Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009

2

Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat Bakgrundsfrågor 6 Fritidssituation 11 Skola 21 Politik, samhälle och inflytande 25 Trygghet och mobbning 31 Hälsa, tobak, alkohol och droger 34 Orättvis behandling 42 Arbete 44 Framtiden 47 Avslutande kommentarer 54 Bilagor Bilaga 1 Var ungdomarna och deras föräldrar är födda Bilaga 2 Sysselsättning för ungdomarnas föräldrar Bilaga 3 Ungdomar i grundskolan - Saknas fritidsmöjligheter? Bilaga 4 Gymnasiet - Saknas fritidsmöjligheter? Bilaga 5 Grundskolan - Saknas ställen att vara på? Bilaga 6 Gymnasiet - Saknas ställen att vara på? Bilaga 7 Vad ungdomar gör på sin fritid Bilaga 8 Föreningar som ungdomar är medlemmar i Bilaga 9 Hur ungdomarna tycker att det är på deras skola (1) Bilaga 10 Hur ungdomarna tycker att det är på deras skola (2) Bilaga 11 Vad ungdomar vill samt får vara med och bestämma om Bilaga 12 Kan tänka sig att delta i för aktiviteter/grupper Bilaga 13 Frågor ungdomar anser att politiker ska arbeta med Bilaga 14 Grundskolan - Vad vill du påverka? Bilaga 15 Gymnasiet - Vad vill du påverka? Bilaga 16 Vad ungdomar alltid respektive oftast känner sig trygga Bilaga 17 Var ungdomar har blivit utsatta för mobbning Bilaga 18 Vad ungdomar lider av Bilaga 19 Om ungdomar använder tobak eller dricker alkohol Bilaga 20 Vanligaste sätten att få tag i alkohol Bilaga 21 Ålder när de första gången testade alkohol och/eller droger Bilaga 22 Kontakt med när de blev orättvist behandlade Bilaga 23 Orsaker till orättvis behandling Bilaga 24 Hur ungdomarna fick sitt sommarjobb Bilaga 25 Gymnasiet efter avslutade studier Bilaga 26 Grundskolan - Slutkommentarer Bilaga 27 Gymnasiet - Slutkommentarer 3

Inledning Bakgrund och metod för datainsamling Med hjälp av Ungdomsstyrelsens enkätundersökning LUPP (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) har Forshaga kommun under hösten 2008 genomfört en undersökning bland kommunens ungdomar. I enkäten har ungdomarna svarat på frågor om inflytande och demokrati, arbete, hälsa, trygghet, fritidsutbud, situationen i skolan och framtiden. Enkäten ska get kommunen ett brett material om hur unga upplever sin livssituation och vara ett bra sätt att öka kunskapen om kommunens ungdomar. Innehållet i enkäten täcker flera politikområden och tanken är att resultatet ska användas som underlag i politiska beslut och vara ett verktyg för kommunens förvaltningar. Mellan 2001 och 2008 har 1/3 av landets kommuner genomfört LUPP. I år är Forshaga en av 21 kommuner runt om i landet som genomför LUPP. Det finns tre olika utformningar av enkäten anpassade efter åk 7-9; gymnasiet samt gruppen 19-25 år. Forshaga genomförde enkäten i årskurs 7-9 samt på gymnasiet. Genomförandet av enkäten skedde under senhöst 2008 och våren 2009 på Centralskolan och Dejeskolan gällande grundskolan och på Forshaga akademin gällande gymnasiet. Undersökningen besvarades av 282 elever i grundskolan och 191 elever på gymnasieskolorna. Databearbetning Data har kodats in från insamlade svar har analyserats i statistikprogrammet SPSS. Redovisning av undersökningsresultatet Resultatet är i huvudsak uppdelat i tio sektioner vilka är; Bakgrundsfrågor, Fritidssituation, Skola, Politik, samhälle och inflytande, Trygghet och mobbning, Hälsa, tobak, alkohol och droger, Orättvis behandling, Arbete, Framtiden samt avslutande kommentarer. Frågorna redovisas i huvudsak i den ordning de ställdes i frågeformuläret och en jämförelse har gjorts mellan svarande i grundskolan och gymnasiet i de fall samma fråga har ställts till bägge grupperna. 4

Resultat Bakgrundsfrågor I undersökningen ställdes ett antal bakgrundsfrågor i syfte att få en uppfattning om situationen för ungdomarna i Forshaga kommun som ingått i undersökningen. I följande avsnitt redovisas antal svar, könsfördelning, skola, social bakgrund sysselsättning och boendesituation. 282 elever från grundskolan och 191 elever från gymnasiet har deltagit i undersökningen Antal svar Totalt har 282 elever besvarat enkäten i grundskolan 191 elever i gymnasiet. Kön Det är ungefär lika många killar som tjejer som har besvarat undersökningen både gällande grundskolan samt gymnasiet. 6 5 Åk 7-9 Åk 1-3 Gymnasiet 49,3% 50,8% 50,7% 49,2% 4 2 Tjej Kille Diagram De svarande i grundskolan samt gymnasiet uppdelat på kön. Procent. 5

Skola Grundskolan 55 procent av de svarande på grundskolan går på Centralskolan och 45 procent går på Dejeskolan. 6 55, 5 45, 4 2 Centralskolan Dejeskolan Diagram De svarande i grundskolan uppdelat på vilken skola de går på. Procent. Gymnasiet Samtliga svarande på gymnasiet går på Forshaga akademin. Lite drygt 60 procent av de svarande läser annat gymnasieprogram än de alternativ som fanns förvalda i frågeformuläret och det handlar då om sport/handel och viltvård. För övriga gymnasieprogram se diagram nedan. 2 4 5 6 7 Samhällsvetenskap Naturvetenskap 0,5% 1,1% Naturbruk 31,6% Individuellt program Handels- och administration 0,5% 5,8% Annat 60,5% Diagram De svarande på gymnasiet uppdelat på vilket program de går på. Procent. 6

Nära 72 procent av gymnasieungdomarna bor i samma kommun som de går i skolan. Lite drygt 92 procent av gymnasieungdomarna har varit tvungna att flytta för att kunna gå i den skola som de nu gör. Drygt 92 procent av gymnasieungdomarna har varit tvungna att flytta för att kunna gå i den skola som de nu gör. Drygt 4 procent av de svarande på gymnasiet uppger att de deltar i någon slags utbildning på kvällar eller helger. Boende Vem ungdomarna bor med På grundskolan är det vanligast att bo tillsammans med bägge föräldrarna vilket nästan 70 procent av de svarande gör. Det vanligaste svaret för de svarande på gymnasiet är att bo tillsammans med kompisar vilket lite drygt 53 procent av de svarande gör. De svarande på gymnasiet bor i relativt liten utsträckning tillsammans med sina föräldrar och den troliga förklaringen till detta är att som tidigare nämnts lite drygt 92 procent av de svarande har flyttat till kommunen för att på gymnasiet. Åk 7-9 Åk 1-3 Gymnasiet 8 7 69,9% 6 53,4% 5 4 2 5,8% Bor med båda mina föräldrar 17,4% 11,7% 2,1% 2,1% Bor ibland hos pappa och ibland hos mamma Bor enbart med en av mina föräldrar 1, Bor inte med någon av mina föräldrar 26,2% Bor själv 5,8% Bor med pojkvän/flickvän Bor med kompisar 4,7% Inget alternativ stämmer för mitt boende Diagram De svarande i grundskolan samt gymnasiet uppdelat på boendesituation. Procent. 7

Boendeform Majoriteten av de svarande i grundskolan bor i villa, gård eller radhus vilket nästan 87 procent gör. Bland de svarande på gymnasiet är studentrum/studentlägenhet det vanligaste svaret vilket lite drygt 61 procent gör. Anledningen till detta återfinns återigen som tidigare nämnts i att lite drygt 92 procent av de svarande på gymnasiet har flyttat till kommunen för sin gymnasieutbildning. Det är vanligast att bo i villa bland svarande på grundskolan och i studentrum /studentlägenhet bland de svarande på gymnasiet. Åk 7-9 Åk 1-3 Gymnasiet 9 8 7 6 5 4 2 86,8% 12,6% 14,7% 10,4% 6,3% 61,3% 5,2% 2,9% Inget alternativ stämmer för mitt boende Inneboende/inackorderad Studentrum/studentlägenhet Lägenhet i andra hand Lägenhet Villa, gård eller radhus Diagram De svarande i grundskolan samt gymnasiet uppdelat på boendeform. Procent. Födelseland och svenskt medborgarskap Födelseland Majoriteten av de svarande, över 90 procent, i bägge grupperna är födda i Sverige. För samtliga svar se bilaga 1. Över 90 procent är födda i Sverige. Svensk medborgare En klar majoritet av de svarande är svenska medborgare, drygt 99 procent i grundskolan och 99 procent på gymnasiet. 8

Föräldrarnas sysselsättning och utbildningsbakgrund Föräldrars sysselsättning Majoriteten av föräldrarna i bägge grupperna arbetar. För samtliga alternativ se bilaga 2. Majoriteten av de svarandes föräldrar arbetar. En högre andel av föräldrarna till ungdomarna på gymnasiet driver företag. 23 procent av föräldrarna till ungdomarna på grundskolan driver företag medans denna siffra är högre för ungdomarna på gymnasiet där siffran uppgår till 36 procent. Åk 7-9 Åk 1-3 Gymnasiet 9 8 74% 7 64% 6 5 4 36% 2 23% Ja Nej Vet inte 3% 1% Diagram De svarande i grundskolan samt gymnasiet uppdelat på om föräldrarna driver företag eller inte. Procent. Föräldrars utbildningsbakgrund gymnasiet Frågan om föräldrarnas utbildningsbakgrund ställdes endast till gymnasieeleverna. Bland dessa har lite drygt 94 procent av mammorna och lite drygt 82 procent av papporna en gymnasieutbildning eller högre. 9

Fritidssituation I undersökningen ställdes ett antal frågor om ungdomarnas fritid och med detta menades tiden utanför skolarbetet. I följande avsnitt redovisas hur mycket fritid ungdomarna har, vad de vill ha ut av denna samt vilka internationella erfarenheter de har. Fritid Hur mycket fritid har ungdomarna? En majoritet av ungdomarna, lite drygt 68 procent av de svarande på grundskolan upplever att de har lagom med fritid och att de känner att de hinner med att göra vad de vill. Motsvarande siffra för de svarande på gymnasiet är knappt hälften, drygt 46 procent. När man tittar på de bägge grupperna av svarande gällande om de tycker att de har för lite fritid så skiljer det sig lite drygt 25 procent i svaren mellan grupperna. Nästan 20 procent av de svarande på grundskolan upplever att de har för lite fritid medans hela 45 procent av de svarande i gruppen på gymnasiet upplever detta. Nära hälften av de svarande på gymnasiet upplever att de har för lite fritid. Åk 7-9 Åk 1-3 Gymnasiet 7 68,1% 6 5 4 46,6% 45, 2 12,1% 8,4% 19,9% Jag känner ofta att jag har så mycket fritid att jag inte vet vad jag ska göra med min tid Jag känner att jag har lagom med fritid och att jag hinner med att göra det jag vill Jag känner ofta att jag har så lite fritid att jag inte vet hur jag ska hinna med det jag vill Diagram De svarande i grundskolan samt på gymnasiet uppdelat på hur mycket fritid de upplever att de har. Procent. 10

Nöjda med sin fritidssituation En majoritet av ungdomarna, nästan 74 procent av de svarande i grundskolan och lite drygt 56 procent av de svarande på gymnasiet upplever att det finns väldigt mycket eller ganska mycket att göra som de är intresserade av på sin fritid. Majoriteten av ungdomarna anser att det mycket eller ganska mycket att göra som de är intresserade av på sin fritid. Åk 7-9 Åk 1-3 Gymnasiet 7 6 5 48,2% 4 38,9% 33,2% 2 25,5% 17,4% 20,6% 10,5% 5,7% Det finns väldigt mycket att göra Det finns ganska mycket att göra Det finns ganska lite att göra Det finns väldigt lite/ingenting att göra Diagram De svarande i grundskolan samt gymnasiet uppdelat på hur mycket det finns att göra som de är intresserade av på deras fritid. Procent. Fritidsmöjligheter som saknas Det ställdes även en fråga som handlade om de svarande tyckte att det saknades någon fritidsmöjlighet och i så fall vilken. Detta var en helt öppen fråga och samtliga svar redovisas för grundskolan i bilaga 3 och för de svarande på gymnasiet i bilaga 4. Sammanfattningsvis så var de vanligaste svaren från i grundskolan att de ville ha en fritidsgård med långa öppentider och olika typer av ställen att utöva sport på. Motsvarande sammanfattning för de svarande på gymnasiet är att de vill ha ställen att utöva olika typer av idrotter på. 11

Var träffas ungdomarna på fritiden En majoritet av ungdomarna, drygt 81 procent bland de svarande på i grundskolan och lite drygt 93 procent bland de svarande på gymnasiet, träffar sina kompisar hemma när de umgås på fritiden. Ungdomar i grundskolan i högre grad än ungdomar på gymnasiet sina kompisar på ett ungdomens hus, fritidsgård genom idrott eller utomhus. Ungdomar på gymnasiet däremot träffar sina kompisar oftare på ett café alternativt på en restaurang, pub alternativt bar jämfört med ungdomarna i grundskolan. En majoritet av de svarande ungdomarna träffar sina vänner hemma när de umgås. Åk 7-9 Åk 1-3 Gymnasiet 10 9 8 81,6% 93,2% 7 6 5 4 40,8% 37,2% 2 0,7% 2,6% 10,3% 0,7% 10,5% 14,2% 7,9% 1,4% 0,5% 1,1% 2,1% Inte på någon av ovanstående platser I en föreningslokal Utomhus I en idrottshall/sporthall eller på annat ställe i samband med idrot På en restaurang, pub, bar eller liknande På ett ungdomens hus, en fritidsgård eller liknande. På ett café Hemma hos varandra Diagram De svarande i grundskolan samt gymnasiet uppdelat på var de träffar sina kompisar på fritiden. Procent. 12

Ställen som saknas att vara på för ungdomarna och deras kompisar Det ställdes även en fråga som handlade om de svarande tyckte att det saknades ställen att vara på för dem och deras kompisar. Detta var en helt öppen fråga och samtliga svar redovisas för grundskolan i bilaga 5 och för de på gymnasiet i bilaga 6. Fritidsgård och caféer/fik efterfrågas av ungdomar. För de svarande i grundskolan nämns som vanligast förekomna svar att man vill ha en fritidsgård eller café. Vanligt är också att svara att man vill ha ett ställe att vara på utan närmare beskrivning av hur detta ställe ska vara. När det gäller de svarande på gymnasiet så är det som mest frekvent nämns är caféer/fik. Hur ofta ungdomar gör fritidsaktiviteter I diagram nedan redovisas de sju vanligaste aktiviteterna som ungdomarna i bägge grupperna gör varje dag. För samtliga aktiviteter se tabell i bilaga 7. Den vanligaste aktiviteten för ungdomar i grundskolan är att surfa/chatta på Internet som nästan 62 procent har uppgett att de gör varje dag. För gymnasieungdomar är den vanligaste aktiviteten att umgås med kompisar som lite drygt 81 procent gör varje dag. Den vanligaste fritidsaktiviteten bland ungdomarna är att surfa/chatta på Internet och umgås med sina vänner. Åk 7-9 Åk 1-3 Gymnasiet 10 9 8 81,1% 7 6 5 4 2 43,7% 22,7% 35,6% 36,2% 11,1% 61,7% 47,6% 23,7% 18,7% 40,1% 29,9% 30, 49,2% Diagram De svarande i grundskolan samt gymnasiet uppdelat på vad de gör på sin fritid. Procent. 13

Aktiviteter ungdomarna avstår att göra på sin fritid beroende på om de är kille eller tjej De svarande i grundskolan upplever i högre i något högre grand än de svarande på gymnasiet, nästan 16 procent jämfört med 11 procent, att det inte finns saker de avstår att göra på sin fritid beroende på om de är kille eller tjej. Drygt 15 respektive 11 procent av ungdomarna avstår att göra vissa saker på sin fritid beroende på om de är kille/tjej. Åk 7-9 Åk 1-3 Gymnasiet 7 6 59,7% 5 4 41,6% 42,7% 29,3% 2 15,7% 11, Ja Nej Vet ej Diagram De svarande i grundskolan samt gymnasiet uppdelat på om det finns aktiviteter de skulle vilja göra på sin fritid men som de avstår att göra beroende på om de är kille eller tjej. Procent. 14

Föreningsliv Medlemskap i en förening Lite drygt 77 procent av de svarande i grundskolan anger att de är eller har varit medlemmar i någon förening. Motsvarande siffra för de svarande på gymnasiet är nästan 94 procent. En klar majoritet av ungdomarna är eller har varit medlemmar i någon förening. De två föreningar som flest antal ungdomarna i grundskolan uppger att de är aktiva medlemmar i är idrottsföreningar respektive skolföreningar vilket drygt 56 respektive 16 procent har angett. Motsvarande för ungdomarna på gymnasiet är idrottsföreningar respektive hobbyföreningar vilket lite drygt 25 respektive nästan 21 procent har angivit. För samtliga siffror se bilaga 8. Åk 7-9 Åk 1-3 Gymnasiet 7 6 56,4% 5 4 2 25,1% 16, 20,9% Idrottsförening/ klubb Skolförening Hobbyförening Diagram De svarande i grundskolan samt gymnasiet uppdelat på vanligaste föreningarna de är aktiva medlemmar i. Procent. 15

Ungdomars inflytande i föreningsverksamheten Ungefär hälften av ungdomarna i bägge grupperna, drygt 47 procent respektive drygt 45 procent, upplever att de kan vara med och påverka verksamheten i den förening de är medlemmar i. Ungdomar på gymnasiet vill däremot inte vara med och påverka föreningens verksamhet i lika stor grad som de svarande i grundskolan. Nästan 38 procent av de svarande på gymnasiet vill inte vara med och påverka sin förenings verksamhet medan siffran för grundskolan är nästan 30 procent som inte vill vara med och påverka verksamheten i sin förening. Åk 7-9 Åk 1-3 Gymnasiet 5 47,2% 45,5% 4 37,7% 23,1% 29,6% 2 16,9% I den utsträckning jag vill I mindre utsträckning än vad jag vill Jag vill inte påverka föreningens verksamhet Diagram De svarande i grundskolan samt gymnasiet uppdelat på om de vill vara med och påverka verksamheten i den förening de är mest aktiva inom. Procent. 16

Resor och internationella erfarenheter Resor de senaste 12 månaderna En majoritet av de svarande har gjort en semester- eller nöjesresa som varat minst en vecka de senaste 12 månaderna, lite drygt 76 procent för ungdomarna i grundskolan och knappt 70 procent för ungdomarna på gymnasiet. Ungdomarna i grundskolan har i något högre utsträckning varit utomlands jämfört med ungdomarna på gymnasiet. 76 procent av de svarande i grundskolan och 70 procent av de svarande på gymnasiet har varit på en semesterresa det senaste året. Åk 7-9 Åk 1-3 Gymnasiet 50, 40, 42,9% 42,9% 38,7% 30, 32,5% 23,8% 30,4% 20, 10, 0, Ja, inom Sverige Ja, utomlands Nej Diagram De svarande i grundskolan samt gymnasiet uppdelat på om under de senaste 12 månaderna har gjort en semesterresa eller inte. Procent. Drygt 41 procent av ungdomarna i grundskolan har varit utanför Sverige utan sällskap av sina föräldrar och motsvarande siffra för ungdomar 2 på gymnasiet är nästan 58 procent. 17

Anledning till resor Den vanligaste anledningen till att åka utomlands är för bägge grupperna semester, nästan 82 procent av de svarande i grundskolan och drygt 77 procent av de svarande på gymnasiet. Den näst vanligaste angivna orsaken att åka utomlands är att besöka släkt och vänner vilket nästan 30 procent av ungdomarna i grundskolan har gjort och drygt 33 procent av ungdomarna på gymnasiet gjort. Åk 7-9 Åk 1-3 Gymnasiet 9 8 81,7% 77,3% 7 6 5 4 33,6% 34,5% 29,6% 27,8% 2 0, 12,7% 11,8% Arbetat 1,7% Studerat (även språkresa eller kort kurs) 0, 1,8% Varit volontär (innebär en typ av organiserat arbete, ofta med liten eller ingen lön) 7,3% 2,6% Varit på ungdomsutbyte Varit på semester Besökt släkt och vänner Annat Diagram De svarande i grundskolan samt gymnasiet uppdelat på vad de har gjort på sina resor Procent. 18

De ungdomar som inte hade arbetat, studerat, varit volontär eller varit på ungdomsutbyte fick följdfrågan om vad som skulle få dem att göra detta. Det vanligaste svaret för bägge grupperna, lite drygt 33 procent för de svaranden i grundskolan och drygt 54 procent för de som svarat på gymnasiet. Det näst vanligaste svaret för grundskolan, vilket nästan 32 procent angav, var att det inte spelade någon roll eftersom de ändå inte var intresserade av detta. Det näst vanligaste svaret på gymnasiet, vilket nästan 26 procent angav, var att de skulle behöva mer information om hur de skulle göra. Drygt 26 procent bland ungdomarna i grundskolan svarade att de för detta skulle krävas att deras föräldrar tillät det. Åk 7-9 Åk 1-3 Gymnasiet 6 54,4% 5 4 31,7% 33,1% 25,6% 22,7% 26,3% 2 15, 13,1% 15,1% 14,4% Det spelar ingen roll, jag är inte intresserad av något av det Jag skulle behöva mer pengar Jag skulle behöva mer information om hur jag ska göra för att komma iväg Att mina föräldrar tillåter det Annat Diagram De svarande i grundskolan samt gymnasiet uppdelat på vad som skulle få dem att arbeta, studera, vara volontär eller åka på ungdomsutbyter Procent. 19

Skola I undersökningen ställdes ett antal frågor om skolan för att skapa en bild av hur ungdomarna upplever denna. I följande avsnitt redovisas ungdomarnas bild av sin skolsituation. Skolmiljö Hur ungdomarna upplever klimatet på sin skola Majoriteten av ungdomarna, drygt 65 procent i grundskolan och drygt 88 procent för ungdomarna på gymnasiet, upplever att det är en bra stämning i deras skola. Ungdomarna i grundskolan upplever i mycket högre grad, nästan 32procent jämfört med drygt 6 procent på gymnasiet att mobbning är ett problem. Lite drygt 49 procent av ungdomarna i grundskolan upplever att deras skola agerar om mobbning uppstår medans motsvarande siffra på gymnasiet är drygt 65 procent. En majoritet av ungdomarna upplever att det är en bra stämning på deras skola. En större andel, drygt 21 procent, i grundskolan upplever att främlingsfientlighet är ett problem i skolan jämfört med de svarande på gymnasiet där drygt 9 procent uppger att detta skulle vara ett problem. Samtliga svar se bilaga 9. När det gäller skolmiljön så upplever gymnasieungdomar att skolmiljön är bra eller mycket bra i högre grad, drygt 91 procent jämfört med lite drygt 56 procent för ungdomarna i grundskolan. När det sedan gäller möjligheterna att få extra hjälp och stöd vid behov ansåg lite drygt 63 procent av ungdomarna på grundskolan och 81 procent av ungdomarna på gymnasiet att detta fanns mycket bra eller ganska bra möjligheter till. Skolbiblioteket upplevs som bra eller mycket bra av drygt 28 procent av ungdomarna i grundskolan och motsvarande siffra för ungdomarna på gymnasiet var drygt 91 procent. Det som lägst andel av de svarande upplever som mycket bra eller ganska bra på sin skola är skolmaten där lite drygt 23 procent av ungdomarna i grundskolan instämmer i detta och lite drygt 44 procent för de på gymnasiet. Schemat upplevs som bra eller mycket bra av drygt 55 procent av ungdomarna i grundskolan och motsvarande siffra för ungdomarna på gymnasiet var nästan 69. För fullständigt material se bilaga 10. 20

Det som bägge de svarande grupperna vill vara med och bestämma mest om är vad de får lära sig samt hur de ska arbeta där ungdomarna i grundskolan har angett väldigt mycket eller ganska mycket i nästan 74 procent för det första alternativet och 73 procent för det andra. Motsvarande siffror för ungdomarna på gymnasiet är drygt 87 respektive lite drygt 88 procent. Ovan nämnda område är även de som ungdomarna får vara med och bestämma om i högst grad. Ungdomarna vill vara med och bestämma över hur deras arbete i skolan läggs upp. Det område som ungdomarna är minst intresserade av att vara med och bestämma om är vilka läromedel de ska ha och det är också de områden som hamnar bland de lägsta om vilka de får vara med och bestämma om. Fullständigt material se bilaga 11. Skolk Det är vanligare att ungdomarna inte skolkar i grundskolan där lite drygt 70 procent uppger att de inte brukar göra detta medans på gymnasiet är motsvarande siffra lite drygt 57 procent. Åk 7-9 Åk 1-3 Gymnasiet 8 7 6 70,2% 57,1% 5 4 25,1% 2 16, Nej Ja, någon gång per termin 8,2% 9,4% Ja, någon gång i månaden 7,9% 2,5% 3,2% 0,5% Ja, flera gånger i månaden Ja, flera gånger i veckan Diagram De svarande i grundskolan samt gymnasiet uppdelat på om de skolkar eller inte Procent. 21

Information inför fortsatta studieval Bland de svarande i grundskolan var det ungefär, 48 procent, som ännu inte fått någon information inför valet av gymnasieprogram. Nästan 34 procent hade fått information som de upplevde som mycket bra eller ganska bra. Bland de svarande på gymnasiet var det drygt 67 procent som ansåg att de hade fått information inför val av gymnasieprogram som var mycket bra eller ganska bra. Åk 7-9 Åk 1-3 Gymnasiet 6 5 48, 4 38,7% 2 14,3% 28,8% 19,4% 17,8% 13,6% Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dålig 3,3% 7,9% 4,7% 1,5% 2,1% Ganska dålig Mycket dålig Jag har inte fått någon information Diagram De svarande i grundskolan samt gymnasiet uppdelat på om de anser att den information de fått inför val av gymnasieprogram varit bra eller inte Procent. 22

Till de svarande på gymnasiet ställdes även frågan vad de tyckte om den information de fått om fortsatta studier på universitet och val av yrke. Drygt 22 procent av de svarande hade ännu inte fått någon information om detta. 33 procent har fått denna information och anser att den var mycket bra eller bra. Åk 1-3 gymnasiet 4 21,5% 25,1% 22,5% 2 11,5% 14,1% 5,2% Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dålig Ganska dålig Mycket dålig Jag har inte fått någon information Diagram De svarande på gymnasiet uppdelat på om de anser att den information de fått inför fortsatta studier på universitet och val av yrke varit bra eller inte Procent. Deltagit eller kan tänka sig delta i aktiviteter Det som flest svarande ungdomar i bägge grupperna har gjort är att skriva på en namninsamling vilket nästan 26 procent av ungdomarna på grundskolan har svarat och nästan 46 procent av ungdomarna på gymnasiet. Ovan nämnda är även vad störst andel ungdomar i grundskolan kan tänka sig att göra i vilket nästa 43 procent har gjort. För ungdomarna på gymnasiet är det högst andel som kan tänka sig skriva på en namninsamling vilket en insändare vilket drygt 52 procent har angett. Ungdomarna kan tänka sig skriva på namninsamlingar och skriva insändare. 23

Lägst antal av ungdomarna på grundskolan har deltagit i en bojkott och gällande ungdomarna på gymnasiet är detta att vara medlemmar i ett politisktdrygt 3 respektive 1 procent. Det som lägst andel svarande i bägge grupperna inte har gjort och men kan tänka sig att göra är att skada andras egendom i protest vilket för bägge grupperna ligger på drygt 10 procent. Samtliga svar se bilaga 12. Politik, samhälle och inflytande I undersökningen ställdes ett antal frågor som handlade om ungdomarnas intresse för samhällsfrågor, politiskt deltagande, viktiga politiska satsningar samt inflytande i samhället. I detta avsnitt redovisas svaren för dessa frågor. Intresse av politik och samhällsfrågor Intresse för politik Intresset för politik är större bland svarande på gymnasiet där lite dryg 23 procent anger att de är mycket eller ganska intresserade av politik att jämföra med motsvarande siffra på drygt 11 procent för svarande i grundskolan. Ungdomarna på gymnasiet är i högre grad intresserade av politik än ungdomar i grundskolan. Åk 7-9 Åk 1-3 Gymnasiet 6 58,2% 5 4 38,7% 38,2% 30,4% 2 2,5% 3,7% 8,9% 19,4% Mycket intresserad Ganska intresserad Inte särskilt intresserad Inte alls intresserad Diagram De svarande i grundskolan samt gymnasiet uppdelat på om de är intresserade av politik eller inte. Procent. 24

Vad ungdomarna anser att politikerna ska satsa på Ungdomarna fick fylla i max fyra områden de ville att politikerna skulle satsa på i den kommun ungdomarna bor. Ungdomarna i grundskolan områden var viktigast arbete mot kriminaliteten, idrottsanläggningar, lika lön för lika arbeten för män och kvinnor och sjukvård. De svarande på gymnasiet ansåg att de viktigaste områdena för politikerna att satsa på var arbete mot kriminaliteten, bostäder för unga, skapa arbeten för unga och sjukvård. För samtliga områden se bilaga 13. Åk 7-9 Åk 1-3 Gymnasiet 5 45% 4 35% 25% 34, 30,9% 35,1% 26,6% 33, 31,2% 31,6% 30,4% 2 15% 5% Sjukvård Skapa arbete för unga Lika lön för lika arbete för män och kvinnor Idrottsanläggningar Bostäder för unga Arbete mot kriminalitet Diagram De svarande i grundskolan samt gymnasiet uppdelat på vad de anser vara de viktigaste områdena politiker i deras kommun ska arbeta med. Möjligheter för ungdona att framföra sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen Nästan 17 procent av ungdomarna i grundskolan anser att de har mycket stora eller ganska stora möjligheter att framföra sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. Motsvarande siffra för ungdomarna på gymnasiet är lite drygt 7 procent. En högre andel i grundskolan jämfört med gymnasiet anser att det har möjlighet att framföra sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. 25

Viljan att vara med och påverka i frågor som rör ungdomarnas kommun Drygt 38 procent av ungdomarna i grundskolan vill vara med och påverka i frågor som rör den kommun där de bor. Motsvarande siffra för ungdomar på gymnasiet är drygt 43 procent. De som svarat att de ville vara med och påverka fick en följdfråga om vad de ville vara med och påverka. Detta var en helt öppen fråga och för samtliga svar grundskolan, se bilaga 14, och för gymnasiet, se bilaga 15. Sammanfattningsvis har 81 ungdomar i grundskolan valt att specificera vad de vill vara med och påverka. Svaren skiljer sig mycket men bland dem märks synpunkter om skola och fritid. 57 ungdomar i gymnasiet valde att specificera vad de vill vara med och påverka. Svaren skiljer sig mycket men även i denna grupp kan man se åsikter om skola och fritidssituation. De ungdomar som svarat att de inte ville vara med och påverka fick en följdfråga om vilken anledningen var till att de inte ville detta. Det som de flesta angav som anledning var att de inte var tillräckligt intresserade, lite drygt 52 procent av ungdomarna i grundskolan angav detta som anledning och motsvarande siffra för ungdomarna på gymnasiet var lite drygt 47 procent. Den näst vanligaste anledningen för de svarande i grundskolan var att de kunde för lite om hur de ska göra vilket 39 procent angav. Det näst vanligaste svaret bland gymnasieungdomarna var att de inte hade tid vilket nästan 40 procent hade angett. Åk 7-9 Åk 1-3 Gymnasiet 6 5 4 2 39, 35,2% 52,3% 47,2% 30,8% 39,8% 26,2% 15,7% 4,1% 21,3% 11,6% 10,2% Jag kan för lite om hur jag ska göra Jag är inte tillräckligt intresserad Jag har inte tid Jag tror inte att det spelar någon roll, de som bestämmer lyssnar nog inte i alla fall Jag är på väg att flytta från kommunen Annat Diagram De svarande i grundskolan samt gymnasiet uppdelat på varför de inte vill vara med och bestämma i frågor som rör den kommun där de bor. Procent. 26

Vem ungdomarna vänder sig till om de vill vara med och påverka Lite drygt 50 procent av ungdomarna i grundskolan och drygt 62 procent på gymnasiet vet inte till vem de skulle vända sig om de ville vara med och påverka något i den kommun där de bor. Bland dem som har angivit något alternativ är det vanligaste i bägge grupperna att de skulle vända sig till en personlig kontakt/någon de känner (samt även tjänstemän eller politiker för svarande på gymnasiet) vilket nästan 20 procent av ungdomarna i grundskolan har svarat och drygt 9 procent av ungdomarna på gymnasiet Mer än hälften av ungdomarna vet inte vem de ska vända sig till om de ville vara med och påverka något i kommunen. Åk 7-9 Åk 1-3 Gymnasiet 25% 2 19,9% 15% 5% 9,4% 3,9% 6,8% 7,8% 5,2% 7,9% 5,7% 11,7% 8,5% 9,4% 7,8% 5,8% 6,3% 7,4% 4,2% Annat Vill inte påverka Organiserad ungdomsgrupp som jobbar med inflytande Tjänstemän eller politiker Medierna Förening eller organisation Politiskt parti eller politiskt ungdomsförbund Personlig kontakt/någon jag känner Diagram - De svarande i grundskolan samt gymnasiet uppdelat på till vem de skulle vända sig om de vill vara med och påverka i den kommun där de bor. Procent. 27

Träffa beslutsfattare i kommunen Drygt 54 procent av ungdomarna på grundskolan och drygt 61 procent av ungdomarna på gymnasiet anser att det är mycket eller ganska viktigt att beslutsfattare i kommunen och grupper av ungdomar träffas och diskuterar. När det sedan kommer till frågan om de själva vill träffa en beslutsfattare i kommunen är siffrorna betydligt lägre drygt 25 procent för ungdomar i grundskolan och lite drygt 31 procent för ungdomar på gymnasiet. Mer än hälften av ungdomarna anser att det är viktigt att politiker träffar dem och diskuterar. Åk 7-9 Åk 1-3 Gymnasiet 7 6 5 54,5% 61,6% 4 2 25,5% 31,1% Andel som tycker att det är mycket eller ganska viktigt att beslutsfattare i kommunen och grupper av ungdomar träffas och diskuterar Andel som skulle vilja träffa en beslutsfattare i kommunen Diagram De svarande i grundskolan samt gymnasiet uppdelat på om de tycker det är viktigt och om de själva vill träffa beslutsfattare eller inte. Procent. 28

Ungdomars intresse av samhällsfrågor och vad som händer i andra länder En större andel av ungdomarna på gymnasiet uppger att de är mycket eller ganska intresserade av samhällsfrågor än ungdomarna i grundskolan, drygt 44 procent att jämföra med drygt 24 procent. Även en större andel ungdomar på gymnasiet uppger att de är mycket eller ganska intresserade av vad som händer i andra länder än ungdomar i grundskolan. Siffrorna här är nästan 53 procent att jämföra med 40 procent. Ungdomar är i högre grad intresserade av vad som händer i andra länder än av samhällsfrågor. Åk 7-9 Åk 1-3 Gymnasiet 6 52,9% 5 4 44,5% 40, 24,5% 2 Andel som är mycket eller ganska intresserade av samhällsfrågor Andel som är mycket eller ganska intresserade av vad som händer i andra länder Diagram De svarande i grundskolan samt gymnasiet uppdelat på om de är intresserade av samhällsfrågor och vad som händer i andra länder eller inte. Procent. 29

Trygghet och mobbning I undersökningen ställdes ett antal frågor som handlade om trygghet, våld och mobbning vilka redovisas för i detta avsnitt. Trygghet Utsatta för obehagliga händelser På frågan om ungdomarna har utsatts för någon obehaglig händelse (uppräknade alternativ) det senaste halvåret svarar en majoritet, nästan 72 procent av ungdomarna i grundskolan och lite drygt 62 procent av ungdomarna på gymnasiet, att inget av detta hade hänt dem. Av dem som blivit utsatt för något är det vanligaste att någon hotat dem som lite drygt 16 procent bland de svarande i grundskolan och nästan 20 procent av de svarande på gymnasiet har angett. Det näst vanligaste ungdomarna har blivit utsatta för är att någon har stulit från dem vilket har hänt lite drygt 11 procent av ungdomarna i grundskolan och lite drygt 13 procent för ungdomarna på gymnasiet. 28 procent av de som svarat i grundskolan och 38 procent på gymnasiet har råkat ut för någon obehaglig händelse det senaste halvåret. Åk 7-9 Åk 1-3 Gymnasiet 8 7 6 71,8% 62,3% 5 4 2 12, 7,9% Jag har inte vågat gå ut 19,9% 16,1% 11,4% 13,1% Någon har hotatnågon har stulit mig från mig 5,4% 4,2% Jag har blivit utsatt för misshandel 2,1% 1, Jag har blivit Inget av detta utsatt för har hänt mig sexuellt våld/utnyttjande Diagram De svarande i grundskolan samt gymnasiet uppdelat på om de blivit utsatta för några obehagliga händelser eller inte under det senaste halvåret samt i så fall vilka händelser. Procent. 30

Ställen där ungdomar känner sig trygga Det ställe där flest ungdomar alltid känner sig trygga är i hemmet vilket nästan 88 procent av ungdomarna i grundskolan och lite drygt 91 procent av ungdomarna på gymnasiet anger. För samtliga svar se bilaga 16. Ungdomarna känner sig trygga i hemmet. Mobbning En högre andel bland ungdomarna i grundskolan har blivit utsatta för mobbning eller utfrysning alternativt själva utsatt någon för detta under det senaste halvåret än motsvarande andel för ungdomar på gymnasiet. Drygt 24 procent av ungdomarna i grundskolan samt nästan 10 procent på gymnasiet uppger att de har blivit utsatta för mobbning eller utfrysning det senaste halvåret. Andelen som uppger att de utsatt någon annan för detta är drygt 23 procent i grundskolan och nästan 10 procent på gymnasiet. Åk 7-9 Åk 1-3 Gymnasiet 5 4 24,5% 23,5% 2 9,9% 9,9% Andel som har blivit mobbade eller utfrysta det senaste halvåret Andel som själva har deltagit i mobbning eller utfrysning det senaste halvåret Diagram De svarande i grundskolan samt gymnasiet uppdelat på om de har blivit utsatta för eller utsatt andra för mobbning eller utfrysning under det senaste halvåret. Procent. 31

De ungdomar som svarat att de under det sista halvåret hade utsatts för mobbning eller utfrysning fick svara på en följdfråga var detta hade hänt. De två vanligaste ställena som bägge grupperna angav var i klassrummet eller på rasterna i skolan vilket drygt 46 procent respektive lite drygt 70 procent av ungdomarna i grundskolan angav. Motsvarande siffror för ungdomarna på gymnasiet är drygt 52 procent respektive drygt 68 procent. Notera att diagram nedan bygger på få svar och får därför tolkas med försiktighet. Samtliga svar se bilaga 17. Mobbning sker oftast på raster i skolan. Åk 7-9 Åk 1-3 Gymnasiet 8 7 70,1% 68,4% 6 5 4 2 46,3% 52,6% I klassrummet På rasten i skolan Diagram De svarande i grundskolan samt gymnasiet uppdelat på vart de vanligast har blivit utsatta för mobbning eller utfrysning. Procent. Not Angivna siffror bygger på totalt 67 svar från grundskolan och total 19 svar från gymnasiet. 32

Hälsa, tobak, alkohol och droger I undersökningen ställdes ett antal frågor som handlade om hur ungdomarna mår, ser på sin hälsa samt användandet av alkohol och droger vilka redovisas för i detta avsnitt. Hälsa Hälsotillstånd och kostvanor En majoritet av ungdomarna upplever att deras allmänna hälsotillstånd som mycket eller ganska bra. Andelen är för svarande i grundskolan nästan 77 procent och för svarande på gymnasiet 76 procent. Ungdomarna anser att deras allmänna hälsotillstånd är bra. Åk 7-9 Åk 1-3 Gymnasiet 6 5 4 41,9% 34,9% 52,4% 2 23,6% 18,9% 18,3% 5,2% 1,9% 3, 0,5% Mycket bra Ganska bra Någorlunda Ganska dåligt Mycket dåligt Diagram De svarande i grundskolan samt gymnasiet uppdelat på hur de upplever sitt allmänna hälsotillstånd. Procent. 33

Runt hälften av ungdomarna, 52 procent för grundskolan och drygt 50 procent för motsvarande siffra på gymnasiet, upplever att de inte är sjuka lika ofta som andra. Åk 7-9 Åk 1-3 Gymnasiet 6 5 4 52, 50,5% 43,1% 40,5% 2 4,8% 8,9% Jag är inte sjuk lika ofta som andra Jag är sjuk ungefär lika ofta som andra Jag är sjuk oftare än andra Diagram De svarande i grundskolan samt gymnasiet uppdelat på hur ofta de är sjuka. Procent. 34

Runt 60 procent i bägge grupperna av ungdomar uppger att de känner sig trött under dagen antingen varje dag eller flera dagar i veckan. Det som lägst andel av ungdomarna lider av är ont i magen som 18 procent av de svarande i grundskolan och drygt 12 procent för de svarande på gymnasiet uppger att de besväras av varje dag eller flera gånger i veckan. För samtliga svar se bilaga 18. 60 procent av ungdomarna upplever att de är trötta under skoldagarna. Åk 7-9 Åk 1-3 Gymnasiet 7 6 61,1% 57,1% 5 4 2 18, 12,6% Det som MINST antal lider av - Ont i magen Det som STÖRST antal lider av - Trött under dagarna Diagram De svarande i grundskolan samt gymnasiet uppdelat på om de lider av olika besvär varje dag. Procent. 35

Drygt 41 procent av ungdomarna i grundskolan äter godis eller snacks varje dag eller flera dagar i veckan och motsvarande siffra för ungdomar på gymnasiet är drygt 37 procent. Det som lägst andel av de svarande ungdomarna gör är att regelbundet varje dag eller flera dagar i veckan är att äta snabbmat vilket drygt 12 procent av de svarande i grundskolan och drygt 10 procent på gymnasiet gör. Åk 7-9 Åk 1-3 Gymnasiet 6 5 4 35,1% 41,6% 37,4% 27,2% 2 20,3% 12,5% 11, 10,5% Att du hoppar över frukosten Att du hoppar över lunchen Att du äter snabbmat Att du äter godis eller snacks Diagram De svarande i grundskolan samt gymnasiet uppdelat på olika kostvanor och om detta inträffar varje dag eller flera gånger i veckan. Procent. 36

Träning Mer än hälften av de svarande i grundskolan, nästan 58 procent brukar träna flera gånger i veckan. Jämförande siffra för gymnasiet är nästan 39 procent. Lite drygt 8 procent av de svarande i grundskolan och lite drygt 3 procent av de svarande på gymnasiet tränar aldrig. Merparten av ungdomarna tränar regelbundet. Åk 7-9 Åk 1-3 Gymnasiet 6 57,7% 5 4 38,7% 40,3% 2 11,8% 2,6% 15,8% 6,6% 15,2% 8,1% 3,1% Varje dag Flera gånger i veckan En gång i veckan Någon gång i månaden Mer sällan eller aldrig Diagram De svarande i grundskolan samt gymnasiet uppdelat på hur ofta de tränar. Procent. 37

Tobak, alkohol och droger Nästan 17 procent av ungdomarna i grundskolan dricker alkoholstarkare drycker än folköl upp till en gång per månad och motsvarande siffra för ungdomarna i gymnasiet är nästan 86 procent. Det som minst andel av ungdomarna gör är att snusa vilket 10 procent i grundskolan gör och motsvarande siffra på gymnasiet är drygt 18 procent. För samtliga svar se bilaga 19. Det vanligaste sättet att få tag i alkohol för bägge grupperna är från kompisar eller kompisars syskon vilket drygt 12 procent av ungdomarna i grundskolan och drygt 44 procent av gymnasieungdomarna har angett. Nedan visas de fem vanligaste sätten att få tag i alkohol, för samtliga alternativ se bilaga 20. Det vanligaste sättet att få tag i alkohol är genom kompisar eller deras syskon. Åk 7-9 Åk 1-3 Gymnasiet 6 5 44,5% 4 2 12,4% 34, 24,1% 20,9% 15,7% 4,6% 5,3% 6,7% 7,4% Från kompisar eller kompisars syskon Från egna föräldrar (med lov) Från annan vuxen (18 år eller äldre) som bjuder Från annan vuxen (18 år eller äldre) som köper ut åt mig På restaurang, pub eller liknande På annat sätt Diagram De svarande i grundskola samt gymnasiet uppdelat på var de får vanligen får tag i alkohol. Procent. 38

Lite drygt 41 procent av de svarande i grundskolan och drygt 8 procent av de svarande på gymnasiet uppger att de aldrig dricker så mycket alkohol att de känner sig berusade. Bland de som dricker så att de känner sig berusade i grundskolan är det vanligaste svaret en gång om året eller mer sällan som lite drygt 18 procent har angivit. Motsvarande siffra bland de svarande på gymnasiet är några gånger per å vilket nästan 34 procent har angivit. Åk 7-9 Åk 1-3 Gymnasiet 5 4 41,4% 33,9% 28,2% 2 18,2% 13,1% 14,1% 14,4% 8,6% 6,3% 8,6% 6,1% 7,1% Aldrig En gång om året eller mera sällan Några gånger per år Någon gång i månaden Ett par gånger i månaden Någon gång i veckan Diagram De svarande i grundskolan samt gymnasiet uppdelat på hur ofta de dricker alkohol så att de känner sig berusade. Procent. 39

Drygt 7 procent av ungdomarna i grundskolan uppger att de får dricka alkohol för sina föräldrar och motsvarande siffra för ungdomar på gymnasiet är drygt 57 procent. Åk 7-9 Åk 1-3 Gymnasiet 7 69,3% 6 57,4% 5 4 24,7% 23,2% 2 17,9% 7,5% Får dricka alkohol för sina föräldrar Får INTE dricka alkohol för sina föräldrar Vet inte om de får dricka alkohol för sina föräldrar Diagram De svarande i grundskolan samt gymnasiet uppdelat på om de får dricka alkohol för sina föräldrar eller inte. Procent. Lite drygt 6 procent av ungdomarna i grundskolan uppger att de någon gång testat hasch och/eller marijuana och nära 5 procent annan narkotika. Motsvarande siffra för de svarande på gymnasiet är lite drygt 5 respektive lite drygt 2 procent. De svarande i grundskolan att de var något yngre när de om någon gång testade cigaretter, snusade, drack alkohol eller använde andra droger för första gången. Observera att procenttalen i de flesta fall bygger på ett litet antal svarande och ska därför tolkas med försiktighet, se bilaga 21. 40

Orättvis behandling I undersökningen ställdes ett antal frågor som handlade om orättvis behandling med vilket menas att någon eller några medvetet har behandlat ungdomarna orättvis på ett allvarligt sätt. Svaren från dessa frågor redovisas i följande avsnitt. Upplevda orättvisor Utsatta för kränkningar Drygt 31 procent av ungdomarna i grundskolan och drygt 42 procent av ungdomarna på gymnasiet har upplevt att de blivit behandlade på ett så orättvist sätt det senaste halvåret att de har känt sig kränkta. När det gäller ungdomar i grundskolan är de två vanligaste kontakterna att bli orättvist behandlade av andra elever/studenter och någon i deras familj. Ungdomar på gymnasiet anger kontakt med skolans personal som den vanligaste kontakten att bli orättvist behandlad av. Nedan redovisas de tre vanligast angivna svaren, för samtliga svar se bilaga 22. Nästan hälften av ungdomarna upplever sig ha blivit kränkta eller orättvist behandlade det senaste halvåret. Åk 7-9 Åk 1-3 Gymnasiet 6 5 50,8% 4 33,3% 40,6% 32,3% 34,1% 2 18,8% Skolans personal Andra elever/studenter Någon i min familj Diagram De svarande i grundskolan samt gymnasiet uppdelat på vem de hade kontakt med när de blev orättvist behandlade. Procent. 41

Bägge grupperna av ungdomar uppger att de inte vet varför eller annan än uppräknade orsaker (ingen vidare specificering) till att de blivit orättvist behandlade. Bland i frågeformuläret namngivna orsaker är utseendet den vanligaste orsaken som bägge grupper av ungdomar anger, nästan 42 procent bland svarande i grundskolan och drygt 23 på gymnasiet. Nedan visas de tre vanligaste svaren, för samtliga svar se bilaga 23. Åk 7-9 Åk 1-3 Gymnasiet 6 52,4% 5 41,9% 4 34,9% 2 23,6% 18,9% 18,3% Utseende Annat Vet inte Diagram De svarande i grundskolan samt gymnasiet uppdelat på orsaker till att de blivit orättvist behandlade. Procent. 42

Arbete I undersökningen ställdes ett antal frågor som handlade om extrajobb, sommarjobb och arbete i framtiden vilka redovisas i detta avsnitt. Extra arbete Arbete på kvällar och helger En större andel av de svarande ungdomarna på gymnasiet har just ju ett extrajobb, drygt 21 procent att jämföra med nästan 15 procent för svarande i grundskolan. Större andel av ungdomarna på gymnasiet har ett extrajobb jämfört med ungdomarna i grundskolan. De svarande ungdomarna i grundskolan fick följdfrågan om hur ofta de arbetar. Drygt hälften av dem som har ett extrajobb, 56 procent, arbetar minst en gång i veckan och lite drygt 20 procent minst en gång per månad. Åk 7-9 7 6 56,4% 5 4 2 20,5% 23,1% Minst en gång i veckan Minst en gång i månaden Mindre än en gång i månaden Diagram De svarande i grundskolan som har ett extrajobb just nu uppdelat på hur mycket de arbetar. Procent. 43

Nästan 73 procent av de svarande ungdomarna på gymnasiet hade ett sommarjobb i somras och motsvarande siffra för svarande i grundskolan är drygt 17 procent. En större andel av de svarande på gymnasiet har sökt extra- /sommararbete och fått nej jämfört med svarande i grundskolan vilket får antas bero på att de är äldre och har hunnit söka fler och således fått fler nej angående jobb (det var inte uppsatt någon tidsbegränsning i denna fråga). Nästan 73 procent av ungdomarna på gymnasiet och drygt 17 procent av ungdomarna i grundskolan hade ett sommarjobb. Åk 7-9 Åk 1-3 Gymnasiet 9 8 7 72,8% 78,8% 6 5 48,3% 4 2 8,8% 17,4% 13,2% Andel som har försökt att få ett extrajobb utan att lyckas Andel som hade ett sommarjobb Andel som har försökt att få ett sommarjobb utan att lyckas Diagram De svarande i grundskolan samt gymnasiet uppdelat om de har sökt och fått extraoch sommarjobb eller inte. Procent. 44

Det vanligaste sättet att få ett sommarjobb för de svarande i grundskolan är genom någon i deras familj och för de svarande på gymnasiet genom att de själva kontaktade arbetsplatsen, se nedan. För samtliga alternativ se bilaga 24. Åk 7-9 Åk 1-3 Gymnasiet 5 4 38,6% 28,8% 27,3% 31,7% 2 Genom någon i min familj Genom annan släkting eller folk jag känner Kontaktade själv arbetsplatsen Diagram De svarande i grundskolan samt gymnasiet uppdelat på hur de fick sitt sommarjobb. Procent. Tänka sig att starta företag Lite drygt 47 procent av de svarande ungdomarna i grundskolan skulle kunna tänka sig att starta ett företag i framtiden och motsvarande siffra för de svarande på gymnasiet är nästan 76 procent. En större andel av ungdomarna på gymnasiet kan tänka sig starta företag jämfört med de som går i grundskolan. 45

Framtiden I undersökningen ställdes ett antal frågor som handlade om hur ungdomarna ser på sin framtid och vilka planer de har för denna och svaren redovisas i detta avsnitt. Planer efter avslutad nuvarande utbildning Ungdomar i grundskolan De tillfrågade ungdomarna i grundskolan fick frågan vad de helst skulle vilja göra efter avslutad grundskola och på det svarade en majoritet, drygt 65 procent, att de ville fortsätta på en gymnasieutbildning. Lite drygt 54 procent av dessa ville gå en gymnasieutbildning på annan ort och resterande 11 procenten ville stanna kvar i kommunen de bor i nu och gå en gymnasieutbildning där. Nästan 16 procent av de svarande ville börja jobba och nästan 16 procent visste inte vad de helst ville göra. En majoritet vill fortsätta på gymnasiet efter grundskolan. Åk 7-9 7 6 54,2% 5 4 2 11,2% Gå en gymnasieutbildning i den kommun som jag bor i Gå en gymnasieutbildning i en annan kommun 15,8% 15,8% 3,1% Börja jobba Annat Vet inte Diagram De svarande i grundskolan uppdelat på vad de helst skulle vilja göra direkt efter grundskolan. Procent. 46

Ungdomar på gymnasiet De tillfrågade ungdomarna på gymnasiet har angivit att de helst vill jobba i Sverige och det är samma sak som de tror att de kommer att göra direkt efter gymnasiet. För samtliga alternativ se bilaga 25. Ungdomarna på gymnasiet vill helst börja jobba direkt efter gymnasiet. 4 Vad de helst VILL göra direkt efter gymnasiet Vad de TROR att de kommer att göra direkt efter gymnasiet 30,4% 23,6% 2 18,3% 14,1% Studera på högskola eller universitet i Sverige Jobba någon annanstans i Sverige Åka ut och resa Diagram De svarande på gymnasiet uppdelat på vad de helst skulle vilja göra samt tror att de kommer att göra direkt efter gymnasiet. Procent. 47

Bo kvar i kommunen eller flytta från den Nästan 61 procent av de tillfrågade i grundskolan tror att de kommer att flytta från den kommun där de bor och motsvarande siffra för svarande på gymnasiet är lite drygt 82 procent. 61 procent av ungdomarna i grundskolan och 82 procent av ungdomarna på gymnasiet tror att de kommer flytta från kommunen. Åk 7-9 Åk 1-3 Gymnasiet 9 8 82,2% 7 6 60,8% 5 4 30, 2 9,2% 5,2% 12,6% Tror att de kommer att flytta från den kommun där de nu bor Tror INTE att de kommer att flytta från den kommun där de nu bor Vet inte om de kommer att flytta från den kommun där de nu bor Diagram De svarande i grundskolan samt gymnasiet uppdelat på om de kommer flytta från den kommun där de bor eller stanna kavar. Procent. 48

Anledningar till att flytta från kommunen där de bor De ungdomar som svarat att de trodde att de skulle flytta från kommunen där de bor fick följdfrågan om anledningar till detta och den vanligaste orsaken som uppgavs av bägge grupperna var jobb, drygt 47 för svarande i grundskolan och lite drygt 63 procent för svarande på gymnasiet. Jobb och studier är den vanligaste orsaken till att vilja flytta. Åk 7-9 Åk 1-3 Gymnasiet 7 63,4% 6 5 47,5% 4 2 30,5% 28,8% 23,8% 34,6% 19,1% 18,8% 13,1% 6,4% 7,4% 2,6% Jobb Studier Flick-/pojkvän eller kompisar Vill prova på något nyt Annat Vet inte Diagram De svarande i grundskolan samt gymnasiet uppdelat på anledningar till att de tror att de ska flytta från den kommun där de bor. Procent. 49

Anledningar till att flytta tillbaka till kommunen där de bor Den vanligaste anledningen för ungdomar i grundskolan att återvända till den kommun de nu bor i om de en gång har flyttat är närheten till släkt och familj som lite drygt 35 procent svarat. Vanligaste angivna anledningen bland gymnasieungdomar är jobb vilket drygt 32 procent svarat. Vanligaste orsaken till att vilja återvända är närheten till släkt och familj samt jobb. Åk 7-9 Åk 1-3 Gymnasiet 5% 15% 2 25% 35% 4 Jobb 21,6% 32,5% Studier 6,7% 7,9% Flick-/pojkvän eller kompisar 25,7% 29,1% Närheten till släkt och familj 24,1% 35,5% Bostadssituationen i kommunen 1,1% 3,1% Bättre miljö för mina barn att växa upp i 9,9% 13,5% Annat 5,7% 7,3% Vet inte 9,6% 12, Ingenting kan få mig att flytta tillbaka 5,3% 17,3% Diagram De svarande i grundskolan samt gymnasiet uppdelat på anledningar som skulle kunna få dem att flytta tillbaka till den kommun där de bor nu om de en gång har flyttat från den. Procent. 50