ARVSFONDSDELEGATIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2011
INNEHÅLL INLEDNING 2 Allmänna Arvsfonden 2 Arvsfondsdelegationen 3 Allmänna arvsfondens förvaltning 5 När Arvsfonden får egendom 7 Kostnad för förvaltning och administration 8 FÖRDELNING AV STÖD ÅR 2011 10 Antal beslut tagna av Arvsfondsdelegationen 10 Översiktlig beskrivning av hur medlen ur Allmänna arvsfonden har disponerats 12 Redovisning av beviljade medel per målgrupp 14 Geografisk fördelning av beviljade medel 16 Projekt inom de prioriterade områdena 17 Fördelning av lokalstöd 22 FÖRDELNING AV STÖD GENOM SÄRSKILDA SATSNINGAR 23 Fördel barn! 23 Vi deltar! 24 KOMMUNIKATION 26 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING 29 RESULTATBEDÖMNING OCH SLUTSATSER 37 Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2011 1
INLEDNING Allmänna arvsfonden bildades 1928 och har sedan starten använts för att driva samhällsutvecklingen framåt för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Myndigheten Arvsfondsdelegationen har som uppgift att fördela stöd ur fonden, följa upp arvsfondsprojekt samt informera om fondens ändamål och fondmedlens användningsområde. Fonden förvaltas av Kammarkollegiet, som även ansvarar för avvecklingen av dödsbon i de fall Allmänna arvsfonden är arvinge. Verksamhetsberättelsen inleds med en mycket kortfattad redogörelse för Allmänna arvsfondens förvaltning, följt av en översiktlig beskrivning av hur Allmänna arvsfondens medel har fördelats under 2011. Därefter redovisas de kommunikationsinsatser som Arvsfondsdelegationen genomfört för att göra Allmänna arvsfonden mer känd samt myndighetens verksamhet gällande uppföljning och utvärdering. En sammanfattande bedömning av verksamheten under 2011 anges i ett avslutande kapitel. I bilaga redovisas en förteckning över samtliga organisationer som erhöll stöd under året. ALLMÄNNA ARVSFONDEN Enligt ett beslut av riksdagen 1928 uteslöts kusiner och mer avlägsna släktingar från arvsrätt. Samtidigt bildades Allmänna arvsfonden. Kvarlåtenskap efter personer utan nära släktingar, och som inte skrivit testamente, ska istället tillfalla Arvsfonden. Fonden har till ändamål att främja nyskapande och utvecklande verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Närmare bestämmelser finns i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden, den så kallade arvsfondslagen. Från dödsbo till projekt Dödsfall Kammarkollegiet utser en god man för att avveckla dödsboet Dödsboet avvecklas Medlen kommer in till Allmänna arvsfonden Arvsfondsdelegationen beslutar om stöd Kammarkollegiet betalar ut stöd till föreningen En förening får en projektidé Föreningen söker projektstöd hos Arvsfondsdelegationen Projekt Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2011 2
ARVSFONDSDELEGATIONEN I arvsfondslagen samt i förordningen (2004:484) om Allmänna arvsfonden regleras Arvsfondsdelegationens arbetsuppgifter. Delegationen ska fördela stöd ur fonden, följa upp projekt som beviljats stöd samt informera allmänheten om fondens ändamål och fondmedlens användningsområde. Arvsfondsdelegationen består av sju ledamöter som utses av regeringen. Majoriteten i delegationen utgörs av sakkunniga personer utanför Regeringskansliet och majoritetsbeslut gäller vid beslut om tilldelning av medel ur fonden. Ledamöterna är utsedda av regeringen och är utvalda så att expertis och företrädare finns för frågor som rör fondens tre målgrupper. Arvsfondsdelegationens ordförande och vice ordförande under 2011 Ordförande Ragnwi Marcelind, statssekreterare, Socialdepartementet Vice ordförande Amelie von Zweigbergk, statssekreterare Utbildningsdepartementet Övriga ledamöter Inger Ashing, enhetschef, Ungdomsstyrelsen Arjun Bakshi, kontorschef, Södertälje kommun Malin Ekman Aldén, biträdande enhetschef, Socialdepartementet Susann Forsberg, avdelningschef, Hjälpmedelsinstitutet Benny Marcel, avdelningschef, Statens Kulturråd (entledigades under 2011) Christopher Carlson, jurist, Barnombudsmannen (tillförordnades under 2011) Organisation Ordförande Vice ordförande Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Kansli Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2011 3
Ärendehantering De ansökningar om projekt- och lokalstöd som kommer in till Arvsfondsdelegationen hanteras av Arvsfondsdelegationens kansli. Vid bedömningen av ansökningar har kansliet möjlighet att inhämta synpunkter från referenspersoner på andra myndigheter, organisationer samt kommuner och landsting. Samtliga nya ansökningar är föremål för en gruppdiskussion på kansliet. De potentiella bifallen läses dessutom av minst två handläggare. Innan ett ärende kommer upp till delegationen för beslut har ärendet föredragits för kanslichefen. På det sättet får ansökningarna en allsidig bedömning och de förslag till beslut som kansliet föredrar för delegationen kan kvalitetssäkras. Alla ärenden som rör Allmänna arvsfonden registreras i Arvsfondsdelegationens diarium, som också fungerar som projektdatabas. Projektstöd Allmänna arvsfonden har, enligt 5 7 arvsfondslagen (1994:243), till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Stöd ur fonden ska i första hand lämnas till projekt som är nyskapande och utvecklande. De som kan erhålla stöd är organisationer som bedriver ideell verksamhet, men offentlig huvudman kan beviljas stöd för utvecklingsverksamhet om det finns särskilda skäl. Så kan till exempel en kommun beviljas stöd för att genomföra ett projekt. I sådana fall ställs särskilt höga krav på att projektet är nyskapande och bedrivs i nära samarbete med ideell förening. Stöd får inte ges till enskilda personer eller till vinstdrivande företag. Ett projekt kan enligt praxis beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden under normalt högst tre år och en plan ska finnas över hur verksamheten eller metoden lever vidare efter projektets slut samt hur projektets erfarenheter tas till vara och sprids. För samtliga projekt tas beslut om stöd för ett år i taget. Projekt som beviljas stöd ska kunna bidra till att berörda målgruppers villkor och förutsättningar förbättras och utvecklas. En bedömning görs i vilken utsträckning barn, ungdomar eller personer med funktionsnedsättning själva är delaktiga i planeringen och genomförandet av projektet en bedömning av den så kallade brukardelaktigheten. På samma sätt görs en bedömning av graden av nyskapande och utveckling i projektet. Syftet är att ge stöd till utvecklingsprojekt med hög grad av delaktighet från någon av fondens målgrupper och med potential att leva vidare efter det att det ekonomiska stödet ur fonden upphört. Lokalstöd Stöd kan även lämnas för del av kostnader för ny-, om-, eller tillbyggnad av lokaler och anläggningar. Verksamheten ska vara nyskapande på orten. Endast ideella föreningar kan söka detta stöd. Stödet är villkorat på så sätt att det avskrivs under en tioårsperiod. Lokalen eller anläggningen ska ägas av den sökande föreningen eller hyras med långtidskontrakt. Om lokalen eller anläggningen används till annat ändamål än vad som överenskommits kan begäran om återbetalning ske. Den som beviljas stöd ska också bidra till finansieringen av projektet med en inte oväsentlig del. Under beredningen av Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2011 4
sådana ansökningar hämtas alltid uppgifter in om tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Inför samtliga beslut om bifall för lokalstödsansökningar äger en dialog rum med berörd kommun. Krav på redovisning Varje mottagare av stöd ur Allmänna arvsfonden ska senast det datum som anges i beslutet om stöd lämna en skriftlig redovisning av projektarbetet till Arvsfondsdelegationen. Dessutom ska en ekonomisk redovisning för hur det beviljade beloppet har använts lämnas. Redovisningen ska vara bestyrkt av godkänd eller auktoriserad revisor. Redovisningen granskas och måste godkännas innan beslut om projektets nästkommande år kan fattas. Ansökningens väg Ansökan skickas in Registreras hos Arvsfondsdelegationens kansli Ansökan handläggs Arvsfondsdelegationen beslutar ALLMÄNNA ARVSFONDENS FÖRVALTNING Allmänna arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild fond. Kollegiet betalar ut beviljat stöd efter rekvisition. Kollegiets kapitalförvaltning sker i syfte att tillgodose såväl behovet av en god direktavkastning som önskemålet om värdebeständighet. En tiondel av de medel som tillfallit fonden under ett år läggs till fonden. Återstoden får tillsammans med direktavkastningen delas ut. Fondens bokförda värde uppgick den 31 december 2011 till 3 148 miljoner kronor, jämfört med 2 957 miljoner kronor året innan. Marknadsvärdet var vid samma tidpunkt 4 927 miljoner kronor, jämfört med 5 464 miljoner kronor föregående år. Se tabell 1. Fondens tillgångar är placerade i andelar i Kammarkollegiets aktie-, aktieindex- och räntekonsortier. Vid 2011 års utgång var 61,9 procent placerade i aktiekonsortiet, 11,6 procent placerade i aktieindexkonsortiet, 26,0 procent i räntekonsortiet och 0,5 procent i likvida tillgångar. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2011 5
Tabell 1 Fondens värdeutveckling, mkr 2011 2010 2009 2008 2007 Bokfört värde Tillgångar 3 370 3 149 2 806 2 502 2 137 Skulder 222 192 228 180 150 Summa bokfört värde 3 148 2 957 2 578 2 322 1 987 Marknadsvärde Tillgångar 5 149 5 656 4 754 3 534 4 697 Skulder 222 192 228 180 150 Summa marknadsvärde 4 927 5 464 4 526 3 354 4 547 Under det gångna året har fonden i genomsnitt haft 63,2 procent placerat i aktiekonsortiet, 11,8 procent placerat i aktieindexkonsortiet, 24,1 procent i räntekonsortiet och 0,9 procent i likviditet. Förändringar i konsortiernas bokförda värden har påverkats genom att fonden har återinvesterat årets utdelning i räntekonsortiet för 60,2 miljoner kronor, i aktieindexkonsortiet för 33,8 miljoner kronor samt köpt och återinvesterat utdelning i aktiekonsortiet för 157 miljoner kronor. Inga försäljningar av andelar i konsortierna har gjorts under året. Erhållna utdelningar från konsortierna uppgick till 201,1 miljoner kronor. Se tabell 2. Tabell 2 Fondens tillgångar, mkr Tillgång 31 dec 2011 Nettoplacerat Värdeförändring 31 dec 2010 Dir avk 2011 Räntekonsortiet 1 336 60 9 1 267 60 Aktiekonsortiet 3 186 157-625 3 654 107 Aktieindexkonsortiet 594 34-112 672 34 Bankmedel 33-30 0 63 0 Summa tillgångar 5 149 221-728 5 656 201 Avkastningen i räntekonsortiet var under året 5,4 (1,2) procent jämfört med index 5,2 (0,7) procent. Avkastningen i genomsnitt per år för den senaste femårsperioden var 4,7 procent jämfört med index 4,5 procent. Under år 2011 har aktiekonsortiet haft en avkastning på -14,3 (22,6) procent jämfört med index -9,0 (22,0) procent. För den senaste femårsperioden har avkastningen i genomsnitt varit -1,1 procent per år att jämföra med index 1,1 procent. Under år 2011 har aktieindexkonsortiet haft en avkastning på -11,5 (26,3) procent att jämföra med index -11,4 (26,3) procent. Under året har fonden tillförts 713,8 (722,3) miljoner kronor från influtna arvsmedel och avkastning från kapitalförvaltningen. Utbetalningar av stöd för att främja ändamål och för administration av fonden har gjorts med 481,2 (508,0) miljoner kronor. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2011 6
Totalt fanns vid årsskiftet 2011/12 ett belopp uppgående till 1 232 miljoner kronor tillgängligt för Arvsfondsdelegationen att fatta beslut om under 2012. Året innan var motsvarande belopp 1 091 miljoner kronor. NÄR ARVSFONDEN FÅR EGENDOM Arv till fonden Om någon avlider utan att efterlämna make eller närmare släktingar än kusiner får Arvsfonden egendomen i arv om egendomen inte testamenterats till någon annan och detta testamente godkänns av Kammarkollegiet för fondens räkning. Om den avlidne var änka eller änkling tillfaller arvet Arvsfonden endast om det därutöver inte finns några arvsberättigade släktingar efter den först avlidne maken. En förutsättning är att dessa till exempel inte uteslutits från arv på grund av testamente eller att de inte tidigare fått ut vad de är berättigade till. Förutom genom arv kan fonden också få egendom genom bland annat förmånstagarförordnande i försäkringsavtal, gåva eller testamente. God man förordnas När det inte finns någon annan arvinge än Allmänna arvsfonden när dödsfall inträffar, och fonden inte uteslutits från arv genom testamente ska Kammarkollegiet förordna en god man. Den gode mannen företräder fonden vid boutredningen och sköter det praktiska arbetet med dödsboet. Vidare står den gode mannen under kollegiets tillsyn. När boutredningen är klar redovisar den gode mannen sin förvaltning till Kammarkollegiet och betalar in de medel som finns kvar till fonden. Medlen tas upp i fondens redovisning vid den tidpunkt de betalas in till fonden. Boet avvecklas Kammarkollegiet företräder Arvsfondens intressen och ser till att boet avvecklas på ett riktigt sätt. Under 2011 kom det in 1 631 arvsfondsärenden till kollegiet. I dessa fanns det ett testamente i 1 158 fall med begäran om att kollegiet skulle godkänna den avlidnes testamente till förmån för någon annan än fonden. De flesta testamentena godkändes av kollegiet. Antalet dödsbon där egendom, helt eller delvis, skulle avvecklas för Arvsfondens räkning uppgick till 581. Under 2011 kom det in 494 miljoner kronor netto till Arvsfonden. Arv avstås En strävan är att avveckla berörda dödsbon så snabbt som möjligt så att likvida medel kommer Arvsfonden tillgodo och kan delas ut för dess ändamål. I vissa fall får arv eller försäkringsbelopp, som Arvsfonden fått, avstås till någon annan. Det får ske om det med hänsyn till uttalanden av arvlåtaren eller till andra särskilda omständigheter kan anses stämma överens med arvlåtarens yttersta vilja. Arv eller försäkringsbelopp får också avstås till arvlåtarens släkting eller någon annan person som har stått arvlåtaren nära, om det kan anses skäligt. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2011 7
Vidare får arv som utgörs av egendom, vilken är av väsentlig betydelse från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt, avstås till juridisk person som har särskilda förutsättningar att ta hand om egendomen på lämpligt sätt. Om det finns särskilda skäl får samtidigt till den som tar emot egendomen ett belopp av det arv, som tillfallit fonden, avstås för sådana omedelbara åtgärder som är nödvändiga för att bevara egendomen. Under 2011 kom det in 98 ansökningar om avstående till Kammarkollegiet. En sådan ansökan ska ges in till kollegiet senast tre år efter dödsfallet eller efter det att arvet genom preskription tillfallit fonden. Kollegiet beslutar om avstående när värdet av den egendom som ansökan avser inte överstiger två miljoner kronor enligt bouppteckningen. I övrigt beslutar regeringen om avstående. Under 2011 har beslut fattats om avstående från arv till ett bouppteckningsvärde av drygt 10 miljoner kronor. KOSTNAD FÖR FÖRVALTNING OCH ADMINISTRATION Allmänna arvsfonden används för att täcka Kammarkollegiets kostnader för förvaltning och administration av dödsboavveckling, fondförvaltning och utbetalningar av projektmedel. På samma sätt används fonden för att täcka Arvsfondsdelegationens kostnader för handläggning av projektansökningar och projektredovisningar samt för kommunikations- och utvärderingsverksamhet. Tabell 3 Förvaltnings- och administrationskostnader, mkr 2011 2010 2009 2008 2007 Kammarkollegiet totalt 18,9 17,9 16,5 13,8 13,3 Dödsboavveckling med mera 12,8 12,0 11,6 11,3 10,8 Fondförvaltning 5,3 5,1 4,2 2,1 2,0 Utbetalning av beviljat stöd 0,8 0,8 0,7 0,5 0,5 Arvsfondsdelegationen totalt 27,6 26,9 24,6 24,0 21,8 Personalkostnader 13,9 14,2 13,1 10,6 10,3 Förvaltningskostnader 6,4 3,9 6,0 5,0 4,8 Verksamhetsspecifika kostnader 7,3 8,7 5,5 8,4 6,8 Ungdomsstyrelsen totalt 0 0 0 0 0,5 Totalt förvaltnings- och administrationskostnader 46,5 44,8 41,1 37,8 35,6 De ökade förvaltningskostnaderna för Arvsfondsdelegationen de senaste åren beror på den förstärkning av Arvsfondsdelegationens kansli som genomförts successivt under perioden. Förstärkningen har följt en i Regeringskansliet väl förankrad och genomtänkt strategi, till följd av de förändringar som regering och riksdag beslutade om gällande Arvsfondsdelegationen under 2003/04. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2011 8
Under en lång rad av år har de medel som gjorts disponibla för Arvsfondsdelegationen att fatta beslut om ökat. Ökningen hänför sig dels till avvecklingen av dödsbon och dels avkastningen från förvaltningen av Allmänna arvsfonden. För att i motsvarande mån öka volymen av beviljade projektmedel till landets ideella organisationer har fler handläggare anställts på kansliet. Målsättningen har varit att med bibehållen kvalitet i handläggningen bevilja mer projektmedel än tidigare. För det andra har kommunikationsverksamheten förstärkts och effektiviserats. Detta för att få in fler ansökningar som kan leda till bifall. Slutligen har en utvärderingsverksamhet byggts upp och etablerats. Dessa tre förstärkningar har sammantaget bidragit till ökningen av verksamhetens driftskostnader. Under 2011 lanserade Arvsfondsdelegationen en community, d.v.s. ett socialt forum på nätet för arvsfondsprojekt och deras intressenter. Syftet är dels att sprida erfarenheter från och mellan projekten och dels att göra Arvsfondsdelegationens verksamhet mer transparent för allmänheten, föreningslivet och övriga intressenter. Mätt som andel av beslutade projektmedel uppgick driftskostnaderna för Arvsfondsdelegationen under 2011 till 5,6 procent. Tabell 4 visar utvecklingen av driftskostnaderna i förhållande till beslutade projektmedel. Tabell 4 Arvsfondsdelegationens driftskostnader i förhållande till beslutade projektmedel, % 2011 2010 2009 2008 2007 Andelen driftskostnader 5,6 5,8 4,9 6,0 6,1 Trots att driftskostnaderna för Arvsfondsdelegationen har ökat kontinuerligt under perioden har andelen driftskostnader i förhållande till beslutade projektmedel inte ökat. Förklaringen är att volymen beslutade projektmedel har ökat i högre takt än driftskostnaderna. När regeringen vid tidigare tillfällen har beslutat om särskilda satsningar med medel ur Allmänna arvsfonden och beslutat att ställa arvsfondsmedel till förfogande för annan myndighet har 10 procent avsatts för motsvarande kostnader. Driftskostnaderna för Arvsfondsdelegationen är således låga i förhållande till de medel som myndigheten beslutar om. Driftskostnaderna är även låga om man jämför Arvsfondsdelegationen med andra relevanta projektstödjande verksamheter. En annan intressant indikator kan vara driftskostnaderna i förhållande till antalet beslut som fattas. I tabell 5 visas utvecklingen av dessa enhetskostnader över tid. I kostnaderna ingår samtliga driftskostnader. Som beslut räknas även godkännandet av projektens slutredovisningar. Tabell 5 Arvsfondsdelegationens driftskostnader per beslut, kr 2011 2010 2009 2008 2007 Driftskostnader per beslut 15 500 14 800 12 200 12 000 12 400 Denna indikator visar att driftskostnaderna i förhållande till antalet beslut ökat under de två senaste åren. Ökningen har till del att göra med att projekten i genomsnitt blivit större och därmed något mer komplicerade. Till del har det att Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2011 9
göra med att beslutsunderlagen som tas fram blivit allt mer genomarbetade och att beslutsunderlaget till delegationen därmed håller högre kvalitet. Slutligen har kansliet under de två senaste åren haft en relativt stor mobilitet bland handläggande personal, vilket bidragit till en något lägre produktivitet. FÖRDELNING AV STÖD ÅR 2011 Under år 2011 inkom det 1709 ärenden till Arvsfondsdelegationen, vilket är en minskning med 10 procent jämfört med året innan. Samma utveckling gäller för inkomna ansökningar. Det stämmer väl överens med delegationens ambition att öka kvaliteten i ansökningarna snarare än kvantiteten. Under året genomfördes heller inga större kommunikationsinsatser inom de särskilda satsningarna i syfte att öka volymen av dessa ytterligare. Sådana insatser genomfördes tidigare under femårsperioden. En positiv utveckling är den långsiktiga trenden mot minskade volymer ansökningar från enskilda personer, eftersom enskilda inte kan få stöd. Tabell 6 Inkomna ärenden till Arvsfondsdelegationen Inkomna ärenden 2011 2010 2009 2008 2007 Barn 413 407 522 423 364 Ungdom 844 935 1002 927 838 Pers. med 395 450 477 516 500 funktionsneds. Inte fondens målgrupper 35 51 79 64 58 Enskilda 22 54 72 69 89 Totalt 1709 1897 2 152 1999 1 849 Fördelade på: Ansökningar 1240 1425 1635 1586 1 438 Övrigt ärende 25 32 23 30 43 Redovisningar 444 440 413 383 368 Totalt 1709 1897 2 152 1 999 1 849 ANTAL BESLUT TAGNA AV ARVSFONDSDELEGATIONEN Under 2011 har sammanlagt 1 292 beslut fattats. Det är en minskning med nästan 11 procent, vilket beror på de faktorer som redovisats ovan. Tabell 7 Beslut tagna av Arvsfondsdelegationen (exkl. redovisningar) 2011 2010 2009 2008 2007 Bifall 426 415 447 436 369 Avslag 827 1017 1 128 1 184 911 Övriga ärenden 39 32 66 78 122 Totalt 1292 1 464 1 6 41 1 698 1 402 Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2011 10
Fördelningen av antalet bifall och avslag I tabell 8 redovisas antalet bifalls- respektive avslagsbeslut under åren. Eftersom vissa projekt omfattas av mer än ett beslut under samma år är antalet bifallsbeslut något högre än antalet projekt som fått stöd. Tabell 8 Fördelning av antalet bifall och avslag Bifall 2011 2010 2009 2008 2007 Barn 106 86 93 95 66 Ungdom 206 204 213 183 163 Pers. med 114 125 141 158 140 funktionsnedsättn. Antal projekt 426 415 447 436 369 Avslag Barn 203 263 295 237 194 Ungdom 415 520 529 620 433 Pers. med funktionsnedsättn. Inte fondens målgrupper 168 165 184 210 163 19 25 48 48 32 Enskilda 22 54 72 69 89 Totalt antal avslag 827 1017 1 128 1 184 911 Arvsfondsdelegationen har beslutat avslå 827 ansökningar. Orsakerna till avslag har bland annat varit att projekten inte bedömts vara tillräckligt nyskapande, att ansökan kommit från offentlig huvudman utan samarbete med ideell organisation eller avsett verksamhet som redan finns som reguljär verksamhet. Andra ansökningar har avslagits på grund av att de avsett kostnader för enstaka arrangemang, att de gällt internationell verksamhet eller att ansökan kommit från enskilda personer eller nystartade föreningar. I genomsnitt har mer än en tredjedel av ansökningarna beviljats stöd under 2011. Det är den högsta bifallsfrekvensen under modern tid. Andelen ansökningar som får bifall ligger kring 40-50 procent för målgruppen personer med funktionsnedsättning samt i intervallet 20-35 procent för målgrupperna barn och ungdomar. Den tydligaste långsiktiga trenden är att ansökningar som rör ungdomsprojekt tenderar att få bifall i allt större utsträckning. Utvecklingen sker dock från en i utgångsläget relativt låg nivå. Tabell 9 Andel bifall (antal bifall/(antal bifall + antal avslag)) 2011 2010 2009 2008 2007 Bifallsfrekvens (%) 34 29 28 27 29 Redovisningar Arvsfondsdelegationen fattar projektbeslut för ett år i taget. Innan en fortsättningsansökan kan beviljas ska därför föregående års projektredovisning godkännas. Detta görs i samband med att ansökan för nästkommande år beslutas. Även projektens slutredovisningar granskas. Under 2011 har totalt 431 redovisningar granskats och godkänts, vilket är en tydlig ökning jämfört Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2011 11
med tidigare år och resultatet av en medveten prioritering för att avsluta ärendena tidigare. Tabell 10 Godkända redovisningar 2011 2010 2009 2008 2007 Godkända redovisningar 447 349 373 300 353 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV HUR MEDLEN UR ALLMÄNNA ARVSFONDEN HAR DISPONERATS Projekten har ofta sammansatta syften och omfattar många gånger flera av Arvsfondens målgrupper. I den statistik som redovisas har projekten kategoriserats utifrån dess huvudsakliga inriktning. Under året har 469 miljoner kronor fördelats till projekt efter ansökan till Arvsfondsdelegationen. Det är den näst största summa i Arvsfondens historia. Av dessa medel har 354 miljoner kronor fördelats genom löpande handläggning av organisationernas egna initiativ och 115 miljoner kronor har fördelats inom ramen för de två särskilda satsningar som Arvsfondsdelegationen ansvarat för. Tabell 11 visar utvecklingen av det stöd som beslutats av Arvsfondsdelegationen. Tabell 11 Utveckling av fördelningen av stöd, mkr Fördelning av stöd 2011 2010 2009 2008 2007 469 434 478 378 339 Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2011 12
Diagram 1 visar totala fördelningen av beslutade medel per målgrupp som andelar av totalen. Relationen mellan målgrupperna är i det närmaste identisk med fördelningen året innan. Det bör i detta sammanhang nämnas att projekt som riktar sig till barn med funktionsnedsättning och ungdomar med funktionsnedsättning redovisas under rubriken barn respektive ungdom. Diagram 1 B e sl ut a de me de l unde r 2 0 11 ( t ot a l t 4 6 9 M k r ) 21% Barn 49% 30% Personer med funktionsnedsättning Ungdom Under perioden 2006-2011 har volymen beviljade projektmedel ökat med nästan 40 procent. Går man ytterligare ett par år bakåt i tiden är ökningen än mer anmärkningsvärd. Under 2011 beslutades om 100 miljoner kronor till barnprojekt. Det är den högsta nivån i Arvsfondens historia. Vad gäller målgruppen ungdomar var nivån på beslutade medel 228 miljoner kronor. Det är den näst högsta nivån någonsin. För målgruppen personer med funktionsnedsättning ligger volymen beslutade medel under året på 140 miljoner kronor, vilket är den nivå som medelstilldelningen legat på de senaste fem åren för målgruppen. Om projekt som rör barn och ungdomar med funktionsnedsättning räknas in under rubriken personer med funktionsnedsättning uppgår den totala volymen beslutade projektmedel till den målgruppen till drygt 203 miljoner kronor, eller 43 procent av det totala belopp som utbetalades i projektmedel under 2011. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2011 13
Diagram 2 Beviljade m edel per m ålgrupp 2006-2011 (Mkr) 600 500 400 300 200 100 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 B ar n P er soner med Ungdom T otal t f unkti onsnedsättni ng REDOVISNING AV BEVILJADE MEDEL PER MÅLGRUPP Arvsfondsdelegationen har två stödformer. Den dominerande stödformen är projektstöd, som innebär att föreningen erhåller stöd för ett projekt under normalt sett högst tre år. Den andra stödformen är lokalstöd, vilket innebär att en förening kan erhålla stöd för ny-, om- och tillbyggnad av en lokal eller anläggning som behövs för att driva en nyskapande och utvecklande verksamhet. I detta avsnitt redovisas översiktligt projekt- och lokalstödsmedel som Arvsfondsdelegationen fattat beslut om. Om inget annat anges gäller redovisning båda stödformerna. Målgruppen barn Under 2011 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av drygt 100 miljoner kronor till verksamhet för barn enligt tabell 12. Det innebär en ökning med 16 miljoner kronor, eller 19 procent jämfört med 2010. Den största ökningen hänför sig framförallt till satsningen Fördel barn!, men även områdena kultur och barn i utsatta situationer har ökat kraftigt. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2011 14
Tabell 12 Verksamhet till förmån för barn under 12 år, tkr Projektändamål Antal projekt Summa tkr Satsningen Fördel Barn! 46 46 231 Kultur 11 11 772 Barn i utsatta situationer 7 10 890 Familjestöd 10 9 924 Fritid/idrott 8 5 437 Hjälpmedel 2 4 012 Information/utbildning 7 3 624 Demokrati/delaktighet 4 3 158 Integration 3 1 780 Psykisk ohälsa 3 1 501 Förebygga brott, våld och mobbing 2 917 Kost/motion 1 564 Bemötande 1 492 Totalt 105 100 303 Målgruppen ungdomar Under 2011 fattade Arvsfondsdelegationen beslut om 228 miljoner kronor till projekt för och av ungdom, se tabell 13. Jämfört med föregående år innebär det en ökning med drygt 17 miljoner kronor, eller 8 procent. Tabell 13 Verksamhet till förmån för ungdomar 12-25 år, tkr Projektändamål Antal projekt Summa tkr Satsningen Vi deltar! 54 57 370 Förebygga brott, våld och mobbing 26 47 154 Demokrati/delaktighet 28 27 500 Fritid/idrott 23 17 731 Arbete/sysselsättning 13 13 927 Kultur 15 13 417 Arbete/sysselsättning 9 11 589 Satsningen Fördel barn! 9 8 964 Information/utbildning 10 8 820 Ungdomar i utsatta situationer 5 8 816 Psykisk ohälsa 8 7 714 Hjälpmedel 3 5 942 Jämställdhet/könsroller 6 5 241 Integration 6 4 822 Familjestöd 2 2 188 Drogförebyggande 2 855 Totalt 206 228 123 Målgruppen personer med funktionsnedsättning Under 2011 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av drygt 140 miljoner kronor till verksamhet för personer med funktionsnedsättning, se tabell 14. Det är en ökning med 1 miljon kronor jämfört med 2010. Den mest anmärkningsvärda förändringen är ökningen inom ändamålen fritid/idrott, Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2011 15
arbete/sysselsättning samt kultur. Projekt med fokus på information/utbildning har minskat. Även om inte äldre är en utpekad målgrupp för Arvsfonden finns det varje år ett antal arvsfondsprojekt som avser personer med funktionsnedsättning som kommit upp en bit i åldern. Utöver detta omfattas äldre personer av många projekt inom målgruppen. Det beror på att demens, Alzheimers sjukdom, synskador, hörselskador, rörelsenedsättning och många andra funktionsnedsättningar är vanligast förekommande i högre åldrar. Ett exempel på ett sådant projekt är föreningen Hälsans vänner, som under året erhöll stöd för projektet Hund i vården. Målet för projektet är att rätt tränade vårdhundsteam ska börja användas i bl. a äldreboenden för äldre med demens. Redan innan projektets slut har verksamheten implementerats i vård och omsorg i flera delar av landet. Tabell 14 Verksamhet till förmån för personer med funktionsnedsättning, tkr Projektändamål Antal projekt Summa tkr Fritid/idrott 14 25 148 Arbete/sysselsättning 18 24 887 Kultur 21 20 829 Demokrati/delaktighet 16 16 045 Information/utbildning 13 15 647 Rehabilitering 11 14 211 Psykisk ohälsa 5 5 294 Förebygga brott, våld och mobbing 3 4 974 Tillgänglighet 2 3 474 Hjälpmedel 3 2 667 Vi deltar! 2 1 860 Jämställdhet/könsroller 1 1 557 Familjestöd 2 1 221 Jämställdhet/könsroller 1 1 083 Integration 1 837 Fördel barn! 1 488 Bemötande 1 230 Totalt 115 140 473 GEOGRAFISK FÖRDELNING AV BEVILJADE MEDEL Nästan 60 procent, 269 miljoner kr, av de medel som beslutades under 2011 gick till lokala och regionala projekt. Det är en högre andel jämfört med de senaste åren. Resterande medel gick till nationella projekt. Exempel på nationella projekt är barn- och ungdomsprojekt som samarbetar med kulturinstitutioner över hela landet eller en rikshandikapporganisation som tagit fram en utbildningsstrategi för personer som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Mätt i antal är två tredjedelar (286 stycken) av beviljade projekt av lokal eller regional natur, medan resterande 140 projekt utgörs av nationella projekt. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2011 16
Noterbart är att projekt i samtliga län fick bifall under året. Dessutom har de län som Arvsfondsdelegationen besökt och på plats genomfört kommunikationsinsatser alla erhållit klart mer stöd än tidigare. Detta gäller Jämtland, Blekinge och Västmanland. Flest ansökningar kommer från föreningar i storstadsområdena, vilket är naturligt eftersom där också finns högst antal föreningar och personer. Föreningar i storstadsområdena är också de som fått flest bifall och flest avslag på inkommande ansökningar. Tabell 15 redovisar den länsvisa fördelningen av medel ur Arvsfonden. Tabellen visar endast de lokala och regionala projekten. De nationella projekten är inte medräknade. Tabell 15 Regional fördelning av beviljade medel till lokala och regionala projekt Län Antal beviljade Summa tkr ansökningar Stockholm 63 64 929 Västra Götaland 34 37 025 Skåne 35 32 358 Gävleborg 11 15 636 Uppsala 16 14 914 Västerbotten 17 13 233 Örebro 15 12 806 Jönköping 11 11 294 Kronoberg 12 9 628 Östergötland 9 7 915 Jämtland 5 7 306 Värmland 8 6 183 Norrbotten 9 5 946 Kalmar 4 4 848 Halland 5 4 621 Södermanland 8 4 575 Västmanland 6 4 408 Blekinge 5 4 143 Dalarna 6 4 057 Västernorrland 5 1 688 Gotland 2 1 479 Totalt 286 268 992 PROJEKT INOM DE PRIORITERADE OMRÅDENA I det följande presenteras översiktligt projekt inom de åtta områden regeringen angivit som prioriterade i sin skrivelse till riksdagen. I tabell 16 framgår att nästan 390 miljoner kronor av beslutade medel har gått till projekt inom de av regeringen prioriterade områdena. Det motsvarar 83 procent av de medel Arvsfonds-delegationen beslutade om under 2011, vilket är något högre än året innan. Sett till antalet var 354 av de projekt som beslutades under året inom de prioriterade områdena. Även det motsvarar 83 procent och är en ökning jämfört med 2010. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2011 17
Tabell 16 Projektfördelning inom de prioriterade områdena Prioriterade områden Antal projekt Summa tkr Demokrati/delaktighet 114 124 475 Främjande av fysisk och psykisk hälsa 63 57 431 Motverka våld, trakasserier och mobbing 34 54 886 Delaktighet i kulturlivet 54 48 812 Ökat tillträde till arbetsmarknaden 26 37 526 Information och tillämpning av FN:s 33 31 130 barnkonvention Föräldrastöd och främjande av ett stärkt 23 28 211 föräldraskap FN:s konvention om rättigheter för 7 7 312 personer med funktionsnedsättning Totalt 354 389 783 I det följande redovisas ett exempel på beviljat projekt per prioriterat område. Delaktighet i kulturlivet Rösträtt Föreningen UNGiKÖR, Körcentrum Syd, föreningen Rörelsen Gatans Röst & Ansikte (RGRA) samt 13 förskolor i bl.a. Malmö, Svedala och Kristianstads kommun ska tillsammans med pedagoger inom barnkör och hiphop skapa körverk med barns egna texter och melodier, där traditionell kör blandas med hiphop och rap. Inom ramen för projektet kommer bl.a. skivinspelningar att genomföras och film att produceras. Projektet kommer att samla och spela in barnens och förskolornas egen repertoar, Personalgrupperna på förskolorna får delta i workshops i syfte att själva kunna leda framtida sångsamlingar. Föreläsningar för personal och föräldrar i ämnen som sång på barns villkor, musik i förskolan, sång och språkutveckling, musik och demokrati, gör barnen medbestämmande i sångsamlingen, musikskapande i hiphopkulturen kommer att genomföras. Projektet innehåller handledda musiksamlingar och personalen på förskolorna blir erbjudna körsång på arbetstid. Man planerar att bygga upp ett interaktivt referensbibliotek baserat på multimedia, fonogram, litteratur, musik och texter. Skapandeprojektet är den stora delen av projektet. Barnen och pedagogerna samarbetar med en yrkesverksam kompositör, pedagoger inom körsång och hiphop i ett eget experimenterande med ljud, sång och musikskapande. Den konstnärliga utgångspunkten är barnens egna idéer och egna skapande. Resultatet repeteras in med körer från UNGiKÖR, ungdomar från RGRA och förskolebarnen. Detta spelas in och ges ut som skiva. Projektet avslutas med en konsert i respektive kommun. Till konserterna kopplas en utställning som visar på projektets olika delar i ljud, bild och film. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2011 18
Motverka våld, trakasserier och mobbning Livsstilshus Syftet med projektet är att starta upp ett antal livsstilshus i landet för att erbjuda unga, i åldern 16-25, som vill ta sig ur en kriminell livsstil en möjlighet till förändring. Husen ska även ge stöd och vara ett informationscentrum för familj och anhöriga. Den påverkansfilosofi som husen kommer att arbeta efter grundar sig i ett motiverande förhållningssätt och påverkansinsatser av beteendeinriktad, pedagogisk och kognitiv karaktär. Detta ska ske i kombination med självhjälpsgruppmöten, individuella samtal och extern professionell hjälp. Påverkan fokuserar på personlighetsdrag och den världsbild som är typiska för personer med kriminell livsstil och man kommer att arbeta mycket med tankemönster, självbild, värderingar och social färdighetsträning. Projektet genomförs av föreningen Kriminellas Revansch i Samhället i samarbete med bl.a. Unga KRIS, kriminalvården, socialtjänsten, arbetsförmedlingen, Södertörnpolisen i Stockholm och SIS-institutioner. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning DATE (Delaktighet, Attitydförändring, Tillgänglighet för Elever) Projektet syftar till att skapa, pröva och sprida en modell samt ett material att användas i skolan för att öka delaktighet, förändra attityder och förbättra tillgängligheten för elever. Projektet riktar sig till elever och personal i tre skolor (årskurs 4-7) som erbjuds medverka för att ta fram metodmaterial för tillgänglighetsgranskning. Eleverna, med och utan funktionsnedsättning, som deltar i projektet får själva med stöd av lärare möjlighet att arbeta konkret med demokratiska processer. Skolgranskningarna ska kännetecknas av att vara roliga, kreativa och ligga nära leken. Materialet ska kunna användas i skolornas likabehandlingsarbete inom ramen för kursplanen samt utgöra ett undervisningsstöd inom ämnet samhällskunskap. Projektet utgår ifrån aktuell FN-konvention och drivs av Handikappförbunden i samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten, Handisam och ett antal handikapporganisationer. Information och tillämpning av FN:s barnkonvention Ipana-Impro Projektet Ipana-Impro ger nytt liv till sverigefinska förskolebarns språk och stärker deras identitet genom att ge dem möjlighet att skapa egna berättelser och visor på finska och att använda bild och musik som uttrycksmedel. Initiativet ska också ge förskolepersonalen nya tankar och metoder för hur arbetet med att värna om sverigefinska barnens språk kan bedrivas. Under 2011 har projektet besökt 12 stycken förskolor och över 200 barn har varit delaktiga i verksamheten. Personal erbjuds att delta som observatörer på träffarna då det visat sig vara det mest naturliga sättet för att skapa kontinuitet i projektet, och ett effektivt sätt att inspirera personalen och ge dem nya verktyg i arbetet med drama, bild och musik. Projektet genomförs av Finska Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2011 19
kulturföreningen i Sverige i samarbete med Finlandsinstitutet. Föräldrastöd och främjande av ett stärkt föräldraskap Barn till ensamma mammor Malmö Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset bedriver i samarbete med Stadsmissionen i Malmö ett projekt som syftar till att ur ett barnperspektiv stötta barnen i deras barndom och ge dem rätten till att vara barn, att känna glädje och till lek och skratt. Projektet erbjuder också stöd till barnens mödrar. Målgruppen är ensamstående mammor med barn som lever under ekonomiska svårigheter och annan utsatthet i Malmö. Genom informations- och verksamhetskampanjer vänder projektet sig, förutom genom verksamheter i Fryshuset och Stadsmissionen, till barnavårdscentraler, mödravårdscentraler, kyrkor och andra samfund, socialtjänsten, förskolor och föreningar som möter denna målgrupp. Projektet vill etablera verksamheten i Malmö med mål att ge barn till ensamstående mammor en möjlighet att delta i en kostnadsfri fritid fylld av gemenskap med pedagogiskt utformade och varierande aktiviteter och genom att stödja och stärka mammorna i sitt föräldraskap förbättra hemmiljön för barnen. Samarbetet mellan Fryshuset och Stadsmissionen i Malmö möjliggör organiserade träffar både på vardagar och på helger. Alla aktiviteter som erbjuds mammorna då barnen är på dagis/i skolan såsom professionella stödsamtal, juridisk och ekonomisk rådgivning kommer att hållas i Enters/Stadsmissionens lokaler som ligger granne med Fryshuset. Enter Mötesplats är en verksamhet som riktar sig till tjejer mellan 13 och 20 år som behöver en trygg plats där det alltid finns vuxna som lyssnar. Enters och Stadsmissionens omfattande erfarenhet av enskilda stödsamtal gör det möjligt att fördjupa projektet med denna verksamhetsinriktning. Demokrati och delaktighet Medborgarprojektet Sveriges Ungdomsråd beviljades 2011 medel för att starta Medborgarprojektet, ett treårigt nationellt projekt som syftar till att stärka ungas möjligheter till dialog och inflytande på kommunal nivå. Modellen med ungdomsråd eller ungdomsfullmäktige har blivit en etablerad metod för att skapa ungdomsdelaktighet. Nästan hälften av landets kommuner har någon typ av ungdomsråd eller fullmäktige. Projektet tar utgångspunkt i en problematisering kring att kommuner ofta nöjer sig med den ungdomsdialog och delaktighet som sker genom ungdomsråden trots att ungdomsråden, även om de fyller en viktig funktion, inte är representativa och långt ifrån tillgängliga för alla unga. I samarbete med nära 100 kommuner och ungdomsråd i hela landet ska Medborgarprojektet utveckla nya arbetssätt och metoder för att bredda synen Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2011 20
på ungdomar och uppmärksamma vikten av att kommuner arbetar med unga utifrån ett medborgarperspektiv, framför ett resurs- eller problemperspektiv. Målet är att flera unga ska få reella möjligheter att påverka samhället. Inom ramarna för projektet ska unga utbilda vuxna i hur kommuner kan bredda sitt arbete och sin dialog med unga. Målgruppen för projektet är ungdomar och ungdomsråd, kommuntjänstemän och politiker i 100 kommuner runt om i landet. Målet med projektet är att skapa förutsättningar för alla unga att nyttja sina demokratiska och medborgerliga rättigheter. Främjande av fysisk och psykisk hälsa Med starkare röst Projektet drivs av Riksförbundet Attention och omfattar utbildning av NSPH:s medlemmar regionalt för att de bättre ska kunna utöva brukarinflytande inom psykiatrin, socialtjänst m.m. Man kommer att genomföra minst 100 utbildningar i studiecirkelform, samla offentliga aktörer och utförarna av studiecirklarna för att planera överlevnaden av projektet samt bedriva uppsökande verksamhet mot brukarorganisationer och professionella. En nationell samordnare är projektledare. Två typer av utbildningar genomförs: Egenmakt och Inflytande. De två utbildningarna riktar sig till brukare som vill lära sig att få inflytande på sin egen situation eller bli företrädare sina organisationer och ingå i olika råd, styr- eller samverkansgrupper. Utbildningarna hålls i alla län, som studiecirklar. Man ska även bedriva uppsökande verksamhet till brukarorganisationer i syfte att arrangera konferenser om inflytandefrågor i varje län. Ökat tillträde till arbetsmarknaden Mamas Retro Coompanion Göteborgsregionen beviljades under 2011 stöd för projektet Mamas Retro. Projektets målgrupper är kvinnor med kognitiva eller fysiska funktionsnedsättningar. Syftet är att stärka målgruppens möjligheter att få en meningsfull sysselsättning genom en alternativ daglig verksamhet eller anställning som kooperatör i ett socialt företag med inriktning på försäljning av begagnade barnkläder. Deltagarna kommer i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan att erbjudas utbildning i socialt företagande, marknadsföring, vardagsjuridik, inredning/skyltning, bokföring och vardagsekonomi, själv- och gruppförstärkande kurser m.m.. Projektet ska kombinera utbildning inom särvux, särgymnasiet och folkbildningen med konkreta arbetsuppgifter i secondhandbutiken. Modellen ska sedan spridas genom s.k. social franchising till andra som vill starta liknande verksamhet. Långsiktigt ska kooperativet finansieras genom intäkter från dagligverksamhetsplatser som stadsdelarna bekostar, intäkter från försäljning av kläder samt genom att erbjuda platser för arbetsträning och arbetsintroduktion till Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2011 21
Arvsfondens stöd fördelat per organisationskategori Ansökningarna till Arvsfonden kommer från ett brett spektra av organisationer och föreningar runt om i landet. Allt från stora etablerade och välkända intresseorganisationer till små lokala idrottsföreningar. Trots att det inte helt går att renodla en kategori görs ändå ett försök till kategorisering för att få en bild av vilka organisationer och föreningar som beviljas medel ur Arvsfonden. Handikapporganisationer svarar 2011 likt föregående år för flest projekt. Projekten handlar om att skapa arenor och mötesplatser för att människor med funktionsnedsättning ska kunna få inflytande och bli delaktiga i samhället. Ett återkommande tema i flera projekt är att hitta vägar för ett ökat tillträde till arbetsmarknaden. Under de senast tre åren fördubblades ansökningarna från organisationer bildade på etnisk grund, från trettio till sextio ansökningar. En förklaring till detta kan vara de utvärderingar av projekt genomförda av organisationer bildade på etnisk grund som initierats och redovisats under denna period. Antalet idrottsorganisationer som beviljats medel samt volymen beviljade projektmedel har ökat kraftigt jämfört med 2010. Dessa projekt handlar främst om att föreningarna utökar sina verksamheter genom att nå nya målgrupper, personer med utländsk bakgrund och personer med funktionsnedsättning. Tabell 17 Beviljat stöd fördelat på olika kategorier av organisationer Organisationskategori Antal Summa tkr organisationer Handikapporganisationer 51 91 952 Sociala organisationer 31 47 999 Idrottsföreningar 42 43 291 Ungdomsorganisationer 26 37 390 Studieförbund 30 37 387 Stiftelser 22 37 070 Kulturföreningar 32 32 611 Offentliga huvudmän 28 26 605 Organisationer bildade på etnisk grund 8 9 989 Trossamfund 3 2 544 Övriga 68 102 062 Totalt 340 468 900 FÖRDELNING AV LOKALSTÖD Lokalstödet har haft en markant positiv utveckling (se tabell 18). Detta har gynnat föreningslivet, särskilt på de mindre orterna som är de som dragit störst fördel av möjligheterna att få lokalstöd. Exempel på föreningar som under året fick stöd ur Arvsfonden för att bygga lokaler eller anläggningar är Knivsta Cykelklubb, Rengsjö Sportklubb, Kumlas Funktionshindermotorklubb och Mörrums Ryttarförening. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2011 22
Tabell 18 Fördelning av lokalstöd 2011 2010 2009 2008 2007 Antal lokalstödsprojekt 30 23 30 23 19 Beviljade lokalstödsprojekt (mkr) 44,2 23 36,5 15,5 12,9 FÖRDELNING AV STÖD GENOM SÄRSKILDA SATSNINGAR Arvsfondsdelegationen har möjlighet att besluta om särskilda satsningar inom områden som är angelägna att utveckla. En särskild satsning innebär att en viss summa avsätts under en viss tid för ett visst ändamål. Särskilda satsningar består av ett antal projekt som hålls samman genom en gemensam extern utvärdering. I övrigt gäller samma krav som för övriga projekt. I detta avsnitt redovisas kortfattat de två satsningar som pågick under 2011. Tabell 19 visar Arvsfondsdelegationens fördelning av stöd under året inom respektive satsning. Tabell 19 Fördelning av stöd genom särskilda satsningar, tkr Satsning Antal projekt Summa tkr Fördel barn! 56 55 684 Vi deltar! 56 59 230 Totalt 112 114 914 FÖRDEL BARN! Arvsfondsdelegationen beslutade i mars 2009 att avsätta minst 30 miljoner kronor över en treårsperiod till en särskild satsning som avser att utveckla former, modeller och metoder som främjar delaktighet och inflytande för barn. Satsningen går under namnet Fördel barn! och omfattar såväl lokalstöd som projektstöd. Den första juni 2012 är sista dag för att ta emot ansökningar inom satsningen. Satsningen Fördel barn! syftar till att pröva olika former av utvecklingsprojekt och insatser som ska verka främjande och stärkande för barn i särskilt utsatta situationer eller som löper risk att hamna i utsatta situationer. Projekten ska öka kunskapen och medvetenheten om barnets rättigheter och behov enligt Barnkonventionen, såväl bland barn som bland vuxna. Syftena ska uppnås genom att stimulera samverkan i projektform mellan ideell organisation och offentlig huvudman. Samtliga projekt som erhållit stöd prövar nya metoder eller arbetsformer som leder till ökad delaktighet och inflytande för barn. Exempel på ett projekt som främjar och stärker barn i utsatta situationer är Stiftelsen Fryshusets projekt Barn till ensamma mammor, som drivs i samarbete med Stadsmissionen. Målgruppen är ensamstående mammor med barn som lever under ekonomiska svårigheter och annan utsatthet i Malmö. Projektet syftar till att utifrån ett barnsperspektiv stötta barnen i deras barndom Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2011 23
och ge dem rätten till att vara barn, att känna glädje samt till lek och skratt. Samtidigt erbjuds barnens mödrar professionella stödsamtal, juridisk och ekonomisk rådgivning, etc. Flertalet av de beviljade projekten inom satsningen riktas till barn i utsatta situationer. Som exempel på beviljade ansökningar inom kulturområdet under 2011 kan nämnas Föreningen Artikel 31 som i en förstudie studerar möjligheten att erbjuda bebisar, tillsammans med en närstående vuxen, möjlighet att ostört få en konstnärlig upplevelse. Förstudien ska visa hur det kan vara möjligt för en institution att erbjuda en miljö som skapar en gemensam upplevelse för både barn och vuxna. Majoriteten av de beviljade projekten sker i samarbete mellan ideell sektor och offentliga huvudmän, exempelvis kommunen på orten. Det finns flera exempel på projekt som har ett upparbetat samarbete med högskolor och universitet för att utveckla metoder och sprida resultat. För att marknadsföra satsningen har flera proaktiva aktiviteter ägt rum under året. Bland annat har kansliet deltagit på Barnrättsdagarna 2011 i Örebro och haft en informationsträff i Västerås. Under 2011 har antalet ansökningar inom satsningen Fördel barn! minskat i jämförelse med tidigare år. Antal ansökningar som beviljades under 2011 är dock oförändrat i jämförelse med de två tidigare åren, vilket ger en klart högre bifallsfrekvens. Det är oklart vad minskat antal ansökningar beror på, men det står dock klart att kvaliteten på ansökningar som har mottagits inom satsningen har förbättrats. Från att 25 procent av inkomna ansökningar beviljades under 2009 ligger motsvarande siffra på 55 procent för 2011. Totalt beviljades projekt inom satsningen, både nya projekt och fortsättningsprojekt, till ett sammanlagt värde av drygt 55 miljoner kronor under 2011. Totalt har det inom Fördel barn! beviljats drygt 120 miljoner kronor under åren 2009-2011. Projekt som beviljats stöd är både mindre lokala projekt, och större nationella. Den geografiska spridningen på projekten sträcker sig från söder till norr, även om storstadsregionerna är starkt representerade. De projekt som hittills har beviljats medel fokuserar på barns vardagliga miljöer såsom förskola, skola, fritid och kulturliv. Det pågår också projekt som rör barns vård och sjukhusmiljö. VI DELTAR! Vi deltar! är en särskild satsning på ungdomsprojekt som utvecklar nya metoder, modeller och mötesplatser för dialog kring demokrati, delaktighet och mänskliga rättigheter. Satsningen genomförs under åren 2009 2012. Projekt som ingår i satsningen ska bidra till att ungdomar mellan 12 och 25 år får bättre möjligheter att påverka samhället och sin egen livssituation. Särskilt prioriterade är projekt av och med unga i utsatta situationer och unga i stadsdelar eller glesbygd med ett utbrett utanförskap. Satsningen tillämpar fasta ansökningstillfällen två gånger per år den 1 september och den 1 mars. Det första ansökningstillfället var den 1 september 2009. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2011 24