From: Netigate <info@netigate.se> Sent: den 27 augusti 2015 20:27:45 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014/2015 Answers submitted by i-no_06@list.ru 8/27/2015 8:27:44 PM (03:31:17) Adress- och kontaktuppgifter Universitetets namn: Moskovskij gosudarstvennyj universitet imeni M. V. Lomonosova (MGU) Institutionens namn: Fakultet journalistiki (Journalistikinstitutionen) Stadens namn: Moskva Namn på rapportförfattaren: Irina Novitskaja E-post till rapportförfattaren: novija@yandex.ru Stämmer adressuppgifterna på vår hemsida? (http://svenskaspraket.si.se/for-larare/universitet-med-svenskstudier/) Land Land: Ryssland Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2014/15 Höstterminen 01.09.2014 20.12.2014. Svenskstudiernas början: 08.09.2014 och slut: 15.12.2014. Vårterminen 09.02.2015 31.03.2015. Svenskstudiernas början: 09.02.2015 och slut: 24.03.2015. Statistik över antalet studenter och svensklärare Antal huvudämnesstuderande: 0 Antal biämnesstuderande: 6 Antal extraämnesstuderande: 0 Antal doktorander: 0 [SUM=0] Totalt antal svenskstuderande under läsåret, denna ruta summerar automatiskt antal studerande från svarsrutorna ovanför 6 Antal lärare i svenska (och Sverigestudier) 2 Ange lärarnas namn: Irina Novitskaja (undervisar i svenska som huvudämne och som extraämne), Alexej Selnitsin (lärare i norska, gör sitt försök att undervisa i svenska som biämne). Sverigestudier: Irina Novitskaja undervisar i Sveriges statskunskap, i Social och politisk historia, ekonomisk och kulturutveckling av nordiska länder. Svensk litteratur, litteraturkritik och journalistik i historiskt perspektiv och i Översättarkonst. Alexej Selnitsin undervisar i Sveriges statskunskap.
Två lärare till hjälp: Marina Pavlikova och Olga Krjazheva undervisar i Sveriges medialandskap (om svenska massmedier), fast de inte kan svenska. Svenskämnets ställning vid lärosätet Ingår svenskan i universitetets examensordning? Kommentar Efter Ryssland hade anslutat sig till Bologna konventionen slutade man på vår institution undervisa i svenska som i huvudspråket. Nu för tiden läser våra studenter svenska som biämne. Nu går svenskan inte in i universitetets examensordning. Svenska språket som biämne kan anvisas bara i studerandes Intyg bland de andra ämnen. Intresset för att läsa svenska på ditt universitet Redogör för intresset för kurser i svenska eller Sverigestudier, t.ex. om svensk litteratur, kultur och svenskt samhällsliv. Upplever du att det finns ett ökat eller minskat intresse? Intresset för kurser i svenska inom modylens ram med 3 ak. tim. per vecka är inte så stort nu för tiden. Det är bara 7 studenter på vår institution som uttryckte en önskan att läsa svenska som biämne läsåret 2013/2014 och 6 studenter läsåret 1014/2015. I jämförelse med de föregående läsåren (från 1997/1998 till 2008/2009) finns det ett minskat intresse för svenskan som biämne. Fast före modylsystemets införande läste våra studenter svenska som biämne med nöje. Det var studenter på avdelningen av internationell journalistik. Denna avdelning förbereder journalister, som arbetar utomlands. Studenter på denna avdelning läste svenska under 2 år (4 ak. timmar per vecka). Nuvarande studenters intresse för svenska som huvudämne är fortfarande stort. Intresset för Sverigestudier är också stort, fast antal akademiska timmar för Sveriges litteratur, kultur och samhällsliv är förminskat nu. Utom svenska hade våra studenter följande föreläsningar: 1) Sveriges medialandskap (om svenska massmedier) hösttermin 2014; 2) Nordisk film hösttermin 2014. Varför läser studenterna svenska vad är deras motivation? Man kan säga att var och en student har sin egen motivation att läsa svenska. Studenter har intresse för Sveriges litteratur, kultur, vetenskap, samhällsliv o s. v. Flera av dem hoppas att få arbete med svenskanknytning inom massmedia och på olika företag. Om svenska inte är studenternas huvudämne, vilken är huvudinriktningen på studierna? Jag tror att huvudinriktningen på studierna med så lite antal timmar och studiernas syften inte är realistiska (mjukt sagt). Modylens studenter måste tillägna sig hela kursen av svenska språkets grammatik och använda språkets uttryckfulla medel. Studenter måste tala, skriva, läsa, höra och förstå svenska ( skriva journalistiska material och artiklar på svenska för olika massmedia, läsa svenska tidningar och tidskrifter, läsa och förstå journalistiska och skönlitterära texter, höra och förstå radio- och teveprogram ), översätta adapterade texter och verk i original till ryska, arbeta med svenska texter för att göra tv- och radioprogram, ta del i mellankulturell kommunikation, i olika slags debatter med svenskar, i utgivningen av olika massmedia på Internet, uppfylla förmedlarfunktioner i mellankulturell kommunikation, dvs. fungera som tolk från ryska till svenska och från svenska till ryska. Osv, osv. Usch! Det är ett stort program för dem, som läser svenska som huvudspråk. De studenter, som läser svenska så lite tid som nu, kan läsa bara enklaste skönlitterära texter, sådana som Baka, baka kaka, tror jag. Vilken användning har de av sina svenskstudier senare? Det är klart att inte alla studenter, som nu läser svenska, har någon användning av sina svenskstudier senare. Men några av dem gör det. Jag skrev utförligt om detta i mina föregående läsårsredogörelser. Görs det någon uppföljning av studenterna och deras sysselsättning? Om ja, på vilket sätt? Någon samlad uppföljning av studenterna och deras sysselsättningar görs inte, i alla fall från vår institutions sida. Vad mig beträffar så försöker jag att ta reda på hur våra före detta studenter använder svenska språket i sin professionell verksamhet. Det visade sig att några av dem har arbetat i flera år på Sveriges ambassad i Moskva. Flera stycken arbetar som svensklärare, några f. d. svenskstuderande letar efter svensklärararbete på Internet. Två flickor sköter sina sysslor på ett barnboksförlag, de översätter svenska barnböcker till ryska och redigerar dem. Flera studenter arbetar inom massmedia med svenskanknytning. En av mina f. d. studenter arbetar i England, där han
använder både engelska och svenska, en annan undervisade förut i Sveriges massmedia på Journalistikinstitutionen vid MGU. Dessutom umgås våra f. d. svenskstuderande med varandra och berättar för mig om sina egna och om sina vänners profesionella sysselsättningar. Men jag själv kan inte undersöka alla dessa uppgifter. Undervisningens uppdelning Läsåret 2013/2014 startade den första modylgruppen. Studenterna i gruppen läser svenska som biämne. Hela modylen heter Sveriges lingvistiska statskunskap ( Lingvostranovedenie Schvetsii ). Våra studenter (bachelor's degree) började läsa modylens ämnen från den 5:te terminen (höstterminen) till den 8:de terminen (vårterminen), d.v.s. från årskurs 3 till årskurs 4. Åk 3, den 5:te terminen (HT): Svenska språket som biämne. Åk 3, den 6:tte terminen (VT): Svenska språket som biämne; Sveriges statskunskap (föreläsningar på ryska). Detta läsår 2014/2015: Åk 4, den 7:de terminen (HT): Svenska språket som biämne; Sveriges medialandskap (Sveriges massmedia) föreläsningar på ryska. Åk 4, den 8:de terminen (VT): Svenska språket som biämne. Moment: Studietid. Svenska språket som biämne: 3 akademiska timmar per vecka (under båda terminer). Sveriges medialandskap: 2 akademiska timmar varannan vecka, d.v.s. 18 akademiska timmar per termin. Lärare i svenska som biämne: Alexej Selnitsyn (läraren i norska). Detta läsår fortsatte han undervisa i svenska. Marina Pavlikova och Olga Krjazcheva undervisade modylens studenter i Sveriges medialandskap(eller Sveriges massmedia) detta läsår. Irina Novitskaja sysslar med forskararbetet nu för tiden och skriver nya läromedel för våra studenter. Undervisningens innehåll I undervisningen av Svenska språket som biämne användes under 2:a läsåret (Åk 4, den 7:de och den 8:de terminer) följande Läromedel: 1) Svenska utifrån. Lärobok och Övningar, del 2; 2) Svenska för nybörjare. Del II; 3) Mål II; 4) På svenska. Ordböcker: Svensk-rysk ordbok av D. Milanova; Rysk-svensk ordbok under red. av K. Davidsson; Svensk handordbok; Norstedts Stora Svenska Ordbok. Webbresurser: se.wikipedia.org, svt.se, expressen.se, aftonbladet.se samt andra svenska tidningars nätsidor, si.se mm. Det används också svenska TV-program (huvudsakligen från SVT), filmer och radioprogram. I undervisningen av Sveriges medialandskap (Åk 4, den 7:de terminen) användes: 1) Chernyschova, O. V. Svenskar och ryssar. Grannens gestalt. Moskva: Nauka, 2004. 2) Encyclopedi av massmedias världsindustri / Under redaktion av E. L. Vartanova. Moskva: Aspekt Press, 2006. 3) Goldentsvaig, G. Finlandssvenska massmedia. Ìoskva: MGU, 2005. 4) Gustafsson, Karl Erik, Ryden, Per. A History of the press in Sweden. Nordicom, 2010. 5) Isaev, M. A., Chekanskij, A. N., Schischkin, V. N. Politiska system i Skandinavien och i Finland. Moskva: ROSSPEN, 2000. 6) Moderna svenska massmedier. Lärobok. Sammanställarna: E. L. Vartanova och M. M. Pavlikova. Moskva: MGU, Journalistikinstitutionen, 2001. 7) Nordeuropa: historiska problem. Moskva: Nauka, 2004. 8) Novitskaja, Irina. Folk Prints in a Mass Communication System: the Swedish Experience / Nordic Media: Concepts and Current Issues. Moscow, Faculty of Journalism Lomonosov Moscow State University, 2009. 9) Novitskaja, Irina. Bandet mellan Sveriges skillingtryck och massmediasystem. Artikel. S. 175 189. I: Utlandsjournalistik-2008. Årsskrift / Under redaktion av prof. Y. N. Zassoursky / Årsskriftens redaktör-sammanställare: G. I. Tschetschötkina / Datorombrytningen: J. V. Romanova. Moskva: Moskvas statliga universitet, Journalistikinstitutionen, 2009. 10) Novitskaja, Irina. Astrid Lindgren, journalist, förlagsredaktör och samhällsverksam publicist. Lärobok för studenter. Moskva: Moskvas statliga universitet, Journalistikinstitutionen, Centre for Media Studies in Finland and Scandinavia, 2010. 163 s. 11) Novitskaja, Irina. Astrid Lindgren, journalist och författare. Monografi. Moskva: Moskvas statliga universitet, Journalistikinstitutionen, Centre for Media Studies in Finland and Scandinavia, 2010. 267 s. 12) Novitskaja, Irina. Sveriges offentliga kultur: Asrtid Lindgrens roll i samhällsdebatter. Artikel. S. 163 190. I: Utlandsjournalistik-2009. Årsskrift / Under redaktion av prof. Y. N. Zassoursky / Årsskriftens redaktör och sammanställare: G. I. Tschetschötkina / Datorombrytningen: J. V. Romanova. Moskva: Moskvas statliga universitet, Journalistikinstitutionen, 2010. 13) Forsskål, Peter. Tankar om den borgerliga friheten. Övers. fr. svenska till ryska och forskarkommentarer: Irina Novitskaja. Moskva: Moskvas statliga universitet, Journalistikinstitutionen, 2010. http://www.journ.msu.ru/downloads/2010/books/forrskol.pdf, 50 ñ.
14) Novitskaja, Irina. Upplysningstidens ideolog av Sveriges medborgerliga frihet Peter Forsskål (Till frågan om antagandet i Sverige den första förordningen om skriv- och tryckfriheten 1766). Artikel. S. 234 283. I: Utlandsjournalistik-2010. Årsskrift / Under redaktion av prof. Y. N. Zassoursky / Årsskriftens redaktör och sammanställare: G. I. Tschetschötkina / Datorombrytningen: J. V. Romanova. Moskva: Moskvas statliga universitet, Journalistikinstitutionen, 2011. 15) Novitskaja, Irina. Antagandet i Sverige den första förordningen om skriv- och tryckfriheten och medborgerliga frihetens ideolog under upplysningstiden Peter Forsskål. Artikel. S. 152 186. I: Journalistikens juridiska och etiska aspekter-2011. Årsskrift / Årsskriftens sammanställare och vetenskaplig redaktör: filologi doktor I. A. Pankeev / Datorombrytningen: J. V. Romanova. Moskva: Moskvas statliga universitet, Journalistikinstitutionen, 2012. 16) Novitskaja, Irina. Vissa egendomligheter i censorsämbetet i Sverige före antagandet där den första förordningen om skriv- och tryckfriheten 1766. Artikel. S. 191 243. I: Utlandsjournalistik-2011. Årsskrift / Under redaktion av prof. Y. N. Zassoursky / Årsskriftens redaktör-sammanställare: G. I. Tschetschötkina / Datorombrytningen: J. V. Romanova. Moskva: Moskvas statliga universitet, Journalistikinstitutionen, 2012. 17) Novitskaja, Irina. Den första statsakten om annuleringen av censorsämbetet i Sverige, legitimerad den 2:a december 1766 av Hans Kongl. Maj:ts Nådige Förordning, Angående Skrif- och Tryck-friheten: historiska förutsättningar och personer / Lärobok för studenter. Moskva: Moskvas statliga universitet, Journalistikinstitutionen, Centre for Media Studies in Finland and Scandinavia, 2013. 206 s. 18) Novitskaja, Irina. Gamla Sveriges Landskapslag (vissa egendomligheter i språk och stilkonst). Artikel / Under rubriken Journalistik, statskunskap: historiska exkurser. S. 109 150. I: Utlandsjournalistik-2012. Årsskrift / Under redaktion av prof. Y. N. Zassoursky / Årsskriftens redaktör och sammanställare: G. I. Tschetschötkina / Datorombrytningen: J. V. Romanova. Moskva: Moskvas statliga universitet, Journalistikinstitutionen, 2013. 188 s. 19) Pavlikova, Ì.Ì. Internetteknologier och journalistik: finska massmediers evolution. Moskva: RIP-holding, 2001. 20) Vartanova, E. L. Nordiska modell i slutet av seklet. Pressen, TV och Radio i Nordeuropa. Moskva: MGU, 1997. Och andra läromedel. Lokalförhållanden Beskriv och kommentera institutionens lokalförhållanden: Journalistikinstitutionen har flera vanliga klassrum och 8 hörsalar för alla våra studenter som läser främmande språk. Vårt centrum NordMedia flyttade läsåret 2013/2014 till ett större rum, men bättre blev det inte. Saken är den att denna stora lokal inrymmer inte bara vårt centrum, utan också flera center till. Och vi har fått plats bara för ett enda bord, som NordMedias direktör, sekreterare och alla lärare i nordiska språk fick sitta vid i tur och ordning. Det vill säga att arbetsförhållanden har blivit sämre. Man kan säga också att alla våra center var faktiskt avskaffade. Juridiskt existerar de inte nu för tiden, men faktiskt befinner de sig med alla sina läromedel i ett stort rum. Nu för tiden flyttar vårt centrum som icke är in i ett annat rum. Jag hoppas att det blir bättre. Och jag hoppas i alla fall att institutionens utländska center blir återuppbyggda. Fast vem vet. Budget Har institutionen egna medel för till exempel läromedel och gästföreläsningar till svenskundervisningen? Kommentar: Journalistikinstitutionen har inga egna pengar för läromedel och gästföreläsare till svenskundervisningen. Arrangemang Beskriv föredrag, kulturevenemang m.m. som institutionen haft under året. Våra studenter tog del bara i de kulturevenemang, som Sveriges ambassad i Moskva organiserade under läsåret 2014/2015: Mötet med SI:s stipendiater på Sveriges ambassad oktober 2014; Filmvisningen på Sveriges ambassad november-december 2014; Mötet i kulturrådgivarens residens juli 2015.
Kontakter och utbyte Hur mycket kontakt har institutionen med svensk ambassad eller svenskt konsulat? Lite kontakt Kommentar: Jag tror att vi inte har mycke kontakt med svensk ambassad. Den här lilla kontakten som vår institution har stiftat med Sveriges ambassad hindrar mig mycket i mitt arbete som Svenska Institutets kontaktperson. Saken är den att ryska flickor som tjänar på ambassadens kulturavdelning och som har plikt att informera kontaktpersoner vid Moskvas högskolor om ambassadens kulturevenemang, om svenska språkdagar och andra möten slutade informera mig om allt detta. Jag vet inte om det bara är mitt problem eller det finns flera kontaktpersoner som lider av detta. Jag vill rekommendera dessa flickor eller pojkar (?) att titta ibland in i våra läsårsredogörelser där anvisas alla kontaktpersoners namn. Då kan de informera oss om alla arrangemanger i tid. Har institutionen något samarbete med svenska företag, organisationer eller liknande? Kommentar: Jag har inga uppgifter att vår institution har något samarbete med svenska företag, organisationer etc. Utbyte med universitet/högskolor i Sverige? Kryssa för vilka högskolor och universitet ni har samarbete med. Linnéuniversitetet Stockholms universitet Södertörns högskola Skriv gärna en kommentar om vilken typ av samarbete som sker. Är det t.ex. studentutbyte, lärarutbyte eller forskningssamarbeten. Vi, lektorer och forskare, har ingen aning om vilken typ av kontakter med Sverige som stiftas på initiativ av vår institutions chefer. På NordMedia:s websida står det: Våra partner i Sverige: Stockholms universitet, universitet i Kalmar (dvs. Linnéuniversitetet) och Södertörns högskola. Men vi vet inte om dessa uppgifter stämmer nu för tiden eller inte. Utbyte med universitet/högskolor utanför Sverige? Beskriv ert samarbete: Ingen aning. Alla officiella kontakter sysslar våra chefer med. Publikationer och forskning inom institutionen Svar: Detta läsår hade vi inga publikationer inom vår institution. Men jag förberedde en monografi och tre artiklar. Stödet från Svenska institutet På vilket sätt kan SI bäst stödja er verksamhet? Har du förslag på nya sätt vi kan stödja verksamheten på? Detta läsår fick vår student Yuliya Antonova ett friplatsstipendium på sommarkursen vid Åltsa folkhögskolan. På vilket sätt kan SI bäst stödja vår verksamhet? Har vi några förslag på nya sätt ni kan stödja vår verksamhet på? Man säger i Ryssland: "Det nya är det gamla, som var hellt glömt". 1. Vi behöver nya läroböcker som kan användas i svenskundervisningen. T. ex. Alexej Selnitsin och jag, Irina Novitskaja, tycker mycket om Svenska för nybörjare. Det är en utmärkt lärobok. Studenter kan lyssna på olika lärobokens texter och bekanta sig med olika svenska
dialekter. Det är synd att Svenska för nybörjare inte utges nu för tiden. Det går nog bra att tänka på en ny upplaga? 2. Alexej Selnitsin: "Det kunde också vara bra om vi hade fått några filmer (dokumentär- och spelfilmer, gärna med svenska undertexter)". 3. Vi ville också gärna ha gästföreläsare från Sverige, som kunde berätta om svensk litteratur, massmedia och journalistik. 4. Alexej Selnitsin: "Stipendier både sommarkurs- och forskar- och en terminsstipendier är också en stor glädje för oss". 5. Alexej Selnitsin: "Studentutbytet kunde vara fint!" Övrigt: Glädjeämnen och/eller svårigheter Vårt glädjeämne: Aleksej Selnitsin: "Det som var bra: intresset för svenska språket är fortfarande stort, och studenterna är i regel högt motiverade. De läste alltid det de måste och det var glädje att arbeta med dem". Vår svårighet: Aleksej Selnitsin: "Det som var svårt: att vi inte ofta hade möjlighet att träffas med svenskar och kommunisera med dem direkt. Men det största problemet var nog det att vi hade bara en och en halv lektioner i svenska per vecka..." Publicering av läsårsredogörelsen på SI:s webbplats Godkänner du att läsårsredogörelsen publiceras på SI:s webbplats? Ja