Miljöbyggprogram SYD efter Från krav i avtal till dialog

Relevanta dokument
Promemoria om MBP SYD:s framtid

Dagvatten och fallgropar i planbestämmelser och avtal

Miljöbyggprogram SYD - riktlinjer, stöd och incitament för en ekologiskt hållbar utveckling

Miljöbyggprogram SYD

Sverige baserad på målt energiförbruk efter 2 år

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om ökad kommunal planläggning för bostadsbyggande och ökat utbud av markanvisningar (S 2014:07)

Sweden Green Building Council

Markanvisningar, detaljplanering och genomförande Presidiedagarna dag 2 20 april 2016

MILJÖBYGGPROGRAM SYD. Kap 5 Byggnadsakustik Eva Sjödahl

Energikrav och optionsmöjligheter vid nybyggnation av bostäder och lokaler i Lerums kommun

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande

AVSIKTSFÖRKLARING. nedan kallad kommunen å ena sidan

Lidköping vid Vänern MARKANVISNING SJÖLUNDA ÄNG SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN

Kommunala verktyg för minskad energianvändning i nybyggnation

Miljöcertifiering av byggnader


INBJUDAN TILL MARKANVISNING. Askeslätt etapp 2A norra, kvarteret Honungsblomstret.

Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn

Projektmål. Torparängen skall efter genomförandet innehålla följande:

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Örebro maj 2016

Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv

Skärpta energihushållningskrav regeringsuppdrag, nya BBR 22 mm. 16 mars Stefan Norrman

SKL:s rekommendation och läget

Remiss av Boverkets rapport Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad. KS dnr /2014.

Handlingsplan Miljöarbete

Lagändringar som rör mark och exploateringsfrågor. Lise-Lotte Johansson Jönköpings kommun Tekniska kontoret Mark och exploatering

Byggherredialog i Fullriggaren

Markanvisning för tillfälliga bostäder inom fastigheten Grimsta 1:5 i Norra Ängby till AB Svenska bostäder.

Klimatanpassning in i minsta detalj

Kommunala riktlinjer för hållbart byggande

1 Bakgrund och uppdrag

Markanvisning för drivmedelsstation till St1 Sverige AB inom fastigheten Sköndal 2:1 i Sköndal

Regeringens förslag till ändringar i PBL

Kommande regeländringar. Yvonne Svensson Rättschef

Markanvisning för skola inom del av fastigheten Årsta 1:1 i Liljeholmen till Skolfastigheter i Stockholm AB.

Markanvisning för bostäder inom fastigheten Västberga 1:1 i Västertorp till AB Stockholmshem.

Markanvisning för bostäder/lokaler inom fastigheterna Sabbatsberg 16 och 18 i Vasastaden till Stockholm Vatten AB

Markanvisning för bostäder inom fastigheten Ulvsunda 1:1 i Bromma till AB Stockholmshem

Markanvisning för bostäder inom fastigheten Farsta 2:1 i Hökarängen till AB Stockholmshem

Aktuellt inom miljöområdet

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Göteborg 31 augusti 2016

Hur vi jobbar med buller i Umeå

Riktlinjer för markanvisningar och exploateringsavtal. Antagen av Kommunfullmäktige POLICY. Datum

Sant och falskt om PBL. Yvonne Svensson rättschef

1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner

Agenda för kvällen. Tillsyn enligt LSO Ett aktuellt tillsynsärende PBL/BBR-perspektiv LSO-perspektiv. Kravnivåer Diskussion.

Bostadsplaneringen i Västerås

Markanvisning för studentbostäder inom fastigheten Prästgårdshagen 1 i Solberga till AB Familjebostäder. Inriktningsbeslut

Riktlinjer för kommunala markanvisningar

Markanvisning för bostäder inom fastigheten Sköndal 2:1 i Sköndal till Stena Fastigheter Stockholm AB

Energikrav i bebyggelse, Västerås stad, stadens roll och erfarenheter Bo Göranson, Fastighetskontoret, Västerås

Malmö stads ljudkrav vid planering och byggande

Markanvisning för bostäder inom fastigheten Åkeshov 1:1 i Åkeslund till AB Stockholmshem.

Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Farsta Strand till JM AB.

Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB

Förslag till beslut. 1. Exploateringsnämnden anvisar mark för bostäder inom fastigheten Årsta 1:1 och Postgården 1 till Svenska Hus i Stockholm AB.

Varför är det så svårt att ändra?

Solenergi i stadsplaneringen Malmö stadshus, 20 april 2012

Plan- och bygglagen! Förändringar som träder i kraft vid årsskiftet 2014/2015. Nya steg för en effektivare plan- och bygglag (remiss ute nu)

Välkomna till detaljplanekonferens 2018!

Markanvisning för skoländamål inom fastigheten Stjärnvalvet 2 i Bandhagen till Föreningen Aktiva Studier

Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Hökarängen till Vindpropellern AB

Västerbro i Lund inriktningsbeslut Öresundsvägen, Fjelievägen, Bryggaregatan

Svar på motion om strategi för fler byggnader av trä

19:1

Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Akalla 4:1 vid Rinkeby Allé/Hjulstavägen i Rinkeby till Micasa Fastigheter i Stockholm AB

Handläggare Datum Ärendebeteckning Torbjörn Ziegler

STUDIEBESÖK PÅ TORSPLAN 2! Ett av världens mest hållbara handels- och kontorhus, certifieriat som Outstanding.

Markanvisning för studentbostäder inom fastigheten Hemholmen 1 i Vårberg till befintlig tomträttshavare Elsafemhundranio KB.

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande

Kommunala miljökrav på byggnader. Nora Smedby Internationella miljöinstitutet, Lunds universitet

Dricksvatten och planoch bygglagen

Markanvisning för centrumändamål inom fastigheten Riddaren 23 på Östermalm till Stockholm Riddaren 23 Kommanditbolag

Workshop Norra Tyresö Centrum

Vad kan styras genom exploateringsavtal respektive markanvisningsavtal?

INNEHÅLL 1. Inledning 2. Byggmaterial 3. Energi 4. Utemiljö 5. Tillgänglighet. KVALITETSPROGRAM Dalbostrand

Exploateringskontoret Avdelningen för Projektutveckling. Handläggare Karl Gylje Förslag till beslut. Krister Schultz Förvaltningschef

Miljöcertifiering för en god bebyggd miljö. Åsa Wahlström Sweden Green Building Council

ENERGISAMORDNAREN SPINDELN I NÄTET

Hållbara städer - så bygger vi nytt

Tjänsteskrivelse. Samrådshandlingar avseende detaljplan för del av kvarteret Vakteln i Limhamn Vår referens. Arta Shaqiri Lokalsamordnare

Markanvisningsavtal. Juridiskt hållbara villkor i oktober 2017, Stockholm. Hur säkerställa att villkoren i avtalet även genomförs i projektet?

Antagen av kommunfullmäktige 2015-mm-dd xxx. RIKTLINJER för MARKANVISNING och EXPLOATERINGSAVTAL

Byggkravsutredningen - tre delar

Kommunal marktilldelning. Jonas Hammarlund Analytiker

Markanvisning för bostäder inom fastigheten Västberga 1:1 i Solberga till Wallenstam AB.

175 Motionssvar, en kommunal policy och program för ekologiskt håll bart byggande (Kst/2012:213)

Hållbar utveckling i anläggningsbranschen

Så ska Hyllie bli hållbart

Markanvisning för studentbostäder inom fastigheten Gubbängen 1:1 vid kv Sicklingen i Gubbängen till Åke Sundvall Projekt AB.

Mark- och miljööverdomstolen Svea Hovrätt. Tommy Åström, tekniskt råd

Yttrande till kommunstyrelsen över motion av Martin Forsell (VägV) m fl. om att minska byggkostnader

Markanvisning för idrottsändamål inom fastigheten Ulvsunda 1:1 i Riksby till Good to Great Tennis Academy. Utredningsbeslut

Framtidens hållbara städer Sveriges Energiting 2011

Markanvisning Nilsson-tomten i Sunne centrum

Markanvisning för bostäder inom fastigheten Ålsten 1:1 i Ålsten och Olovslund till Primula byggnads AB.

Markanvisning avseende detaljplan för del av Ullstämma 5:8 med flera, etapp 1.

Transkript:

Miljöbyggprogram SYD efter 2015 Från krav i avtal till dialog

Innehåll Hur har vi arbetat? Hur funkar särkravsstoppet? Hur kan vi arbeta i framtiden?

Resan MBP SYD 2006 2008 2009 2010 2015 2012 2013 2014

Vad är miljöbyggprogram Syd? Lunds kommuns och Malmö stads verktyg för hållbart byggande. Villkor i markanvisningsavtal som anger högre krav på byggnadens tekniska egenskaper än vad plan- och bygglagen anger. S.k särkrav.

MBP SYD syfte Att verka för en god bebyggd miljö genom att samverka kommun, universitet, byggherre att sprida goda idéer och uppmuntra att återkoppla resultat i en lärandeprocess att byggnaderna har hög kvalitet

Programmets innehåll fuktsäkerhet energi innemiljö utemiljö trafikbuller byggnadsakustik

Uppföljning Tre tillfällen 1. Ambitionskontrakt 2. Resultatprotokoll 3. Driftrapport

MBP SYD AVTAL BYGGLOV OCH UPPFÖRANDE FÄRDIG BYGGNAD UPPFÖLJNING DRIFT UPPFÖLJNING DETALJPLANERING MARKANVISNING AVTAL BYGGLOV OCH UPPFÖRANDE UPPFÖLJNING UPPFÖLJNING AVTAL BYGGLOV OCH UPPFÖRANDE UPPFÖLJNING UPPFÖLJNING 2 ÅR återkoppling

Erfarenheter + Lägre beräknad energianvändning + Försumbar merkostnad för produktionen + Mindre byggherrar gynnas + Profilera regionen + Samhällspådrivare - Svårt att drifta, personal, kontinuitet, kompetens, kostnader, utveckling, anpassning mm - Missgynnar industriellt byggande - Stjäl fokus från helhetsperspektivet kring hållbar stadsutv.?

Bostäder 2012 Enbart ver 1 Antal lgh 306 st, 9 st projekt 2013 ver 1 o 2, Antal lgh 370 st, 9 st projekt 2014 Enbart ver 1, Antal lgh 148 st, 4 st projekt 20% 17% 0% Energi 49% 16% 32% 67% 68% 31% 0% 1% 0% Utemiljö 43% 29% 32% 57% 70% 68%

Lokaler och bostäder 2013 Lokaler ver 1 och 2 11 st projekt Bostäder ver 1 o 2, Antal lgh 370 st, 9 st projekt 17% Energi 18% 16% 27% 55% 67% 1% Utemiljö 18% 29% 27% 55% 70%

Lärdom Kravställande på byggherren ställer även höga krav på kommunen. Om kommunen inte kan leva upp till sin del av avtalet skapas en missnöjdhet och programmet får jobba i motvind.

omvärldsspaning Det finns certifieringssystem som Miljöbyggnad BREEAM Sweden Green Building Council hållbar stadsdelscertifiering Energikraven i BBR skärps nu. EU-direktiv om nära-noll energibyggnader Ny lagstiftning sätter delvis stopp för särkrav i avtal

Ny lagstiftning Ny! 8 kap. 4 a plan- och bygglagen: En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap. 12 och 16 eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner. Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa utan verkan.

Malmö/Lund vill förändra Ny växel för att få maximal miljönytta genom att förändra arbetet med hållbart byggande: från program till process från kravställande till dialog från detaljstyrning till målstyrning

Omtag! Tänk på det ursprungliga syftet! MBP SYD som den goda plattformen för samverkan mellan kommuner, universitet, byggherre för spridning av goda idéer och uppmuntra hållbart byggande för återkoppling av resultat i en lärandeprocess för att göra förutsättningar för kvalitet i byggnation

Hur? omriktar befintliga resurser och anpassar arbetsmetoden därefter internt dialog- och utbildningsarbete, såväl som externt, där miljöbyggstrateg har en rådgivande funktion frågorna kring hållbart byggande belyses tidigare i en planprocess för att ta ett helhetsgrepp uppföljning i specifika frågor fördjupa Malmö/Lund/LU samarbetet och utnyttja det i dialogarbetet

Programmet Riktlinjer för hållbart byggande Kan användas i dialogen jämte andra program, men inte ställas som krav

MÅL OCH VISION HÅLLBAR STADSUTV. PROCESSBESKRIVNING MILJÖBYGGPROGRAM SYD FROM 1 JAN 2015 MBP SYD 2 ÅR? utmärkelse dialog ÅTERKOPPLING BYGGLOV OCH UPPFÖRANDE FÄRDIGT KVARTER DRIFT ÖP PLANLÄGGNING BYGGLOV OCH UPPFÖRANDE UPPFÖLJNING (i spec. frågor) UPPFÖLJNING UTVÄRDERING MARKANVISNING BYGGLOV OCH UPPFÖRANDE