Flodkräftan. - Förvaltningsplan för Gävleborgs län. Rapport 2011:20

Flodkräftan - Förvaltningsplan för Gävleborgs län Rapport 2011:20

Flodkräftan - Förvaltningsplan för Gävleborgs län Catrin Arnelind, Fiskefunktionen, Landsbygd och Tillväxt Foto: Omslagsbild: Catrin Arnelind, Länsstyrelsen Gävleborg. Figur 5: Jonas Lundin, Länsstyrelsen Gävleborg. Figur 7: Ulf Stridsberg, Sandvikens Kommun. Figur 9 Johan Andreasson, Hudiksvalls Kommun. Övriga bilder: Catrin Arnelind, Länsstyrelsen Gävleborg

Förord En av länsstyrelsernas viktigaste uppgifter är att jobba för att bevara hotade djur- och växtarter. Arbetet med att skydda arter under vattenytan, som inte syns på samma sätt som landlevande organismer får inte prioriteras lägre av den anledningen. Flodkräftan är en av de mest hotade djurarterna och samtidigt populär och viktig som potentiell resurs för landsbygdsutveckling. Det är därför glädjande att länsstyrelsen med stöd av Fiskeriverket fått möjlighet att i samarbete med länets fiskerättsinnehavare och kommuner ta fram en förvaltningsplan med åtgärdsplan för länets kräftbestånd. Kalle Gullberg Länsfiskekonsulent 3

Innehållsförteckning Förord 3 Innehållsförteckning 4 Sammanfattning 5 English Summary 6 Inledning 7 Artfakta 7 Hotstatus 7 Syfte 7 Hot mot flodkräftan 7 Kräftpest 7 Signalkräfta 8 Kräftpest och fiskutsättningar 9 Andra parasiter 10 Predation 10 Försurning 10 Habitatstörning 10 Situationen i Gävleborgs län 11 Bevarande av flodkräftan i Gävleborgs län 12 Instiftande av skyddsområden 12 Utdrag ur 11 2 kap. förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen: 13 Fiskutsättning 13 Utsättningspolicy gällande fisk och kräfta inom Gävleborgs län 13 Åtgärdsplan 14 Åtgärder för att hindra spridning av signalkräftor och kräftpest 15 Åtgärder för att förbättra flodkräftans situation 15 Handlingsplan i händelse av kräftpestutbrott 16 Framtid och målsättning 17 Godkännande av förvaltningsplan (HaV) 18 Referenser 19 4

Sammanfattning Flodkräftan (Astacus astacus) är vår enda inhemska sötvattenskräfta. Sedan början av 1900-talet har den minskat starkt i utbredning och antal. Det största hotet mot flodkräftan är signalkräftan (Pasifastacus leniusculus), främst på grund av kräftpesten som är en mycket smittsam sjukdom som signalkräftan i princip alltid bär på. Signalkräftan är mycket utbredd över hela södra Sverige och flodkräftan har trängts undan till begränsade lokaler på otillgängliga platser. Läget är inte fullt så kritiskt i vårt län men det krävs ett aktivt arbete för att situationen inte ska förvärras. Signalkräftan etableras ofta i nya vattendrag genom att människor planterar ut den illegalt. Flodkräftan är mycket känslig mot försurning och har specifika krav på boplatser och jaktmarker. Därför räcker det inte med att bara hindra spridning av signalkräfta och kräftpest. Andra nyckelfrågor är biotopvård och kalkning för att återskapa bra områden för flodkräftor som blivit förstörda. För att kunna arbeta på ett bra sätt med att bevara flodkräftorna i länet är det mycket viktigt att frågan är lokalt förankrad. Det är avgörande att fiskerättsägare och boende är delaktiga i arbetet för att det ska bli framgångsrikt. Målsättningen med det här projektet är att ha friska och fiskbara flodkräftbestånd inom alla skyddsområden och en positiv utveckling för flodkräftan i länet. Förhoppningen är att en ökning av antalet välmående flodkräftbestånd i länet ska minska intresset, och därmed risken, för illegala utsättningar av signalkräftor. För att uppnå detta har Länsstyrelsen kartlagt alla kända flodkräftlokaler i länet och börjat utarbeta en strategi för bevarandet av flodkräftan i länet. I denna rapport beskrivs problembilden omkring flodkräftor och hur man planerar att arbeta för att främja flodkräftan. 5

English Summary The Noble crayfish (Astacus astacus) is the only freshwater crayfish native to Sweden. Since the beginning of the twentieth century it has decreased in both size and density of populations. The most severe threat to the noble crayfish is the signal crayfish (Pasifastacus leniusculus) and the crayfish plague, a very contagious disease almost always carried by the signal crayfish. The signal crayfish is widespread all over the southern half of Sweden and the noble crayfish has been forced to limited habitats in remote areas. The situation is not as critical in Gävleborg but measures has to be taken for the situation not to get worse. A large part of the problem is that the signal crayfish is often introduced to new areas by humans illegally moving it. The noble crayfish is very sensitive to acidification and has specific requirements for burrows and feeding areas. Therefore it is not enough to just stop the spread of the signal crayfish. Other crucial steps that has to be taken are habitat care and liming to recreate suitable areas for crayfish that have been destroyed. To reach success in the matter of preserving the noble crayfish local understanding and cooperation is crucial. It is important that residents and owners of fishing rights understands the problem and feels included in the project. The aim of this project is to have healthy and fishable crayfish stocks within all protected areas and a positive trend for the species in the county. The expectation is that an increase in the stocks of healthy crayfish will lead to decreasing interest in, and risk of, illegal spreading of signal crayfish by humans. To reach this goal the county administrative board has investigated all known localities for noble crayfish and started working on a strategy to preserve the species in the county. In this document the problems of the crayfish situation in Sweden and the planned strategy to counter them are described. 6

Inledning Artfakta Flodkräftan är en inhemsk art i våra svenska sjöar och vattendrag. Den trivs i grunda miljöer med mycket stenar och rötter eller på fast botten där den kan hitta eller gräva hålor som skydd mot rovdjur. Kräftan är allätare och lever på allt från växtmaterial till andra kräftor. En vuxen flodkräfta kan bli upp till 18 cm och leva i 20 år. 1 Flodkräftan är sedan några hundra år en del av en stark svensk tradition som inkluderar fiske, tillagning och kräftskiva med skiftande ritualer däromkring. Figur 1. Svenska flodkräftor är i mångas ögon oslagbara under augustimånens sken. Hotstatus Flodkräftan är en hotad art i Sverige och har i Artdatabankens nya Rödlista över hotade arter uppgraderats från starkt hotad (2005) 1 till akut hotad (2010) 1, 2. Under 1900-talet har flodkräftans utbredning gått tillbaka drastiskt. Antalet flodkräftbestånd i landet har gått från uppskattningsvis 30 000 i början av 1900- talet till ca 1 000 i dagsläget. Flodkräftan har bäst chanser att överleva på Gotland och i länen norr om Dalälven 1. De allvarligaste hoten mot flodkräftan är kräftpesten och spridningen av signalkräfta. Dessa och andra faktorer som hotar flodkräftan beskrivs närmare under rubriken Hot mot flodkräftan. Syfte 2009 presenterade Naturvårdsverket och Fiskeriverket det nya åtgärdsprogrammet för flodkräfta för 2008-2013. I detta beskrivs förslag på vad man kan göra för att bevara flodkräftan, bland annat att alla länsstyrelser bör upprätta förvaltningsplaner och kartlägga lämpliga skyddsområden för flodkräftor i respektive län. Syftet med denna förvaltningsplan är att ta fram en arbetsmodell för bevarandet av flodkräftan i länet. I nästa steg ska skyddsområden instiftas och man ska börja arbeta aktivt med det som fastställts i åtgärdsplanerna för varje enskilt område. Hot mot flodkräftan Kräftpest Kräftpest är en parasitisk svamp som kan leva på många sötvattenslevande arter i gruppen storkräftor. Den härstammar från Nordamerika och har utvecklats tillsammans med de inhemska arterna där. Parasiten gynnas inte av att döda sitt värddjur då den inte kan leva fritt utan värddjur i mer än två veckor; om kräftan dör så dör svampen. Därför har det utvecklats en jämvikt mellan 7

parasiten och värddjuret, parasiten tär så mycket på värddjuret som den behöver för att föröka sig utan att värddjuret under normala förhållanden dör. Våra svenska flodkräftor har inte levt tillsammans med parasiten och har därför inte utvecklat den här jämvikten som amerikanska kräftor har och som leder till motståndskraften. Det blir ett dödligt möte som slår ut flodkräftorna. 3 I mitten av 1800-talet kom kräftpesten till Europa från Nordamerika. Troligen kom den med amerikanska kräftor i barlasttankar på fartyg till Italien och spreds därifrån ut över Europa. Till Sverige kom pesten från Finland med pestsmittade flodkräftor som skulle säljas på marknad i Stockholm. De kräftor som dog kunde inte säljas och dumpades i Mälaren. Kort därefter slogs hela Mälarens flodkräftbestånd ut och pesten spreds vidare till närliggande vattensystem. 4 Signalkräfta När flodkräftan blev mer och mer sällsynt under första halvan av 1900-talet på grund av olika hot, som kräftpest och andra sjukdomar, habitatstörningar och fisketryck, började man försöka hitta lösningar för att bevara traditionen. På 1960- talet fick Fiskeriverket, som då hette Fiskeristyrelsen, i uppdrag att täcka behovet av en kräfta i våra vatten, och tog beslutet att införa och plantera ut den amerikanska signalkräftan (Pacifastacus leniusculus) som till utseende och smak är ganska lik den inhemska flodkräftan. 5 Rådet från Fiskeristyrelsen var att om man fiskade upp mindre än en kräfta per bur skulle signalkräftor planteras ut. Denna verksamhet kunde man få bidrag för. 6 B A Figur 2. Flodkräftan (till vänster) är något mörkare i färgen än signalkräftan (till höger). Flodkräftan har mörkt tumgrepp (A), ibland med en röd prick, och små taggar i gränsen mellan huvudet och kroppen (B). Signalkräftan har ljust tumgrepp (A), ibland med ljus undersida på klorna, och inga taggar (B). B Figur 3. Flodkräfta med tydliga taggar i gränsen mellan huvud och ryggsköld (B). B A 8

Tidigare kräftpestutbrott hade kommit sporadiskt och var ofta resultat av engångsföreteelser som pestkontaminerat vatten och signalkräftor som hölls under kortare tid endast för att ätas. När signalkräftan, som i princip alltid bär på kräftpesten, introducerades i svenska vattendrag kom dessa populationer att fungera som en buffert och källa för spridning av kräftpest. Signalkräftor bar på pesten men dog inte och med signalkräftorna bredde pesten snabbt ut sig. Så fort signalkräftor kom i kontakt med flodkräftor blev resultatet att alla flodkräftor i det berörda vattenområdet dog ut. Signalkräftan tog över de tidigare flodkräftlokalerna och avancerade till nya områden. Flodkräftorna hade på grund av pesten ingen chans att återetablera sig eller stå emot. Signalkräftor kan vara fria från kräftpest men det är ytterst sällsynt och går inte att veta med säkerhet och signalkräftor ska därför alltid betraktas som bärare av kräftpest. 3 Om det finns signalkräftor i ett vattendrag är det stor risk att eventuella flodkräftpopulationer nedströms drabbas av pest då pestsvampsporerna kan transporteras med vattnet och på så sätt få kontakt med nya populationer. 3 Pestsporerna kan spridas mellan vattendrag med betesfisk, fiskeredskap, vatten och båtar. Det är därför viktigt att tänka på hur man beter sig när man rör sig mellan olika vattendrag. Redskap och båtar bör torkas helt Figur 4. Levande betesfisk ska aldrig flyttas mellan olika vattenområden. innan de flyttas. Betesfisk bör fångas i samma vatten som man sedan tänkt fiska i. Självklart ska man inte heller flytta vare sig signalkräftor eller flodkräftor, det är förbjudet enligt lag. 7 Kräftpest och fiskutsättningar Utplantering av fisk innebär en risk för smittspridning. Om fisken som sätts ut kommer från ett område som hyser signalkräftor eller är drabbat av kräftpest finns det risk att sporer överförs på många olika sätt. Bland annat har kräftpestsporer påvisats kunna överleva i upp till ett par veckor i magtarmkanalen, i gälarna eller utanpå kroppen på flera fiskarter 1. Sporerna kan även överleva fritt i vattnet lika länge. Det kan också finnas en liten risk att levande eller delar av döda kräftor råkar komma med i transporten. 1 Risken för smitta är kraftigt förhöjd vid ett pågående akut kräftpestutbrott hos flod- eller signalkräftor då döende och döda kräftor sprider katastrofalt höga koncentrationer av pestsporer i vattnet. I vatten med signalkräftor som bär på kräftpest men som inte är akut sjuka är risken avsevärt lägre men ändå närvarande. Under perioden då kräftorna ömsar skal ökar spridningsrisken då pestsvampen sitter i skalet och näringsförsörjningen stryps när kräftan tappar 9

sitt skal. Svampen sprider stora mängder sporer när dess egen överlevnad är hotad. 1 Andra parasiter Flod- och signalkräftor kan bland annat infekteras av svampen Psorospermium haeckeli. Infektionen innebär allmänt försämrad kondition och nedsatt immunförsvar men är oftast inte direkt dödlig. Flodkräftan anses mer motståndskraftig mot psorospermiuminfektioner än signalkräftan. 8 Porslinssjuka kan också drabba båda arterna och angriper främst muskulaturen. Långt framskriden porslinssjuka kan identifieras genom att muskulaturen på undersidan av stjärten är vit. Porslinssjuka kan vara dödlig och är hämmande för populationstillväxten. 9 Utöver dessa värdspecifika parasiter kan flod- och signalkräftor även drabbas av allmänna bakterieangrepp, till exempel om de är skadade eller har nedsatt immunförsvar. Predation Om det finns mycket mink i ett område kan det utgöra ett hot mot kräftbestånden då de jagar i strandkanten och gärna äter kräftor, oavsett art. Problemet kan förvärras i reglerade vattendrag där minken kan ta stora mängder kräftor vid lågt vattenstånd sommartid. Även rovfiskar som ål, abborre, gädda och lake äter gärna kräftor om de får tillfälle. 10 Försurning Figur 5. Orört vattendrag med natursten och naturligt varierande vattenflöde. Kräftor ömsar skal när de växer. Första sommaren ömsar ynglen skal så ofta som varannan vecka, vuxna kräftor gör det ungefär en gång per säsong. När kräftan tappat sitt gamla skal bildas ett nytt mjukt skal runt kroppen. För att det nya skalet ska kunna bli hårt krävs det att det finns kalcium i vattnet. I surt vatten finns inget fritt kalcium som kräftorna kan använda till sin skalproduktion. Därför är de mycket känsliga för försurning av vatten. Detta orsakas bland annat av surt regn från förbränningsprocesser som exempelvis bilavgaser. 8 Habitatstörning Då kräftor trivs i strandlinjen, på grunt vatten ner till ca tre meters djup, kan de påverkas starkt av onormala förändringar i vattennivån. Deras hålor och 10

jaktmarker kan torrläggas eller hamna djupt under vatten, och kräftorna har då ingenstans att söka föda och skydd. Detta skapar en konflikt med vattenkraftsnäringen som ofta orsakar stora variationer i vattennivån i vattendrag med kraftverk beroende på säsong och efterfrågan på el. 10 Under 1800- och 1900-talen har man påverkat sjöar och vattendrag i stor utsträckning för att optimera förutsättningarna för bland annat jordbruk, skogsbruk och vattenkraft. Sjöar har sänkts för att frigöra mer markyta till jordbruk, diken och åar har rensats, rätats ut och grävts ut för att bland annat underlätta för flottning av timmer, dammar har tillkommit och avrinningssystem har förändrats. Alla dessa typer av påverkan har gjort att lämpliga habitat har förstörts eller blivit otillgängliga. 10 Situationen i Gävleborgs län I Gävleborg och de övriga länen norr om Dalälven ser läget lite bättre ut för flodkräftan än i södra Sverige. Det beror på att kräftpesten inte spreds norrut i lika stor utsträckning som i södra Sverige under 1900-talets första hälft. Kräftfångsterna var på grund av detta fortfarande goda på många håll i länet när Fiskeriverket kom med direktiv om att plantera ut signalkräftor vid dålig fångst. Därför har de legala utsättningarna varit relativt begränsade. Legala och illegala utsättningar av signalkräftor har dock skett och tyvärr har länet drabbats både av att signalkräftor etablerat sig starkt i flera vattensystem och av omfattande kräftpestutbrott med massdöd av flodkräftor som följd. Under 2000- talet har förekomst av flodkräftor rapporterats på ca 230 lokaler fördelade på länets alla Figur 6. Flodkräftor finns fortfarande på många platser i länet, om än inte i så stora antal. kommuner. Det kan låta mycket men rör sig i många fall om svaga bestånd och olika fiskelokaler för samma bestånd. Under samma tidsperiod har Länsstyrelsen fått kännedom om minst sju fall av utslagna flodkräftbestånd, av varierande omfattning, som misstänkts eller bekräftats bero på kräftpest. 11

Bevarande av flodkräftan i Gävleborgs län Instiftande av skyddsområden I och med en ändring i Fiskeriverkets förordning (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen som trädde i kraft 2005 gavs länsstyrelserna möjlighet att besluta om instiftande av skyddsområden. 7 Med anledning av detta och rekommendationen i åtgärdsprogrammet Åtgärdsprogram för flodkräfta 2008-2013 från Naturvårdsverket och Fiskeriverket 2009 planerar Länsstyrelsen att instifta ett antal skyddsområden, på sikt inom länets alla kommuner. De bildade skyddsområdena har tre huvudsyften. Det första är att flodkräftpopulationerna ska skyddas mot signalkräftor och kräftpest av strängare regler. Den som riskerar att skada populationernas fortlevnad kan ställas till svars för sina handlingar. Det är därför mycket viktigt att det framgår tydligt att det finns flodkräftor inom området, för att inte riskera att signalkräftor planteras ut illegalt i tron att det inte finns några kräftor. Det andra är att marknadsföra arten positivt, att informera om att man fortfarande kan ha livskraftiga flodkräftbestånd som ger både inkomster och kräftskivor. Detta riktas främst till dem som bor och vistas i närområdet men även till besökare. Dessa utgör den största riskgruppen för smittspridning vid okunskap om hur man förhindrar spridning av kräftpest via till exempel redskap och båtar. Detta gör förhoppningsvis i förlängningen att intresset för signalkräftan och illegala utplanteringar av densamma minskar. Det tredje huvudsyftet är att, efter initiala undersökningar av hur situationen ser ut, förvalta kräftbeståndet så att det långsiktigt når den utbredningsgrad och populationsdensitet som det haft historiskt. Med tanke på den relativt goda statusen som flodkräftan har i länet så finns det ett stort antal områden där arbete skulle kunna påbörjas med undersökningar, återintroduktion, stödutsättningar, biotopvård med mera. Därför fokuseras arbetet under 2011 på områden där det finns en god lokal förankring och där det Figur 7. Kräftprovfiske. redan bedrivs visst arbete för att förvalta flodkräftpopulationer. Några områden där föreningarna är mycket positiva till att samarbeta för att bevara flodkräftan har identifierats och diskussioner om situationen och målsättningen har kommit igång. Ett tätt samarbete med föreningarna resulterar förhoppningsvis i en god bild av hur förutsättningarna för att bevara kräftorna ser ut och vilka åtgärder som är lämpliga i de aktuella områdena. Förhoppningen är att längre fram kunna gå vidare och arbeta med fler områden. Målsättningen i längden är att ha säkra 12

områden med stabila populationer som kan kolonisera nya områden naturligt och att ha fiskbara flodkräftbestånd som allmänheten kan ta del av. Genom satsningen på en stark förankring och förståelse lokalt gör detta förhoppningsvis att den illegala spridningen av signalkräftor i länet hejdas. Utdrag ur 11 2 kap. förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen: Inom ett område som har förklarats utgöra skyddsområde är det förbjudet att: saluhålla, sälja, köpa eller transportera okokta kräftor som inte härrör från området, använda fisk som betesfisk i ett annat vatten än det där den fångats, utan föregående desinfektering använda fiskeredskap, båtar, maskiner eller andra föremål som har använts i vatten utanför området, utplantera signalkräfta. Länsstyrelsen får föreskriva sådana undantag från bestämmelserna i första till tredje styckena som inte ökar risken för smittspridning eller som behövs av vetenskapliga skäl. Förordning (2005:462). 7 Fiskutsättning Utplantering av fisk är en mycket utbredd verksamhet framför allt i sportfiske- och rekreationssyfte och i form av bevarandeåtgärder av hotade arter och stammar. Stora utsättningar sker även som kompensation för vattenkraftens påverkan på fiskvandringsvägar. Denna riskfaktor är något som bör ses över för hela länet, inte bara i tilltänkta skyddsområden. Länsstyrelserna har enligt förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen (2 kap, 10 ) möjlighet att utforma lokala föreskrifter för att skydda flodkräftorna. Dessa kommer att baseras på Länsstyrelsens policy för fiskutsättningar. Nedan följer ett utdrag ur Utsättningspolicy gällande fisk och kräfta inom Gävleborgs län. Figur 8. Havsöring som ska kompensationsutsättas. Utsättningspolicy gällande fisk och kräfta inom Gävleborgs län Kräftpest För alla förflyttningar och utplanteringar av fisk i länet bör risken för spridning av kräftpest särskilt beaktas och hänsyn ska tas till förekomst av flod- och signalkräftor inom aktuella områden. För utsättning av fisk till naturvatten (som inte har konstaterad förekomst av signalkräfta) inom Gävleborgs län ska särskilda åtgärder vidtas för att minimera risken för spridning av kräftpest. Den som ansöker om tillstånd för att plantera ut fisk ska välja en leverantör som kan uppfylla de krav som ställs. För utsättning av fisk i naturvatten inom Gävleborgs län gäller: 13

1. Fisk ska alltid kontrolleras innan leverans med hjälp av flodkräftor i sump enligt Handledning för kräftsäkra fiskutsättningar. 2. Fisk ska alltid levereras i luftat grundvatten. Om det är möjligt rekommenderas det att man sätter ut fisk före eller efter kräftornas, och därmed kräftpestens, mest aktiva period, det vill säga helst andra perioder än maj till augusti. För utsättning av fisk i skydds- och hänsynsområden för flodkräfta är det extra viktigt att vidta åtgärder för att minimera spridningsrisken. I områden som utgör skydds- eller hänsynsområde för flodkräfta gäller: 1. Inga tillstånd för utsättning av signalkräfta beviljas. 2. Inga tillstånd för utsättning av fisk som härstammar från ett område som förklarats kräftpestsmittat (akut kräftpestutbrott) beviljas. Inga undantag medges. 3. Inga tillstånd för utsättning av fisk som kommer från vattenområden med kända bestånd av signalkräfta beviljas. Undantag enligt nedanstående kan beviljas. 4. Fisk ska alltid kontrolleras innan leverans med hjälp av flodkräftor i sump. Tillvägagångssätt specificeras i bilagd Handledning för kräftsäkra fiskutsättningar. 5. Fisk skall alltid levereras i luftat grundvatten. Vattenbytet ska ske på ett sådant sätt att mängden sporer och partiklar som överförs till det nya vattnet minimeras. 6. Andra metoder kan användas om man i förväg kan påvisa att dessa är minst lika säkra och fått godkänt av länsstyrelsens fiskeansvariga. 7. Vid utsättning av flodkräfta får endast leverantörer anslutna till Fiskhälsan FH AB, utan påvisad förekomst av kräftsjukdomar anlitas. 8. Alla tillstånd skall prövas särskilt med avseende på avvägning mellan nytta och risk. 9. Tillstånd får endast lämnas för ett tillfälle åt gången. Om en fiskodling är belägen i ett område som förklarats kräftpestsmittat (akut kräftpestutbrott) blir det automatiskt förbjudet att flytta fisk från odlingen. Ett undantag från reglerna kan medges av länsstyrelsens fiskehandläggare för leverantör av fisk i det kräftpestsmittade området, efter att den akuta sporspridningsfasen är över. För att undantag ska beviljas ska det specificeras vilka säkerhetsåtgärder som vidtagits för att förhindra spridningen av kräftpest. Rekommenderade säkerhetsåtgärder för att göra ett undantag från reglerna för kräftpestsmittade områden: 1. Fisk skall alltid levereras i luftat grundvatten. Vattenbytet ska ske på ett sådant sätt att mängden sporer och partiklar som överförs till det nya vattnet minimeras. 2. Fisk ska alltid kontrolleras innan leverans med hjälp av flodkräftor i sump. Tillvägagångssätt specificeras i bilagd Handledning för kräftsäkra fiskutsättningar. 3. Andra metoder kan användas om man i förväg kan påvisa att dessa är minst lika säkra och fått godkänt av länsstyrelsens fiskeansvariga. 4. Ingen fisk får levereras till skydds- eller hänsynsområden för flodkräfta. Inga undantag medges. Åtgärdsplan För varje område som blir skyddsområde ska det upprättas en områdesspecifikt utformad åtgärdsplan. Den är till för att man ska utvärdera hur läget ser ut i området och vad man behöver göra för att förvalta kräftpopulationen på bästa sätt. Åtgärdsplanen ska innehålla: Planerade åtgärder för att hindra spridning av signalkräftor och kräftpest Planerade åtgärder för att förbättra flodkräftornas situation Områdesspecifik handlingsplan i händelse av pestutbrott 14

Åtgärder för att hindra spridning av signalkräftor och kräftpest Åtgärder för att hindra spridning av signalkräftor och kräftpest handlar främst om information. Det är ytterst viktigt att alla som rör sig i ett kräftskyddsområde är medvetna om riskerna och hur man ska bete sig för att inte utgöra en fara för kräftpopulationen. En stor del av detta kommer att handla om att sätta upp skyltar och trycka informationsfoldrar som kan lämnas ut i samband med till exempel köp av fiskekort och hyra av fritidsutrustning. För att underlätta för aktiviteter i området kan det vara aktuellt att till exempel hyra ut båtar, upprätta desinficeringsstationer och starta en dialog med fiskodlingar för att kunna köpa säker sättfisk. Säkra desinficeringsmetoder enligt fiskeriverket Torkning till fullständig torrhet, t.ex. i bastu i minst 70 grader C i minst fem timmar för stora föremål och en timme för små föremål. Långvarig soltorkning eller lufttorkning till fullständig torrhet går också bra. Tvättning eller nedsänkning i T-röd (tre delar sprit och en del vatten). Fångstredskap skall vara nedsänkta i minst 20 minuter. Frysning i kallare än -10 grader C under minst 24 timmar. Kokning under lock i minst 5 minuter, föremålet skall vara helt nedsänkt i vattnet. Den farligaste riskgruppen är de som kan ha intresse av att plantera ut signalkräftor illegalt. För att förebygga att detta sker bör det även finnas allmän information om flodkräftan som en värdefull resurs och om vilka konsekvenser en illegal utplantering av signalkräftor kan få. Det starkaste argumentet mot att plantera ut signalkräftor är självklart en livskraftig stam av flodkräftor som markägarna i bästa fall kan få del av. Då finns ingen anledning att intressera sig för signalkräftor. En åtgärd som blivit aktuell i andra län är att upprätta vandringshinder. Om signalkräftor finns nedströms flodkräftor kan man med hjälp av ett vandringshinder se till att signalkräftorna inte tar sig till flodkräftorna och smittar dessa. Det ser dock inte ut att finnas något område i vårt län där detta skulle vara en lämplig åtgärd. Åtgärder för att förbättra flodkräftans situation Åtgärder som kan komma att bli aktuella för att förbättra flodkräftornas situation är till exempel återintroduktioner och stödutsättningar, biotopåterställning för att återfå gynnsamma bottenförhållanden eller naturligt vattenflöde, provfisken för att utvärdera beståndsutvecklingen och sumpning av honor för att skydda dem under den tid de bär rom. 15

Figur 9. Exempel på biotopåterställning. Genom att sänka hastigheten på vattenflödet och lägga tillbaka natursten kan många fiskarter vandra uppströms för att leka och flodkräftan trivs igen. Till vänster: före åtgärd. Till höger: efter åtgärd. Utrotning av signalkräftor är en åtgärd som kan komma i fråga under speciella omständigheter. Om ett nytt bestånd av signalkräftor upptäcks finns det en chans att få bort dem innan de förökar sig. När det gäller vuxna kräftor är det möjligt att få tag på alla individer manuellt men det är inte genomförbart när det finns yngel och småkräftor. Det måste alltså genomföras så snart som möjligt och helst samma säsong som introduktionen har skett. Detta har provats i Hasselasjön och resultatet ska nu följas upp. I andra län har man även använt sig av insektsgift och chockkalkning för att utrota signalkräftorna. Detta är dock åtgärder som endast är möjliga i begränsade vattensystem och effekterna på övrig flora och fauna måste noga övervägas. Dessa metoder är inte i nuläget aktuella inom något område i Gävleborgs län. Det pågående kalkningsprogrammet har gjort att få vattendrag i länet är dåliga för flodkräftor med avseende på försurning som inte är naturlig. Om något vattendrag visar sig olämpligt försurat av orsaker som inte är naturliga är även kalkning en åtgärd som kan komma att bli aktuell. Handlingsplan i händelse av kräftpestutbrott I händelse av kräftpestutbrott finns få åtgärder att tillgå för att stoppa det akuta förloppet på den aktuella lokalen. Man kan dock vidta vissa åtgärder för att hindra spridningen till närliggande populationer. Bland annat kan man upprätta en elspärr som fungerar på samma sätt som en brandgata vid skogsbrand. Kräftor och andra djur som kan föra med sig sporer uppströms vill inte passera spärren och då stannar spridningen av. Man kan även upprätta en så kallad kalkspärr, genom att kraftigt höja ph-värdet på en begränsad sträcka i ett vattendrag under ett dygn. Då dör alla kräftor i det området men risken för spridning minskar genom att tillgången på värddjur försämras och pestsporerna kan då inte etablera sig. Det bör i handlingsplanen för akut kräftpest finnas en plan för återetablering av ett bestånd som drabbats av pest. Man kan ha kräftor av den lokala populationen hos en odlare. När frågan om återetablering aktualiseras finns då möjlighet att köpa utsättningsmaterial av den ursprungliga stammen för att den 16

lokala genetiska anpassningen inte ska gå förlorad. Om det inte finns kräftor av lokal härstamning i odling bör man i det akuta skedet försöka fiska kräftor i områden som pesten inte nått än, och flytta dessa till säkra lokaler, förslagsvis med vattenförsörjning från grundvatten. Om eller när en återutplantering blir möjlig kan dessa kräftor användas som avels- eller utsättningsmaterial. Framtid och målsättning Målsättningen är att instifta skyddsområden spridda över hela länet, så att alla länets invånare ska ha relativt nära till ett område där flodkräftor lever och frodas. Det ska finnas möjlighet att köpa kräftfiskekort och fiska kräftor för dem som är intresserade. Ett viktigt delmål är att undersöka om det finns olika lokala stammar och i så fall särskilja och förvalta dessa och inte bara flodkräftan som art. Figur 10. Förhoppningsvis kommer detta att vara en välbekant syn i framtiden. Det ska finnas en arbetsmodell för hur man går till väga vid instiftandet av skyddsområden. Det ska finnas riktlinjer för hur olika typer av åtgärder kan genomföras. Undersökningar av förekomst och utbredning ska följas upp och resultera i konkreta åtgärder. Förvaltningen av flodkräftor ska tas i beaktande vid arbete inom andra typer av frågor rörande fiske, vattenbruk och vattenförvaltning. Om just modellen med skydds- och hänsynsområden av någon anledning inte skulle vara lämplig i ett visst område så finns ändå utrymme för att i samarbete med fiskevårdsföreningen eller fiskerättsinnehavarna på andra sätt främja flodkräftan och eventuellt ändå upprätta en åtgärdsplan. Flodkräftan är en hotad art och Gävleborg är ett viktigt län för artens framtid. Gävleborg har ett nationellt ansvar för en klok förvaltning och att medverka för att rädda flodkräftan. 17

Referenser 1. Edsman, L och Schröder, S. 2009. Åtgärdsprogram för flodkräfta 2008-2013 (Astacus astacus), rapport 5955, augusti 2009, Fiskeriverket och Naturvårdsverket. 2. Artdatabanken, Sveriges Lantbruksuniversitet, Flodkräfta, http://www.artfakta.se/getspecies.aspx, sökord: Flodkräfta. Hämtad: 110818 3. Karlsson, T. 2008. Flodkräftan i Östergötland 2007 Förvaltningsplan för flodkräfta (Astacus astacus) i Östergötlands län. Rapport 2008:2, Länsstyrelsen Östergötland. 4. Nitzelius, T. 2005. Flodkräftan i Stockholms län inventering och förslag på åtgärder. Rapport 2005:24, Länsstyrelsen i Stockholms län. 5. Melin, D. 2010. Plan för bevarande av flodkräftan i Jönköpings län. Meddelande nr 2010:18, Länsstyrelsen i Jönköpings län. 6. Söderbäck, B. och Edsman, L. 1999. Åtgärdsprogram för bevarande av flodkräfta. Fiskeriverket och Naturvårdsverket. 7. SFS 1994:1716, Förordning om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Stockholm: Landsbygdsdepartementet. 8. Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Psorospermium, 2007-01-25: http://www.sva.se/sv/navigera/djurhalsa/fisk/krafto-ochkraftsjukdomar/psorospermium/. Hämtad: 110818 9. Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Porslinssjuka (Thelohania spp.), 2007-01-25:. http://www.sva.se/sv/navigera/djurhalsa/fisk/krafto-ochkraftsjukdomar/porslinssjuka-thelohania-spp/ Hämtad: 110818 10. Hushållningssällskapet Värmland. 2005. Fakta Kräftor. Projekt Astacus. www.astacus.org 19

Länsstyrelsens rapporter 2011 2011:1 Marin naturinventering 2006 i Gävleborgs län. Gran, Vitörarna, Notholmen, Hornslandet, Storjungfrun, Kalvhararna, Vitgrund-Norrskär 2011:2 Marin inventering vid Långvind sommaren 2007 2011:3 Marinbiologiska undersökningar i Axmar och Hilleviks-Trödjefjärden, 2008 2011:4 Marinbiologiska undersökningar vid Orarna i Gävlebukten, 2009 2011:5 Marinbiologiska undersökningar vid Eskön, 2009 2011:6 Marinbiologiska undersökningar i skärgården öster om Lindön, 2009 2011:7 Inventering av vegetationsklädda bottnar i Siviksfjärden och Norbergsfjärden 2009 2011:8 Modellering av den marina vegetationen vid Tupparna Kalvhararna 2011:9 Uttern i Gävleborgs län 2009 2011:10 Förebyggande arbete inom området ANDT Alkhol, Narkotika, Dopning och Tobak i Gävleborg 2010 2011:11 Brandplan för Färnebofjärdens nationalpark mål och prioriteringar vid naturvårdsbränning 2011:12 Insektsinventering i Långängarnas naturreservat 2011:13 Du ser för ung ut Kan ingen annan köpa ut åt dig? En kartläggning och provköpsstudie av Tobak och Folköl i Gävleborgs län 2011:14 Inventering av väddnätfjäril (Euphydryas aurinia) i Gävleborgs län 2009-2010 2011:15 Vegetationsklädda bottnar i Gävleborgs läns kustvatten - Trendövervakning 2010 2011:16 Arbete för miljön i Gävleborg - så arbetar kommunerna 2011:17 Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2011 2011:18 Samlad strategi AND, Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak Gävleborg 2011 2011:19 Myrfågelinventering i Gävleborgs län 2009-2010 med tillhörande appendix 2011:20 Flodkräftan Förvaltningsplan för Gävleborgs län Länsstyrelsen Gävleborg Tryck: Arkitektkopia i Gävle Rapportnr: 2011:20 ISSN: 0284-5954 Besöksadress: Borgmästarplan, 801 70 Gävle Telefon: 026-17 10 00 Webbadress: www.lansstyrelsen.se/gavleborg