Iinnehåll Kort om EBM under 3 Generaldirektören har ordet 4 Resultatredovisning 6 Mål och utgångspunkter 6 Brottsförebyggande arbete 8 Brottsutredningar 12 Stabsuppgifter 21 Övriga mål 24 Övrig återrapportering 26 Myndighetsspecifik information 31 Personalredovisning 32 Ledning 35 Finansiell redovisning 36 Resultaträkning 36 Balansräkning 37 Anslagsredovisning 38 Finansieringsanalys 39 Tilläggsupplysningar och noter 40 Sammanställning över väsentliga uppgifter 44 ekobrottsmyndigheten 1
2 ekobrottsmyndigheten
Kkort om EBM under Antalet anmälda ekobrott har ökat med cirka 25 procent under året. Trenden har vänt när det gäller genomströmningstiderna. Antalet dagar från brottsanmälan till beslut om åtal eller avskrivning har gått ned. Lagföringsandelen för de mest omfattande utredningarna har ökat kraftigt, från 43 procent till 68 procent. En person dömdes till fängelse i två år för grovt skattebrott m.m. för att han genom sitt kommanditbolag köpt in varor momsfritt från Tyskland och sålt av varorna till grossister utan att deklarera moms på sammanlagt 3,8 miljoner kronor. I det s.k. Trustormålet dömdes två av de tilltalade för grov trolöshet mot huvudman och medhjälp till sådant brott till fängelse i fem respektive tre år. En brittisk medborgare som åtalats för medverkan frikändes. Målet prövas i hovrätten under 2002. Fyra personer med anknytning till ishockeyklubben Västra Frölunda dömdes för medhjälp till grovt skattebrott, bokföringsbrott m.m. till fängelse av varierande längd, mest två år. En kvinna dömdes till fängelse i fem år för omfattande investeringsbedrägerier i form av s.k. bankgarantiprogram. Totalt tog hon emot 130 miljoner kronor från olika investerare. Fyra av elva tilltalade dömdes till fängelse mellan fyra och tio månader för bl.a. grovt insiderbrott vid handel med aktier i Securitas AB och det amerikanska säkerhetsföretaget Pinkerton. Domen är den första i Sverige där påföljden för insiderbrott blivit fängelse. I flera mål under året åtalades personer för grova skattebrott m.m. för att de utnyttjat osanna fakturor som underlag för kostnadsavdrag och krav på återbetalning av moms i sina rörelser. De osanna fakturorna har tillhandahållits av utomstående personer mot betalning. Påföljderna har blivit fängelse, som mest fyra år. Det s.k. pilotprojektet mot svartarbete inom frisörbranschen som inleddes under 2000 har drivits vidare under. Projektet genomförs tillsammans med Sveriges Frisörföretagare, Handelsanställdas förbund och Skattemyndigheten i Malmö. En effekt av projektet är att branschorganisationerna har infört en frivillig certifiering av seriösa frisörföretagare i Malmö. Ett EU-bedrägeriråd inrättades under året. Rådet skall främja åtgärder mot bedrägerier, missbruk och annan oegentlig och ineffektiv hantering och användning av EU-relaterade medel i landet. EBM ansvarar för rådets kanslifunktion. Den 1 juli tog EBM över ansvaret för ekobrottsbekämpningen i Blekinge län. Den nya utredningsenheten i Karlskrona invigdes i november. Den nya ekoutbildningen startade under hösten med en mångfald kurser och utbildningar för samtliga personalkategorier som ett led i en kraftig satsning på kompetensutveckling. Under hösten genomfördes en enkät i vilken allmänhetens attityder till den ekonomiska brottsligheten efterfrågades. Nio av tio ansåg att den är mycket eller ganska skadlig för samhällsekonomin. Fyra av fem tyckte att samhället/politikerna inte gör tillräckligt för att bekämpa brottsligheten. ekobrottsmyndigheten 3
GD generaldirektören har ordet År har för Ekobrottsmyndighetens del mycket präglats av de granskningar och utvärderingar som genomförts av Riksrevisionsverket (RRV) och Riksdagens revisorer. Ett annat inslag som följts med stor uppmärksamhet främst kanske inom myndigheten är den organisationsöversyn som genomförts av en extern konsult. Det har onekligen tagit kraft från verksamheten genom att så många medarbetare fått avsätta tid för att lämna underlag till granskarna. Värdefulla synpunkter Sett till helheten måste dock sägas att granskningsprojekten varit positiva för EBM. Myndighetskonceptet med olika kompetenser i samverkan har sålunda getts ett gott betyg. För den fortsatta utvecklingen av EBM har det också varit värdefullt att få ett expertmässigt underlag på vad som behöver förbättras. Vi måste t.ex. arbeta vidare på att EBM skall fungera bättre som en myndighet med de olika enheterna i ett konstruktivt samspel med varandra. Det är först då som den fulla effekten av EBM-reformen kan uppnås. Ett led i den satsning som vi nu måste göra är att bygga upp en utvecklingsenhet i staben med ansvar för att säkerställa kommunikationen mellan EBM:s olika delar. På enhetens program står också att ta till vara den samlade erfarenheten inom EBM i en datoriserad kunskaps- och erfarenhetsbank. Utvecklingsrådet för den statliga sektorn har gett oss finansiellt stöd att starta projektet. RRV påpekar helt riktigt också att styrningen och uppföljningen av EBM:s verksamhet bör utvecklas ytterligare. Även här kommer särskilda åtgärder nu att sättas in. Gott resultat Resultatet i den operativa verksamheten är mycket gott och är en följd av goda och engagerade arbetsinsatser från alla i EBM. Visserligen har antalet inte avslutade utredningar ökat något, men det får ses i ljuset av att antalet brottsanmälningar har ökat kraftigt under året, med hela 24 procent. Det är särskilt glädjande att genomströmningstiderna nu visar en tydlig tendens att minska. Ett problem är att vårt uppföljningssystem med dess statistiska komponenter inte är så bra som vi skulle önska. Dels är vi inte alltid säkra på att den statistik som systemet producerar återspeglar verkligheten, dels mäts verksamheten i termer som inte upplevs som relevanta. Jag tänker t.ex. på genomströmningstiderna, som inte är något bra mått på effektiviteten eftersom tiderna så starkt påverkas av när gamla ärenden avslutas. Paradoxalt nog får vi kortare genomströmningstider om vi skulle låta dessa gamla ärenden förbli oavslutade. Enligt min mening finns det anledning att se över den nuvarande ärenderegistreringen för ekomålens del samt från grunden ta ställning till vilka faktorer som är relevanta i perspektivet att få rättvisande mått på vad vi presterar. Ökad flexibilitet Ett inslag i årets reformarbete har varit översynen av EBM:s interna organisation. Resultatet är att Kammaren för särskilda brottsutredningar avvecklats och att personalen och arbetsuppgifterna förts över till Östra avdelningen. En bärande tanke med denna reform är att få en mera flexibel resursanvändning i det operativa arbetet i EBM:s Stockholmsdel. Det har i sammanhanget varit viktigt att säkerställa kompetens och resurser för den värdepappersmarknadsrelaterade brottsligheten liksom för handläggningen av ärenden om EUbedrägerier som EBM har ansvar för. Resursläget fortfarande kärvt Prognoserna för EBM:s medelsförbrukning var mycket dystra under större delen av. Flytten till nya lokaler i Stockholm tog t.ex. en betydande del av budgeten. Till detta kom den extra debiteringen av pensionspremierna på grund av den felräkning som drabbade oss utan att vi kunde påverka det. I rådande prognosläge fick vi i höstas engångsvis ett medelstillskott på drygt åtta miljoner kronor. Detta tillsammans med de hårda besparingskrav som gällt under hela året gav goda resultat mot årets slut. Situationen inför 2002 har därigenom blivit klart ljusare. A tt det ekonomiska läget förbättrats innebär dock tyvärr inte att vi kan förstärka våra resurser så mycket som vi skulle önska. Det överskott som finns äts till stora delar upp av kostnadsstegringar av olika slag. Vi måste också se till att ekonomin är i balans inför 2003 och 2004. Några ytterligare medel till EBM för kommande år har ju ännu inte aviserats. 4 ekobrottsmyndigheten
Förbättrad polisiär information Det finns mycket positivt inför det nya året. EBM har t.ex. numera ansvaret också för ekobrottsbekämpningen i Blekinge län främst genom vår utredningsenhet i Karlskrona. Därigenom har det nu blivit en fullständig överensstämmelse mellan EBM:s geografiska utbredning och åklagarmyndigheternas distriktsindelning. Uppkopplingarna mot de polisiära kommunikationsnäten kommer vidare att bli klara nu under våren enligt löfte från Rikspolisstyrelsen (RPS). Dessutom finns det från RPS:s sida en positiv inställning till att EBM-poliser får egen tillgång till kriminalunderrättelseregistret. Det senare har också nyligen rapporterats till Regeringen som svar på ett uppdrag till EBM och RPS om en utveckling av underrättelsetjänsten inom ekobrottsområdet. Aktioner mot svartarbete Betydelsen av förebyggande insatser mot ekonomisk brottslighet har uppmärksammats allt mera. Sådana insatser spänner för EBM:s del över ett stort område från preventiva kontaktbesök hos näringsidkare i den lokala miljön till påpekanden och förslag rörande t.ex. skattelagstiftningen eller den associationsrättsliga lagstiftningen. Det finns anledning att uppmärksamma det projekt som EBM driver tillsammans med skattemyndigheterna, branschorganisationer m.fl. riktat mot oegentligheter inom frisörbranschen i Malmö kommun. Projektet bör kunna ge värdefulla svar på effekten av sådana preventiva branschvisa aktioner för andra sammanhang. Fortsatt satsning på kompetensutveckling Något mycket glädjande för EBM:s del är att utbildningsfrågorna har kunnat ges stort utrymme under genom en mångfald aktiviteter. De tyngsta delarna i utbildningsutbudet har varit Ekokurserna I och II. I sammanhanget kan nämnas att vi under satte ett nytt (internt) rekord vad gäller satsningen på kompetensutveckling. Inte mindre än 13 dagar per medarbetare kan vi rapportera. Frågan om vem som skall ha det ekonomiska ansvaret för den allmänpolisiära kompetensutvecklingen är numera avgjord genom att uppgiften lagts på EBM. I den fortsatta fokuseringen på kompetensutveckling kommer vi därför att avsätta särskilda medel för att våra poliser skall kunna vidmakthålla och utveckla sin kompetens i polisyrket. EBM har också under året fått en egen hemsida som successivt byggs upp för att uppfylla informationskraven från media, organisationer och en intresserad allmänhet. Vi har nu fått ett bra instrument för att sprida kunskaper om EBM och ekobrottsbekämpningen. Så här i början av 2002 kan vi konstatera att det fortfarande är en hel del som vi behöver rätta till och förbättra men på den relativt korta tid som EBM funnits har vi åstadkommit mycket som vi kan känna stolthet över. Förutsättningarna för en fortsatt positiv utveckling är goda. Rolf Holmquist Generaldirektör ekobrottsmyndigheten 5
Rresultatredovisning mål och utgångspunkter Verksamhetens mål Målet för rättsväsendet är den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet. Målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och att öka människors trygghet. Verksamheten skall utgå från ett medborgarperspektiv. EBM skall inom den ekonomiska brottslighetens område tillförsäkra den enskilde rättssäkerhet och rättstrygghet, förhindra eller upptäcka brott och se till att den som begått brott lagförs. Verksamheten EBM är en åklagarmyndighet med uppgift att bekämpa och förebygga ekonomisk brottslighet dels operativt på fältet, dels strategiskt som en stabsresurs till statsmakterna i samhällets samlade kamp mot den ekonomiska brottsligheten. Myndighetens verksamhet har därför koncentrerats till tre områden; brottsförebyggande arbete, brottsutredningar samt stabsuppgifter. Vid EBM handläggs följande ärenden: 1.Ärenden som hänför sig till Stockholms län, Västra Götalands län, Skåne län, Hallands län, Blekinge län och Gotlands län avseende bl.a.: 11 kap. brottsbalken Skattebrottslagen A ktiebolagslagen Insiderstrafflagen 2.A ndra ärenden som hänför sig till de nämnda länen och vars handläggning annars ställer särskilda krav på kännedom om finansiella förhållanden, näringslivsförhållanden, skatterätt eller liknande. 3.Ärenden som lämpligen bör handläggas vid EBM med hänsyn främst till att ärendet rör kvalificerad ekonomisk brottslighet som har nationell utbredning eller internationell anknytning eller är av principiell natur eller av stor omfattning. Sådana ärenden kan övertas efter framställning från annan åklagarmyndighet. 4.Sedan den 1 mars handläggs vid EBM bedrägerier rörande Europeiska gemenskapens (EU) finansiella VÄSTRA intressen samt ärenden avseende Skövde subventionsmissbruk. Göteborg Borås Halmstad Malmö SÖDRA Visby Karlskrona Kristianstad STABEN Stockholm ÖSTRA 6 ekobrottsmyndigheten
I de län där EBM inte har ansvaret för åklagarverksamheten har myndigheten ett samordningsansvar för den verksamhet som rör ekonomisk brottslighet. Under gällde att EBM under Riksåklagaren (RÅ) skulle utföra denna uppgift. Fr.o.m. den 1 januari 2002 har myndighetens instruktion ändrats så att EBM nu tillsammans med RÅ har att ansvara för uppgiften. EBM skall vidare som central myndighet följa och analysera utvecklingen av den ekonomiska brottsligheten och bekämpningen av denna, ta initiativ till myndighetsgemensamma aktioner samt utarbeta förslag till författningsändringar som är inriktade på att underlätta och effektivisera ekobrottsbekämpningen. Organisationen Under har EBM i den operativa delen bestått av tre avdelningar samt Kammaren för särskilda brottsutredningar. Kammaren har utgjort en del av staben. I resultatredovisningen används fortsättningsvis Särskilda kammaren som beteckning för denna enhet. Staben svarar för myndighetens centrala ledning och de nationella stabsuppgifterna. Den översyn av verksamheten som EBM låtit genomföra under året har bl.a. resulterat i POLISCHEF ÖSTRA AVDELNINGEN STABEN I juni flyttade Staben och Östra avdelningen till fräscha och ändamålsenliga lokaler på Hantverkargatan 15 i Stockholm. ORGANISATIONSSCHEMA GENERALDIREKTÖR VÄSTRA AVDELNINGEN beslut om vissa förändringar i organisationen som beräknas genomföras under första halvåret 2002. Ett sådant beslut innebär att Särskilda kammaren förs över till Östra avdelningen som därmed utvidgas från fem till sex kammare. Staben och Östra avdelningen finns i Stockholm sedan halvårsskiftet i nya moderna lokaler på Kungsholmen, Västra avdelningen i Göteborg och Södra avdelningen i Malmö. Östra avdelningen har en utredningsenhet i Visby. Västra avdelningen har utredningsenheter i Borås, Skövde och Halmstad. Södra avdelningen har utredningsenheter i Kristianstad och Karlskrona. Den utredande verksamheten vid myndigheten bedrivs i arbetsgrupper sammansatta av åklagare, poliser och SÖDRA AVDELNINGEN EBM övertog under ansvaret för ekobrottsbekämpningen i Blekinge län. Här invigs den nya utredningsenheten i Karlskrona. ekonomer. I allt större utsträckning deltar också administrativ personal i arbetsgrupperna. Ett behov av att utveckla arbetssättet där olika yrkesgrupper samverkar har påvisats och bl.a. föranlett att en översyn avseende arbetsmetoder och yrkesroller har påbörjats. Vid varje avdelning finns också s.k. specialenheter bemannade med poliser. Vid dessa enheter arbetar man bl.a. med frågor om säkring och analys av beslag i IT-miljö samt hantering av till myndigheten inkommande tips. I sammanhanget bör också skattebrottsenheterna uppmärksammas. Dessa utgör ett allt viktigare resurstillskott i den ekobrottsutredande verksamheten. Skattebrottsutredarna biträder främst i utredningar som gäller skattebrott och bokföringsbrott. ekobrottsmyndigheten 7
brottsförebyggande arbete B Verksamhetsmål 1 EBM skall utveckla och effektivisera det brottsförebyggande arbetet i nära samverkan med dem som berörs av den ekonomiska brottsligheten eller som kan påverka den. Åtgärder för att förebygga eller tidigt upptäcka nya former av ekobrott Det brottsförebyggande arbetet är av stor betydelse. Åtgärder som vidtas med detta syfte ger dock i många fall effekter först på lång sikt. Myndighetens ambition är att utveckla det brottsförebyggande arbetet och att ingripa mot och avbryta brottsliga förfaranden i ett så tidigt skede som möjligt. Det brottsförebyggande arbetet har utvidgats under. Detta har skett bland annat genom att det vid avdelningarna utsetts samordningsansvariga med uppgift att svara för samordningen och planeringen av det förebyggande arbetet på respektive avdelning. För den fortsatta utvecklingen av det brottsförebyggande arbetet har beslut tagits att inrätta en arbetsgrupp med uppdrag att se över den brottsförebyggande verksamheten och myndighetens strategi och riktlinjer för sådant arbete. Under har i EBM:s regi genomförts ett tvådagarsseminarium med inriktning mot brottsförebyggande frågor inom ekobrottsområdet. Vid seminariet deltog, förutom personal från EBM, företrädare från ett flertal samverkande myndigheter. De rättsliga förutsättningarna för brottsförebyggande arbete i samverkan med bl.a. skattemyndigheterna i PEK-verksamheten (Preventiv Ekonomisk Kontakt) och de därmed sammanhängande sekretessfrågorna uppmärksammades särskilt. Det vanligast förekommande brottsförebyggande arbetet har bedrivits genom PEK-verksamhet. Under besöktes cirka 470 näringsidkare av lokala PEK-grupper. Besöken har genomförts i samverkan med andra myndigheter för att informera om bokföringsplikt, momsdeklarationer m.m. Eftersom PEKverksamheten inte är direkt lagreglerad har den varierat i arbetssätt och innehåll. Gränsen mellan information och kontroll har inte alltid varit klarlagd. EBM överlämnade den 14 augusti en Undersökningar som gjorts visar att var tredje klippning kan vara svart. I september inleddes kampanjen Stopp för svarta klipp i Malmö med bl.a. certifiering av seriösa frisörföretagare. arbetspromemoria till Justitiedepartementet med vissa allmänna analyser av förutsättningarna för PEK-besöken och med idéer om åt-gärder för att skapa bättre förutsättningar för poliser och åklagare att arbeta brottsförebyggande. Specialenheten vid Östra avdelningen har under året genomgått en omdaning och tillförts personella resurser för att bland annat kunna fokusera på det brottsförebyggande arbetet. Under hösten har ett samarbete med Skattemyndigheten i Stockholm påbörjats vad gäller det mer övergripande lokala brottsförebyggande arbetet. 8 ekobrottsmyndigheten
EBM har dessutom i samarbete med andra berörda myndigheter och/ eller organisationer genomfört ett flertal brottsförebyggande projekt av pilotkaraktär för att få ny eller ökad kunskap om problem och förutsättningar. Frisörprojektet i Malmö kommun Frisörbranschen är en s.k. kontantbransch med huvudsakligen små enskilda företagare och med privatpersoner som kunder. Problem med bland annat svart arbetskraft har observerats inom frisörbranschen. Problemen är inte unika för branschen utan återfinns i många andra motsvarande branscher. Detta framgår även av Branschsaneringsutredningens betänkande SOU 1997:111. Utredningen har föreslagit ett flertal åtgärder för att komma till rätta med de uppmärksammade problemen. EBM, skatteförvaltningen, Sveriges Frisörföretagare, Handelsanställdas förbund och Regionala samverkansorganet mot ekonomisk brottslighet i Skåne län genomför gemensamt ett tidsmässigt avgränsat pilotprojekt inom frisörbranschen i Malmö kommun. Genom regeringsbeslut den 22 mars erhöll EBM 2 miljoner kronor ur anslaget A14 Kontrollfunktionen i staten för genomförandet av projektet. Syftet med projektet är att utveckla och pröva samordnade och brottsförebyggande insatser mot en bransch som i ekobrottshänseende bedöms vara representativ för kontantbranschen och samtidigt hanterbar. De erfarenheter som vinns skall kunna nyttjas för att från samhällets sida mer effektivt genomföra generella och systematiska åtgärder mot svartarbete. Berörda myndigheter och organisationer har gemensamt och kraftfullt angripit problemen inom branschen genom insatser riktade både till företag och anställda som säljare av tjänster och till allmänheten som kunder och köpare av tjänsterna. Som ett led i projektet har berörda branschorganisationer infört ett regionalt avgränsat system med frivillig certifiering av seriösa frisörföretagare med krav på kassaregister, registrering hos skattemyndighet, vissa rutiner för redovisning av anställda, kvalitetskrav vad gäller utbildning och miljöaspekter, grundkrav på försäkringar m.m. En utvärdering av de effekter som uppnåtts sker genom undersökningar av allmänhetens attityder m.m. samt mätning av redovisad omsättning före och efter vidtagna åtgärder inom den del av branschen som omfattas av projektet. Den utvärdering som sker under 2002 skall även omfatta en fördjupad analys av vidtagna åtgärder och dess effekter samt behov av eller idéer till framtida generella åtgärder. Restaurangprojektet på Gotland I början av startade ett projekt rörande brottsförebyggande verksamhet inom restaurangbranschen på Gotland. Genomförandet har skett i samarbete mellan EBM, Skattekontoret i Visby och Gotlands kommuns alkoholutskänkningsansvariga. Även arbetsgivarorganisationer och fackförbund inbjöds att delta och ställde sig bakom projektet. Projektet presenterades och inleddes i samband med en gemensam presskonferens ledd av landshövding Lillemor A rvidsson. Projektet har inte främst haft karaktären av ett kontrollprojekt utan restaurangerna har i förväg informerats om vilka åtgärder som planerades. Förhoppningen var att genom detta öppna och gemensamma agerande mellan myndigheter, arbetsgivarorganisationer, branschorganisationer och fackförbund uppnå en samlad preventiv effekt. Samtliga restauranger med utskänkningstillstånd har besökts en eller flera gånger. Skattemyndigheten har också genomfört ett antal kontrollåtgärder i övrigt. Projektet kommer att utvärderas under 2002. Den tillfälliga handeln på Gotland EBM och Skattekontoret i Visby inledde under ett brottsförebyggande projekt riktat mot den tillfälliga handeln på Gotland. Projektet pågick under hela. Genom att inriktningen var brottsförebyggande, informerade myndigheterna i förväg genom massmedia samt vid ett möte med marknadsarrangörerna om projektet. Vid besök på marknadsplatser och torg har sedan kontroll skett av momsregistrering, F-skattsedel, efterlevnad av informationsskyldighet enligt lagen om tillfällig försäljning, förekomst av svartarbete m.m. Projektet kommer att utvärderas under 2002. Livsmedelsprojektet vid Södra avdelningen Vid Södra avdelningen har ett projekt rörande livsmedelsbranschen fortsatt under. Det aktualiserades redan under 2000 efter att flera förundersökningar inletts som gällde misstankar om svartförsäljning av importerade livsmedel från ett annat EU-land. Köparen från Sverige har företett registreringsbevis och VA T- nummer för ett svenskt företag och sedan betalat kontant. Vid kontakt med det svenska företaget om momsredovisning framkom att företaget inte haft kännedom om köpet. Det kan misstänkas att varorna säljs vidare i Sverige med ett mindre vinstpåslag men utan att köparen/säljaren redovisar någon moms, än mindre deklarerar någon intäkt från verksamheten. Försäljningen av varorna sker således helt svart eller vid sidan om en deklarerad och momsbelagd omsättning. Inom ramen för projektet ekobrottsmyndigheten 9
Medarbetare vid EBM har under året medverkat som föreläsare vid olika seminarier och mässor, bl.a. vid Juriststämman i Stockholm och Kvalitetsmässan i Göteborg. har bl.a. de brottsförebyggande aspekterna uppmärksammats genom exempelvis PEK-besök. Projektet har påvisat stora luckor i rapporterings- och kontrollsystemen vid kontanthandel från annat EUland. För närvarande pågår diskussioner om hur dessa frågeställningar skall kunna drivas vidare i ett europeiskt samarbete. Redan i de tidigare genomförda utredningarna har kontakter förekommit med våra motsvarande myndigheter i Danmark och Tyskland. Efter underhandskontakter besökte företrädare för OLA F (EUkommissionens bedrägeribekämpningsbyrå) Södra avdelningen under. OLA F är enligt dessa kontakter beredda att anordna och bekosta ett gemensamt sammanträffande i Bryssel med ett bredare deltagande och har med anledning härav begärt att få en formell framställning från EBM. Även inom Västra avdelningen pågår utredningar med motsvarande brottsupplägg. Information om verksamheten till företag, organisationer och andra intressenter Under har EBM utökat kontakterna med berörda intressenter. Sådana har upprättats genom det organiserade brottsförebyggande arbetet med exempelvis besök på arbetsplatser och i skolor. Myndighetens personal har därutöver både som lärare och kursdeltagare deltagit i ett stort antal utbildningsinsatser inom ekobrottsområdet med företrädare för samverkande myndigheter, näringslivet och organisationer samt övriga rättsväsendet. Myndigheten har under året startat en webbsida på internet med information om EBM:s verksamhet och ekobrottsområdet. EBM deltog vid Juriststämman, som genomfördes under tre dagar i mitten av november. Personal från EBM föreläste om EU-bedrägerier, brott inom värdepapperssektorn samt om bokföringsbrott och den nya bokföringslagen. Under har EBM medverkat till utgivningen av en bok rörande bokföringsbrott och bokföringslagen. Författare är statsåklagare A nna-lena Dahlqvist och ekorevisor Sigurd Elofsson. Boken, som är tänkt att vara den första i en serie om tre böcker avseende ekobrott, vänder sig till dem som på olika sätt kommer i Justitieminister Thomas Bodström besökte som nyblivet statsråd EBM tillsammans med medarbetare från departementet. 10 ekobrottsmyndigheten
kontakt med bokföring och därför har behov av att känna till bokföringslagen och tillämpningen av denna. Ett seminarium har hållits på Östra avdelningen med företrädare för LOförbunden i Stockholms län under temat Ekobrott i branschen. A vdelningen stod som värd för seminariet som hölls i regi av SA MEB (SA mverkan Mot Ekonomisk Brottslighet) i Stockholm. Vid seminariet medverkade förutom ett 30-tal företrädare för LO-förbunden även företrädare för flertalet av de myndigheter som samverkar i SA MEB; EBM, skattemyndigheten, länsstyrelsen, polismyndigheten, försäkringskassan, kronofogdemyndigheten och Migrationsverket. Specialenheten vid Västra avdelningen har under besökt och lämnat information till cirka 240 företag om gällande regler för att bedriva näringsverksamhet. Enheten har också i olika sammanhang föreläst och sammanträffat med ett antal olika intressenter och där lämnat information om arbetet med att bekämpa ekonomisk brottslighet. Bland dessa kan nämnas: Scanraff i Lysekil, Göteborgskalaset, Strömstads kommun, Sotenäs kommun, Lysekils kommun, Byggfacket i Göteborg och Halland, TV4, Transportfacket, Kvibergs marknad, Försäkringsbolaget if, Byggkonsortiet Chalmerstunneln, Byggkonsortiet Götatunneln, Göteborgs Universitet och ett antal gymnasieskolor i Göteborg. Vidare kan nämnas samarbetet med Göteborgs kommun i avsikt att få till stånd ett aktivt brottsförebyggande arbete i kommunen riktat mot ekonomisk brottslighet. Intresset från kommunens sida har varit mycket stort. Enheten har också deltagit i Kvalitetsmässan vid Svenska mässan i Göteborg. Inom Södra avdelningen har praktikplatser ordnats för nio studerande med omfattning från en dag till en vecka. Programmet har omfattat alla slags verksamheter inom EBM och har genomförts med hjälp av åklagare, poliser och ekonomer. Södra avdelningen har också inom de olika projekt som bedrivits lämnat information om verksamheten vid ett antal tillfällen, bl.a. vid konferenser med Svenska Transportarbetareförbundet. I dessa konferenser har företrädare för ett tjugotal organisationer deltagit. Måluppfyllelse Målet att EBM under året skall utveckla och effektivisera det brottsförebyggande arbetet i nära samverkan med dem som berörs av den ekonomiska brottsligheten eller kan påverka den är genom de ovan beskriva projekten och åtgärderna uppfyllt. Fortsatt uppbyggnad av myndighetens insatser för det brottsförebyggande arbetet har skett under. De åtgärder och projekt som pågått och pågår har skapat en viktig grund för att vidareutveckla det brottsförebyggande arbetet. A rbetet med att effektivisera det brottsförebyggande arbetet och utveckla myndighetens strategier för detta, har påbörjats genom att en särskild arbetsgrupp skall ägna sig åt dessa frågor. I takt med att EBM avslutar allt fler äldre ärenden kommer resurser att frigöras. De brottsförebyggande frågorna kan då ges ett ökat utrymme. Det är också på sikt angeläget att hitta lämpliga mätmetoder och former för att utvärdera vilka effekter de olika åtgärderna har. Utbildningsfrågorna har fått stort utrymme under genom en mångfald av utbildningsaktiviteter. I genomsnitt fick varje medarbetare 13 utbildningsdagar. ekobrottsmyndigheten 11
brottsutredningar B Verksamhetsmål 2 Lagföringen skall öka och kvaliteten på förundersökningarna skall höjas. Resultatinformationens kvalitet I huvudsak har års statistiska uppgifter hämtats från RÅ:s ärendehanteringssystem BRÅDIS. De statistikuppgifter som redovisats i årsredovisningarna för åren 1999 och 2000 utgör däremot en blandning av manuellt och maskinellt framtagna uppgifter. Efter framställning från EBM ändrade RÅ under 2000 BRÅDIS så att kategoriindelningen av ärenden som avser ekonomisk brottslighet kan registreras. I syfte att ytterligare underlätta såväl RÅ:s som EBM:s möjligheter till vidareutveckling av uppföljning och analys av ekobrottsbekämpningen har EBM under året i en skrivelse till RÅ föreslagit ytterligare ändringar i BRÅDIS. I skrivelsen föreslås att det direkt skall gå att utläsa att ett ärende överlämnats till skattebrottsenhet för utredning och att sådana ärenden även i övrigt skall kunna statistiskt särredovisas. Detta skulle skapa förutsättningar för en närmare analys av hur skattebrottsenheterna fungerar i den brottsutredande verksamheten. Vidare föreslås att det skall gå att statistiskt särredovisa såväl ärenden som brottsmisstankar vilka initierats av vissa grupper av anmälare, t.ex. skattemyndigheter och konkursförvaltare. Slutligen föreslås att det direkt skall gå att utläsa att ett ärende övertagits från annan myndighet, avdelning eller kammare. EBM har under året haft en besvärlig ekonomisk situation. Med anledning bl.a. härav har det vid staben i stort sett saknats resurser och kompetens avseende verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning. Myndigheten har låtit en extern konsult granska organisationen och lämna förslag till en översyn. I förslaget framhölls särskilt behovet av planerings- och uppföljningskompetens vid staben. A rbete pågår med att förstärka staben inom dessa områden. När denna förstärkning erhållits kommer förutsättningarna att avsevärt förbättras för att fortlöpande kunna analysera och bedöma det statistiska grundmaterialet avseende skillnader mellan olika år och mellan avdelningarna. Under 2002 kommer särskild uppmärksamhet att ägnas frågan om vilka slutsatser som överhuvudtaget kan dras av det befintliga statistiska underlaget. I detta ryms även frågeställningen om uppkomna skillnader, med hänsyn till det totala antalet ärenden vid EBM, är så statistiskt säkra att en närmare analys är meningsfull. I avvaktan på resultatet av detta arbete väljer EBM att, som större skillnader mellan år och avdelningar, betrakta sådana avvikelser som i det aktuella sammanhanget framstår som anmärkningsvärda. Ett s.k. tips är till sin natur sådant att det innehåller mer vaga uppgifter om eventuell brottslighet än en anmälan från exempelvis en skattemyndighet. Tips kan också ofta vara anonyma. När det gäller inkomna tips om brott gäller för en åklagarmyndighet På Specialenheterna inom EBM finns avancerad teknisk utrustning för att spåra information i beslagtagna datorer. 12 ekobrottsmyndigheten
att de skall diarieföras i BRÅDIS om tipset har en sådan substans att beslut kan fattas att inte inleda eller inleda förundersökning eller att företa en förutredning. Tips lämnas oftast till polisen. I de delar av landet där EBM inte har ansvaret för ekobrottsbekämpningen torde detta innebära att tipsen ofta överhuvudtaget inte kommer till åklagarnas kännedom och att de därför inte heller registreras i BRÅDIS. Inom EBM har tidigare inte funnits en enhetlig praxis för hur diarieföring av tips skall ske. Eftersom EBM är en åklagarmyndighet diarieförs numera alla tips i BRÅDIS som inkommer till myndigheten och som har den substans som angivits ovan. Den under året förändrade hanteringen av registrering av tips påverkar EBM:s statistik bl.a. avseende antalet inkomna ärenden och andelen ärenden som lett till lagföring. Detta utvecklas närmare under respektive avsnitt. I årsredovisningens tabeller presenteras uppgifterna ibland som heltals procentenheter. Vid beräkningar avrundas decimalerna på så sätt att summan av procentenheterna kan avvika med någon enhet från 100. I tabeller med procentuppgifter bör också uppmärksammas när så är möjligt vilka uppgifter som ligger till grund för beräkningen. A nmärkningsvärda ojämnheter i den procentuella fördelningen kan bero på förändring av en mycket liten grunduppgift. EBM:s ärenden delas upp i olika kategorier beroende på hur resurskrävande ärendet bedöms vara. Fördelningen sker enligt följande kriterier: Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Kategori 4 mindre omfattande ärenden medelsvåra ärenden särskilt krävande ärenden utländska framställningar om rättslig hjälp % 50 40 30 20 10 0 Antal ärenden i vilka beslutats om åtal, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse i förhållande till det totala antalet avslutade ärenden. Exempel på ärenden av kategori 1 är bokföringsbrott av mindre omfattande eller normal beskaffenhet som inte kräver särskilda ekonominsatser samt vissa skattebrott avseende fysiska personer samt andra okomplicerade brott enligt skattebrottslagen. Ärenden av kategori 3 är sådana med bl.a. kvalificerad brottslighet som antingen är juridiskt mycket komplicerad eller är av stor omfattning och därigenom mycket resurskrävande. Med stor omfattning avses ärenden som förväntas kräva minst fyra dagars huvudförhandling. Det är den samlade bedömningen av omständigheterna i ärendena som avgör om de bör anses som särskilt krävande och därmed tillhöra kategori 3. Till kategori 4 räknas endast ärenden avseende utländska framställningar om rättslig hjälp i brottmål som inte ingår i någon hos EBM pågående förundersökning. Ärenden som inte bedöms tillhöra någon av dessa kategorier, anses tillhöra kategori 2. Andelen ärenden som lett till lagföring A ndelen ärenden som lett till lagföring har minskat från 35 procent under 2000 till 26 procent under. Lagföringsandelen har minskat vid samtliga avdelningar och vid Tabell 1 LAGFÖRING 2000 1999 Särskilda Östra Västra Södra Totalt EBM Särskilda kammaren. Den kraftigaste minskningen har skett vid Västra avdelningen medan den lägsta andelen redovisas av Södra avdelningen. Konstateras kan dock att lagföringsandelen när det gäller de särskilt krävande ärendena, kategori 3, är avsevärt högre jämfört med övriga ärendekategorier och dessutom har ökat från 43 procent under 2000 till 68 procent under. Antalet beslut avseende avslutade brottsmisstankar A ntalet beslut avseende avslutade brottsmisstankar har för hela EBM minskat med cirka 11 procent jämfört med år 2000. A ntalet beslut att inte inleda och att lägga ned förundersökning har tillsammans ökat något under året. Tabell 2 LAGFÖRING I OLIKA ÄRENDE- KATEGORIER * 2000** 1999** Mindre omfattande 24% 36% 28% Medelsvåra 28% 31% 25% Särskilt krävande 68% 43% 42% * Brådisuppgifter ** Uppgifter från avdelningarnas manuella diarieföring ekobrottsmyndigheten 13
Enbart antalet beslut att inte inleda förundersökning har ökat kraftigt medan antalet beslut att lägga ned förundersökning har minskat. Under året har antalet beslut att inte väcka åtal minskat mycket kraftigt. Vidare kan konstateras att antalet åtal och strafförelägganden också minskat kraftigt. Större skillnader jämfört med 2000 och mellan avdelningarna Lagföringsandelen påverkas normalt negativt av att utredningarna drar ut på tiden. Det omvända gäller också, nämligen att en snabb handläggning generellt sett höjer lagföringsandelen. Bevisningen i ekomål är i hög grad en färskvara. Men även om alla utredningar om ekonomisk brottslighet kunde påbörjas omedelbart efter det att anmälan gjorts och dessutom fullföljas utan tidsutdräkt, finns det gränser för hur hög lagföringsandelen kan bli. Begränsningen ligger dels i de regler som styr anmälningsskyldigheten för de vanligaste ekobrotten, dels i rättegångsbalkens (RB) regler om förundersökningsbegränsning och åtalsunderlåtelse (20 kap. och 23 kap.). A tt grundläggande rättsäkerhetskrav vad gäller bevisläget också måste iakttas är en självklarhet. Konkursförvaltare och skattemyndigheter är de ojämförligt största leverantörerna av anmälningar om ekonomisk brottslighet (cirka 80 procent). Reglerna som styr deras skyldighet att anmäla ekobrott till åklagare är därför en faktor av stor betydelse för möjligheterna att komma fram till åtalsbeslut. Det gällande regelverket innebär att anmälan skall göras redan vid en låg misstankegrad; anledning anta att brott förövats när det gäller anmälan från skattemyndighet och att brott kan misstänkas för konkursförvaltare. A nnorlunda uttryckt kan sägas att anmälningsskyldigheten inte avser konstaterade brott utan endast misstankar om brott. Tabell 3. Hela EBM De grundläggande kraven på rättssäkerhet innebär att inte enbart ett påstående från en konkursförvaltare eller en skattemyndighet är tillräckligt för att någon skall kunna lagföras. Även övriga omständigheter i ärendet också sådana som talar till den misstänktes fördel måste beaktas. Detta sker genom en förundersökning. Om det inte längre finns skäl att fullfölja en förundersökning skall den läggas ned. Detta innebär att ett antal utredningar om ekonomisk brottslighet inte kan drivas vidare till åtalsbeslut, Förändring 2000 2000 1999 Förundersökning inleds ej 39% 2 171 1 566 1 663 Förundersökning nedlagd -14% 2 484 2 896 2 575 Summa 4% 4 655 4 462 4 238 Åtal väcks ej, brott kan ej styrkas -70% 264 867 484 Åtal väcks ej, preskription/övrigt -53% 125 265 135 Summa -66% 389 1 132 619 Strafföreläggande -36% 307 480 166 Åtalsunderlåtelse -65% 21 60 49 Åtal -27% 1 168 1 604 1 529 Övriga beslut 16% 1 357 1 171 1 147 Totalt -11% 7 897 8 909 7 748 Tabell 4. Särskilda Förändring 2000 2000 1999 Förundersökning inleds ej 285% 323 84 39 Förundersökning nedlagd -39% 65 106 92 Summa 104% 388 190 131 Åtal väcks ej, brott kan ej styrkas -63% 17 46 67 Åtal väcks ej, preskription/övrigt -50% 2 4 5 Summa -62% 19 50 72 Strafföreläggande 0 0 0 Åtalsunderlåtelse 0 0 8 Åtal -49% 46 90 101 Övriga beslut -18% 82 100 38 Totalt 24% 535 430 350 Tabell 5. Östra Tabell 3 5 ANTALET BESLUT AVSEENDE BROTTSMISSTANKAR Förändring 2000 2000 1999 Förundersökning inleds ej 36% 1 071 789 867 Förundersökning nedlagd 6% 1 262 1 190 957 Summa 18% 2 333 1 979 1 824 Åtal väcks ej, brott kan ej styrkas -79% 124 579 76 Åtal väcks ej, preskription/övrigt -33% 79 118 29 Summa -71% 203 697 105 Strafföreläggande -18% 183 224 104 Åtalsunderlåtelse -84% 7 45 17 Åtal -28% 553 764 459 Övriga beslut 19% 604 506 491 Totalt -8% 3 883 4 215 3 000 14 ekobrottsmyndigheten
Tabell 6. Västra eftersom det inte kan bevisas att den misstänkte begått något brott eller det kan konstateras att det överhuvudtaget inte förekommit någon brottslig gärning. Vidare innebär reglerna om förundersökningsbegränsning att det kan finnas skäl att lägga ned en förundersökning, eller att inte inleda en förundersökning, trots att bevisläget är sådant att det i och för sig vore möjligt att driva utredningen vidare till ett åtalsbeslut. Den vanligaste situationen är, att den misstänkte också begått annat brott och det utöver påföljden för detta brott inte krävs påföljd med anledning av det föreliggande brottet. När det gäller utredningar om ekonomisk brottslighet anses det särskilt angeläget att åklagarna utnyttjar möjligheterna till förundersökningsbegränsning för att koncentrera utredningsresurserna till väsentliga delar i utredningen. På det sättet utnyttjas resurserna så effektivt som möjligt. Hur stor del av besluten att inte inleda och lägga ned förundersökning, som utgörs av förundersökningsbegränsning, framgår inte av den från BRÅDIS framtagna statistiken. A tt ett avsevärt antal anmälningar angående ekonomisk brottslighet inte kan leda till lagföring är således inte mer anmärkningsvärt än att inte alla personer som grips av polis för brott sedan också lagförs. Som EBM ofta framhållit är det svårt att finna någon enskild förklaring till konstaterade skillnader avseende lagföringsandel och antalet beslut avseende avslutade brottsmisstankar. Det finns en rad faktorer som Förändring 2000 2000 1999 Förundersökning inleds ej -1% 391 393 405 Förundersökning nedlagd -38% 685 1 112 975 Summa -29% 1 076 1 505 1 380 Åtal väcks ej, brott kan ej styrkas -67% 73 224 202 Åtal väcks ej, preskription/övrigt -73% 36 135 55 Summa -70% 109 359 257 Strafföreläggande -69% 54 174 15 Åtalsunderlåtelse -62% 5 13 19 Åtal -30% 414 589 771 Övriga beslut 3% 361 350 442 Totalt -32% 2 019 2 990 2 884 Tabell 7. Södra Tabell 6 7 ANTALET BESLUT AVSEENDE BROTTSMISSTANKAR Förändring 2000 2000 1999 Förundersökning inleds ej 29% 386 300 352 Förundersökning nedlagd -3% 472 488 551 Summa 9% 858 788 903 Åtal väcks ej, brott kan ej styrkas 178% 50 18 139 Åtal väcks ej, preskription/övrigt 0% 8 8 46 Summa 123% 58 26 185 Strafföreläggande -15% 70 82 47 Åtalsunderlåtelse 350% 9 2 5 Åtal -4% 155 161 198 Övriga beslut 44% 310 215 176 Totalt 15% 1 460 1 274 1 514 påverkar lagföringsandelen och antalet beslut. A ntalet beslut måste dessutom fördelas på antalet ärenden innan en analys kan göras. Viktiga faktorer är bl.a. de enskilda ärendenas beskaffenhet och hur de fördelar sig på de olika kategorierna. Vidare har ärendenas ålder och balanssituationen stor betydelse. Som framgått ovan är även anmälningarnas kvalitet och innehåll betydelsefulla. Situationen för avdelningarna skiljer sig åt i dessa avseenden. Det kan vidare inte uteslutas att de riktlinjer och rutiner för i vilken prioritetsordning ärendena skall handläggas, som har utarbetats under året, har påverkat lagföringsandelen positivt för de särskilt krävande ärendena. Som framhållits tidigare har diarieföringen av tips inom EBM förändrats under året. Tips hänförs nästan alltid till kategori 1 eller 2. Generellt kan sägas att endast en mycket liten andel av de tips som kommer in leder till lagföring. A ntalet tips som registrerats i BRÅDIS under året har ökat. Detta förhållande har påverkat lagföringsandelen inom EBM negativt. Effekten är särskilt tydlig för Västra avdelningen. Tips utanför EBM:s område torde normalt ges in till polisen. De negativa effekterna på lagföringsandelen uppkommer därför sannolikt inte vid landets övriga åklagarmyndigheter. Vid Södra avdelningen har under året en omfattande intern omfördelning av ärenden skett. Omfördelningen har skett genom beslut vilka räknats in i det totala antalet avslutade ärenden. Lagföring kan överhuvudtaget inte förekomma i dessa fall. Förklaringen till Södra avdelningens låga lagföringsandel, 22 procent (se tabell 1), står således att finna i den nämnda omfördelningen av ärenden. Som nämnts ovan är det inte möjligt att fördela antalet beslut på antalet ärenden. Inte heller går det utan vidare att fördela antalet beslut avseende avslutade brottsmisstankar på ärendekategorier. Utan sådana åtgär- ekobrottsmyndigheten 15
Säkerhetsaspekterna har blivit väl tillgodosedda i de nya lokalerna på Hantverkargatan i Stockholm. Så till exempel är receptionen bemannad med väktare. der går det inte att genomföra en meningsfull analys av de skillnader som konstaterats. Som framgått har det inom myndigheten under året saknats såväl resurser som kompetens för att göra den bearbetning av det statistiska underlaget som en meningsfull analys skulle ha krävt. Åtgärder för att förbättra förundersökningarnas kvalitet De åtgärder som vidtas tillsammans med andra aktörer för att utveckla rationella arbetsmetoder för bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten har självfallet en positiv effekt även på förundersökningarnas kvalitet (se även avsnitt Verksamhetsmål 4). Vidare sker kontinuerligt ett metodutvecklingsarbete på en rad olika områden såväl inom avdelningarna som vid staben i syfte att förbättra förundersökningarnas kvalitet. I sammanhanget bör särskilt nämnas att det under året utarbetats riktlinjer och rutiner för i vilken prioriteringsordning ärendena skall handläggas. Som exempel på metodutvecklingsarbete av betydelse för förundersökningarnas kvalitet kan nämnas att projekt för dokumenthantering pågår såväl lokalt som centralt. De syftar till en rationell och säker hantering av informationen under förundersökningen samt till att åstadkomma bättre presentationer av målen i domstolen. För att ytterligare förbättra förmågan att i domstolen redogöra för och förklara komplicerade förhållanden i ekomål har en särskild kurs i presentationsteknik tagits fram. A v stor betydelse för metodutveckling avseende förundersökningsförfarandet är den breda satsning på kompetensutveckling som påbörjats under. Ett flertal kurser är gemensamma för de yrkesgrupper som ingår i ett utredningsteam för att därigenom uppnå en effektivare samverkan mellan yrkesgrupperna och ett bättre utnyttjande av den samlade kompetens som gruppen besitter. EBM:s besvärliga ekonomiska situation har fått till följd att metodutvecklingsarbetet inte kunnat ägnas tillräcklig kraft. Under 2002 kommer en särskild satsning att ske i syfte att lyfta fram metodutvecklingsfrågorna och intensifiera arbetet med dessa. Analys av förundersökningarnas svårighetsgrad Uppfattningen att den ekonomiska brottsligheten blir alltmer kvalificerad, komplex, internationell och organiserad har förstärkts under året. Förundersökningarna, främst avseende kategorierna 2 och 3, ställer därför allt högre krav på åklagare, polis och ekonomer. Utvecklingen sker fortlöpande i en i stort sett oförändrad takt. Den tidsredovisning som EBM införde under slutet av 2000 bekräftar att allt mer tid måste ägnas åt de särskilt krävande ärendena (kategori 3). Dessa ärenden ägnas cirka 47 procent av den tid som läggs ned på den brottsutredande verksamheten. Motsvarande siffra för de medelsvåra ärendena (kategori 2) är cirka 38 procent. De medelsvåra och särskilt krävande ärendena ägnas således sammantaget cirka 85 procent av den tid som läggs ned på brottsutredande verksamhet. Måluppfyllelse Målet att lagföringen skall öka har uppfyllts när det gäller de särskilt krävande ärendena (kategori 3). Detta är glädjande särskilt mot bakgrund av den kritik som från tid till annan riktas mot EBM under påstående att myndigheten främst ägnar sig åt bagatellärenden. Målet att öka lagföringen har dock inte uppfyllts när det gäller övriga ärendekategorier. Beträffande analys och förklaringar hänvisas till vad som ovan sagts under rubriken Större skillnader jämfört med 2000 och mellan avdelningarna. Det är i avsaknad av naturliga mätmetoder svårt att avgöra om målet att höja kvaliteten på förundersökningarna har uppfyllts. A tt lagföringsandelen har minskat och att begränsade metodutvecklingsinsatser gjorts under året kan anses tala för en bristande måluppfyllelse. Några säkra slutsatser går dock inte att dra. Den minskade lagföringsandelen kan som framgått ovan ha en lång rad orsaker vilka inte behöver ha något att göra med förundersökningarnas kvalitet. Det är vidare inte särskilt sannolikt att den begränsade omfattningen av metodutvecklingsarbetet under skulle ha avgörande betydelse för utfallet just detta år. Som framgått kommer EBM under 2002 att prioritera arbetet med metodutvecklingsfrågorna. På sikt kommer det att leda till att förundersökningarnas kvalitet förbättras. 16 ekobrottsmyndigheten
Verksamhetsmål 3 Antalet avslutade ärenden skall uppgå till minst det antal som kommit in. Genomströmningstiden skall minska. EBM handlägger cirka 3000 ärenden om året. Ett enda ärende kan innehålla mer än 7000 sidor. Antalet inkomna respektive avslutade ärenden A ntalet inkomna ärenden har ökat i betydande utsträckning jämfört med 2000. A vsevärt fler ärenden har kommit in till samtliga avdelningar. Vid Särskilda kammaren däremot har antalet inkomna ärenden mer än halverats. A ntalet avslutade ärenden ökade något under året. Vid Östra avdelningen har 11 procent fler ärenden avslutats jämfört med föregående år. Västra avdelningen har däremot avslutat 9 procent färre ärenden. Det kan konstateras att fördelningen av inkomna och avslutade ärenden fördelade på ärendekategorier inte nämnvärt har förändrats jämfört med föregående år. Tabell 8 INKOMNA ÄRENDEN Tabell 9 AVSLUTADE ÄRENDEN Förändring 2000 2000 1999 Särskilda -54% 30 65 59 Östra 20% 1 391 1 163 1 298 Västra 36% 950 701 749 Södra 27% 648 511 438 Totalt 24% 3 019 2 440 2 544 Förändring 2000 2000 1999 Särskilda -38% 41 66 45 Östra 11% 1 379 1 240 1 199 Västra -9% 819 896 606 Södra 2% 552 542 486 Totalt 2% 2 791 2 744 2 336 Tabell 10 ÄRENDENAS FÖRDELNING Inkomna Avslutade 2000 1999 2000 1999 Mindre omfattande 50% 49% 49% 50% 50% 51% Medelsvåra 46% 46% 44% 45% 44% 43% Särskilt krävande 3% 3% 5% 4% 5% 4% Utländsk framställan om rättshjälp 1% 2% 2% 1% 2% 1% Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% ekobrottsmyndigheten 17
Tabell 11 TOTAL ÄRENDEBALANS, INKLUSIVE MÅL I DOMSTOL PER DEN 31 DECEMBER Förändring 2000 2000 1999 Särskilda -12% 80 91 105 Östra 1% 2 049 2 035 2 155 Västra 20% 935 777 932 Södra 18% 638 539 634 Totalt 8% 3 702 3 442 3 826 Tabell 12 ÄRENDEBALANS, EXKLUSIVE MÅL I DOMSTOL PER DEN 31 DECEMBER Förändring 2000 2000 1999 Särskilda -13% 62 71 87 Östra -1% 1 800 1 824 1 954 Västra 31% 760 580 733 Södra 24% 569 460 539 Totalt 9% 3 191 2 935 3 313 Tabell 13 MÅL I DOMSTOL PER DEN 31 DECEMBER Förändring 2000 2000 1999 Särskilda -10% 18 20 18 Östra 18% 249 211 201 Västra -11% 175 197 199 Södra -13% 69 79 95 Totalt 1% 511 507 513 Tabell 14 ÅKLAGARBALANS PER DEN 31 DECEMBER 2000 1999 Särskilda 1 3 6 Östra 101 103 209 Västra 42 38 58 Södra 22 17 17 Totalt 166 161 290 Tabell 15 ÅLDER PÅ ÄRENDEN I BALANS PER DEN 31 DECEMBER (DOMSTOLSBALANSEN EJ INRÄKNAD) antal andel 0 6 månader gamla 1 112 35% 7 12 månader gamla 600 19% 13 månader eller äldre 1 479 46% Totalt 3 191 100% Det totala antalet balanserade ärenden Det totala antalet balanserade ärenden ökade med cirka 8 procent under året. Samtliga avdelningar har ökat sina balanser. Vid Östra avdelningen är ökningen marginell medan balanserna på de båda övriga avdelningarna ökat kraftigt. Särskilda kammaren har som ett led i den planerade neddragningen av verksamheten minskat ärendeinströmningen, vilket torde förklara att kammarens ärendebalans minskat under året. Vid utgången av fanns vid EBM:s avdelningar drygt 500 pågående mål i domstol. A ntalet har varit i stort sett oförändrat under de tre senaste åren. Vid Östra avdelningen har antalet mål i domstol ökat med cirka 18 procent medan antalet sådana mål minskat med 11 respektive 13 procent vid Västra respektive Södra avdelningarna. Inte heller när det gäller antalet ärenden, där förundersökningsprotokoll färdigställts men beslut i åtalsfrågan ännu inte fattats, kan några nämnvärda skillnader jämfört med föregående år iakttas vare sig avdelningsvis eller för EBM totalt. A v de balanserade ärendena är mer än hälften yngre än 12 månader och en dryg tredjedel yngre än 6 månader. Genomströmningstider Med genomströmningstid avses antalet dagar från inkommen brottsmisstanke till åklagarbeslut. Den genomsnittliga genomströmningstiden avseende hela EBM var i stort sett oförändrad jämfört med 2000. Mellan 1999 och 2000 ökade antalet dagar med cirka 15 procent. Den klart längsta genomströmningstiden återfinns vid Särskilda kammaren, vilken är den enda enhet som ökat sin genomströmningstid. Detta torde kunna förklaras av att kamma- Förundersökningsprotokoll upprättat men beslut i åtalsfrågan ej fattat. 18 ekobrottsmyndigheten
ren under året har avslutat ett antal äldre ärenden av särskilt krävande slag med såväl misstänkta som brottsmisstankar av stor omfattning. Om man istället ser på mediantiden, d.v.s. då extremfallen rensats bort, kan konstateras att genomströmningstiden för myndigheten som helhet har minskat med cirka 15 procent. När det gäller genomströmningstiden för de olika ärendekategorierna kan konstateras att denna minskat för de mindre omfattande och medelsvåra ärendena samt för de utländska framställningarna om rättslig hjälp medan den ökat för de särskilt krävande ärendena. Om man istället betraktar mediantiden är minskningen än tydligare. Med detta mått har genomströmningstiden minskat även för de särskilt krävande ärendena. I sammanhanget bör nämnas att Justitiedepartementet i Myndighetsgemensamma mål och riktlinjer för åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten år uppdrog åt EBM att föreslå vilka riktmärken för genomströmningstider som bör gälla för olika typer av ärenden inom EBM:s målområde. EBM redovisade uppdraget i en skrivelse till departementet den 30 augusti. I skrivelsen föreslås följande riktmärken för utredningarna: Mindre omfattande ärenden: cirka 4 månader Medelsvåra ärenden: cirka 9 månader Särskilt krävande ärenden: cirka 18 månader Den genomsnittliga genomströmningstiden från det att förundersökningsprotokoll färdigställts till det att åklagaren fattat beslut i åtalsfrågan har för hela myndigheten minskat kraftigt under året. Endast Södra avdelningen har en högre genomsnittlig genomströmningstid jämfört med föregående år. Tabell 16 ANTAL DAGAR FRÅN ANMÄLAN TILL BESLUT AVSEENDE BROTTSMISSTANKAR Medelvärde per avdelning 2000 1999 Särskilda 1 207 859 408 Östra 557 588 447 Västra 387 429 412 Södra 420 448 573 Totalt 533 528 458 Tabell 18 ANTAL DAGAR FRÅN ANMÄLAN TILL BESLUT AVSEENDE BROTTSMISSTANKAR Medelvärde per ärendekategori 2000 1999 Mindre omfattande 343 362 340 Medelsvåra 545 574 500 Särskilt krävande 710 573 718 Utländsk framställan om rättshjälp 159 169 160 1999 års värden är manuellt framräknade. Övriga uppgifter är från Brådis. Det fåtal avslutade ärenden som inte kategoriindelats är ej inräknade. Tabell 20 ANTAL DAGAR FRÅN FÄRDIGT FÖRUNDERSÖKNINGSPROTOKOLL TILL BESLUT Medelvärde per avdelning 2000 1999 Särskilda 190 352 178 Östra 129 241 131 Västra 92 130 117 Södra 192 62 365 Totalt 129 198 174 Tabell 17 ANTAL DAGAR FRÅN ANMÄLAN TILL BESLUT AVSEENDE BROTTSMISSTANKAR Medianvärde* per avdelning 2000 1999 Särskilda 1 756 446 168 Östra 361 563 315 Västra 245 293 298 Södra 307 314 357 Totalt 345 405 307 Tabell 19 ANTAL DAGAR FRÅN ANMÄLAN TILL BESLUT AVSEENDE BROTTSMISSTANKAR Medianvärde* per ärendekategori 2000 1999 Mindre omfattande 175 216 Medelsvåra 396 441 Särskilt krävande 485 619 Utländsk framställan om rättshjälp 56 58 Alla uppgifter är från Brådis. Det fåtal avslutade ärenden som inte kategoriindelats är ej inräknade. För 1999 har inga uppgifter framtagits. Tabell 21 ANTAL DAGAR FRÅN FÄRDIGT FÖRUNDERSÖKNINGSPROTOKOLL TILL BESLUT Medianvärde* per avdelning 2000 1999 Särskilda 67 92 73 Östra 20 206 46 Västra 55 30 47 Södra 74 49 150 Totalt 43 83 61 * Median = det mittersta värdet ekobrottsmyndigheten 19
Större skillnader jämfört med 2000 och mellan avdelningarna Situationen på de olika avdelningarna varierar när det gäller arbetsbelastning och resurstillgång. Även ärendenas karaktär avseende t.ex. ålder och fördelning på kategorier varierar. Särskilda kammaren har en särställning eftersom den handlägger dels betydligt färre mål än de övriga avdelningarna, dels en betydligt större andel särskilt krävande mål. Verksamheten vid kammaren kommer under 2002 att ingå i Östra avdelningen. Mot denna bakgrund är det inte meningsfullt att jämföra kammarens siffror med avdelningarna. Förändringarna av balanserna styrs av ändringarna i antalet inkomna och avslutade ärenden. Ökningen av antalet inkomna ärenden kräver en analys i samverkan med skattemyndigheter och konkursförvaltare. Om anmälningarna fortsätter att öka kommer EBM att ägna denna fråga särskild uppmärksamhet. Den procentuellt sett största ökningen av antalet inkomna ärenden återfinns vid Västra avdelningen. Skillnaden jämfört med övriga avdelningar kan förklaras med den under året ökade diarieföringen av tips i BRÅDIS. Västra avdelningen ökade under 2000 antalet avslutade ärenden med nästan 50 procent jämfört med 1999. Det är mot bakgrund av denna kraftsamling inte förvånande att avdelningen inte förmått fortsätta att öka antalet avslutade ärenden under. Uppmärksammas bör också att den hårt belastade Östra avdelningen för andra året i rad lyckats avsluta fler ärenden än föregående år. Till Södra avdelningen har under året inkommit 27 procent fler ärenden än föregående år. Detta får till följd att avdelningens totala ärendebalans ökar kraftigt trots att fler ärenden avslutats. Genomströmningstiden från det att förundersökningsprotokoll färdigställts till det att åklagaren fattat beslut i åtalsfrågan varierar kraftigt såväl mellan avdelningarna som mellan olika år. Förklaringen till detta står att finna i enskildheter som t.ex. åklagarnas arbetsbelastning och ärendenas karaktär. A ntalet ärenden är inte fler än att enstaka ärenden med lång genomströmningstid får ett orimligt stort genomslag i den genomsnittliga tiden. Södra avdelningens ökade genomströmningstid kan således med stor sannolikhet förklaras med sådana enskildheter. Om genomströmningstiden inte minskar under 2002 kommer myndigheten att ha resurser för en närmare analys. Måluppfyllelse Målet att antalet avslutade ärenden skall uppgå till minst det antal som kommit in har inte uppfyllts. Detta beror främst på den kraftiga ökningen av inkommande ärenden. Hur ärendeinflödet utvecklas ligger huvudsakligen utanför EBM:s kontroll. EBM kan däremot påverka antalet ärenden som avslutas vid myndigheten. Detta antal har ökat under året men uppväger inte det kraftiga inflödet av ärenden. Målet att genomströmningstiden skall minska har uppfyllts av samtliga avdelningar (från Särskilda kammaren bortses, eftersom där nästan uteslutande handläggs synnerligen omfattande ärenden). Vidare uppvisar EBM som helhet minskade genomströmningstider vid beräkning av mediantid. Myndigheten får därmed anses ha uppfyllt målet. I årsredovisningen för 2000 konstaterades att den ökning av genomströmningstiderna som skett årligen under EBM:s första år höll på att bromsas upp i takt med att gamla ärenden avslutades. De minskade genomströmningstiderna under får därför anses utgöra ett positivt trendbrott för EBM. Den satsning på metodutveckling som kommer att inledas under 2002 kommer sannolikt att på sikt innebära att genomströmningstiderna kan förkortas ytterligare. Vid EBM arbetar knappt 200 poliser. Den polisiära verksamheten vid EBM:s tre avdelningar står under ledning av en kriminalkommissarie. För polisens arbete i stort ansvarar en polischef. Här deltar kommissarierna vid ett polisledningsmöte. 20 ekobrottsmyndigheten