Klippans Läderfabrik Tilläggsbeställning Kompletterande undersökningar av BÄLJANE Å 2005 Klippans kommun

Transkript

1 Klippans Läderfabrik Tilläggsbeställning Kompletterande undersökningar av BÄLJANE Å 2005 Klippans kommun

2 ALcontrol AB Rapport Tilläggsbeställning Kompletterande undersökningar av 2005 Kund Projektledare och rapportskrivning Kvalitetsgranskad av Kontaktperson Klippans kommun Håkan Olofson Holger Torstensson Håkan Olofsson alt Nässjögatan Halmstad Hemsida:

3 Klippans Läderfabrik ALcontrol Innehåll INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 5 INLEDNING... 7 Bakgrund... 7 Uppdraget... 7 Deltagande personer... 7 UNDERSÖKNINGSTYPER OCH METODIK... 8 Provområden...8 Metaller i sediment... 8 Metaller i vatten Vattenföring i RESULTAT OCH UTVÄRDERING Besiktning av död ved Metaller i sediment Metaller i vatten SAMMANFATTANDE DISKUSSION REFERENSER BILAGA 1. Sediment i uppehållsdamm, Fältprotokoll BILAGA 2. Sediment i, Fältprotokoll BILAGA 3. Sediment i, Kornstorleksbestämning... 35

4

5 Klippans kommun ALcontrol Sammanfattning SAMMANFATTNING I denna rapport redovisas resultat från kompletterande undersökningar av Bäljane å under perioden 28:e november till 2:e december 2005 inom huvudstudie för Klippans Läderfabrik. Undersökningarna har framför allt syftat till att ytterligare öka kunskapen om miljötillståndet i ån och uppehållsdammen intill som grund för den fördjupade riskbedömningen. Undersökningarna visade att sedimentet i uppehållsdammen vid var kraftigt förorenat av arsenik. En tydlig påverkan av kromföroreningar kunde också styrkas. Föroreningshalterna var högst i sedimentets övre mycket lösa skikt i dammens östra del, där också dagvattenledningarna från det förorenade området mynnar. (grumlighet). Även om totalhalterna blir högre vid högflöden bedöms risken för akutbiologiska effekter vara låg då metallerna är partikelbundna vilket reducerar gifteffekten. I samband med de förnyade provtagningarna i ån studerades den döda vedens inverkan på erosionen i vattendraget närmast läderfabriksområdet. På två ställen, där stora träd fallit i ån, noterades tydliga tecken på erosion av åkanten. Eftersom sedimenten i ån visat sig vara kraftigt förorenade, kan en del av den döda veden innebära en ökad föroreningsrisk. Erosionen av åkanten, orsakad av de nedfallna träden, bedöms också kunna medföra ny fällning av stora träd varvid erosionen och föroreningsrisken ytterligare kan öka. Undersökningarna visade också att sedimenten i vid och nedströms läderfabriksområdet var kraftigt förorenade med framför allt krom, vilket överensstämmer med tidigare undersökningar. Halterna var genomgående högre i sedimentets minsta fraktion (<0,063 mm) än i den totala mängden prov. Som tidigare påpekats bedöms kromhalterna vara så höga att negativa effekter på bottenlevande organismer, som lever i de förorenade sedimenten, inte kan uteslutas. Uppmätta krom- och arsenikhalter i Bäljane ås vatten var låga och lägre än respektive i nivå med förväntade bakgrundshalter. Något tydligt tillskott av metaller i vatten, jämfört med den lokala referensen uppströms reningsverkets utsläpp, förekom varken då vattendraget passerade reningsverket eller det förorenade området. Risk för högre metallhalter i vattnet kan förekomma vid högflöden då metallförorenade sedimentpartiklar kan virvla upp i vattnet 5

6 6

7 Klippans Läderfabrik ALcontrol Inledning INLEDNING Bakgrund På uppdrag av Klippans kommun, Tekniska kontoret, utförde ALcontrol AB kompletterande undersökningar av under sommaren 2005 för att öka kunskapen om miljötillståndet i ån vid f.d. Klippans Läderfabrik. Resultaten från dessa undersökningar finns redovisade i en rapport Kompletterande undersöknigar i Bäljane å 2005 (ALcontrol AB, 2005) gjorde Klippans kommun, Tekniska kontoret, en tilläggsbeställning för att ytterligare öka kunskapen om miljötillståndet i ån och uppehållsdammen intill som grund för den fördjupade riskbedömningen. Resultaten från dessa undersökningar redovisas i föreliggande rapport. Deltagande personer Följande personer inom ALcontrol AB har deltagit i projektet: Håkan Olofsson (limnolog, ALcontrol i Halmstad) projektledning, provtagning vatten och sediment samt rapportskrivning. Niklas Sörensson (provtagare, ALcontrol i Växjö), provtagning sediment. Holger Torstensson (limnolog, ALcontrol i Karlstad) korrekturläsning och kvalitetsgranskning av rapport. Uppdraget Omfattningen av tilläggsbeställningen specificerades av Golder Associates (PM, Läderfabriken Klippans kommun, Provtagningsspecifikation för kompletterande undersökningar, Del A, ). Följande undersökningar ingick i uppdraget: besiktning av död ved i sondering av sedimentmäktigheten i uppehållsdammen samt uppmätning av sedimentytan provtagning och analys av metaller i sediment från uppehållsdammen provtagning och analys av metaller i vatten och sediment från. 7

8 Klippans Läderfabrik ALcontrol Undersökningstyper och metodik UNDERSÖKNINGSTYPER OCH METODIK Provområden Vid undersökningarna av användes provlokaler för metaller i vatten (BV1- BV4; Karta 1) och provytor för metaller i sediment (BS1-BS4) i enlighet med metodik angiven i Kompletterande undersökningar av (ALcontrol, 2005). I uppehållsdammen undersöktes fyra provytor (US1-US4) med avseende på sedimentmäktighet (Karta 2). Från två provytor (US1 och US3) togs prov för kemisk analys. Samtliga koordinater i Bilaga 1 och 2 är angivna enligt lokalt koordinatsystem för Klippans kommun (RTR 01 5gon Väst 62:- 1). Metaller i sediment Sediment i uppehållsdamm Sedimentet i uppehållsdammen undersöktes inom fyra provytor (US1-US4). Provytornas läge redovisas på Karta 2. Provtagningen utfördes i enlighet med Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning, Metaller i sediment (Naturvårdsverket, 2004a) och metodik som föreskrivs i SGF:s fälthandbok (SGF, 2001) med rörprovtagare (diameter 94 mm och 68 mm, se Foto 1 och Foto 2 nästa sida) och av utbildad och godkänd personal (SNFS 1990:11 MS:29). #S#S BV4 BM4 BV1 BM1 BS1 Provområde 1 #S BS4 Provområde 2 Provområde 4 Provområde 3 BV2 BM2 BS2 #S Reningsverkets utsläpp BV3 BM3 BS3 #S Norra deponikullen Sedimentationsdamm LÄDERFABRIKSOMRÅDET #S Provpunkt för vatten och vattenmossa Provyta för sediment Karta 1. Provområden, provlokaler och provytor för undersökningar av metaller i vatten (BV1-BV4), metaller i vattenmossa (BM1-BM4) och metaller i sediment (BS1-BS4) vid kompletterande undersökningar i juli-augusti

9 Klippans Läderfabrik ALcontrol Undersökningstyper och metodik US4 US3 US2 US1 Uppehållsdamm Karta 2. Provytor för undersökningar av sediment (US1-US4) i uppehållsdamm vid Klippans Läderfabrik Sondering av sedimentets sammansättning och mäktighet samt vattendjup skedde med handhållen utrustning i alla fyra provytorna. Resultaten redovisas i Bilaga 1. Som underlag för mängdberäkning mättes sedimentytans ungefärliga längd och brädd med måttband enligt Karta 3 på sidan 15. Utifrån dessa mätningar ritades sedimentytan upp i ArcView, med utgångspunkt från tidigare digitaliserad karta, för beräkning av ytans ungefärliga storlek. Foto 1. Sedimentprovtagare 94 mm i diameter av märket Limnos för provtagning av lösa sediment. Foto: Håkan Olofsson. Foto 2. Sedimentprovtagare 68 mm i diameter för provtagning av hårda sediment. Foto: Håkan Olofsson. Från varje provyta togs hela sedimentproppar ut genom sedimentprofilen. Sedimentpropparna togs ur provtagaren för okulär besiktning. Noteringar gjordes om sedimenttyp och sammansättning samt färg och fasthet. Från provytorna US1 och US3 togs sedimentproppar ut för kemisk analys. Vid okulärbesiktningen noterades en övre mycket lös svart gyttja (0-5 cm), en mellanliggande lös grå lera och därunder en fast grå lera. Det översta lösa sedimentlagret (0-5 cm) provtogs med Limnosprovtagaren för lösa sediment (Foto 1) medan de två understa lagren provtogs med provtagaren för hårda sediment (Foto 2). Limnosprovtagaren möjliggör skiktning av önskade sedimentnivåer även vid mycket lösa sediment. 9

10 Klippans Läderfabrik ALcontrol Undersökningstyper och metodik Från varje provyta sparades material från respektive sedimenttyp i separata kärl. I respektive kärl omrördes sedimentet och ur blandningen togs ett samlingsprov för respektive sedimenttyp ut. Prover för analys togs ut från de två översta lösa sedimenttyperna. Den understa fasta leran bedömdes vara av ursprungligt material, men har sparats i frys för eventuellt tillkommande analyser. Sediment i Metaller i sediment undersöktes inom samma fyra provytor (BS1-BS4; Karta 1) som anges i Kompletterande undersökningar av (ALcontrol, 2005). Provtagningen utfördes i enlighet med Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning, Metaller i sediment (Naturvårdsverket, 2004a) och metodik som föreskrivs i SGF:s fälthandbok (SGF, 2001) med rörprovtagare (diameter 36 mm, se Foto 3) och av utbildad och godkänd personal (SNFS 1990:11 MS:29). Från varje provyta togs 7-10 delprov ut genom sedimentprofilen. Sedimentpropparna togs ur provtagaren för okulär besiktning och delades såväl i längsled som i nivåprover varvid två provhalvor (dubbelprov) per sedimentpropp erhölls. Det ena dubbelprovet togs till ett samlingsprov för analys, det andra dubbelprovet sparas i frys för eventuella tillkommande analyser. Möjlighet finns därmed att i efterhand analysera enskilda delprov från respektive provyta. För att få tillräckligt med material för samtliga analyser togs även prov med en större provtagare (68 mm i diameter). Materialet från denna provtagare togs till respektive samlingsprov. Större växtdelar, blad och pinnar avlägsnades före provuttag för analys. Samlingsprover för analys togs ut från nivån 0-5 cm i alla fyra provytorna. Även nivån 5-10 cm togs ut för analys i provyta BS3. Foto 3. Sedimentprovtagning i. Foto: Niklas Sörensson. Analys Samtliga sediment analyserades av ALcontrol AB. Beskrivning av provberedning för sexvärd krom: 1. Invägning av färska prov 3-5 g. 2. Urlakning med 50 ml destillerat vatten på skak i c:a ett halvt dygn. 3. Analys av klarfas. Beskrivning av provberedning för övriga metaller: 1. Homogenisering av färska prov för att ett så representativt prov som möjligt skall erhållas. 2. Intorkning av prov för metallanalys (intorkning vid 60 grader). 3. Malning av prov för ytterligare homogenisering. 4. Invägning av prov i glasrör, 2 g (sandiga prover). 5. Uppslutning med 20 ml kungsvatten (1+1 spätt med destvatten) och kokning i 2h i 120 ºC. 6. Spädning till bestämd volym och filtrering före analys. 10

11 Klippans Läderfabrik ALcontrol Undersökningstyper och metodik Arsenik, bly, kadmium, koppar, krom, nickel och zink analyserades enligt SS utg. 1 för mätning på ICP-AES. Kvicksilver analyserades enligt SS mod för mätning på CV-AAS. Sexvärd krom (Cr 6+ ) analyserades enligt 3500-Cr D Colorimetric Method, Standard methods, 18th edition 1992 för mätning på spektrofotometer UV 160-A. Torrsubstans och glödningsrest analyserades enligt SS-EN respektive SS- EN Samlingsproven från nivån 0-5 cm analyserades även av SGI med avseende på kornstorleksbestämning (torrsiktning). Efter kornstorleksbestämningen analyserades den minsta fraktionen (<0,063 mm) på samma sätt som övriga prover med avseende på glödningsrest samt arsenik, bly, kadmium, koppar, krom (total), nickel, zink och kvicksilver. På så sätt utfördes kemisk analys på samlingsprov från respektive provyta (nivån 0-5 cm), dels på alla kornfraktioner (total mängd) och dels på fraktionen <0,063 mm efter siktning. Bedömning av tillstånd För bedömning av tillstånd användes Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag (Rapport 4913, 1999a). Tillståndsklassificeringen för metaller i sediment är inte effektrelaterad utan bygger på statistik. Tillståndsklasserna indelas enligt tabell på sidan 12. Metaller i vatten Metaller i vatten undersöktes i samma fyra provpunkter (BV1-BV4; Karta 1) som anges i Kompletterande undersökningar av (ALcontrol, 2005). Provtagningen utfördes i enlighet med Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning, Vattenkemi i vattendrag (Naturvårdsverket, 2004c) och metodik som föreskrivs i SGF:s fälthandbok (SGF, 2001) av utbildad och godkänd personal (SNFS 1990:11 MS:29). Provtagning Vattenprov från togs ut med käpphämtare mitt i åfåran på ca 0,3 meters vattendjup. Från varje provpunkt sparades såväl icke filtrerat som filtrerat vatten för analys av metaller. Filtreringen utfördes direkt i fält med 0,45 µm sprutfilter (A-filter, Minisart). Analys Sexvärd krom (Cr 6+ ) analyserades på filtrerat vatten utan föregående konservering och uppslutning av AnalyCen AB enligt metod APHA 312B. Efter provtagningen skickades de filtrerade proverna väl kylda direkt till analyserande laboratorium. Fram till analysdatum förvarades proverna i frys. Övriga metaller (arsenik, bly, kadmium, koppar, krom (total), nickel, zink och kvicksilver) analyserades på såväl filtrerat som icke filtrerat vatten utan föregående uppslutning av Analytica AB. Kvicksilver analyserades med AFS enligt SS-EN mod. Övriga metaller analyserades enligt EPA-mod för mätning på ICP- SFMS. Efter provtagningen skickades de filtrerade och de icke filtrerade proverna väl kylda direkt till analyserande laboratorium. Proven surgjordes med 1 ml salpetersyra per 100 ml prov på labboratorium. 11

12 Klippans Läderfabrik ALcontrol Undersökningstyper och metodik Bedömning av tillstånd För bedömning av tillstånd användes Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag (Rapport 4913, 1999a). Tillståndsklasserna indelas enligt tabell nedan. Tillståndsklassificeringen för metaller i vatten är relaterad till riskerna för biologiska effekter. Klasserna avser halter av fria metalljoner. När metaller binder till partiklas och organiskt material minskar giftigheten. Vattenföring i Uppgifter om dygnsvattenföring i Bäljane å under perioden till har beställts från SMHI:s pegel Klippan 2 ( ) som ligger ca 2 km uppströms åns mynning i Rönne å. I skrivande stund har SMHI ännu inte kunnat leverera dessa data eftersom pegeldiagrammet som ansvarig hydrolog för stationen skickade med post till SMHI försvunnit någonstans på vägen. SMHI kommer inom några månader att göra s.k. relationsberäkningar från närliggande stationer för att få fram någorlunda bra värden Mycket låga halter: Ingen eller mycket små risker för biologiska effekter. Låga halter: Små risker för biologiska effekter. Måttligt höga halter: Påverkan på arter eller artgruppers reproduktion eller överlevnad kan förekomma. Höga/Mycket höga halter: Ökande risker för biologiska effekter redan vid kort exponering. TILLSTÅND Metaller i Mycket Låga Måttligt Höga Mycket sediment låga halter höga halter höga (mg/kg TS) halter halter halter Arsenik < >150 Bly < >2000 Kadmium <0,8 0, >35 Koppar < >500 Krom < >500 Nickel < >250 Zink < >5000 Kvicksilver <0,15 0,15-0,3 0,3-1,0 1,0-5 >5 TILLSTÅND Metaller i Mycket Låga Måttligt Höga Mycket vatten låga halter höga halter höga (µg/l) halter halter halter Arsenik <0,4 0, >75 Bly <0,2 0, >15 Kadmium <0,01 0,01-0,1 0,1-0,3 0,3-1,5 >1,5 Koppar <0,5 0, >45 Krom <0,3 0, >75 Nickel <0,7 0, >225 Zink < >300 12

13 Klippans Läderfabrik ALcontrol Resultat och utvärdering RESULTAT OCH UTVÄRDERING Besiktning av död ved Vid biotopkarteringen av sommaren 2005 noterades riklig förekomst av död ved, bl.a. hela träd som fallit i vattnet. Detta gynnar livet i ån och bildar värdefulla livsmiljöer för vattenlevande organismer men också för landlevande djur i åns omgivningar. I samband med de förnyade provtagningarna i ån studerades den döda vedens inverkan på erosionen i vattendraget närmast läderfabriksområdet. På två ställen, där stora träd fallit i ån, noterades tydliga tecken på erosion av åkanten (Foto 4 och Foto 5). I det ena fallet (Foto 4) är strandbrinken förstärkt med sprängsten mot det förorenade området varvid erosionen minimeras. Vassruggar i närheten, som fått fäste i åkanten, kan dock riskera att spolas bort vid höga flöden. I det andra fallet (Foto 5) har troligen det nedfallna trädet redan orsakat en utvidgning och omledning av ån. Det föreligger också en risk att erosionen av åkanten, orsakad av de nedfallna träden, medför ytterligare fällning av stora träd varvid erosionen kan öka. Foto 4. Död ved i ca 100 meter uppströms BV3. Foto: Håkan Olofsson. Foto 5. Död ved i ca 100 meter uppströms BV4. Foto: Håkan Olofsson. 13

14 Klippans Läderfabrik ALcontrol Resultat och utvärdering Metaller i sediment Sediment i uppehållsdamm Provtagningsytornas bottenförhållanden finns redovisade i form av fältprotokoll i Bilaga 1. Uppehållsdammens sediment har ett tämligen ensartat utseende med ett övre svart mycket löst skikt av gyttja och lera som vanligen har en mäktighet på ca 5 cm (Foto 6). Därunder en lös grå lera med en mäktighet upp till ca cm (Foto 7). Detta lerskikt har sin största mäktighet i dammens östra del. De lösa sedimenten underlagras av en fast grå lera. Gränsen mellan den lösa och den fasta leran är mycket tydlig. Foto 7. Sedimentpropp från provyta US1. I Tabell 2 redovisas analysdata på sediment från uppehållsdammen. Tabellen visar att det översta mycket lösa sedimentskiktet (0-5 cm) innehöll mycket höga halter av arsenik, höga halter av krom och måttligt höga halter av nickel. Övriga metaller förekom i låga eller mycket låga halter. Föroreningarna var kraftigast i dammens östra del (US1). I det mellanliggande lerskiktet var föroreningshalterna generellt lägre. Halterna av både krom och arsenik var dock höga i den östra delen av dammen (US1) medan endast kromhalten var hög vid US3. Sedimentets mäktighet undersöktes genom sondering på 4 platser. Resultaten redovisas i Bilaga 1. Sedimentytan mättes upp enligt Karta 3 och beräknades till ca 1900 m 2. I efterhand gjordes en beställning av järnoch manganhalten i sedimenten. Resultaten redovisas i Tabell 1. Foto 6. Mycket löst svart sediment från provyta US1. Hela dammen är vegetationsrik med undervattensväxter och flytbladsväxter och bottnarna har därmed ett visst inslag av växtdelar. Tabell 1. Järn- och manganhalter i sediment från uppehållsdammen Nivå Fe Mn Plats Station cm mg/kg TS Uppehållsdamm US Uppehållsdamm US Uppehållsdamm US Uppehållsdamm US

15 Klippans Läderfabrik ALcontrol Resultat och utvärdering Krom (mg/kg TS) US1 US Arsenik (mg/kg TS) US1 US3 Figur 1. Halter av krom (mg/kg TS) i sediment från uppehållsdammen Den streckade linjen utgör gränsen mellan måttligt höga och höga halter. Halter över 500 mg/kg TS bedöms som mycket höga. Figur 2. Halter av arsenik (mg/kg TS) i sediment från uppehållsdammen Den streckade linjen utgör gränsen mellan måttligt höga och höga halter. Över den heldragna linjen är halterna mycket höga. Tabell 2. Metaller i sediment från uppehållsdammen Tillståndsbedömningar gjorda utifrån Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag (rapport 4913, 1999a). För sexvärd krom (Cr 6+ ) saknas bedömningsgrunder Nivå TS GR TOC As Pb Cd Cu Cr Cr6+ Hg Ni Zn Plats Station cm % av prov % av TS mg/kg TS Uppehållsdamm US , , <1,6 0, Uppehållsdamm US , , <0,56 0, Uppehållsdamm US , , <1,8 0, Uppehållsdamm US , , <0,58 0, Bedömning av tillstånd Färg och klass Mycket låga till låga halter 1-2 Måttligt höga halter 3 Höga halter 4 Mycket höga halter 5 21,0 m 18,7 m 19,5 m 20,5 m 19,0 m 17,5 m 17,5 m 17,1 m 16,3 m 17,4 m 105 m Omkrets ca 235 m Yta ca m2 Karta 3. Uppehållsdammen vid Klippans Läderfabrik. Profiler vid mätning av sedimentytans längd och bredd för beräkning av yta. 15

16 Klippans Läderfabrik ALcontrol Resultat och utvärdering Sediment i Provytornas bottenförhållanden finns redovisade i form av fältprotokoll i Bilaga 2. Resultaten från kornstorleksbestämningen finns också redovisade i Bilaga 2. Vid provtagningstillfället i november saknades till stor del det övre mycket lösa skiktet av detritus (ej nedbrutet organiskt material) som noterades vid provtagningen i augusti. I övrigt var förhållandena samma vid provtagningen i november som i augusti. I Tabell 3 (Total mängd) redovisas analysdata på sediment från. Av tabeller framgår att uppmätta metallhalter i sedimentet uppströms och nedströms reningsverket (BS1 och BS2) överlag var mycket låga och samtliga analyserade metaller var lägre än förväntade naturliga bakgrundshalter för södra Sverige (Naturvårdsverket, 1999a). Trotts den låga andelen organiskt material i sedimenten nedströms deponikullarna (BS3) och nedströms hela läderfabriksområdet (BS4) uppmättes där mycket höga respektive höga halter av krom (Tabell 3 (Total mängd) och Figur 3). I det översta sedimentlagret (0-5 cm) vid BS3 var dock kromhalten lägre. Av Tabell 3 (Total mängd) och Figur 4 framgår också att arsenikhalten var hög nedströms deponikullarna (BS3 nivå 5-10 cm). Övriga metaller förekom generellt i mycket låga halter vid både BS3 och BS4. Avvikelsen från referensen uppströms reningsverket (BS1) vara mycket stor för krom och arsenik såväl nedströms deponikullarna (BS3) som nedströms hela läderfabriksområdet (BS4; Tabell 4) Krom (mg/kg TS) BS1 BS2 BS3 BS3 0-5 cm 5-10 cm Figur 3. Halter av krom (mg/kg TS) i sediment (Total mängd) från november Den streckade linjen utgör gränsen mellan måttligt höga och höga halter. Över den heldragna linjen är halterna mycket höga Arsenik (mg/kg TS) BS1 BS2 BS3 BS3 0-5 cm 5-10 cm Figur 4. Halter av arsenik (mg/kg TS) i sediment (Total mängd) från november Den streckade linjen utgör gränsen mellan måttligt höga och höga halter. Över den heldragna linjen är halterna mycket höga. Av Tabell 3 (Fraktionen <0,063 mm) framgår att uppmätta metallhalter i sedimentets minsta fraktion genomgående var högre än i den totala mängden prov. Nedströms deponikullarna (BS3) och nedströms hela läderfabriksområdet (BS4) uppmättes höga respektive mycket höga halter av krom i den minsta fraktionen (Tabell 3 (Fraktionen <0,063 mm) och Figur 3). Av Tabell 3 (Fraktionen <0,063 mm) och Figur 4 framgår också att arsenikhalten var hög nedströms deponikullarna (BS3 nivå 5-10 cm). 16

17 Klippans Läderfabrik ALcontrol Resultat och utvärdering Tabell 3. Metaller i sediment från november 2005 (analyserat på total mängd respektive fraktionen <0,063 mm). Tillståndsbedömningar gjorda utifrån Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag (rapport 4913, 1999a). För sexvärd krom (Cr 6+ ) saknas bedömningsgrunder Total mängd Nivå TS GR TOC As Pb Cd Cu Cr Cr6+ Hg Ni Zn Plats St. cm % % av TS mg/kg TS Uppströms reningsverkets utsläpp BS ,8 1,2 5,7 0,62 4,0 3,9 <0,31 <0,013 4,2 72 Nedströms reningsverkets utsläpp BS ,1 1,7 6,2 0,29 3,8 9,8 <0,24 0,012 5,1 49 Nedströms deponikullarna BS ,0 14 8,1 0,18 3,8 86 <0,32 0,029 3,8 42 Nedströms deponikullarna BS , ,32 6,4 540 <0,44 0,043 6,5 67 Nedströms hela läderfabriksområdet BS , ,37 7,2 410 <0,21 0,053 5,5 70 Fraktionen <0,063 mm Nivå TS GR TOC As Pb Cd Cu Cr Cr6+ Hg Ni Zn Plats St. cm % % av TS mg/kg TS Uppströms reningsverkets utsläpp BS ,7 4,7 34 1, , Nedströms reningsverkets utsläpp BS ,0 5,1 36 0, , Nedströms deponikullarna BS , , <0,29 0, Nedströms hela läderfabriksområdet BS , , <0,30 1, Bedömning av tillstånd Färg och klass Mycket låga till låga halter 1-2 Måttligt höga halter 3 Höga halter 4 Mycket höga halter 5 Tabell 4. Metaller i sediment från november 2005 (analyserat på total mängd respektive fraktionen <0,063 mm) relaterade till organiskt TS. Avvikelsebedömningar gjorda utifrån Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag (rapport 4913, 1999a) med BS1 som jämförvärde. För sexvärd krom (Cr 6+ ) saknas bedömningsgrunder Total mängd Nivå TS GR TOC As Pb Cd Cu Cr Cr6+ Hg Ni Zn Plats St. cm % % av TS mg/kg organisk TS Uppströms reningsverkets utsläpp BS , , <3,6 <0, Nedströms reningsverkets utsläpp BS , , <4,4 0, Nedströms deponikullarna BS , , <6,2 0, Nedströms deponikullarna BS , , <7,2 0, Nedströms hela läderfabriksområdet BS , , <3,0 0, Fraktionen <0,063 mm Nivå TS GR TOC As Pb Cd Cu Cr Cr6+ Hg Ni Zn Plats St. cm % % av TS mg/kg organisk TS Uppströms reningsverkets utsläpp BS , , , Nedströms reningsverkets utsläpp BS , , , Nedströms deponikullarna BS , , <3,1 1, Nedströms hela läderfabriksområdet BS , , <3, Bedömning av avvikelse Färg och klass Ingen eller liten avvikelse 1-2 Tydlig avvikelse 3 Stor avvikelse 4 Mycket stor avvikelse 5 17

18 Klippans Läderfabrik ALcontrol Resultat och utvärdering Metaller i vatten I Tabell 5 redovisas analysdata på vatten från. Tabeller visar att metallhalterna i vattnet överlag var låga. Halterna av bly, koppar, krom, nickel och kvicksilver var generellt lägre än förväntade bakgrundshalter (Naturvårdsverket, 1999a). För arsenik, kadmium och zink noterades generellt halter i nivå med eller något högre än förväntade bakgrundshalter. Någon tydlig avvikelse för krom och arsenik jämfört med den lokala referenslokalen i uppströms reningsverkets utsläpp förekom inte vid nedströmslokalerna (Figur 5). En liten ökning av nickel noterades dock nedströms reningsverkets utsläpp. Av Tabell 5 framgår också att skillnaderna mellan ofiltrerade och filtrerade prov var små. Den största skillnaden noterades för bly. För krom återfanns ca 85 % av halten i de ofiltrerade proven även i de filtrerade Krom tot (µg/l) BV1 BV2 BV3 BV4 Arsenik (µg/l) <0,7 <0,7 <0,8 <0,6 <0,8 BV1 BV2 BV3 BV4 Ofiltrerade prover Filtrerade prover Figur 5. Halter av krom och arsenik i vatten från Den streckade linjen utgör gränsen mellan mycket låga och låga halter. Över den heldragna linjen är halterna måttligt höga. Tabell 5. Metallhalter i (analyserat på ofiltrerat och filtrerat vatten). Bedömningar gjorda utifrån Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag (rapport 4913, 1999a). För sexvärd krom (Cr6+) och kvicksilver (Hg) saknas bedömningsgrunder Ofiltrerade prover As Pb Cd Cu Cr Cr6+ Hg Ni Zn Plats Lokal µg/l Uppströms reningsverkets utsläpp BV1 0,79 0,30 0,032 1,3 0,35-0,0026 1,2 6,2 Nedströms reningsverkets utsläpp BV2 <0,7 0,27 0,030 1,2 0,44-0,0026 2,1 6,6 Nedströms deponikullarna BV3 0,76 0,29 0,033 1,1 0,34-0,0025 1,6 6,2 Nedströms hela läderfabriksområdet BV4 <0,6 0,28 0,034 1,2 0,37-0,0027 1,5 6,0 Filtrerade prover As Pb Cd Cu Cr Cr6+ Hg Ni Zn Plats Lokal µg/l Uppströms reningsverkets utsläpp BV1 0,68 0,19 0,029 1,6 0,27 <0,1 <0,002 1,2 6,1 Nedströms reningsverkets utsläpp BV2 <0,7 0,16 0,023 1,2 0,35 <0,1 <0,002 1,8 5,2 Nedströms deponikullarna BV3 <0,8 0,18 0,028 1,3 0,32 <0,1 <0,002 1,6 5,6 Nedströms hela läderfabriksområdet BV4 <0,8 0,18 0,026 1,2 0,33 <0,1 <0,002 1,5 5,1 Bedömning Färg Klass Mycket låga till låga halter 1-2 Måttligt höga halter 3 Höga halter 4 Mycket höga halter 5 18

19 Klippans Läderfabrik ALcontrol Sammanfattande diskussion SAMMANFATTANDE DISKUSSION I denna rapport har resultat från kompletterande undersökningar av under perioden 28:e november till 2:e december 2005 inom huvudstudie för Klippans Läderfabrik redovisats. Undersökningarna har framför allt syftat till att ytterligare öka kunskapen om miljötillståndet i ån och uppehållsdammen intill som grund för den fördjupade riskbedömningen. En sammanfattande bedömning av tillståndet med avseende på krom och arsenik i sediment och vatten i samt sediment i uppehållsdammen redovisas i Tabell 6. Tabell 6. Sammanfattande bedömning av tillstånd för krom och arsenik i (provområde 1-4) och uppehållsdammen vid Bäljane å enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag (rapport 4913, 1999a) Krom Sediment Vatten provområde provområde provområde provområde Uppehållsdamm 0-5 cm 4 Uppehållsdamm 5-15 cm 4 Arsenik Sediment Vatten provområde provområde provområde provområde Uppehållsdamm 0-5 cm 5 Uppehållsdamm 5-15 cm 5 Bedömning av tillstånd Färg och klass Mycket låga till låga halter 1-2 Måttligt höga halter 3 Höga halter 4 Mycket höga halter 5 Arsenik- och kromförorenade sediment i uppehållsdammen Denna undersökning visade att sedimentet i uppehållsdammen vid var kraftigt förorenat av arsenik. En tydlig påverkan av kromföroreningar kunde också styrkas. Föroreningshalterna var högst i sedimentets övre mycket lösa skikt i dammens östra del, där också dagvattenledningarna från det förorenade området mynnar. Kromförorenade sediment i Undersökningarna visade också att sedimenten i vid och nedströms läderfabriksområdet var kraftigt förorenade med framför allt krom, vilket överensstämmer med tidigare undersökningar. Halterna var genomgående högre i sedimentets minsta fraktion (<0,063 mm) än i den totala mängden prov. Som tidigare påpekats bedöms kromhalterna i sedimenten i vid läderfabriksområdet vara så höga att negativa effekter på bottenlevande organismer, som lever i de förorenade sedimenten, inte kan uteslutas. Inhomogena sediment Sedimenten i är mycket inhomogena vilket gör att föroreningshalterna troligtvis varierar betydligt mellan olika lokaler/delprov. Vid provyta BS3 blir detta extra tydligt då lämpliga lokaler för provtagning är få och sedimentets sammansättning varierar mellan olika lokaler/delprov mer än vid övriga provytor. 19

20 Klippans Läderfabrik ALcontrol Sammanfattande diskussion Vid provtagningen sommaren 2005 togs minst 10 delprov (0-5 cm) från provyta BS3 till ett samlingsprov för analys. På samlingsprovet gjordes sju separata analyser med avseende på metaller. Kromhalten varierade då mellan 312 och 1090 mg/kg TS i samma samlingsprov. Resultaten från denna serieanalys redovisas i Kompletterande undersökningar av (ALcontrol, 2005) Bilaga 2 sidan 52. Vid provtagningen togs 7 delprov från provyta BS3 till ett samlingsprov för respektive sedimentnivå 0-5 cm och 5-10 cm. Proverna är tagna från samma provyta men delprovens läge kan skilja mellan provtagningstillfällena. Samlingsproven analyserades med avseende på metaller och kromhalterna blev 84 mg/kg TS i nivån 0-5 cm och 540 mg/kg TS i nivån 5-10 cm. Nytt material från samlingsprovet 0-5 cm analyserades ytterligare två gånger med överensstämmande resultat. Vid provtagningen sommaren 2005 sparades endast nivån 0-5 cm för analys eftersom sedimentdjupet på flera lokaler/punkter inom provyta BS3 endast har ett sedimentdjup mellan 5 och 10 cm. Vid provtagningen valdes lokaler där sedimentdjupet var minst 10 cm eftersom även nivå 5-10 cm skulle tas ut för analys. Detta kan vara en bidragande orsak till variationen i analysresultat mellan de olika provtagningstillfällena. Metallhalterna i vattnet var överlag lägre vid provtagningen jämfört med provtagningarna sommaren Vattnet var dock enligt observationer i fält inte heller lika färgat och grumligt vid provtagningen som vid provtagningarna sommaren Vattenproverna vid den senaste provtagningen analyserades på såväl ofiltrerade som filtrerade vatten. Resultaten visade att skillnaderna mellan ofiltrerade och filtrerade prov var små. För krom återfanns ca 85 % av halten i de ofiltrerade proven även i de filtrerade, vilket visar att den partikelbundna andelen var liten vid detta provtagningstillfälle. Risk för högre metallhalter i vattnet kan förekomma vid högflöden då metallförorenade sedimentpartiklar kan virvla upp i vattnet (grumlighet). Även om totalhalterna blir högre vid högflöden bedöms risken för akutbiologiska effekter vara låg då metallerna är partikelbundna vilket reducerar gifteffekten. Inget tillskott av metaller i vatten varken då ån passerade reningsverket eller läderfabriksområdet Uppmätta krom- och arsenikhalter i Bäljane ås vatten var låga och lägre än respektive i nivå med förväntade bakgrundshalter. Något tydligt tillskott av metaller i vatten, jämfört med den lokala referensen uppströms reningsverkets utsläpp, förekom varken då vattendraget passerade reningsverket eller det förorenade området. 20

21 Klippans Läderfabrik ALcontrol Referenser REFERENSER ALcontrol AB Klippans Läderfabrik, Kompletterande undersökningar av Bäljane å. Klippans kommun. Naturvårdsverket 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Förorenade områden. Rapport Naturvårdsverket 2004a. Handbok för miljöövervakning, Metaller i sediment. Version 1:1, Naturvårdsverket 2004c. Handbok för miljöövervakning, Vattenkemi i vattendrag. Version 1:2, SGF Fälthandbok, Miljötekniska markundersökningar. Rapport 1:

22 22

23 Klippans Läderfabrik ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1 Sediment i uppehållsdamm Fältprotokoll 23

24 Klippans Läderfabrik ALcontrol Bilaga 1 FÄLTPROTOKOLL SEDIMENT Vattendrag Lokalnummer US1 Allmänt Lokalnamn Sedimentationsdamm inlopp Datum Lokalkoordinater Huvudflodområde Rönne å Metodik BIN SR 01 Provtagningsnivå 0-35 cm Län Skåne Antal delprov 3 Kommun Klippan Provtagare Håkan Olofsson Top. karta C3NO Organisation ALcontrol AB Vattnet Vattendjup ca 120 cm Sedimentdjup ca 15 cm till fast lera Bottensubstrat Sedimentnivå 0-5 cm Dy Sedimentfärg svart Gyttja X Inslag av grått och brunt Lera X Fasthet mycket löst Sand Svavelväte (ja/nej) nej Inslag av växtdelar Kommentar inslag av bruna järnutfällningar Bottensubstrat Sedimentnivå 5-15 cm Dy Sedimentfärg grå Gyttja Inslag av svart Lera X Fasthet löst Sand Svavelväte (ja/nej) nej Inslag av - Kommentar mycket homogent sediment Bottensubstrat Sedimentnivå >15 cm Dy Sedimentfärg grå Gyttja Inslag av - Lera X Fasthet fast Sand Svavelväte (ja/nej) nej Inslag av - Kommentar - Övrigt Utförda sedimentanalyser: Vattenkemiprov (ja/nej) nej Vattenfärg - TS, GR, GF, metaller och TOC 24

25 Klippans Läderfabrik ALcontrol Bilaga 1 FÄLTPROTOKOLL SEDIMENT Vattendrag Lokalnummer US2 Allmänt Lokalnamn - Datum Lokalkoordinater Huvudflodområde Rönne å Metodik - Provtagningsnivå - cm Län Skåne Antal delprov - Kommun Klippan Provtagare Håkan Olofsson Top. karta C3NO Organisation ALcontrol AB Vattnet Vattendjup ca 130 cm Sedimentdjup ca 10 cm till fast lera Bottensubstrat Sedimentnivå 0-5 cm Dy Sedimentfärg svart Gyttja X Inslag av grått Lera X Fasthet mycket löst Sand Svavelväte (ja/nej) nej Inslag av växtdelar Kommentar - Bottensubstrat Sedimentnivå 5-10 cm Dy Sedimentfärg grå Gyttja Inslag av svart Lera X Fasthet löst Sand Svavelväte (ja/nej) nej Inslag av - Kommentar mycket homogent sediment Bottensubstrat Sedimentnivå >10 cm Dy Sedimentfärg grå Gyttja Inslag av - Lera X Fasthet fast Sand Svavelväte (ja/nej) nej Inslag av - Kommentar - Övrigt Utförda sedimentanalyser: Vattenkemiprov (ja/nej) nej Vattenfärg

26 Klippans Läderfabrik ALcontrol Bilaga 1 FÄLTPROTOKOLL SEDIMENT Vattendrag Lokalnummer US3 Allmänt Lokalnamn Sedimentationsdamm mitt Datum Lokalkoordinater Huvudflodområde Rönne å Metodik BIN SR 01 Provtagningsnivå 0-20 cm Län Skåne Antal delprov 3 Kommun Klippan Provtagare Håkan Olofsson Top. karta C3NO Organisation ALcontrol AB Vattnet Vattendjup ca 140 cm Sedimentdjup ca 10 cm till fast lera Bottensubstrat Sedimentnivå 0-5 cm Dy Sedimentfärg svart Gyttja X Inslag av grått Lera X Fasthet mycket löst Sand Svavelväte (ja/nej) nej Inslag av växtdelar Kommentar - Bottensubstrat Sedimentnivå 5-10 cm Dy Sedimentfärg grå Gyttja Inslag av svart Lera X Fasthet löst Sand Svavelväte (ja/nej) nej Inslag av - Kommentar mycket homogent sediment Bottensubstrat Sedimentnivå >10 cm Dy Sedimentfärg grå Gyttja Inslag av - Lera X Fasthet fast Sand Svavelväte (ja/nej) nej Inslag av - Kommentar - Övrigt Utförda sedimentanalyser: Vattenkemiprov (ja/nej) nej Vattenfärg - TS, GR, GF, metaller och TOC 26

27 Klippans Läderfabrik ALcontrol Bilaga 1 FÄLTPROTOKOLL SEDIMENT Vattendrag Lokalnummer US4 Allmänt Lokalnamn - Datum Lokalkoordinater Huvudflodområde Rönne å Metodik - Provtagningsnivå - cm Län Skåne Antal delprov - Kommun Klippan Provtagare Håkan Olofsson Top. karta C3NO Organisation ALcontrol AB Vattnet Vattendjup ca 190 cm Sedimentdjup ca 10 cm till fast lera Bottensubstrat Sedimentnivå 0-5 cm Dy Sedimentfärg svart Gyttja X Inslag av grått Lera X Fasthet mycket löst Sand Svavelväte (ja/nej) nej Inslag av växtdelar Kommentar - Bottensubstrat Sedimentnivå 5-10 cm Dy Sedimentfärg grå Gyttja Inslag av svart Lera X Fasthet löst Sand Svavelväte (ja/nej) nej Inslag av - Kommentar mycket homogent sediment Bottensubstrat Sedimentnivå >10 cm Dy Sedimentfärg grå Gyttja Inslag av - Lera X Fasthet fast Sand Svavelväte (ja/nej) nej Inslag av - Kommentar - Övrigt Utförda sedimentanalyser: Vattenkemiprov (ja/nej) nej Vattenfärg

28 28

29 Klippans Läderfabrik ALcontrol Bilaga 2 BILAGA 2 Sediment i Fältprotokoll 29

30 Klippans Läderfabrik ALcontrol Bilaga 2 FÄLTPROTOKOLL SEDIMENT Vattendrag Lokalnummer BS1 Allmänt Lokalnamn Uppströms reningsverket Datum Lokalkoordinater 73751/ /23809 Huvudflodområde Rönne å Metodik BIN SR 01 Provtagningsnivå 0-5 cm Län Skåne Antal delprov 7 Kommun Klippan Provtagare Håkan Olofsson Top. karta C3NO Organisation ALcontrol AB Vattnet Vattendjup ca 40 cm Sedimentdjup till cm fast botten Bottensubstrat Sedimentnivå 0-5 cm Dy X Sedimentfärg ljusbrun Gyttja Inslag av Lera Fasthet medel Sand X Svavelväte (ja/nej) nej Inslag av stort inslag av växtdelar Kommentar ett övre mycket löst lager med dy inhomogent sediment Bottensubstrat Sedimentnivå >5 cm Dy Sedimentfärg grå Gyttja Inslag av svart Lera X Fasthet fast Sand X Svavelväte (ja/nej) nej Inslag av dy och växtdelar Kommentar ökande inslag av lera neråt i sedimentprofilen inhomogent sediment Övrigt Utförda sedimentanalyser: Vattenkemiprov (ja/nej) nej Vattenfärg ljusgult TS, GR, GF, metaller och TOC 30

31 Klippans Läderfabrik ALcontrol Bilaga 2 FÄLTPROTOKOLL SEDIMENT Vattendrag Lokalnummer BS2 Allmänt Lokalnamn Nedströms reningsverket Datum Lokalkoordinater 73733/ /23735 Huvudflodområde Rönne å Metodik BIN SR 01 Provtagningsnivå 0-5 cm Län Skåne Antal delprov 7 Kommun Klippan Provtagare Håkan Olofsson Top. karta C3NO Organisation ALcontrol AB Vattnet Vattendjup ca 30 cm Sedimentdjup till ca 20 cm fast botten Bottensubstrat Sedimentnivå 0-5 cm Dy X Sedimentfärg ljusbrun Gyttja Inslag av Lera Fasthet medel Sand X Svavelväte (ja/nej) nej Inslag av växtdelar Kommentar inhomogent sediment Bottensubstrat Sedimentnivå >5 cm Dy Sedimentfärg gråbrun Gyttja Inslag av svart Lera Fasthet fast Sand X Svavelväte (ja/nej) nej Inslag av lera, dy och växtdelar Kommentar inhomogent sediment Övrigt Utförda sedimentanalyser: Vattenkemiprov (ja/nej) nej Vattenfärg ljusgult TS, GR, GF, metaller och TOC 31

32 Klippans Läderfabrik ALcontrol Bilaga 2 FÄLTPROTOKOLL SEDIMENT Vattendrag Lokalnummer BS3 Allmänt Lokalnamn Nedströms deponikulle Datum Lokalkoordinater 73645/ /23673 Huvudflodområde Rönne å Metodik BIN SR 01 Provtagningsnivå 0-5 cm Län Skåne Antal delprov 10 Kommun Klippan Provtagare Håkan Olofsson Top. karta C3NO Organisation ALcontrol AB Vattnet Vattendjup ca 30 cm Sedimentdjup till cm fast botten Bottensubstrat Sedimentnivå 0-5 cm Dy X Sedimentfärg ljusbrun Gyttja Inslag av svart Lera Fasthet medel Sand X Svavelväte (ja/nej) nej Inslag av växtdelar och lera Kommentar inhomogent sediment Delproven mer olika än vid övriga ytor Bottensubstrat Sedimentnivå >5 cm Dy Sedimentfärg gråbrun Gyttja Inslag av svart Lera Fasthet fast Sand X Svavelväte (ja/nej) nej Inslag av lera, dy och växtdelar Kommentar inhomogent sediment Övrigt Utförda sedimentanalyser: Vattenkemiprov (ja/nej) nej Vattenfärg ljusgult TS, GR, GF, metaller och TOC 32

33 Klippans Läderfabrik ALcontrol Bilaga 2 FÄLTPROTOKOLL SEDIMENT Vattendrag Lokalnummer BS4 Allmänt Lokalnamn Nedströms läderf. området Datum Lokalkoordinater 73470/ /23790 Huvudflodområde Rönne å Metodik BIN SR 01 Provtagningsnivå 0-5 cm Län Skåne Antal delprov 7 Kommun Klippan Provtagare Håkan Olofsson Top. karta C3NO Organisation ALcontrol AB Vattnet Vattendjup ca 40 cm Sedimentdjup till cm fast botten Bottensubstrat Sedimentnivå 0-5 cm Dy X Sedimentfärg ljusbrun Gyttja Inslag av Lera Fasthet medel Sand X Svavelväte (ja/nej) nej Inslag av växtdelar Kommentar inhomogent sediment Bottensubstrat Sedimentnivå >5 cm Dy Sedimentfärg gråbrun Gyttja Inslag av svart Lera X Fasthet fast Sand X Svavelväte (ja/nej) nej Inslag av dy och växtdelar Kommentar ökande inslag av lera neråt i sedimentprofilen inhomogent sediment Övrigt Utförda sedimentanalyser: Vattenkemiprov (ja/nej) nej Vattenfärg ljusgult TS, GR, GF, metaller och TOC 33

34 34

35 Klippans Läderfabrik ALcontrol Bilaga 3 BILAGA 3 Sediment i Kornstorleksbestämning Provnummer Provyta Sedimentnivå BS1 0-5 cm BS2 0-5 cm BS3 0-5 cm BS4 0-5 cm 35

36

37

38

39

40 ALcontrol är Sveriges största laboratoriekedja för miljö- och livsmedelsanalyser med drygt 350 medarbetare och ca 220 msek i omsättning. Verksamheten bedrivs med 6 laboratorier, samtliga ackrediterade av SWEDAC. ALcontrol Laboratories är Europas ledande analysföretag med högkvalificerade laboratorier i England, Irland, Holland, Frankrike och Sverige. HÄR FINNS ALCONTROL I SVERIGE Umeå Tel Karlstad Tel Uddevalla Tel Linköping Tel Malmö Tel Växjö Tel