Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder



Relevanta dokument
3. UTREDNINGSALTERNATIV

8.14 Samlad bedömning

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/ :R 14 april 2009

7.5.7 Häckeberga, sydväst

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING

7.5.4 Risen - Gräntinge

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

E18 Enköping-Stockholm,Tpl Kockbacka

I arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats:

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010

Preliminär Miljökonsekvensbeskrivning för cykel och gångled mellan

Vikten av småbiotoper i slättbygden.

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014

VÄG 68 FÖRBI FORS, AVESTA KOMMUN VÄGUTREDNING 3 BEHOV AV FÖRÄNDRAD INFRASTRUKTUR. 3.1 Riksväg 68

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun

Morakärren SE

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

Behovsbedömning för planer och program

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg

Remissvar till Program för Landvetter Park

ANTAGANDEHANDLING. Behovsbedömning. Dnr MOB tillhörande ändring av detaljplan för. del av Hultsfred 3:1 m.fl

Naturvårdsplan Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling

SÖRÅKER-TORSBODA LOGISTIKCENTER Timrå kommun, Västernorrlands län

6. MILJÖKONSEKVENSER. Sturupspendeln - Järnvägsutredning

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

Miljökonsekvensbeskrivning

Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS

SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Kommunalt ställningstagande

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn

Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs

Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun

Naturvårdens intressen

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Översiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING

BILAGA 1 NATURVÄRDEN

ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark

Fylleåleden. en vandring längs Fylleån TEKNIK- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN

DEL 3: INNEHÅLL 1. FÖRUTSÄTTNINGAR KONSEKVENSANALYS...466

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

VÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund

Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT

Detaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING

Del rapport Gjorda restaurerings arbeten i Lumsånn

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6

Karta över inventeringsområdet

3 Vägprojektet en översikt

Förlängning av tillstånd för två 130 kv luftledningar mellan Hammarforsen och Bandsjö (Ragunda, Sundsvall och Timrå kommun)

Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga. Motala kommun

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta

Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson

3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden

Bildande av naturreservatet Norsa hagar i Köpings kommun

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun

3 Utredningsalternativ

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på

Vatten. Mål och riktlinjer. Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt.

WISTRAND. Läs LYSEKILSKOMMUN

Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan Eriksbergs verksamhetsområde del av Marstrand 6:7 m.fl., Kungälvs kommun

BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET

4. UPPNÅDD FUNKTION. Effekter på resandet

Inventering av bäver i Nacka kommun

Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter.

30 juni Byggnadsnämnden Göteborgs stad Yttrande över Förslag till Översiktsplan för Göteborg

Behovsbedömning av detaljplan för del av Skavsta 8:9 m.fl, Skavsta, Nyköping, Nyköpings kommun

Del av ARNANÄS 3:2 i Virestad, Älmhults kommun, Kronobergs län

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge

Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box Nacka Strand. Stockholm

3.2 Trafik och trafikanter resor och transporter

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

Spånstad 4:19 och 2:14

Vindpark Lyckås komplettering till ansökan, bilaga 3

Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE i Varbergs kommun

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade.

Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan

Inbjudan till samråd enligt miljöbalken 6 kap 4

Ansökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika

E22 Malmö Kristianstad förbi Linderöd

Transkript:

Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset Ravinen vid Olsbjär - Skjutbanan I Håkanstorp - Bjärahus km 0+6-2+3 km 2+0-2+5 km 2+0-3+0 km 2+5-2+8 km 2+8-3+2 km 4+8-5+5 Järnvägen ligger på en låg bank (upp till ca 4 m) över betesmarken och genom det angränsande skogspartiet. Det bedöms inte föreligga någon risk för påverkan på hydrologin i området. Dubbelspåret tar en viss del av hagmarken i anspråk och kan komma att försvåra betesdriften genom att hagmarken delas. Området passeras på bank och i skärning. Vid skärningen är det måttlig risk för grundvattenpåverkan. Järnvägen passerar drygt 1 km norr om Börringesjön och knappt 1 km väster om Klosterviken. Järnvägen passerar inom Klostervikens avrinningsområde på en kort sträcka. Avrinningen till Klosterviken bedöms inte påverkas. Området ingår i Klostervikens närområde. Profilen, med E65 i nordligt läge, går i nivå med marken. Vid E65 utbyggd till motorväg i sydligt läge kommer profilen att gå i kraftig skärning (upp till 10 m). Påverkan på den värdefulla skogsmiljön beror på dragningen inom korridoren och vald profil. Påverkan på den värdefulla skogsmiljön beror till stor del på dragningen inom korridoren. Värdefulla jätteträd kan komma att avverkas, i synnerhet med en ny motorväg i södra korridoren då järnvägsområdet blir mycket brett. Påverkan bedöms som måttlig till stor. Järnvägen går på bank över ravinen och i skärning genom höjdpartiet med E65 i nordligt läge. Vid E65 i sydligt läge kommer järnvägen att gå i djup skärning (upp till ca 13 m) på hela sträckan. För huvudprofilen (E65 i nordligt läge) bedöms risken för grundvattenpåverkan som mycket stor vid skärningen genom höjdpartiet. Risken för ytvattenpåverkan bedöms som liten vid samma punkt. Vid km 3+2 passeras bäcken som binder samman Kosterviken och Fjällfotasjön. Den bedöms dock inte påverkas av järnvägen då järnvägen passerar på bro. Risken för påverkan på geohydrologin har inte bedömts för E65 i sydligt läge. Dock kommer risken för påverkan vara avsevärt större till följd av den djupa skärning som krävs. En viltpassage planeras vid km 3+2 som en passage under järnvägen. Denna ska utföras samordnat med passage av E65. I området finns grova träd som kan gå förlorade. Järnvägen kan även komma att påverka värdefull brynvegetation. Området är kärnområde för vedinsekter och järnvägen riskerar att påverka dom och öka avstånden mellan delområdena norr om E65 och de som ligger söder om Järnvägen ligger i en skärning som ökar i djup i den norra delen. Risken för grundvattenpåverkan bedöms som måttlig - stor och ytvattenpåverkan som varierande mellan liten - mycket stor. Påverkan är till stor del beroende på järnvägens sträckning inom korridoren med hänsyn till småvattnen i området. Järnvägen bedöms medföra måttliga konsekvenser för naturmiljön i Djurhagen. Konsekvenserna består i försämrade spridningsmöjligheter för växter och djur vilket kan leda till en minskad biologisk mångfald. Det finns också en viss risk att betestrycket förändras till följd av järnvägens delning av marken. Delningen av skogspartiet leder till försämrade spridningsmöjligheter. Konsekvenserna för sjöarna bedöms som små då vattenmiljön och fågelliv inte påverkas. Konsekvenserna av järnvägen beror på dragning inom korridoren och passage av E65. Konsekvenserna för den lokala insektsfaunan är osäkra trots att träd som de har som livsmiljö kan komma att avverkas. De beror på hur många träd som försvinner, om avverkade träd kan lämnas kvar och om andra träd finns som kan ta vid som nya lokaler. Vedinsekterna beskrivs som mycket stationära och ovilliga att byta boplats. Ett och samma träd kan vara boplats för många generationer, så länge det finns död ved i eller på trädet. De lever inte av det levande trädet utan den döda veden på levande eller döda träd. Konsekvensen bedöms därmed som måttlig till stor för vedinsekterna. Konsekvensen av delningen av kärnområdet för vedinsekter bedöms också som måttlig eftersom det är osäkert om de olika lokalerna har ett samband med varandra. Konsekvenserna för områdets hydrogeologi är begränsade. De indirekta konsekvenserna av påverkan på geohydrologin är att den närliggande marken blir torrare om in skärningen tätas eller utströmmande vatten återinfiltreras. En torrare mark medför en något förändrad vegeration, men de stora ekarna bedöms klara en torrare miljö. De trivs även i torra marker. Påverkan på den värdefulla brynvegetationen kan får konsekvenser för områdets flora och fauna då bryn är viktiga spridningszoner för många arter. Området är kärnområde för vedinsekter och järnvägen riskerar att påverka det och öka avstånden mellan de delområden som ligger norr om E65 och de som ligger söder om. Konsekvenserna för insektfaunan bedöms ändå som små till måttliga, eftersom vedinsekterna beskrivs som mycket stationära och ovilliga att byta boplats. Ett och samma träd kan vara boplats för många generationer, så länge det finns död ved i eller på trädet. Genom den planerade viltpassagen finns förutsättningar att viltrörelserna i området kan upprätthållas. Detta beror dock till mycket stor del på passagens utformning och samordningen med passagen av E65. Konsekvensen blir en försämrad miljö för de växter och djur som är beroende av våtmarker och småvatten. Potentiella lövgrodelokaler kan gå förlorade vilket försämrar möjligheterna för artens överlevnad i området. Konsekvenserna bedöms som måttliga. En mer detaljerad inventering av hagmarken för att undvika skada på skyddsvärda arter. Möjligheterna till fortsatt betesdrift på marken bör underlättas genom passagemöjlighet för betesdjuren och brukaren. Hur plan och profil för järnvägen kan justeras för att undvika påverkan måste i nästa skede studeras vidare. Läget för linjen är inte fastställd i vare sig plan eller profil. I den fortsatta planeringen bör noggrannare inventering genomföras där särskilt betydelsefulla träd mäts in för att undvika påverkan på dessa. Även träd som på sikt kan utgöra nya lokaler för vedinsekter bör inventeras. Avverkade träd kan lämnas på marken och kan då fortsätta att vara vedinsektslokal. Behovet av träd som kan ersätta de avverkade träden som vedinsektslokal måste inventeras och identifieras. Eventuellt kan avverkade träd flyttas till närheten av en ny gynnsam trädlokal så att insekterna lätt hittar en ny boplats när det avverkade trädet har förmultnat helt. Kunskapen om vedinsekternas behov bör fördjupas dock fört fördjupas i nästa skede. Hur plan och profil för järnvägen kan justeras för att undvika påverkan måste i nästa skede studeras vidare. Läget för linjen är inte fastställd i vare sig plan eller profil. Tätning av skärning och återinfiltration av utströmmand vatten är troliga åtgärder om inte påverkan kan undvikas. Viltpassage. Inventering av särskilt värdefulla träd. Stora träd bevaras i så stor utsträcknings som möjligt. Avverkade träd kan lämnas på marken och kan då fortsätta att vara vedinsektslokal. Behovet av träd som kan ersätta de avverkade träden som vedinsektslokal måste inventeras och identifieras. Eventuellt kan avverkade träd flyttas till närheten av en ny gynnsam trädlokal så att insekterna lätt hittar en ny boplats när det avverkade trädet har förmultnat helt. Kunskapen om vedinsekternas behov bör fördjupas dock fört fördjupas i nästa skede. Inventering av våtmarker och småvatten. Åtgärder för att begränsa påverkan på yt- och grundvatten vitas enligt avsnitt 6.3 Hydrogeologi. Ersättningsbiotoper skapas för de ev våtmarker och småvatten som påverkas. Passager för grodor kan bli aktuella. UA1v Alternativet går inom område med särskilda bestämmelser enligt MB 4 kap samt riksintresse för naturvården. Påverkan beror till stor del på vald profil och utbyggnad av E65. Profil 10 promille innebär större påverkan på områdets värden genom högre bankar och djupare skärningar. Järnvägen innebär att det blir ytterligare en infrastrukturkorridor i området. Projektet bedöms medföra måttliga konsekvenser för områdets värde som riksintresse då det aktuella landskapsavsnittet redan är påverkat av vägar och Ystadbanan. Profil 10 promille ger högre bankar i Djurhagen och djupare skärningar i den norra delen av korridoren än profil 25 promille. Vid profil 25 promille kan terrängen följas bättre och det ianspråktagna området och risken för påverkan på yt- och grundvatten blir mindre. Vid korsningspunkten med E65 är det för profil 10 promille stora skillnader i påverkan mellan E65 i nordligt eller sydligt läge, se profil i avsnitt 3.6 Studerade alternativ (figur 3.6.6). Vid profil 25 promille är skillnaderna mellan passage över E65 i sydligt eller nordligt läge mindre (se figur 3.6.7). Inom korridoren finns ett antal småvatten som kan komma att påverkas vilket ger minskade möjligheter för vattenlevande djur och växter att fortleva och nyetablera sig i området. Risk för yt- och grundvattenpåverkan föreligger främst i den norra delen av sträckan. I den södra delen finns partier med risk för grundvattenpåverkan vid djupa skärningar. Risken varierar mellan de olika profilerna. Profil 10 promille innebär längre sträckor med stor - mycket stor risk för yt- och grundvattenpåverkan medan profil 25 promille har längre sträckor med liten - måttlig risk för påverkan. Korridoren korsar ett kärnområde för vedinsekter (Fadderstorp - Olsbjär) med förekomst av många sällsynta insekter, bl.a. den fridlysta ekoxen. Förekomsten av dessa hotas starkt av järnvägen. Järnvägen skär av tre sammanhängande skogsområden varav ett består av ädellövträd, främst bok och al. Dessa vegetationsområden påverkas inte nämnvärt, förutom i ädellövskogen där värdefulla arter och träd kan gå förlorade. I söder korsas en värdefull hagmark, Djurhagen. Järnvägen kommer inte att påverka hagmarkens flora direkt, men betestrycket kan komma att förändras vilket kan få konsekvenser för floran. Häckande fåglar vid Fjällfotasjön kan eventuellt drabbas av bullerstörningar vilket i värsta fall kan minska häckning med reducerat fågelliv som följd. E65 ligger dock närmare sjön och har troligen en större inverkan på bullernivåerna vid Fjällfotasjön än vad en järnväg får. Två viltvandringsstråk korsas: nord-sydlig och väst-östlig. E65 utgör en barriär för det nord-sydliga viltvandringsstråket. Sturpsvägen utgör en viss barriär för det väst-östliga stråket. Där väg och järnväg går nära varandra förstärks barriäreffekterna, det är svårare för djur att korsa en bredare barriär. Detta kan leda till fler kollisioner och bruten kontakt mellan kärnområden. En viltpassage planeras vid Olsbjär. Denna måste samordnas med passage av E65. En funge- 6. MILJÖKONSEKVENSER 105

6. MILJÖKONSEKVENSER rande viltpassage underlättar för viltet att röra sig i området och minskar järnvägens konsekvenser. Det kommer även att vara möjligt för djur att röra sig längs med E65 eftersom denna passeras på en lång landskapsbro. Spridningskorridorer för vedinsekter (mellan platser med jätteträd) korsas. Vid Olsbjär bildas en ö som omgärdas av Sturupsvägen, E65 och järnvägen. Järnvägen orsakar bortfall av nyckelbiotoper i form av flera gamla träd med stora värden. Detta betyder troligtvis också minskning av rödlistade vedinsekter som t.ex. den fridlysta ekoxen. Järnvägskoridoren tangerar en aktiv lövgrodelokal. Längs korridorens norra sträckning korsas flera småvattendammar vilka fylls igen eller riskerar att dräneras. Området intill järnvägskorridoren är relativt rik på dammar, vilka löper risk att dräneras. Tabell 6.4.4 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 25 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset Ravinen vid Olsbjär - Skjutbanan I Håkanstorp - Bjärahus km 0+6-1+8 km 2+0-2+5 km 2+0-3+0 km 2+5-2+8 km 2+8-3+2 km 4+8-5+5 Järnvägen ligger i stort sett i nivå med marken över betesmarken. Enligt den hydrogeologiska bedömningen är risken för grundvattenpåverkan måttlig på delar av sträckan. Dubbelspåret tar en viss del av hagmarken i anspråk och kan komma att försvåra betesdriften genom att hagmarken delas. Området passeras i skärning. Vid skärningen är det måttlig - stor risk för grundvattenpåverkan. Järnvägen passerar drygt 1 km norr om Börringesjön och knappt 1 km väster om Klosterviken. Järnvägen passerar inom Klostervikens avrinningsområde på en kort sträcka. Avrinningen till Klosterviken bedöms inte påverkas. Området ingår i Klostervikens närområde. I huvudprofilen (E65 i nordligt läge) går järnvägen i nivå med marken vid höjdområdet. Vid E65 i ett sydligt läge blir det vissa bankar. Påverkan på den värdefulla skogsmiljön beror till stor del på dragningen inom korridoren. Värdefulla jätteträd kan möjligen komma att avverkas. Påverkan bedöms som måttlig då det är relativt få träd påverkas. Järnvägen går på bank över ravinen och i skärning genom höjdpartiet med E65 i nordligt läge. Vid E65 i sydligt läge kommer järnvägen att gå i ett något högre läge. För huvudprofilen (E65 i nordligt läge) bedöms risken för grundvattenpåverkan som mycket stor vid skärningen genom höjdpartiet. Risken för ytvattenpåverkan bedöms som liten vid samma punkt. Vid km 3+2 passeras bäcken som binder samman Kosterviken och Fjällfotasjön. Den bedöms dock inte påverkas av järnvägen då järnvägen passerar på bro. Risken för påverkan på geohydrologin har inte bedömts vid E65 i sydligt läge. Risken för geohydrologisk påverkan är något mindre vid E65 i södra läget. En viltpassage planeras vid km 3+2 som en passage under järnvägen. Denna ska utföras samordnat med passage av E65. I området finns grova träd som kan gå förlorade. Järnvägen kan även komma att påverka värdefull brynvegetation. Området är kärnområde för vedinsekter och järnvägen riskerar att påverka dom och öka avstånden mellan delområdena norr om E65 och de som ligger söder om. Järnvägen ligger i stort i nivå med marken. Risken för grundvattenpåverkan bedöms som måttlig. I kortare partier är risken stor. Risken för ytvattenpåverkan bedöms som liten - stor. Påverkan är till stor del beroende på järnvägens sträckning inom korridoren. Järnvägen bedöms medföra måttliga konsekvenser för naturmiljön i Djurhagen. Konsekvenserna består i försämrade spridningsmöjligheter för växter och djur vilket kan leda till en minskad biologisk mångfald. Det finns också en viss risk att betestrycket förändras till följd av järnvägens delning av marken. Delningen av skogspartiet leder till försämrade spridningsmöjligheter. Konsekvenserna för sjöarna bedöms som små då vattenmiljön och fågelliv inte påverkas. Konsekvenserna av järnvägen beror på dragning inom korridoren och passage av E65. Konsekvenserna för den lokala insektsfaunan är osäkra trots att träd som de har som livsmiljö kan komma att avverkas. De beror på hur många träd som försvinner, om avverkade träd kan lämnas kvar och om andra träd finns som kan ta vid som nya lokaler. Vedinsekterna beskrivs som mycket stationära och ovilliga att byta boplats. Ett och samma träd kan vara boplats för många generationer, så länge det finns död ved i eller på trädet. De lever inte av det levande trädet utan den döda veden på levande eller döda träd. Konsekvensen bedöms därmed som måttlig till stor för vedinsekterna. Konsekvensen av delningen av kärnområdet för vedinsekter bedöms också som måttlig eftersom det är osäkert om de olika lokalerna har ett samband med varandra. Konsekvenserna för områdets hydrogeologi är begränsade. De indirekta konsekvenserna av påverkan på geohydrologin är att den närliggande marken blir torrare om in skärningen tätas eller utströmmande vatten återinfiltreras. En torrare mark medför en något förändrad vegeration, men de stora ekarna bedöms klara en torrare miljö. De trivs även i torra marker. Påverkan på den värdefulla brynvegetationen kan får konsekvenser för områdets flora och fauna då bryn är viktiga spridningszoner för många arter. Området är kärnområde för vedinsekter och järnvägen riskerar att påverka det och öka avstånden mellan de delområden som ligger norr om E65 och de som ligger söder om. Konsekvenserna för insektfaunan bedöms ändå som små till måttliga, eftersom vedinsekterna beskrivs som mycket stationära och ovilliga att byta boplats. Ett och samma träd kan vara boplats för många generationer, så länge det finns död ved i eller på trädet. Genom den planerade viltpassagen finns förutsättningar att viltrörelserna i området kan upprätthållas. Detta beror dock till mycket stor del på passagens utformning och samordningen med passagen av E65. Konsekvensen blir en försämrad miljö för de växter och djur som är beroende av våtmarker och småvatten. Potentiella lövgrodelokaler kan gå förlorade vilket försämrar möjligheterna för artens överlevnad i området. Konsekvenserna bedöms som måttliga. En mer detaljerad inventering av hagmarken för att undvika skada på skyddsvärda arter. Möjligheterna till fortsatt betesdrift på marken bör underlättas genom passagemöjlighet för betesdjuren och brukaren. Hur plan och profil för järnvägen kan justeras för att undvika påverkan måste i nästa skede studeras vidare. Läget för linjen är inte fastställd i vare sig plan eller profil. I den fortsatta planeringen bör noggrannare inventering genomföras där särskilt betydelsefulla träd mäts in för att undvika påverkan på dessa. Även träd som på sikt kan utgöra nya lokaler för vedinsekter bör inventeras. Avverkade träd kan lämnas på marken och kan då fortsätta att vara vedinsektslokal. Behovet av träd som kan ersätta de avverkade träden som vedinsektslokal måste inventeras och identifieras. Eventuellt kan avverkade träd flyttas till närheten av en ny gynnsam trädlokal så att insekterna lätt hittar en ny boplats när det avverkade trädet har förmultnat helt. Kunskapen om vedinsekternas behov bör fördjupas dock fört fördjupas i nästa skede. Hur plan och profil för järnvägen kan justeras för att undvika påverkan måste i nästa skede studeras vidare. Läget för linjen är inte fastställd i vare sig plan eller profil. Tätning av skärning och återinfiltration av utströmmand vatten är troliga åtgärder om inte påverkan kan undvikas. Viltpassage. Inventering av särskilt värdefulla träd. Stora träd bevaras i så stor utsträcknings som möjligt. Avverkade träd kan lämnas på marken och kan då fortsätta att vara vedinsektslokal. Behovet av träd som kan ersätta de avverkade träden som vedinsektslokal måste inventeras och identifieras. Eventuellt kan avverkade träd flyttas till närheten av en ny gynnsam trädlokal så att insekterna lätt hittar en ny boplats när det avverkade trädet har förmultnat helt. Kunskapen om vedinsekternas behov bör fördjupas dock fört fördjupas i nästa skede. Inventering av våtmarker och småvatten. Åtgärder för att begränsa påverkan på yt- och grundvatten vitas enligt avsnitt 6.3 Hydrogeologi. Ersättningsbiotoper skapas för de ev våtmarker och småvatten som påverkas. Passager för grodor kan bli aktuella. 106

Tabell 6.4.5 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA2v4 - profil 10 promille Björkesåkraån I-III Björkesåkrasjön och dess södra/ västra strand Slätterödsskogen - II Lemmeströtorp - Prästaskogen Natura 2000 Skanör I - III Hunneröds mosse Natura 2000 Killeröd - Dalstorp Tärnö I km 8+5-9+2 km 10+3-10+9 km 10+9-12+2 km 12+0-12+6 km 13+2-13+7 km 13+7 km 13+7-15+1 km 15+0-15+7 Järnvägen ligger i skärning på upp till 5 m. Risken för grundvattenpåverkan bedöms till måttlig - stor och risken för ytvattenpåverkan liten - stor. Risken för påverkan på Björkesåkraån bedöms som mycket stor eftersom järnvägen ligger ett par meter under markytan där järnvägen passerar närmast ån. Omgrävning av ån kan krävas på en sträcka. Järnvägen går på bank och landskapsbro genom området. Banken är upp till ca 7 m hög och bron föreslås bli ca 800 m lång. Avrinningen till Björkesåkrasjön påverkas ej och det bedöms inte vara någon risk för grundvattenpåverkan. Järnvägen passerar genom betesmark. Tillskottet av buller kommer i en redan bullerstörd miljö. Järnvägen går på bro och bank genom området fram till branten vid Slätteröd där järnvägen går in i mycket djup skärning. Järnvägen kan komma att påverka bl a sumpskogar längs sträckan. Det är inte någon risk för yt- eller grundvattenpåverkan mer än på ett par lokala punkter längs sträckan. Vid den djupa skärningen är det mycket stor risk för påverkan, se nedan. Tillskottet av buller kommer i en redan bullerstörd miljö. Järnvägen går i skärning genom åkermark 200-500 m öster om området. Skärningen är som mest ca 16 m djup. Området berörs inte direkt. I avsnitt 4.3 Hydrogeologi redovisas tvärsektioner genom området. Det är måttlig - mycket stor risk för påverkan på yt- och grundvatten. Förändringarna bedöms dock inte beröra Natura 2000-området. Området är mycket stört av buller från flygplatsen. Järnvägen går i skärning genom området (ca 10 m) vilket medför mycket stor risk för påverkan på grundvatten och varierande risk för påverkan på ytvatten. Det är mycket stor risk för påverkan på de värdefulla småvattnen. Järnvägen går 100-550 m öster om området genom Hunneröds mosses tillrinningsområde om järnvägen läggs i den västra delen av korridoren. Den östra delen av korridoren ligger utanför tillrinningsområdet. Inget direkt ingrepp i området. I avsnitt 4.3 Hydrogeologi presenteras risken för påverkan på yt- och grundvatten utförligt. Området är bullerstört av både buller från flygplatsen och E65. Hagmarken söder om E65 ligger delvis inom den östra delen av korridoren. Järnvägen går i skärning på i stort sett hela sträckan. Skärningen är ca 13 m djup vid det skogsklädda höjdpartiet vid Dalstorp. Järnvägen går på landskapsbro genom den norra delen av området. Miljön i och runt Björkesåkraån riskerar att påverkas på en kortare sträcka. Järnvägen kan komma att påverka enskilda biotoper och växtlokaler längs sträckan, konsekvenserna av detta bedöms dock som begränsade. Järnvägens barriärverkan åtgärdas genom den långa landskapsbron som tillåter rörelser tvärs järnvägen. De sammantagna konsekvenserna för naturmiljön bedöms som små. Järnvägen kan få konsekvenser för viltets rörelser i området. Järnvägen medför inte några direkta konsekvenser för naturmiljön i Natura 2000-området. Järnvägen medför dock en barriär som kan ha betydelse för vilt, smådjur och den lägre faunan eftersom området blir avskuret från det större skogsområdet runt Björkesåkrasjön. Konsekvenserna av detta är svåra att överblicka med dagens kunskaper om området. Konsekvenserna för naturmiljön i området bedöms som måttliga. Järnvägen kommer att utgöra en kraftig barriär för grodorna i området och det är stor risk att biotoper försvinner. Konsekvensen av detta kan bli att lövgrodan minskar i antal eller helt försvinner. Även växter och andra djur i området kan komma att påverkas. De sammantagna konsekvenserna bedöms som mycket stora. Järnvägen kan få en viss påverkan på tillflödet till Natura 2000-området, konsekvenserna av detta bedöms dock som måttliga då det är en liten påverkan. Det finns dock risk för att järnvägen påverkar närliggande biotoper, t ex de utströmningsområden för vatten som finns i de angränsande sluttningarna. Järnvägen får konsekvenser för viltets rörelser i området. Det finns dock möjligheter för viltet att passera under landskapsbron öster om km 15+1 och konsekvenserna för viltet bedöms som små. Inventering av Björkesåkraån och kringliggande område. Åtgärder för att begränsa ingreppet i vattendraget. Nogrann inventering av vilt, smådjur och lägre fauna inom Natura 2000-området och angränsande områden i syfte att kartlägga rörelser mellan olika delar av naturområdet. Fortsatta studier av områdets geologi och hydrogeologi med syfte att begränsa projektets påverkan på Natura 2000-området. Bästa lokalisering i plan och profil inom korridoren söks. Det är möjligt att lokalisera järnvägen utanför avrinningsområdet. Inventering av växter och djur i området. Fortsatta studier av järnvägens läge i plan och profil i syfte att minska projektets påverkan på småvattnen. Åtgärder vidtas för att begränsa påverkan på småvattnen och ersättningsbiotoper för skapas för de småvatten som ev påverkas. Fortsatta studier av områdets geologi och hydrogeologi med syfte att begränsa projektets påverkan på Natura 2000-området. Bästa lokalisering i plan och profil inom korridoren söks. UA2v4 Alternativet går inom område med särskilda bestämmelser enligt MB 4 kap samt riksintresse för naturvården. Störst påverkan har alternativet mellan km 11+0-16+0 där järnvägen passerar genom det kuperade landskapet omväxlande på bank och i skärning. Hur stor påverkan blir är beroende på vald profil. Profil 10 promille ger en större påverkan än 25 promille genom mer omfattande ingrepp i landskapet Järnvägen innebär ytterligare ett infrastrukturelement i området. Närmast flygplatsen är konsekvenserna av ingreppet små, men längs övriga delar av sträckan bedöms konsekvenserna för området som helhet som måttliga - stora. Lövskogsområden splittras, landskapsbilden påverkas på delar av sträckan starkt och landskapets historiska värden kan bli svårare att uppfatta. UA2v4 passerar två Natura 2000-områden. Det är ett skogsområde vid Lemmeströtorp och ett kärr vid Hunneröd. Järnvägen passerar öster om Lemmeströtorp i skärning. Korridorens västra kant ligger ca 100 m och den östra kanten ca 500 m från området. Området påverkas inte genom något direkt ingrepp. Det finns en viss risk för påverkan på områdets grundvattennivåer, men en bäckravin mellan Natura 2000-området och järnvägen minskar risken för påverkan. Störst risk för påverkan är det vid profil 10 promille, då järnvägen ligger i skärning på upp till 15 m djup. Åtgärder för att minska risken för grundvattenpåverkan kommer att vidtas. Natura 2000-området blir avskuret från det större skogsområdet runt Björkesåkrasjön och konsekvenserna av detta kan bli minskad biologisk mångfald. Framförallt sällsynta arter kan vara känsliga för denna typ av störning. Söder om E65 passeras det andra Natura 2000-området. Korridorens västra kant ligger ca 100 m och den östra kanten ca 500 m från området. Korridorens västra del ligger inom tillrinningsområdet till kärret. Järnvägen medför inte några direkta ingrepp i området, men kan komma att påverka tillflödet till våtmarken. 5-10 % av tillflödet riskerar att snöras av. Detta är avsevärt mindre än variationen i årsmedelnederbörd (± 35%). Åtgärder som återinfiltrering kan vidtas för att minska konsekvenserna av påverkan. Skillnaden i påverkan mellan profilerna är liten eftersom båda alternativen passerar E65 i samma nivå. Järnvägen kan förläggas utanför Hunneröds mosses tillrinningsområde (i den östra delen av korridoren). Alternativ UA2v4 berör betesmarker väster om Björkesåkrasjön. Profil 10 promille går på landskapsbro på delar av sträckan medan profil 25 promille ligger i stort sett i nivå med marken. Även i anslutning till E65 och Hunneröd berörs en del betesmark. På stora delar av sträckan passeras åkermark. Sydväst om Björkesåkrasjön passerar järnvägen genom sammanhängande skogsmark med sumpskog och andra värdefulla skogsbiotoper. I den södra delen ligger Natura 2000- området Lemmeströtorp. Mindre skogsområden passeras vid Skanör och Sotebjär. 6. MILJÖKONSEKVENSER 107

6. MILJÖKONSEKVENSER Värdefulla småvatten och våtmarker passeras vid Skanör och Hunneröd (Natura 2000-området). Vid Skanör finns en väletablerad lövgrodelokal med ett par dammar. Om dessa helt slås ut av järnvägen innebär det stora konsekvenser för artens möjlighet att överleva i södra Skåne. Viltvandringsstråk passeras söder om Björkesåkrasjön och vid Sotebjär. Det finns vissa möjligheter att ordna viltpassager i dessa lägen se vidare figur 6.4.1-2. Profil 10 promille innehåller djupare skärningar och högre bankar än profil 25 promille som följer marken bättre. En jämförelse mellan profilernas risk för yt- och grundvattenpåverkan visar att profil 10 promille innehåller längre sträckor med mycket stor - stor risk för yt- och grundvattenpåverkan. Profil 25 promille innehåller dock längre sträckor med liten - måttlig risk för yt- och grundvattenpåverkan. Risken för grundvattenpåverkan kan påverkas främst genom detaljjustering av profilerna. UA2v4 innebär mindre risk för yt- och grundvattenpåverkan än alternativ UA2o. Det är framförallt vid Slätteröd, Skanör och Dalstorp som det är mycket stor risk för grundvattenpåverkan. De höga bankarna och djupa skärningarna vid profil 10 promille innebär även att järnvägen kommer att utgöra en större barriär än vid profil 25 promille. Dock har de högsta bankarna ersatts av landskapsbroar vilket gör att barriäreffekten vid profil 10 promille minskar något. Jämfört med UA2o går UA2v4 genom ett mer påverkat landskap, framförallt vid flygplatsen. Alternativ UA2v4 innebär risk för påverkan på två Natura 2000-områden, men åtgärder för att minska risken för påverkan kan vidtas. Konsekvenserna för Natura 2000-områdena bedöms som måttliga. Tabell 6.4.6 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA2v4 - profil 25 promille Björkesåkraån I-III Björkesåkrasjön och dess södra/ västra strand Slätterödsskogen - II Lemmeströtorp - Prästaskogen Natura 2000 Skanör I - III Hunneröds mosse Natura 2000 Killeröd - Dalstorp Tärnö I km 8+5-9+2 km 10+3-10+9 km 10+9-12+2 km 12+0-12+6 km 13+2-13+7 km 13+7 km 13+7-15+1 km 15+0-15+7 Järnvägen ligger i nivå med den omgivande marken ca 100 m efter tunnelmynningen. Risken för yt- och grundvattenpåverkan bedöms till liten - måttlig. Risken för påverkan på Björkesåkraån bedöms som måttlig eftersom järnvägen ligger i nivå med markytan där järnvägen ligger som närmast ån. Omgrävning av ån kan krävas på en sträcka. Järnvägen går på låg bank genom området. Risken för grundvattenpåverkan bedöms som måttlig och risken för ytvattenpåverkan som liten. Järnvägen passerar genom betesmark. Tillskottet av buller kommer i en redan bullerstörd miljö. Järnvägen går i viss skärning i den norra delen, sedan på bank följt av djup skärning vid Slätteröd. Järnvägen kan komma att påverka bl a sumpskogar längs sträckan. Det är måttlig - stor risk för grundvattenpåverkan. Risken för ytvattenpåverkan bedöms som liten, men måttlig vid passager av ett par mindre bäckar. Vid skärningen vid Slätteröd är det stor - mycket stor risk för påverkan, se nedan. Tillskottet av buller kommer i en redan bullerstörd miljö. Järnvägen går i skärning genom åkermark 200-500 m öster om området. Skärningen är som mest ca 9 m djup. Området berörs inte direkt. I avsnitt 4.3 Hydrogeologi redovisas de hydrogeologiska konsekvenserna för området. Det är liten - mycket stor risk för påverkan på grundvatten och liten - stor risk för påverkan på ytvatten. Förändringarna bedöms dock inte beröra Natura 2000-området. Området är mycket stört av buller från flygplatsen. Järnvägen går i viss skärning genom området (ca 5 m) vilket medför stor - mycket stor risk för påverkan på grundvatten och liten - stor risk för påverkan på ytvatten. Det är stor risk för påverkan på de värdefulla småvattnen. Järnvägen går 100-550 m öster om området genom Hunneröds mosses tillrinningsområde om järnvägen läggs i den västra delen av korridoren. Den östra delen av korridoren ligger utanför tillrinningsområdet. Inget direkt ingrepp i området. I avsnitt 4.3 Hydrogeologi presenteras risken för påverkan på yt- och grundvatten utförligt. Området är bullerstört av både buller från flygplatsen och E65. Hagmarken söder om E65 ligger delvis inom den östra delen av korridoren. Järnvägen går i skärning på i stort sett hela sträckan. Skärningen är ca 13 m djup vid det skogsklädda höjdpartiet vid Dalstorp. Järnvägen går på bank (upp till ca 10 m) i den norra delen av området. Miljön i och runt Björkesåkraån riskerar att påverkas på en kortare sträcka. Järnvägen kan komma att påverka enskilda biotoper och växtlokaler längs sträckan, konsekvenserna av detta bedöms dock som begränsade. De sammantagna konsekvenserna för naturmiljön bedöms som små. Järnvägen kan få konsekvenser för viltets rörelser i området. Järnvägen medför inte några direkta konsekvenser för naturmiljön i Natura 2000-området. Järnvägen medför dock en barriär som kan ha betydelse för vilt, smådjur och den lägre faunan eftersom området blir avskuret från det större skogsområdet runt Björkesåkrasjön. Konsekvenserna av detta är svåra att överblicka med dagens kunskaper om området. Konsekvenserna för naturmiljön i området bedöms som måttliga. Jämfört med profil 10 promille är risken för påverkan på Natura 2000-området betydligt mindre vid 25 promille. Järnvägen kommer att utgöra en kraftig barriär för grodorna i området och det är stor risk att biotoper försvinner. Konsekvensen av detta kan bli att lövgrodan minskar i antal eller helt försvinner. Även växter och andra djur i området kan komma att påverkas. De sammantagna konsekvenserna bedöms som stora. Järnvägen kan få en viss påverkan på tillflödet till Natura 2000-området, konsekvenserna av detta bedöms dock som måttliga då det är en liten påverkan. Det finns dock risk för att järnvägen påverkar närliggande biotoper, t ex de utströmningsområden för vatten som finns i de angränsande sluttningarna. Järnvägen får konsekvenser för viltets rörelser i området och förlust av naturmark. Inventering av Björkesåkraån och kringliggande område. Åtgärder för att begränsa ingreppet i vattendraget. Nogrann inventering av vilt, smådjur och lägre fauna inom Natura 2000-området och angränsande områden i syfte att kartlägga rörelser mellan olika delar av naturområdet. Fortsatta studier av områdets geologi och hydrogeologi med syfte att begränsa projektets påverkan på Natura 2000-området. Bästa lokalisering i plan och profil inom korridoren söks. Inventering av växter och djur i området. Fortsatta studier av järnvägens läge i plan och profil i syfte att minska projektets påverkan på småvattnen. Åtgärder vidtas för att begränsa påverkan på småvattnen och ersättningsbiotoper för skapas för de småvatten som ev påverkas. Fortsatta studier av områdets geologi och hydrogeologi med syfte att begränsa projektets påverkan på Natura 2000-området. Bästa lokalisering i plan och profil inom korridoren söks. 108

Tabell 6.4.7 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA2o - profil 10 promille Björkesåkraån I Björkesåkrasjöns norra strand, Uggleberg Björkesåkrasjöns norra strand, Vasaholm Gissholm Gissholm Julbäck Laholmsrännan - Svartesjö I Iglesjö väst I Österskog Stenbäck I Stjärneholm och Lillesjö Söder om Ystadbanan Läge Påverkan Konsekvenser km 8+5-8+8 km 8+8-9+5 km 9+5-10+3 km 10+3-11+0 km 11+0-11+4 km 11+4-12+5 km 13+3 km 13+5 km 13+8-14+8 km 14+5-15+0 km 17+7-17+8 km 18+7-19+0 Järnvägen ligger i skärning på mellan 1-6 m djup. Vid passagen av ån ligger järnvägen ca 1 m under markytan. Omgrävning av ån kan krävas på en sträcka. Risken för grundvattenpåverkan bedöms som stor och risken för ytvattenpåverkan som mycket stor vid passagen av ån. Påverkan är koncentrerad främst till åns närområde. Järnvägen går i skärning, upp till ca 10 m. Risken för grundvattenpåverkan bedöms som måttlig - stor. I den västra delen är det liten risk för ytvattenpåverkan, men längs övriga delar av sträckan är det inte någon risk. Den relativt djupa skärningen gör att järnvägen blir en barriär för vilt. Järnvägen ligger till en början i skärning för att sedan ligga på bank. Upp till ca 10 m skärning lokalt. Risken för grundvattenpåverkan bedöms som måttlig - stor. Runt km 10 finns ett parti med liten risk för ytvattenpåverkan. Järnvägen går i huvudsak på bank (upp till 5 m). I ett kortare parti är det skärning och här bedöms det finnas en stor - måttlig risk för påverkan på grundvattnet och liten risk för ytvattenpåverkan. Ett par mindre vattendrag passeras. Järnvägen ligger förhållandevis väl i nivå med marken och utgör ingen större barriär för viltet. Järnvägen går på låg bank (upp till 4 m). Det bedöms inte vara någon risk för yt- eller grundvattenpåverkan. Järnvägen ligger förhållandevis väl i nivå med marken och utgör ingen större barriär för viltet. Järnväggen går till största delen på bank av varierande höjd (upp till 6 m). Det finns ett par kortare partier med skärning. Risken för grundvattenpåverkan bedöms som liten - måttlig på korta sträckor. Det är ingen - liten risk för ytvattenpåverkan. Ett mindre vattendrag passeras. Korridoren passerar över den östligaste delen av området på låg bank, 5 m. Bäcken passeras. Det bedöms inte vara någon risk för yt- eller grundvattenpåverkan. Korridoren passerar i den västra delen av området. Järnvägen går in i skärning. Småvattnet berörs inte direkt. Det bedöms föreligga stor risk för grundvattenpåverkan. Risken för ytvattenpåverkan bedöms som liten. Järnvägen går i mycket djup skärning, upp till ca 17-18 m, genom skogspartiet. Skärningens djup gör att ett mycket brett område, upp till ca 80 m, berörs av skärningen. Den djupa skärningen gör att det är stor - mycket stor risk för grundvattenpåverkan längs sträckan. Risken för ytvattenpåverkan bedöms som mycket stor vid passage av ett vattendrag. I den norra delen är det i övrigt liten - måttlig risk för ytvattenpåverkan. Järnvägen går i djup skärning (ca 16 m) genom den högre delen av skogsmarken. Järnvägen fortsätter på bank en kort sträcka innan den långa landskapsbron som fortsätter över jordbruksmarken och E65. I delen med skärning är det stor - mycket stor risk för grundvattenpåverkan. Längs övriga delar av sträckan är det inte någon risk för yt- eller grundvattenpåverkan. Järnvägen går i nivå med marken genom den södra delen av området. Risken för grundvattenpåverkan bedöms som stor men risken för ytvattenpåverkan som liten. Ett mindre vattendrag passeras. Järnvägen går i nivå med marken. Risken för grundvattenpåverkan bedöms som måttlig - stor men risken för ytvattenpåverkan som liten. Skärningen medför ett omfattande ingrepp i naturmiljön kring ån och i ån. Järnvägen kommer att vara en barriär för djurs rörelse längs med ån. Sammantaget bedöms konsekvenserna bli stora för den lokala naturmiljön. Ingreppet får framförallt konsekvenser för viltets rörelser eftersom området i huvudsak är uppodlat. Konsekvenserna av en eventuell grundvattenpåverkan är koncentrerad till skärningarnas närområde. Järnvägen innebär ett ingrepp i skogsmarken som har höga naturvärden. Järnvägen och bildar en barriär och en del av skogsmarken förlorar den direkta kontakten med det sammanhängande skogsområdet runt Björkesåkrasjön. Konsekvenserna av ingreppet bedöms som måttliga. Järnvägen bildar en barriär och en del av skogsmarken förlorar den direkta kontakten med skogsområdet runt Björkesåkrasjön. Järnvägen innebär ett ingrepp i skogsmarken som har höga naturvärden. Järnvägen och bildar en barriär och en liten del av skogsmarken förlorar den direkta kontakten med det sammanhängande skogsområdet runt Björkesåkrasjön. Konsekvenserna av ingreppet bedöms som måttliga. Järnvägen bildar en barriär genom den öppna marken. Ingrepp i värdefulla småbiotoper som trädridåer och solitärträd kan få konsekvenser för flora och fauna. Konsekvenserna bedöms som små. Järnvägen bedöms inte få några direkta konsekvenser för hagmarken. Järnvägen innebär dock en barriär som leder till försämrad kontakt med andra värdefulla naturområden öster om järnvägen. Det finns en viss risk att vattenmiljön påverkas vilket kan få konsekvenser för grodorna i området. Järnvägen innebär en barriär för kontakt med andra småvatten väster om järnvägen. Konsekvenserna bedöms som måttliga. Skärningen leder till omfattande fysiska ingrepp och grundvattenpåverkan vilket leder till förändringar i växtförutsättningar och den lokala miljön. Järnvägen kommer att vara en betydande barriär i skogsmarken och dela denna i en östlig och västlig del. Sammantaget bedöms konsekvenserna för naturmiljön i skogsområdet som mycket stora. Skärningen leder till omfattande fysiska ingrepp och grundvattenpåverkan vilket leder till förändringar i växtförutsättningar och den lokala miljön. Järnvägen kommer att vara en betydande barriär i skogsmarken och dela denna i en östlig och västlig del. Sammantaget bedöms konsekvenserna för naturmiljön i skogsområdet som mycket stora. Järnvägen tar en viss del av naturområdet i anspråk, men konsekvenserna av detta bedöms som måttliga. Järnvägen får inte några konsekvenser för området söder om Ystadbanan. Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Omgrävning av ån så att den naturliga vattenföringen bibehålls. Ledning av viltet mot viltpassage. Viltpassage kan samordnas med vägpassage vid km 10+65. Det finns möjlighet att utföra vägpassagen vid km 10+65 som en viltpassage. Behov av passage för groddjur utreds. Behov av passage för groddjur utreds. Åtgärder för att minimera risken för påverkan på grund- och ytvattnet vidtas. Åtgärder för att begränsa skärningens bredd samt begränsa påverkan på grundvattennivån. Åtgärder för att begränsa skärningens bredd samt begränsa påverkan på grundvattennivån. UA2o Järnvägskorridoren ligger nästintill i sin helhet inom riksintresset för naturmiljön samt området med särskilda bestämmelser enligt MB kap 4. Alternativet går genom en tidigare relativt opåverkad del av backlandskapet. I denna del går järnvägen omväxlande på bank och skärning. Profil 10 promille innebär stor påverkan på höjdområdet vid Österskog. Järnvägen innebär ett nytt infrastrukturelement i ett tidigare relativt opåverkat och småskaligt landskap öster om Björkesåkrasjön. Sammantaget innebär alternativet mycket stora konsekvenser för riksintresseområdet som helhet. Korridorens norra del går genom Häckeberga naturreservat. För naturreservatet gäller särskilda förordningar, se avsnitt 1.8 Hushållning med mark och vatten. Området har stort värde för rekreation och friluftsliv i regionen. Landskapet är tidigare relativt ostört och järnvägen innebär ett påtagligt intrång i området. Områdets värde som rekreationsområde minskar och järnvägen kan få konsekvenser för viltet i området genom sin barriärverkan. Järnvägen kan även få konsekvenser för flora och fauna genom det fysiska intrånget där naturmiljö tas i anspråk och delar av biotoper snörs av från angränsande områden. De sammantagna konsekvenserna för naturreservatet bedöms som stora. Järnvägen korsar större skogsområden norr om Björkesåkrasjön samt vid Österskog. Vid Österskog korsas ett skogsparti med äldre träd. Även öppna jordbrukslandskap korsas. Järnvägskorridoren tangerar till en aktiv lövgrodelokal. vid Svartesjö. Förlust av lövgrodelokaler innebär stora hot mot artens existens i området. Vid Kallsjö/Stjärneholm löper korridoren nära en våtmark, där kärrvegetationen kan påverkas negativt om dränering sker. Mellan Vasaholm och Julbäck, vid Svartesjö samt vid Österskog korsas viltvandringsstråk. Risken för kollision med djur är högre här än på övriga ställen. Vid skogsområdena som korsas minskas möjligheterna för djurs och växters spridning, vilket kan leda till urholkning av den biologiska mångfalden. Profil 10 promille innehåller djupare skärningar och högre bankar än profil 25 promille som följer marken bättre. En jämförelse mellan profilernas risk för yt- och grundvattenpåverkan visar att profil 10 promille innehåller längre sträckor med mycket stor - stor risk för yt- och grundvattenpåverkan. Profil 25 promille innehåller dock längre sträckor med liten - måttlig risk för yt- och grundvattenpåverkan. Risken för grundvattenpåverkan kan påverkas främst genom detaljjustering av profilerna. UA2o är det alternativ som innebär störst risk för yt- och grundvattenpåverkan. Det är framförallt vid den stora skärningen genom höjdpartiet vid Österskog som det är mycket stor risk för grundvattenpåverkan. De höga bankarna och djupa skärningarna vid profil 10 promille innebär även att järnvägen kommer att utgöra en större barriär än vid profil 25 promille. 6. MILJÖKONSEKVENSER 109

6. MILJÖKONSEKVENSER Jämfört med UA2v4 går UA2o genom ett mer opåverkat landskap. Sträckningen är även längre totalt sett. Alternativet får stora - mycket stora konsekvenser för Häckeberga naturreservat och skogspartiet vid Österskog. Vid vissa områden bedöms konsekvenserna som måttliga och längs övriga delar av sträckan bedöms konsekvenserna som små. Tabell 6.4.8 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA2o - profil 25 promille Björkesåkraån I Björkesåkrasjöns norra strand, Uggleberg Björkesåkrasjöns norra strand, Vasaholm Gissholm Gissholm Julbäck Laholmsrännan - Svartesjö I Iglesjö väst I Österskog Stenbäck I Stjärneholm och Lillesjö Söder om Ystadbanan km 8+5-8+8 km 8+8-9+5 km 9+5-10+3 km 10+3-11+0 km 11+0-11+4 km 11+4-12+5 km 13+3 km 13+5 km 13+8-14+8 km 14+5-15+0 km 17+7-17+8 km 18+7-19+0 Järnvägen ligger på låg bank. Vid passagen av ån ligger järnvägen ca 4 m över markytan. Risken för grundvattenpåverkan bedöms som måttlig och risken för ytvattenpåverkan som stor vid passagen av ån, men ingen - liten på övriga delar av sträckan. Påverkan är koncentrerad främst till åns närområde. Järnvägen går på låg bank. Risken för grundvattenpåverkan bedöms som liten - måttlig. I den västra delen är det liten risk för ytvattenpåverkan, men längs övriga delar av sträckan är det inte någon risk. Järnvägen går i huvudsak i skärning. Upp till ca 7 m djup. Risken för grundvattenpåverkan bedöms som måttlig - stor. Runt km 10 finns ett parti med liten risk för ytvattenpåverkan. Järnvägen går i huvudsak på bank (upp till 6 m). I ett kortare parti är det skärning och här bedöms det vara en stor - måttlig risk för påverkan på grundvattnet och liten risk för ytvattenpåverkan. Ett par mindre vattendrag passeras. Järnvägen ligger förhållandevis väl i nivå med marken och utgör ingen större barriär för viltet. Järnvägen går på låg bank (upp till 3 m). Risken för grundvattenpåverkan bedöms som måttlig - stor i den södra delen. Det bedöms inte vara någon risk för ytvattenpåverkan. Järnvägen ligger förhållandevis väl i nivå med marken och utgör ingen större barriär för viltet. Järnvägen går till största delen på bank av varierande höjd (upp till 7 m). Det finns ett par kortare partier med skärning. Risken för grundvattenpåverkan bedöms som måttlig på korta sträckor. Det är ingen - liten risk för ytvattenpåverkan. Ett mindre vattendrag passeras. Korridoren passerar över den östligaste delen av området på låg bank, 2 m. Bäcken passeras. Det bedöms vara liten någon risk yt- och grundvattenpåverkan. Korridoren passerar i den västra delen av området. Järnvägen går in i skärning. Småvattnet berörs inte direkt. Det bedöms föreligga stor risk för grundvattenpåverkan. Risken för ytvattenpåverkan bedöms som liten. Järnvägen går i djup skärning, upp till ca 10 m, genom skogspartiet. Skärningens djup gör att ett brett område, upp till ca 55 m, berörs av skärningen. Den djupa skärningen gör att det är måttlig - mycket stor risk för grundvattenpåverkan längs sträckan. Risken för ytvattenpåverkan bedöms som mycket stor vid passage av ett vattendrag. I den norra delen är det i övrigt liten risk för ytvattenpåverkan. Järnvägen går i skärning (ca 10 m) genom den högre delen av skogsmarken. Järnvägen fortsätter på bank en kort sträcka innan den långa landskapsbron som fortsätter över jordbruksmarken och E65. I delen med skärning är det stor - mycket stor risk för grundvattenpåverkan. Längs övriga delar av sträckan är det inte någon risk för yt- eller grundvattenpåverkan. Järnvägen går i nivå med marken genom den södra delen av området. Risken för grundvattenpåverkan bedöms som stor men risken för ytvattenpåverkan som liten. Ett mindre vattendrag passeras. Järnvägen går i nivå med marken. Risken för grundvattenpåverkan bedöms som måttlig - stor men risken för ytvattenpåverkan som liten. Konsekvenserna för naturmiljön längs ån bedöms som måttliga genom den begränsade risken för påverkan på yt- och grundvatten. Järnvägen kommer att vara en barriär för djurs rörelse längs med ån. Ingreppet får framförallt konsekvenser för viltets rörelser eftersom området i huvudsak är uppodlat. Konsekvenserna bedöms som små. Järnvägen innebär ett ingrepp i skogsmarken som har höga naturvärden. Järnvägen och bildar en barriär och en del av skogsmarken förlorar den direkta kontakten med det sammanhängande skogsområdet runt Björkesåkrasjön. Konsekvenserna av ingreppet bedöms som måttliga. Järnvägen bildar en barriär och en del av skogsmarken förlorar den direkta kontakten med skogsområdet runt Björkesåkrasjön. Järnvägen innebär ett ingrepp i skogsmarken som har höga naturvärden. Järnvägen och bildar en barriär och en liten del av skogsmarken förlorar den direkta kontakten med det sammanhängande skogsområdet runt Björkesåkrasjön. Konsekvenserna av ingreppet bedöms som måttliga. Järnvägen bildar en barriär genom den öppna marken. Ingrepp i värdefulla småbiotoper som trädridåer och solitärträd kan få konsekvenser för flora och fauna. Konsekvenserna bedöms som små. Järnvägen bedöms inte få några direkta konsekvenser för hagmarken. Järnvägen innebär dock en barriär som leder till försämrad kontakt med andra värdefulla naturområden öster om järnvägen. Det finns en viss risk att vattenmiljön påverkas vilket kan få konsekvenser för grodorna i området. Järnvägen innebär en barriär för kontakt med andra småvatten väster om järnvägen. Konsekvenserna bedöms som måttliga. Skärningen leder till omfattande fysiska ingrepp och grundvattenpåverkan vilket leder till förändringar i växtförutsättningar och den lokala miljön. Järnvägen kommer att vara en betydande barriär i skogsmarken och dela denna i en östlig och västlig del. Sammantaget bedöms konsekvenserna för naturmiljön i skogsområdet som mycket stora. Skärningen leder till omfattande fysiska ingrepp och grundvattenpåverkan vilket leder till förändringar i växtförutsättningar och den lokala miljön. Järnvägen kommer att vara en betydande barriär i skogsmarken och dela denna i en östlig och västlig del. Sammantaget bedöms konsekvenserna för naturmiljön i skogsområdet som mycket stora. Järnvägen tar en viss del av naturområdet i anspråk, men konsekvenserna av detta bedöms som måttliga. Järnvägen får inte några konsekvenser för området söder om Ystadbanan. Omgrävning av ån så att den naturliga vattenföringen bibehålls. Ledning av viltet mot viltpassage. Viltpassage kan samordnas med vägpassage vid km 10+65. Det finns möjlighet att utföra vägpassagen vid km 10+65 som en viltpassage. Behov av passage för groddjur utreds. Behov av passage för groddjur utreds. Åtgärder för att minimera risken för påverkan på grund- och ytvattnet vidtas. Åtgärder för att begränsa skärningens bredd samt begränsa påverkan på grundvattennivån. Åtgärder för att begränsa skärningens bredd samt begränsa påverkan på grundvattennivån. 110

Borttagande av befintlig bana Borttagandet av den befintliga banan innebär en minskad barriäreffekt och att naturen kan återerövra banområdet. Genom den låga höjden på järnvägsbanken utgör järnvägen en mycket begränsad barriär för det större viltet. Borttagandet av banvallen innebär att den biotop som den utgör försvinner. Det dröjer lång tid innan den nya järnvägens banvall har uppnått samma artrikedom som Ystadbanans. Det bör övervägas att banvallen inventeras och särskilt värdefulla delar bevaras. Järnvägen har en mycket begränsad påverkan på områdets hydrologi då den i huvudsak går på bank. Fortsatt arbete och förslag till åtgärder I det kommande arbetet krävs fördjupade undersökningar längs med valt alternativ i syfte att begränsa konsekvenserna av projektet. Det krävs: Fördjupad inventering av våtmarker och småvatten, värdefulla skogs- och hagmarker samt viltets rörelser. Utförlig hydrogeologisk och geologisk utredning. Åtgärder för att begränsa projektets konsekvenser och kompensera förluster föreslås enligt nedan. Barriärer - fragmentering ekoportar grodtunnlar och passager för smådjur binda samman skogspartier på andra ställen för att skapa större sammanhängande vegetationsområden Ädellövskog och värdefulla träd 6. MILJÖKONSEKVENSER återplantering av lövträd i anslutning till järnvägen eller på annat ställe för att skapa större ädellövsområden och öka andelen lövskog i området särskilt värdefulla träd inventeras och hänsyn tas till dessa så långt som möjligt i den kommande planeringen, projekteringen och anläggandet. äldre träd som måste avverkas lämnas som lågor i angränsande mark för att öka andelen död ved i området Våtmarker och småvatten åtgärder för att begränsa påverkan på våtmarker och småvatten enligt avsnitt 4.3 Hydrogeologi skapa nya småvatten och våtmarker i området förbättra kontakten mellan småobjekt för att skapa en sammanhängande vattenmiljö skapa meandrande lopp för vattendrag för att förbättra vattenkvalitén och skapa en bättre livsmiljö för växter, djur och fisk Livsmiljöer för hotade arter Spara död ved som lågor på marken för att gynna vedinsekter (placeras med hänsyn till viktiga länkar mellan kärnområden). förbättra livsmiljön för fladdermöss i området, t ex genom uppsättning av fladdermusholkar Övrigt kompensation av förlust av biotoper och ökad fragmentering genom vård- och skötselinsatser inom utredningsområdet eller i angränsande områden. 111

6. MILJÖKONSEKVENSER 6.5 Rekreation och friluftsliv Beskrivningen av konsekvenserna för rekreation och friluftsliv har sin utgångspunkt i påverkan på områdets attraktivitet och nyttjande. Attraktiviteten och nyttjandet beror bl a på aktivitetsmöjligheter, tillgänglighet, närhet till bostad, utblickar, natur- och kulturvärden samt landskapsbilden. Nollaternativ Ingen ny järnvägsanläggning innebär att inte någon ny störning tillkommer i området. Dock leder den ökade biltrafiken till ökade störningar längs de större vägarna. Konsekvenserna av nollalternativet bedöms dock som små. Gemensamt för samtliga alternativ Järnvägen medför ökat buller, visuella störningar och minskad tillgänglighet till delar av området. Bullerberäkningar längs sträckan redovisas i avsnitt 6.7 Hälsa och säkerhet. Det rörliga friluftslivet (strövande, svamp- och bärplockning etc) påverkas av järnvägens barriärverkan då den skär av befintliga skogsbilvägar och stigar. Samtidigt anläggs nya vägar för att klara underhållet av järnvägen och ersätta befintliga vägar vilket i viss mån ökar tillgängligheten till området. Järnvägen gör också att det blir lättare att ta sig med allmänna kommunikationer till Sturup. Jakten i området påverkas dels genom den barriär som den utgör för människan, men även genom den påverkan som den kan ha på viltet. Påverkan på viltet beskrivs i avsnitt 4.3 Naturmiljö. Jakten har stor betydelse för friluftslivet i området och en negativ påverkan på vilttillgången får stora konsekvenser för möjligheterna att jaga. Golfanläggningen vid Sturup park påverkas inte direkt av järnvägsprojeket. Dock ökar tillgängligheten med den förbättrade kommunikationen till området. Detta kan göra anläggningen tillgänglig för en bredare grupp människor. Skillnaden i påverkan på områdets värde för friluftslivet mellan profilerna med 25 eller 10 promilles lutning är små och beskrivs inte. UA1o med triangel öst Järnvägen går inte genom några primära strövområden då banan till stor del går på åkermark samt genom ett mindre skogsområde nära flygplatsen. Börringe kloster, Börringe station, Byn och Börringe utgör tillsammans en kulturhistorisk miljö som är ett intressant utflyktsmål. Järnvägen kommer att påverka områdets värde negativt och medföra att områdets värde som utflyktsmål minskar. Detta innebär negativa konsekvenser för områdets friluftsliv. UA1v Järnvägen går inte genom några primära strövområden, men påverkar upplevelsen av kulturmiljön runt Börringe Kloster. Alternativ UA1v innebär ett relativt omfattande ingrepp i skogsområdet väster om Börringe Kloster. Omfattningen av ingreppet beror på vald profil samt i vilket läge som E65 byggs ut till motorväg. Alternativ UA1v påverkar områdets värde för friluftslivet mindre än alternativ UA1o. Skjutbanan vid Olsbjär kommer troligen inte att kunna ligga kvar i dagens läge. Ny bana behöver anläggas. På den övriga delen av sträckan bedöms inte alternativet påverka områdets värden för rekreation och friluftsliv. UA2v4 Området närmast flygplatsen är stört av flygplatsen, men har ändå ett värde för t ex fågelskådare som studerar fåglar vid Björkesåkrasjön. Järnvägen ökar bullerstörningen och minskar tillgängligheten till området. Det finns behov av en passagemöjlighet för att kunna komma till sjön. Slätterödsskogen genomkorsas vilket ger konsekvenser för jakten och strövandet. Ingreppets storlek beror på vilken profil som väljs, profil 10 promille ger ett större ingrepp i miljön är profil 25 promille. Passagemöjligheter bör ordnas i skogsområdet. Vid Skanör - Lemmeströtorp finns fina marker med några småvatten som har ett upplevelsevärde för landskapet. Områdena förlorar delar av sitt värde som frilutsområde och konsekvenserna bedöms som stora. Järnvägen går nära Hunneröds mosse som vårdas av Naturskyddsföreningen i Svedala som bl a ordnar slåtter av kärrmarken. Området är redan stört av närheten till E65 och järnvägen innebär ytterligare en störning. Konsekvenserna för områdets värde bedöms dock som små. I övrigt är området söder om E65 är i huvudsak åkermark med ett mindre skogsområde som inte har någon stor betydelse för friluftslivet. UA2o Alternativ UA2o går genom Häckeberga naturreservat som har stor betydelse för friluftslivet i regionen. Området är relativt ostört av större infrastrukturprojekt även om flygplatsens närhet märks. Även området söder om naturreservatet är värdefullt för friluftslivet eftersom det är ett varierat landskap och skogsområdet vid Österskog utgör ett större sammanhängande skogsområde. Området är rikt på vilt och det bedrivs mycket jakt i området. Järnvägen innebär ett betydande ingrepp i miljön och minskar områdets attraktivitet som friluftsområde och kan komma att ge konsekvenser för tillgången på vilt, se vidare avsnitt 4.4 Naturmiljö. Konsekvenserna blir troligen färre besökande i området. Söder om E65 är landskapet i sin helhet uppodlat och har inte någon stor betydelse för friluftslivet. Fortsatt arbete och förslag till åtgärder I nästa skede kommer passagemöjligheterna av järnvägen studeras vidare. Det är viktigt att se till både djurs och människors behov av att kunna korsa järnvägen i den fortsatta planeringen. I viss mån kan den minskade attraktiviteten i området kompenseras med t ex ökad tillgänglighet till andra områden genom anordnade av parkeringsplatser, vandringsleder mm. Tabell 6.5.1 Område med särskilda bestämmelser Benämning, objektnr Påverkan Konsekvenser Möjliga åtgärder Nollalternativ UA1o med triangel öst Hela sträckan UA1v km 1+0-8+0 UA2v4 km 8+0-16+3 UA2o km 8+0-16+0 Ökat buller längs med befintliga vägar. Ingrepp i den kulturhistoriskt intressanta miljön runt Börringe Kloster - Börringe station - Byn - Börringe. Ingrepp i Börringe Klosters närområde, dock ett mindre ingrepp än vid alternativ UA1o. Ingrepp i Slätterödsskogen och värdefulla småvatten- och våtmarksmiljöer som har stor betydelse för upplevelsen av landskapet. Järnvägen går genom backlandskapet och kommer att påverka upplevelsen av området med en förändring av landskapsbilden, buller och det fysiska hinder som järnvägen utgör. Konsekvenserna för områdets värde som riksintresse enligt MB 4 kap bedöms som små. Områdets värde som kulturmiljö och utflyktsmål minskar. För områdets värde som riksintresse enligt MB 4 kap innebär ingreppet måttliga konsekvenser då området redan är stört av infrastrukturingrepp. Områdets värde som kulturmiljö och utflyktsmål minskar något. För områdets värde som riksintresse enligt MB 4 kap innebär ingreppet måttliga konsekvenser då området redan är stört av infrastrukturingrepp. Områdets värde som rekreations och friluftsliv minskar. För områdets värde som riksintresse enligt MB 4 kap innebär ingreppet måttliga konsekvenser då området är stört av buller från flygplatsen samt E65. Områdets värde som rekreations och friluftsliv minskar. För områdets värde som riksintresse enligt MB 4 kap innebär ingreppet stora konsekvenser då området idag är relativt ostört av infrastrukturanläggningar. Inpassning av järnvägen på bästa sätt i landskapet för att minimera störningen. Inpassning av järnvägen på bästa sätt i landskapet för att minimera störningen. Inpassning av järnvägen på bästa sätt i landskapet för att minimera störningen. Inpassning av järnvägen på bästa sätt i landskapet för att minimera störningen. 112