1 Administrativa uppgifter 1. 2 Verksamhetens omfattning och utformning Bakgrund och syfte Lokalisering 2. 3 Tidigare tillstånd 3

Transkript

1

2 Innehållsförteckning 1 Administrativa uppgifter 1 2 Verksamhetens omfattning och utformning Bakgrund och syfte Lokalisering 2 3 Tidigare tillstånd 3 4 Befintlig vattenledning 4 5 Ny dricksvattenledning 5 6 Bottenförhållanden vid studerade landanslutningar/ledningsstråk 5 7 Planförhållanden Vattentäkt skyddsområde 9 8 Hydrologi Avrinningsområde Reglering 10 9 Kulturmiljö Utförda inventeringar och undersökningar Limnisk flora och fauna Fiskfauna Kräftor och stormusslor Bottenfauna Makrofyter Förutsedd miljöpåverkan Möjliga skadereducerande åtgärder Förslag till innehållsförteckning i miljökonsekvensbeskrivning (MKB) 16 ra01s Härryda kommun \\fsgot006\projekt\1314\ _härryda kommun, sjöledning\000\19 original\samråd\samrådsunderlag doc

3 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: Postadress: Härryda kommun Mölnlycke Telefon: Organisationsnummer: Kontaktperson: Thord Lundin Tel kontaktperson: kontaktperson: Konsult: Jurist: Berört län: Berörd kommun: Berörda fastigheter: SWECO Environment AB, Göteborg Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist AB Västra Götalands Län Härryda kommun Under utredning Berörda fastighetsägare: Under utredning ra01s Härryda kommun (16) \\fsgot006\projekt\1314\ _härryda kommun, sjöledning\000\19 original\samråd\samrådsunderlag doc

4 2 Verksamhetens omfattning och utformning 2.1 Bakgrund och syfte Landvetter samhälle och Landvetter flygplats försörjs idag med dricksvatten från Finnsjöns vattenverk i Mölnlycke genom en ledning som delvis är sjöförlagd och som ligger på botten av Landvettersjön. Ett eventuellt ledningsbrott i den sjöförlagda delen av ledningen kan innebära stora konsekvenser för samhället och flygplatsen eftersom inga alternativa system för dricksvattenförsörjning finns. Med anledning av detta och att den befintliga ledningen är ca 35 år gammal avser nu Härryda kommun att öka driftssäkerheten och säkerställa dricksvattenförsörjningen genom att förlägga en ytterligare dricksvattenledning i Landvettersjön. På detta sätt säkerställs försörjningen genom två ledningar. Vattenverksamheter i form av nedläggning eller byte av kabel, rör eller ledning i ett vattenområde omfattas normalt av anmälningsplikt enligt förordningen (1998:1388) om vattenverksamhet och anmälan görs till Länsstyrelsen. För att erhålla ett juridiskt skydd av dricksvattenledningen, likartat den befintliga dricksvattenledningen, avser dock Härryda kommun att inge en frivillig tillståndsansökan enligt 11 kap. miljöbalken till Vänersborgs tingsrätt, miljödomstolen. Innan ansökan inges till miljödomstolen ska kommunen informera och samråda med länsstyrelsen och de enskilda som kan anses särskilt berörda för att ge dessa möjlighet att lämna synpunkter i ärendet. 2.2 Lokalisering ra01s Den nya dricksvattenledningen avses att förläggas i anslutning till befintlig dricksvattenledning i Landvettersjön, se Figur 1. Befintlig dricksvattenledningen går ut i Arketjärn strax sydost om Alhagsbron och vidare ut genom sundet mellan Arketjärn och Landvettersjön. Ledningen, som är viktsatt med betongelement, ligger mestadels ovan botten men på sina håll har den övertäckts med sediment. Ledningen passerar relativt nära udden vid Långenäs utmed sjöns södra strand och vidare ut mot sjöns mellersta delar innan den slutligen når land strax norr om Mölndalsåns mynning i Landvettersjön, nära samhället Landvetter. Den nya ledningen kommer sannolikt att förläggas på land från Arketjärns sydvästra strand och vidare utmed Långenäsvägen förbi sundet mellan Arketjärn och Landvettersjön för att därefter gå ut i viken strax öster Härryda kommun (16) \\fsgot006\projekt\1314\ _härryda kommun, sjöledning\000\19 original\samråd\samrådsunderlag doc

5 om Blåbärskullen. Ledningen kommer därefter att följa den befintliga ledningen fram till landanslutningen i sjöns östra del. Mölndalsån Arketjärn Befintlig dricksvattenledning Blåbärskullen Figur 1, Av figuren framgår ungefärligt läge på befintlig dricksvattenledning samt en möjlig ledningskorridor för den planerade ledningen. 3 Tidigare tillstånd Följande vattenverksamheter/-anläggningar är tillståndsgivna i Landvettersjön: ra01s Vänersborgs tingsrätt, Vattendomstolen, har genom dom VA 73/74, meddelad den 23 maj 1975, lämnat tillstånd för Härryda kommun att nedlägga en huvudvattenledning i sjön Gröen (Landvettersjön). Tillstånd för den i ärendet befintliga ledningen. Härryda kommun (16) \\fsgot006\projekt\1314\ _härryda kommun, sjöledning\000\19 original\samråd\samrådsunderlag doc

6 - Vänersborgs tingsrätt, Vattendomstolen, har genom dom VA 68/94, meddelad den 10 september 1994, lämnat tillstånd för Härryda kommun att nedlägga överföringsledningar för spillvatten i Landvettersjön (Arketjärn). - Vänersborgs tingsrätt, Miljödomstolen, har genom dom M , meddelad den 25 mars 2010, lämnat tillstånd för Härryda kommun att utföra vattenverksamhet i översvämningsbegränsande syfte utmed Mölndalsån i Landvetter och i Mölnlycke. Därtill erhölls tillstånd även för utrivning av befintlig bro (Alhagsbron) samt uppförande av ny Alhagsbro. - Vänersborgs tingsrätt, Miljödomstolen, har genom dom M , meddelad den 25 mars 2010, lämnat tillstånd för KB Myran 342 att utföra säkerhetshöjande åtgärder på och i anslutning till befintlig dammbyggnad vid Mölnlycke Fabriker. Föreslagen vattenverksamhet i form av nedläggning av ny dricksvattenledning förväntas inte beröra ovan tillståndsgivna vattenverksamheter. 4 Befintlig vattenledning Den sjöförlagda delen av befintlig vattenledning är ca 5 km och utgörs av en polyetenledning (PE) med ytterdiametern 400 mm. Ledningen lades ned 1975 och är således ca 35 år gammal. Enligt utförd dykarinspektion förefaller ledningen vara i gott skick och utan synliga skador. Ledningen ligger stabilt på botten utan frihäng och vikterna sitter fast och är i bra skick. Längs ca 50-70% av ledningssträckan i Landvettersjön ligger ledningen synlig på botten som utgörs av en mjuk lera, endast kortare sträckor ligger den helt under sedimentytan och endast övre delen av vikterna är inom dessa sträckor synliga. I västra delen av Landvettersjön, från Frökens udde och i riktning mot Arketjärn, utgörs botten huvudsakligen av en transportbotten bestående av sand/sten och ledningen ligger här huvudsakligen väl synlig. I sundet mellan Arketjärn och Landvettersjön ligger ledningen däremot delvis inbäddad i bottensedimenten. ra01s Härryda kommun (16) \\fsgot006\projekt\1314\ _härryda kommun, sjöledning\000\19 original\samråd\samrådsunderlag doc

7 5 Ny dricksvattenledning Den nya ledningen kommer att ha samma dimension som den befintliga, dvs ytterdiametern 400 mm. Livslängden på ledningen beräknas till ca 50 år. Ledningen avses preliminärt att förläggas parallellt med och ca 10 m söder om den befintliga ledningen. Den totala längden på ledningen mellan landanslutningarna uppgår som mest till ca 4,7 km beroende på var man slutligen väljer att gå ut med ledningen i sjöns västra del. Till skillnad mot den befintliga ledningen som går ut i Arketjärn kommer den nya ledningen sannolikt att gå ut i viken strax öster om Blåbärskullen men även andra landanslutningslokaler har dock studerats i västra delen av Landvettersjön. Beroende på hur markförhållanden ser ut på land kan det dock även bli aktuellt att förlägga en kortare del av ledningen i Arketjärn, se vidare under kap 6. Vid samtliga landanslutningar erfordras att vattenledningen grävs eller borras ut till ca 2 á 3 m vattendjup. 6 Bottenförhållanden vid studerade landanslutningar/ledningsstråk För närvarande studeras fyra olika landanslutningar/ledningsstråk, tre i västra delen av Landvettersjön och en i östra delen, se Figur a 1 b ra01s Figur 2, Alternativa landanslutningslokaler. Härryda kommun (16) \\fsgot006\projekt\1314\ _härryda kommun, sjöledning\000\19 original\samråd\samrådsunderlag doc

8 Lokal 1 a utgörs av en grund botten längs den södra stranden av Arketjärn. Lokalen är vegetationsrik med förekomst av främst övervattens- och flytbladsvegetation. Enstaka träbryggor förekommer. Botten består av lerblandad gyttja med inslag av grovdetritus och dy. Vattendjupet uppgår som mest till ca 2,5 m. Lokal 1 b utgör markområdet mellan Långenäsvägen och Arketjärn. Inom kort avses en pilotborrning utföras längs sträckan i syfte att undersöka möjligheten till att förlägga ledningen genom styrd borrning fram till lokal 2 och 3. Lokal 2 utgörs av en grund vik strax öster om Blåbärskullen. Lokalen är relativt vegetationsrik med förekomst av främst övervattensvegetation. Botten består av lerblandad gyttja med inslag av grovdetritus och dy. I denna vik har bottensondering utförts ifrån land och ut till befintlig vattenledning på ca 2 m vattendjup. Sondering har utförts av dykare som med hjälp av ett ca 2 m långt armeringsjärn fört ner stången i bottensedimenten. I samtliga sonderingspunkter från land och ut till befintlig ledning har hela stången kunnat föras ner i sedimenten. Risken för att påträffa ytligt berg eller block inom denna sträcka bedöms därför som låg. Lokal 3 utgörs av en grund vik som sommartid nyttjas som badplats (Frökens udde) med två bryggor samt ett hopptorn. Lokalen är måttligt vegetationsrik och botten består huvudsakligen av sand eller sand med överlagrad findetritus. Lokal 4 utgörs av en långgrund strand strax norr om Mölndalsåns mynning. Lokalen är måttligt vegetationsrik och botten utgörs huvudsakligen av sand förutom i södra delen av lokalen där inslag av finsediment och dy förekommer. Även i denna lokal har bottensondering utförts ifrån land och ca 45 m ut. Sondering har utförts av dykare som med hjälp av ett ca 2 m långt armeringsjärn fört ner stången i bottensedimenten. I samtliga sonderingspunkter från land och ca 45 m ut, med undantag av strandkant där botten utgörs av packad sand, har hela stången kunnat föras ner i sedimenten. Vattendjupet varierar mellan 0 och 4 m inom detta område, därefter faller botten av ner mot ca 11 m vattenjup. Risken för att påträffa ytligt berg eller block inom denna sträcka bedöms även här som låg. ra01s Härryda kommun (16) \\fsgot006\projekt\1314\ _härryda kommun, sjöledning\000\19 original\samråd\samrådsunderlag doc

9 7 Planförhållanden Arbetet med en ny översiktsplan (2011) för kommunen pågår. Enligt samrådshandlingen omfattas Landvettersjön inte av några riksintressen med avseende på kulturvård, naturvård eller friluftsliv. Ej heller förekommer naturreservat eller biotopskydd inom berört vattenområde. I kommunens vattenförsörjningsplan, antagen av kommunfullmäktige, , ges rekommendationer till översiktsplanen om hur vattenförsörjningen inom kommunen skall tryggas framöver. Bland annat genom dubblering av huvudledning från Finnsjön för ökad säkerheten i distributionen av dricksvatten vid ledningsbrott till Mölnlycke, Landvetter, Härryda och Landvetterflygplats. Strandskydd gäller för stora delar av Landvettersjön, se Figur 3. Järnväg Strandskydd Vattenskyddsområde Figur 3, Strandskyddsområde. Järnvägen Kust till kustbanan, längs Mölndalsåns södra dalgång, är ett utpekat riksintresse för kommunikation. ra01s Samtliga landanslutningar ligger inom planlagd mark. Landanslutningarna i Mölnlycke berör Byggnadsplan, B-1, laga kraft Härryda kommun (16) \\fsgot006\projekt\1314\ _härryda kommun, sjöledning\000\19 original\samråd\samrådsunderlag doc

10 , se Figur 4. Enligt byggnadsplanen får aktuellt vattenområde i anslutning till Landvettersjön inte utfyllas eller överbyggas i annan mån än som kan medgivas för uppförande av mindre bryggor, badhus, båthus eller dylikt. Ledningsstråk Figur 4, Planlagd mark Landanslutningar i västra delen av Landvettersjön/Arketjärn Landfästet i Landvetter berör Stadsplan, S-43, laga kraft , se Figur 5. Enligt stadsplanen får aktuellt vattenområde inte utfyllas eller överbyggas i annan mån än som erfordras för gångbroar. Berört markområde anges som allmän plats, parkmark. ra01s Härryda kommun (16) \\fsgot006\projekt\1314\ _härryda kommun, sjöledning\000\19 original\samråd\samrådsunderlag doc

11 Ny ledning Figur 5, Planlagd mark - Landanslutning i östra delen av Landvettersjön. Övriga delar av ledningen förläggs utanför planlagd mark. 7.1 Vattentäkt skyddsområde Gränsen för skyddsområdet kring Mölndals kommuns vattentäkt och Göteborgs kommuns reservvattentäkt, Rådasjön, går vid Alhagsbron uppströms dammbyggnaden vid Mölnlycke Fabriker. I den nya översiktsplanen 2011 (samrådshandling) har dock gränsen för skyddsområdet flyttats nedströms till Mölndalsåns utlopp i Rådasjön. Inom skyddsområdet gäller speciella föreskrifter för att hålla en god vattenkvalitet och att minimera föroreningsbelastningen på Rådasjön. 8 Hydrologi 8.1 Avrinningsområde Mölndalsån rinner upp i Nedsjöarna öster om Hindås och rinner i västlig riktning genom samhällena Härryda, Landvetter, Mölnlycke och fram till Mölndal samt vidare norrut genom centrala Göteborg, där den förgrenar sig i två utlopp till Göta älv. ra01s Åsystemet innehåller ett stort antal sjöar som samtliga är reglerade för ursprungligen vattenkrafts- och fabrikationsvattenändamål, men även råvattenförsörjning för Mölndals Stad. Under senare tid har även Härryda kommun (16) \\fsgot006\projekt\1314\ _härryda kommun, sjöledning\000\19 original\samråd\samrådsunderlag doc

12 reservvattenförsörjningen för Göteborgs Stad tillkommit. Samtliga sjöar regleras efter gällande vattendomar, förutom Landvettersjön, som regleras enligt hävd. Avrinningsområdet vid Landvettersjöns utlopp är enligt SMHI 176 km 2, varav ca 90 km 2 oreglerad och praktiskt taget sjölöst eget avrinningsområde. Av det egna tillrinningsområdet kommer 18 km 2 från mindre bäckar och resterande genom Mölndalsån. 8.2 Reglering Det finns ingen äldre vattendom som anger regleringsgränser utan regleringen av Landvettersjön har skett enligt hävd mellan nivåerna ca +64,90 (dämningsgräns, DG) och +64,49 (sänkningsgräns, SG) uttryckt i Göteborgs lokala höjdsystem. Denna hävdvunna reglering har fastställts i dom i mål nr M Av villkoren i domen framgår följande: Villkor 2 Regleringen av Landvettersjön ska även framgent ske vid befintlig dammbyggnad på fastigheten Härryda Mölnlycke 1:1 mellan de hävdvunna nivåerna +64,90 (dämningsgräns) och +64,49 (sänkningsgräns), mätt med en av strömningen opåverkad pegel placerad i Arketjärn. Villkor 3 Vid höga vattenflöden i Mölndalsån får tappningen genom dammen, oaktat vad som anges ovan, regleras med hänsyn till den hydrauliska kapaciteten i befintliga vattenvägar i syfte att undvika skador på fastigheten samt anpassas så att översvämningsskador så långt som möjligt undviks såväl uppströms som nedströms Mölnlycke Fabriker. Landvettersjön får under en högflödesperiod följt av ett mycket kraftigt dygnsregn en mycket snabb vattenståndshöjning. Detta har gett sjön dess gamla namn, Gröen (sjön gror), se exempel från översvämningen i december 2006, se Figur 6. ra01s Härryda kommun (16) \\fsgot006\projekt\1314\ _härryda kommun, sjöledning\000\19 original\samråd\samrådsunderlag doc

13 Vattenstånd i sjöarna, dec 2006,sjöar, relaterat till dämningsgräns Vattenstånd, dec 2006 Höjd (cm) 120 Nedsjöarna 100 Stensjön Landvettersjön Datum Figur 6, Vattenståndet i sjöarna, dec 2006, relaterat till dämningsgräns. 9 Kulturmiljö Av Riksantikvarieämbetets sökbara databas över fornlämningar i Sverige, framgår att två fornlämningar finns i anslutning till studerade landanslutningar på Mölnlyckesidan. En av fornlämningarna finns i Arketjärn och den andra vid Frökens udde i Landvettersjön, se Figur 7. Det kan dock finnas ytterligare fornlämningar inom berört vattenområde som ej redovisas i den publika versionen av databasen. RAÄ-nummer Råda 40:1 Lämningstyp: Fyndplats Antikvarisk bedömning: Övrig kulturhistorisk lämning Kategori: Boplatser och visten. Övriga lämningstyper ra01s RAÄ-nummer Råda 44:1 Lämningstyp: Plats med tradition Antikvarisk bedömning: övrig kulturhistorisk lämning Kategori: Kult, offer och folktro, Övriga lämningstyper Figur 7, Fornlämningar i anslutning till studerade landanslutningar. 11 (16) Härryda kommun \\fsgot006\projekt\1314\ _härryda kommun, sjöledning\000\19 original\samråd\samrådsunderlag doc 24

14 10 Utförda inventeringar och undersökningar Härryda kommun har inför kommande tillståndsansökan låtit utföra följande inventeringar och undersökningar inom berört vattenområde: 1. Inventering av bottenfauna och makrofyter i Landvettersjön,, , Bilaga Bedömning av botten i Landvettersjön, FROG Marine Service AB, Inspektion av vattenledning i Landvettersjön, FROG Marine Service AB, Bottensondering för ny vattenledning i Landvettersjön, FROG Marine Service AB, Inventering av bottenfauna och makrofyter har utförts på fyra strandnära lokaler, dvs i anslutning till de landanslutningar som studerats för den planerade vattenledningen, se Figur Figur 8, Inventerade lokaler i Arketjärn och i Landvettersjön. Tidigare utförd inventering avseende limnisk miljö i närområdet: Mölndalsån vid Gröens utlopp Inventering och bedömning av naturvärden (, ) ra01s (16) Härryda kommun \\fsgot006\projekt\1314\ _härryda kommun, sjöledning\000\19 original\samråd\samrådsunderlag doc

15 11 Limnisk flora och fauna 11.1 Fiskfauna I Landvettersjön förekommer ett bestånd av uppströmslekande insjööring. Dess lekplatser finns i Mölndalsån upp till Bugärde kraftstation som utgör ett definitivt vandringshinder, ca 10 km uppströms Landvettersjön. Andra förekommande fiskarter i Landvettersjön, enligt Fiskeriverkets databas för sjöprovfiske (provfiske 1987), är abborre, gädda, gers, lake, mört, nors och siklöja Kräftor och stormusslor I Landvettersjön och i Mölndalsån har det tidigare funnits bestånd av flodkräfta. Denna har numera försvunnit, åtminstone i Landvettersjön, till följd av kräftpest som sannolikt spritts via signalkräftor som olagligt satts ut i vattensystemet. I Landvettersjön förekommer med stor sannolikhet numera enbart signalkräfta. Eftersök av kräftor och stormusslor har tidigare utförts i sundet mellan Arketjärn och Landvettersjön samt i Mölndalsån i Landvetter (Medins Biologi AB, 2008/2009). Vid eftersöken påträffades inga flodkräftor eller stormusslor, däremot förekom signalkräftor vid båda lokalerna. Rikligt med bohålor noterades i sundet mellan Arketjärn och Landvettersjön. I samband med nu genomförda inventering noterades endast 1 signalkräfta (lokal 3). Inga stormusslor noterades vid provtagningslokalerna Bottenfauna ra01s Bottenfaunan vid de inventerade lokalerna (lokal 1-4) var artrik och dominerades av dagsländor och fjädermygglarver. Flera eutrofieringsoch försurningskänsliga arter noterades, vilket visar på obetydlig påverkan med avseende på eutrofiering och försurning och samtliga lokaler bedömdes ha hög ekologisk status. Inga rödlistade eller enligt artskyddsförordningen värnade arter påträffades vid inventeringen. Vid lokal 2 och 3 påträffades dock den för södra Sverige något ovanliga bäcksländan Nemurella pictetii. 13 (16) Härryda kommun \\fsgot006\projekt\1314\ _härryda kommun, sjöledning\000\19 original\samråd\samrådsunderlag doc

16 Sammantaget bedömdes bottenfaunan vid de fyra lokalerna ha måttliga naturvärden Makrofyter Vattenvegetationen var måttligt artrik vid provtagningslokalerna. Flytblads- och långskottsvegetationens artsammansättning visar på liten påverkan av näringsämnen. Totalt påträffades 17 arter makrofyter vid de inventerade lokalerna. Samtliga är allmänt till mindre allmänt förekommande i näringsfattiga till måttligt näringsrika vatten i södra Sverige. Vid lokal 4 påträffades matt-/glansslinke som är mindre allmänt förekommande i regionen men har tidigare påträffats i Mölndalsån strax uppströms Landvettersjön. Sammantaget bedöms de undersökta lokalerna i Landvettersjön uppvisa måttligt stora naturvärden med avseende på makrofyter. Inga rödlistade eller enligt artskyddsförordningen värnade arter påträffades. 12 Förutsedd miljöpåverkan De direkta konsekvenserna av den sjöförlagda ledningen på den limniska miljön förväntas sammantaget bli små. Temporär störning på den limniska floran och faunan uppstår främst i anslutning till grundområdena under anläggningskedet. ra01s Beroende på hur anslutning till land sker uppkommer olika påverkan på grundbottnarna. Nerschaktning av ledningarna medelst grävning ut till ett vattendjup på 2-3 meter ger en temporär och tämligen måttlig grumling av vattenmassan, men som framförallt under sommartid kan medföra störning inom berörda grundområden. All flora och fauna längs ledningsgraven kan förväntas bli utplånad, vilket även gäller den flora och fauna som begravs vid sidan av ledningsgraven där schaktmassorna tillfälligt måste läggas upp. Schaktarbeten bör framförallt inte utföras under sommarhalvåret med hänsyn till såväl flora/fauna som friluftsliv. Om återfyllningen av schakten ej göres jämn med omgivande bottenyta kan de fördjupningar som eventuellt bildats kvarstå under många år. I dessa ansamlas organiskt material, vilket kan medföra reducerade förhållanden vid botten. Detta gäller framförallt 14 (16) Härryda kommun \\fsgot006\projekt\1314\ _härryda kommun, sjöledning\000\19 original\samråd\samrådsunderlag doc

17 landanslutningarna i västra delen av sjön som ej är lika vind- och vågexponerade som östra delen av sjön. Om markförhållandena tillåter finns möjlighet att genom styrd borrning förlägga ledningen ut till det vattendjup där ledningen kan läggas ovanpå botten. Genom denna metod kan risken för negativ påverkan på flora och faunan inom grundområdena i princip undvikas. Utlanseringen av ledningen, dvs när den luftfyllda ledningen dras ut i vattnet, förväntas medföra en mycket begränsad påverka på vattenmiljön. Ledningen kommer i driftsskedet inte att medföra någon negativ påverkan på sjöns fiskbestånd och fiskets bedrivande. Vid ledningen samt kring vikterna kan fisk finna skydd och signalkräftor gräva sina bohålor. I detta avseende får ledningarna en positiv inverkan då mångformigheten ökar där bottnen över de djupare delarna annars utgörs av en monoton ackumulationsbotten. Genom den nya ledningen säkerställs dricksvattenförsörjningen till Landvetter samhälle samt till flygplatsen. 13 Möjliga skadereducerande åtgärder För att minska risken att vikterna förorsakar skada på fiskeredskap, kan vikter med rundade hörn användas. Vid landanslutningarna bör styrd borrning övervägas om markförhållandena så medger. Därigenom kan påverkan på de grunda områdena så långt som möjligt minimeras. ra01s Schaktarbeten i vatten i anslutning till landanslutningarna bör av hänsyn till friluftslivet (bad) och den limniska miljön undvikas under sommarhalvåret. 15 (16) Härryda kommun \\fsgot006\projekt\1314\ _härryda kommun, sjöledning\000\19 original\samråd\samrådsunderlag doc

18 Förslag till innehållsförteckning i miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Sammanfattning Administrativa uppgifter Bakgrund och syfte Tidigare tillstånd Verksamhetens omfattning och utformning Befintliga förhållanden och förutsättningar Studerade alternativ - Landanslutningar Huvudalternativ - Landanslutningar Förutsedda konsekvenser under anläggningsskedet Grumling och partikelspridning Flora och fauna Fisk Kräftor och stormusslor Friluftsliv 10 Förutsedda konsekvenser i driftsskedet Flora och fauna Fisk Kräftor och stormusslor Friluftsliv Förslag på skadeförebyggande åtgärder Samråd Samlad bedömning Bilagor ra01s (16) Härryda kommun \\fsgot006\projekt\1314\ _härryda kommun, sjöledning\000\19 original\samråd\samrådsunderlag doc

19 Bilaga 1

20 Inventeringar av bottenfauna och makrofyter i Landvettersjön Ingemar Abrahamsson Alf Engdahl Robert Rådén Företagsvägen 2, Mölnlycke Tel Fax Org. Nr

21 Projektnummer Kund 2091 Härryda kommun Version Datum Titel Inventeringar av bottenfauna och makrofyter i Landvettersjön Författare Ingemar Abrahamsson, Alf Engdahl, Robert Rådén Framsidefoto: Landvettersjön (lokal 4), oktober 2010 ( ).

22 Innehållsförteckning 1. Inledning Metodik Inventering och provtagning Utvärdering Resultat och diskussion Lokal Lokal Lokal Lokal Samlad bedömning Referenser Bilaga 1. Resultatsidor bottenfauna Bilaga 2. Artförteckningar bottenfauna Bilaga 3. Fältprotokoll bottenfauna Bilaga 4. Resultat makrofyter

23 1. Inledning Föreliggande rapport har tillkommit på uppdrag av Härryda kommun i syfte att utgöra underlag för ansökan om vattenverksamhet vid fyra grunda områden i Landvettersjön. Rapporten behandlar resultaten från inventering av växter och evertebratfauna vid dessa fyra strandnära lokaler (figur 1 och 2). 2. Metodik 2.1 Inventering och provtagning Provtagningen av bottenfauna utfördes den 18 oktober Fyra lokaler undersöktes, tre i den västra delen av sjön och en i den östra delen (figur 1 och 2). En beskrivning av provplatserna vid provtillfället och en lägesangivelse finns sammanställt i lokalbeskrivningar i bilaga 3. Vid alla fyra lokalerna gjordes kvalitativa sökprov av botten och vegetation med hjälp av håv. Samtliga prov konserverades på plats i 95 % etanol till en slutlig koncentration av ca 70 %. Djuren sorterades ut på laboratoriet varefter de identifierades med hjälp av preparer- och ljusmikroskop. Nivån för artbestämningarna följde Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2008:1). Inventering av makrofyter (makroskopiska växter inklusive makroalger) och stormusslor utfördes vid de fyra lokalerna den 29 oktober Inventeringen gjordes till fots med vattenkikare på grunda bottnar (0-1 m) och genom tubdykning och krattning från båt på djupare bottnar (1-3 m). Observerade kärlväxter artbestämdes så långt möjligt. Nomenklaturen följer Mossberg m fl (1992). Figur 1. De inventerade delarna av Landvettersjön. Skala 1: Från gröna kartan på CD-rom. 4

24 Inventering av makrofyter och stormusslor av dykare vid lokal Utvärdering Utvärderingen av bottenfaunaun baseras på tolkningar av antalet funna arter, artsammansättning, påträffade indikatorarter samt de index som varit möjliga att beräkna, t ex EPT-index (antalet taxa av dag-, bäck- och nattsländor) och ASPT (Average Score Per Taxon). Utifrån detta underlag gjordes en expertbedömning där kända förhållanden på och kring lokalen tillsammans med erfarenheter från andra vattendrag i regionen beaktades. Klassningen av surhet sker i en femgradig skala: nära neutralt, måttligt surt, surt, mycket surt och extremt surt. Klassningen av eutrofiering och eventuell annan påverkan sker i en femgradig skala: hög status, god status, måttlig status, otillfredsställande status och dålig status. I rapporten bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar (Medin m fl 2009) kan man läsa om bottenfauna i allmänhet samt om de kriterier som använts för expertbedömningen av påverkan och bedömningen av naturvärden. Utvärderingen av makrofyter följde Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). Baserat på påträffade arter av hydrofyter (flytblads- och undervattensväxter) och dess indikatorvärden har värdet för TMI (trofiskt makrofytindex) beräknats. TMI används för att bedöma vattnets ekologiska status med avseende på näringsämnen i en femgradig skala: hög status, god status, måttlig status, otillfredsställande status och dålig status Figur 2. Inventerade grunda bottnar (lokal 1-4) med avseende på makrofyter och bottenfauna inklusive stormusslor i Landvettersjön. Skala 1:

25 3. Resultat och diskussion 3.1 Lokal 1 Lokalen utgörs av grund botten längs den södra stranden av Arketjärn, Landvettersjöns utloppvik (figur 2). Lokalen var vegetationsrik med förekomst av främst övervattensoch flytbladsvegetation. Enstaka träbryggor förekom. Bottnarna utgjordes av lerblandad gyttja med inslag av grovdetritus och dy. Bottenfaunasamhället var måttligt artrikt och dominerades av sävsländor och dagsländor (bilaga 1). Totalt påträffades 26 olika taxa, bland annat känsliga arter vilket visar på obetydlig påverkan med avseende på eutrofiering och försurning. Bottenfaunans sammansättning indikerade inte heller någon annan typ av påverkan och den ekologiska statusen bedömdes som hög. Inga stormusslor, rödlistade eller ovanlig arter påträffades och bottenfaunan bedömdes ha måttliga naturvärden. Vattenvegetationen var rikligt förekommande. Nio arter påträffades (bilaga 4). Strandnära förekom rikligt med vass och flaskstarr. På något djupare botten (0,5-1,5 m) dominerade en flytbladsvegetation bestående av gäddnate och gul näckros med inslag av långskottsvegetation i form av hårslinga, vattenpest och löktåg. Utanför flytbladsvegetationen, på ett djup av 1,5-2,5 m, påträffades sparsamt med nålsäv och långskottsvegetation. Samtliga påträffade arter är allmänt förekommande i näringsfattiga till måttligt näringsrika sjöar. Lokalen bedöms ha måttliga naturvärden med avseende på makrofyter. Lokal 1, Arketjärns södra strand, var vegetationsrik med mjukbotten. 3.2 Lokal 2 Lokalen utgörs av en grund vik strax öster om Landvettersjöns utlopp (figur 2). Lokalen var relativt vegetationsrik med förekomst av främst övervattensvegetation. Bottnarna utgjordes av lerblandad gyttja med inslag av grovdetritus och dy. Bottenfaunasamhället var artrikt och dominerades av dagsländor och fjädermygglarver (bilaga 1). Totalt påträffades 32 olika taxa, bland dessa en relativt stor andel sländarter. 6

26 Flera känsliga arter noterades, vilket visar på obetydlig påverkan med avseende på eutrofiering och försurning. Inte heller någon annan typ av påverkan kunde ses på bottenfaunasamhället och den ekologiska statusen bedömdes som hög. Inga fynd av stormusslor eller rödlistade arter gjordes, dock påträffades den för södra Sverige något ovanliga bäcksländan Nemurella pictetii. Sammantaget bedömdes bottenfaunan ha måttliga naturvärden. Vattenvegetationen var rikligt förekommande men relativt artfattig. Sju arter påträffades (bilaga 4). Strandnära förekom rikligt med vass. På något djupare botten (0,5-1,5 m) dominerade en flytbladsvegetation bestående av gul näckros och gäddnate med inslag av långskottsvegetation i form av igelknopp och hårslinga. Utanför flytbladsvegetationen, på ett djup av 1,5-3 m, påträffades sparsamt med klolånke och vattenpest. Samtliga påträffade arter utom klolånke är allmänt förekommande i näringsfattiga till måttligt näringsrika sjöar. Klolånke får anses som mindre allmänt förekommande i regionen. Arten har tidigare påträffats i Mölndalsån strax uppströms Landvettersjön (Abrahamsson & Henricsson 2009). Lokalen bedöms ha måttliga naturvärden med avseende på makrofyter. Lokal 2 var en vassrik vik med mjukbotten. 3.3 Lokal 3 Lokalen utgörs av grund vik strax öster om Landvettersjöns utlopp (figur 2). Lokalen var måttligt vegetationsrik. Bottnarna utgjordes av sand eller sand med överlagrad findetritus. Två badbryggor och ett hopptorn fanns på lokalen. Bottenfaunasamhället var artrikt och dominerades av dagsländor (bilaga 1). Totalt påträffades 34 olika taxa, varav en relativt stor andel sländarter. Flera känsliga arter noterades, vilket visar på obetydlig påverkan med avseende på eutrofiering och försurning. Bottenfaunans sammansättning indikerade inte heller någon annan typ av påverkan och den ekologiska statusen bedömdes som hög. Inga fynd av stormusslor eller rödlistade arter gjordes. Dock påträffades, liksom på lokal 2, den för södra Sverige något ovanliga 7

27 bäcksländan Nemurella pictetii. Sammantaget bedömdes bottenfaunan ha måttliga naturvärden. Övervattens- och flytbladsvegetation var sparsamt förekommande. Däremot förekom rikligt med kortskottsvegetationen utom i direkt anslutning till badstranden. Tio arter påträffades (bilaga 4). Strandnära förekom sparsamt med flaskstarr. På något djupare bottnar (0,5-3 m) dominerade en kortskottsvegetation bestående av strandpryl, notblomster och styvt braxengräs med inslag av långskottsvegetation i form av löktåg och hårslinga och klolånke. Samtliga påträffade arter utom klolånke är allmänt förekommande i näringsfattiga till måttligt näringsrika sjöar. Klolånke får anses som mindre allmänt förekommande i regionen. Lokalen bedöms ha måttliga naturvärden med avseende på makrofyter. Lokal 3 utgjordes av en badstrand med övervägande sandig botten. 3.4 Lokal 4 Lokalen utgörs av en långgrund strand strax norr om Mölndalsåns mynning (figur 2). Lokalen var måttligt vegetationsrik. Bottnarna utgjordes huvudsakligen av sand förutom i söder där inslag av finsediment och dy förekom. Bottenfaunasamhället var artrikt och dominerades av fjädermygglarver och dagsländor (bilaga 1). Totalt påträffades 33 olika taxa, bland dessa flera känsliga arter vilket visar på obetydlig påverkan med avseende på eutrofiering och försurning. Inte heller någon annan typ av påverkan kunde ses på bottenfaunasamhället och den ekologiska statusen bedömdes som hög. Inga fynd av rödlistade eller ovanliga arter gjordes, ej heller av stormusslor, och bottenfaunan bedömdes ha måttliga naturvärden. Bottenfaunan inventerades både på den sandbotten som dominerade på lokalen och i den mer starrdominerade delen av stranden i söder. En sandig botten hyser i allmänhet ett lågt eller mycket lågt antal arter, varför huvuddelen av de påträffade arterna förekom vid de delar av stranden som domineras av övervattensvegetation. 8

28 Lokalen dominerades av kortskottsvegetation. 13 arter påträffades (bilaga 4). Strandnära förekom mindre bälten med vass och flaskstarr. På djupare bottnar (0,5-3 m) dominerade en kortskottsvegetation bestående av strandpryl, notblomster, styvt braxengräs och sylört med glesa inslag av långskottsvegetation i form av bl a hårslinga, vattenpest och matt-/glansslinke. Samtliga påträffade arter utom matt-/glansslinke är allmänt förekommande i näringsfattiga till måttligt näringsrika sjöar. Matt-/glansslinke får anses som mindre allmänt förekommande i regionen men har tidigare påträffats i Mölndalsån strax uppströms Landvettersjön (Abrahamsson & Henricsson 2009) och i Ståloppet nedströms Rådasjön (Abrahamsson & Engdahl 2010). De två arterna kan inte säkert särskiljas på vegetativa skott. Lokalen bedöms ha måttliga naturvärden med avseende på makrofyter. Lokal 4 utgjordes av en långgrund strand med sandbotten. 4. Samlad bedömning Bottenfaunan vid de provtagna lokalerna var artrik, möjligen med undantag av lokal 1 i Arketjärn. Påverkansgraden var obetydlig vid samtliga lokaler vilket medför att faunan bedöms ha hög ekologisk status. Vattenvegetationen var måttligt artrik. Flytblads- och långskottsvegetationens artsammansättning visar på liten påverkan av näringsämnen. Totalt påträffades 17 arter makrofyter vid de inventerade lokalerna. Samtliga är allmänt till mindre allmänt förekommande i näringsfattiga till måttligt näringsrika vatten i södra Sverige. Sammantaget bedöms Landvettersjön vid de undersökta lokalerna uppvisa måttligt stora naturvärden med avseende på makrofyter och bottenfauna. Inga rödlistade eller enligt artskyddsförordningen värnade arter påträffades. 9

29 5. Referenser Abrahamsson, I. & Engdahl, A Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp förekomst av makrofyter, bottenfauna och fisk samt bedömningar av påverkan och naturvärden.. Abrahamsson, I. & Henricsson, A Inventering av vattenväxter, akvatisk fauna och trädlevande lavar i anslutning till Mölndalsån vid landvetter. Medins Biologi AB. Artdatabanken Uppgifter från artdatabankens hemsida ( Medin M., Ericsson U., Liungman M., Henricsson A., Boström A. & Rådén R Bedömningsgrunder för bottenfauna. Hur klassar och bedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag.. ( Mossberg, B., Stenberg, L. & Ericsson, S Den nordiska floran. Wahlström & Widstrand. Naturvårdsverket, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket Undersokningstyp-Sotvatten/. SIS, Svensk Standard, SS-EN :1994, Water quality Methods for biological sampling - Guidance on handnet sampling of aquatic benthic macroinvertebrates (ISO 7828:1985). 10

30 Bilaga 1. Resultatsidor bottenfauna 11

31 1. Landvettersjön, Arketjärn Datum: Kommun: Härryda Koordinat: / Södra stranden i Arketjärnen Expertbedömning Surhetsklass Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Status/Klass Nära neutralt Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Totalantal taxa: 26 måttligt högt EPT-index: 10 lågt Rödlistade/ovanliga arter ASPT 5,74 måttligt högt Inga rödlistade eller ovanliga arter påträffades Bottenfaunan bedöms ha måttliga naturvärden. Bottenfaunasamhällets struktur Musslor Snäckor Tvåvingar Skalbaggar Skinnbaggar Antal taxa per djurgrupp Gråsuggor Sötvattenskvalster Trollsländor Dagsländor Nattsländor Sävsländor Kommentar Resultatet visade på en artrik bottenfauna med en förväntad artsammansättning. Proverna togs enbart som håvdrag i vegetation eftersom bottentypen inte var lämplig för sparkmetoden. Detta medför att antalet påträffade arter blir något lägre, vilket bland annat kan ses i ett lågt EPT-index. Flera indikatorarter påträffades dock som visar att varken försurning eller övergödning påverkat bottenfaunan negativt. Inte heller någon annan typ av påverkan kan ses på bottenfaunasamhället och den ekologiska statusen bedöms som hög. Inga rödlistade eller ovanliga arter påträffades och bottenfaunan bedöms sammantaget ha måttliga naturvärden. 12

32 2. Landvettersjön, Blåbärskullen öst Datum: Kommun: Härryda Koordinat: / I viken öster om Blåbärskullen Expertbedömning Surhetsklass Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Status/Klass Nära neutralt Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Totalantal taxa: 32 högt EPT-index: 21 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter ASPT 6,21 högt Nemurella pictetii 3 poäng Bottenfaunan bedöms ha måttliga naturvärden. Bottenfaunasamhällets struktur Musslor Tvåvingar Virvelmaskar Fåborst maskar Gråsuggor Sötvattenskvalster Trollsländor Skalbaggar Nattsländor Antal taxa per djurgrupp Dagsländor Sävsländor Bäcksländor Kommentar Resultatet visade på en artrik bottenfauna med en förväntad artsammansättning. Proverna togs både i vegetation och på intilliggande hårdbotten vilket bidrar till det höga artantalet. Detta kan bland annat ses i ett mycket högt EPT-index. Flera indikatorarter påträffades också som visar att varken försurning eller övergödning påverkat bottenfaunan negativt. Inte heller någon annan typ av påverkan kan ses på bottenfaunasamhället och den ekologiska statusen bedöms som hög. Inga fynd av rödlistade arter gjordes, men en i södra Sverige något ovanlig bäckslända påträffades. Bottenfaunan bedöms sammantaget ha måttliga naturvärden. 13

33 3. Landvettersjön, Frökens udde Datum: Kommun: Härryda Koordinat: / Vid badplatsen Expertbedömning Surhetsklass Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Status/Klass Nära neutralt Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Totalantal taxa: 34 högt EPT-index: 19 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter ASPT 6,12 högt Nemurella pictetii 3 poäng Bottenfaunan bedöms ha måttliga naturvärden. Bottenfaunasamhällets struktur Snäckor Tvåvingar Skalbaggar Skinnbaggar Musslor Virvelmaskar Djurgrupper Fåborstmaskar Iglar Gråsuggor Sötvattenskvalster Trollsländor Nattsländor Dagsländor Sävsländor Bäcksländor Kommentar Resultatet visade på en artrik bottenfauna med en förväntad artsammansättning. Proverna togs vid badplatsen och på intilliggande hårdbotten som kunde anses något mindre störd. Beräknade index var höga eller mycket höga och flera indikatorarter påträffades som visar att varken försurning eller övergödning påverkat bottenfaunan negativt. Inte heller någon annan typ av påverkan kan ses på bottenfaunasamhället och den ekologiska statusen bedöms som hög. Inga fynd av rödlistade arter gjordes, men en i södra Sverige något ovanlig bäckslända påträffades. Bottenfaunan bedöms sammantaget ha måttliga naturvärden. 14

34 4. Landvettersjön, Norr om inloppet Datum: Kommun: Härryda Koordinat: / I viken norr om Mölndalsåns inlopp Expertbedömning Surhetsklass Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Status/Klass Nära neutralt Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Totalantal taxa: 33 högt Rödlistade/ovanliga arter EPT-index: 13 måttligt högt Inga rödlistade eller ovanliga arter ASPT 5,38 måttligt högt påträffades. Bottenfaunan bedöms ha måttliga naturvärden. Bottenfaunasamhällets struktur Snäckor Tvåvingar Skalbaggar Skinnbaggar Musslor Antal taxa per djurgrupp Fåborstmaskar Iglar Gråsuggor Trollsländor Dagsländor Sävsländor Nattsländor Kommentar Resultatet visade på en artrik bottenfauna med en förväntad artsammansättning. Proverna togs både vid badplatsens sandstrand och i vegetationen i badplatsens södra del, vilket bidrog till det höga artantalet. En sandstrand hyser normalt ett lågt antal arter. Flera indikatorarter påträffades som visar att varken försurning eller övergödning påverkat bottenfaunan negativt. Inte heller någon annan typ av påverkan kan ses på bottenfaunasamhället och den ekologiska statusen bedöms som hög. Inga fynd av rödlistade eller ovanliga arter gjordes och bottenfaunan bedöms sammantaget ha måttliga naturvärden. 15

35 16

36 Bilaga 2. Artförteckningar bottenfauna 17

37 Förklaring till artlistor Det. = Ansvarig för artbestämning. Skattning i tre förekomstklasser av av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för försurning, funktionella tillhörighet och ekologiska grupp. De tre förekomstklasserna är: 1=enstaka förekomst, 2=måttlig förekomst och 3=riklig förekomst/dominant. Försurningskänslighet (Fk): 0 taxa vars toleransgräns är okänd 1 taxa som har visats klara ph < 4,5 2 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 4,5 3 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 5,0 4 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 5,5 5 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 6,2 Funktionell grupp (Fg): 0 ej känd 1 filtrerare 2 detritusätare 3 predatorer 4 skrapare 5 sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för eutrofiering 1 (Eg): 0 taxa vars känslighet är okänd 1 taxa som gynnas av kraftig eutrofiering 2 taxa som gynnas av måttlig eutrofiering 3 taxa som kan förekomma i både eu-, meso- och oligotrofa vatten 4 taxa som förekommer främst i oligotrofa vatten 5 taxa som förekommer endast i oligotrofa vatten Raritetskategori (Rk): RE Nationellt utdöd (Regionally Extinct) CR Akut Hotad (Critically Endangered) EN Starkt Hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Nära hotad (Near Threatened) DD Kunskapsbrist (Data Deficient) Ov Lokalt eller regionalt ovanlig 1 Värdet anger till viss del taxonets syrekrav och kan ibland vara missvisande som trofiindikator. 18

38 1. Landvettersjön, Arketjärn x: y: Det. Karin Johansson, Metod: Kvalitativt - ej ackrediterad metod ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 % ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,0 5,4 ACARI, sötvattenskvalster Acari ,0 2,7 ODONATA, trollsländor Coenagrion hastulatum - (Charpentier, 1825) ,0 2,7 Coenagrion sp. (pulchellum/puella) ,0 2,7 Coenagrionidae ,0 2,7 Erythromma najas - (Hansemann, 1823) ,0 2,7 Ischnura elegans - (Vander Linden, 1820) ,0 2,7 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 1758) ,0 2,7 Cloeon sp. (dipterum gr.) ,0 8,1 Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) ,0 2,7 Leptophlebia vespertina - (Linné, 1758) ,0 5,4 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis lutaria - (Linné, 1758) ,0 8,1 TRICHOPTERA, nattsländor Agrypnia varia - (Fabricius, 1793) ,0 2,7 Agrypnia sp ,0 2,7 Cyrnus flavidus - McLachlan, ,0 2,7 Glyphotaelius pellucidus - (Retzius, 1783) ,0 2,7 Holocentropus dubius - (Rambur, 1842) ,0 2,7 Limnephilidae ,0 2,7 Micropterna lateralis - (Stephens, 1834) ,0 2,7 Molannodes tinctus - (Zetterstedt, 1840) ,0 2,7 HEMIPTERA, skinnbaggar Notonecta glauca - Linné, ,0 2,7 Sigara sp ,0 2,7 COLEOPTERA, skalbaggar EElodes sp. Lv ,0 2,7 I Ilybius sp. Lv ,0 2,7 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,0 2,7 Chironomidae ,0 5,4 GASTROPODA, snäckor Gyraulus acronicus - (A. Ferussac, 1807) ,0 2,7 Radix sp. (balthica/labiata) ,0 2,7 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,0 5,4 SUMMA (antal individer): 37 37,0 100 SUMMA (antal taxa): 26 Totalantal taxa: 26 ASPT 5,74 EPT-index: 10 Danskt faunaindex: 4 19

39 2. Landvettersjön, Blåbärskullen öst x: y: Det. Anna Henricsson, Metod: Kvalitativt - ej ackrediterad metod ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) ,0 2,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,0 2,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,0 4,3 ACARI, sötvattenskvalster Acari ,0 2,1 ODONATA, trollsländor Coenagrionidae ,0 2,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 1758) ,0 4,3 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,0 4,3 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,0 2,1 Cloeon sp. (simile gr.) ,0 4,3 Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) ,0 4,3 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) ,0 6,4 Leptophlebia vespertina - (Linné, 1758) ,0 6,4 PLECOPTERA, bäcksländor NNemurella pictetii - Klapalék, Ov 1 Plecoptera 1,0 2,1 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis lutaria - (Linné, 1758) ,0 2,1 TRICHOPTERA, nattsländor Agrypnia sp ,0 2,1 Cyrnus flavidus - McLachlan, ,0 2,1 Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) ,0 2,1 Ecnomus tenellus - (Rambur, 1842) ,0 2,1 Holocentropus dubius - (Rambur, 1842) ,0 2,1 Molanna angustata - Curtis, ,0 2,1 Molannodes tinctus - (Zetterstedt, 1840) ,0 4,3 Mystacides azurea - (Linné, 1761) ,0 4,3 Oecetis testacea - (Curtis, 1834) ,0 2,1 Oxyethira sp ,0 2,1 Phryganea bipunctata - Retzius, ,0 2,1 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,0 2,1 Tinodes waeneri - (Linné, 1758) ,0 2,1 COLEOPTERA, skalbaggar I Ilybius sp. Lv ,0 2,1 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,0 4,3 Chironomidae ,0 6,4 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,0 4,3 SSphaerium corneum - (Linné, 1758) ,0 2,1 SUMMA (antal individer): 47 47,0 100 SUMMA (antal taxa): 32 Totalantal taxa: 32 Danskt faunaindex: 3 EPT-index: 21 20

40 3. Landvettersjön, Frökens udde x: y: Det. Karin Johansson, Metod: Kvalitativt - ej ackrediterad metod ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) ,0 2,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,0 4,2 HIRUDINEA, iglar EErpobdella sp ,0 2,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,0 4,2 ACARI, sötvattenskvalster Acari ,0 2,1 ODONATA, trollsländor Coenagrionidae ,0 2,1 Corduliidae ,0 2,1 Erythromma najas - (Hansemann, 1823) ,0 2,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 1758) ,0 4,2 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,0 4,2 Cloeon sp. (dipterum gr.) ,0 4,2 Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) ,0 4,2 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) ,0 4,2 Leptophlebia vespertina - (Linné, 1758) ,0 6,3 PLECOPTERA, bäcksländor NNemoura avicularis - Morton, Plecoptera 1,0 2,1 NNemurella pictetii - Klapalék, Ov 1 Plecoptera 1,0 2,1 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis lutaria - (Linné, 1758) ,0 2,1 TRICHOPTERA, nattsländor Agrypnia sp ,0 2,1 Athripsodes cinereus - (Curtis, 1834) ,0 2,1 Cyrnus flavidus - McLachlan, ,0 2,1 Glyphotaelius pellucidus - (Retzius, 1783) ,0 2,1 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,0 2,1 Limnephilidae ,0 2,1 Lype phaeopa - (Stephens, 1836) ,0 2,1 Molannodes tinctus - (Zetterstedt, 1840) ,0 2,1 Mystacides azurea - (Linné, 1761) ,0 2,1 Oecetis testacea - (Curtis, 1834) ,0 2,1 Phryganea bipunctata - Retzius, ,0 2,1 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) ,0 2,1 HEMIPTERA, skinnbaggar Micronecta sp ,0 4,2 COLEOPTERA, skalbaggar I Ilybius sp. Lv ,0 2,1 OOulimnius sp. Lv ,0 2,1 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,0 2,1 Chironomidae ,0 4,2 GASTROPODA, snäckor Gyraulus acronicus - (A. Ferussac, 1807) ,0 2,1 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,0 4,2 SUMMA (antal individer): 48 48,0 100 SUMMA (antal taxa): 34 Totalantal taxa: 34 Danskt faunaindex: 4 EPT-index: 19 21

41 4. Landvettersjön, Norr om inloppet x: y: Det. Karin Johansson, Metod: Kvalitativt - ej ackrediterad metod ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,0 2,3 HIRUDINEA, iglar EErpobdella testacea - (Savigny, 1822) ,0 2,3 HHelobdella stagnalis - (Linné, 1758) ,0 2,3 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,0 4,5 ODONATA, trollsländor Coenagrionidae ,0 2,3 Erythromma najas - (Hansemann, 1823) ,0 2,3 Ischnura elegans - (Vander Linden, 1820) ,0 2,3 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 1758) ,0 4,5 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,0 4,5 Cloeon sp. (dipterum gr.) ,0 4,5 Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) ,0 4,5 Leptophlebia vespertina - (Linné, 1758) ,0 2,3 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis lutaria - (Linné, 1758) ,0 2,3 TRICHOPTERA, nattsländor Agrypnia sp ,0 2,3 Athripsodes aterrimus - (Stephens, 1836) ,0 2,3 Athripsodes cinereus - (Curtis, 1834) ,0 2,3 Cyrnus flavidus - McLachlan, ,0 2,3 Holocentropus picicornis - (Stephens, 1836) ,0 2,3 Limnephilidae ,0 2,3 Molanna angustata - Curtis, ,0 2,3 Phryganea bipunctata - Retzius, ,0 2,3 HEMIPTERA, skinnbaggar Micronecta sp ,0 4,5 Notonecta glauca - Linné, ,0 2,3 Sigara dorsalis - (Leach, 1817) ,0 2,3 Sigara sp ,0 2,3 COLEOPTERA, skalbaggar GGyrinus sp. Ad ,0 2,3 I Ilybius sp. Lv ,0 2,3 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,0 2,3 Chironomidae ,0 6,8 GASTROPODA, snäckor Bathyomphalus contortus - (Linné, 1758) ,0 2,3 Gyraulus acronicus - (A. Ferussac, 1807) ,0 2,3 Physa fontinalis - (Linné, 1758) ,0 2,3 Radix balthica - (Linné, 1758) ,0 2,3 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,0 4,5 SSphaerium sp ,0 2,3 SUMMA (antal individer): 44 44,0 100 SUMMA (antal taxa): 33 Totalantal taxa: 33 ASPT 5,38 EPT-index: 13 22

42 Bilaga 3. Fältprotokoll bottenfauna 23

43 1. Landvettersjön Arketjärn Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 6B NO Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / Kommun: Härryda Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: Kvalitativt Provtagare: Alf Engdahl Provyta (m 2 ): - Organisation: Antal prov: 1 Syfte: inventering Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 35 m Lokalens maxdjup: 0,7 m Lokalens bredd: 6 m Vattenhastighet: stilla (0 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): - m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) - Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 9 C Lokalens medeldjup: 0,5 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Södra stranden i Arketjärnen Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: finsediment Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: sand Vegetationstyp, dom. 2: flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: långskottsväxter Finsediment: <5% Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: <5 % Grus: saknas Övervattensv: 5-50% Fin detritus: 5-50% Fin sten: saknas Flytbladsv: 5-50% Grov detritus: 5-50% Grov sten: <5% Långskottsv: <5 % Fin död ved: saknas Fina block: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: buskar - - Dominerande 3: Beskuggning: <5% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Proverna togs som håvdrag från flera bryggor Lokalkvaliteten var mindre lämplig; mjukbotten. 24

44 2. Landvettersjön Blåbärskullen öst Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 6B NO Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / Kommun: Härryda Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: Kvalitativt Provtagare: Alf Engdahl Provyta (m 2 ): - Organisation: Antal prov: 1 Syfte: inventering Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 25 m Lokalens maxdjup: 0,8 m Lokalens bredd: 5 m Vattenhastighet: stilla (0 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): - m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) - Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 9 C Lokalens medeldjup: 0,5 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: I viken öster om Blåbärskullen Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: grova block Vegetationstyp, dom. 3: påväxtalger Finsediment: saknas Grova block: 5-50% Mossor: saknas Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: <5 % Grus: <5% Övervattensv: 5-50% Fin detritus: <5% Fin sten: <5% Flytbladsv: 5-50% Grov detritus: 5-50% Grov sten: 5-50% Långskottsv: <5 % Fin död ved: saknas Fina block: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd tall - Dominerande 2: buskar - - Dominerande 3: Beskuggning: <5% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - saknas C: - saknas Övrigt Prover togs i vassområdet och bredvid (nordväst), där bra sparkbotten finns. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. 25

45 3. Landvettersjön Frökens udde Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 6B NO Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / Kommun: Härryda Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: Kvalitativt Provtagare: Alf Engdahl Provyta (m 2 ): - Organisation: Antal prov: 1 Syfte: inventering Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 30 m Lokalens maxdjup: 1 m Lokalens bredd: 5 m Vattenhastighet: stilla (0 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): - m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) - Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 9 C Lokalens medeldjup: 0,5 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Vid badplatsen Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grus Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: sand Vegetationstyp, dom. 2: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: rosettväxter Finsediment: saknas Grova block: <5% Mossor: saknas Sand: 5-50% Häll: saknas Påväxtalger: <5 % Grus: 5-50% Övervattensv: 5-50% Fin detritus: <5% Fin sten: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50% Grov sten: 5-50% Långskottsv: <5 % Fin död ved: <5% Fina block: <5% Rosettväxter: <5 % Grov död ved: <5% Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: lövskog Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd björk - Dominerande 2: buskar - - Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Proverna togs vid badplatsen, samt vid badplatsens sidor för att få med ytor som är mindre störda. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. 26

46 4. Landvettersjön Norr om inloppet Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 7B SO Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / Kommun: Härryda Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: Kvalitativt Provtagare: Alf Engdahl Provyta (m 2 ): - Organisation: Antal prov: 1 Syfte: inventering Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 40 m Lokalens maxdjup: 0,8 m Lokalens bredd: 10 m Vattenhastighet: stilla (0 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): - m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) - Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 9 C Lokalens medeldjup: 0,5 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: I viken norr om Mölndalsåns inlopp Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: påväxtalger Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: 5-50% Häll: saknas Påväxtalger: <5 % Grus: saknas Övervattensv: > 50% Fin detritus: <5% Fin sten: saknas Flytbladsv: <5 % Grov detritus: 5-50% Grov sten: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: våtmark Dominerande 3: lövskog Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass starr - Dominerande 3: träd asp - Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Proverna togs vid badplatsen och i vegetationsbältet söder om badplatsen Lokalkvaliteten var mindre lämplig; mjukbotten och sandstrand. 27

47 28

48 Bilaga 4. Resultat makrofyter 29

49 Landvettersjön Datum: Metodik: vattenkikare, teleskopkratta, tubdykning Flodområde: 108 Resultat Bedömning (enligt Naturvårdsverket 2007) Antal lokaler 4 Antal arter Trofiskt makrofytindex: 8,30 Ekologisk kvalitetskvot: 1,00 17 Ekologisk status: Hög Art (svenskt namn) Art (latinskt namn) Indikatorvärde Viktfaktor Flaskstarr Carex rostrata Vass Phragmites australis Säv Schoenoplectus lacustris Sjöfräken Equisetum fluviatile Igelknopp* Sparganium angusti./natans Gäddnate Potamogeton natans 7 0,8 Gul näckros Nuphar lutea 8 0,9 Hårslinga Myriophyllum alterniflorum 9 0,9 Vattenpest Elodea canadensis 4 0,7 Löktåg Juncus bulbosus 8 0,9 Nålsäv Eleocharis acicularis 8 0,8 Klolånke Callitriche hamulata 10 1,0 Strandpryl Plantago uniflora 8 0,8 Notblomster Lobelia dortmanna 9 0,9 Sylört Subularia aquatica 8 0,9 Styvt braxengräs Isoëtes lacustris 9 0,9 Matt-/glansslinke* Nitella opaca/flexilis 10 1,0 *De två arterna kan ej säkert särskiljas på vegetativa skott. Kommentar: Resultatet av inventeringen visade på en måttligt artrik undervattens- och flytbladsvegetation. Totalt påträffades 17 arter varav tolv arter hydrofyter. Den ekologiska statusen med avseende på makrofyter bedöms som hög enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Merparten av arterna är allmänt förekommande i näringsfattiga och måttligt näringsrika sjöar. Matt- och glansslinke, med vardera över 100 nutida rapporterade lokaler i Sverige, kan betecknas som mindre allmänna. Matt-/glansslinke har även påträffats i Mölndalsån vid Landvetter och i Ståloppet nedströms Rådasjön. Även klolånke får anses som mindre allmän. Klolånke har tidigare noterats i Mölndalsån vid Landvetter. 30