KVALITETSREDOVISNING Simrishamns kommun 2008-2009
Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 1. Sammanfattning 5 Inledande diskussion 5 Generell bedömning 5 Utvecklingsområden 6 Barnomsorg 6 Grundskola 6 Gymnasieskolan 6 Åtgärder för utveckling under 2009-2010 7 Kvalitetsarbetet 7 Implementering av de nya läro- och kursplanerna 7 2. Struktur för arbetet med kvalitetsredovisningen 8 3. Uppföljning av åtgärder för utveckling i 2007-2008 års kvalitetsredovisning 9 Mål- och resultatstyrd verksamhet 9 Webbaserat stöd 9 Elever med annat modersmål 10 4. Prioriterade mål för perioden 11 Familjedaghem 11 Enskild förskola och skolbarnomsorg 11 Förskola 11 Fritidshem 12 Skola 12 5. Grundfakta och förutsättningar 13 Strukturella faktorer 13 Ekonomiska förutsättningar 14 Kostenheten 19 Personal 19 Kostnader i grund- och gymnasieskola 2008 21 Barn i barnomsorgen 23 Modersmålsundervisning 23 6. Metoder för att finna resultat 24 7. Barn- och skolbarnsomsorg 25 2
7.1 Resultatredovisning med kommentarer 25 Antal barn per vuxen 25 Attitydundersökning 26 7.2 Uttryckta åtgärder för utveckling 28 8. Enskild förskola och skolbarnsomsorg 29 9. Möjligheten att bedöma enheternas kvalitet 30 10. Grundskola 31 10.1 Resultatredovisning med kommentarer 31 Elevers nivå i läsutvecklingsschemat LUS 31 Jämförelse av LUS och resultat på ämnesprov 32 Nationella ämnesprov i årskurs 5 och 9 33 Jämförelse av andelen elever som fått Godkänt på de nationella proven i åk 5 och åk 9 för samma elevgrupp över tid 35 Jämförelse av nationella ämnesprov och betyg årskurs 9 36 Schema för kunskapsuppföljning i Matematik 37 Slutbetyg i årskurs 9 2009 42 Meritvärde enligt SALSA 45 Föräldrars utbildningsnivå har betydelse 46 Attitydundersökningen hösten 2008 47 10.2 Uttalade åtgärder för utveckling 49 11. Österlengymnasiet 52 11.1 Resultat och kommentarer 52 Slutbetyg för avgångselever på Österlengymnasiet 2001-2009 52 Genomströmning 52 Nationella prov jämfört med betyg 2008-2009 53 Attitydundersökningen ht 2008 55 11.2 Uttalade åtgärder för utveckling 56 12. Kulturpedagogiska enheten 57 13. Uppföljning av de lokala likabehandlingsplanerna 58 Uppföljning 58 14. Uppföljning av de lokala IKT - planerna 59 Uppföljning 59 15. Uppföljning av skolbiblioteksverksamheten 60 Uppföljning 60 16. Bedömning av måluppfyllelse 61 3
Inledande diskussion 61 Generell bedömning 61 Utvecklingsområden 61 Barnomsorg 61 Grundskola 62 Gymnasieskolan 62 17. Åtgärder för utveckling under 2009/2010 63 Kvalitetsarbetet 63 Implementering av de nya läro- och kursplanerna 63 4
1. Sammanfattning Inledande diskussion Årets kvalitetsredovisning tar i mindre omfattning upp de enskilda enheternas kvalitetsredovisningar eftersom de i dag håller tillräckligt god kvalitet för att stå för sig själva. Redovisningen bygger på resultat i form av nationella prov, betyg och attitydundersökningar. Dessa resultat jämförs på olika sätt för att synliggöra vissa viktiga aspekter. Hit hör bl.a. skillnader mellan pojkars och flickors resultat som är viktigt inte minst p.g.a. den genomgripande satsning på medvetenhet om genusfrågor som pågår sedan en tid inom förvaltningen. Presenterade åtgärder för utveckling kommer fram för allt från de olika skolenheternas egna kvalitetsredovisningar och ska ses som en beskrivning av de olika insatser som görs i kommunen. Generell bedömning Generellt är verksamheten i kommunen bra. Måluppfyllelsen är i nivå med nationen i övrigt. En halvering av barnantalet under en 5-års period har tidigare ställt stora krav på organisationen för F-6 skolorna. Denna halvering passerar nu 7-9 och påverkar gymnasieskolan. Fritt sök i Skåne har gjort att antalet elever som söker vår egen gymnasieskola minskat ytterligare. Att samtidigt med en kraftig minskning av personal arbeta med utveckling av verksamheten är en svår med nödvändig uppgift för Barn- och utbildningsförvaltningen. I de olika skolenheternas kvalitetsredovisningar framgår behov av utveckling. Generellt ska dessa ses som insatser för att göra en redan bra verksamhet ännu bättre. Det finns vissa specifika svårigheter i verksamheten. Dessa svårigheter adresseras tydligt i de olika skolenheternas kvalitetsredovisningar och skolledningarna på de olika skolenheterna arbetar aktivt med att lösa dessa svårigheter. Det som karaktäriserar satsningarna i Skolenhet Nord och Skolenhet Syd är fokus på att fördjupa lärarnas förståelse för den egna personen som verktyg i lärandet. Detta sker genom arbete med reflektion. Arbetet bygger vidare på idén om det goda arbetslaget. I Skolenhet Centrum, den största av våra enheter, karaktäriseras utvecklingsarbetet av att utveckla ett dynamiskt team-ledarskap samt att göra verklighet av den nya organisationen. Tre skolor med tillhörande förskolor har samlats i en skolenhet med två skolor, fyra rektorer, en enhetschef samt s.k. hemvister och arbetslag. Eleverna på Österlengymnasiet når betygsmedelvärden som överstiger de nationella trots en drastisk minskning av elever och personal. Ännu större krav ställs framöver på gymnasieskolans organisation och arbetssätt. Det som karaktäriserar Österlengymnasiets utveckling är en övergång till arbetslag och mentorskap med större ansvar för elevernas hela studiesituation. 5
Utvecklingsområden Barnomsorg Även om insatser gjorts är det fortfarande för få barn med annat modersmål än svenska som får stöd med sin språkutveckling i förskola och förskoleklass. Arbetet och medvetenheten har stärkts under det senaste året men behöver stärkas ytterligare. I grundskolan finns möjlighet till hemspråksundervisning men rätten till studiehandledning tillgodoses inte på ett acceptabelt sätt och även detta behöver stärkas framöver. Attitydundersökningen 2009 på fritids antyder att förvaltningen bör se över och stödja ett utvecklingsarbete där. Grundskola Det är glädjande att andelen elever som når Godkänt på de nationella proven i matematik stadigt ökat sedan 2005. Men det är fortfarande för många elever som inte når målen i svenska, matematik och engelska enligt resultaten på de nationella ämnesproven i åk 5. Vilken effekt får detta återkommande resultat på undervisningen för eleverna i F 4? Elevers läsutveckling verkar inte förbättras i åk 7 9. På vilket sätt arbetar man med läsutveckling för elever i de senare åren i grundskolan? I år är andelen som når Godkänt resultat på de nationella ämnesproven högre i åk 9 än i åk 5 för samma elevgrupp i samtliga ämnen. Tidigare var det liten skillnad mellan en elevgrupps resultat i matematik från åk 5 och åk 9. På vilket sätt kan vi vidmakthålla detta trendbrott? Elevers känsla för möjlighet till inflytande över den dagliga verksamheten minskar fortfarande i takt med att de blir äldre, tvärt emot vad barn- och utbildningsförvaltningen har som mål för verksamheten. På vilka sätt kan skolorna säkra de äldre elevernas delaktighet och medansvar och ändå fortsätta att känna att pedagogerna har och tar ansvar för elevernas utveckling och lärande? Det är stor skillnad mellan pojkars och flickors betyg i åk 9. Framförallt i s.k. mjuka ämnen som historia, religion, bild och svenska. Förutsatt att bedömning och betygsättning sker på ett likvärdigt sätt kan man fråga sig på vilket sätt undervisningen främjar eller förhindrar kunskapsutveckling hos pojkar resp. flickor? I Simrishamns kommun, liksom på de flesta andra håll i Sverige, klarar sig elever med högskoleutbildade föräldrar bättre i skolan än övriga elever. Det är dubbelt så stor risk att elever med föräldrar utan högskoleutbildning inte når målen i ett eller fler ämnen i grundskolan. På vilket sätt bemöter skolans personal elever med olika förutsättningar så att skolan når upp till kravet på likvärdighet? Gymnasieskolan Resultaten på de nationella proven i svenska A och B, matematik A och engelska A på Österlengymnasiet 2007, 2008 och 2009 visar att det är stor skillnad på måluppfyllelse mellan yrkesförberedande och studieförberedande program. Skillnaden är ytterligare större 2009, speciellt i matematik A. På vilket sätt följer gymnasieskolan upp resultaten på t.ex. nationella prov? Vilken analys och insatser för utveckling gör man utifrån resultaten? 6
Åtgärder för utveckling under 2009 2010 Kvalitetsarbetet Barn- och utbildningsförvaltningen ska speciellt utveckla arbetet med kvalitetscykeln under kalenderåret 2010. Cykeln fungerar bäst inom barnomsorg och F-6. Där är delaktigheten från personal och i viss mån från elever och föräldrar störst. På 7-9 och gymnasiet fungerar cykeln mindre bra och själva kvalitetsredovisningen är en produkt av skolledningen med liten planerad och organiserad delaktighet från lärare och inte alls från elever och föräldrar. Det betyder inte att kvalitetsredovisningarna inte speglar den verksamhet som beskrivs, bara att processen inte får det genomslag den är tänkt att få och de åtgärder för utveckling som presenteras i kvalitetsredovisningarna ägs följaktligen inte av personalen på samma sätt som de gör i de lägre åren där personalen i stor utsträckning själv formulerar sina utvecklingsmål. Arbetet med att skriva kvalitetsredovisningar upplevs idag av samtliga enhetschefer/rektorer som betungande, om än givande. Skrivandet av själva kvalitetsredovisningen får inte upplevas så betungande att det skymmer de stora vinster som finns med att skolledarna själva formulerar denna text. Implementering av de nya läro och kursplanerna Inom kort påbörjas arbetet med att implementera de nya läro- och kursplanerna. Skola 2011 har inneburit en jättesatsning från statens sida med mänger av människor delaktiga i framtagandet av nya, mer tydliga, läro- och kursplaner inom barnomsorg och skola. Gymnasieskolans läro- och kursplaner färdigställs under 2010. Barn- och utbildningsförvaltningen har att övergripande planera för denna implementering och i detta speciellt ta hjälp av Skolverkets insatser, men också ta tillfället i akt att arbeta om sådant som individuella utvecklingsplaner, system för kunskapsuppföljning och system för kvalitetsutveckling. I detta sammanhang passar också en översyn och ett stöd till skolbarnomsorgens verksamhetsutveckling Barn- och utbildningsförvaltningen kan effektivisera implementeringen genom att samordna insatser ute på enheterna. Planering och genomförande sker 2010 och våren 2011. 7
2. Struktur för arbetet med kvalitetsredovisningen Analys av resultat. Enheternas KR färdigställs En enhetsövergripande enkät genomförs Nya prioriterade målområ- Enheternas KR lämnas Feedback på inlämnade KR och den enhetsövergripande Kommunens KR skrivs Kvalitetsarbetet har sin utgångspunkt i de upplevda behoven av utveckling och de formulerade åtgärderna för utveckling som anges i kvalitetsredovisningarna. De flesta pedagogerna/lärarna i kommunen är, på något sätt, delaktiga i arbetet med att ta fram en kvalitetsredovisning för sin verksamhet. Arbetslagens delaktighet i arbetet med kvalitetsredovisningar är hög inom barnomsorg och grundskolans F-6. På 7-9 och på Österlengymnasiet i det närmast obefintlig. Det är viktigt att varje arbetsgrupp eller organisation äger problemet. En känsla av delaktighet och förståelse ökar känslan av att ha mandat att vidta åtgärder. Varje år presenterar Barn- och utbildningsnämnden (BUN), på förslag från förvaltningen, prioriterade mål för det kommande året. 8
3. Uppföljning av åtgärder för utveckling i 2007 2008 års kvalitetsredovisning Med kursiverad stil nedan anges åtgärder för utveckling så som de beskrevs i 2007 års kvalitetsredovisning. Efter det kommer en kort uppföljning. Mål och resultatstyrd verksamhet en skolverksamhet som stöder utveckling mot ökad måluppfyllelse. Barn- och utbildningsförvaltningen initierar en utvecklingsprocess i ledningsgruppen för att förverkliga idén om en mål- och resultatstyrd verksamhet. Insatserna löper under en längre tid och kan t.ex. bestå av extern handledning och planeringsdagar där ledningsgruppen tillsammans reflekterar över gjorda insatser och planerar för nya. Processen startar med att titta på en variant av Balanced Scorecard. Syftet med en sådan struktur är att hitta system som fokuserar arbetet mot önskade mål och att ta fram och titta på relevanta resultat för den önskade utvecklingen. Förvaltningen har initierat en utvecklingsprocess i balanserad styrning som är en form av strukturerar mål- och resultatstyrning. Bl.a. anordnades en kompetensutvecklingsdag under hösten 2008. En av grundstenarna i systemet är de mål som finns uppsatta för verksamheten. Under våren 2009 utarbetade Barn- och utbildningsnämnden ett förslag till ny skolplan. Förvaltningen avvaktar med ytterligare insatser för utveckling av balanserad styrning tills den nya skolplanen är antagen av kommunfullmäktige vilket beräknas ske under perioden dec 2009 februari 2010. Webbaserat stöd Pedagogerna har en stor arbetsbörda och det ställs höga krav dels på dokumentation av barns/elevers utveckling och måluppfyllelse dels på tydlig presentation och sammanställning av denna dokumentation. Materialet ska vara öppet för barn/elever, föräldrar och berörda pedagoger. Utöver det behöver förskolan och skolan ha sammanställningar för att kunna värdera sin egen insats som organisation. Politiskt vill man kunna göra sig en bild av verksamhetens kvalitet vilket bl.a. måste ha denna dokumentation som grund. Webbaserade system där varje pedagog fokuserar på det enskilda barnet/eleven men där sammanställningar kan tas fram vid behov är ett sätt att minska lärarens arbetsbörda och att effektivisera resultatanvändningen vid analys och utveckling av den egna verksamheten, d.v.s. arbetet i en mål- och resultatstyrd verksamhet. Under 2008-2009 har ett webbaserat system för IUP och digital portfolio upphandlats. Systemet kom i gång under hösten 2009 för lärare och elever. Föräldrar kopplas på processen under våren 2010 när väl den automatiska överföringen mellan de administrativa näten och databasen för IUP är på plats. Förvaltningen fortsätter under 2009 2010 att utveckla ett system för flerdimensionell bedömning av elevers kunskaper och förmågor inom samma system. 9
Elever med annat modersmål Modersmålsundervisning är bara en del av det stöd skolan kan ge elever med annat modersmål än svenska. Allt för få elever får denna form av stöd eftersom för få elever har samma modersmål. Det krävs minst 5 elever med samma modersmål för att kommunen ska vara skyldig att arrangera modersmålsundervisning. I förskolan bör elever med annat modersmål kunna få stöd att utveckla även detta. I skolan kan stöd ges i form av studiehandledning och att eleven i stället för svenska läser svenska som andraspråk. Verksamheten kring svenska som andraspråk är välfungerande medan studiehandledning inte är speciellt utvecklat. Språkstöd i förskolan behöver också utvecklas. KR-gruppen menar att hela verksamheten kring språkutveckling för barn/elever med annat modersmål än svenska bör genomlysas, systematiseras och utvecklas. Det är naturligt att Resursenheten är pådrivande i denna utveckling. På grund av pensionsavgång och omstrukturering av organisationen kring modersmålsundervisning finns lite information att tillgå. Ingen övergripande genomlysning är genomförd av de stödinsatser skolan ska göra för elever med annat modersmål än svenska. På Skolenhet centrum finns en arbetsgrupp som arbetar med en handlingsplan för hur man ska arbeta med studiehandledning för elever i skolan. Arbetsgruppen redovisar sitt arbete i nästkommande kvalitetsredovisning. På Skolenhet nord finns modersmålsstöd för barn i förskolorna. 10
4. Prioriterade mål för perioden Familjedaghem Eget valt mål Familjedaghemmen kvalitetsredovisar sin verksamhet för första gången. Detta innebär att de får välja ett eget mål, något som den enskilde dagbarnvårdaren känner är ett område som kan behöva utvecklas. Det kan t.ex. gälla utvecklingssamtal eller föräldrars inflytande. Enskild förskola och skolbarnomsorg 2006 kvalitetsredovisade enskild barn- och skolbarnomsorg sin verksamhet för andra året i rad. De redovisade områdena utveckling och lärande samt normer och värden. Barn- och utbildningsförvaltningen valde att låta verksamheterna fortsätta med dessa områden även 2007. Utveckling och Lärande Hur arbetar man för att Skolplanens intentioner ska nås? Normer och Värden Hur arbetar man för att Skolplanens intentioner ska nås? Förskola Ett viktigt arbete sker på förskolan kring språkutveckling och likabehandling. Språkutveckling finns med som produktionsmål i budget och likabehandlingsplanen som ska finnas enligt lag och kvalitetsredovisas. Barn- och utbildningsnämnden beslutade därför följande målområden för 2007. Språkutvecklingsarbetet Uppföljning av produktionsmålen i budget ur ett kvalitetsperspektiv. (Utveckling och lärande) Föräldrars delaktighet och medansvar Hur kan föräldrarna och personalen på förskolan tillsammans medverka till att syftet med likabehandlingsplanen uppnås? (Normer och värden) 11
Fritidshem Barns delaktighet och medansvar Hur arbetar man för att Skolplanens intentioner ska nås? (Ansvar och inflytande) Föräldrars delaktighet och medansvar Hur kan föräldrarna och personalen på fritidshemmet tillsammans medverka till att syftet med likabehandlingsplanen uppnås? (Normer och värden) Skola Med skola menas förskoleklass, grundskola och gymnasieskola. Barn- och utbildningsnämnden väljer att ha kvar rubrikerna som målområden. Skolorna redovisar sina mål inom respektive målområde som vanligt. Dessutom tas delrubrikerna upp som mål i den lokala arbetsplanen och redovisas i kvalitetsredovisningen. Normer och Värden Hur arbetar man med likvärdighet ur ett genusperspektiv. Hur arbetar man med likvärdighet ur ett likabehandlingsperspektiv. Hur arbetar man med likvärdighet ur ett resursfördelningsperspektiv. Elevers ansvar och inflytande Hur ska skolplanens intentioner nås? Utveckling och Lärande Hur arbetar man med uppföljning av kunskapsmålen. Skolans egna mål Den lokala arbetsplanen och kvalitetsredovisningsarbetet kan användas som en möjlighet att koppla resultaten från Skolverksinspektionen till det ordinarie utvecklingsarbetet. Vill man utnyttja kvalitetsredovisningen som ett sätt att följa upp detta arbete så kan målen formuleras under denna rubrik. 12
5. Grundfakta och förutsättningar Strukturella faktorer Skolverket presenterar strukturella faktorer som anger förutsättningar för skolverksamheten i en kommun. Här presenteras dessa för Simrishamns kommun tillsammans med jämförbara kommuner samt Tomelilla och Ystad som är grannkommuner. De strukturella faktorerna enligt Skolverket är andel invånare i olika ålderskategorier, andel invånare med utländsk bakgrund, andel invånare med folkskola eller grundskola som högsta utbildning, andel barn i familjer med socialbidrag, befolkningstätheten beskrivet som medelavståndet till närmsta granne, andel invånare som bor i tätorter i kommunen, politisk majoritet, beskattningsbar inkomst i medeltal per invånare och kostnaden att bedriva utbildning per invånare. Strukturella faktorer för kommuner 2008 Kommun Andel invånare (%) Andel Andel Andel In- Tät- Poli- Skatte- Kostnad per invånare 1-6 - 16-20 - med ut- kortut- barn i vånar- orts- tisk kraft, (kr) 5 15 19 64 ländskt bildade bidrags- dis- grad majo- kronor skola förskoleår år år år med- invån. hushåll tans ritet per in- och verksamhet borgar- (%) (%) (m) vånare vuxen- o. skolbarnsskap (%) (kr) utbildn. omsorg Kommuner Samtliga kommuner 6 11 6 59 5 15 7 226 84 S 157 935 14 473 6 755 Övriga, 12 500-25 000 inv. 5 11 6 55 3 18 7 319 73. 143 793 15 434 5 639 Klippan 5 12 6 57 5 21 4 163 75 B 135 122 15 020 4 477 Kramfors 4 10 6 55 3 17 8 318 65 S 142 931 15 793 5 642 Lindesberg 5 12 6 56 3 18 9 263 72 A 146 931 16 857 6 500 Simrishamn 4 10 6 53 3 19 4 153 70 B 139 531 13 763 4 513 Säffle 5 11 6 54 2 16 5 299 63 B 138 763 16 099 5 538 Tomelilla 5 10 6 56 4 21 9 190 64 B 130 758 13 431 5 192 Ystad 5 10 5 56 2 15 2 121 80 B 149 782 13 183 5 937 Källa: Skolverket 13
Ekonomiska förutsättningar Barnomsorgspeng 2006 Summa Skolpeng 2006 Summa Gymnasieskola 2006 Summa (kr/barn) (grund, extra & (kr/elev) (grund, extra & (kr/elev) (grund, extra & lönerev.) lönerev.) lönerev.) 1-3 År 83 960 Förskoleklass 40 636 4-5 År 68 712 År 1-3 48 096 Genomsnittlig peng 70 940 6-9 År 35 264 År 4-6 52 804 10-12 År 26 372 År 7-9 56 564 (Källa: Barn- och utbildningsförvaltningens egen statistik) För 2007 var fördelningen: Barnomsorgspeng 2007 Summa Skolpeng 2007 Summa Gymnasieskola 2007 Summa (kr/barn) (grund, extra & (kr/elev) (grund, extra & (kr/elev) (grund, extra & lönerev.) lönerev.) lönerev.) 1-3 År 89 893 Förskoleklass 44 385 4-5 År 74 178 År 1-3 52 530 Genomsnittlig peng 72 227 6-9 År 37 931 År 4-6 57 402 10-12 År 28 951 År 7-9 59 747 (Källa: Barn- och utbildningsförvaltningens egen statistik) För 2009 var fördelningen: Skolpeng Budget fördelas enligt ett skolpengssystem. Givna resurser följer varje barn/elev. Varje enhet kan sedan inom sin ram prioritera och fördela sina resurser för att optimera möjligheten till måluppfyllelse. För 2006 var fördelningen som följer: Barnomsorgspeng (kr/barn) Summa 2009 Skolpeng Summa 2009 Gymnasiepeng Summa 2009 (grund, extra + lönerev) (kr/elev) (grund, extra + lönerev) (kr/elev) (grund, extra + lönerev) 1-3 år 92900 Förskoleklass 50500 4-5 år 76400 åk 1-3 58400 Genomsnittlig peng 76800 6-9 år 39800 åk 4-6 63500 10-12 år 30400 åk 7-9 65400 (Källa: Barn- och utbildningsförvaltningens egen statistik) 14
Enheternas elevstruktur och storlek Enheternas storlek är en viktig för att kunna göra samordningsvinster. Men elevstrukturen ställer krav på organisationen. Så även skolornas geografiska placering i de olika Skolenheterna. Skolenhet Nord och Skolenhet Syd har båda stora geografiska upptagningsområden med vardera tre skolor belägna på olika stora avstånd från varandra. Våra olika enheter hade i december 2007 följande barn/elevstruktur: Barnomsorg - Åldersgrupp 0-3 år 3-5 år 6 år 7-8 år 9 år 10-12 år 13+ år Total Skolenhet Nord 81 67 26 54 24 26 0 278 Skolenhet Syd 73 74 28 63 25 10 0 273 Simrislundsenheten 65 36 17 49 13 12 0 192 Korsavadsenheten 77 57 20 47 20 21 0 242 Resursenheten 0 0 0 2 1 3 6 12 Total 296 234 91 215 83 72 6 997 Skola - Årskurs F-klass 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Total Skolenhet Nord 46 41 47 49 51 54 63 0 0 0 351 Skolenhet Syd 31 39 34 37 27 36 45 0 0 0 249 Simrislundsenheten 31 30 28 29 37 41 45 0 0 0 241 Korsavadsenheten 23 26 30 31 24 45 38 88 91 107 503 Jonebergsskolan 0 0 0 0 0 0 1 103 115 114 333 Total 131 136 139 146 139 176 192 191 206 221 1677 (Källa: Barn- och utbildningsförvaltningens egen statistik) Våra olika enheter hade i oktober 2009 följande barn/elevstruktur Åldersgrupp 0 3 år 3 5 år 6 år 7 8 år 9 år 10 12 år 13+ år Total Barnomsorg Skolenhet Centrum 160 117 43 94 38 55 3 510 Skolenhet Nord 72 76 23 84 22 45 0 322 Skolenhet Syd 95 64 34 65 32 20 0 310 Total 327 257 100 243 92 120 3 1142 Åldersgrupp F klass åk1 åk2 åk3 åk4 åk5 åk6 åk7 åk8 åk9 Total Skolenhet Skolenhet Centrum 44 50 53 58 55 71 56 154 177 193 911 Skolenhet Nord 45 57 49 45 47 54 54 0 0 0 351 Skolenhet Syd 45 40 37 37 34 38 27 0 0 0 258 Total 134 147 139 140 136 163 137 154 177 193 1520 (Källa: Barn- och utbildningsförvaltningens egen statistik) Man kan konstatera att antalet barn i barnomsorgen ökat även om antalet barn i kommunen håller en relativt jämn nivå. Antalet barn i åldrarna 9-12 år har ökat på fritidshemmen. Dessutom har elevantalet i grundskolan sjunkit med 157 elever. Minskningen är störst i årskurserna 6 till 9. Under en treårsperiod förväntas antalet barn per årskurs i åk 7-9 minska från ca 180 till ca 140 elever per årskurs. 15
Förändringar i barn och elevantalet De närmaste åren ser vi ett drastiskt minskande antal elever i årskurserna 7 till 9. Detta ger också, med viss fördröjning, en kraftig minskning av antalet elever på gymnasienivå. Framtida elevkullar 2007-2013 Beräknat elevantal 2007-2013 År F - 6 7-9 Summa Elevantal 2007 1046 603 1649 Elevantal 2008 969 563 1532 Elevantal 2009 922 516 1438 Elevantal 2010 909 458 1367 Elevantal 2011 895 401 1296 Elevantal 2012 884 369 1253 Elevantal 2013 884 360 1244 1200 1000 800 600 400 200 F 6 7 9 Diff. 2007-2013 162 243 405 % minskning 15% 40% 25% (källa: Barn- och utbildningsförvaltningen 2007) 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Faktiska antalet i oktober 2009 var F-6: 996 elever vilket är 74 fler än beräknat 7-9: 524 elever vilket är 8 fler än beräknat De planerade ändringarna i centrum med sammanslagningen av Simrislundsenheten, Korsavadsenheten och Jonebergsskolan till en enhet gjordes för att möta den drastiska minskningen av antalet elever. En liknande effektivisering skulle vara behövlig även i Skolenhet Nord och Syd, men politiskt har Barn- och utbildningsnämnden beslutat att behålla de kvarvarande skolorna i dessa skolenheter. 16
Tilläggsmedel till barn i behov av särskilt stöd Det finns barn/elever som är i behov av särskilt stöd. Flera av dessa behov kan tillgodoses inom ordinarie verksamhet men vissa behov är av sådan karaktär att själva skolpengen inte klarar att finansiera insatser. Därför finns möjlighet att söka tilläggsmedel för detta. Tilläggsmedel finns i tre kategorier beroende av behovets art. Ansökan sker varje termin. För hösten2006 såg tilldelningen och nivån på stödet ut som följer: Antal elever med tilläggsmedel hösten 2006 Kategori I II III Totalt Kommunala skolor Skolenhet Nord 9 6 4 19 Skolenhet Syd 6 8 3 17 Simrislundsskolan 13 7 3 23 Korsavadsenheten 18 9 4 31 Jonebergsskolan 3 12 3 18 Fristående skolor Nilsholgerssonskolan 2 4 0 6 Sophiaskolan 0 1 1 2 Summa per kategori 51 47 18 116 Resurstilldelning: Kategori I ger 17,500 kr/termin, II 37,500 kr/termin och III 100,000 kr/termin Totalt fördelades 4, 46 miljoner i tilläggspeng 2006. För hösten 2007 fördelades totalt 4,15 miljoner kronor. Fördelningen såg ut enligt tabell nedan. Barn- och utbildningsförvaltningen noterar att antalet elever som fått tilldelning enligt kategori I minskat kraftigt. Antal elever med tilläggsmedel hösten 2007 Kategori I II III Totalt Kommunala skolor Skolenhet Nord 6 5 3 14 Skolenhet Syd 7 6 5 18 Simrislundsskolan 4 8 1 13 Korsavadsenheten 14 13 3 30 Jonebergsskolan 5 11 4 20 Fristående skolor Nilsholgerssonskolan 1 4 0 5 Sophiaskolan 0 1 1 2 Summa per kategori 37 48 17 102 Resurstilldelning: Kategori I ger 17,500 kr/termin, II 37,500 kr/termin och III 100,000 kr/termin 17
Antal elever bedömda att behöva tilläggsmedel för ht 2009 Kategori I* II III Totalt Kommunala skolor Skolenhet Nord 4 14 3 21 Skolenhet Syd 1 16 6 23 Skolenhet Centrum 13 52 9 74 Fristående skolor Nils Holgerssonskolan 0 10 2 12 Sophiaskolan 0 2 1 3 Summa per kategori 18 94 21 133 Resurstilldelning: Kategori I ger inga extramedel, II 31,000 kr/termin och III 83,000 kr/termin Totalt fördelades 4 66 miljoner i tilläggspeng hösten 2009. Antalet elever bedömda att tillhöra de olika kategorierna har ökat 2009. Det är också markant hur andelen elever i kategori II ökat. Centrala stödteamet kommenterar utfallet hösten 2009: Kvalitén på Åtgärdsprogrammen har förbättrats och avspeglar bättre de problem som finns. Fler elever är i behov av särskilt stöd vilket innebär att avsatta medel är otillräckliga. En följd har blivit att man ute på enheterna är medveten om att 1:orna ofta bortprioriteras vid den slutliga fördelningen som sker i ledningsgruppen och därför söker för färre elever med "mindre" behov. Pedagogerna har mer insikt i vad de olika kriterierna innebär och ansöker inte om tilläggsmedel för elever med "mindre" problematik. Arbetet i de lokala stödteamen ute på skolenheterna har också utvecklats och förbättrats under de senare åren. Verksamheter med specialinriktad verksamhet för elever med Autism, Asperger syndrom, ADHD och annan neuropsykiatrisk problematik har utökats och formaliserats. Denna verksamhet finansieras med tilläggsmedel och eleverna återfinns alltid inom kategori 2 eller 3. Eftersom denna verksamhet nu är permanentad kan man ställa sig frågan om tilläggsmedel är den rätta finansieringsformen. Omfattande omorganisationer inom skolenhet Centrum med minskade resurser avseende personal och lokaler har fått konsekvenser även för de elever som man tidigare kunde ge bra stöd i skolsituationen och som därför fungerade relativt väl. 18
Kostenheten Barn- och utbildningsförvaltningen och Socialförvaltningen samarbetar sedan den 1 januari 2008 kring kommunens kök. Barn- och utbildningsförvaltningens Kostenhet står i dag för all matlagning i kommunen. Kostenheten har 6 tillagningskök och 9 mottagningskök. Dessa står för matlagning och servering till både förskolor, skolor och olika former av äldreboende. Utöver detta finns två förskolor i kommunen med egen tillagning. Generell kostnad per portion beräknas till ca 7 kronor. Personal Grund och gymnasieskola 2006 Grundskola Simrishamn Riket Antal lärare (heltidstjänster) per 100 elever 7,6 8,3 Andel lärare (heltidstjänster) med pedagogisk utbildning (%) 91 84 Kostnad per elev totalt (SEK) 69200 73100 Kostnad per elev för undervisning (SEK) 33400 37700 Kostnad per elev för lokaler (SEK) 13100 14400 Gymnasieskolan Antal lärare (heltidstjänster) per 100 elever 9,1 8,1 Andel lärare (heltidstjänster) med pedagogisk utbildning (%) 81 74 Kostnad per elev totalt (SEK) Kostnad per elev för undervisning (SEK) 43100 38100 Kostnad per elev för lokaler (SEK) 13200 17700 Kostnad för gymnasieverksamhet per elev totalt (SEK) 88200 Grundskola 2008 Ledning och personaltäthet 2008 Simrishamn Riket Lärare (heltidstj.) per 100 elever 8,5 8,5 Lärare (heltidstj.) per 100 elever, exkl modersmål o Sv2 8,3 8 Lärare (heltidstj.), andel med pedagogisk utbildning 87 87 Lärare, antal per rektor 38 21 Pedagogisk personal i huvudmannens skolor, antal heltidstjänster per 100 elever 8,8 9 Rektorer, andel kvinnor 25 63 Källa: Skovlerket 19
Ledning och personaltäthet över tid Simrishamn 2008 2007 2006 2005 2004 Lärare (heltidstj.) per 100 elever 8,5 8,3 7,6 7,5 7,3 Lärare (heltidstj.) per 100 elever, exkl modersmål o Sv2 8,3 8,1 7,4 7,3 7,2 Lärare (heltidstj.), andel med pedagogisk utbildning 87 87 91 90 91 Lärare, antal per rektor 38 32 30 39 33 Pedagogisk personal i huvudmannens skolor, antal heltidstjänster per 100 elever 8,8 8,6 7,8 7,7 7,6 Rektorer, andel kvinnor 25 20 20 25 20 Källa: Skovlerket Ledning och personaltäthet 2008 Jämförbara kommuner Klippan Kramfors Lindesberg Simrishamn Säffle Lärare (heltidstj.) per 100 elever 8,6 8,9 9,7 8,5 8,5 Lärare (heltidstj.) per 100 elever, exkl modersmål o Sv2 8,3 8,3 8,9 8,3 8,5 Lärare (heltidstj.), andel med pedagogisk utbildning 83 93 80 87 87 Lärare, antal per rektor 18 18 17 38 22 Pedagogisk personal i huvudmannens skolor, antal heltidstjänster per 100 elever 9,2 9,2 10 8,8 8,9 Rektorer, andel kvinnor 89 50 81 25 43 Källa: Skovlerket samt Svenska kommuner och landsting Simrishamn ligger i nivå med riket generellt i de olika måtten och i nivå med eller något lägre än andra enligt SKL jämförbara kommuner. Det som utmärker kommunen är antalet lärare per rektor. Här ligger vi mycket högre än riket och jämförbara kommuner. Gymnasieskola 2008 2009 Lärare samt studie- och yrkesvägledare i huvudmannens skolor läsåret 2008-2009. Pedagogisk högskoleexamen, heltidstjänster och lärartäthet Antal lärare Andel lärare (omräknat Antal studie- Andel studie- (heltids- till heltidstjänster) (%) och yrkes- och yrkesvägtjänster) med med vägledare ledare (heltidstj.) per 100 pedagogisk tillsvidare- (heltidstj.) (%) med SYV- Huvudman elever högsk.examen anställning per 100 elever utbildning Samtliga huvudmän 8,1 74 85 0,22 74 Samtliga kommuner och landsting 8,4 78 86 0,24 77 Kommuner Samtliga kommuner 8,4 78 86 0,24 77 Övriga, 12 500-25 000 inv. 9,3 76 88 0,24 70 Simrishamn 9,1 82 91 0,38 91 Sydskånska 8,5 80 86 0,30 94 Man kan notera att lärartätheten är högre än riket men i nivå med övriga kommuner i samma storleksgrupp som vår egen. 20