Hur kan nyanlända snabbare bli ekonomiskt etablerade?
2
En kris som också ger oss stora möjligheter Förra året sökte drygt 160 000 personer asyl i Sverige. Det är en fördubbling jämfört med 2014 och det är också dubbelt så många som 1992 när kriget på Balkan pågick. Medan många tvivlar på vår förmåga att lyckas hantera denna helt nya situation, är vi övertygade om att Sverige är ett rikt land och att vi behöver bli fler svenskar många fler. Utan invandring blir vi färre som kan bidra till den gemensamma välfärden. Utvecklingen i Sverige går mot allt fler äldre, som också lever allt längre. Den förväntade livslängden har ökat från omkring 70 år för de som föddes i mitten av 1940-talet till över 80 år för de som föds idag. Det innebär i sin tur att den arbetande befolkningen behöver försörja fler; att vi måste arbeta längre och mer för att kunna behålla vår välfärd. Med en större befolkning kan vi helt enkelt bli fler som bidrar. Det som idag beskrivs som en kris ger oss samtidigt stora möjligheter, och det kan dessutom vara en viktig pusselbit för Sveriges framtid. Avgörande är hur väl vi lyckas med etableringen av de nyanlända. De som kommer till Sverige idag är relativt unga och i arbetsför ålder. Det bidrar till att föryngra vår befolkning. Även om många har en bristande utbildningsbakgrund är många är också högutbildade med goda yrkeskunskaper. Medan arbetslösheten bland inrikes födda nu går ner kraftigt (4,4 procent i december) är den fortsatt hög bland utrikes födda (15 procent). Det är viktigare än någonsin tidigare att vi får till en bättre matchning på arbetsmarknaden och att den resurs som finns hos de nyanlända tas tillvara. Rapporten Hur kan nyanlända snabbare bli ekonomiskt etablerade? har tagits fram inom Swedbank för att öka kunskapen om ett antal frågor med koppling till flyktingkrisen, asylprocessen och allt det som påverkar nyanländas väg in på arbetsmarknaden och in i det svenska samhället. Vi berättar också om vårt eget arbete när det gäller nyanländas ekonomiska etablering och integration i Sverige samt ger en makroekonomisk analys av nuläget. Vi driver ingen egen tes, men rapporten vilar på en övertygelse om att kostnaden för en misslyckad integration är långt större än kostnaden för att korta och förenkla vägen till ekonomisk etablering. Rapporten är ett levande dokument som kommer att aktualiseras och fördjupas. Den aktuella versionen finns på www.swedbank.se/insikt Michael Wolf VD och koncernchef Swedbank Birgitte Bonnesen Chef Svensk Bankverksamhet 3
Innehållsförteckning Nyanländas väg in på arbetsmarknaden Vad underlättar etablering? 5 Makroekonomiska effekter Flyktingströmmen ger tillväxtskjuts 7 Regionala skillnader och bostadsbrist i storstäder accelererar 7 Ekonomisk och politiskt bakslag hotar vid misslyckad integration 8 Utmaningar på vägen till jobb och bostad Asylprocessen 12 Efter uppehållstillståndet 12 Bostadsbristen är ett problem 13 Etableringsplan stakar ut vägen till jobb 13 Svårare för kvinnor 13 Temporära uppehållstillstånd kan vara problematiskt 13 Hur kan vi komma över hinder för etablering? 14 Samverkan är nyckeln till framgång 14 Språket spelar roll 15 Valideringsarbetet på rätt väg 15 Digitalisering en ny typ av arbetsmarknad 16 Nyanlända egenföretagare skapar fler jobb 16 Att undvika skuldfällan 17 Bostäder och infrastruktur nödvändigt för nyanländas etablering 17 Samhället och banken så vill vi underlätta för nyanlända 18 Swedbanks samhällsengagemang Lokala exempel 19 Så vill vi lösa hindren för nyanländas etablering Vägar framåt 4
Nyanländas väg in på arbetsmarknaden Madelén Falkenhäll, samhällsanalytiker Swedbank Runt 15 procent av Sveriges befolkning är född i ett annat land, och de nya svenskarna kommer från olika delar av världen med olika förutsättningar och möjligheter i det nya landet. Hur lång tid tar det att etablera sig som ny i Sverige? Det är omöjligt att ge ett enskilt svar. Utbildningsnivå och ålder spelar roll, likaså ursprungsland och orsak till invandring samt om vi har låg- eller högkonjunktur vid tidpunkten för invandring. Vad vi däremot vet är att en av de viktigaste nycklarna till etablering finns på arbetsmarknaden. Det är först med ett eget arbete och en egen inkomst som människor kan ta ordentlig makt över sin egen vardag och etablera sig ekonomiskt: spara, konsumera och låna pengar till exempelvis en bostad. Arbete och egen inkomst spelar också stor roll för den sociala etableringen. Vad underlättar etablering? Det kan ta tid att gå från nyanländ till etablerad i det svenska samhället, särskilt med dagens stora flyktinginvandring. Medan de som kommer till Sverige som arbetskraftsinvandrare i och med arbetet kan anses relativt etablerade från start, är det svårare för dem som kommer som flyktingar eller anhöriginvandrare. Undantaget är den som är född i ett annat land men studerar delar av eller hela sin utbildning i Sverige. Ju tidigare en person börjar studera i Sverige desto bättre är förutsättningarna att klara en gymnasieutbildning, och med det också att senare få ett arbete eller en praktikplats. Människor med en högre utbildning eller som kommer till Sverige i unga år har generellt större chanser till såväl arbete som en bra etablering i samhället. Men i genomsnitt tar det sju år för en utrikes född att få ett arbete i Sverige ett snitt som inkluderar samtliga ursprungsländer och som dras upp av vissa mer utsatta grupper som har det svårare än andra att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Med tiden ökar andelen förvärvsarbetande, men även efter tio år är den lägre än för inrikes födda och det tar generellt mycket lång tid för en som har flytt hit från ett annat land att komma upp i samma inkomstnivå som den som är född i Sverige. 5
Etablering, uttryckt i andel förvärvsarbetande efter antal år i Sverige. Flyktingar och anhöriginvandrare. Källa: SCB En högre arbetslöshet ger en lägre livsinkomst, ett större beroende av trygghetssystemen och en mer utsatt ekonomisk situation för människor och hushåll. En lägre lön och lägre inkomst för den som arbetar påverkar privatekonomin negativt över tid genom lägre pension. Kronofogden identifierar utrikes födda som en riskgrupp att få lägre pension än andra, eftersom utrikes födda ofta har arbetat färre år i Sverige, till lägre lön och i större utsträckning på en arbetsplats där arbetsgivaren inte har avsatt pengar till tjänstepension ett vanligt problem bland egenföretagare eller företag med ett fåtal anställda. Om vi som land kan lyckas bättre med att jämna ut dessa skillnader i förvärvsarbete mellan utrikes och inrikes födda finns stora möjligheter att hämta för så väl enskilda människor och familjer som samhället i stort. 6
Makroekonomiska effekter Anna Breman, chefekonom Swedbank Knut Hallberg, senior ekonom Swedbank Flyktingströmmen ger tillväxtskjuts Minskad flyktingström dämpar de ekonomiska effekterna Politikens fokus riktas nu mot integrationsfrågor Dysfunktionell bostadsmarknad försämrar integrationen Sverige befinner sig i ett exceptionellt läge. Flyktingkatastrofen i Europa har på kort tid orsakat den största invandringen till Sverige i modern tid. Vår analys visar att flyktingmottagandet kan öka svensk BNP med mellan 0,3-0,6 procentenheter åren 2016 och 2017. Det är främst ökad privat konsumtion och offentlig konsumtion som bidrar till högre tillväxt under 2016-17. Arbetslösheten sjunker betydligt snabbare än vad den annars skulle ha gjort, främst till följd av stora behov av att anställa inom offentlig sektor. Det i sin tur förväntas accentuera matchningsproblemen på arbetsmarknaden och öka löneglidningen något. De offentliga finanserna kommer att sättas under ökad press och statens nettolånebehov förväntas bestå samtidigt som landstingens och kommunernas situation förvärras. På medellång sikt beror effekterna på svensk ekonomi på hur väl integrationen av nyanlända på arbetsmarknaden fungerar. Vi presenterar två scenarier för de långsiktiga effekterna av den stora flyktinginvandringen med i huvudsak kvalitativa slutsatser. Vår bedömning av effekterna på svensk ekonomi 2018-2020 i ett negativt scenario bygger på att sysselsättningsgraden för utrikes födda förblir på dagens låga nivå. Arbetslösheten stiger upp mot 9 procent 2019 då de nyanlända börjar söka sig ut på arbetsmarknaden och arbetskraften skjuter fart. Tillväxten dämpas avsevärt 2018-2020. Regionala spänningar kommer att öka med stigande kostnader i glesbygdskommuner. I region- och storstäderna accelererar bostadsbristen. En dysfunktionell bostadsmarknad bidrar i sig till en ökande arbetslöshet. Denna negativa effekt på svensk ekonomi skulle kunna motverkas av reformer som förbättrar integrationen av de nyanlända på arbetsmarknaden. Om sysselsättningsgraden hos utrikes födda kan höjas, med hjälp av reformer, till nivån för de inrikes födda skulle istället ett positivt scenario kunna realiseras med gynnsamma effekter på tillväxt och offentliga finanser. Regionala skillnader och bostadsbrist i storstäder accelererar Regionala skillnader och en dysfunktionell bostadsmarknad bidrar till en svårtillgänglig arbetsmarknad för nyanlända. Det innebär att Sverige går miste om viktiga resurser som skulle kunna bidra till ett ökat välstånd och tillväxt. Integrationen på arbetsmarknaden är beroende av en fungerande bostadsmarknad och regionalpolitik. Utmaningarna för kommuner och landsting för att dra nytta av flyktinginvandringen skiljer sig markant mellan olika delar av Sverige. Glesbygdskommuner behöver en 7
större arbetskraft för att motverka en åldrande befolkning och minska försörjningsbördan medan storstadsregionerna redan i dagsläget har en god demografi, men en skriande bostadsbrist. Den dagsaktuella trenden är att avfolkningsorter med lediga lägenheter ser en ökande befolkning och en bättre balans i bostadsbeståndet. Erfarenheten säger dock att flyktingar placerade på mottagningsboenden i glesbygdskommuner kommer att flytta till storstadsregionerna när de får uppehållstillstånd och kan välja bostadsort. Jobbchanserna och tillgången till nätverk är betydligt större där än i glesbygdskommunerna. Nyanlända riskerar att gå arbetslösa i glesbygdskommuner för att de inte kan flytta till storstäder och universitetsstäder där jobbchansen är större. De sätter ytterligare press på glesbygdskommunernas finanser eftersom dessa individer inte kvalificerar sig för a-kassa utan då hänvisas till kommunernas försörjningsstöd. Dessutom behöver dessa kommuner göra investeringar i kommunal service som daghem, skolor, transport, vatten och avlopp. Dessa investeringar kan vara svåra att räkna hem då flyttkedjorna på sikt med mycket stor sannolikhet går ifrån dessa kommuner. Vi bedömer att dessa regionala spänningar kommer att bli allt tydligare de närmsta åren. Kommunernas investeringsbehov kommer att öka på bred front till följd av befolkningsökningen. Detta är relativt lätt att finansiera för storstäder och universitetsstäder med en gynnsam demografisk profil och en hög andel sysselsatta, medan investeringarna riskerar att leda till större underskott i glesbygdskommunernas finanser. Samtidigt förvärras bostadsbristen i storstadsregionerna ytterligare. En fortsatt kraftig prisuppgång gynnar inte arbetsmarknaden i dessa regioner eftersom det försvårar inflyttning och möjligheterna att hitta en bostad även om man har ett jobberbjudande. Ekonomisk och politiskt bakslag hotar vid misslyckad integration Om integrationspolitiken misslyckas och ett politiskt dödläge förlamar den ekonomiska politiken riskerar arbetslösheten bland de utrikes födda att skjuta i höjden rejäl, med en ökning fram till år 2019 med minst 80 000 personer. Det innebär att arbetslösheten i sådana fall stiger till 19 procent bland de utrikes födda och närmare 9 procent totalt vid ett antagande om att de nyanlända successivt börjar söka arbete men att sysselsättningsgraden är oförändrad. De offentliga finanserna skulle vara under fortsatt mycket stor press under 2018-2020. När arbetslösheten ökar skenar kostnaderna även för integrationen. De nyanlända är inte kvalificerade för a-kassa, så ansvaret hamnar i stället hos kommunerna vars kostnader för försörjningsstöd skulle öka betydligt. I detta scenario är skattehöjningar och utgiftsminskningar mycket troligt, både på kommunal nivå och på statlig nivå. Finanspolitiken skulle bli kraftigt åtstramande. I detta scenario dämpas hushållens och näringslivets stämningsläge. Det skulle påverka privat konsumtion och näringslivets investeringar negativt. BNP-tillväxten dämpas markant. En utdragen eller rent av en misslyckad integration på arbetsmarknaden riskerar att öka de sociala och politiska spänningarna i samhället. Den politiska polariseringen skulle öka, vilket riskerar att sätta avtryck i väljaropinionen. Det parlamentariska läget kan ytterligare försvåras. Med en handlingsförlamad riksdag är sannolikheten liten för 8
att man ska lyckas genomföra reformer som stärker arbetsmarknad och tillväxt. Den svenska ekonomin skulle gradvis växla ner i en tydligt lägre tillväxtbana. 9
Diagram 1. Sveriges befolkning och antal asylsökande Källa: SCB & Migrationsverket Diagram 2. Åldersfördelning utrikes födda och inrikes födda år 2030 Källa: SCB & Swedbank Diagram 3. Scenario för arbetslöshet där sysselsättningsgrad blir oförändrad Källa: SCB & Swedbank 10
Diagram 4. Befolkningsökning och nybyggnad av bostäder 2004-2020P Källa: Boverkets indikatorer, November 2015 Diagram 5. Bostadsbyggandet i Sverige, 2015/2016P Källa: Boverkets indikatorer, November 2015 11
Utmaningar på vägen till jobb och bostad Madelén Falkenhäll, samhällsanalytiker Swedbank Processen för den som kommer ny till Sverige och har fått uppehållstillstånd är lång och ofta snårig. Han eller hon ska registrera sig för folkbokföring hos Skatteverket och eventuellt också för ersättning hos Försäkringskassan och en etableringsplan hos Arbetsförmedlingen, vilket ofta tar flera månader. I etableringsplanen ingår Svenska för invandrare (SFI), samhällsorientering och andra aktiviteter som underlättar och påskyndar etableringen i arbetslivet. Hemkommunen ansvarar för utbildning i samhällsorientering, där bland annat ekonomi ingår. Det finns troligen utrymme att här fördjupa och förbättra informationen kring privatekonomi, skuldsättning och hur man bäst sköter sina bankärenden. Asylprocessen Den som kommer till Sverige för att söka asyl kan antingen bo i ett eget ordnat boende eller i något av Migrationsverkets asylboenden. Den som blir placerad på ett asylboende får inte själv bestämma var, utan får vara beredd på att flytta till en ort där det finns lediga bostäder. Migrationsverket står för kostnaden, såtillvida att den asylsökande inte har egna pengar eller ordnar sitt eget boende. Ordnar den asylsökande ordnar eget boende får han eller hon också stå för boendekostnaden. Den som bor på ett av Migrationsverkets boenden kan ansöka om dagersättning, vilken idag ligger på högst 71 kronor per dag för en vuxen. Efter uppehållstillstånd blir ersättningsbeloppen högre, med etablerings-och bostadsersättningar. Efter uppehållstillståndet Den som får uppehållstillstånd får ett uppehållstillståndskort som ett bevis på att han eller hon får stanna i landet. Därefter vänder man sig till Skatteverket, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen för folkbokföring och registrering. Folkbokföringen ligger till grund för att kunna ansöka om en svensk id-handling, vilken behövs för att få tillgång till ersättning som betalas ut via en bank. Efter permanent uppehållstillstånd kan den nyanlände flytta vart som helst i landet. Om det är svårt att hitta arbete eller bostad kan Arbetsförmedlingen hjälpa till, och då upprättas en etableringsplan. Om den nyanlände har ett arbete, går på gymnasiet eller är över 65 år har han eller hon inte rätt till en etableringsplan. Bor den nyanlände i Migrationsverkets logi ska han eller hon lämna asylboendet efter att ha fått uppehållstillstånd. Idag gör bristen på bostäder som kommunerna erbjuder att många med uppehållstillstånd blir kvar på sina asylboenden. Då omfattas den nyanlände inte på samma sätt av etableringsuppdraget och det kan dröja ett år innan han eller hon kallas till Arbetsförmedlingen. Regeringen föreslår nu att SFI-utbildning ska erbjudas redan på asylboenden för att snabba på processen ut i vidare utbildning eller arbete. 12
Bostadsbristen är ett problem Arbetsförmedlingen ska vid behov hjälpa till med boende i någon kommun åt dem som omfattas av lagen om etableringsinsatser. Val av kommun baseras på vad som framkommer i etableringssamtalet och på förutsättningarna att få ett arbete inom pendlingsavstånd. Arbetsförmedlingen erbjuder bara en anvisning av bostad, och om den nyanlände tackar nej får han eller hon ordna eget boende. En av de vanligaste anledningarna till att man väljer att tacka nej till ett boende är sannolikt att det ligger långt ifrån en attraktiv arbetsmarknadsregion. Idag tecknar kommuner avtal med länsstyrelser om anvisningsbara platser, men problemet med bristen på bostäder leder till allt för många blir kvar i anläggningsboenden och tiden från uppehållstillstånd till anvisad bostad blir alltför lång. Brist på skola och barnomsorg i kommuner är andra hinder. Det tar runt 150 dagar från beviljat uppehållstillstånd till en anvisad bosättning i någon kommun. För att korta de här ledtiderna måste kommunerna öka sitt mottagande och tillgången på bostäder måste bli större. Etableringsplan stakar ut vägen till jobb När den nyanlände är mottagen och registrerad i någon kommun upprättas en etableringsplan för den som har rätt till det. Etableringsplanen omfattar 40 timmar per vecka i högst två år. Det finns även möjlighet till deltid, till exempel på grund av föräldraledighet eller sjukdom. Etableringsplanen innehåller SFI, samhällsorientering och aktiviteter som ska underlätta och påskynda etableringen i arbetslivet, t ex Komvux, arbetsmarknadsutbildning och praktik. Syftet med samhällsorienteringen är att underlätta för de nyanlända att etablera sig i samhälle och arbetsliv. Kommunerna är ansvariga för samhällsorienteringen, som ska vara avslutad senast ett år efter påbörjad etableringsplan. Idag kan vi dock se att uppemot 40 procent av deltagarna inte uppfyller detta krav. Efter 90 dagar arbetar eller studerar en fjärdedel av dem som lämnar etableringsuppdraget. Efter ett år är nästan hälften kvar i arbetsmarknadspolitiska program eller i arbetslöshet. Svårare för kvinnor Hälften av de män och en fjärdedel av de kvinnor som söker asyl i Sverige kommer som flyktingar. Övriga kommer främst som anhöriginvandrare. I etableringsprocessen prioriteras flyktingar före anhöriginvandrare, vilket gör att en större andel av kvinnorna än männen får svårare att etablera sig; de får vänta längre på insatser och blir istället hänvisade till försörjningsstöd hos kommunen. I slutändan leder detta till att nyanlända kvinnor generellt börjar arbeta senare än män, vilket leder till en senare etablering i samhället i stort. Temporära uppehållstillstånd kan vara problematiskt I slutet av 2015 presenterade regeringen nya förslag om temporära uppehållstillstånd. Beslut förväntas i vår. De nya reglerna innebär att flyktingar som 13
beviljas skydd i Sverige endast får tidsbegränsade uppehållstillstånd i ett eller tre år i taget. För anhöriginvandring kommer det krävas att hela familjen kan försörjas innan de får komma hit. Det kommer även vara ett krav på bostad som rymmer hela familjen. De nya reglerna kommer att gälla retroaktivt från den 24 november, dvs. de som ansökte om asyl före dess lyder under de gamla reglerna och de som ansökte efter det datumet lyder under de nya. Om förslaget om temporära uppehållstillstånd går igenom kan det få till följd att de som kommer hit lägger fokus på att så snabbt som möjligt skaffa vilket arbete som helst för att kunna visa att de kan försörja sin familj. Det kan i sin tur leda till att incitament att under den perioden lära sig svenska eller validera sin utbildning eller yrkeskunskap minskar. Risken finns att värdefull kompetens går förlorad, vilket är ett problem i en tid då vi idag har arbetskraftsbrist inom vissa branscher. Ytterligare en effekt kan bli att de som idag står långt ifrån arbetsmarknaden hamnar ännu längre bort. För att kunna möta den demografiska utmaning vi står inför behöver vi ta tillvara all kompetens vi kan. Det är viktigt att så många som möjligt kommer in på rätt sätt på arbetsmarknaden och kan bidra utifrån sin erfarenhet, sin kompetens och sina förutsättningar. Hur kan vi komma över hinder för etablering? Vilka hinder, stora som små, möter den nyanlände under vägen till etablering i det svenska samhället? Vad kan samhälle och näringsliv göra för att snabba på processen? Den normala processen innebär att den nyanlände kommer till ett asylboende och bor där under asylprocessen. Många väljer även eget boende under tiden som asylsökande och blir ofta kvar där efter att de har fått uppehållstillstånd. Följden av det blir trångboddhet. Bor den nyanlände på ett asylboende flyttar han eller hon efter uppehållstillstånd antingen till ett eget boende eller till en kommun där ett boende erbjuds. När den nyanlände väl har fått uppehållstillstånd börjar nästa steg mot etablering. Det viktigaste i etableringen är att komma i arbete. För att göra det behöver personen i fråga allt som oftast antingen utbilda sig mer eller få sin utbildning/yrkeserfarenhet validerad. Genom hela processen är språket nästintill avgörande. Kan man språket och har en fot inne på arbetsmarknaden så löser det sig för de flesta. Med ett arbete kommer en egen inkomst och möjligheten att göra sina egna val. Samverkan är nyckeln till framgång Fungerande samverkan mellan myndigheter och andra aktörer är nyckeln till framgång i arbetet med en snabbare etablering. Alla måste arbeta långsiktigt mot målet att de nyanlända ska kunna försörja sig själva genom eget förvärvsarbete. Det är grundläggande för en fortsatt tillväxt och bibehållen välfärdsnivå att vi blir fler som arbetar och bidrar till den ekonomiska tillväxten. Särskilt kommunerna har mycket att vinna på en god etablering. De nyanlända som inte hittar ett arbete eller som blir kvar i fortsatta insatser hos Arbetsförmedlingen 14
får ekonomiskt bistånd och är inte berättigade till a-kassa, vilket i sin tur belastar den kommunala budgeten. Därtill är andelen ekonomiskt utsatta hushåll långt högre bland utrikes födda jämfört med inrikes födda (som också har inrikes födda föräldrar). Språket spelar roll Efter uppehållstillståndet väntar för många tyvärr en kortare eller längre tid av arbetslöshet. Även om det går att få ett arbete ändå, särskilt för den som redan har en hög utbildning eller goda yrkeskunskaper, är det viktigt att lära sig det svenska språket. Språkkunskaper ökar chansen till en snabbare etablering i samhället och möjligheten att få ett arbete eller en praktikplats, framför allt för den som kommit till Sverige med en bristande utbildningsbakgrund. Regeringens satsning på att börja med SFI redan på asylboendet är ett steg i rätt riktning. Under 2014 läste nästan 125 000 personer SFI, som nu ingår i etableringsplanen. Under 2015 och 2016 är deltagarna många fler. I storstäderna fungerar SFIutbildningen väl och de flesta börjar kursen omgående, medan det tar längre tid på mindre orter. Ett genomsnitt av Sverige som helhet visar att det i genomsnitt tar 110 dagar innan eleven kan påbörja SFI. Bristen på SFI-lärare gör att man kan tvingas ha stora klasser, vilket gör att det tar längre tid för eleverna att lära sig svenska. Med fler SFI-lärare skulle utbildningstiden kunna halveras och processen mot etablering kortas ner. Problemet förstärks av att kommunerna och Arbetsförmedlingen konkurrerar om SFI-lärarna, eftersom kommunen ansvarar för SFI och Arbetsförmedlingen ansvarar för annan utbildning för nyanlända inom etableringsprocessen. Möjligheten att i större utsträckning använda sig av olika typer av digital språkinlärning bör ses över och uppmuntras. Idag fungerar arbetsmarknadsåtgärder för nyanlända relativt väl och gör att fler kommer närmare arbetsmarknaden. Men det kan finnas en konflikt mellan att snabbt komma i sysselsättning och att skaffa sig tillräckligt bra svenskkunskaper. Istället för att lära sig svenska och validera sina tidigare kunskaper kanske man tar ett arbete man egentligen är överkvalificerad för. En fjärdedel av SFI-eleverna avbryter sina studier innan de klarat högsta kursen. Av dessa har 40 procent ett arbete. Att komma tillrätta med de stora avhoppen från SFI-utbildningen är en stor och viktig utmaning. En fjärdedel av dem som den senaste tiden kommit till Sverige saknar gymnasial utbildning. Bland inrikes födda är motsvarande siffra 18 procent, och bristen på gymnasieutbildning är ett stort hinder för båda dessa grupper att komma in på arbetsmarknaden. Vi vet att ju tidigare en nyanländ kommer till Sverige och in i det svenska utbildningssystemet, desto mer ökar möjligheterna för ett arbete framöver. Och för att komma in i utbildningssystemet krävs kunskaper i svenska. För de yngre eleverna kanske det kan vara en poäng att få påbörja studierna på modersmålet, i de fall det är möjligt. Valideringsarbetet på rätt väg Fyra av tio nyanlända är högutbildade. Under 2015 kom det till exempel många akademiker från Syrien. Men även de utländska akademikerna är i högre grad arbetslösa: Arbetslösheten bland akademiker födda i ett annat land är fyra gånger högre än bland akademiker födda i Sverige. Av de utrikes födda akademiker som ändå har ett arbete är runt en tredjedel överkvalificerade för sin tjänst. Motsvarande bland inrikes födda akademiker är drygt var tionde. 15
När man kommer ny till Sverige och har utbildning eller yrkeserfarenhet måste denna valideras så att svenska arbetsgivare vet vilken kunskap den nyanlände har. Tyvärr tar den här processen idag väldigt lång tid. För en syrisk sjuksköterska tar det mellan fyra och fem år att få sin utbildning validerad i Sverige. För en läkare tar det i genomsnitt sju år att få svensk läkarlegitimation. Lägg till detta Sveriges brist på läkare, samt kostnaden för att utbilda nya läkare och man inser att detta är en resurs som måste tas tillvara. Regeringens satsning på snabbspåret innebär att ansvaret för valideringen nu läggs på branscherna, medan Arbetsförmedlingen ansvarar för att avtal knyts med arbetsmarknadens parter. Det går framåt, men än har vi en lång bit kvar. Digitalisering en ny typ av arbetsmarknad Digitalisering och automatisering påverkar arbetsmarknaden såtillvida att många typer av jobb försvinner, men också genom att det tillkommer nya jobb. Vi ser hur de här nya jobben framförallt växer fram inom tjänstesektorn, och då inte minst bland de företag som använder digitala lösningar för att matcha efterfrågan och utbud. Digitaliseringen överlag kan vara särskilt gynnsam för de grupper som saknar ett stort nätverk, som nyanlända, då det annars ofta är via egna nätverk som jobben hittas. En mer digitaliserad arbetsmarknad är också gynnsam för egenföretagare, vilket kan vara en annan bra väg in på arbetsmarknaden för nyanlända. Höga ingångslöner i kombination med en trögrörlig arbetsmarknad är ytterligare en faktor som gör det svårt för nyanlända att få arbete. För dem som står långt från arbetsmarknaden blir Lagen om anställningsskydd (LAS) en svår mur att ta sig över. Att många jobb förmedlas genom kontakter försvårar ytterligare för nyanlända, som i många fall ännu inte har något sådant nätverk. Nyanlända egenföretagare skapar fler jobb Andelen företagare är lika hög bland utrikes som inrikes födda. 16 procent av företagen i Sverige drivs idag av personer med utländsk bakgrund. När människor startar och driver företag lägger det grunden för mycket av Sveriges ekonomiska tillväxt och sysselsättning. Det skapar nya jobb och bidrar till den gemensamma välfärden. Vi vet att företag som drivs av personer med utländsk bakgrund i genomsnitt sysselsätter fler personer än motsvarande företag som drivs av inrikes födda. De uppger i större utsträckning att de vill växa genom att anställa fler och företagen har också en starkare tillväxt särskilt de företag som drivs av andra generationens invandrare. Under 2013 skapades vart fjärde arbete inom privat sektor av företag som drivs av utrikes födda. I Stockholm och Uppsala län handlar det till och med om vart tredje arbete. En utmaning är att utrikes födda företagare har svårare att få lån och krediter än andra. Fler än hälften av de utrikes födda egenföretagare som ansöker om banklån får avslag medan det endast gäller en fjärdedel av dem som är födda i Sverige. Den bristen på finansiering är ett tillväxthinder. Riktad information och särskild rådgivning till målgruppen skulle kunna underlätta och uppmuntra till ökat företagande. 16
Att undvika skuldfällan Många nyanlända riskerar att hamna i en skuldfälla när de kommer till Sverige. Det beror delvis på att ersättningen i etableringsprocessen betalas ut den tionde varje månad, vilket gör att det kan vara svårt att få pengarna att räcka till att betala räkningar i slutet av månaden. Men också på att en del missar att betala i tid och därmed får betalningsanmärkningar som i sin tur leder till en ond spiral. Detta kan vara mycket svårt att ta sig ur. Därtill uppstår ett glapp i betalningen av ersättningar när en asylsökande får uppehållstillstånd, eftersom ersättningen under asylprocessen betalas i förskott. Kommunerna är medvetna om detta och betalar därför ut en särskild glappersättning under den perioden, men den processen är dessvärre krånglig och fungerar inte särskilt väl. Regeringen har tagit fram en strategi för att möjliggöra för fler svårt skuldsatta att få sina skulder sanerade. Nya lagar föreslås träda i kraft 1 november 2016. Men kanske bör regeringen även göra något åt utbetalningsproblematiken, för att undvika att fler människor hamnar i överskuldsättning. Bostäder och infrastruktur nödvändigt för nyanländas etablering Det är inte bara arbete som är viktigt för att kunna etablera sig i Sverige, utan även att de nyanlända har någonstans att bo både medan de väntar på att få sin asylansökan prövad och efter att de har fått uppehållstillstånd. Två tredjedelar av de asylsökande bor idag på asylboenden, medan en tredjedel ordnar eget boende. Asylboenden ligger ofta i glesbygd, ibland långt ifrån där de flesta arbeten finns. Det underlättar inte alltid möjligheterna för de nyanlända att etablera sig i det svenska samhället. Samtidigt är det just i glesbygd som befolkningen minskar och den demografiska utmaningen är som störst. Av de som bor på asylboende och får uppehållstillstånd blir en tredjedel anvisade till en kommun, medan de flesta hittar egen bostad på annan ort. De som flyttar själva flyttar oftast till en större stad. Man bor hellre trångt och inneboende hos till exempel släktingar och nära arbetstillfällen, än blir anvisad en bostad långt bort från där jobben finns. Enligt Migrationsverket får tre fjärdedelar av alla asylsökande uppehållstillstånd. Det innebär drygt 125 000 nya svenskar 2015. Av dem kommer alltså 83 000 att hitta egen bostad och 42 000 att flytta till anvisad kommun. De som hittar egen bostad söker sig sannolikt till de större städerna där det i större utsträckning finns arbete. Varje ny invånare behöver inte en egen bostad för sig själv, men en befolkningsökning på tio personer kräver sex nya lägenheter. Det innebär 36 000 nya bostäder enbart för de nyanlända som kom förra året, utöver den ordinarie inflyttningen till storstäderna. Det har nog inte undgått någon att det råder bostadsbrist i Sverige särskilt i de regioner där jobben finns. Det är ett problem för hela befolkningen, men blir ännu svårare för grupper som står utan arbete och utan egen inkomst. Det lägger också grund för en skuggekonomi och växande handel med svarta bostadskontrakt. 17
För att komma tillrätta med bostadsbristen behöver det satsas på infrastruktur i de regioner där människor vill bo och där arbetsmarknaden är mer gynnsam. Det behöver dels byggas bostäder längs befintlig infrastruktur, till exempel längs tågförbindelser mellan Stockholm-Uppsala eller Norrköping-Linköping, dels byggas bra infrastruktur till bostadsområden som ligger lite längre bort så att det blir lättare att pendla. Det är inte avstånden i sig som är avgörande för om människor kan bo, leva och arbeta inom en arbetsmarknadsregion, utan tiden det tar att ta sig fram till arbete och andra samhällsfunktioner. För att fler nyanlända ska kunna skaffa sig en bostad och etablera sig i Sverige är det även viktigt att det byggs nya hyreslägenheter. Nyanlända har oftast inte det kapital som krävs för att kunna köpa en bostad och inte heller en stabil inkomst, vilket behövs för att kunna få ett bostadslån. Stockholm är nästan den enda staden i Europa där det inte på laglig väg går att få tag på en hyreslägenhet utan flera år i bostadskö. I en undersökning av Stockholms Handelskammare uppger 51 procent av företagen i Stockholms län att bostadsbristen försämrar möjligheterna att rekrytera. Hyresrätten är viktig för en väl fungerande arbetsmarknad. En del har inte möjlighet att köpa och andra vill inte köpa en bostad. Men bristen på hyresrätter leder till att alltfler hushåll ändå köper sin egen bostad, vilket gör att priserna stiger ytterligare och det får i sin tur påverkan på alla hushåll med följdeffekter för hela bostadsmarknaden. Mest stiger priserna i attraktiva arbetsmarknadsregioner. Mellan 2005 och 2014 steg priset i fasta priser på bostadsrätter med i genomsnitt 120 procent i Stor-Stockholm, 150 procent i Linköping och 130 procent i Umeå. Under samma period ökade löntagarnas disponibelinkomst med 25-30 procent. Samhället och banken så vill vi underlätta för nyanlända För att underlätta etableringen ska alla nyanlända få samhällsinformation som en del i etableringsplanen. Idag slutför inte alla utbildningen, och informationen är i ofta dessutom bristfällig. Den kommer också sent i processen, när de nyanlända i många fall redan har blivit aktiva i samhället, till exempel varit inne på sitt lokala bankkontor. Här behövs en bättre samordning och utveckling, främst i de digitala kanalerna. Många nyanlända kommer idag från kulturer där ränta är förbjuden och där man inte gärna betalar på faktura. Ibland saknas grundläggande kunskap i det vi kallar privatekonomi. Det här innebär att en del människor får svårt att sköta sin ekonomi och kan tyvärr också leda till att många missar att betala räkningar och får betalningsanmärkningar. Med betalningsanmärkningar försvåras etableringen ytterligare. Här finns mycket att göra. Enligt en undersökning som Kronofogden har gjort önskar de nyanlända få mer information om privatekonomi. Olika regelverk och nya uppgifter för bankerna försvårar idag arbetet för banken att hjälpa de nyanlända med bankkonto. Det handlar bland annat om reglerna kring idkort. På initiativ av Swedbank har nu ett samarbete med Bankföreningen påbörjats, vilket så här långt har resulterat i bra information om hur ett bankbesök kan gå till och vad som krävs för att banken ska kunna hjälpa till. Informationen översätts till 15 olika språk och kommer att lämnas ut på Försäkringskassans servicekontor i samband med att de nyanlända får annan viktig information. 18
Swedbanks samhällsengagemang Patricia Kempff, operativt ansvarig samhällsengagemang, Group Public Affairs Hösten 2009 startade Swedbank tillsammans med sparbankerna initiativet Unga Jobb. Syftet var att genom praktikplatser erbjuda den arbetslivserfarenhet som för många unga är skillnaden mellan fortsatt arbetslöshet och att bli mer anställningsbar. Att få arbetslivserfarenhet, en första rad i sitt cv och referenser är ett viktigt steg mot ett inträde på arbetsmarknaden, vilket i sin tur skapar växtkraft på den lokala marknaden. Äntligen jobb är ett annat initiativ från Swedbank och Arbetsförmedlingen för att underlätta för utrikesfödda akademiker att enklare få tillgång till relevanta arbetsgivare. Som tidigare nämnts går idag många utlandsfödda akademiker arbetslösa i Sverige, och av dem som har jobb är det många som inte arbetar inom det område som de är utbildade för. Sedan ett år tillbaka pågår pilotprojektet Äntligen jobb för industrin. Målet är att öka mångfalden och förse verksamheterna med en bredare kompetens. För att lyckas krävs god matchning och en valideringsinsats med möjlighet att komplettera sin utbildning. Modellen har redan fått god spridning bland industriföretag, och under 2015 togs drygt 100 kandidater emot på sex månaders praktik på ett tiotal orter. Swedbanks långsiktiga åtagande hjälper till att legitimera Arbetsförmedlingens arbete med dessa insatser. Hittills har drygt 11 000 arbetslösa ungdomar mellan 18 och 24 år med behov av arbetslivserfarenhet, referenser och handledning fått chansen till en första rad i sitt cv. Ungefär en tredjedel av dem är utrikes födda. Swedbank arbetar vidare i olika företagsnätverk för att fortsätta bidra till öppnare dörrar och nya praktikplatser i hela landet. Lokala exempel Under 2010 välkomnade Fagersta över etthundra somalier, och med det ändrades befolkningsstrukturen i kommunen. Fagerstaborna behövde bli fler för att klara äldrevård, barnomsorg och andra välfärdstjänster, men med en redan hög ungdomsarbetslöshet och ett växande lokalt utanförskap blev det viktigt att göra detta till en gemensam fråga för kommun och näringsliv. Swedbank kom att spela en central roll i en rad olika satsningar. Arena för tillväxt bjöds in till dialog, Unga jobb startades upp med somaliska ungdomar och tillsammans med Tillväxtgruppen startades Nya entreprenörer där Sparbankstiftelsen Nya finansierade en projektanställning i kommunen. Från kommunen tog man krafttag för att de nyanlända skulle integreras, både på arbetsmarknaden och i samhället. Medel sköts till SFI och till att finansiera pensionärer som medspråkare, nyanlända tog plats i idrottsrörelsens styrelser och bankens lokala styrelse fick förstärkning av ordföranden i den Somaliska föreningen. Språket kan vara ett stort problem i kontakten mellan de nyanlända och samhället. På Swedbanks kontor i Ljusdal kontaktade man kommunen för att hitta en lösning. 19
Bankens personal träffar nu de nyanlända tillsammans med tolkar på kommunkontoret. Swedbank berättar om vilka uppgifter banker behöver för att kunna hjälpa till att öppna bankkonton, och de som nyligen fått uppehållstillstånd fyller på plats i de blanketter som krävs. Kontorspersonalen tar med sig blanketterna tillbaka till banken och kontaktar sedan kunden när allt är klart och de är välkomna att komma till banken för en första instruktion. På Swedbanks kontor i Trollhättan har medarbetare startat ett projekt som heter Språkintroduktion. De möter nyanlända ungdomar för att informera om till exempel hur en bank i Sverige fungerar, vad ett bankkort är, hur man betalar räkningar, hur internetbanken fungerar och varför id-dosan inte får delas med någon annan person. I Vänersborg finns Sveriges största asylboende, Restad Gård. Med 1 500 asylboenden är trycket högt på servicekontoret på orten, och så också på bankens personal. Swedbank driver idag som ensam bank på orten dessa frågor tillsammans med övriga samhällsaktörer, men försök görs nu att involvera alla banker på orten. För att bidra ännu mer vill Swedbank i Vänersborg tillsammans med Restad Gård driva Unga Jobb med integrationsfokus. 20
Så vill vi lösa hindren för nyanländas etablering Arbete Höga ingångslöner och LAS gör det svårt för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden. Det är samma problematik som många unga står inför idag. Om en arbetsgivare för samma kostnad kan anställa någon som har arbetserfarenhet och som kan antas producera motsvarande sin anställningskostnad så kommer arbetsgivaren att anställa den personen framför en nyanländ. Arbetsgivare behöver därför ekonomiska incitament att anställa människor från grupper som står lite längre från arbetsmarknaden. Lägre ingångslöner är ett exempel. Med en lägre ingångslön kan en arbetsgivare acceptera en lägre produktivitet jämfört med att anställa någon med mer erfarenhet men som då också kostar mer. RUT-avdraget är en politisk åtgärd som får liknande resultat, eftersom det blir billigare att köpa en viss tjänst och efterfrågan ökar. Många får också sitt första arbete i olika tjänstebranscher. Praktik och studiebesök på arbetsplatser är viktiga aktiviteter för nyanlända. Dels för att bredda sitt nätverk och dels för att förstå hur olika arbetsplatser fungerar. En mer digitaliserad arbetsmarknad kan innebära bra möjligheter för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden. Med tanke på att det blir allt viktigare för företag att kunna hitta information digitalt bör det snarast upprättas plattformar med utrikes födda akademikers cv:n. Detta skulle bidra stort till att underlätta matchningen på arbetsmarknaden. Språk Det är brist på SFI-lärare. För att vara behörig SFI-lärare måste man ha lärarlegitimation och dessutom ha läst 30 poäng (en termin) svenska som andraspråk. 2014 var 30 procent av SFIlärarna behöriga, 71 procent hade en pedagogisk högskoleexamen. Olika modersmål och olika utbildningsnivåer ställer höga krav på SFI-lärare, vilket gör det svårt att sänka kraven. Lärarförbundet är ett av de förbund som skrivit avtal inom snabbspåret. Kanske kan utrikes födda lärare användas inom SFI? I större städer fungerar SFI bra, men på många orter behöver de nyanlända komma in i det snabbare. Många går heller inte klart SFI, och många har för dåliga kunskaper efter färdig kurs. En större samverkan mellan SFI och Komvux kan vara ett effektivt 21
sätt att både lära sig språk och läsa in gymnasial utbildning. Svenska för yrkesutbildade (SFX i Stockholm) behöver skalas upp på nationell nivå. Forskare vid Stockholms universitet konstaterar att klasser där eleverna har samma yrkesbakgrund förstärker studiemotivationen och ger ökad studietakt. Skickliga lärare och satsningar på yrkesinriktad SFI är framgångsfaktorer i de kommuner som lyckas väl med en hög andel elever som avslutar SFI med godkända betyg. Hur kan vi uppmuntra fler kommuner att lyckas? Ökad lokal samverkan för att underlätta för praktik är ett bra sätt att lära sig mer svenska, men idag är arbetsförmedlarna ofta så tidspressade att de inte hinner med de här frågorna. Samverkan/ förvaltning Dålig samverkan mellan ansvariga och berörda myndigheter leder till långa ledtider, missförstånd och frustration. På de orter där samverkan fungerar bra beror det ofta på en eller några personer men det är systemet i stort som måste fungera bättre. Det kan vara svårt för små kommuner att klara av att på egen hand ordna bra SFI och samhällsorientering. Här kan flera mindre kommuner istället gå ihop och samarbeta för bättre resultat. Kanske kan de som har varit i Sverige en tid, och som redan kan lite mer svenska och lite mer om samhället, användas som mentorer i grupperna? Integrationsansvaret ligger hos olika aktörer i kommuner och länsstyrelser. I en del kommuner ligger den under Socialförvaltningen och i andra ligger den under Näringslivsnämnden. Det är bättre att ansvaret ligger hos Näringslivsnämnden, med fokus på arbetslinje i stället för försörjning inte minst med tanke på signalvärdet. Utbildning Måste kunskaper i svenska vara nödvändigt för att börja i skolan? Kanske kunde yngre barn få undantag, börja skolan på sitt språk och lära sig svenska under tiden? Den digitala språkinlärningen bör få större utrymme. Kommuner behöver ges möjlighet att kringgå regelverken om att varje kommun ska erbjuda SFI och annan information. Samarbete mellan kommunerna bör underlättas för att minska kostnaderna och öka effektiviteten. Valideringsarbetet behöver påskyndas. Snabbspåret innebär att branscherna själva tar ansvar för valideringsprocessen och att den kan påbörjas redan innan avklarad SFI. Bankerna bör arbeta aktivt för att ett avtal knyts även med våra 22
branschorganisationer. Diskriminering Ekonomi Vid extern rekrytering bör man tillämpa anonyma ansökningar. Ändra utbetalningsdatum för ersättningen inom etableringsprocessen till den 25 varje månad för att på så sätt undvika att nyanlända hamnar fel från början. Det betalas redan idag ut en glappersättning för perioden mellan ersättning under asylprocessen och etableringsprocessen. En liten förlängning av den perioden skulle kunna innebära att många undviker att hamna i skuldfällan. Kan bankerna erbjuda särskild rådgivning till de nyanlända? Till exempel enkel information om att betala räkningar, att man kan betala räkningar i förväg och andra enkla tips. Ta fram digital information av typen Välkommen som kund i vår bank på olika språk. Många nyanlända startar egna företag. Hur kan vi bli bättre på att hjälpa dem? Forskning visar att en ökad andel utrikes födda som arbetar med kreditgivning hos banker innebär en mer rättvis bedömning av kunderna och deras affärer. Det leder också till bättre kundrelationer. Bankerna behöver bli bättre på att spegla sina kunder. Skala upp särskilt anpassade initiativ som redan finns i vissa banker, till exempel minilån till kvinnor med invandrarbakgrund (som exempelvis i Sörmlands sparbank), där man erbjuds handledning och möjlighet till startkapital för egenföretagare. Bostäder och infrastruktur Möjlighet att bosätta sig på orter med möjlighet till arbete. Bygga bostäder i andra former, bygga enklare. Snabba hus är ett exempel på mobila moduler som byggs med tillfälliga bygglov på obebyggd mark. När marken ska användas till annat kan modulerna flyttas. Temporära lösningar med tillfälliga boenden i tillväxtregioner som komplement till det ordinarie beståndet. Det finns idag inte några incitament för byggbolagen att bygga billigare. Mindre entreprenörer kan bygga billigare men de har svårt att ta sig an stora projekt. Kommuner bör arbeta med mindre detaljplaner för att små aktörer också kan ge sig in och få lönsamhet i projekten, t ex projekt om 20 lägenheter i stället för 200. Regelverket kan förenklas ytterligare, även om kommunerna redan idag har möjlighet att göra undantag. Viktigt att vända från att det är omöjligt till att det faktiskt går att bygga billigare. Här är viljan i de olika instanserna avgörande. Länsstyrelsen i 23
Stockholm är ett bra exempel på en aktör som driver projekt framåt. Det råder brist på duktiga planhandläggare i kommunerna, och det behovet och kompetensnivån behöver ses över. Med så många nyanlända blir kommunernas ansvar ännu större då de har ett ansvar att tillgodose bostäder. Många andra länder har subventionerade bostäder till grupper som har svårt att själva skaffa sig ett hem. I Sverige ger vi i stället bidrag till hushållet för kostnaden att bo. Idag finns stora utmaningar på bostadsmarknaden, och kanske bör vi se över möjligheten att bygga mer standardiserade hus. I Göteborg görs nu ett försök med ett område med nybyggda treor med en månadshyra under 6 000 kronor. Lägenheterna vävs in med andra i det nya området så att det blir en social mix. Den här typen av bostäder, som ibland kallas social housing, är oftast kopplat till en inkomstnivå eller om individen har ett arbete eller ej. Systemet måste ta hänsyn till eventuella inlåsningseffekter i detta, eftersom man är mindre benägen att ta ett arbete om det finns en risk att förlora bostaden. Det krävs god infrastruktur i de regioner där människor vill bo och där möjligheterna till arbete är större. Om det finns bra infrastruktur kan man bygga längre bort från centralorten. Det är inte avståndet i sig utan tiden det tar att ta sig till sitt arbete som spelar roll. Samhället och banken Vi behöver fortsätta vårt engagemang och arbete tillsammans med Bankföreningen med att ta fram bra information till asylsökande och samhällsinformation till de som är i etableringsprocessen. Enligt Kronofogden efterfrågar många nyanlända mer information om privatekonomi på en grundläggande nivå. Som en del av folkbildningsansvaret kan banker ta fram underlag som kan användas i SFI. Bankerna och Bankföreningen bör vara delaktiga i SFI, tillsammans med Kronofogden. Det är viktigt att utforma all information på enkel svenska. Arbetsförmedlingen har en kundtjänst i Södertälje där man pratar fem olika språk. De påbörjar en satsning de kallar Webinarium, där information till nyanlända ska spridas digitalt. Med relativt liten ansträngning kan bankerna med hjälp av Bankföreningen spela in filmer med tips om enkel privatekonomi. Arbetsförmedlingen kan sedan översätta/dubba och sprida informationen via Webinarium. 24
Temporära uppehållstillstånd Med temporära uppehållstillstånd riskerar förutsättningarna för en långsiktig etablering i Sverige för de nyanlända att minska. Övrigt Varför vänta med samhällsinformation tills uppehållstillstånd? Påbörja istället samhällsinformationen på asylboendet, som med SFI. Bankföreningen behöver, med hjälp av bankerna, fortsätta att ta fram underlag anpassat för de nyanlända. Allt från ren bankinformation till standardiserade formulär, så att de nyanlända möts av samma information oberoende av vilken bank de besöker. Genom samarbete mellan kommun, myndigheter och bank på varje ort underlättas besöket på banken och de nyanlända får rådgivning och hjälp att öppna ett bankkonto. Vi behöver underlätta för nyanlända att förstå bankernas system och vilka aktörer i Sverige som gör vad. Gemensamma digitala plattformar eller appar med information på olika språk skulle underlätta. Bankföreningen har redan tagit fram en del ny information. De tittar även på olika lösningar till digitala plattformar, samt på problematiken kring identifiering utan svenska id-kort. Statistik kommer från SCB, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och SKL. 25
Vägar framåt Inom Swedbank pågår ett arbete för att: På regional nivå samarbeta med Migrationsverk, kommun och Arbetsförmedling för en bättre samordning kring etablering av nyanlända Uppvakta våra branschorganisationer för att arbeta för att avtal om snabbspår knyts och därmed ytterligare påskynda validering i vår bransch Ta fram information och enkel rådgivning anpassad för de nyanlända Aktivt se till så att vi blir fler utrikes födda som arbetar i banken och bättre speglar våra kunder Via Bankföreningen ta fram filmer och information om privatekonomi som kan användas i Arbetsförmedlingens Webinarium och i SFI Men även övriga aktörer behöver agera: Bostadsbyggandet måste öka; - Aktivt arbeta för mindre byggprojekt i kommunernas detaljplanering, så att mindre byggbolag har förutsättningar att delta - Bra infrastruktur är grunden för att kunna bygga bostäder i en större geografisk arbetsmarknadsregion. Mark för bostäder kan i större utsträckning både vara tillgänglig och billig på ett större pendlingsavstånd jämfört med i mer centrala lägen. För att minska risken för nyanlända att hamna i skuldfällor bör utbetalningsdatum för ersättning inom etableringsprocessen ändras till den 25 i stället för den 10 varje månad Valideringsprocessen måste påskyndas och samordnas effektivare Skala upp Svenska för yrkesutbildade på nationell nivå Etablera digitala plattformar med utrikes födda akademikers cv 26