på Medin (2000) men med tillägg som rör miljöns mångformighet. Indexen och hur de beräknas finns noggrannare beskrivet i bilaga 1. Vi har gjort en sammanfattande bedömning av försurningspåverkan, organisk belastning och naturvärde. De bedöms i tre klasser vardera. Kriterierna för bedömningarna finns redovisade i bilaga 1. 10

11 Bottenfauna i Blekinge 2006 Försurningspåverkan: A. ingen försurning B. tydlig försurningspåverkan C. stark försurningspåverkan Organisk belastning: låg belastning måttlig belastning hög belastning Naturvärde: Mycket högt naturvärde Högt naturvärde Allmänt naturvärde Vi har jämfört resultaten med tidigare undersökningar och lämnat kommentarer där avvikelser finns. Resultat och diskussion Artrikedom, diversitet och naturvärde Artrikedom och individantal var generellt låga. Dagarna innan provtagningen i november 2006 regnade det mycket och alla vattendrag hade höga vattenstånd och höga eller mycket höga flöden. Detta påverkade förmodligen både faunan och provtagningen negativt. I Bräkneån t.ex. var det svårt att ta prover för risken att flyta med vattnet var stor. Många arter driftar också i stor omfattning, d.v.s. släpper medvetet eller omedvetet taget om underlaget, vid sådana tillfälliga högflöden. Både art- och individantal påverkas negativt om driften är stor. Vi tror därför att både artoch individantal är underskattade på i princip alla lokaler. Antalet taxa varierade mellan 12-29, sökproven inkluderade. Således hade ingen lokal högt artantal. Grytån, Bjällerbäcken och Bräkneån hade högst artantal (>25 arter), medan Klintabäcken och Lillån, Mossölen hade de lägsta artantalen (tabell 3). Tabell 3. Artrikedom och diversitet (Shannons index) i de tio undersökta vattendragen i Blekinge. Provtagningen ägde rum i november Nr Vattendrag Lokal Artantal kvant. Artantal tot. Diversitet Naturvärde 1 Lillån Mossgölen ,62 allmänt 2 Silletorpsån Ällsjöbäcken, Högadal ,32 allmänt 3 Lillån Hjorthålan, Hyltan ,57 allmänt 4 Klintabäcken ,21 allmänt 5 Bräkneån Örseryds kvarn ,89 högt 6 Svängstabäcken Faråkra ,76 allmänt 7 Bjällerbäcken Fridafors ,7 allmänt 8 Grytån Nabbakvarnen ,26 allmänt 9 Farabolsån Uppströms sågverk ,71 allmänt 10 Örsjöbäcken Fröatorp ,6 allmänt Diversitet samvarierade delvis med artantal och lokaler med högst diversitet var Bräkneån, Bjällerbäcken och Örsjöbäcken i nämnd ordning (tabell 3). Lokaler med lägst diversitet (Lillån, Mossgölen och Klintabäcken) hade båda hög dominans av Asellus aquaticus och Oligochaeta. Vi fann några ovanliga nattsländor i proverna. I Ällsjöbäcken och i Farabolsån fanns Lype reducta, som finns både i rinnande och stillastående vatten. I Bräkneån fanns 11

12 Bottenfauna i Blekinge 2006 Stenophylax permistus som ofta finns i temporära långsamtrinnande miljöer med lövskog (Edington & Hildrew 1995). I Svängstabäcken fanns Notidobia ciliaris som lever associerad till rötter i rinnande vatten. Bräkneån är den miljö som är finast av de tio lokalerna. Vattenmiljön, med vattenhastighet och bottensubstrat är mycket omväxlande, det finns död ved i vattnet och goda förutsättningar för en fin fauna. Omgivningarna består av ädellöv i stor utsträckning. Vi fann en ovanlig art - nattsländan Stenophylax permistus - och fyndet tillsammans med vattendragets och närmiljöns variationsrikedom gör att vi klassar Bräkneåns naturvärde som högt. Även Ällsjöbäcken och Farabolsån är fina variationsrika vattenmiljöer. I båda vattendragen finns Lype reducta, en relativt ovanlig nattslända. Närmiljön består i båda fallen av produktionsskog. I Ällsjöbäcken finns rikligt med grov död ved och alsocklar i vattenfåran, medan grov död ved saknades i Farabolsån. Naturvärdena är inte tillräckligt stora för att de ska klassas som högt naturvärde, men det finns ändå en skillnad gentemot resterande sju vattendrag med allmänna naturvärden. Försurningsbedömning Tre lokaler bedömdes som opåverkade av försurning: Ällsjöbäcken, Klintabäcken och Bräkneån (tabell 4). Surhetsindex var i alla tre fall lägre än man kan förvänta sig för oförsurade vatten, men surhetsindex baseras på de kvantitativa sparkproverna. I Ällsjöbäcken fanns Lype reducta i många exemplar i sökprovet, vilket visar att bäcken är opåverkad. I Klintabäcken fanns relativt stora antal av sötvattensmärlan Gammarus pulex vilka visar att ph inte understiger 5,5 på årsbasis och i Bräkneån fanns Caenis luctuosa och Chimarra marginata som inte heller tolererar ph understigande 5,5. Troligen ligger ph nära eller över 6 i alla dessa tre lokaler. Tabell 4. Bedömning av försurningspåverkan i tio vattendrag i Blekinge. Bottenfaunaprover togs i november Surhetsindex enligt SNV 1999 och bottenphaunaindex (BpHI) enligt SNV Nr Vattendrag Lokal Surhetsindex BpHI Försurningspåverkan 1 Lillån Mossgölen 1,00 - stark - C 2 Silletorpsån Ällsjöbäcken, Högadal 4,00 8 ingen - A* 3 Lillån Hjorthålan, Hyltan 4,00 8 tydlig - B 4 Klintabäcken 5,00 10 ingen - A 5 Bräkneån Örseryds kvarn 5,00 10 ingen - A 6 Svängstabäcken Faråkra 3,00 8 tydlig - B 7 Bjällerbäcken Fridafors 4,00 8 tydlig - B 8 Grytån Nabbakvarnen 5,00 8 tydlig - B 9 Farabolsån Uppströms sågverk 2,00 8 tydlig - B 10 Örsjöbäcken Fröatorp 4,00 8 tydlig - B * Den försurningskänsliga nattsländan Lype reducta fanns i flera exemplar i sökprovet. Sex lokaler bedömdes som tydligt påverkade av försurning. I Farabolsån fanns L. reducta, men endast i ett exemplar och surhetsindex var lågt där, så den sammanvägda bedömningen är trots fyndet av L. reducta att vattnet i Farabolsån är påverkat av försurande ämnen. Likaså fanns i Svängstabäcken och Bjällerbäcken arter som enligt Degerman et al (1994) kräver ph runt 5,5 (Notidobia ciliaris resp. Baëtis muticus), men även här fanns de bara i ett exemplar och slutsatsen är att vattnen är påverkade. I Lillån till Hjorthålan, Grytån och Örsjöbäcken fanns inga djur som kräver högre ph än 5,5 och de bedöms också som tydligt påverkade av försurning. 12

13 Bottenfauna i Blekinge 2006 Lokal nr 1, Lillån Mossgölen, bedömdes som starkt försurningspåverkad och där fanns inga försurningskänsliga arter alls. Det mest känsliga taxat var tvåvingefamiljen Limoniidae, som tolererar ph ned till ca 5. Indikatorer på rent vatten och organisk belastning Två lokaler har högt ASPT-index: Lillån till Hjorthålan och Farabolsån (tabell 5). Lillån till Hjorthålan karaktäriseras av relativt få arter och familjer men bland dem många bäcksländefamiljer med höga krav på rent vatten. Farabolsån har också relativt få arter och familjer, men ett antal nattsländefamiljer som ger höga poäng. Tre lokaler har lågt ASPT-index: Lillån Mossgölen, Klintabäcken och Örsjöbäcken (tabell 5). Lillån Mossgölen och Klintabäcken är artfattiga med få känsliga taxa och Örsjöbäcken har ett antal känsliga dag- och bäcksländor, men många familjer som inte är poängsatta alls vilket ger en lägre poäng eftersom poängen delas med totala antalet familjer. Övriga fem lokaler har måttligt högt index men ligger enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet (SNV 1999) som förväntat för den nemorala regionen. Tabell 5. Bedömning av vattenkvalitet i form av renvattenindex och Danskt faunaindex (mäter organiskt belastning) i tio vattendrag i Blekinge. Bottenfaunaprover togs i november Index enligt SNV Nr Vattendrag Lokal ASPT-index Danskt faunaindex Organisk belastning 1 Lillån Mossgölen 5,23 4,00 stor 2 Silletorpsån Ällsjöbäcken, Högadal 5,53 6,00 låg 3 Lillån Hjorthålan, Hyltan 6,31 5,00 måttlig 4 Klintabäcken 5,00 4,00 stor 5 Bräkneån Örseryds kvarn 6,01 6,00 låg 6 Svängstabäcken Faråkra 5,42 6,00 låg 7 Bjällerbäcken Fridafors 6,05 6,00 låg 8 Grytån Nabbakvarnen 6,00 6,00 låg 9 Farabolsån Uppströms sågverk 6,33 6,00 låg 10 Örsjöbäcken Fröatorp 5,18 6,00 låg De lokaler som har hög eller måttligt hög belastning av organiskt material är Lillån Mossgölen, Lillån till Hjorthålan och Klintabäcken (tabell 5). Lillån Mossgölen och Klintabäcken är båda ganska kraftigt belastade av organiskt material från omgivningarna i form av löv och barr. Området runt Lillån till Hjorthålan är avverkat och det finns ingen skyddszon sparad runt vattendraget. Detta ökar i allmänhet humusmängden (och därmed den organiska belastningen) som tillförs från omgivningarna. Övriga lokaler bedömdes ha en låg belastning av organiskt material. Jämförelse med tidigare undersökningar ART- OCH INDIVIDANTAL MINSKAR, DIVERSITETEN OFÖRÄNDRAD Det finns en negativ trend både när det gäller art- och individantal (tabell 6). Individantalet är till stor del beroende av om man får mycket knottlarver (Simuliidae), fåborstmaskar (Oligochaeta) och sötvattensgråsuggor (Asellus aquaticus) i proverna eller inte. De kan alla förekomma i mycket stora antal och vid de tillfällen individantalet överstigit ung är ofta någon av de nämnda grupperna i stor dominans. Individantalet är också beroende på vattenflödet vid provtagningstillfället. Ett lågt flöde ger koncentrerade prover och det är också lätt att få med djuren i håven som ofta sticker upp ovan ytan, d.v.s. håven täcker in hela vattendjupet. Vid höga flöden råder den omvända situationen och djuren som rörts upp kan lättare virvla förbi 13

14 Bottenfauna i Blekinge 2006 håven. I november 2006 rådde som tidigare nämnt högt vattenstånd och ofta mycket högt flöde i bäckarna och det är en trolig förklaring till det låga individantalet. Trenden att artantalet minskar kan inte lika enkelt förklaras. Till viss del står antalet arter i relation till antalet individer vilket kan förklara det låga artantalet vid 2006 års provtagningar. Men, det tycks ändå finnas en trend att antalet arter har minskat. Tabell 6. Artantal (övre tabell) och individantal (nedre tabell) i de undersökta bäckarna jämfört med data från tidigare undersökningar. Tre lokaler är inte undersökta tidigare. Nr Vattendrag Lokal Lillån Mossgölen Silletorpsån Ällsjöbäcken, Högadal Lillån Hjorthålan, Hyltan Klintabäcken Bräkneån Örseryds kvarn Svängstabäcken Faråkra Bjällerbäcken Fridafors Grytån Nabbakvarnen Farabolsån Uppströms sågverk Örsjöbäcken Fröatorp Nr Vattendrag Lokal Lillån Mossgölen Silletorpsån Ällsjöbäcken, Högadal Lillån Hjorthålan, Hyltan Klintabäcken Bräkneån Örseryds kvarn Svängstabäcken Faråkra Bjällerbäcken Fridafors Grytån Nabbakvarnen Farabolsån Uppströms sågverk Örsjöbäcken Fröatorp Det minskade artantalet framträder inte i diversitetsindexet, för det finns ingen trend att det minskar över åren års index var snarare högre än tidigare, eftersom vi inte hade några enskilda taxa som dominerade stort. Indexet är starkt beroende av om det finns hög dominans i provet och under de år individantalet varit stort (dominans av t.ex. knott) har också indexet varit lågt. FÖRSURNINGSBEDÖMNINGEN I STORT OFÖRÄNDRAD Vid jämförelser av surhetsindex framgår tydligt att indexet generellt är lägre år 2006 än tidigare. Detta beror till stor del på att vi fick låga artantal och därmed blir poängtalet lägre i indexberäkningen. Vi hade i alla bäckar utom Lillån Mossgölen försurningskänsliga arter I flera fall fanns de känsliga arterna bara i sökprovet och det är också en förklaring till varför indexet är lågt - endast de kvantitativa proverna tas med i beräkningarna. Den sammantagna bedömningen är därför att försurningssituationen är i princip oförändrad i de bäckar som undersökts tidigare. Endast Bjällerbäcken har försämrad status jämfört med år 2005, men innan dess var statusen klass B, så det krävs ytterligare provtagning för att bekräfta en nedåtgående trend. Likaså rekommenderas fortsatt provtagning i de nya lokalerna (nr 2, 5 och 9) för att få en rättvisande bild av situationen. Tabell 7. Surhetsindex och försurningsbedömning i de undersökta bäckarna jämfört med data från tidigare undersökningar. Tre lokaler är inte undersökta tidigare. Nr Vattendrag Lokal Lillån Mossgölen 1/C /C 2 Silletorpsån Ällsjöbäcken, Högadal 4/A* Lillån Hjorthålan, Hyltan 4/B - - 6/B 4/B 4 Klintabäcken 5/A* 6/A - 3/B 3/B 5 Bräkneån Örseryds kvarn 5/A Svängstabäcken Faråkra 3/B - - 5/B - 7 Bjällerbäcken Fridafors 4/B 7/A 6/B 5/B 5/B 8 Grytån Nabbakvarnen 5/B /B 9 Farabolsån Uppströms sågverk 2/B Örsjöbäcken Fröatorp 4/B - 6/B 6/B - * flera känsliga taxa fanns antingen i sökprovet eller att de klassades högt i bottenphaunindex 14

15 Bottenfauna i Blekinge 2006 ASPT-INDEX OFÖRÄNDRAT, DANSKT FAUNAINDEX FÖRSÄMRAT Det finns inga trender att vattnet skulle vara mindre rent (ASPT-index) än tidigare. Indexet har varierat något mellan åren, men är i princip samma som tidigare (tabell 8). Tabell 8. Renvattenindex (ASPT) och Danskt faunaindex i de undersökta bäckarna jämfört med data från tidigare undersökningar. Tre lokaler är inte undersökta tidigare. ASPT Nr Vattendrag Lokal Lillån Mossgölen 5, ,43 2 Silletorpsån Ällsjöbäcken, Högadal 5, Lillån Hjorthålan, Hyltan 6, ,89 4 Klintabäcken 5,00 4,30-4,06 4,6 5 Bräkneån Örseryds kvarn 6, Svängstabäcken Faråkra 5, ,37-7 Bjällerbäcken Fridafors 6,05 6,00 6 6,38 6,48 8 Grytån Nabbakvarnen 6, ,37 9 Farabolsån Uppströms sågverk 6, Örsjöbäcken Fröatorp 5,18-5,7 6 - DFI Nr Vattendrag Lokal Lillån Mossgölen Silletorpsån Ällsjöbäcken, Högadal Lillån Hjorthålan, Hyltan Klintabäcken Bräkneån Örseryds kvarn Svängstabäcken Faråkra Bjällerbäcken Fridafors Grytån Nabbakvarnen Farabolsån Uppströms sågverk Örsjöbäcken Fröatorp Det finns en svag trend att den organiska belastningen har ökat jämfört med provtagningarna 1999 och Sex lokaler har lägre index än tidigare och endast Svängstabäcken har högre index än tidigare. Förklaringen ligger troligen i en ökad avrinning av humusämnen från omgivningarna. Detta sker både vid exempelvis markförsurning och avverkning i närområdet. Sammanfattande bedömningar av lokaler 1. Lillån Mossgölen i Lyckebyåns avrinningsområde (ARO) framstår som den mest påverkade lokalen av de tio vi undersökt. Artantal och diversitet är båda låga, och försurningspåverkan tycks mycket stor. Kalkningsinsatserna har inte gett effekt här eftersom statusen är oförändrad sedan åtminstone Den organiska belastningen är också stor och består förmodligen till stor del av material från omgivande vegetation. 2. Ällsjöbäcken vid Högadal i Lyckebyån/Nättrabyåns ARO var en ny lokal för Vattenmiljön var omväxlande och fin med potential för många arter. Artrikedom och diversitet var relativt höga och bäcken tycks opåverkad av försurande ämnen. Lokalen bör provtas vid fler tillfällen. 3. Lillån till Hjorthålan i Ronnebyåns ARO var artfattig, men hade hög diversitet. Bäcken är påverkad av försurande ämnen, men det finns trots detta några relativt försurningskänsliga organismer. Bäcken är måttligt belastad av organiskt material och det kan komma från omkringliggande marker (humus) eftersom området är avverkat ända fram till bäcken. 4. Klintabäcken (Ronnebyåns ARO) är den artfattigaste lokalen av de vi undersökt. Diversiteten är också låg, men bäcken är inte försurningspåverkad eftersom stora mängder Gammarus pulex finns. För övrigt den enda lokalen där vi fann G. pulex. Bäcken är organiskt belastad och denna består förmodligen till stor del av material från omgivande vegetation. 15

16 Bottenfauna i Blekinge Bräkneån vid Örseryds kvarn var en ny lokal för Vi bedömer detta område till det finaste av de tio undersökta. Ån är stor, mycket omväxlande och det finns goda förutsättningar för stor artrikedom. Diversiteten var högst här och faunan är inte försurningspåverkad. Lokalen bör provtas vid fler tillfällen. Den enda lokalen med högt naturvärde. 6. Svängstabäcken vid Faråkra (Mörrumsåns ARO) var artfattig och hade relativt låg diversitet. Faunan är påverkad försurande ämnen men det fanns relativt känsliga organismer om än i få exemplar. 7. Bjällerbäcken Fridafors i Mörrumsåns ARO har försämrad försurningsstatus jämfört med år Faunan är påverkad försurande ämnen men det fanns relativt känsliga organismer om än i få exemplar. Artantal och diversitet var relativt höga. 8. Grytån Nabbakvarnen (Skräbeåns ARO) hade det högsta artantalet av de undersökta lokalerna. Diversiteten var också relativt hög. Faunan är försurningspåverkad och det finns inga riktigt känsliga arter. 9. Farabolsån uppströms sågverk (Skräbeåns ARO) var en ny lokal för Vattenmiljön var omväxlande och torde ha potential för stor artrikedom. Lokalen bör provtas vid fler tillfällen. Det fanns känsliga arter men i få exemplar och faunans sammansättning som helhet gör att vi bedömer den som försurningspåverkad. 10. Örsjöbäcken Fröatorp i Skräbeåns ARO hade måttligt hög artrikedom, men relativt hög diversitet. Faunan är försurningspåverkad och det finns inga riktigt känsliga arter. 16

17 Bottenfauna i Blekinge 2006 Ansvarig personal vid Calluna Undersökningen har utförts av Calluna AB i Linköping där Johan Storck har stått för provtagningen i fält. Kenneth Johansson och Robert Björklind har utfört sorteringsarbetet. Robert Björklind och Elisabeth Lundkvist har identifierat materialet och Elisabeth Lundkvist har sammanställt resultaten och författat rapporten. Litteratur Referenser Degerman, E., Fernholm, B. & Lingdell, P-E Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag, utbredning i Sverige. Naturvårdsverket. SNV Rapport Gärdenfors, U. (ed) Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Henricsson, L. & Medin, M Bottenfaunan i 20 vattendrag i Jönköpings län en biologisk försurningsbedömning. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1990:15. Medin, M Bottenfauna i Jönköpings län. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Naturvårdsverket Kalkning av sjöar och vattendrag. Handbok 2002:1. SNV 1996a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Rapport SNV 1996b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport biologiska parametrar. Rapport Engdahl, A Bottenfauna i Blekinge län Länsstyrelsen i Blekinge 2006:3. Ekologgruppen Bottenfauna i Blekinge län Länsstyrelsen i Blekinge. Magurran, A. E Ecological diversity and its measurement. Princeton University Press, New Jersey. Krebs, C.J Benjamin/Cummings. Ecological Methodology. 2nd edition. Menlo Park, CA. Bestämningslitteratur Dall, P.C., Iversen, T.M., Kirkegaard, J., Lindegaard, C. & Thorup, J En oversigt over danske ferskvandsinvertebrater til brug ved bedömmelse af forureningen i söer og vandlöb. Ferskvandsbiologisk Laboratorium, Köbenhavns Universitet og Miljökontoret, Storströms amtskommune. Köpenhamn. Edington, J.M. & Hildrew, A.G A revised key to the caseless caddis larvae of the British Isles. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 53. Elliot, J.M A key to the British freshwater Megaloptera and Neuroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 35. Elliot, J.M & Mann, K.H A key to the British freshwater leeches. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 40. Elliot, J.M., Humpesch, U.H. & Macan, T.T Larvae of the British Ephemeroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 49. Enckell, P.H Fältfauna. Kräftdjur. Lund. Engblom, E., Lingdell, P-E & Nilsson, A Sveriges bäckbaggar - artbestämning, utbredning, habitatval och värde som miljöindikatorer. Ent. Tidskrift 111: Hansen, M The Hydrophiloidea (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 18. Holmen, M The aquatic Adephaga (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. I. Gyrinidae, Haliplidae, Hygrobiidae and Noteridae. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 20. Hubendick, B Våra snäckor. Snäckor i sött och bräckt vatten. Stockholm. Lillehammer, A Stoneflies (Plecoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 21. Macan, T.T A key to the british fresh- and brackish-water Gastropods. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr

18 Bottenfauna i Blekinge 2006 Nilsson, A. (ed) Aquatic insects of North Europe. A taxonomic Handbook. Volume 1. Apollo Books, Stenstrup. Nilsson, A. (ed) Aquatic insects of North Europe. A taxonomic Handbook. Volume 2. Apollo Books, Stenstrup. Nilsson, A. & Holmen, M The aquatic Adephaga (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. II. Dytiscidae. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 32. Reynoldson, T. B A key to the British species of Freshwater Triclads. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 23. Sahlén, G Sveriges trollsländor (Odonata). Fältbiologerna. Wallace, B., Wallace, I.D & Philipson, G.N A key to the case-bearing caddis larvae of Britain and Ireland. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr

19 Bottenfauna i Blekinge 2006 Bilaga 1. Redovisning av provpunkter och analyser Efter identifiering av proverna har vi gjort beräkningar och analyser enligt nedan. Art- och individantal Antalet påträffade taxa för varje lokal har räknats fram både exklusive och inklusive sökprovets arter. I artlistan noteras antalet som exempelvis 20+3, vilket betyder att totalt 20 taxa är funna i de fem kvantitativa proverna och ytterligare 3 arter är funna i det kvalitativa sökprovet. Antalet taxa är trots sin enkelhet ett av de bästa diversitetsmåtten som finns (Magurran 1988, Krebs 1998). Vi har också beräknat antalet individer per kvadratmeter. I analyser har enbart antalet taxa och individer i de kvantitativa proverna använts, medan i uträkningen av naturvärdesindexet och vid den sammantagna bedömningen av lokalen, har hänsyn tagits också till taxa funna i sökprovet. Shannons index Shannons index som är ett diversitetsindex, tar hänsyn både till antalet taxa och antalet individer per taxa beräknas enligt formeln: s H = -"(p i )(log 2 p i ) (SNV 1999a, b) i=1 p i är proportionen som varje art utgör av det totala antalet individer. Indexet varierar vanligen mellan 1,5 och 4,5, där ett högre värde betyder högre diversitet. Shannons index är måttligt känsligt för antalet individer i provet (Magurran 1988) och således kan små och stora prover jämföras utan att felaktiga slutsatser dras. Klassningsgränserna beskrivs nedan. ASPT-index ASPT-index (average score per taxon, Armitage et al. 1983) är ett renvattenindex där höga poäng betyder rent vatten och vice versa. Det beräknas genom att i provet påträffade organismer identifieras till familjenivå (klass för Oligochaeta) och varje familj ges ett poängtal. Familjer som är renvattenindikatorer ges ett högt poängtal och familjer som tål smutsigt vatten ges låga poängtal. Poängen summeras och divideras med antalet familjer i proverna. Klassningsgränserna beskrivs nedan. Danskt faunaindex Danskt faunaindex tar hänsyn inte bara till om miljön är påverkad av organisk belastning utan också till diversitet. Indexet består av två delar. Först räknar man ut differensen mellan antalet positiva (renvatten) och negativa (smutsvatten) indikatorarter/grupper.

20 Bottenfauna i Blekinge 2006 Positiva arter/grupper är virvelmaskar, Gammarus sp., varje bäcksländesläkte, varje dagsländefamilj, Elodes sp., och arterna Elmis aenea och Limnius volckmari, Rhyacophila sp., varje familj husbyggande nattsländor, snäckan Ancylus fluviatilis. Negativa arter/grupper är Oligochaeta om 100 eller fler individer hittats, igeln Helobdella stagnalis och Erpobdella sp., sötvattensgråsuggan Asellus aquaticus, sävsländesläktet Sialis, och av Diptera: familjen Psychodidae och släktena Chironomus och Eristalis, musselsläktet Sphaerium och snäcksläktet Lymnaea. Differensen mellan positiva och negativa grupper avgör vilken kolumn man blir hänvisad till i den första tabellen i del 2. I den första tabellen finns arter som är känsliga för organisk belastning. Om man i sitt prov har påträffat en organism som finns medtagen i tabellen fås det slutgiltiga indexet. Om man inte påträffat de organismer som anges i tabell 1 blir man hänvisad vidare till andra tabeller med successivt mer toleranta arter. Indexet blir lägre ju fler tabeller man måste söka igenom för att hitta en påträffad art. Ju högre index, desto renare vatten. Klassningsgränserna finns angivna nedan. Försurningsindex Detta index (Henriksson & Medin 1990) kombinerar flera olika värden och kvoter till ett index där en hög sammanlagd poäng innebär att många försurningskänsliga organismer finns och vattendraget är således opåverkat av försurande ämnen. Indexet har fem kriterier som vardera ger 0-3 poäng. Kriterierna i försurningsindexet är: 1. Försurningskänsligaste arten bland dag-, bäck- och nattsländor (finns angivna i tabell). Kan ge maximalt tre poäng. 2. Förekomst av märlkräftan Gammarus sp ger 3 poäng. 3. Förekomst av iglar, bäckbaggar (Elmididae), snäckor, musslor ger en poäng vardera. 4. Kvoten mellan antalet individer av dagsländesläktet Baetis och antalet bäcksländeindivider Baetis/Plecoptera index ger maximalt 2 poäng om kvoten överstiger Antal förekommande taxa räknas (finns i specificerad tabell). Mer än 31 taxa ger 2 poäng, taxa ger 1 poäng och färre än 17 taxa ger 0 poäng. Klassningsgränserna beskrivs nedan. BpHI -BottenpHaunaindex Indexet bygger på förekomsten av försurningskänsliga indikatortaxa, som inte förekommer om ph understiger 5,5 på årsbasis. Bedömningen har gjorts utifrån SNV Handbok 2002:1 Kalkning av sjöar och vattendrag. Försurningskänsliga arter ges i SNVs handbok ett värde mellan Ju högre värde, desto större känslighet och desto säkrare att ph-värdet verkligen ligger över 5,5. Värdet i våra sammanställningar redovisar det känsligaste taxat i artlistan från varje lokal.

21 Bottenfauna i Blekinge 2006 Naturvärdesindex Indexet (efter Medin 2000) har konstruerats för att belysa ett vattendrags naturvärde, främst med hjälp av kriterierna biologisk mångformighet och raritet. En total bedömning av lokalens status ligger dock alltid till grund för den slutgiltiga naturvärdesbedömningen. Kriteriepoäng ges på följande sätt: Rödlistade arter (se nedan) i kategori RE, CR, EN och VU ger 16 poäng/art, kategori NT och DD ger 6 p/art. Antal taxa vattendrag: ger 1 p, ger 3 p, >50 ger 10 p Diversitet (Shannon): >3,85-4,15 ger 1 p, >4,15 ger 3 p Raritet: Varje ovanlig art (se nedan) ger 3 p RÖDLISTADE ARTER Rödlistade arter har klassificerats enligt Gärdenfors (2005) och de kategorier som använts är: RE Regionally Extinct (Försvunnen) CR Critically Endangered (Akut Hotad) EN Endangered (Starkt Hotad) VU Vulnerable (Sårbar) NT Near Threatened (Missgynnad) DD Kunskapsbrist RARITET Som underlag vid bedömningen av ovanliga arter har vi använt Degerman et al. (1994), där resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas. För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från Callunas databas från södra Sverige har vägts in vid bedömningen. Poängskala för bedömning av naturvärde: >16 Mycket högt naturvärde 6-16 Högt naturvärde <6 Allmänt naturvärde Vi har också tagit hänsyn till vattendragets och närmiljöns mångformighet och storlek i provtagningsområdet, d.v.s. den 50-meterssträcka inom vilken provtagningsytan är förlagd. Dessa faktorer avgör huruvida det finns goda förutsättningar för en artrik och variationsrik fauna eller inte. En poäng ges ett område som har både forsande - strömmande partier samt lugnare/djupare partier och där både grovt och fint bottensubstrat finns representerade. En poäng ges ett område där det finns grov död ved i vattnet och/eller socklar i anslutning till fåran. En poäng ges om vattendraget är stort (> 5 meter brett vid normalvattenstånd) eftersom stora vattendrag är sällsynta i södra Sverige och de är ofta kraftigt påverkade av mänskliga aktiviteter. En poäng ges om närmiljön (0-30 m från vattendraget) är relativt opåverkad. Således kan ett vattendrag som inte uppfyller kriterierna för högt eller mycket högt naturvärde enligt artantal, diversitet och raritet (se ovan), ändå få en högre klassning på grund av att miljön är variationsrik och har goda förutsättningar.

22 Bottenfauna i Blekinge 2006 Bedömning av tillstånd och avvikelse Värdena från Shannons index, ASPT-index Danskt faunaindex och surhetsindexbedöms till olika klasser (se tabell A1 nedan), där klass 1 är den bästa klassen och visar på en ostörd miljö, medan klass 5 i allmänhet visar en kraftigt påverkad miljö. Värdet jämförs också med ett förväntat värde för den aktuella regionen (tabell A2) och kvoten mellan uppmätt och förväntat värde visar om provet avviker mot vad man kan förvänta sig för regionen eller inte (Tabell A3). En kvot nära 1 visar att provet inte avviker, medan en kvot närmare 0 visar att provet kraftigt avviker ur negativ synvinkel mot förväntat värde. Tabell A1. Tillstånd bottenfaunaindex i vattendrag (strömsträckor) Klass Benämning Shannons index ASPT-index Danskt faunaindex Surhetsindex 1 Mycket högt index > 3,71 > 6,9 7 > 10 2 Högt index 2,97 3,71 6,1 6, Måttligt högt index 2,22 2,97 5,3 6, Lågt index 1,48 2,22 4,5 5, Mycket lågt index < 1,48 < 4,5 1 3 < 2 Tabell A2. Jämförvärden för nemoral region. Förväntat värde nemoral region Shannons index 1,89 ASPT-index 4,8 Danskt faunaindex 5 Surhetsindex 6 Tabell A3. Avvikelse från jämförvärde. Klass Benämning Uppmätt värde/jämförvärde 1 Ingen eller liten avvikelse > 0,9 2 Måttlig avvikelse 0,8 0,9 3 Tydlig avvikelse 0,6 0,8 4 Stor avvikelse 0,3 0,6 5 Mycket stor avvikelse < 0,3 Den sammanvägda bedömningen av försurningssituationen är uppdelad i tre klasser: A. ingen försurning (BpHI 8-10, surhetsindex 6 - >10, alt. försurningskänsliga arter i sökprovet) B. tydlig försurningspåverkan (BpHI 6-8, surhetsindex 4-6) C. stark försurningspåverkan (BpHI <6, surhetsindex 0-4) Organisk belastning bedöms också i tre klasser: låg belastning (Danskt faunaindex 6-7) måttlig belastning (Danskt faunaindex 5) hög belastning (Danskt faunaindex 1-4)

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43 Bottenfauna i Blekinge 2006 Bilaga 2. Artlistor Förklaring till artlistor Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (i sparkprover 1-5) samt förekomst i sökprov (x) av de funna arterna/taxa. De tre första kolumnerna efter artkolumnen anger känslighet för försurning (surhetsindex FS, bottenphanunaindex BpHI) samt känslighet för organisk belastning (FO). Försurningskänslighet (FS) enligt Degerman et al (1994): 0 - taxas toleransgräns är okänd 1 - taxa har visats klara ph lägre än ph ph ph! 5.5 Känslighet för organisk belastning (FO) enligt Degerman et al (1994): 0 - kunskap saknas för bedömning, 1 - taxa påträffas i extremt förorenat vatten 2 - taxa påträffas mycket förorenade vatten 3 - taxa påträffas i måttligt förorenade vatten 4 - taxa påträffas i vatten med liten påverkan 5 - taxa påträffas bara i mycket rena vatten BottenpHaunaindex enligt Naturvårdsverkets Handbok för kalkning (2002:1): Värdet löper i det här fallet från 6 till 10 eftersom indikatortaxa redan är valda så att de skall indikera att ph ej understigit 5,5 vid de lokaler där indikatortaxat påträffats. Vid värden på BpHI överstigande 5 bedöms indikationen på att ph inte understigit 5,5 vara säkrare ju högre värdet på BpHI är. Antal ind. = antal individer per art i de fem sparkproven % = procentandel som varje art utgör av totala antalet individer

44 Artlista lokal 1: Lillån, Mossgölen Provtagningsdatum Det. Robert Björklind Fem sparkprov (1-5) + ett kval. sökprov (k) enligt SS-EN samt SNV 1996 Arter/Taxa FS FO Bpi k Antal ind. % BIVALVIA, musslor Pisidium sp x 33 5,0 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar 0,0 Oligochaeta indet x ,0 ISOPODA, gråsuggor 0,0 Asellus aquaticus (Linnaeus 1758) x ,8 EPHEMEROPTERA, dagsländor 0,0 Leptophlebia vespertina (Linnaeus 1758) ,2 ODONATA, trollsländor 0,0 Coenagrionidae 2 3 x 0,0 Pyrrhosoma nymphula (Sulzer 1776) ,2 Somatochlora metallica (van der Linden x 6 0,9 PLECOPTERA, bäcksländor 0,0 Nemoura cinerea (Retzius 1783) x 4 0,6 MEGALOPTERA, sävsländor 0,0 Sialis lutaria (Linnaeus 1758) x 9 1,4 TRICHOPTERA, nattsländor 0,0 Plectrocnemia conspersa (Curtis 1834) x 4 0,6 Limnephilidae ,8 Glyphotaelius pellucidus (Retzius 1783) x 7 1,1 COLEOPTERA, skalbaggar 0,0 Platambus maculatus (Linnaeus 1758) ,2 DIPTERA, tvåvingar 0,0 Chironomidae x 28 4,3 Limoniidae ,2 Ceratopogonidae 1 1 x 0,0 Antal taxa kvant. prover Antal taxa totalt Antal individer per m 2 Shannon-Wieners index ASPT-index Danskt faunaindex Surhetsindex BottenpHaunaindex ,62 5,

45 Artlista lokal 2: Silletorpsån, Ällsjöbäcken Högadal Provtagningsdatum Det. Robert Björklind Fem sparkprov (1-5) + ett kval. sökprov (k) enligt SS-EN samt SNV 1996 Arter/Taxa FS FO BpHI k Antal ind. % BIVALVIA, musslor Pisidium sp x 8 1,8 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta indet x 25 5,5 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus (Linnaeus 1758) x 35 7,7 EPHEMEROPTERA, dagsländor Leptophlebia marginata (Linné 1767) x 61 13,5 ODONATA, trollsländor Cordulegaster boltoni (Donovan 1807) ,4 PLECOPTERA, bäcksländor Isoperla grammatica - (Poda 1761) x 6 1,3 Leuctra hippopus (Kempny 1988) x ,9 Nemoura avicularis Morton x 57 12,6 Nemoura cinerea (Retzius 1783) x 40 8,8 TRICHOPTERA, nattsländor Polycentropodidae ,2 Plectrocnemia conspersa (Curtis 1834) x 12 2,7 Lype reducta (Hagen 1868) x Limnephilidae x 10 2,2 Glyphotaelius pellucidus (Retzius 1783) ,7 Limnephilus sp ,2 Halesus sp ,4 Micropterna lateralis (Stephens 1837) ,2 Micropterna sequax McLachlan x Potamophylax cingulatis/latipennis ,7 COLEOPTERA, skalbaggar Elodes sp x 5 1,1 Oulimnius tuberculatus (Müller 1806) 3 3 x DIPTERA, tvåvingar Chironomidae x 27 6,0 Simulidae x 14 3,1 Tipula sp ,2 Dicranota sp ,7 Antal taxa kvant. prover Antal taxa totalt Antal individer per m 2 Shannon-Wieners index ASPT-index Danskt faunaindex Surhetsindex BottenpHaunaindex ,32 5,

46 Artlista lokal 3: Lillån till Hjorthålan, Hyltan Provtagningsdatum Det. Robert Björklind Fem sparkprov (1-5) + ett kval. sökprov (k) enligt SS-EN samt SNV 1996 Arter/Taxa FS FO BpHI k Antal ind. % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta indet ,7 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus (Linnaeus 1758) ,9 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani (Pictet 1843) ,5 Heptagenia sulphurea (Müller 1776) ,9 ODONATA, trollsländor Calopteryx splendens (Harris 1789) 3 3 x Onychogomphus forcipatus (Linnaeus 1758) ,4 PLECOPTERA, bäcksländor Taeniopteryx nebulosa (Linnaeus 1758) x 7 10,3 Isoperla grammatica (Poda 1761) ,9 Leuctra hippopus (Kempny 1988) x 4 5,9 Nemoura cinerea (Retzius 1783) ,5 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis lutaria (Linnaeus 1758) ,6 TRICHOPTERA, nattsländor Polycentropodidae ,5 Polycentropus flavomaculatus (Pictet 1834) ,2 Hydropsyche pellucidula (Curtis 1834) x 1 1,5 Mystacides azurea (Linnaeus 1761) ,9 COLEOPTERA, skalbaggar Oulimnius tuberculatus (Müller, 1806) x 2 2,9 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae x 8 11,8 Simulidae 1 2 x Tipula sp ,5 68 Antal taxa kvant. prover Antal taxa totalt Antal individer per m Shannon-Wieners index ASPT-index Danskt faunaindex Surhetsindex BottenpHaunaindex 3,57 6,

47 Artlista lokal 4: Klintabäcken Provtagningsdatum Det. Robert Björklind Fem sparkprov (1-5) + ett kval. sökprov (k) enligt SS-EN samt SNV 1996 Arter/Taxa FS FO BpHI k Antal ind. % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta indet x ,4 HIRUDINEA, iglar Helobdella stagnalis (Linnaeus 1758) x 2 0,4 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex (Linnaeus 1758) x 42 8,3 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus (Linnaeus 1758) x ,1 ODONATA, trollsländor Aeshna sp ,2 TRICHOPTERA, nattsländor Limnephilidae ,0 Glyphotaelius pellucidus (Retzius 1783) x 11 2,2 Limnephilus sp x 2 0,4 Micropterna lateralis (Stephens 1837) ,2 Micropterna sequax McLachlan ,8 Oligostomis reticulata (Linnaeus 1761) ,4 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae x 64 12,7 505 Antal taxa kvant. prover Antal taxa totalt Antal individer per m Shannon-Wieners index 2,21 ASPT-index 5 Danskt faunaindex 4 Surhetsindex 5 BottenpHaunaindex 10

48 Artlista lokal 5: Bräkneån, Örseryds kvarn Provtagningsdatum Det. Robert Björklind Fem sparkprov (1-5) + ett kval. sökprov (k) enligt SS-EN samt SNV 1996 Arter/Taxa FS FO BpHI k Antal ind. % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum (OF Müller 1774) ,0 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta indet x 21 20,8 HIRUDINEA, iglar Erpobdella octoculata (Linnaeus 1758) ,0 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus (Linnaeus 1758) x 12 11,9 EPHEMEROPTERA, Dagsländor Baetis rhodani (Pictet 1843) x 3 3,0 Heptagenia sulphurea (Müller 1776) ,0 Leptophlebia marginata (Linnaeus 1767) ,9 Leptophlebia vespertina (Linnaeus 1758) ,0 Caenis luctuosa (Burmeister 1839) ,0 PLECOPTERA, bäcksländor Taeniopteryx nebulosa (Linnaeus 1758) x 1 1,0 Isoperla grammatica (Poda 1761) ,0 Nemoura avicularis Morton x 2 2,0 Nemoura cinerea (Retzius 1783) x 2 2,0 Nemoura sp ,0 Protonemura meyeri (Pictet 1841) ,0 TRICHOPTERA, nattsländor Hydropsyche pellucidula (Curtis1834) ,0 Hydropsyche siltalai Döhler x 13 12,9 Polycentropodidae 1 2 x Chimarra marginata (Linnaeus 1767) ,0 Rhyacophila nubila (Zetterstedt 1840) ,0 Agapetus ochripes Curtis ,0 Limnephilidae x 7 6,9 Glyphotaelius pellucidus (Retzius 1783) x 1 1,0 Stenophylax permistus McLachlan x Lepidostoma hirtum (Fabricus 1775) ,0 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae x 5 5,0 Antal taxa kvant. prover Antal taxa totalt Antal individer per m 2 Shannon-Wieners index ASPT-index Danskt faunaindex Surhetsindex BottenpHaunaindex ,89 6,

49 Artlista lokal 6: Svängstabäcken, Faråkra Provtagningsdatum Det. Robert Björklind Fem sparkprov (1-5) + ett kval. sökprov (k) enligt SS-EN samt SNV 1996 Arter/Taxa FS FO BpHI k Antal ind. % TURBELLARIA, virvelmaskar Planaridae ,4 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta indet x 24 14,3 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus (Linnaeus 1758) x 64 38,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Leptophlebia marginata (Linné 1767) x 38 22,6 PLECOPTERA, bäcksländor Leuctra hippopus (Kempny 1988) x 2 1,2 Nemoura sp ,2 Nemoura avicularis Morton x Nemoura cinerea (Retzius 1783) x 7 4,2 TRICHOPTERA, nattsländor Polycentropus flavomaculatus (Pictet 1834) 1 3 x Limnephilidae x 1 0,6 Glyphotaelius pellucidus (Retzius 1783) x 3 1,8 Halesus sp ,6 Micropterna sequax McLachlan ,4 Notidobia ciliaris (Linnaeus 1761) ,6 COLEOPTERA, skalbaggar Hydroporus memnonius Nicolai x Limnius volckmari Fairmaire ,6 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae x 5 3,0 Limoniidae x 9 5,4 Dicranota sp ,6 Tipula sp x 1 0,6 Antal taxa kvant. prover Antal taxa totalt Antal individer per m 2 Shannon-Wieners index ASPT-index Danskt faunaindex Surhetsindex BottenpHaunaindex ,76 5,