Bygglagstiftning har funnits länge i Sverige. Redan under medeltiden fanns regler för hur mark skulle användas och hus byggas. I äldre lagstiftning handlar det ofta om brandskydd, men det finns också begrepp som byggnadsskyldighet för de som brukar annans jord då ska man underhålla husen och bygga nytt om de förfallit.
Den första egentliga planlagstiftningen i Sverige kom med 1874 års byggnads- och brand stadga för rikets städer. För hvarje stad skall finnas' plan för stadens, ordnande och bebyggande. Denna plan skall omfatta, såväl byggnadsqvarter, som gator, torg och andra allmänna platser. Ej må stad byggas i strid mot gällande plan, eller utsträckas till område, för hvilket faststäld plan ej finnes. Närmaste inseendet öfver stads bebyggande utöfvas af en för detta ändamål tillsatt Byggnadsnämnd.
1907 års stadsplanelag Byggnadsstadgan fortsatte att gälla, men kommunerna fick både rätt och skyldighet att lösa in mark som skulle användas till gatumark och mark för allmänna platser. 1947 års byggnadslag Kommunerna kunde bestämma var och när planer skulle upprättas och vad de skulle innehålla. Det var dock regeringen som fortfarande skulle fastställa de kommunala planerna. Det finns många äldre planer som fortfarande gäller.
Byggnadsstadga 1959 generalplan stadsplan byggnadsplan enhetliga byggnadsbestämmelser över riket beslutanderätten decentraliserad till byggnadsnämnden fastställs av länsstyrelsen I varje kommun skall finnas en byggnadsnämnd, som har att öva inseende över hur kommunens område bebygges. Särskilt åligger det nämnden att med uppmärksamhet följa den allmänna utvecklingen inom kommunen och dess omgivning, ombesörja utredningar rörande planläggning, fastighetsbildning och: byggnadsväsen samt i dessa ämnen upprätta de förslag och göra de framställningar som finnas påkallade.
Plan- och bygglagen från 1987 (ÄPBL) Kommunerna: skyldiga att upprätta översiktsplaner för hela kommunen detaljplan infördes för all planläggning Staten behöll enbart sitt direkta inflytande över planläggning: riksintressen frågor som berör flera kommuner frågor som berör människors hälsa och säkerhet Samtidigt så infördes en helt ny lag med regler för hushållning med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, Naturresurslagen. 1994 reviderades lagen: Ett helt nytt system för lov, tillsyn och kontroll infördes och ett större ansvar lades på byggherren.
Plan- och bygglagen (2010:900) PBL ny version av lagen trädde i kraft 2011. Det är den som gäller nu men det har redan kommit många ändringar sedan dess.
Allmänna och enskilda intressen En grundbult i tillämpningen av PBL är avvägningen mellan olika intressen. Med allmänna intressen menas kommunens eller invånarnas intressen, dels nu men också för kommande generationer. Infrastruktur, bostadsförsörjning, natur- och kulturvärden är exempel på allmänna intressen. Med enskilda intressen menas de intressen som finns hos byggherrar, grannar, ägare av byggnadsverk, markägare och andra berörda. Ett enskilt intresse kan exempelvis handla om utsikt eller trafik utanför en bostad.
Detaljplan
En detaljplan reglerar gränser för olika områden och hur områdena får användas. Detaljplaner är rättsligt bindande och beslut om antagande kan överklagas. En detaljplan gäller tills den ändras, upphävs eller ersätts.
Detaljplanekravet 4 kap. 2 Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk och reglera bebyggelse miljöns utformning för en ny sammanhållen bebyggelse, om där finns många bygglovspliktiga byggnadsverk för att bevara eller förändra bebyggelse om det ska ske i ett sammanhang för byggnadsverk som får betydande inverkan på omgivningen eller där det råder stor efterfrågan för bebyggande gäller inte vindkraftverk eller om byggnadsverket kan prövas i bygglov eller förhandsbesked och inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan.
En detaljplan består av en plankarta med bestämmelser. Som underlag för plankartan ligger en grundkarta. Det finns inga begränsningar, utom rent praktiska, för hur stor eller liten en detaljplan får vara.
I en detaljplan ska kommunen bestämma gränser för: Allmän platsmark: en, gata eller väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan ska användas som är avsett för ett gemensamt behov Vattenområden Kvartersmark: all annan mark inom detaljplanen I en detaljplan ska kommunen också bestämma Användning och utformning av allmän platsmark vid kommunalt huvudmannaskap Användning av kvartersmark och vattenområden Detaljplanen ska ha en genomförandetid mellan 5 och 15 år.
En detaljplan består av en plankarta med bestämmelser. Det är den som är bindande. Utifrån förutsättningarna på platsen bestämmer kommunen vilken reglering som behövs för att uppnå detaljplanens syfte. För att reglera utformningen av ett område kan egenskapsbestämmelser användas. Genomförandefrågor kan regleras genom administrativa bestämmelser. Planbestämmelserna ska ha stöd i PBL.
Till planen ska det också finnas en planbeskrivning. Där beskrivs: syftet planeringsförutsättningarna hur planen är avsedd att genomföras de överväganden som har legat till grund för utformningen om planen avviker från översiktsplanen om det gäller bostadsbebyggelse och det finns risk för omgivningsbuller ska bullerberäkningar redovisas det illustrationsmaterial som behövs för att förstå planen
Utredningar och andra beslutsunderlag Om genomförandet av detaljplanen kan antas få en betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram. Miljöpåverkan framgår av miljöbalken: Direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö dels med material, råvaror och energi.
För att få ett tillräckligt beslutsunderlag kan även flera olika typer av utredningar behöva tas fram under planarbetet. Exempel på frågor som i vissa fall kan behöva utredas: geoteknik, mark dagvatten kulturmiljö arkeologi trafik, parkering risk (brand, säkerhet) naturvärden
Kanske behöver detaljplanen preciseras? I en detaljplan får kommunen bland annat bestämma: Markreservat för infrastruktur (trafik, spår, energi, nät och ledningar) som behövs för allmänna ändamål. Skydd för områden och byggnadsverk som är särskilt värdefulla ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Vegetation, markytans utformning och höjdläge. Skyddsåtgärder för att motverka markföroreningar, olyckor, översvämning och erosion. Skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen.
Avvägningar i planarbetet Allmänna intressen: kommunens eller invånarnas intressen klimat och hälsa kulturmiljö naturvärden bostadsförsörjning infrastruktur mm Enskilda intressen: byggherrar grannar fastighetsägare mm
Utformning och gestaltning Verka för god byggnadskultur och stads- och landskapsmiljö! Vad innebär det? Vill man bevara områdets karaktär? Vill man ha något helt nytt? Luftigt? Tätt? Naturnära? Variation? Enhetlighet? Hur mycket ska man få bygga? Enkelt eller komplext? Vill man låsa användningen? Vill man möjliggöra förändringar framöver?
I en detaljplan får kommunen bland annat bestämma: Bebyggandets utformning under och över markytan. Byggnaders användning samt andelen lägenheter och deras storlek. Placering och utformning av byggnadsverk. Placering och utformning av parkering.
PBL - 1 januari 2015 Exploateringsavtal kopplas in i PBL. Ny lag om riktlinjer för markanvisningar. Läs djupare i cirkulär från SKL länkar finns här
Plangenomförande I planbeskrivningen ska framgå de organisatoriska tekniska ekonomiska fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för att planen ska kunna genomföras på ett samordnat och ändamålsenligt sätt samt vilka konsekvenser dessa åtgärder får för fastighetsägarna och andra berörda. Vidare ska det framgå om kommunen avser att ingå exploateringsavtal, dessa avtals huvudsakliga innehåll och konsekvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med stöd av ett eller flera sådana avtal.
När kommunen inte är markägare Kommunen har rätt att i exploateringsavtal ta ut relevanta och nödvändiga kostnader för anläggning av allmän platsmark (gator, parker m.m.) och för utbyggnad av vatten och avlopp. Kostnaderna ska stå i rimligt förhållande till byggherrens/fastighetsägarens nytta av planen. Kommunen ska då ha antagit riktlinjer för exploateringsavtal. Alternativt ersättning för gatukostnader: Om kommunen är skyldig att bygga ut eller förbättra allmän platsmark får kommunen besluta att ägarna till fastigheterna i området ska betala kostnaderna för detta. Kostnaderna ska fördelas mellan fastigheterna på ett skäligt och rättvist sätt.
Avtalsfrågor är viktiga - det handlar inte bara om pengar När avtalsfrågorna lyfts tidigt i planprocessen kan finansieringsfrågor och planutformning löpa parallellt. Viktigt att hitta gemensam målbild! Exempel på viktig ekonomisk fråga: principer för gatunätet (allmän platsmark kontra kvartersmark det handlar om drift, inte bara investering). Exempel på viktig social fråga: trygga stråk och mötesplatser för alla. Exempel på viktig hållbarhetsfråga: attraktiv kollektivtrafik.
Upphävande av strandskydd En kommun får enligt plan- och bygglagen i detaljplan bestämma att strandskyddet enligt miljöbalken ska upphävas för ett område om det finns särskilda skäl. Intresset av att ta området i anspråk på ett sätt som avses med planen ska, för att strandskyddet ska kunna upphävas, väga tyngre än strandskyddsintresset. I miljöbalken redogörs för de sju särskilda skäl som finns för att upphäva strandskyddet. Det är endast dessa skäl som är giltiga i bedömningen.
Planprocessen Standardförfarandet kan tillämpas om förslaget är förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande inte är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan < annars utökat förfarande
Antagande av detaljplan En detaljplan ska antas av kommunfullmäktige, men fullmäktige får uppdra åt kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden att anta en plan som inte är av stor vikt eller har principiell betydelse.
Områdesbestämmelser Områdesbestämmelser kan upprättas av kommunen inom begränsade områden som inte har krav på detaljplan, för att reglera grunddragen i mark- och vattenanvändningen. Till exempel används områdesbestämmelser för att värna landsbygdens kulturmiljöer. Det som skiljer områdesbestämmelser från detaljplan är att de saknar ett obligatoriskt minsta innehåll och att det inte finns några regler om hur de ska genomföras. Områdesbestämmelser ger inte heller någon byggrätt så som en detaljplan gör.
Bygglov
Bygglov m.m. 9 kap. - Bygglov - Tidsbegränsat bygglov - Frivilligt lov - Förhandsbesked - Marklov - Rivningslov Anmälningsplikt
När krävs lov? Nybyggnad 2 1 st. 1 p Uppförande av ny byggnad Flyttning av tidigare uppförd byggnad till annan plats Tillbyggnad 2 1 st. 2 p Åtgärder som ökar en byggnads volym Andra ändringar 3 1 st. 3 p - ändrad användning - inredning av ytterligare bostad eller lokal för handel etc. - vissa yttre ändringar inom Dp
Undantag från bygglovplikt 9 kap. 3-6 Ekonomibyggnad utom plan Särskilda bestämmelser för en- och tvåbostadshus - generella undantag från lovplikt; Attefallshus, friggebod, mindre tillbyggnader mur, plank, skärmtak ej närmare än 4,5 m från gränsen om inte medgivande - undantag inom Dp; färga om, byta fasadbeklädnad el. byta taktäckningsmaterial om åtgärden inte väsentligt ändrar byggnadens eller områdets karaktär - undantag utanför Dp; uppföra liten tillbyggnad, komplementbyggnad, mur, plank i omedelbar närhet av bostadshuset ej närmare än 4,5 m från gränsen om inte medgivande Obs ev. bygglovplikt enl. 8 1 st. 2 a el. 3
Bygglovsplikt för andra anläggningar än byggnader 6 kap. 6 PBF 1. Vissa typer av aktivitetsrelaterade anläggningar, 2. Upplag och materialgårdar, 3. Tunnlar och bergrum (ej för väg, järnväg, tunnelbana eller gruvdrift), 4. fasta cisterner eller andra fasta anläggningar för vissa produkter/varor 5. Radio- eller telemaster och torn 6. Vindkraftverk 7. Murar och plank 8. Parkeringsplatser utomhus 9. Begravningsplatser
Förhandsbesked 9 kap. 17, 18 Lokalisering: huruvida en åtgärd som kräver bygglov kan tillåtas på den avsedda platsen Handläggs som ansökan om lov Bindande för ansökan om lov inom 2 år Ev. villkor
Förutsättningar för bygglov inom Dp 9:30 PBL Ansökan om lov skall bifallas om: 1. Fastigheten eller byggnadsverket som åtgärden avser a. stämmer överens med detaljplan, eller b. avviker, men avvikelsen godtagits vid bygglovprövning enligt nya eller gamla bestämmelser OBS! Vissa enklare åtgärder (2 1 st. 3 b och c = ytterligare bostad/lokal, omfärgning etc.) kan utföras även om fastighet/byggnad inte uppfyller kraven i punkt 1. 2. Åtgärden inte strider mot detaljplan 40
Förutsättningar för bygglov inom Dp forts. 3. Åtgärden inte måste avvakta genomförandetiden för detaljplanen, och 4. Åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 första stycket 1 och 5, 6 tredje stycket, 8 och 9 och 8 kap. 1 3, 6, 7, 9 13, 17 och 18. Undantag för liten avvikelse om syftet med planen inte motverkas eller begränsad omfattning och nödvändig (9:31 b ) Efter genomförandetiden 1. är förenlig med planens syfte och tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller allmänt intresse 2.innebär en sådan annan användning av mark eller vatten som utgör ett lämpligt komplement till den användning som bestämts i planen.
Förutsättningar för bygglov inom Dp forts. Åtgärden ska uppfylla kraven i 2 kap. 6 första stycket 1 och 5, 6 tredje stycket, 8 och 9 Stads- och landskapsbilden samt natur och kulturvärdena och intresset av en god helhetsverkan (2:6 1 st. p1) Möjligheterna att hantera avfall (2:6 1 st. p 5) Bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden ska skyddas (2:6 3 st.) Byggnader under mark ska inte försvåra användningen ovan mark (2:8) Byggnadsverk får inte lokaliseras så att det kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa eller säkerhet eller betydande olägenheter på annat sätt (2:9) 42
Förutsättningar för bygglov inom Dp forts. Åtgärden ska uppfylla kraven i 8 kap. 1 3, 6, 7, 9 13, 17 och 18 Byggnad ska vara lämplig för sitt ändamål, ha god färg, form och materialverkan, vara tillgänglig för personer med nedsatt rörelseeller orienteringsförmåga (8:1) Vissa undantag finns rörande arbetslokaler, fritidshus och en- och tvåvåningshus (8:6) samt undantag vid ändring och flyttning (8:7) Krav på tomter (8:9-11) Krav på allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader (8:12) Förbud mot förvanskning (8:13) Varsamhetskrav vid ändring och flyttning av byggnader (8:17 och 18 )
örutsättningar för bygglov utanför Dp 9:31 Ansökan om lov ska bifallas om åtgärden: 1. Inte ska föregås av detaljplaneläggning enligt 4:2 eller 4:3 (detaljplanekravet) 2. Uppfyller kraven i 2 kap. (planmässig prövning) Naturresursbestäm. i 3-4 kap. MB Övriga bestämmelser i 2 kap. PBL 3. Inte strider mot områdesbestämmelser 4. Uppfyller kraven i 8 kap. 1 3, 6, 7, 9 13, 17 och 18 i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser 44
Tidsbegränsat bygglov 9:33 Kan avse allt som kan kräva lov, men bara provisoriska åtgärder (RÅ 1994 ref. 13) Bara på begäran av sökanden Varför tidsbegränsning och avveckling bör framgå av ansökan Vanliga handläggningsregler Prövningen: Lov - får lämnas om permanent lov inte kan ges - allmän intresseavvägning måste dock ske - ska lämnas om åtgärden överensstämmer med Dp-bestämmelse om tillfällig markanvändning. Lov för högst 5 år i taget; totalt max 10 år 45
Villkorade lov Lov innan beslut om Dp vunnit laga kraft 9:36 - Obs upplysning att åtgärden inte får påbörjas före laga kraft Lov förenat med krav att gatukostnadsersättning betalas 9:37 Lov som meddelas i efterhand kan förenas med skyldighet att vidta nödvändiga ändringar 9:38 Övriga villkor 9:39 p 3
Giltighetstid 9 kap. 43 Ett lov upphör att gälla om åtgärden inte har påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från den dag beslutet vann laga kraft OBS förlängning av lov
Krav på rivningslov 9 kap. 10 Rivningslov krävs för att riva hela eller delar av byggnader inom detaljplan, om annat inte bestämts i planen utanför detaljplan, om kommunen i OB bestämt att rivningslov krävs. Rivningslov krävs inte för att riva sådana byggnader som eller delar av byggnader som får uppföras utan lov såvida kommunen inte beslutat att rivningslov krävs för sådana åtgärder.
Krav på marklov 9 kap. 11-13 Inom område med detaljplan krävs marklov för schaktning eller fyllning som avsevärt ändrar höjdläget inom en tomt eller för mark inom allmän plats, om inte annat bestämts i planen trädfällning och skogsplantering, om kommunen bestämt det i detaljplan Utanför område med detaljplan För schaktning, fyllning, trädfällning och skogsplantering inom områden avsedda för bebyggelse eller i närheten av befintlig eller planerad anläggning för totalförsvaret, flygplatser, kärnreaktor eller annan anläggning som kräver ett skydds- eller säkerhetsområde när K:n bestämt det i områdesbestämmelser.
Byggande
Teknisk kontroll och tillsyn i byggskedet 10 kap. Startbesked och möjlighet att ta byggnadsverk i bruk Kontrollplan Kontrollansvarig Tekniskt samråd Startbesked Utstakning Arbetsplatsbesök Slutsamråd Slutbesked
Allmän skyldighet m.m. 2 Om annat inte särskilt anges i denna lag eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, ska en åtgärd som avser ett byggnadsverk, en tomt eller en allmän plats genomföras så att åtgärden inte strider mot 1. det lov som har getts för åtgärden, eller 2. om åtgärden inte kräver lov, den detaljplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området. Åtgärder som avses i 9 kap. 4 och 5 (en- och två bostadshus) får, trots första stycket 2, strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser.
Kontroll av genomförandet 5 Byggherren är ansvarig för att varje åtgärd (bygg-, rivningsoch mark) som denne utför - eller låter utföra - genomförs i enlighet med de krav för åtgärden som gäller med lag, föreskrifter och beslut som meddelats med stöd av lagen. Om åtgärden är lov- eller anmälningspliktig ska BH se till att den kontrolleras enligt fastställd kontrollplan.
Kontrollplanen 6-8 Byggherren ansvarar för att upprätta kontrollplan Kontrollplanen ska vara anpassad till omständigheterna i det enskilda fallet och ha den utformning och detaljeringsgrad som behövs för att säkerställa tekniska egenskapskrav (8 kap. 4 ) Kontrollplanen ska ange i vilken omfattning kontrollen ska utföras genom byggherrens dokumenterade egenkontroll eller genom certifierad sakkunnig.
Kontrollansvarig (KA) 9-11 Självständig ställning, kunskap, erfarenhet och lämplighet som behövs för uppgiften samt bevis om certifiering Om byggnadsnämnden inte beslutar annat krävs inte kontrollansvarig vid 1. små ändringar av en- eller tvåbostadshus eller 2. andra små åtgärder enligt föreskrifter (PBF)
Kontrollansvarig forts. Kontrollansvarigs uppgifter: - biträda byggherren med att upprätta förslag till kontrollplan, - se till att bestämmelser följs och nödvändiga kontroller görs - vid avvikelse informera byggherre och vid behov byggnadsnämnd - närvara vid tekniskt samråd etc. - dokumentera iakttagelser inför slutbeskedet - avge utlåtande som underlag för slutbesiktning - meddela byggnadsnämnd om uppdraget lämnas
Kontrollansvarig som behöver ersättas 12-13 KA utför inte sina uppgifter BH ska underrätta BN BN ska entlediga KA och underrätta certifieringsorgan samt utse ny KA på förslag från BH KA lämnar sitt uppdrag BH ge förslag på ny KA BN ska utse ny KA, antagligen på förslag av BH.
Startbesked 3, 23-25 Krävs vid åtgärder som kräver bygglov, rivningslov eller marklov samt vid anmälningspliktiga åtgärder Godkännande av att bl.a. krav enl. PBL kan antas uppfyllas och bevis om byggfelsförsäkring m.m. har visats uppför BN när sådant krävs Sanktion om inte iakttas BN kan avvakta med besked t.ex. om energihushållningskrav inte tillgodoses Vägrat startbesked kan överklagas
Startbesked forts. Startbesked ska - fastställa kontrollplanen, - ange sakkunniga eller kontrollansvariga, - bestämma eventuella villkor för att får påbörja åtgärderna, - lämna bestämmelser om eventuell utstakning, - bestämma vilka handlingar som ska lämnas till BN inför slutbesked och - ge upplysningar om annan lagstiftning, när det behövs. Ett startbesked gäller så länge lovet gäller och för anmälningspliktiga åtgärder i två år.
Slutsamråd 10 kap. 30 33 Kallelse till slutsamråd skickas till - byggherren - kontrollansvariga - övriga som bör ges tillfälle att delta Vid slutsamråd gås följande igenom - hur kontrollplan etc. har följts - ev. avvikelser - kontrollansvariges utlåtande - dokumentation över besök på arbetsplatsen + övrig dokumentation - behov av andra åtgärder - förutsättningarna för ett slutbesked Protokoll
Slutbesked 10 kap. 4, 34-37 Ett byggnadsverk får inte tas i bruk förrän byggnadsnämnden har gett ett slutbesked, om nämnden inte beslutar annat -Undantag för ngt som redan brukas eller av sociala skäl BH visar att krav är uppfyllda - Normalt genom utlåtande av kontrollansvarig Användningsförbud tills slutbesked meddelats
Slutbesked forts. 10 kap. 34-37 Slutbesked ska lämnas om 1. byggherren har visat att alla krav enligt - lovet, kontrollplanen, startbeskedet, kompletterande villkor är uppfyllda, och 2. nämnden inte har funnit skäl att ingripa enl. 11 kap. Slutbesked med anmärkning om - försumbara brister Interimistiskt slutbesked om - icke försumbar brist ska avhjälpas - kontroll behöver göras i senare skede BN prövar möjligheten att ta byggnadsverket i bruk Slutlig prövning och fråga om ev. ingripande - skyndsamt
Plan- och bygglovtaxa
Måste man ha en taxa om man vill göra uttag? PBL 12 kap 10 Ja! [...] Grunderna för hur avgiften ska beräknas ska anges i en taxa som beslutas av kommunfullmäktige Måste taxan se ut på ett visst sätt? Kommunen väljer metod och upprättar taxa Nej!
Vad säger PBL? 8 Byggnadsnämnden får ta ut avgifter för 1. beslut om planbesked, förhandsbesked, villkorsbesked, startbesked, slutbesked och ingripandebesked, 2. beslut om lov, 3. tekniska samråd och slutsamråd, 4. arbetsplatsbesök och andra tillsynsbesök på byggarbetsplatsen, 5. upprättande av nybyggnadskartor, 6. framställning av arkivbeständiga handlingar, 7. expediering och kungörelse enligt 9 kap. 41 41 b, och 8. andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder. Lag (2011:335).
9 Byggnadsnämnden får ta ut en planavgift för att täcka programkostnader och kostnader för andra åtgärder som behövs för att upprätta eller ändra detaljplaner eller områdesbestämmelser, om 1. nämnden ger bygglov för nybyggnad eller ändring av en byggnad, och 2. den fastighet som bygglovet avser har nytta av planen eller områdesbestämmelserna. Det som enligt första stycket gäller i fråga om en byggnad ska också tillämpas på en anläggning som kräver bygglov enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7.
10 En avgift enligt 8 eller 9 får inte överstiga kommunens genomsnittliga kostnad för den typ av besked, beslut eller handläggning som avgiften avser. Grunderna för hur avgifterna ska beräknas ska anges i en taxa som beslutas av kommunfullmäktige.
Vad har SKL för roll i detta? SKL tar fram underlag till taxekonstruktion
Underlag för konstruktion av PBL-taxa 2014 Frågor och synpunkter kring taxeunderlaget? Kristina Isacsson 08-452 77 80 kristina.isacsson@skl.se
Mer tillgängligt upplägg för beslutsfattare, sökande och förvaltning Tydligare koppling till PBL Tydligare gång för hur kommunen ska använda underlaget och göra det till sitt Mindre koppling till objektets area Tydligare koppling till handläggningen av ärendet och kommunens arbetsinsats Enklare att göra fasta avgifter
Typ av besked, beslut eller handläggning Kommunens genomsnittliga kostnad Underlaget innehåller en uppdelning i typer Lokalt anpassad taxa Kommunen bedömer sin genomsnittliga kostnad för att handlägga typen av ärende
I mallen finns en indelning i ärendetyper. Kommunen gör en uppskattning av hur många timmar som i genomsnitt går åt för att handlägga varje ärendetyp. 2 1 Kommunen räknar fram sin handläggningskostnad per timme. 5 KF fattar beslut om taxan 4 Avgifterna samlas i en taxetabell. 3 Handläggningskostnaden per timme multipliceras med antalet timmar för varje ärendetyp. Summan utgör avgiften för ärendetypen.
Typ? Planenlig? Nybyggnad av ett eneller tvåbostads hus Liten avvikelse? Utanför planlagt område?
Kommunen bedömer sin genomsnittliga kostnad för att handlägga typen av ärende Alla moment som utförs i respektive ärendetyp Tids- och kostnadsuppskattning
Detaljplan och planbesked Skiftar stort mellan olika kommuner
Dp med begränsat förfarande Dp med standardförfarande, med och utan program Upphävande av dp efter genomförandetidens utgång Typ? Förlängning av genomförandetid Dp med utökat förfarande, med och utan program Dp med samordnat förfarande
Civilrättsligt avtal Avtal med löpande självkostnader Principen ska framgå av taxan
Tillsyn
Vem ansvarar för tillsynen? Byggnadsnämnden ansvarar för att övervaka att plan- och bygglagen och de föreskrifter och beslut som har utarbetats med stöd av lagen följs. Det innebär att byggnadsnämnden är tillsynsmyndighet. Vanligtvis får nämnden kännedom om tillsynsärenden genom att någon tar kontakt och lämnar frågor eller upplysningar. Då är nämnden skyldig att utreda om den behöver ingripa. En kommun får träffa avtal med en annan kommun om att tillsynsuppgifter helt eller delvis ska skötas av byggnadsnämnden i den andra kommunen. Beslutsfattandet kan inte överlåtas, däremot kan flera kommuner ha en gemensam byggnadsnämnd.
Utvidgad tillsyn en möjlighet, men inte ett krav Byggnadsnämnden kan välja att bedriva en utvidgad tillsyn. Byggnadsnämnden avgör formerna. De formella kraven på hantering av tillsyn är komplexa och ställer stora krav på kunnande och administrativa rutiner. Om byggnadsnämnden väljer att arbeta med utvidgad tillsyn är det viktigt att först hantera den lagstadgade tillsynen.
Kommunens olika roller Kommunen kan ha flera andra roller i ett tillsynsärende än tillsynsmyndighet, till exempel fastighetsägare, byggherre eller verksamhetsutövare. Det är viktigt att bevaka att det inte uppstår jävsproblem vid handläggning och beslutsfattande!
Tillsyn under pågående byggarbeten Den som bygger för egen räkning kallas byggherre. Det är byggherren som har ansvaret för att byggnationen uppfyller alla samhällets krav. Detta ansvar omfattar även kontroll under byggnationen. Kontrollansvariga och eventuella certifierade sakkunniga ska verifiera att de kontroller som bestämts genomförs. Den tillsyn som byggnadsnämnden utför under pågående byggarbeten sker genom protokollförda arbetsplatsbesök.
Tillsyn över hissar Anordningens ägare har normalt ansvar för att den drivs och sköts så att den är säker. Om en besiktning visar på brister ska ett exemplar av besiktningsprotokollet skickas till byggnadsnämnden. Om det behövs för att säkerställa gällande krav ska byggnadsnämnden förelägga den ansvarige att se till att anläggningen kontrolleras. I vissa fall är det Arbetsmiljöverket som ansvarar för tillsynen.
Tillsyn över ventilation Det är en byggnads ägare som har ansvaret för att utföra den obligatoriska funktionskontrollen av ventilationssystem, så kallad OVK. Protokoll ska skickas till byggnadsnämnden. Nämnden upptäcker att någon besiktning inte utförts eller om ett insänt protokoll visar att ventilationen inte har godkänts: Nämnden ska ta ställning till eventuellt föreläggande om att komma in med ett protokoll som visar att ventilationen uppfyller gällande krav.
Tillsyn över enkelt avhjälpta hinder I lokaler som allmänheten har tillträde till och på allmänna platser ska så kallade enkelt avhjälpta hinder åtgärdas. Det innebär att enkla åtgärder för att förbättra tillgängligheten ska utföras om de inte är alltför kostsamma. Den som ansvarar för att åtgärda hindren är den som har rättslig rådighet (till exempel fastighetsägaren eller den som bedriver verksamhet) över hindret. När det handlar om allmän platsmark är det ofta kommunen som har detta ansvar. Byggnadsnämnden utövar tillsyn.
Övrig tillsyn Byggnadsnämnden har även tillsynsansvar över exempelvis tomter, allmänna platser och olovlig byggnation. Olovlig byggnation är till exempel när någon inte byggt i enlighet med ett lov eller anmälan, inte följt de villkor som lämnats eller inte ens sökt lov eller lämnat in en anmälan. Tillsynen gäller även byggnadsverk som kan orsaka trafikfara och i viss utsträckning andra trafiksäkerhetsåtgärder gällande stängsel och utfarter.
Vad kan hända vid en överträdelse? Om någon har begått en överträdelse kan byggnadsnämnden besluta om olika typer av förelägganden och förbud. Vissa överträdelser leder till en byggsanktionsavgift. I lagstiftningen framgår vilka överträdelser som gör det, hur sanktionsavgifterna räknas ut och när de kan sättas ned. Den som har begått överträdelsen har möjlighet att göra en rättelse av förseelsen före nämndens beslut och slipper då sanktionsavgift.
Vad kan hända vid en överträdelse? När det är fråga om en olovlig byggnation ger nämnden i ett föreläggande ägaren möjlighet att inom en viss tid ansöka om lov, lovföreläggande, om det är sannolikt att lov kan ges. Om det inte är möjligt att ge lov i efterhand kan nämnden besluta om ett rättelseföreläggande, att ägaren ska rätta till det som byggts olovligt. Om den som begått överträdelsen inte följer beslutet kan byggnadsnämnden begära att vitet döms ut. Viten tillfaller staten.
Ärendet initieras av någon utifrån eller av BN. utredningsskede Bekräftelse skickas till ev. anmälare. Information skickas till verksamhetsutövaren/ fastighetsägaren. Information om möjlighet att inkomma med förklaring och ev. möjliget att söka bygglov i efterhand eller rätta åtgärden. Förklaring, besked om rättelse eller ansökan om lov i efterhand kommer in. Eventuellt tillsynbesök. Utarbetande av förslag till beslut. Ev. kommunicering av förslag till beslut. Exempel på process vid olovlig byggnation om fara för liv och hälsa: tillsynsbesök direkt Eventuellt kommer en lovansökan in först nu. (Då måste den hanteras före ett eventuellt föreläggande.) Eventuellt kommer en förklaring in. Lämna utan åtgärd (strider inte mot PBL), Möjligt med lov i efterhand på insänd ansökan. Om ansökan inte kommit in: Beslut om lovföreläggande. Ansökan om lov kommer in Lov i efterhand + byggsanktionsavgift Lov i efterhand med ändring + byggsanktionsavgift Lovansökan avslås + byggsanktionsavgift+ ev. förelägganden Ej möjligt med lov i efterhand: Ev. lovansökan avslås. Beslut om byggsanktionsavgift + Ev. beslut om föreläggande. Beslutet skickas till inskrivningsmyndigheten. Har föreläggandets följts? Om inte: Nytt föreläggande. Begäran om utdömande av ev. vite. Om vite inte dömts ut ev. ny sanktionsavgift. Om föreläggandet inte följs: Samma alternativ som i steget före. Dokumentera status före beslut. Har rättelse skett. Ev. genomförande på den försumliges bekostnad Ev. handräckning av kronofogdemyndigheten. Om allt är ok: Underrätta inskrivningsmyndigheten. Ärendet avslutas.
Avgifter för tillsyn Avgifter för tillsynsarbete enligt PBL får enbart tas ut för arbetsplatsbesök. Ingen annan tillsyn får avgiftsbeläggas. Sanktionsavgifterna går dock till kommunen som på detta vis kan få kostnadstäckning för en del av tillsynsarbetet. Skillnader mellan PBL och miljöbalken Enligt miljölagstiftningen krävs att tillsynsmyndigheten bland annat upprättar en samlad tillsynsplan som omfattar myndighetens ansvarsområde. Något sådant krav finns inte i byggnadslagstiftningen. Tillsynen enligt miljölagstiftningen får i stor utsträckning avgiftbeläggas till skillnad från tillsyn enligt PBL.
Överklagande
Överklagande av kommunala beslut (13 kap.) 1 Följande beslut enligt denna lag får överklagas i den ordning som gäller för laglighetsprövning enligt 10 kap. kommunallagen (1991:900): 1. kommunfullmäktiges beslut om översiktsplan, 2. kommunfullmäktiges beslut om uppdrag åt byggnadsnämnden att anta, ändra eller upphäva detaljplaner eller områdesbestämmelser, 3. kommunfullmäktiges beslut om uppdrag åt byggnadsnämnden att fatta beslut om skyldighet för fastighetsägare att betala kostnader för gator och andra allmänna platser eller att fatta beslut om villkoren för sådan betalning, 4. kommunfullmäktiges eller byggnadsnämndens beslut att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, 5. kommunfullmäktiges eller byggnadsnämndens beslut om grunderna för skyldighet att betala kostnader för gator och andra allmänna platser och om generella villkor för sådan betalning, 6. kommunfullmäktiges beslut om taxa i ärenden hos byggnadsnämnden, 7. ett kommunalförbunds eller regionplaneförbunds fullmäktiges beslut om regionplan, och 8. kommunens beslut om riktlinjer för exploateringsavtal. Lag (2014:900).
Överklagande av kommunala beslut (13 kap.) 2 Kommunala beslut enligt denna lag får inte överklagas i den del de avser 1. avbrytande av ett planarbete, 2. planbesked enligt 5 kap. 2, 3. andra frågor om gatukostnader än de som avses i 1 5, 4. villkorsbesked enligt 9 kap. 19, 5. förlängd handläggningstid enligt 9 kap. 27, 6. behovet av kontrollansvarig, särskilt sakkunnig, tekniskt samråd eller slutsamråd, 7. ingripandebesked enligt 11 kap. 7, eller 8. en fråga som redan är avgjord genom en detaljplan, områdesbestämmelser eller ett förhandsbesked. Att tvister rörande gatukostnader prövas av mark- och miljödomstol framgår av 15 kap. 10.
Överklagande av kommunala beslut (13 kap.) 3 Andra kommunala beslut enligt denna lag än de som avses i 1 och 2 får överklagas hos länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut överklagas till mark- och miljödomstolarna Mark- och miljödomstolarnas beslut överklagas till Mark- och miljööverdomstolen (Sveas hovrätt). Prövningstillstånd krävs. Förslag från PBL-överklagandeutredningen att - detaljplaner och områdesbestämmelser överklagas direkt till markoch miljödomstolarna och att - överklagande av beslut om bygglov och andra lov och tillsyn koncentreras till tolv länsstyrelser
Utdömande av vite Prövas av mark- och miljödomstol (11 kap. 37 PBL) Myndigheten avgör om ansökning ska göras Preskription: adressaten måste delges talan inom två år från att förutsättning för utdömande uppkom (9 VL) 95
politiskt lagstyrt
Tack för oss! Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggande: Carmita Lundin expert planering carmita.lundin@skl.se tel 08-452 79 54 Anna-Bie Agerberg sakkunnig planering och byggande anna-bie.agerberg@skl.se tel. 08-452 75 84 Avdelningen för juridik: Olof Moberg förbundsjurist olof.moberg@skl.se tel. 08-452 79 88