Bottenfaunaundersökning i Kalmar län 2008

Transkript

1 Bottenfaunaundersökning i Kalmar län 28

2 Bottenfaunaundersökning i Kalmar län 28 Bottenfaunaundersökning i Kalmar län 28 Länsstyrelsens meddelandeserie 29:5 ISSN: Copyright: Länsstyrelsen Kalmar län och respektive fotograf/illustratör Produktion: Sammanställning: Ann Nilsson Granskning: Cecilia Holmström Omslagsbild: Hagbyån, Runtorp lokal Bf 66) Fotograf: Torbjörn Davidsson Tryck: Högskolans tryckeri i Kalmar

3 Bottenfaunaundersökning i Kalmar län 28 Förord Länsstyrelsen ansvarar för kalkningsverksamheten i länet. Inom kalkningsverksamheten ingår även att följa upp effekterna av genomförd kalkning. Denna verksamhet, kalkeffektuppföljningen, omfattar såväl kemisk som biologisk provtagning. Inom den biologiska provtagningen genomförs bland annat bottenfauna undersökning av kalkningens målsjöar och målvattendrag. Föreliggande rapport är en del i detta arbete. Syftet med rapporten är att bedöma om sjöar och vattendrag är påverkat av försurningen. Bottenfaunan är en utmärkt indikator för att bedöma påverkan av bland annat försurningen i våra sjöar och vattendrag. Resultatet kommer även att användas för att bedöma sjöars och vattendragens naturvärde och ekologiska status. Bottenfaunaundersökningen har utförts av på Länsstyrelsens uppdrag, och författaren svarar själv för resultat och bedömningar. Kalmar i maj 29 Lennart Johansson Kalkningsansvarig

4 Bottenfaunaundersökning i Kalmar län 28

5 Bottenfauna i Kalmar län 28 Bottenfaunaundersökning i Kalmar län 28 Rapporten är sammanställd av Ann Nilsson Granskning: Cecilia Holmström Landskrona Mars 29 Omslagsfoto: Hagbyån, Runtorp lokal Bf 66). Fotograf: Torbjörn Davidsson.

6 Bottenfauna i Kalmar län 28 Innehållsförteckning sidan 1. Sammanfattning Inledning Resultat med kommentarer Allmänt Försurningspåverkan Organisk/eutrofierande föroreningspåverkan Naturvärden... 6 Allmänt... 6 Rödlistade och ovanliga arter Jämförelse med tidigare undersökningar... 9 Allmänt... 9 Försurning... 1 Förorening Naturvärde Provpunktsvis redovisning Förklaring till artlistorna...13 Bilagor 1. Metodik Resultatbehandling Litteratur... 43

7 1 Bottenfauna i Kalmar län Sammanfattning Årets undersökning har omfattat totalt 12 lokaler, sju lokaler i rinnande vatten och fem sjölitoraler. Två prover har tagits i Alsterån/Trändeån, två prover i Hagbyån, ett prov i Halltorpsån, ett i Bruatorpsån, två i Lyckebyån/Kässjö, två i Nättrabyån och två prover i Virån. Bottenfaunaundersökningen har skett som en del av den biologiska effektuppföljningen inom kalkningsverksamheten där kalkning sker kontinuerligt samt som underlag för säkerställande av limnisk miljö. Bedömning har gjorts av försurningspåverkan, påverkan av organiska/ eutrofierande föroreningar ej i sjöar) samt naturvärde. Resultatet visade att: Åtta av de 12 lokalerna bedömdes som obetydligt påverkade av försurning. En lokal bedömdes vara måttligt påverkad av försurning och tre lokaler bedömdes vara betydligt påverkad av försurning se tabell 1). Två av de sju vattendragen bedömdes vara obetydligt påverkade av förorening. En lokal bedömdes vara svagt påverkad och fyra lokaler bedömdes vara måttligt påverkade av förorening. Ingen av lokalerna bedömdes ha ett mycket högt naturvärde. Fem lokaler bedömdes ha ett högt naturvärde och sju lokaler bedömdes ha ett allmänt naturvärde. Tabell 1. Sammanfattning av resultaten från bottenfaunaundersökningen i Kalmar län 28. Nr Lokalnamn Försurningspåverkan Org./eutrof. påverkan Naturvärde BF37 St Sinnern, Oxnabben obetydlig * allmänt BF36 Trändeån, Böta kvarn obetydlig måttlig högt BF53 Hultebräan, Karlshem obetydlig * högt BF66 Hagbyån, Runtorp obetydlig obetydlig allmänt BF54 Åleboån, Karlslunda betydlig måttlig allmänt BF5 Hulekvillen, Bällstorp betydlig måttlig allmänt BF68 Skärsjön obetydlig * högt BF55 Gusemålabäcken, Gusemåla betydlig måttlig allmänt BF63 Nätterhövden, Buskahult obetydlig * högt BF67 Bäck från Skepen, Skeppetånga måttlig svag allmänt BF16 Virån, Åkroken obetydlig obetydlig högt BF161 Storyttern, sydöstra obetydlig * allmänt * bedömning av organisk/ eutrofierande påverkan har ej gjorts i sjöar se vidare Metodik) 2. Inledning På uppdrag av länsstyrelsen i Kalmar län har Ekologgruppen undersökt bottenfaunan vid sju lokaler i rinnande vatten och i fem sjölitoraler. Provtagningen utfördes mellan den 1-3 oktober samt den 11 november 28. Inom Kalmar län finns områden med god buffertförmåga mot försurande ämnen men också områden med svag buffertkapacitet. I de områden där buffertkapaciteten är svag har försurande nedfall och ändrad markanvändning medfört att ph-värdet i sjöar och vattendrag har sjunkit. För att motverka försurningen bedrivs en omfattande kalkningsverksamhet i länet. Tio av de undersökta lokalerna har kalkats kontinuerligt under lång tid och har nu undersökts som ett led i länsstyrelsens kalkeffektuppföljningsprogram. Två lokaler är okalkade. Tre lokaler provtogs för första gången medan övriga lokaler har provtagits en eller flera gånger tidigare.

8 Bottenfauna i Kalmar län 28 2 Rapporten är upplagd på så sätt att resultatet med sammanfattande utvärdering presenteras först kapitel 3). Därefter följer en detaljerad beskrivning av provpunkterna och deras enskilda resultat inklusive artlista kapitel 4), med en provpunkt per uppslag. Metodik och redovisning av resultatbehandlingen redovisas i bilaga 1 och 2, medan litteratur redovisas i bilaga 3. Tabell 2. Undersökta bottenfaunalokaler i Kalmar län hösten 28. Nr Lokalnamn X-koord Y-koord Kommun Kalkning Bf 37 Stora Sinnern, Oxnabben Högsby Direkt sjökalkning sedan -88, kalkas varje år Bf 36 Trändeån, Böta kvarn Högsby Indirekt sjökalkning sedan -88, kalkas varje år Bf 53 Hultebräan, Karlshem Nybro Direkt sjökalk + doserare sedan 79, kalkas varje år Bf 66 Hagbyån, Runtorp Kalmar Indirekt sjökalk + doserare sedan 79, kalkas varje år Bf 54 Åleboån, Karlslunda Kalmar Indirekt sjökalk + doserare sedan slutet 197-t, kalkas varje år Bf 5 Hulekvillen, Bällstorp Torsås Indirekt sjö- o våtmarkskalk sedan slutet 197-t, kalkas varje år Bf 68 Skärsjön Emmaboda Direkt sjökalk sedan 79, var intervall, kalkas nu varje år Bf 55 Gusemålabäcken, Gusemåla Emmaboda Indirekt sjökalk sedan 95, kalkas 2 ggr/år Bf 63 Nätterhövden, Buskahult Emmaboda Direkt sjökalk sedan 79, kalkas 2 ggr/år Bf 67 Bäck från Skepen, Skeppetånga Emmaboda Indirekt sjökalk sedan 79, kalkas 2 ggr/år Bf 16 Virån, Åkroken Oskarshamn Kalkas ej Bf 161 Storyttern, sydöstra Oskarshamn Kalkas ej 3. Resultat med kommentarer Vädret under perioden före provtagningen inverkar på resultatet. Mycket nederbörd på kort tid ökar t ex risken för surstötar. Om sommaren och hösten är kylig växer djuren långsammare, medan en varm höst kan ge möjlighet för värmekrävande arter att hinna fortplanta sig. Vissa arter hinner kanske också med en extra generation under långa, varma höstar. Våren var varm vilket gav en ovanligt tidig vegetationsutveckling. Flödena var låga under vår och försommar fram till augusti då mycket nederbörd föll. Vattenföringen var dock fortsatt låg under september- oktober. Vid provtagningen vara vattenföringen normal och provtagningen kunde genomföras utan problem. 3.1 Allmänt Resultaten från respektive provpunkt redovisas provpunktsvis i kapitel 4, inklusive artlistor. Antalet taxa på de tolv lokalerna varierade mellan 25 och 46 tabell 4). Den artrikaste lokalen, var Åkroken i Virån Bf16) med mycket högt artantal, och den artfattigaste lokalen var sydöstra Storyttern Bf161) med 25 arter, nära följt av Bällstorp Bf5) 26 arter och Gusemålabäcken Bf55) 27 arter. Ingen lokal hade lågt artantal, sju lokaler hade ett måttligt artantal, fyra lokaler hade ett högt artantal och en lokal hade ett mycket högt artantal. Tätheten av djur varierade mellan ca 2 och 325 individer/m 2 tabell 4). Lägst individantal hade Gusemålabäcken, Gusemåla Bf55). Den individrikaste lokalen var bäck från Skepen, Skeppetånga Bf67). Lokalen är belägen nedströms sjön Skepen vilket troligen bidragit till den höga individtätheten. Det är vanligt att lokaler nedströms sjöar har ett högt individantal med tåliga arter som gynnas av organiskt material från sjön. Höga tätheter är annars vanligt i vattendrag som är belastade av näringsämnen medan låga tätheter noteras i försurade vatten. Individtätheten kan också variera kraftigt mellan åren. Den artrikaste djurgruppen var nattsländor med 35 noterade taxa se tabell 3). Övriga grupper med fler än 1 taxa var dagsländor, skalbaggar och trollsländor. Det totala antalet taxa som noterades i årets prover var 116.

9 3 Bottenfauna i Kalmar län 28 Tabell 3. Antalet bestämda taxa inom respektive djurgrupp i 28 års bottenfaunaundersökning 12 lokaler). Grupp Antal taxa Grupp Antal taxa Trichoptera Nattsländor 35 Hirudinea Iglar 3 Ephemeroptera Dagsländor 15 Bivalvia Musslor 2 Coleoptera Skalbaggar 1 Oligochaeta Glattmaskar 2 Odonata Trollsländor 1 Crustacea Kräftdjur 2 Diptera Tvåvingar 9 Acarida Vattenkvalster 1 Plecoptera Bäcksländor 9 Megaloptera Sävsländor 1 Gastropoda Snäckor 7 Nematoda Rundmaskar 1 Hemiptera Skinnbaggar 5 Turbellaria Virvelmaskar 4 Totalt antal taxa 116 Tabell 4. Sammanfattning av resultat från bottenfaunaundersökningen i Kalmar län hösten 28. Antal taxa anges inklusive sökprov. Indexen förklaras i bilaga 2. Nr Lokalnamn Antal taxa Individantal/m 2 Diversitet Shannon ASPTindex Försurningsindex Danskt faunaindex Naturvärdes - index Bf 37 Stora Sinnern, Oxnabben ,2 5, Bf 36 Trändeån, Böta kvarn ,53 6, Bf 53 Hultebräan, Karlshem ,5 5, Bf 66 Hagbyån, Runtorp ,48 7, Bf 54 Åleboån, Karlslunda ,26 5,2 5 5 Bf 5 Hulekvillen, Bällstorp ,23 5,3 4 5 Bf 68 Skärsjön ,39 5, Bf 55 Gusemålabäcken, Gusemåla , 5,5 4 5 Bf 63 Nätterhövden, Buskahult ,9 5, Bf 67 Bäck från Skepen, Skeppetånga ,36 5,9 6 6 Bf 16 Virån, Åkroken ,38 5, Bf 161 Storyttern, sydöstra ,35 5,6 9 4 Tabell 5. Redovisning av indexet MILA och dess delindex med klassning och bedömning i de undersökta sjöarna enligt Handbok 27:4 Bedömningsgrunder för vatten och sjöar, Bilaga A. Delindex MILA Nr Lokalnamn Dagslän dor % Tvåvin gar % Snäckor taxa Dagslän dor taxa Awic Predator % MILA klassning Bedömning BF37 Stora Sinnern 26,42 24, ,91 7,9 75,7,98 Nära neutralt BF53 Hultebräan 62,59 13, ,47 7,45 87,5 1,13 Nära neutralt BF68 Skärsjön 5,72 24, ,5 8,48 77,65 1, Nära neutralt BF63 Nätterhövden 51,7 11, ,61 5,71 87,5 1,13 Nära neutralt BF161 Storyttern 49,4 12, ,12 6,98 74,24,96 Nära neutralt

10 Bottenfauna i Kalmar län 28 4 Tabell 6. Redovisning av indexet MISA och dess delindex med klassning och bedömning i de undersökta vattendragen enligt Handbok 27:4 Bedömningsgrunder för vatten och sjöar, Bilaga A. Delindex MISA Nr Lokalnamn Antal familjer Snäckor taxa Dagsländor taxa Dagsländor/ bäcksländor kvot Awic Sönder delare % MISA klassning Bedömning BF36 Trändeån ,47 4,38 1,64 48,6 1,2 Nära neutralt BF66 Hagbyån ,94 4,5 4,21 42,87,9 Nära neutralt BF54 Åleboån ,44 4,61 1,7 47,7,99 Nära neutralt BF5 Hulekvillen 23 6,16 4,79 1,18 39,7,82 Nära neutralt BF55 Gusemålabäcken 21 5,46 4,19 1,99 15,72,33 Surt BF67 Bäck från Skepen 23 4,28 4,33 6,9 23,97,5 Måttligt surt BF16 Virån ,93 4,52 5,65 52,86 1,11 Nära neutralt Tabell 7. Redovisning av indexet DJ och dess delindex med klassning och bedömning i de undersökta vattendragen enligt Handbok 27:4 Bedömningsgrunder för vatten och sjöar, Bilaga A. Delindex Nr Lokalnamn Kräftdjur % Dag-,bäck- o Dag-,bäck- o nattsländor % nattsländor taxa DJ ASPT Saprobie DJ Klassning Bedömning BF36 Trändeån 12, ,59 1, ,4 Hög BF66 Hagbyån,11 43, , 1, ,6 Hög BF54 Åleboån 2,86 42,6 13 5,24 2,5 11 1,2 Hög BF5 Hulekvillen,53 68,5 1 5,29 1, ,2 Hög BF55 Gusemålabäcken 59, ,53 1, ,4 Hög BF67 Bäck fr Skepen 5,4 16 5,88 1, ,2 Hög BF16 Virån 15,76 27, ,86 2, ,2 Hög 3.2 Försurningspåverkan Av de tio lokalerna som ingår i kalkningsuppföljningen bedömdes Åleboån, Karlslunda Bf54), Hulekvillen, Bällstorp Bf5) och Gusemålabäcken, Gusemåla Bf55) vara betydligt påverkade av försurning. Bäck från Skepen, Skeppetånga Bf67) bedömdes ha en måttlig påverkan. Övriga lokaler bedömdes vara obetydligt försurningspåverkade. Åleboån, Karlslunda Bf54) saknade snäckor och försurningskänsliga sländarter. Även vid de tidigare undersökningarna har lokalen bedömts vara betydligt påverkad, förutom år 2 då lokalen visade ett bättre resultat med känsligare sländarter och bedömdes då vara obetydligt påverkad. Hulekvillen, Bällstorp Bf5) saknade iglar, snäckor och försurningskänsliga sländarter. Resultatet kan vara påverkat av att vattendragen ev torkar ut ibland. Individantalet dominerades helt av den mycket försurningståliga bäcksländan Nemoura cinerea. Vid den tidigare undersökningen 2 bedömdes lokalen vara obetydligt påverkad, då noterades enstaka individer av känsligare sländarter och även en känslig snäckart och iglar. Gusemålabäcken, Gusemåla Bf55) saknade snäckor, iglar och försurningskänsliga sländarter. Individtätheten var låg. Vid undersökningen 25 noterades den försurningskänsliga nattsländan Wormaldia

11 5 Bottenfauna i Kalmar län 28 Försurningspåverkan i Kalmar län 28 Storån Västervik Stångån Vimmerby Botorpsströmmen Marströmmen Hultsfred Virån Oskarshamn Emån Alsterån Nybro Emmaboda Ljungbyån Hagbyån Bruatorpsån Kalmar Färjestaden - Ingen - obetydlig påverkan - Måttlig påverkan - Betydlig påverkan 2 km - Stark - mycket stark påverkan Figur 1. Bedömning av försurningspåverkan vid bottenfaunalokaler i Kalmar län, provtagning hösten 28. För förklaring till lokalnumren, se tabell 2.

12 Bottenfauna i Kalmar län 28 6 subnigra. Det gjorde då att lokalen med viss tvekan bedömdes vara obetydligt påverkad av försurning. Av de övriga undersökta lokalerna, Virån, Åkroken Bf16) och Storyttern, sydöstra Bf161), som inte ingår i kalkningsuppföljningen, bedömdes båda vara obetydligt påverkade av försurning Någon närmare analys har inte gjorts angående de skillnader som finns mellan MISA och Henrikson/Medins försurningsindex 199). 3.3 Organisk/eutrofierande föroreningspåverkan Endast två av de sju bedömda lokalerna i rinnande vatten kunde betraktas som obetydligt påverkade av organiska/eutrofierande föroreningar. En lokal bedömdes ha en svag påverkan och fyra lokaler bedömdes ha en måttlig påverkan. Ingen bedömning av organisk/eutrofierande föroreningspåverkan har gjorts i sjöarna se bilaga 2). Naturlig organisk belastning är troligen orsaken till att flera av lokalerna fått låga föroreningsindex. De lokaler som ligger strax nedströms sjöar eller dammar har ofta en naturlig organisk belastning därifrån. I de fall vattendraget är försurat kan känsliga sländarter slås ut och det kan vara svårt att särskilja denna påverkan från organisk påverkan. Vid en genomgång av årets artlistor noterades några ganska allmänt förekommande arter som indikerar rent vatten t ex dagsländan Heptagenia sulphurea och bland nattsländorna Oecetis testacea. Flera olika renvattenindikerande bäcksländor noterades såsom Leuctra hippopus, Nemoura avicularis och Isoperla difformis. 3.4 Naturvärden Allmänt Resultatet i årets undersökning visade att: mycket höga naturvärden konstaterades inte på någon lokal höga naturvärden konstaterades på fem lokaler allmänna naturvärden konstaterades på sju lokaler Av lokalerna i årets undersökning hade provpunkten Nätterhövden, Buskahult Bf63) det högsta naturvärdesindexet med 14 poäng. Lokalen hade ett högt antal arter kombinerat med fynd av en ovanlig art och mycket hög diversitet. De lokaler som endast uppnådde ett allmänt naturvärde saknade oftast ovanliga arter och hade ett lägre artantal. Rödlistade och ovanliga arter I årets undersökning påträffades inga rödlistade arter. Däremot påträffades nio olika ovanliga arter, igeln Hemiclepsis marginata, snäckan Marstoniopsis scholtzi, dagsländan Caenis lactea, bäckvattenbaggen Normandia nitens, tvåvingen Ibisia marginata samt nattsländorna Molanna albicans, Ceraclea annulicornis, Ceraclea dissimilis och Oecetis notata. Trändeån, Böta kvarn Bf36) och Hultebräan, Karlshem Bf53) hyste vardera två ovanliga arter. Fem lokaler hyste en ovanlig art vardera se tabell 8). Fem lokaler i undersökningen saknade ovanliga arter. Snäckan Marstoniopsis scholtzi finns endast noterad på 14 lokaler i Ekologgruppens botten-

13 7 Bottenfauna i Kalmar län 28 Naturvärde i Kalmar län 28 Storån Västervik Stångån Vimmerby Botorpsströmmen Marströmmen Hultsfred Virån Oskarshamn Emån Alsterån Nybro Emmaboda Ljungbyån Hagbyån Bruatorpsån Kalmar Färjestaden - Mycket högt - Högt - Allmänt 2 km Figur 2. Naturvärde vid undersökta bottenfaunalokaler i Kalmar län 28. Efter naturvärdesindex, se bilaga 2. För förklaring till lokalnumren, se tabell 2.

14 Bottenfauna i Kalmar län 28 8 Rödlistade och ovanliga arter i Kalmar län 28 Storån Västervik Stångån Vimmerby Botorpsströmmen Marströmmen Hultsfred Virån Oskarshamn Emån Alsterån Nybro 67 Emmaboda Ljungbyån Hagbyån Bruatorpsån Kalmar Färjestaden 8 - Lokal med > 1 rödlistad art - Lokal med 1 rödlistad art - Lokal med > 2 ovanliga arter - Lokal med 1-2 ovanliga arter 2 km - Övriga lokaler Figur 3. Rödlistade inga noterade 28) och ovanliga arter som påträffats i bottenfaunaundersökningen i Kalmar län 28. Rödlistade arter enligt Gärdenfors, U. ed) 25. Bedömningen av ovanliga arter förklaras i bilaga 2. För förklaring till lokalnumren, se tabell 2.

15 9 Bottenfauna i Kalmar län 28 faunadatabas med 156 lokaler. Flertalet av dessa fynd härrör från Emåns avrinningsområde. Dagsländan Caenis lactea finns endast noterad på nio lokaler i bottenfaunadatabasen. Nätterhövden, Buskahult Bf63) är den enda lokalen i Kalmar län. Även nattsländan Molanna albicans är en ovanlig art som endast noterats på fyra lokaler i bottenfaunabasen varav Skärsjön Bf68) är den enda i Kalmar län. Övriga arter har förekommit på en eller flera lokaler i Kalmar län vid tidigare undersökningar. Tabell 8. Förekomst av ovanliga arter vid bottenfaunaundersökningen i Kalmar län 28. I tabellen redovisas antalet påträffade individer. Bedömningen av ovanliga arter förklaras i bilaga 2. För förklaring till lokalnumren, se tabell 2. Stora Sinnern, Oxnabben Trändeån, Böta kvarn Hultebräan, Karlshem Hagbyån, Runtorp Skärsjön Nätterhövden, Buskahult Virån, Åkroken Iglar Bf 37 Bf 36 Bf 53 Bf 66 Bf 68 Bf 63 Bf 16 Antal lokaler Hemiclepsis marginata 1 1 Snäckor Marstoniopsis scholtzi 1 1 Dagsländor Caenis lactea 1 1 Skalbaggar Normandia nitens 1 1 Nattsländor Molanna albicans 2 1 Ceraclea annulicornis 1 1 Ceraclea dissimilis 1 1 Oecetis notata 1 1 Tvåvingar Ibisia marginata 1 1 Antal ovanliga arter/ lokal Figur 4. Normandia nitens. Teckning: Jan Pröjts 3.5 Jämförelse med tidigare undersökningar Allmänt Av de nio lokaler som provtagits tidigare hade fem lokaler ett något högre artantal, tre hade något lägre och en hade samma artantal som vid den närmast föregående undersökningen. Observera att den närmast föregående undersökningen inte härrör från samma år och det finns en naturlig variation mellan åren. Hultebräan, Karlshem Bf53) hade 28 ett högre artantal än vid de tidigare undersökningarna. Ingen av lokalerna visar någon tydlig trend vare sig vad det gäller ökning eller minskning av artantalet se figur 5).

16 Bottenfauna i Kalmar län 28 1 Försurning År 28 bedömdes fem av de återbesökta lokalerna vara obetydligt påverkade av försurning, vilket är samma bedömning som gjorts vid samtliga tidigare undersökningar på dessa lokaler se tabell 9). Ingen av lokalerna uppnådde en lägre grad av försurningspåverkan, dvs ett förbättrat resultat, jämfört med föregående undersökning. Åleboån, Karlslunda Bf54) bedömdes vara betydligt försurningspåverkad både 28, 23 och År 2 bedömdes lokalen vara obetydligt påverkad då den visade ett bättre resultat med förekomst av känsligare sländarter. Hulekvillen, Bällstorp Bf5) och Gusemålabäcken, Gusemåla Bf55) bedömdes vara betydligt påverkade av försurning i årets undersökning. Vid föregående undersökningar var båda lokalerna obetydligt påverkade, alltså visade årets undersökning på försämrade förhållanden. Gusemålabäcken, Gusemåla Bf55) har dock även tidigare visat på sämre resultat då lokalen bedömdes vara starkt påverkad Vid undersökningen 25 noterades den försurningskänsliga nattsländan Wormaldia subnigra vilket gjorde att lokalen med viss tvekan bedömdes vara obetydligt påverkad av försurning. Försurningssituationen verkar inte vara stabil på lokalen. På lokalen Hulekvillen, Bällstorp Bf5) noterades, vid undersökningen år 2, enstaka individer av känsligare sländarter, iglar och även en känslig snäckart. Dessa noterades tyvärr inte i årets undersökning. I bäck från Skepen, Skeppetånga Bf67) noterades ett sämre resultat än vid föregående undersökning. Nu bedömdes lokalen vara måttligt försurningspåverkad, i undersökningen 25 bedömdes lokalen vara obetydligt påverkad, då den mycket försurningskänsliga dagsländan Caenis luctuosa noterades. Tyvärr återfanns inte C luctuosa i årets undersökning och andra känsligare sländarter förekom endast med enstaka individer. Tabell 9. Sammanfattning av förändringar inom försurningsbedömningen på återbesökta lokaler mellan Längst till höger ges en bedömning av försurningsläget med avseende på bottenfaunan Undersökningar , Medins Biologi AB). Nr Lokalnamn Trend Bf Stora Sinnern, 37 Oxnabben Bf Trändeån, Böta 36 kvarn Bf Hultebräan, 53 Karlshem Bf Hagbyån, 66 Runtorp Bf Åleboån, 54 Karlslunda obetydlig obetydlig obetydlig obetydlig OK obetydlig obetydlig obetydlig obetydlig obetydlig OK obetydlig obetydlig obetydlig obetydlig OK obetydlig obetydlig obetydlig obetydlig OK betydlig obetydlig betydlig betydlig Sämre? Bf Hulekvillen, 5 Bällstorp obetydlig betydlig Sämre? Bf Gusemålabäcken, 55 Gusemåla Bf Nätterhövden, 63 Buskahult stark obetydlig obetydlig betydlig Sämre? obetydlig obetydlig obetydlig obetydlig OK Bf Bäck fr Skepen, 67 Skeppetånga betydlig betydlig obetydlig obetydlig måttlig OK?

17 11 Bottenfauna i Kalmar län 28 Figur 5. Antalet taxa på de nio lokaler som återbesökts Stora Sinnern Antal taxa Trändeån, Böta kvarn Antal taxa Hultebräan, Karlshem Antal taxa Hagbyån, Runtorp Antal taxa Åleboån, Karlslunda Antal taxa Hulekvillen, Bällstorp 4 Antal taxa Gusemålabäcken, Gusemåla Antal taxa Nätterhövden, Buskahult 4 Antal taxa Bäck från Skepen, Skeppetånga

18 Bottenfauna i Kalmar län Förorening Vid de tidigare undersökningarna har de sex återbesökta vattendragen bedömts ha en obetydligsvag-måttlig föroreningspåverkan. De tre lokaler som tidigare bedömts som obetydligt påverkade grundar sig på en tregradig föroreningsskala Medins föroreningsindex) och årets undersökning grundar sig på en sjugradig skala Danskt föroreningsindex). Endast en av dessa tre lokaler fick behålla sin bedömning obetydlig påverkan. Bland de övriga tre lokalerna fick en lokal en lägre föroreningsgrad, en fick högre och en fick samma föroreningspåverkan. Årets resultat visade inte någon tydlig trend vare sig vad det gäller förbättring eller försämring av föroreningspåverkan. Naturvärde Av de återbesökta nio lokalerna behöll fem lokaler sin naturvärdesbedömning, allmänt naturvärde på fyra lokaler respektive högt på en lokal, jämfört med den senaste undersökningen. Två lokaler, Stora Sinnern, Oxnabben Bf37) och Hulekvillen, Bällstorp Bf 5) bedömdes ha ett lägre naturvärde, högt naturvärde som förändrats till allmänt naturvärde. På lokalen i Oxnabben Bf37), orsakades det lägre indexet av att det noterades en art mindre och därmed färre poäng i naturvärdesindex för artantal. Bällstorp Bf 5) fick lägre naturvärdesindex på grund av att det noterades flera ovanliga arter vid förra undersökningen som inte återfanns 28. Två lokaler, Hultebräan, Karlshem Bf53) och Nätterhövden, Buskahult Bf63), bedömdes ha ett högre naturvärde, allmänt naturvärde som förändrats till högt naturvärde, jämfört med den senaste undersökningen. Karlshem Bf53) fick ett högre naturvärdesindex på grund av att antalet arter var högre samt att två ovanliga arter tillkommit sedan senaste undersökningen. Buskahult Bf63) fick också ett högre naturvärdesindex på grund av ett högre artantal samt att en ovanlig art tillkommit. Figur 6. Stora Sinnern, Oxnabben. Foto: Torbjörn Davidsson

19 13 Bottenfauna i Kalmar län Provpunktsvis redovisning I detta kapitel redovisas varje provpunkt på ett uppslag. På vänstersidan finns lokalbeskrivning med foto och skiss, bedömning av undersökningsresultatet med kommentarer samt jämförelser med tidigare resultat. På högersidan finns de kompletta artlistorna. Lokalbeskrivningen följer SLU:s Handbok för miljöövervakning, sjöar och vattendrag-bottenfauna tidsserier ). Underlag till bedömningar av indexvärden och påverkansgrad ges i metodikkapitlet. Under rubriken Jämförelser med tidigare undersökningar har endast datum för undersökningarna uppgivits. Följande undersökningar avses: 1996: Medins Sjö- och Åbiologi AB. Bottenfaunan i Kalmar län Länsstyrelsen i Kalmar län : Medins Sjö- och Åbiologi AB. Bottenfauna i Kalmar län Länsstyrelsen i Kalmar län. 2. 2: Medins Sjö- och Åbiologi AB. Bottenfauna i Kalmar län 2. Länsstyrelsen i Kalmar län : Medins Sjö- och Åbiologi AB. Bottenfauna i Kalmar län 22. Länsstyrelsen i Kalmar län : Medins Sjö- och Åbiologi AB. Bottenfauna i Kalmar län 23. Länsstyrelsen i Kalmar län :. Bottenfaunaundersökning i Kalmar län 25. Länsstyrelsen i Kalmar län. 26. Förklaring till artlistorna I artlistan redovisas totala antalet individer av förekommande taxa samt den procentuella andelen av provets totala individantal. Sparkproverna kompletterades med ett kvalitativt sökprov riktat mot miljöer som ej ingått i sparkproverna. Tillkommande taxa som noterats i de kvalitativa sökproverna har markerats med ett kryss i artlistan. Provtagningens kvalitet har kontrollerats efter förändring av antal taxa med fler delprov, om förändringen då sista delprovet räknas in är < 8 % bedöms kvaliteten vara mycket god anges i tabellen som värde >92), 3 8 % god värde 7 92) och under 3 % svag värde under 7). Varje taxas känslighetsgrad/funktion anges i kolumnerna A-D, vilket förklaras i tabellen nedan. Försurningskänslighet Taxats funktion Känslighet för organisk-eutrofierande belastning Taxats hotkategori Kolumn A Kolumn B Kolumn C Kolumn D 1=taxat tål ph <4,5 1=filtrerare 1=påträffats i höggradig förorenat vatten Akut hotad CR) 2=taxat tål ph 4,5-4,9 2=detritusätare 2=påträffats i vattendrag som bedömts kraftigt Starkt hotad EN) påverkade av jordbruk 3=taxat tål ph 5,-5,4 3=predator 3=påträffats i vattendrag som bedömts måttligt Sårbar VU) påverkade av jordbruk 4=taxat tål ph 5,5-5,9 4=skrapare 4=typiskt för vattendrag som på sin höjd är Missgynnad NT) belastade av skogsbruk 5=taxat tål inte ph <6, 5=sönderdelare 5=påträffats mest i vattendrag med mycket låg ledningsförmåga Kunskapsbrist DD) 5=ovanlig art i ett regionalt perspektiv Klassningen enligt kolumnerna A och C har huvudsakligen hämtats ur SNV Rapport 4345 av Degerman m fl Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag. Klassningen enligt kolumn B har hämtats ur fack- och bestämningslitteratur för respektive art/grupp. Klassningen enligt D grundar sig på Rödlistade arter i Sverige 25. Som underlag vid bedömningen av ovanliga arter har använts Degerman, E. 1994), där resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från Ekologgruppens databas med för närvarande 156 lokaler från södra Sverige har vägts in vid bedömningen.

20 Bottenfauna i Kalmar län Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: ALSTERÅN Stora Sinnern, Oxnabben BF37 Provdatum: Koordinater x: y: Kommun: Högsby Lokaltyp: Sjö Naturligt/grävt: naturligt Läge: m väster om västra gaveln på huset Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Bedömning av prov från Allmänt Försurningspåverkan: Föroreningspåverkan: obetydlig Artantal: måttligt Kriteriepoäng max 14): 11p Indikatorgrupper, renvatten: Individtäthet: hög Virvelmaskar Antal taxa: 2p 2 bäcksländesläkten Shannonindex: mycket högt Försurn.känslig sländart: 3p 5 dagsländefamiljer ASPT-index: måttligt 3 familjer husbyggare Gammarus: - EPT-index: högt Bäckbaggar: 1p Indikatorgrupper, smutsvatten: Surhetsindex: mycket högt Iglar: 1p >1 Oligochaeta DFI-index: högt Asellus aquaticus, Erpobdella Musslor: 1p Dominerande taxa: Snäckor: 1p Oligochaeta övriga, 25% B/P index: 2p Chironomidae, 21% Caenis luctuosa, 18% Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning Naturvårdsverket 23) Provtagning: Torbjörn Davidsson Antal prov: 5 Tid/prov s): 2 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet -3): Lokalens bredd provyta, uppsk): 1,5 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd våtyta): Grumlighet: klart Lokalens medeldjup provyta):,3 m Färg: färgat Lokalens maxdjup provyta:),5 m Vattentemperatur: 13,9 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: Finsediment: Överv.veg: Grovdetritus: D1 2 Sand: 2 Flytbladsveg: Fin död ved: Grus: D2 2 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D1 3 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D3 2 Mossor: Fina block: 1 Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: vegetation, löv Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: D2 1 Gräs/äng: D1 3 Träd: Barrskog: Hed: Buskar: D2 salix al Blandskog: Hällmark: Gräs/halvgräs: D1 gräsmatta Kalhygge: Blockmark: Annan veg: Våtmark: Artif mark: Övrigt: Åker: Beskuggning -3): Dom. markanvändning: skogsbygd Tätortsmiljö: Nej Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn se förklaringar under Metodik) Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: 4p Ovanliga arter: Marstoniopsis scholtzi, 3p Övriga kriterier: Antal taxa: 1 poäng Kommentarer: Antalet arter var måttligt. Individantalet var högt. Alla viktiga djurgrupper fanns representerade, för första gången även några musslor. Arter typiska för sjölitoral dominerade. Försurningskänsliga dagsländor som Ephemera vulgata samt släktet Caenis visade på att lokalen var obetydligt påverkad av försurning. Caenis noterades i riklig mängd. En positiv trend i antal arter och surhetsindex märks sedan Även föroreningskänsliga arter noterades såsom nattsländorna Ecnomus tenellus samt Oecetis testacea. En ovanlig snäcka noterades, Marstoniopsis scholtzi. Naturvärdet bedömdes vara allmänt. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,5 6, ,4 6, ,5 5, obetydlig ,2 5, obetydlig 5 4 högt allmänt

21 ARTLISTA Provpunkt BF 37, St Sinnern, Oxnabben 15 Bottenfauna i Kalmar län 28 Provt.datum Provtagningskvalitet 97 Delprov ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % RUNDMASKAR Nematoda , VIRVELMASKAR obest Turbellaria Dendrocoelum lacteum , Polycelis sp X GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,6 IGLAR Hirudinea 3 Erpobdella octoculata ,1 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,2 SNÄCKOR Gastropoda Bathyomphalus contortus X Gyraulus albus ,5 Marstoniopsis scholtzi , KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus , VATTENKVALSTER Hydracarina ,2 HOPPSTJÄRTAR Collembola X DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera vulgata ,1 Caenis horaria ,7 Caenis luctuosa ,7 Heptagenia fuscogrisea ,7 Leptophlebia marginata ,2 Centroptilum luteolum ,1 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Nemoura avicularis , Leuctra nigra , SKINNBAGGAR Heteroptera Micronecta sp , SKALBAGGAR Coleoptera Nebrioporus depressus , Oulimnius troglodytes ,1 Oulimnius tuberculatus ,1 Oulimnius sp ,9 NATTSLÄNDOR Trichoptera Tinodes waeneri ,4 Ecnomus tenellus , Polycentropus flavomaculatus , Lepidostoma hirtum ,7 Limnephilidae ,1 Leptoceridae , Mystacides azurea ,2 Mystacides sp ,4 Oecetis testacea ,8 TVÅVINGAR Diptera Chironomidae ,9 Ceratopogonidae ,9 ANTAL TAXA exkl sökprov) 3 ANTAL TAXA inkl sökprov) 33 INDIVIDANTAL Individantal/m

22 Bottenfauna i Kalmar län Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: ALSTERÅN Trändeån, Böta kvarn BF36 Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: naturligt Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Koordinater x: y: Kommun: Högsby Läge: Vid sågverket Böta kvarn m uppstr sammanflöde Bedömning av prov från Allmänt Försurningspåverkan: Föroreningspåverkan: obetydlig måttlig Artantal: högt Kriteriepoäng max 14): 7p Indikatorgrupper, renvatten: Individtäthet: måttlig 4 bäcksländesläkten Antal taxa: 2p 4 dagsländefamiljer Shannonindex: måttligt Försurn.känslig sländart: 3p 4 familjer husbyggare ASPT-index: högt EPT-index: högt Gammarus: - Indikatorgrupper, smutsvatten: Bäckbaggar: 1p >1 Oligochaeta Surhetsindex: högt Iglar: - Sialis, Sphaerium DFI-index: måttligt Musslor: 1p Dominerande taxa: Snäckor: - Oligochaeta övriga, 53% B/P index: - Chironomidae, 21% Oulimnius sp., 4% Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning Naturvårdsverket 23) Provtagning: Torbjörn Davidsson Antal prov: 5 Tid/prov s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet -3): 2 Lokalens bredd provyta, uppsk): 1 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd våtyta): 12 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup provyta):,3 m Färg: färgat Lokalens maxdjup provyta:),6 m Vattentemperatur: 1,9 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: Finsediment: Överv.veg: Grovdetritus: D1 2 Sand: 2 Flytbladsveg: Fin död ved: Grus: D3 2 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D1 3 Rosettväxter: Utfällningar: D2 2 Grov sten: D2 2 Mossor: D1 1 fontinalis Fina block: 1 Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: lugnvatten, veg., löv Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: Gräs/äng: Träd: D1 al björk Barrskog: Hed: Buskar: D2 al Blandskog: D2 2 Hällmark: Gräs/halvgräs: Kalhygge: Blockmark: Annan veg: Våtmark: Artif mark: D1 3 Övrigt: Åker: Beskuggning -3): 3 Dom. markanvändning: skogsbygd Tätortsmiljö: Nej Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn se förklaringar under Metodik) Naturvärde: högt Kriteriepoäng - totalt: 7p Ovanliga arter: Ibisia marginata, 3p Oecetis notata, 3p Övriga kriterier: Antal taxa: 1 poäng Kommentarer: Artantalet var högt, högre än vid de närmast föregående undersökningarna. Dagsländor var en ovanligt artrik grupp med 1 olika arter. Alla viktiga djurgrupper fanns representerade förutom iglar och snäckor. Försurningskänsliga sländarter noterades såsom dagsländorna Caenis luctuosa och Baetis muticus 1 ex noterades för första gången). Lokalen bedömdes därmed vara obetydligt påverkad av försurning, liksom vid de tidigare undersökningarna. Föroreningskänsliga arter noterades såsom dagsländan Heptagenia sulphurea noterades för första gången), nattsländorna Oecetis testacea och Setodes argentipunctellus samt bäcksländor och bäckvattenbaggar, men glattmaskar Oligochaeta) och fjädermygg Chironomidae) dominerade bottenfaunasamhället vilket ger en indikation om en viss förorening och lokalen bedömdes vara måttligt påverkad av förorening. Två ovanliga arter noterades, nattsländan Oecetis notata och bäckbromsen Ibisia marginata. Naturvärdet bedömdes vara högt. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Shannonindex ASPTindex Surhets- Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde index värde ,7 6, ,8 6, ,3 6, obetydlig 5 måttlig ,5 6, obetydlig 5 måttlig 7 högt högt

23 ARTLISTA Provpunkt BF 36, Böta kvarn, Trändeån 17 Bottenfauna i Kalmar län 28 Provt.datum Provtagningskvalitet 89 Delprov ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % RUNDMASKAR Nematoda ,2 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,2 Eiseniella tetraedra ,1 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,2 Sphaerium sp ,3 VATTENKVALSTER Hydracarina ,3 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Caenis luctuosa ,3 Heptagenia fuscogrisea ,4 Heptagenia sulphurea ,2 Leptophlebia marginata ,8 Leptophlebia vespertina ,6 Leptophlebia sp ,1 Baetis digitatus ,4 Baetis muticus ,1 Baetis niger ,1 Baetis rhodani ,1 Centroptilum luteolum ,1 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Taeniopteryx nebulosa ,9 Nemoura avicularis ,7 Nemoura cinerea ,1 Leuctra hippopus ,1 Isoperla difformis ,1 Isoperla sp ,1 TROLLSLÄNDOR Odonata Calopteryx sp ,1 Pyrrhosoma nymphula ,1 Onychogomphus forcipatus ,4 SKINNBAGGAR Heteroptera Aquarius najas X SKALBAGGAR Coleoptera Orectochilus villosus ,3 Oulimnius sp ,3 MEGALOPTERA Sialis lutaria ,2 NATTSLÄNDOR Trichoptera Cyrnus trimaculatus ,1 Polycentropus flavomaculatus ,8 Polycentropus irroratus ,2 Polycentropus sp ,1 Hydroptilidae 1 1 2,1 Oxyethira sp X Lepidostoma hirtum ,1 Limnephilidae ,2 Limnephilus sp ,1 Athripsodes cinereus ,1 Mystacides azurea ,1 Oecetis notata ,1 Oecetis testacea ,2 Setodes argentipunctellus ,1 TVÅVINGAR Diptera Chironomidae ,2 Ceratopogonidae ,3 Ibisia marginata ,6 ANTAL TAXA exkl sökprov) 41 ANTAL TAXA inkl sökprov) 42 INDIVIDANTAL Individantal/m

24 Bottenfauna i Kalmar län Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: HAGBYÅN Hultebräan, Karlshem BF53 Provdatum: Koordinater x: y: Kommun: Nybro Lokaltyp: Sjö Naturligt/grävt: naturligt Läge: Badplatsen i NO-viken - udden väster om badplatsen Lokal lämplig för provtagning: bra - areal med bra botten liten Provet representativt för den provtagna åsträckan: tveksamt Övriga iakttagelser i fält: Bedömning av prov från Allmänt Försurningspåverkan: Föroreningspåverkan: obetydlig Artantal: måttligt Kriteriepoäng max 14): 1p Indikatorgrupper, renvatten: Individtäthet: måttlig Virvelmaskar Antal taxa: 2p 5 dagsländefamiljer Shannonindex: mycket högt Försurn.känslig sländart: 3p 3 familjer husbyggare ASPT-index: måttligt EPT-index: mycket högt Gammarus: - Indikatorgrupper, smutsvatten: Surhetsindex: mycket högt Bäckbaggar: - Asellus aquaticus DFI-index: högt Iglar: 1p Musslor: 1p Dominerande taxa: Snäckor: 1p Caenis luctuosa, 28% B/P index: 2p Leptophlebia marginata, 23% Asellus aquaticus, 17% Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning Naturvårdsverket 23) Provtagning: Torbjörn Davidsson Antal prov: 5 Tid/prov s): 2 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet -3): Lokalens bredd provyta, uppsk): 2 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd våtyta): Grumlighet: klart Lokalens medeldjup provyta):,5 m Färg: färgat Lokalens maxdjup provyta:),8 m Vattentemperatur: 13,2 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: Finsediment: Överv.veg: Grovdetritus: D1 1 Sand: 1 Flytbladsveg: Fin död ved: Grus: 2 Långskottsveg: D1 2 nate Grov död ved: Fin sten: D1 3 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D2 2 Mossor: Fina block: D3 2 Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: stenar, vegetation Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: D2 2 Gräs/äng: Träd: Barrskog: Hed: Buskar: Blandskog: Hällmark: Gräs/halvgräs: D1 vass gräs Kalhygge: Blockmark: Annan veg: Våtmark: Artif mark: Övrigt: D2 sten/sand Åker: sandstrand: D1 3 Beskuggning -3): Dom. markanvändning: skogsbygd Tätortsmiljö: Nej Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn se förklaringar under Metodik) Naturvärde: högt Kriteriepoäng - totalt: 9p Ovanliga arter: Hemiclepsis marginata, 3p Ceraclea dissimilis, 3p Övriga kriterier: Antal taxa: 3 poäng Kommentarer: Artantalet var måttligt, något högre än vid tidigare undersökningar. Av viktiga djurgrupper saknades bäcksländor och bäckvattenbaggar. Riktigt försurningskänsliga dagsländor noterades såsom Ephemra vulgata samt släktet Caenis. Caenis noterades i riklig mängd. Därmed bedömdes lokalen vara obetydligt påverkad av försurning. Det är samma bedömning som vid de tidigare undersökningarna. En positiv trend för surhetsindex märks. Flera föroreningskänsliga arter noterades. Två ovanliga arter noterades; igeln Hemiclepsis marginata och nattsländan Ceraclea dissimilis. Naturvärdet bedömdes vara högt. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,9 6, ,3 5, , 5, obetydlig , 5, obetydlig 5 9 allmänt högt

25 ARTLISTA Provpunkt BF 53, Hultebräan, Karlshem 19 Bottenfauna i Kalmar län 28 Provt.datum Provtagningskvalitet 97 Delprov ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % VIRVELMASKAR obest Turbellaria Planaria-Dugesia ,2 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,2 IGLAR Hirudinea 3 Hemiclepsis marginata ,1 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,8 SNÄCKOR Gastropoda Physa fontinalis ,1 Gyraulus albus ,1 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,7 HOPPSTJÄRTAR Collembola X DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera vulgata ,7 Caenis horaria ,1 Caenis luctuosa ,1 Heptagenia fuscogrisea ,8 Leptophlebia marginata ,4 Leptophlebia sp ,1 Centroptilum luteolum ,4 Cloeon dipterum ,9 TROLLSLÄNDOR Odonata Enallagma cyathigerum ,1 Ischnura elegans ,3 Erythromma najas ,8 Coenagrion sp ,4 Coenagrionidae ,3 SKINNBAGGAR Heteroptera Ranatra linearis X SKALBAGGAR Coleoptera Haliplus sp ,1 NATTSLÄNDOR Trichoptera Ecnomus tenellus ,4 Cyrnus flavidus ,4 Cyrnus trimaculatus ,5 Agrypnia sp ,4 Phryganea bipunctata ,1 Molanna angustata ,1 Athripsodes aterrimus ,1 Athripsodes cinereus ,5 Ceraclea dissimilis ,1 Mystacides azurea ,1 Mystacides sp ,1 Oecetis testacea ,4 TVÅVINGAR Diptera Chironomidae ,9 Ceratopogonidae ,4 ANTAL TAXA exkl sökprov) 32 ANTAL TAXA inkl sökprov) 34 INDIVIDANTAL Individantal/m 2 196

26 Bottenfauna i Kalmar län 28 2 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: HAGBYÅN Hagbyån, Runtorp BF66 Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: naturligt Lokal lämplig för provtagning: måttlig - för stora block Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Koordinater x: y: Kommun: Kalmar Läge: 2-3 m uppstr vägbro Bedömning av prov från Allmänt Försurningspåverkan: Föroreningspåverkan: obetydlig obetydlig Artantal: högt Kriteriepoäng max 14): 6p Indikatorgrupper, renvatten: Individtäthet: måttlig 5 bäcksländesläkten Antal taxa: 1p 5 dagsländefamiljer Shannonindex: högt Försurn.känslig sländart: 3p 3 familjer husbyggare ASPT-index: mycket högt EPT-index: högt Gammarus: - Indikatorgrupper, smutsvatten: Bäckbaggar: 1p >1 Oligochaeta Surhetsindex: måttligt Iglar: - Sphaerium DFI-index: mycket högt Musslor: 1p Dominerande taxa: Snäckor: - Chironomidae, 32% B/P index: - Caenis luctuosa, 13% Oligochaeta övriga, 12% Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning Naturvårdsverket 23) Provtagning: Torbjörn Davidsson Antal prov: 5 Tid/prov s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet -3): 1 Lokalens bredd provyta, uppsk): 5 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd våtyta): 7 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup provyta):,4 m Färg: färgat Lokalens maxdjup provyta:),5 m Vattentemperatur: 1,1 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: Finsediment: Överv.veg: Grovdetritus: D1 2 Sand: Flytbladsveg: Fin död ved: Grus: 1 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: 1 Rosettväxter: Utfällningar: D2 2 Grov sten: D3 2 Mossor: Fina block: D2 2 Makroalger: D1 1 grönslicktyp Grova block: D1 3 Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: lugnvatten/vegetatio Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: Gräs/äng: Träd: D3 al Barrskog: Hed: Buskar: D2 pors Blandskog: D1 3 Hällmark: Gräs/halvgräs: D1 carex Kalhygge: Blockmark: Annan veg: Våtmark: Artif mark: Övrigt: Åker: Beskuggning -3): 1 Dom. markanvändning: skogsbygd Tätortsmiljö: Nej Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn se förklaringar under Metodik) Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: 3p Ovanliga arter: Normandia nitens, 3p Kommentarer: Artantalet var högt, i nivå med tidigare undersökningar. Alla viktiga djurgrupper noterades förutom snäckor och iglar. Dagsländefaunan var rik med 9 arter. Riktigt försurningskänsliga dagsländor noterades såsom Ephemera vulgata 1 ex för första gången) och Caenis luctuosa. C. luctuosa har ökat i antal för varje undersökning ). Lokalen bedömdes vara obetydligt påverkad av försurning, liksom vid de tidigare undersökningarna. Försurningsindex var något lågt 6 poäng), vilket delvis beror på att det saknades poäng i B/P indexet. Föroreningskänsliga arter noterades som t ex dagsländan Heptagenia sulphurea och nattsländorna Lype phaeopa, Ithytrichia sp. och Oecetis teatacea. Föroreningspåverkan bedömdes vara obetydlig. En ovanlig bäckvattenbagge, Normandia nitens, noterades, liksom år 2 och 23. Naturvärdet bedömdes vara allmänt. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,4 6, ,9 6, ,8 6, ,5 7, obetydlig 7 obetydlig 3 allmänt

27 ARTLISTA Provpunkt BF 66, Hagbyån, Runtorp 21 Bottenfauna i Kalmar län 28 Provt.datum Provtagningskvalitet 89 Delprov ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,5 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,3 Sphaerium sp ,1 KRÄFTDJUR Crustacea Pacifastacus leniusculus 3 1 1,1 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera vulgata ,1 Caenis luctuosa ,3 Heptagenia fuscogrisea ,1 Heptagenia sulphurea , Leptophlebia marginata ,6 Leptophlebia vespertina ,9 Baetis digitatus ,9 Baetis niger ,8 Centroptilum luteolum ,5 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Taeniopteryx nebulosa ,3 Nemoura avicularis ,6 Leuctra hippopus ,8 Perlodes dispar ,1 Isoperla difformis ,2 Isoperla sp ,5 TROLLSLÄNDOR Odonata Calopteryx splendens X Onychogomphus forcipatus , Somatochlora metallica X SKALBAGGAR Coleoptera Orectochilus villosus ,1 Hydraena riparia ,4 Normandia nitens ,1 Oulimnius tuberculatus ,2 Oulimnius sp ,1 NATTSLÄNDOR Trichoptera Lype phaeopa ,2 Cyrnus trimaculatus ,1 Polycentropus irroratus ,5 Ithytrichia sp ,1 Oxyethira sp ,3 Limnephilidae ,2 Limnephilus sp ,1 Athripsodes sp ,1 Mystacides azurea ,1 Oecetis testacea ,1 TVÅVINGAR Diptera Chironomidae ,3 Ceratopogonidae ,1 ANTAL TAXA exkl sökprov) 34 ANTAL TAXA inkl sökprov) 36 INDIVIDANTAL Individantal/m 2 931

28 Bottenfauna i Kalmar län Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: HALLTORPSÅN Åleboån, Karlslunda BF54 Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: naturligt Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Koordinater x: y: Kommun: Kalmar Läge: Nedströms Karlslunda - -1 m uppstr röd markering, ca 5 m nedstr damm Bedömning av prov från Allmänt Försurningspåverkan: Föroreningspåverkan: betydlig måttlig Artantal: måttligt Kriteriepoäng max 14): 5p Indikatorgrupper, renvatten: Individtäthet: måttlig 2 bäcksländesläkten Antal taxa: 1p 3 dagsländefamiljer Shannonindex: högt Försurn.känslig sländart: 1p 1 familj husbyggare ASPT-index: lågt Rhyacophila Gammarus: - EPT-index: måttligt Bäckbaggar: 1p Indikatorgrupper, smutsvatten: Surhetsindex: måttligt Iglar: 1p >1 Oligochaeta DFI-index: måttligt Asellus aquaticus, Erpobdella Musslor: 1p Dominerande taxa: Snäckor: - Oligochaeta övriga, 28% B/P index: - Hydropsyche siltalai, 23% Chironomidae, 11% Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning Naturvårdsverket 23) Provtagning: Torbjörn Davidsson Antal prov: 5 Tid/prov s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet -3): 2 Lokalens bredd provyta, uppsk): 2 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd våtyta): 3 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup provyta):,3 m Färg: starkt färg Lokalens maxdjup provyta:),4 m Vattentemperatur: 1,3 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: Finsediment: Överv.veg: Grovdetritus: D2 2 Sand: Flytbladsveg: Fin död ved: Grus: D3 2 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D1 2 Rosettväxter: Utfällningar: D1 2 Grov sten: D2 2 Mossor: D1 1 fontinalis Fina block: 2 Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: lugnvatten, lövpacka Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: Gräs/äng: Träd: D1 lönn al Barrskog: Hed: Buskar: D2 hassel Blandskog: D1 3 Hällmark: Gräs/halvgräs: Kalhygge: Blockmark: Annan veg: Våtmark: Artif mark: Övrigt: Åker: Beskuggning -3): 3 Dom. markanvändning: skogsbygd Tätortsmiljö: Nej Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn se förklaringar under Metodik) Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: p Kommentarer: Artantalet var måttligt, i nivå med tidigare undersökningar. Alla viktiga djurgrupper noterades förutom snäckor. Försurningskänsliga sländarter saknades helt och lokalen bedömdes vara betydligt påverkad av försurning. Även vid de tidigare undersökningarna har lokalen bedömts vara betydligt påverkad, förutom år 2 då lokalen visade ett bättre resultat med känsligare sländarter och bedömdes då vara obetydligt påverkad. Föroreningskänsliga arter noterades, men också en större andel glattmaskar, Oligochaeta, vilket bidrog till att lokalen bedömdes vara måttligt föroreningspåverkad. Inga rödlistade eller ovanliga arter noterades. Naturvärdet bedömdes vara allmänt. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,7 6, ,5 5, ,8 5, ,3 5, betydlig 5 måttlig allmänt

29 ARTLISTA Provpunkt BF 54, Åleboån, Karlslunda 23 Bottenfauna i Kalmar län 28 Provt.datum Provtagningskvalitet 1 Delprov ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % RUNDMASKAR Nematoda ,8 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,6 Eiseniella tetraedra ,5 IGLAR Hirudinea 3 Erpobdella octoculata ,2 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,4 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,9 HOPPSTJÄRTAR Collembola ,1 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Heptagenia sulphurea ,1 Leptophlebia marginata ,2 Baetis niger ,3 Baetis rhodani ,4 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Nemoura cinerea ,7 Isoperla difformis ,5 Isoperla sp ,3 SKINNBAGGAR Heteroptera Nepa cinerea X Aquarius najas X SKALBAGGAR Coleoptera Hydraena riparia ,3 Oulimnius tuberculatus ,1 Oulimnius sp ,3 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila ,3 Rhyacophila sp ,1 Polycentropus flavomaculatus , Polycentropus irroratus ,1 Hydropsyche angustipennis ,3 Hydropsyche pellucidula ,4 Hydropsyche siltalai ,7 Limnephilidae ,3 Micropterna sequax ,1 TVÅVINGAR Diptera Eloeophila sp ,8 Simuliidae ,1 Chironomidae ,9 Ceratopogonidae ,5 ANTAL TAXA exkl sökprov) 26 ANTAL TAXA inkl sökprov) 28 INDIVIDANTAL Individantal/m 2 114

30 Bottenfauna i Kalmar län Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: BRUATORPSÅN Hulekvillen, Bällstorp BF5 Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: Lokal lämplig för provtagning: dålig - för stora block-torkar ut? Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: y: Kommun: Torsås Läge: väster om Torsås m uppstr vägbro Bedömning av prov från Allmänt Försurningspåverkan: Föroreningspåverkan: betydlig måttlig Artantal: måttligt Kriteriepoäng max 14): 4p Indikatorgrupper, renvatten: Individtäthet: måttlig 2 bäcksländesläkten Antal taxa: 1p 3 dagsländefamiljer Shannonindex: måttligt Försurn.känslig sländart: 1p 1 familj husbyggare ASPT-index: lågt EPT-index: lågt Gammarus: - Indikatorgrupper, smutsvatten: Surhetsindex: lågt Bäckbaggar: 1p Asellus aquaticus, Psychodidae DFI-index: måttligt Iglar: - Musslor: 1p Dominerande taxa: Snäckor: - Nemoura cinerea, 56% B/P index: - Chironomidae, 21% Leptophlebia marginata, 5% Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning Naturvårdsverket 23) Provtagning: Torbjörn Davidsson Antal prov: 5 Tid/prov s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet -3): 2 Lokalens bredd provyta, uppsk): 2 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd våtyta): 3,5 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup provyta):,4 m Färg: färgat Lokalens maxdjup provyta:),7 m Vattentemperatur: 9,5 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: Finsediment: Överv.veg: Grovdetritus: D1 2 Sand: Flytbladsveg: Fin död ved: Grus: 2 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: 1 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D3 2 Mossor: D1 2 fontinalis Fina block: D2 2 Makroalger: Grova block: D1 3 Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: lugnvatten, veg., löv Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: D1 3 Gräs/äng: Träd: D1 al ask Barrskog: Hed: Buskar: D2 al Blandskog: Hällmark: Gräs/halvgräs: Kalhygge: D2 2 Blockmark: Annan veg: Våtmark: Artif mark: Övrigt: Åker: Beskuggning -3): 2 Dom. markanvändning: skogsbygd Tätortsmiljö: Nej Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn se förklaringar under Metodik) Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: p Kommentarer: Lokalen var svår pga blockig botten, vilket kan ha inverkat på resultatet. Artantalet var måttligt. Av de viktigare djurgrupperna saknades iglar och snäckor. Försurningskänsliga sländarter saknades helt, individantalet dominerades helt av den mycket försurningståliga bäcksländan Nemoura cinerea och lokalen bedömdes vara betydligt försurningspåverkad. Vid den tidigare undersökningen 2 bedömdes lokalen vara obetydligt påverkad, då noterades enstaka individer av känsligare sländarter och även en känslig snäckart och iglar. Föroreningskänsliga arter noterades men inte i tillräcklig mängd utan lokalen bedömdes ha en måttlig föroreningspåverkan. Inga rödlistade eller ovanlig arter påträffades. Lokalen bedömdes ha ett allmänt naturvärde. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,3 5, ,2 5,3 1 4 betydlig 5 måttlig allmänt

31 ARTLISTA Provpunkt BF 5, Hulekvillen, Bällstorp 25 Bottenfauna i Kalmar län 28 Provt.datum Provtagningskvalitet 96 Delprov ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,9 Eiseniella tetraedra ,3 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,1 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,5 HOPPSTJÄRTAR Collembola ,1 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Heptagenia sulphurea ,3 Leptophlebia marginata ,6 Leptophlebia vespertina ,8 Leptophlebia sp ,9 Baetis niger ,2 Baetis rhodani ,1 Cloeon dipterum X BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Nemoura cinerea ,4 Isoperla difformis ,1 TROLLSLÄNDOR Odonata Pyrrhosoma nymphula ,2 SKINNBAGGAR Heteroptera Sigara sp. 3 X SKALBAGGAR Coleoptera Colymbetinae 3 1 1,1 Hydraena riparia ,7 Scirtidae X Oulimnius tuberculatus ,2 Oulimnius sp , NATTSLÄNDOR Trichoptera Plectrocnemia conspersa ,3 Limnephilidae ,7 Limnephilus rhombicus? ,1 TVÅVINGAR Diptera Tipula sp. 2 2,1 Psychodidae ,1 Dixella sp ,1 Simuliidae ,5 Chironomidae ,4 ANTAL TAXA exkl sökprov) 23 ANTAL TAXA inkl sökprov) 26 INDIVIDANTAL Individantal/m

32 Bottenfauna i Kalmar län Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: LYCKEBYÅN Skärsjön BF68 Provdatum: Koordinater x: y: Kommun: Emmaboda Lokaltyp: Sjö Naturligt/grävt: naturligt Läge: Södra delen av Skärsjön - udden vid de stora blocken Lokal lämplig för provtagning: dålig - stora block med mjuk botten emellan Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: letat efter bra provpunkt Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning Naturvårdsverket 23) Provtagning: Torbjörn Davidsson Antal prov: 5 Tid/prov s): 2 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd normalt 1 m): 4 m Vattenhastighet -3): Lokalens bredd provyta, uppsk): 2 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd våtyta): Grumlighet: klart Lokalens medeldjup provyta):,5 m Färg: klart Lokalens maxdjup provyta:),8 m Vattentemperatur: 12,2 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: D2 2 Finsediment: Överv.veg: Grovdetritus: D1 3 Sand: 1 Flytbladsveg: Fin död ved: Grus: Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: 1 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D3 2 Mossor: Fina block: D1 3 Makroalger: Grova block: D2 2 Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: vegetation Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: Gräs/äng: Träd: D1 björk Barrskog: Hed: Buskar: D2 pors Blandskog: D1 3 Hällmark: Gräs/halvgräs: Kalhygge: Blockmark: Annan veg: Våtmark: Artif mark: Övrigt: Åker: Beskuggning -3): 2 Dom. markanvändning: skogsbygd Tätortsmiljö: Nej Bedömning av prov från Allmänt Försurningspåverkan: Föroreningspåverkan: obetydlig Artantal: högt Kriteriepoäng max 14): 11p Indikatorgrupper, renvatten: Individtäthet: måttlig Virvelmaskar Antal taxa: 2p 1 bäcksländesläkte Shannonindex: mycket högt Försurn.känslig sländart: 3p 4 dagsländefamiljer ASPT-index: måttligt 6 familjer husbyggare Gammarus: - EPT-index: mycket högt Bäckbaggar: 1p Indikatorgrupper, smutsvatten: Surhetsindex: mycket högt Iglar: 1p Asellus aquaticus, Erpobdella, Sialis, DFI-index: måttligt Radix Musslor: 1p Dominerande taxa: Snäckor: 1p Chironomidae, 25% B/P index: 2p Caenis luctuosa, 23% Leptophlebia vespertina, 1% Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn se förklaringar under Metodik) Naturvärde: högt Kriteriepoäng - totalt: 13p Ovanliga arter: Molanna albicans, 3p Övriga kriterier: Antal taxa: 1 poäng Kommentarer: Artantalet var högt, trots att bottenförhållandena inte var idealiska. Alla viktiga djurgrupper noterades. Riklig mängd av det försurningskänsliga dagsländesläktet Caenis noterades. Dagsländor och nattsländor var ovanligt artrika med 7 repektive 15 olika arter representerade. Lokalen bedömdes vara obetydligt påverkad av försurning. Föroreningskänsliga arter noterades, även bäcksländor, vilket inte är så vanligt i sjölitoraler. En ovanlig nattslända noterades; Molanna albicans. Arten finns endast registrerad i 3 av 359 sjöar i Ekologgruppens databas. Naturvärdet bedömdes vara högt. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,4 5, obetydlig 4 13 högt

33 ARTLISTA Provpunkt BF 68, Skärsjön 27 Bottenfauna i Kalmar län 28 Provt.datum Provtagningskvalitet 82 Delprov ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % VIRVELMASKAR obest Turbellaria Dendrocoelum lacteum ,2 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,9 IGLAR Hirudinea 3 Erpobdella octoculata ,2 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,3 SNÄCKOR Gastropoda Physa fontinalis ,2 Radix balthica/labiata X KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,2 VATTENKVALSTER Hydracarina ,2 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Caenis horaria , Caenis luctuosa ,4 Heptagenia fuscogrisea ,5 Leptophlebia marginata ,6 Leptophlebia vespertina ,2 Centroptilum luteolum ,9 Cloeon dipterum ,8 Cloeon sp ,3 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Nemoura avicularis ,6 TROLLSLÄNDOR Odonata Somatochlora metallica ,2 SKINNBAGGAR Heteroptera Micronecta sp ,5 SKALBAGGAR Coleoptera Orectochilus villosus ,2 Oulimnius tuberculatus ,2 Oulimnius sp ,2 MEGALOPTERA Sialis lutaria ,3 NATTSLÄNDOR Trichoptera Tinodes sp ,2 Ecnomus tenellus ,2 Cyrnus flavidus ,2 Cyrnus trimaculatus ,2 Polycentropus flavomaculatus ,2 Polycentropus irroratus ,3 Oxyethira sp X Agrypnia sp ,5 Lepidostoma hirtum ,2 Limnephilidae ,2 Molanna albicans ,3 Athripsodes cinereus ,2 Mystacides azurea ,8 Mystacides longicornis ,3 Mystacides sp ,5 Oecetis testacea ,3 TVÅVINGAR Diptera Chironomidae ,6 Ceratopogonidae ,3 ANTAL TAXA exkl sökprov) 36 ANTAL TAXA inkl sökprov) 38 INDIVIDANTAL Individantal/m 2 627

34 Bottenfauna i Kalmar län Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: LYCKEBYÅN Gusemålabäcken, Gusemåla BF55 Provdatum: Koordinater x: y: Kommun: Emmaboda Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Läge: 2 km SV Emmaboda flygplats m uppstr vägbro Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Bedömning av prov från Allmänt Försurningspåverkan: Föroreningspåverkan: betydlig måttlig Artantal: måttligt Kriteriepoäng max 14): 4p Indikatorgrupper, renvatten: Individtäthet: låg 2 bäcksländesläkten Antal taxa: 1p 3 dagsländefamiljer Shannonindex: högt Försurn.känslig sländart: 1p 1 familj husbyggare ASPT-index: måttligt Rhyacophila Gammarus: - EPT-index: måttligt Surhetsindex: lågt Bäckbaggar: 1p Indikatorgrupper, smutsvatten: DFI-index: måttligt Iglar: - Musslor: 1p Dominerande taxa: Snäckor: - Leuctra hippopus, 33% B/P index: - Oligochaeta övriga, 25% Leptophlebia marginata, 13% Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning Naturvårdsverket 23) Provtagning: Torbjörn Davidsson Antal prov: 5 Tid/prov s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet -3): 1 Lokalens bredd provyta, uppsk): 1 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd våtyta): 1,5 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup provyta):,15 m Färg: färgat Lokalens maxdjup provyta:),3 m Vattentemperatur: 1,1 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: Finsediment: Överv.veg: Grovdetritus: D1 1 Sand: 1 Flytbladsveg: Fin död ved: D2 1 Grus: D3 2 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D2 2 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D1 3 Mossor: D1 1 fontinalis Fina block: 1 Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: mjukbotten/lugnvatte Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: D1 3 Gräs/äng: Träd: D2 al Barrskog: Hed: Buskar: D1 rönn Blandskog: Hällmark: Gräs/halvgräs: Kalhygge: Blockmark: Annan veg: Våtmark: Artif mark: Övrigt: Åker: Beskuggning -3): 3 Dom. markanvändning: skogsbygd Tätortsmiljö: Nej Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn se förklaringar under Metodik) Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: p Kommentarer: Artantalet var måttligt, på samma nivå som vid de tidigare undersökningarna. Alla viktiga djurgrupper noterades förutom snäckor och iglar. Individtätheten var låg. Inga försurningskänsliga sländarter noterades och lokalen bedömdes vara betydligt påverkad av försurning. Vid undersökningen 25 noterades den försurningskänsliga nattsländan Wormaldia subnigra. Det gjorde då att lokalen med viss tvekan bedömdes vara obetydligt påverkad av försurning. Några renvattenkrävande sländarter noterades t ex dagsländan Heptagenia sulphurea, men alltför få krävande arter noterades för att uppnå obetydlig påverkan. Inga föroreningsindikerande arter påträffades dock. Lokalen bedömdes ha en måttlig föroreningspåverkan. Inga rödlistade eller ovanliga arter noterades. Naturvärdet bedömdes vara allmänt. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,7 6, ,3 5, obetydlig 6 svag , 5, betydlig 5 måttlig allmänt allmänt

35 29 Bottenfauna i Kalmar län 28 ARTLISTA Provpunkt BF 55, Gusemålabäcken, Gusemåla Provt.datum Provtagningskvalitet 96 Delprov ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,1 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,5 VATTENKVALSTER Hydracarina ,5 HOPPSTJÄRTAR Collembola ,5 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Heptagenia fuscogrisea ,5 Heptagenia sulphurea , Leptophlebia marginata ,3 Leptophlebia vespertina ,5 Baetis rhodani , BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Nemoura avicularis , Nemoura cinerea , Leuctra hippopus ,5 SKINNBAGGAR Heteroptera Aquarius najas X SKALBAGGAR Coleoptera Orectochilus villosus , Hydraena riparia 5 1 1,5 Oulimnius sp ,5 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila sp , Cyrnus trimaculatus ,5 Polycentropus flavomaculatus ,5 Polycentropus irroratus , Hydropsyche pellucidula ,5 Hydropsyche siltalai , Limnephilidae ,5 TVÅVINGAR Diptera Eloeophila sp , Simuliidae ,5 Chironomidae ,9 Ceratopogonidae ,5 ANTAL TAXA exkl sökprov) 26 ANTAL TAXA inkl sökprov) 27 INDIVIDANTAL Individantal/m 2 23

36 Bottenfauna i Kalmar län 28 3 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: NÄTTRABYÅN Nätterhövden, Buskahult BF63 Provdatum: Koordinater x: y: Kommun: Emmaboda Lokaltyp: Sjö Naturligt/grävt: naturligt Läge: Östra viken NO strand - båda sidor bryggan Lokal lämplig för provtagning: måttlig - mjukt-svårt hitta bra sparkbotten Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning Naturvårdsverket 23) Provtagning: Torbjörn Davidsson Antal prov: 5 Tid/prov s): 2 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd normalt 1 m): 15 m Vattenhastighet -3): Lokalens bredd provyta, uppsk): 3 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd våtyta): Grumlighet: klart Lokalens medeldjup provyta):,5 m Färg: färgat Lokalens maxdjup provyta:),6 m Vattentemperatur: 13 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: D2 1 Finsediment: 1 Överv.veg: D2 1 Grovdetritus: D1 2 Sand: D1 2 Flytbladsveg: Fin död ved: Grus: 1 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D3 2 Rosettväxter: D1 2 Utfällningar: D3 1 Grov sten: D2 2 Mossor: Fina block: Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: mellan Häll: delprov: Kvalprov substr.: veg-vass,carex,säv Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: Gräs/äng: Träd: D1 tall björk Barrskog: D1 3 Hed: Buskar: D3 björk Blandskog: D2 2 Hällmark: Gräs/halvgräs: D2 carex vass Kalhygge: Blockmark: Annan veg: Våtmark: Artif mark: D3 2 Övrigt: Åker: Beskuggning -3): 1 Dom. markanvändning: skogsbygd Tätortsmiljö: Nej Bedömning av prov från Allmänt Försurningspåverkan: Föroreningspåverkan: obetydlig Artantal: högt Kriteriepoäng max 14): 1p Indikatorgrupper, renvatten: Individtäthet: måttlig Virvelmaskar Antal taxa: 2p 5 dagsländefamiljer Shannonindex: mycket högt Försurn.känslig sländart: 3p 3 familjer husbyggare ASPT-index: måttligt EPT-index: mycket högt Gammarus: - Indikatorgrupper, smutsvatten: Bäckbaggar: - >1 Oligochaeta Surhetsindex: mycket högt Iglar: 1p Helobdella stagnalis, Asellus aquaticus, DFI-index: högt Sialis Musslor: 1p Dominerande taxa: Snäckor: 1p Caenis luctuosa, 19% B/P index: 2p Oligochaeta övriga, 15% Chironomidae, 11% Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn se förklaringar under Metodik) Naturvärde: högt Kriteriepoäng - totalt: 14p Ovanliga arter: Caenis lactea, 3p Övriga kriterier: Antal taxa: 1 poäng Shannon index: 1 poäng Kommentarer: Artantalet var högt. Alla viktiga djurgrupper noterades förutom bäcksländor och bäckvattenbaggar. Dagsländefaunan var ovanligt riklig med 12 olika arter. Flera av dessa är mycket försurningskänsliga såsom Ephemera vulgata och hela släktet Caenis. Caenis luctuosa noterades i riklig mängd. Förekomsten av dessa känsliga arter gör att lokalen bedömdes vara obetyligt påverkad av försurning liksom vid de tidigare undersökningarna. Många renvattenkrävande arter noterades på lokalen. En av de känsliga Caenis-arterna, Caenis lactea, betraktas som ovanlig. Den finns endast registrerad i 9 av 156 lokaler i Ekologgruppens databas. Arten har inte noterats på lokalen tidigare. Ny var också nattsländan Trichostegia minor, som inte heller är vanlig. Naturvärdet bedömdes vara högt. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,8 6, ,3 5, obetydlig ,9 5, obetydlig 5 14 allmänt högt

37 ARTLISTA Provpunkt BF 63, Nätterhövden, Buskahult 31 Bottenfauna i Kalmar län 28 Provt.datum Provtagningskvalitet 88 Delprov ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % RUNDMASKAR Nematoda ,6 VIRVELMASKAR obest Turbellaria Dendrocoelum lacteum ,1 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,7 IGLAR Hirudinea 3 Helobdella stagnalis ,1 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,5 SNÄCKOR Gastropoda Gyraulus acronicus ,4 Acroloxus lacustris ,1 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,4 Pacifastacus leniusculus 3 1 1,1 VATTENKVALSTER Hydracarina ,2 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera vulgata ,2 Caenis horaria ,4 Caenis lactea ,1 Caenis luctuosa ,8 Caenis rivulorum ,4 Heptagenia fuscogrisea , Heptagenia sulphurea ,1 Leptophlebia marginata ,5 Leptophlebia vespertina ,6 Leptophlebia sp ,2 Baetis niger ,1 Centroptilum luteolum ,3 Cloeon dipterum ,6 Cloeon sp ,9 TROLLSLÄNDOR Odonata Ischnura elegans ,4 Erythromma najas ,4 Coenagrion pulchellum/puella ,4 Coenagrionidae ,2 SKINNBAGGAR Heteroptera Micronecta sp ,1 SKALBAGGAR Coleoptera Colymbetinae ,3 MEGALOPTERA Sialis lutaria ,1 NATTSLÄNDOR Trichoptera Ecnomus tenellus ,7 Polycentropodidae ,2 Cyrnus flavidus ,1 Cyrnus trimaculatus ,2 Agrypnia sp ,1 Phryganea bipunctata ,1 Trichostegia minor ,1 Molanna angustata ,2 Athripsodes cinereus ,5 Mystacides azurea , Mystacides sp ,6 TVÅVINGAR Diptera Chironomidae ,9 Ceratopogonidae ,4 ANTAL TAXA exkl sökprov) 39 ANTAL TAXA inkl sökprov) 39 INDIVIDANTAL Individantal/m

38 Bottenfauna i Kalmar län Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: NÄTTRABYÅN Bäck från Skepen, Skeppetånga BF67 Provdatum: Koordinater x: y: Kommun: Emmaboda Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Läge: Ca 9 m nedstr utloppet fr Skepen m uppströms bro Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Bedömning av prov från Allmänt Försurningspåverkan: Föroreningspåverkan: måttlig svag Artantal: måttligt Kriteriepoäng max 14): 6p Indikatorgrupper, renvatten: Individtäthet: hög 3 bäcksländesläkten Antal taxa: 1p 3 dagsländefamiljer Shannonindex: högt Försurn.känslig sländart: 2p 2 familjer husbyggare ASPT-index: måttligt Rhyacophila Gammarus: - EPT-index: måttligt Bäckbaggar: 1p Indikatorgrupper, smutsvatten: Surhetsindex: måttligt Iglar: 1p >1 Oligochaeta DFI-index: högt Helobdella stagnalis, Sphaerium Musslor: 1p Dominerande taxa: Snäckor: - Simuliidae, 22% B/P index: - Leuctra hippopus, 2% Hydropsyche angustipennis, 13% Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning Naturvårdsverket 23) Provtagning: Jan Pröjts Antal prov: 5 Tid/prov s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet -3): 3 Lokalens bredd provyta, uppsk): 1 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd våtyta): 1,5 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup provyta):,2 m Färg: färgat Lokalens maxdjup provyta:),3 m Vattentemperatur: 9 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: D3 1 Finsediment: Överv.veg: Grovdetritus: D1 3 Sand: 1 Flytbladsveg: Fin död ved: D2 2 Grus: D3 2 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D1 3 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D3 2 Mossor: D1 1 Fina block: 1 Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: kantveg Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: D2 1 Gräs/äng: Träd: D2 al Barrskog: D1 3 Hed: Buskar: D1 al Blandskog: Hällmark: Gräs/halvgräs: Kalhygge: Blockmark: Annan veg: Våtmark: Artif mark: Övrigt: Åker: Beskuggning -3): 1 Dom. markanvändning: skogsbygd Tätortsmiljö: Nej Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn se förklaringar under Metodik) Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: p Kommentarer: Artantalet var måttligt, i nivå med tidigare undersökningar. Alla viktiga djurgrupper fanns representerade förutom snäckor. En individ av den ganska försurningskänsliga nattsländan Ithytrichia sp. noterads, i övrigt saknades försurningskänsliga sländarter. I undersökningen 25 noterades den mycket känsliga dagsländan Caenis luctuosa och lokalen bedömdes med viss tvekan som obetydligt påverkad av försurning. Tyvärr återfanns inte C luctuosa i årets undersökning. Lokalen bedömdes nu vara måttligt försurningspåverkad. Renvattenindikerande sländarter noterades som t ex dagsländan Heptagenia sulphurea och nattsländorna Rhyacophila nubila. Även smutsvattenindikerande arter/grupper noterades som t ex en ganska stor mängd glattmaskar, Oligochaeta, vilket gör att lokalen inte nådde upp till obetydlig påverkan utan bedömdes ha en svag föroreningspåverkan. Inga ovanliga arter noterades. Naturvärdet bedömdes vara allmänt. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Shannonindex ASPTindex Surhets- Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde index värde ,7 5, ,8 5, ,1 5, obetydlig 6 svag ,4 5, måttlig 6 svag allmänt allmänt

39 33 Bottenfauna i Kalmar län 28 ARTLISTA Provpunkt BF 67, Bäck från Skepen, Skeppetånga Provt.datum Provtagningskvalitet 89 Delprov ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,2 Eiseniella tetraedra ,1 IGLAR Hirudinea 3 Helobdella stagnalis , MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,5 Sphaerium sp ,1 VATTENKVALSTER Hydracarina ,1 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Heptagenia sulphurea ,6 Leptophlebia marginata , Baetis niger ,3 Baetis rhodani ,5 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Nemoura avicularis ,2 Nemoura sp ,2 Leuctra hippopus ,8 Isoperla difformis ,9 Isoperla grammatica , Isoperla sp ,3 TROLLSLÄNDOR Odonata Onychogomphus forcipatus ,3 SKALBAGGAR Coleoptera Oulimnius tuberculatus ,1 Oulimnius sp ,7 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila ,2 Rhyacophila sp , Neureclipsis bimaculata , Polycentropus flavomaculatus ,1 Polycentropus irroratus ,6 Hydropsyche angustipennis ,2 Hydropsyche siltalai ,2 Hydroptilidae 1 1, Ithytrichia sp , Limnephilidae ,1 Limnephilus sp , TVÅVINGAR Diptera Eloeophila sp ,1 Simuliidae ,3 Chironomidae ,8 Ceratopogonidae , Muscidae ,1 Limnophora sp ,2 ANTAL TAXA exkl sökprov) 29 ANTAL TAXA inkl sökprov) 29 INDIVIDANTAL Individantal/m 2 325

40 Bottenfauna i Kalmar län Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: VIRÅN Virån, Åkroken BF16 Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: naturligt Lokal lämplig för provtagning: måttlig - för stora block Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Koordinater x: y: Kommun: Oskarshamn Läge: 1 km nedströms Storyttern - 1 m uppstr vägbro Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning Naturvårdsverket 23) Provtagning: Torbjörn Davidsson Antal prov: 5 Tid/prov s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd normalt 1 m): 2 m Vattenhastighet -3): 2 Lokalens bredd provyta, uppsk): 5 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd våtyta): 2 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup provyta):,4 m Färg: färgat Lokalens maxdjup provyta:),9 m Vattentemperatur: 11,4 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: 1 Finsediment: Överv.veg: Grovdetritus: D1 2 Sand: 1 Flytbladsveg: Fin död ved: D2 2 Grus: 1 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: 2 Rosettväxter: Utfällningar: D3 1 Grov sten: D3 2 Mossor: D1 1 fontinalis Fina block: D2 2 Makroalger: Grova block: D1 3 Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: vegetation,löv,lugnv Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: D1 3 Gräs/äng: Träd: D1 al ek Barrskog: Hed: Buskar: Blandskog: Hällmark: Gräs/halvgräs: D2 carex Kalhygge: Blockmark: Annan veg: Våtmark: Artif mark: Övrigt: Åker: Beskuggning -3): 3 Dom. markanvändning: Tätortsmiljö: Nej Bedömning av prov från Allmänt Försurningspåverkan: Föroreningspåverkan: obetydlig obetydlig Artantal: mycket högt Kriteriepoäng max 14): 1p Indikatorgrupper, renvatten: Individtäthet: måttlig Virvelmaskar Antal taxa: 2p 3 bäcksländesläkten Shannonindex: högt Försurn.känslig sländart: 3p 4 dagsländefamiljer ASPT-index: måttligt 4 familjer husbyggare Gammarus: - EPT-index: högt Elodes, Rhyacophila, Limnius volckmari Bäckbaggar: 1p Surhetsindex: högt Iglar: 1p Indikatorgrupper, smutsvatten: DFI-index: mycket högt >1 Oligochaeta Musslor: 1p Helobdella stagnalis, Asellus aquaticus, Dominerande taxa: Snäckor: - Erpobdella, Sphaerium Chironomidae, 39% B/P index: 2p Asellus aquaticus, 16% Oligochaeta övriga, 7% Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn se förklaringar under Metodik) Naturvärde: högt Kriteriepoäng - totalt: 6p Ovanliga arter: Ceraclea annulicornis, 3p Övriga kriterier: Antal taxa: 3 poäng Kommentarer: Artantalet var mycket högt, det högsta antalet arter som uppnåddes vid någon lokal i undersökningarna 28. Alla viktiga djurgrupper noterades förutom snäckor. Dagsländor och nattsländor var artrika grupper med 7 resp 14 arter. Försurningskänsliga sländarter noterades som t ex dagsländesläktet Caenis och dagsländan Baetis muticus samt bland nattsländorna, Chimarra marginata, Cheumatopsyche lepida och Ceraclea annulicornis. Lokalen bedömdes därmed vara obetydligt försurningspåverkad. Föroreningskänsliga arter noterades både bland dag-, bäck- och nattsländor. Föroreningspåverkan bedömdes vara obetydlig. En ovanlig nattslända, Ceraclea annulicornis noterades. Naturvärdet bedömdes vara högt. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,4 5, obetydlig 7 obetydlig 6 högt

41 ARTLISTA Provpunkt BF 16, Virån, Åkroken 35 Bottenfauna i Kalmar län 28 Provt.datum Provtagningskvalitet 92 Delprov ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % VIRVELMASKAR obest Turbellaria Planaria torva ,1 Planaria-Dugesia ,5 Polycelis sp ,2 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,1 IGLAR Hirudinea 3 Helobdella stagnalis ,1 Erpobdella octoculata ,3 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,3 Sphaerium sp ,7 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,8 VATTENKVALSTER Hydracarina ,1 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Caenis horaria ,1 Caenis luctuosa ,1 Heptagenia sulphurea ,1 Leptophlebia marginata ,1 Leptophlebia sp ,1 Baetis digitatus ,9 Baetis muticus ,7 Baetis rhodani ,1 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Protonemura meyeri ,1 Nemoura avicularis ,7 Isoperla difformis ,3 Isoperla sp ,9 TROLLSLÄNDOR Odonata Gomphus vulgatissimus ,1 Onychogomphus forcipatus ,7 Corduliidae ,1 SKINNBAGGAR Heteroptera Aquarius najas X SKALBAGGAR Coleoptera Orectochilus villosus ,3 Elodes sp X Limnius volckmari ,3 Oulimnius sp ,1 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila ,4 Rhyacophila sp ,1 Chimarra marginata ,8 Polycentropodidae ,3 Neureclipsis bimaculata ,2 Polycentropus flavomaculatus ,1 Polycentropus irroratus ,5 Cheumatopsyche lepida ,6 Hydropsyche pellucidula ,3 Hydropsyche siltalai ,7 Hydroptilidae 1 1,1 Lepidostoma hirtum ,9 Limnephilidae ,1 Athripsodes sp ,1 Ceraclea annulicornis ,1 Setodes argentipunctellus ,3 TVÅVINGAR Diptera Tipula sp. 1 1,1 Simuliidae ,5 Chironomidae ,5 Ceratopogonidae ,2 ANTAL TAXA exkl sökprov) 44 ANTAL TAXA inkl sökprov) 46 INDIVIDANTAL Individantal/m 2 154

42 Bottenfauna i Kalmar län Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: VIRÅN Storyttern, sydöstra BF161 Provdatum: Koordinater x: y: Kommun: Oskarshamn Lokaltyp: Sjö Naturligt/grävt: naturligt Läge: 1 km öster om Fårbo - i viken där stigen mynnar Lokal lämplig för provtagning: bra - mycket grovdetritus på lokalen Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning Naturvårdsverket 23) Provtagning: Torbjörn Davidsson Antal prov: 5 Tid/prov s): 2 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet -3): Lokalens bredd provyta, uppsk): 2 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd våtyta): Grumlighet: klart Lokalens medeldjup provyta):,3 m Färg: klart Lokalens maxdjup provyta:),6 m Vattentemperatur: 12,2 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: D3 1 Finsediment: Överv.veg: Grovdetritus: D1 2 Sand: 1 Flytbladsveg: Fin död ved: D2 1 Grus: D3 2 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D1 3 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D2 2 Mossor: Fina block: 1 Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: löv,grovdetr,näckros Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: D1 3 Gräs/äng: Träd: D1 ek björk Barrskog: Hed: Buskar: D2 salix Blandskog: Hällmark: Gräs/halvgräs: D3 starr Kalhygge: Blockmark: D2 Annan veg: Våtmark: Artif mark: Övrigt: Åker: Beskuggning -3): 2 Dom. markanvändning: Tätortsmiljö: Nej Bedömning av prov från Allmänt Försurningspåverkan: Föroreningspåverkan: obetydlig Artantal: måttligt Kriteriepoäng max 14): 9p Indikatorgrupper, renvatten: Individtäthet: måttlig Virvelmaskar Antal taxa: 1p 4 dagsländefamiljer Shannonindex: mycket högt Försurn.känslig sländart: 3p 3 familjer husbyggare ASPT-index: måttligt EPT-index: måttligt Gammarus: - Indikatorgrupper, smutsvatten: Bäckbaggar: 1p >1 Oligochaeta Surhetsindex: mycket högt Iglar: 1p Helobdella stagnalis, Asellus aquaticus, DFI-index: måttligt Erpobdella Musslor: - Dominerande taxa: Snäckor: 1p Heptagenia fuscogrisea, 25% B/P index: 2p Oligochaeta övriga, 17% Caenis horaria, 15% Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn se förklaringar under Metodik) Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: p Kommentarer: Artantalet var måttligt. Av de viktigare djurgrupperna saknades musslor. Det försurningskänsliga dagsländesläktet Caenis fanns rikligt representerat. Lokalen bedömdes därmed vara obetydligt påverkad av försurning. Flera renvattenkrävande arter förekom. Även föroreningståliga grupper fanns rikligt som glattmaskar Oligochaeta) och sötvattensgråsugga Asellus aquaticus). Detta är inte anmärkningsvärt då det ofta finns rikligt med organiskt material på sjölitoralers botten. Inga rödlistade eller ovanliga arter noterades. Naturvärdet bedömdes vara allmänt. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,4 5, obetydlig 4 allmänt