RUS roll, uppgifter och arbetsformer

Fastställt av RUS styrgrupp 2011-01-12 RUS roll, uppgifter och arbetsformer Sammanfattning RUS står för Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet. RUS svarar för länsstyrelsegemensamma uppgifter och samordning mellan olika berörda parter, inklusive nationella myndigheter och kommuner. Det innebär uppgifter inom hela miljömålsuppdraget, såväl uppföljning som mål och åtgärdarbetet. RUS finansieras av anslag via Naturvårdsverket. Viktiga delar av arbetet är: * Uppdateringar av indikatorer på miljömålsportalen * Utveckling av indikatorer, dataflöden, uppföljningssystem och samordning av detta * Länssidor på miljömålsportalen och regionala målbedömningar * Revidering av regionala mål * Stöd till och utveckling av åtgärdsarbetet * Information och kommunikation RUS namn RUS står för Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet. Långnamnet ersätter det tidigare Regionalt UppföljningsSystem. Namnändringen är föranledd av det utvidgade uppdrag RUS fått genom riksdagens miljömålsbeslut sommaren 2010. RUS historia 1998 gav regeringen länsstyrelserna i uppdrag att ta fram förslag till ett regionalt uppföljningssystem för miljömålen. Projektet RUS 99 bildades för att lösa uppgiften. 2001 övergick detta i RUS 2, vars syfte var att ta fram regionala indikatorer. 2002 genomfördes ett systemtest med ett 30-tal indikatorer på en provisorisk webbplats. 2003 genomfördes projektet GUS (Gemensamt Uppföljnings System) i samarbete mellan RUS, Miljömålskansliet och Naturvårdsverket. GUS utvecklade ett verktyg för indikatorpresentation på Miljömålsportalen. Den 5 juni 2003 lanserades en presentation med 80 indikatorer, varav 60 med regional upplösning. Genom detta hade RUS nått sitt mål: en webbplats med samlad information om indikatorerna på nationell och regional nivå. Projektet avslutades i juni 2004. Förvaltning och vidareutveckling av uppföljningssystemet, samt även andra tillkommande uppgifter med samordningsbehov inom ramen för det regionala miljömålsuppdraget, föranledde dock en fortsatt samverkan och RUS övergick till ett löpande samarbete finansierat av Miljömålsrådet. I den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2008 sägs om RUS: Länsstyrelserna har ett samarbetsorgan, RUS, vars främsta uppgift är att utveckla indikatorer och samordna insamlingen av data för den regionala uppföljningen av de nationella miljökvalitetsmålen. RUS fungerar också som ett starkt samordningsorgan som främjar regionalisering och utveckling av miljömålen och arbetet för att nå dessa. 1

I regeringen miljömålsproppen 2009/10:155 sägs att RUS har utgjort ett utmärkt forum för miljömålsuppföljningen och bör utvidgas till att även omfatta erfarenhetsutbyte kring åtgärder koncentrerat på områden som är särskilt angelägna från miljösynpunkt och där ansvariga aktörer ser potential. Vidare att RUS även bör kunna vara länk till åtgärdsarbetet på nationell nivå. Organisation Styrning av RUS RUS arbetar med mandat från länsstyrelserna. Övergripande förankring gentemot länsstyrelserna sker med länsrådsgrupp 6. I styrgruppen för RUS ingår representanter för länsstyrelsernas föreningar för miljövårdsdirektörer, länsantikvarier och länsarkitekter samt Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och Sveriges Kommuner och Landsting. Styrgruppen leds av en ordförande som representerar länsstyrelserna. RUS verksamhetsledare är sekreterare i styrgruppen. Naturvårdsverkets samverkansfunktion i miljömålsuppföljningen adjungeras till styrgruppsmöten. Styrgruppen beslutar i övergripande frågor och prioriteringar samt tillsätter arbetsgruppen och beslutar om verksamhetsledarens beslutsmandat. RUS arbete bygger på att konsensus uppnås, annars förs frågorna vidare. Styrgruppens ordförande kan ersättas av RUS för nedlagt arbete efter beslut i styrgruppen. RUS arbetsgrupp Det löpande arbetet utförs av RUS arbetsgrupp med en verksamhetsledare och ett antal medarbetare från länsstyrelser. I arbetsgruppen finns också en representant för Skogsstyrelsen, som deltar i frågor som gäller skogliga miljömål. Naturvårdsverkets samverkansfunktion i miljömålsuppföljningen adjungeras till arbetsgruppsmöten. Arbetsfördelningen inom RUS arbetsgrupp ska framgå på RUS hemsida. En grundtanke är att arbetsgruppens medarbetare ska ansvara för viktigare ämnesområden som miljöarbetet kan indelas i och som det är naturligt att bedriva utveckling och samverkan kring, t.ex. energi, vatten och samhällsplanering. I detta ansvar ingår såväl frågor om uppföljning, som mål och åtgärdsarbetet. Ambitionen är att RUS ska täcka in flertalet viktiga ämnesområden. Därtill finns i arbetsgruppen medarbetare med ansvar för information och samordning av löpande uppföljningsuppgifter. En ansvarsfördelning för andra specifika frågor sker vid behov. RUS verksamhetsledare leder och håller samman arbetet. Länsstyrelserna ersätts för den tid deltagarna i arbetsgruppen lägger ned i RUSarbetet. Flertalet medarbetare engageras i RUS på 20-30 procent av en heltid. Verksamhetsledare engageras på minst 50 procent. Även andra medarbetare kan engageras på en högre anställningsgrad än 20 30 procent vid behov. Avtal skrivs för varje medarbetare mellan RUS och respektive länsstyrelse. 2

RUS finansiering och ekonomi RUS verksamhet finansieras genom ett anslag som förmedlas via Naturvårdsverket. Detta ska användas till utvecklings- och samverkansinsatser inom det regionala miljömålsuppdraget i sin helhet, såväl uppföljning som åtgärdsarbetet samt kommunikationsinsatser. Utöver ersättning till RUS medarbetare ska medel kunna gå till olika projekt. För uppföljningen är en grundtanke att RUS kan finansiera utvecklingsinsatser, men att kostnader för löpande dataförsörjning sedan ska finansieras av andra. Samverkan RUS och länsstyrelserna RUS bedriver sitt arbete i tät kontakt med länsstyrelserna. Arbetsgruppens länsstyrelsekontakter är i första hand de kontaktpersoner som finns på varje länsstyrelse och som ska framgå på RUS hemsida. Dessa, som vanligen är miljömålssamordnare eller liknande på respektive länsstyrelse, svarar för vidareinformation inom sina länsstyrelser. Kontaktpersonerna får nyhetsbrevet Nytt från RUS. Länsstyrelsernas miljömålssamordnare och liknande inbjuds till återkommande möten (Nobelmötet i december, miljömålsdagarna m.m.). En ambition är att utveckla kommunikationsformerna mellan miljömålssamordnarna. RUS styrgrupp svarar för information till och kontakter med länsstyrelsernas ledning och länsstyrelsernas chefsföreningar, varav de viktigare ingår i styrgruppen. Information till länsråd/länsledningar görs vid särskilda tillfällen, som vid möten mellan miljövårdsdirektörernas styrelse och länsrådsgrupp 6 eller när Naturvårdsverket träffar länsråd. RUS styrgrupp står även i kontakt med den landshövding som representerar länsstyrelserna i miljöministerns råd och med länsstyrelsernas representant i Miljömålsberedningen. RUS har kontakt med olika handläggarnätverk mellan länsstyrelserna där det är ändamålsenligt, bl.a. energinätverket. RUS och Naturvårdsverket RUS arbetar i nära kontakt med Naturvårdsverkets organisation för miljömålsuppföljning och anslutande uppdrag. Täta avstämningar sker genom deltagande från Naturvårdsverkets samordningsfunktion på arbetsgruppsmöten och genom direkta kontakter. Större frågor tas också upp i styrgruppen. RUS är Naturvårdsverkets regionala kontaktyta för länsstyrelsedeltagande och regionala perspektiv i detta arbete. Länsstyrelserna representeras av RUS i Naturvårdsverkets samverkansgrupp för myndigheter med ansvar i miljömålssystemet m.fl. RUS informerar löpande länsstyrelserna om arbetet inom ramen för Naturvårdsverkets uppdrag. RUS har vidare i uppgift att vara en huvudkanal för kommunikationen mellan Naturvårdsverket och länsstyrelserna. RUS och Miljömålsberedningen RUS har löpande dialog med sekretariatet för Miljömålsberedningen samt länsstyrelsernas representant i beredningen. RUS informerar löpande länsstyrelserna om Miljömålsberedningens arbete och har en uppgift att bidra till kommunikationen mellan beredningens sekretariat och länsstyrelserna. 3

RUS och nationella myndigheter RUS samordnar länsstyrelserna i kontakter med nationella myndigheter med ansvar i miljömålssystemet inom ramen för deras miljömålsuppdrag. Detta kan gälla såväl uppföljning, som åtgärdsarbetet och regional anpassning av mål. RUS eftersträvar att initiera sammanhållna arbetsprocesser kring olika utvecklingsområden där RUS kan samverka med nationella myndigheter och andra. I frågor som gäller regional miljömålsuppföljning och som inte är specifika för ett visst län bör nationella myndigheter göra detta med RUS arbetsgrupp som förstahandskontakt. En samordning ska ske mellan nationella myndigheter och RUS i utveckling av indikatorer, uppdatering av befintliga indikatorer och förbättring av presentationer, dataförsörjning och liknande. För gemensamma indikatorer på portalen ansvarar normalt nationell myndighet för den nationella sidan och RUS för regionala och kommunala sidor. Särskilt nära samarbete har RUS med Skogsstyrelsen, med anledning av deras regionala miljömålsansvar. RUS och kommunerna Varje län svarar för kontakterna med sina kommuner. RUS har kontakt med Sveriges Kommuner och Landsting i frågor som gäller gemensamma utvecklings- och samverkansbehov i miljömålssystemet. Här ingår kommunala indikatorer på miljömålsportalen, där RUS arbetar för att den kommunala nivån för indikatorerna ska finnas med i ökad omfattning. En annan fråga av vikt är de regionala samverkansorganens involvering i arbetet. RUS och andra organisationer RUS har ambition att stå i kontakt med andra organisationer, såsom näringslivsorganisationer och miljöorganisationer. Detta sker bl.a. i Naturvårdsverkets samverkansgrupp där sådana deltar. Vidare är RUS ambition att stå i kontakt med forskning. Arbetsområden uppföljning och utvärdering Uppdatering av indikatorer En huvuduppgift för RUS är att genomföra uppdatering av de gemensamma regionala indikatorerna (RUS-indikatorerna) på miljömålsportalen. Uppdatering görs normalt två omgångar per år, för närvarande, 1 juni och 30 november, fördelat mellan indikatorerna beroende på tillgång till nya data. Uppdateringen ska ske samtidigt av nationell sida, regionala sidor och eventuella kommunala sidor för att presentationerna på portalen ska ge bra information. När en nationell myndighet ansvarar för den nationella sidan samordnar RUS med den myndigheten. Samordningen innebär att text för kommentaren, metodbeskrivningen, diagram och kartbild på nationella sidan m.m. stäms av så att budskapen blir tydliga och utan motsägelser. Om nationell myndighet planerar uppdatering som inte sammanfaller med RUS uppdateringstillfälle ska den myndigheten kontakta RUS så att RUS kan ta ställning till eventuell åtgärd. RUS svarar för att data kommer fram för uppdateringen och levererar in data till portalen. RUS tillhandahåller på hemsidan information om aktuell uppdatering med specifik information för indikatorerna, data och mallkommentar för länsstyrelsernas arbete. Länsstyrelserna har ca 6 veckor på sig för sitt arbete som innebär uppdatering av länskommentaren, eventuell miljömålslinje i diagram och eventuell specifik läns- 4

fördjupning. RUS ger länen stöd i arbetet. Länsstyrelserna och nationella myndigheter gör sitt arbete med uppdateringen i ett webbgränssnitt och arbetet ska vara klart i mitten av maj resp. mitten av november. En lathund för arbetet med indikatorer i webbgränssnittet finns från Naturvårdsverket. (RUS kan efter överenskommelse hjälpa nationell myndighet med att lägga in på nationella sidan.) Innan presentationerna går ut skarpt granskar RUS alla sidorna, gör eventuella justeringar och rättelser, ibland efter kontakt med resp. länsstyrelse, och godkänner presentationerna. Varje länsstyrelse ansvarar för sin länskommentar. Detaljinformation och exakta tidpunkter ges på RUS hemsida inför varje uppdatering. Indikatorutveckling och indikatorsamordning Naturvårdsverket ansvarar för att samordna och driva på utvecklingen av indikatorsystemet på portalen. Som representant för länsstyrelserna deltar RUS i detta arbete. RUS arbetar med att kontinuerligt förbättra indikatorer, presentationer och dataunderlag och med utveckling av nya indikatorer. Detta görs i allmänhet i samverkan med berörd nationell myndighet. En indikator bör om möjligt finnas på nationell, regional och lokal nivå. RUS tar kontakt med nationell myndighet när införande av ny indikator planeras, för att få en samordning med den nationella nivån. Nationella myndigheter ska ha kontakt med RUS när de planerar en ny indikator, för att RUS ska kunna ta ställning till indikatorn på regional nivå. RUS värderar förslag om kommunala indikatorer och kan vara värd för sådana om de passar in i systemet. Länsegna indikatorer kan visas på portalen och riktlinjer för detta finns. RUS ger länsstyrelserna stöd, ser till att indikatorerna passar in i systemet och stämmer av med Naturvårdsverkets samordningsfunktion och eventuellt övriga berörda samt godkänner att indikatorerna presenteras på portalen. RUS ska ha en aktuell bristanalys eller plan som underlag för utvecklingsarbetet kring indikatorer och dataförsörjning för miljömålsuppföljningen. Vid uppdatering av denna ska nära samverkan och dialog ske med Naturvårdsverket och andra berörda nationella myndigheter. Dataflöden och datasamordning RUS strävar efter en samordnad och rationell dataförsörjning för nationell, regional och lokal nivå. Detta sker genom en samverkan mellan nationell myndighet, datavärd eller dataleverantör och RUS. På samma sätt kan kvalitet på dataunderlag förbättras. Systemutveckling Naturvårdsverket ansvarar för miljömålsportalen och RUS ska påverka och stödja deras arbete utifrån länsstyrelsernas behov. Det betyder att RUS ställer krav på drift och portalutveckling och löpande lämnar sina önskemål till Naturvårdsverkets (förbättringslista) för ställningstagande och tillbakarapportering. RUS kan också ta på sig vissa arbetsuppgifter och bekosta viss utveckling efter överenskommelse med Naturvårdsverket. 5

Länssidor på miljömålsportalen och målbedömningar RUS samordnar och svarar för stöd till länsstyrelserna vid uppdatering av länssidorna på portalen uppföljningssidorna med målbedömningar (30-novemberrapporteringen) och målsidorna med redovisning av aktuella regionala miljömål (uppdatering vid revideringar). Fördjupad utvärdering RUS ska underlätta arbetet med de fördjupade utvärderingar av miljömålen som Naturvårdsverket lämnar till regeringen vart fjärde år. Detta kan ske genom viss samordning och sammanställning av länsstyrelsernas rapportering, delaktighet i beställningen, medverkan i Naturvårdsverkets arbetsgrupp/er och eventuellt egna underlag. Enkät God bebyggd miljö RUS genomför i samarbete med Boverket en enkät till kommunerna varje år, för att ta fram dataunderlag för indikatorer. Enkätsvaren kan också användas för dialoger i planfrågor och annan uppföljning och utvärdering. Länsstyrelserna informerar lämplig/a kontaktperson/er i sina kommuner och följer upp så att svar kommer in. Arbetsområden mål och åtgärder Revidering av regionala mål RUS ska bidra till regionala perspektiv och länsstyrelsemedverkan i framtagande av nya miljömål miljökvalitetsmålens preciseringar och etappmål. RUS ska ge stöd och rekommendationer vid revidering av regionala mål. Detta kan gälla frågor som gäller systemet, t.ex. målformuleringar och hantering av passerade målår, men även sakinnehåll. Därigenom bidrar RUS till att de regionala målen blir bra och ändamålsenliga. Det är viktigt att arbetet mellan länen samordnas men det måste även finnas utrymme för anpassningar utifrån regionala förutsättningar. RUS och åtgärdsarbetet RUS nya utvidgade roll i åtgärdsarbetet, som ska utvecklas, bedöms handla om att: Sprida erfarenheter av åtgärdsarbete, inklusive goda exempel miljömål i löpande och nya processer. Här kan ingå att skapa utrymme för åtgärdsarbetet på Internet, ge mer utrymme för miljömålssamordnare m.fl. att diskutera åtgärder och att utveckla en tätare dialog mellan olika länsstyrelsenätverk och gentemot nationella myndigheter. Utveckla metoder, verktyg, hinderanalys, konsekvensanalyser. Här kan ingå att bedriva metodutvecklingsarbete för de allra viktigaste åtgärdsområdena av betydelse för att nå miljömålen. Samarbete kan sökas med de länsstyrelsegrupper som främst äger respektive fråga. Mer övergripande metodutvecklingsarbete kan också ske på temat att få till åtgärder. Utveckla uppföljning och utvärdering av och planering kring åtgärdsarbetet. RUS ska ge vägledning kring åtgärder i målstyrningen och i utveckling av åtgärdsprogram. Vara dialogpart vid utformning av åtgärder nationellt och gentemot Miljömålsberedningen. RUS ska ha kontakt med beredningen och ta del i arbetet med deras uppdrag. RUS kan bidra till åtgärdsarbete som nationella myndigheter i miljömålssystemet bedriver och där regional medverkan efterfrågas, 6

liksom åtgärdssamarbete mellan flera län. I dessa fall måste dock RUS ha dialog och förankring med eventuella andra uppdrag som berörs. Stärka samordning mellan länsstyrelser inom viktiga områden med behov. Det kan vara en uppgift för RUS att verka för att uppdrag av betydelse för att nå miljömålen får miljömålsflagg och utifrån denna målsättning stödja bl.a. uppdrag som är i sin linda eller uppdrag med svag samordning och svag miljöprofil. Hålla koll på aktuella nationella prioriteringar. Åtgärdsstrategier är regeringens och nationella myndigheters prioriteringar av åtgärder och åtgärdsbehov på längre sikt (strategier, regeringsskrivelser eller dylikt). RUS bör fortlöpande sammanställa och tillhandhålla en sammanställning över dessa. Stärka stödet till kommunerna och de regionala samverkansorganen. Denna fråga handlar om såväl åtgärder som mål och uppföljning. RUS kan bidra till vägledning och metodutveckling. Några län har gjort insatser tidigare som kan spridas. RUS bör föra dialog med SKL kring frågan hur länsstyrelserna kan stödja och samverka med kommuner och regionala samverkansorgan samt tydligare koppla miljömålen till det regionala tillväxtarbetet. Arbetsområden övriga Medelsfördelning till länsstyrelserna RUS deltar i beredningen av Naturvårdsverkets medel för miljömålsuppföljning m.m. Här ingår att ta fram en rekommendation för fördelning till ansökningar från länsstyrelserna och Skogsstyrelsens regionala organisation. RUS styrgrupp beslutar om rekommendationen. RUS ska även vid önskemål från Naturvårdsverket medverka i bedömningen av regionala miljöövervakningsprojekt. RUS ska verka för att resultat och erfarenheter av genomförda projekt analyseras och blir tillgängliga för olika aktörer. Information och kommunikation RUS arbetar på uppdrag från länsstyrelserna och den primära målgruppen för information och kommunikation är länsstyrelsernas miljömålssamordnare eller liknande, som i sin tur vidarebefordrar information inom sina länsstyrelser och återför synpunkter till RUS. Miljömålsansvariga på Naturvårdsverket och andra nationella myndigheter i miljömålssystemet, miljöansvariga på SKL, liksom andra på länsstyrelserna som är involverade i miljömålsarbete är också viktiga kontakter. Hemsidan, www.rus.lst.se, är RUS centrala informationskanal. Här ges löpande information om RUS arbete, kontaktpersoner, uppdatering av indikatorer, anteckningar från arbetsgruppsmöten och styrgruppsmöten, andra aktuella frågor och nyheter med anknytning till det regionala miljömålsuppdraget. Vid tillfällen då något särskilt bör uppmärksammas går RUS ut med e-post Nytt från RUS till berörda. RUS har återkommande möten för kommunikation och för att få synpunkter på arbetet Nobelmötet i december med länsstyrelserna, miljömålsdagarna med länsstyrelser och nationella myndigheter och ordnar i vissa fall konferenser, workshops eller andra möten kring specifika frågor. RUS samarrangerar Miljömålsdagarna med Naturvårdsverket och en länsstyrelse. 7

RUS ska kontinuerligt utveckla arbetet med information och kommunikation. En särskild informations- och kommunikationsplan ska finnas. Utveckling av nya frågor RUS ska bidra till att utveckla och tolka vad nya frågor och perspektiv som tillkommer i miljömålssystemet betyder för det regionala arbetet. Riksdagens miljömålsbeslut 2010 innebär att internationella perspektiv, konsumtion och ekosystemtjänster lyfts fram. 8