KARLEBY STAD Plan för skolnätverket inom den grundläggande utbildningen Utredning 2015 FCG KONSULTERING AB P26537
FCG KONSULTERING AB Utredning 1 (44) Innehåll 1 Inledning... 2 1.1 Uppdragets bakgrund och avgränsning... 2 1.2 Utredningsarbetets framskridande... 2 1.3 Utredningens bakgrundsmaterial... 3 2 Förändringar i den grundläggande utbildningens verksamhetsmiljö... 4 2.1.1 Tätortsgrad... 5 2.2 Prognos över servicebehovet inom den grundläggande utbildningen för åren 2015 2029.. 6 2.3 Effekterna av planeringen av markanvändningen på ökningen av servicebehovet inom den grundläggande utbildningen... 7 2.3.1 Effekter av tomtreserven och bostäder som färdigställts under 2013 2014... 9 2.3.2 Planläggning... 12 2.3.3 Pågående generalplaner och nya bostadsområden som planeras... 14 3 Det nuvarande servicenätet och prognoserna för Karleby stads grundläggande utbildning... 17 3.1 Den totala elevutvecklingen... 19 4 Ekonomi... 21 4.1 Grundläggande utbildning (inkluderar eftermiddagsverksamhet)... 21 4.2 Förväntade kostnader... 28 5 Skolfastigheter... 30 5.1 Fastigheternas skick... 31 6 Plan... 33 6.1 Alternativ 1. Det nuvarande servicenätet kvarstår... 34 6.2 Alternativ 2. Modell i förhandsutredningarna... 35 6.3 Alternativ 3. Det nuvarande servicenätet minskas... 37 6.4 Alternativ 4. Det nuvarande servicenätet minskas... 39 6.5 Slutsats om alternativen... 40 6.6 Objekt för fortsatt utveckling i framtiden... 40 6.6.1 Utveckling av skolnätverket i området Itäreitti mot en enhetlig grundläggande utbildning... 41 6.6.2 Vingesgatans fastighet som utrymmesresurs för den grundläggande utbildningen och gymnasiet... 41 6.6.3 Skolutrymmesbehov i Peltokorpiområdet... 42 6.6.4 Optimal tidsplan för de tre förhandsutredningarna... 42 6.7 Slutligen... 43
FCG KONSULTERING AB Utredning 2 (44) Plan för skolnätverket inom den grundläggande utbildningen 1 Inledning Karleby stadsfullmäktige och -styrelse förutsatte i samband med beredningen av budgeten för 2015 att en plan ska uppgöras för det svenskspråkiga skolnätverket. Helhetsplaneringen av det svenskspråkiga skolnätverket bör behandlas före planeringen av skolan [Chydenius skola]. (Budgeten 2015). Dessutom beslöt Karleby stads nämnd för utbildning och fostran den 19 februari 2015 om uppgörandet av en utredning av det svenskspråkiga och det finskspråkiga skolnätverket. Karleby gav uppdraget till FCG Konsultering Ab. Rapporten överlåts i augusti/september 2015. Utredningen gäller den grundläggande utbildningen. Uppdraget gick ut på att göra upp separata utredningar av de svensk- och finskspråkiga servicenäten, så att planen över servicenäten skulle innehålla en befolkningsgranskning och dessutom elevprognoser enligt områden för den grundläggande utbildningen (6 områden) och skolvis (32 skolor). Tre scenarion per språkgrupp uppgörs över servicenätet. I takt med att arbetet framskred konstaterades att det mest ändamålsenliga är att uppgöra en gemensam rapport över de svensk- och finskspråkiga skolnätverken. Rapporten översätts till svenska. 1.1 Uppdragets bakgrund och avgränsning I Karleby har tidigare uppgjorts s.k. fastighetsklasser och en utvecklingsplan för undervisningstjänsterna i Karleby 2014 2017. I del 2 av utvecklingsplanen för undervisningstjänsterna behandlas strukturellt utvecklande, som anknyter till Karleby stads program för anpassning av ekonomin. Utgångspunkten för ett koncentrerat servicenät inom den grundläggande utbildningen är att uppnå kostnadsbesparingar inom personal- och fastighetskostnader. Styrgruppen för planen för skolnätverket inom den grundläggande utbildningen i Karleby har dragit upp riktlinjer, enligt vilka det i utredningen ska beaktas bl.a. inlärningsmiljöer i den nya läroplanen, granskning av elevutvecklingen, bevarande av nätverket av närskolor (med beaktande av utvecklingen av elevantalet), mjuka värden, en ekonomisk lösning med tanke på framtidsutsikterna, ny granskning av elevupptagningsområdenas gränser, strukturella förändringar, planläggningens effekter samt utvidgning av stadens småhusområden. Under utredningens gång preciserades uppdraget så att man även granskar utvecklingen av den enhetliga grundläggande utbildningen i skolor som omfattar årskurserna 1 9 och utvecklingen av livscykeltjänster, så att man i investeringsprojekt beaktar samarbete mellan den grundläggande utbildningen och småbarnsfostran i samma byggnad. En särskild fråga som granskas är utvecklingen av fastigheten på Vingesgatan, så att en grundskoleenhet skulle placeras permanent i fastigheten. 1.2 Utredningsarbetets framskridande Grundläggande uppgifter som användes för utredningen var uppgifter som levererades av Karleby stad: uppgifter om elevantal och prognoser skolvis och årskursvis, ekonomiska nyckeltal, uppgifter om fastigheter och fastighetsklasser, förhandsutredningar och uppgifter om planeringen av markanvändningen. Antalet elever i skolor med års-
FCG KONSULTERING AB Utredning 3 (44) kurserna 1 6 granskades ända till år 2022 och elevutvecklingen i årskurserna 7 9 ända till år 2027. Vid beskrivningen av förändringen i verksamhetsmiljön utgjordes de grundläggande uppgifterna som konsulten använde av Statistikcentralens befolkningsprognoser och analyser av servicebehovet. I fråga om ekonomin användes dessutom som vägledande material uppgifter om förväntade kostnader som grundar sig på Statistikcentralens uppgifter. Konsulten ansvarade för inhämtandet av dessa uppgifter. Under maj månad genomfördes en Webropol-enkät bland direktionerna (enligt styrgruppens beslut). 1.3 Utredningens bakgrundsmaterial Centralt material som användes för utredningen var beslut som fattats av nämnden för utbildning och fostran gällande förhandsutredningar av Yxpila skola, Chydenius skola och Kyrkbackens skola samt stadsstyrelsens beslut om utvecklingsplanen för undervisningstjänsterna. Länken nedan leder till handlingar från möten för nämnden för utbildning och fostran. http://kokwww.kokkola.fi/kokkola/dynjulk/cgi/drequest.php?page=meeti ng_frames Under länken kan du välja till exempel Nämndens för utbildning och fostran möte 5.2.2015 9 Ykspihlajan koulun esiselvitys Nämndens för utbildning och fostran möte 19.2.2015 22 Chydeniuksen koulun esiselvitys Nämndens för utbildning och fostran möte 19.2.2015 23 Kyrkbackenin koulun esiselvitys Stadsstyrelsens möte 8.9.2014 425 Opetuspalvelujen kehittämissuunnitelma 2014 2017
FCG KONSULTERING AB Utredning 4 (44) 2 Förändringar i den grundläggande utbildningens verksamhetsmiljö I början av 2015 (förhandsuppgift) fanns det 47 296 invånare i Karleby stad. Invånarna ökade med 265 jämfört med året innan. Även förhandsuppgiften om befolkningstillväxten för 2015 är synnerligen positiv. Från och med början av 2015 till slutet av juli ökade befolkningen med 161 invånare. Den genomsnittliga årliga tillväxten under de senaste 15 åren har varit drygt 200 personer per år (Budgeten 2015). Enligt Statistikcentralens (2012) prognos ökar befolkningen i Karleby stad i jämn takt under granskningsperioden. Den genomsnittliga tillväxten under de kommande åren är drygt 300 invånare per år. På 2020-talet förutspås tillväxten minska något, till i genomsnitt 250 invånare per år. Fram till år 2030 förutspås befolkningen öka med totalt 4 700 invånare. Den årliga nativiteten i Karleby har stabiliserats på cirka 600 barn per år och har varit i genomsnitt 608 barn per år under de senaste fem åren (tabell 1). Från och med början av 2015 till slutet av juli var nativiteten 301 barn. 2010 2011 2012 2013 2014 2015 614 631 586 596 613 122* *läget 14.4.2015 Tabell 1. Antal födda i Karleby stad 2010 2014 (Statistikcentralen 2015). Det årliga födelsetalet förutspås överstiga 600 barn för hela granskningsperioden. Barn under 15 år utgör något mindre än 20 procent av den totala befolkningsmängden. Antalet barn och ungdomar i grundskoleåldern och barn och ungdomar som deltar i utbildningen på andra stadiet ökar i jämnt takt, medan tillväxten avtar något närmare 2030-talet (tabell 2). Tillväxten är +17 procent. I siffror ökar denna åldersgrupp med cirka 970 barn och unga mellan 2012 och 2029 (Statistikcentralen 2012, 2013). Tabell 2. Befolkningsutveckling enligt åldersklass (Statistikcentralen 2012). Av befolkningen var 84,3 procent finskspråkiga och 13,1 procent svenskspråkiga. Av befolkningen hade 2,6 procent ett annat modersmål (Budgeten 2015).
FCG KONSULTERING AB Utredning 5 (44) 2.1.1 Tätortsgrad Med tätortsgrad avses andelen tätortsinvånare av den befolkning i kommunen vars boningsort kan definieras med koordinater. Tätortsgraden beräknas årligen. Karleby stads tätortsgrad den 1 januari 2012 var 86,9 procent. Detta betyder att under 15 procent av Karlebyborna bor utanför tätorter (bild 1). Bild 1. Klassificering av städer och landsbygd i landskapet Mellersta Österbotten (www.ymparisto.fi). På bild 1 kan man observera att en tämligen stor del av Karlebys yta är glesbygd. Stadsområdet med sina kransområden ligger i den nordvästra delen av staden och gränsar mot havet i norr. Stadens tillväxt och tomtreserv koncentreras även i framtiden till stadsområdet (det inre och bortre stadsområdet) och till stadens kransområde (jämför avsnitt 2.3 om markanvändningen).
FCG KONSULTERING AB Utredning 6 (44) 2.2 Prognos över servicebehovet inom den grundläggande utbildningen för åren 2015 2029 Den totala befolkningsutvecklingen och befolkningsutvecklingen enligt åldersgrupp påverkar utvecklingen av kommuninvånarnas servicebehov och användningen av olika tjänster (bild 2). I Karleby leder den åldrande befolkningen och den allt längre livslängden till ett ökat behov av åldringsvård, primärhälsovård och specialiserad sjukvård under de kommande årtiondena. Grundskolelevernas servicebehov ökar i Karleby. Servicebehovet bland ungdomar som deltar i utbildning på andra stadiet minskar med nästan 10 procent under de kommande åren, tills behovet återgår till nuvarande nivå på 2020-talet, tack vare de stora åldersklasserna som nu går i grundskolan. I slutet av granskningsperioden avtar det ökade behovet inom utbildningen på andra stadiet. Bild 2. Utveckling av servicebehoven (Statistikcentralen 2012). Enligt en prognos som grundar sig på Statistikcentralens befolkningsuppgifter ökar antalet grundskoleelever med flera hundra barn fram till de första åren under 2020-talet. Efter detta avtar ökningen (tabell 3). År 2012 2017 2021 2025 2029 Totalt antal 5 040 5 462 5 741 5 843 5 891 Ökning på 5 år 422 279 102 48 Ökning på 1 år 84,4 55,8 20,4 9,6 Per årsklass 9 6 2 1 Finskspråkiga per år 84,3 % 71,1 47,0 17,2 8,1 Svenskspråkiga per år 13,1 % 11,1 7,3 2,7 1,3
FCG KONSULTERING AB Utredning 7 (44) Tabell 3. Antal barn i grundskoleåldern (Statistikcentralen 2012), ökning per år och per fem år samt ökning per en åldersklass i grundskolan. 2.3 Effekterna av planeringen av markanvändningen på ökningen av servicebehovet inom den grundläggande utbildningen Planeringen av markanvändningen påverkar utvecklingen av helheten inom stadens servicenät. Genom följdriktig gemensam planering av markanvändningen, boendet, trafiken, servicen och näringslivet (MALPE) uppnår man en välbalanserad utveckling av servicenätet. Helhetsgranskningen av servicebehovet inom den grundläggande utbildningen grundar sig på elevprognoser enligt befolkningsregistret vilka levererats av Karleby stad (uppgjorda utifrån antalet födda under 2009 2014) samt på de lokala faktorer som påverkar dessa, varav effekterna av planeringen av markanvändningen på den regionala befolkningsökningen lyfts fram separat i granskningen. I effekterna av planeringen av markanvändningen har man beaktat de bostäder som färdigställdes under 2013 2014, den befintliga tomtreserven samt områden som enligt tillgängligt material ska detalj- och generalplaneras i framtiden. Effekterna har granskats per elevupptagningsområde inom det finskspråkiga och det svenskspråkiga skolnätverket. Den regionala befolkningstillväxten och effekterna på skolnätverket har bedömts utifrån materialet. Effekterna av markanvändningsplanerna är förknippade med osäkerhetsfaktorer, bl.a. angående planläggningens framskridande. Befolkningsutvecklingen har bedömts i enlighet med Karlebys genomsnittliga nyckeltal för boenderymligheten och bostadshushållens storlek (tabell 4). 2014 Asuntokuntien lukumäärä Asuntoväestön lukumäärä Asuntokuntien keskikoko Erillinen pientalo 11700 31700 2,7 Rivi- tai ketjutalo 2300 4300 1,9 Asuinkerrostalo 6200 9600 1,5 Muu rakennus 500 900 1,8 Kaikki talotyypit 20800 46500 2,2 Tabell 4. Antalet bostadshushåll och bostadsbefolkning i Karleby samt bostadshushållens genomsnittliga storlek 2014 (Statistikcentralen 2015). Befolkningsmängden utvecklas på olika sätt i olika områden inom staden. Den vanliga huvudriktningen för flyttningsrörelsen har varit att befolkningen koncentrerats till tätorterna. De största tätorterna har ökat i areal genom nya bostadsområden. Karleby stads centrum och dess närområden är det största utvidgningsområdet för bostadsbyggande. På bilderna 3 och 4 visas skolornas placering i Karleby samt skolornas elevupptagningsområden. Nämnden för utbildning och fostran beslöt (7.11.2012 129) att följande områden ska vara elevupptagningsområden för skolorna med klasserna 1 6 inom den finskspråkiga grundläggande utbildningen i Karleby från och med 2013: 1 Halkokari Rytibacken 2 Älvdalen Kaustar Storkisbacken 3 Hållhagen Tallåsen 4 Storby 5 Björkhagen Yxpila
FCG KONSULTERING AB Utredning 8 (44) 6 Kelviå kyrkby Marttila Peltokorpi 7 Ruotsalo Maringais 8 Alaviirre Lochteå kyrkby 9 Veikko Vionoja-Rahkonen Halkokari skola Rytibackens skola Hållhagens skola Älvdalens skola Yxpila skola Tallåsens skola Storkisbackens Björkhagens skola Kaustar skola Storby skola Hakalahti 7-9 Kiviniitty 7-9 Länsipuisto 7-9 Torkinmäki 1-6/7-9 (2017 -) Isokylä 1-6/7-9 (optio) Bild 3. Finska grundskolor och elevupptagningsområden för den finskspråkiga grundläggande utbildningen i Karleby centrumområde.
FCG KONSULTERING AB Utredning 9 (44) Den svenskspråkiga grundläggande utbildningen indelas i två områden för grundläggande utbildning: 1 Chydenius Vittsar Rödsö Öja 2 Kyrkbacken Villa Såka Bild 4. Svenska grundskolor och elevupptagningsområden för den svenskspråkiga grundläggande utbildningen i Karleby. (Bakgrundskarta: Lantmäteriverket 2015) FCG Finnish Consulting Group Ab 2015. 2.3.1 Effekter av tomtreserven och bostäder som färdigställts under 2013 2014 Karleby stad har överlåtit i genomsnitt 70 småhustomter per år. Antalet småhus som byggs och således även antalet småhustomter som staden överlåter har varierat kraftigt mellan cirka 40 och 120 tomter under de senaste 25 åren. Under de närmaste åren förbereder sig staden på att överlåta cirka 60 80 småhustomter per år, dvs. under de följande tio åren bör staden i sin markanvändningspolitik förbereda sig på att överlåta cirka 600 1 000 småhustomter. Detta innebär att cirka 110 180 hektar råmark ska detaljplaneras som småhusområden på olika håll i Karleby. Med tanke på utvecklingen av skolnätverket (och annan service) är det väsentligt att lokalisera nya områden som ska detaljplaneras. För närvarande uppgör Karleby stad ett markanvändnings- och bostadspolitiskt program (MASTO), som inkluderar ett program för anskaffning av råmark och detaljplanering för att trygga utbudet av småhustomter under de närmaste åren. Karleby stads reserv av småhustomter som är detaljplanerade och har kommunalteknik samt även reserven av råmark som kan detaljplaneras har minskat märkbart.
FCG KONSULTERING AB Utredning 10 (44) Bostäder byggda 2013 2014 Under 2013 2014 färdigställdes 224 småhus, 16 parhus, 9 radhus, 2 loftgångshus och 5 höghus i Karleby. Småhusen finns främst på de nya bostadsområdena i Karleby på områdena Utskogsstigen och Olivlundsvägen i Halkokari, i Kilsbäcken i Björkhagen och på området Blåbärsbacken i Storby. Höghusen finns nära Karleby centrum i Närvilä Storkisbacken och Beckbruket. Radhus färdigställdes i Storby, Beckbruket och Närvilä. I tabell 5 finns en lista över antalet nya bostäder enligt elevupptagningsområde, den uppskattade befolkningsmängden och effekterna på elevantal per årskurs. Effekterna av småhusen som färdigställdes under 2013 och 2014 är som mest betydande för de finskspråkiga elevupptagningsområdena Halkokari Rytibacken (cirka 3 elever/årskurs), Storby (cirka 2,5 elever/årskurs) och Storkisbacken (cirka 2 elever/årskurs). Bland de svenskspråkiga elevupptagningsområdena är effekten som mest betydande för området för Chydenius skola (cirka 1 elev/årskurs). Oppilaaksiottoalue (suomi) Valmistuneet asuinrakennukset 2013-2014 Omakotitalo Paritalo Rivi- tai luhtitalo Kerrostalo Asukasmäärä* Peruskouluikäisten määrä** Suomenkieliset*** Peruskouluikäisten määrä / luokka-aste, suomenkieli set Alaviirre 3 11 1 1 0,13 Halkokari-Rytimäki 72 4 296 36 30 3,35 Hollihaka 8 3 4 1 112 13 11 1,27 Isokylä 43 6 3 226 27 23 2,56 Jokilaakso 14 52 6 5 0,59 Koivuhaka 26 96 12 10 1,09 Kälviä kk 10 2 52 6 5 0,59 Lohtaja kk 5 19 2 2 0,21 Marinkainen 5 1 26 3 3 0,29 Marttila 7 26 3 3 0,29 Peltokorpi 9 33 4 3 0,38 Ruotsalo 4 15 2 2 0,17 Torkinmäki 13 1 2 4 191 23 19 2,16 Ullava 1 4 0 0 0,04 Ykspihlaja 4 1 22 3 2 0,25 224 16 11 5 1181 142 120 13,38 Tabell 5. Bostäder färdigställda under 2013 2014 enligt elevupptagningsområde (finska), uppskattad befolkningsmängd och effekter på elevantalet. Uppgifter om bostäder: Karleby stads markanvändning och geodatatjänster (2015). Oppilaaksiottoalue (ruotsi) Valmistuneet asuinrakennukset 2013-2014 Omakotitalo Paritalo Rivi- tai luhtitalo Kerrostalo Asukasmäärä* Peruskouluikäisten määrä** Ruotsinkieliset*** Peruskouluikäisten määrä / luokka-aste, ruotsinkielis et Chydenius skola 110 8 6 5 662 79 12 1,32 Kyrkbackens skola 16 3 81 10 1 0,16 Rödsö skola 4 15 2 0 0,03 Såka skola 6 22 3 0 0,04 Villa skola 35 4 3 182 22 3 0,36 Vittsar skola 6 22 3 0 0,04 Öja skola 4 15 2 0 0,03 Muut alueet 43 1 2 182 22 3 0,36 224 16 11 5 1181 142 21 2,36
FCG KONSULTERING AB Utredning 11 (44) Tabell 6. Bostäder färdigställda under 2013 2014 enligt elevupptagningsområde (svenska), uppskattad befolkningsmängd och effekter på elevantalet. Uppgifter om bostäder: Karleby stads markanvändning och geodatatjänster (2015). Tomtreserv 2015 År 2015 uppgår tomtreserven som Karleby stad kan överlåta till sammanlagt 182 tomter. I tabell 7 finns en sammanställning av tomtreserven enligt elevupptagningsområde samt en uppskattning av invånarantalet och effekterna på skolnätverket ifall tomterna bebyggs. På hösten 2015 tillkommer nya bostadsområden som kan överlåtas i Kanaansland i Halkokari och Hangas i Storby. Alue 2015 Oppilaaksiottoalue (suomi) Oppilaaksiottoalue (ruotsi) Asukas määrä* Peruskouluikäisten määrä** Suomenkieliset*** Ruotsinkieliset*** Peruskouluikäisten määrä / luokka-aste, suom.kiel. Peruskouluikäisten määrä / luokka-aste, ruot.kiel. Hangas 20 Isokylä Kyrkbackens skola 74 8,9 7,5 1,3 0,8 0,1 Kaanaanmaa 64 Halkokari- Rytimäki Chydenius skola 237 28,4 24,2 4,3 2,7 0,5 Mustikkamäki 6 Isokylä Kyrkbackens skola 22 2,7 2,3 0,4 0,3 0,0 Nuolipuro 18 Koivuhaka Chydenius skola 67 8,0 6,8 1,2 0,8 0,1 Ullavan kirkonkylä 10 Ullava 37 4,4 3,8 0,7 0,4 0,1 Honkala 5 Ullava 19 2,2 1,9 0,3 0,2 0,0 Haapala 8 Ullava 30 3,6 3,0 0,5 0,3 0,1 Alikylä 2 Ullava 7 0,9 0,8 0,1 0,1 0,0 Lankila 4 Marinkainen 15 1,8 1,5 0,3 0,2 0,0 Treevintie 6 Lohtaja kk 22 2,7 2,3 0,4 0,3 0,0 Koivuluoto/kk 19 Lohtaja kk 70 8,4 7,2 1,3 0,8 0,1 Peltomäenkangas 14 Kälviä kk 52 6,2 5,3 0,9 0,6 0,1 Kumpula 4 Marttila 15 1,8 1,5 0,3 0,2 0,0 Peltokorpi 2 Peltokorpi 7 0,9 0,8 0,1 0,1 0,0 YHTEENSÄ 182 673 80,8 68,7 12,1 7,6 1,3 * Asukasmäärä on arvioitu Kokkolan keskimääräisen pientaloissa asuvien asuntokuntakoon (Tilastokeskus 2014) 2,7 perusteella johon lisätty +1 = 3,7 **7-16 -vuotiaiden määrä on arvioitu Kokkolan nykyisen 7-16 -v osuuden mukaan väestörakenteesta (Tilastokeskus 2014) = 12 % ***Suomen- ja ruotsinkielisten lasten määrä on arvioitu Kokkolan suomen- ja ruotsinkielisten osuuksien (2014) mukaan (Tilastokeskus) = 85 % suom ja 15 % ruot Tabell 7. Tomtreserv som kan överlåtas 2015. Uppgifter: Karleby stads Tjänster inom markpolitik och Tjänster inom stadsmätning (27.8.2015). Största delen av tomterna överlåts som förväntat på de nya detaljplaneområdena i Hangas och Kanaansland samt på de nya bostadsområdena Blåbärsbacken och Kilsbäcken som färdigställdes under tidigare år och där det fortfarande finns en del tomtreserv kvar. Dessutom finns cirka 70 småhustomter och byggplatser som är lediga och kan överlåtas i Kelviå, Lochteå och Ullava i Karleby. I fråga om det finskspråkiga skolnätverket finns största delen av tomtreserven kring Karleby centrumområde i elevupptagningsområdena Storby, Björkhagen och Halkokari Rytibacken samt i fråga om det svenskspråkiga skolnätverket i elevupptagningsområdena Kyrkbacken och Chydenius. Beräkningsmässigt innebär till exempel 20 småhustomter cirka 75 nya invånare, varav i genomsnitt cirka 9 invånare är i grundskoleåldern (7 16 år) och av dem är i genomsnitt 85 procent finskspråkiga och 15 procent svenskspråkiga. I elevantal per årskurs innebär detta mindre än en extra elev per klass. Beräkningsmetoden och -grunderna beskrivs mer ingående i avsnitt 2.3.2 Planläggning.
FCG KONSULTERING AB Utredning 12 (44) Av tomtreserven 2015 har de 64 tomterna som kan överlåtas i Kanaansland på elevupptagningsområdet Halkokari Rytibacken de största effekterna. Den uppskattade ökningen av elevantalet per årskurs i de finska skolorna är i genomsnitt knappt 3 elever och i de svenska skolorna något över 1 elev. De 20 tomterna i Hangas ger en ökning på knappt 1 elev i Storby finskspråkiga elevupptagningsområde. Enligt planerna genomförs byggandet i Kanaansland och Hangas 2016 2017, då effekter på skolnätverket är att vänta. Dessutom finns lediga tomter i Ullava, Kelviå och Lochteå, men efterfrågan har i huvudsak varit cirka 1 2 tomter per år. I Kelviå kyrkby skulle det finnas efterfrågan på större tomter än vad som anvisas i den befintliga detaljplanen för Kelviå kyrkby. På landsbygds- och byområden har det dessutom byggts utanför de detaljplanerade områdena tack vare avgöranden om planeringsbehov/undantagslov. Varje år har cirka 1 6 bygglov beviljats utifrån avgöranden om planeringsbehov. Efterfrågan och byggnationstrycket är kraftigare på vissa områden på landsbygden, till exempel i Ruotsalo i Kelviå (beviljade bygglov 5 6 per år) och Peltokorpi. Med tanke på den befintliga tomtreserven och efterfrågan är effekterna på skolnätverket inte betydande i nuläget. 2.3.2 Planläggning Det centrala målet i Karleby stads markanvändnings- och bostadspolitiska program är att: säkerställa att bostadstomter och byggplatser räcker till i stadens olika delområden, såväl i tätorterna som i byarna främja kontrollerad tillväxt som eftersträvas i stadens strategi samordna fördelandet av bostadsbyggandet samt utbudet och användningen av service styra planeringen och förverkligandet av områdena, dvs. generalplaneringen och den markanskaffning, detaljplanering, kommunaltekniska planering och bebyggelse av områdena som görs utifrån generalplanen tomter och byggplatser ligger på olika håll i staden och möjliggör en mångsidig bostadsproduktion som motsvarar invånarnas behov man beaktar särdragen och de sociala gemenskapernas behov i stadens olika delområden investeringarna i samhällsteknik har förutspåtts planenligt och att tillräckligt med tid reserveras för allt ifrån planering till genomförande tillgången till och användningsgraden av närservice för boende beaktas i planeringen av nya områden Med tanke på ordnandet av den grundläggande utbildningen har planläggningen den kraftigaste effekten på ökningen av servicebehovet, eftersom nya bostadsområden som snabbt bebyggs förverkligas genom markanvändnings- och byggnadsplaneringen. Pågående detaljplaner Detaljplaneringen av nya områden som tillåter byggande av småhus pågår/inleds i Linnusperä, etapp 2 av Hangasområdet, Vikåområdet norr om området Kanaansland och Lankila i Maringais (Karleby planläggningsöversikt 2015). Förverkligandet av de detaljplanerade områdena har effekter på de finskspråkiga elevupptagningsområdena Storkisbacken, Hållhagen och Maringais och på de svenskspråkiga elevupptagningsområdena Villa och Chydenius.
FCG KONSULTERING AB Utredning 13 (44) Flera nya detaljplaner för höghus i Karleby centrum pågår på de finskspråkiga elevupptagningsområdena Hållhagen och Storkisbacken-Kaustar och på det svenskspråkiga området för Chydenius skola.
FCG KONSULTERING AB Utredning 14 (44) Finskspråkigt elevupptagningsområde Svenskspråkigt elevupptagningsområde Potentiellt nytt bostadskvarter Höghusområden i bolagsform (antal bostäder) Storkisbacken Chydenius skola Karlebygatan 38 16 Chydenius skola Hotelli Nukkumatti 180 Hållhagen Chydenius skola Storgatan 20 22 15 Chydenius skola Hakalax (Shells tomt) 70 Chydenius skola Grand, Långbrogatan 35 Chydenius skola Kvarteren 1 9 (Niemi) 57 Chydenius skola Chydenius skola Kvarteren 52 55 på bostadsmässoområdet Utvidgningen av höghusområdet i Beckbruket 250 300 Chydenius skola Järnvägstorget 200 Storkisbacken- Kaustar Kvarteren 10 14 (Atomo) Chydenius skola 133 Tabell 8. Fördelning av nya detaljplaner som tillåter byggande i bolagsform (höghus) i Karleby enligt elevupptagningsområde. 2.3.3 Pågående generalplaner och nya bostadsområden som planeras I Karleby stad pågår uppgörandet av en strategisk generalplan för regionstrukturen som omfattar hela stadsområdet, en generalplan för Karleby centraltätort 2030 samt flera generalplaner för byar. Lösningarna i planerna påverkar också servicenätet för den grundläggande utbildningen i hög grad. Som bakgrundsutredning för den strategiska generalplanen för regionstrukturen och generalplanen för centraltätorten 2030 har Karleby stad gjort en utredning om fördelningen av småhusbyggande (2013) samt en utredning om fördelningen av byggande i bolagsform (2013), där eventuella nya bostadsområden har granskats under en längre tidsperiod fram till år 2030. I följande tabeller har potentiella nya bostadsområden/bostadskvarter utifrån utredningarna sammanställts enligt elevupptagningsområde.
FCG KONSULTERING AB Utredning 15 (44) Finskspråkigt elevupp- tagningsom- Svenskspråkigt elevupptagningsområde Potentiellt nytt bostadsområde Antal tomter 2015 2016 2015 2016 2017 2020 2021 2030 Storby 85 85 160 Blåbärsbacken Kyrkbackens skola och 40 45 45 80 Villa skola Pilesbacken 40 80 Halkokari 85 100 285 Kanaansland Chydenius skola nordöstra sidan 55 30 70 145 Norra sidan om Rödsö skola Rödsövägen 30 140 Björkhagen Storkisbacken- Kaustar Kyrkbackens skola/chydenius skola Villa skola Kvikant 6 (Kilsbäcken) 30 150 Linnusperä Kaustar 30 60 Älvdalen 55 85 Maringais Kelviå kyrkby Rödsö skola Puntus 30 50 Vittsar skola Lappilbacken 25 35 4 5 10 Peltomäenkangas 6 15 50 Tabell 9a. Fördelning av nya bostadsområden för småhusbyggande i Karleby enligt elevupptagningsområde. Finskspråkigt elevupptagningsområde Höghusområden i bolagsform (antal bostäder) Storkisbacken- Kaustar Svenskspråkigt elevupptagningsområde Potentiellt nytt bostadskvarter Chydenius skola Janssons åkrar 300 Chydenius skola Omgivningen kring Citymarket och Hagströmshörnet 170 Tabell 9b. Fördelning av nya områden för bostadsbyggnation i bolagsform (höghus) i Karleby enligt elevupptagningsområde. Enligt en preliminär bedömning behövs totalt cirka 600 1 000 småhustomter under 2014 2030. Det totala antalet tomter på de områden som identifierats i utredningen om fördelningen av småhusbyggandet är 2 200 tomter, vilket betyder att man inte förväntar sig att områdena ska byggas ut i sin helhet. De potentiella områdena representerar till stor del långsiktiga planer och innan de kan förverkligas krävs bl.a. anskaffning av råmark och mer ingående utredningar om områdenas lämplighet för boende. De identifierade områdena visar dock var boendet i Karleby i huvudsak kan utvidgas. De viktigaste områdesreserveringarna finns söder om Storby, i Kvikant, norr om Kanaanslandsvägen, norr om Rödsövägen och i Puntus. Av de finskspråkiga elevupptagningsområdena omfattar dessa Storby, Halkokari Rytibacken, Björkhagen, Storkisbacken och Älvdalen samt av de svenskspråkiga områdena Kyrkbacken, Villa, Chydenius och
FCG KONSULTERING AB Utredning 16 (44) Rödsö. Det är osäkert om områdena förverkligas och i vilken ordning och därför är också bedömningen av effekterna på skolnätverket inom den grundläggande utbildningen osäker och inte förnuftig på en mer detaljerad nivå. Största delen av de områden där boendet kan utvidgas finns på utvidgningsområdena i Karleby centraltätort samt i Kelviå kyrkby och Maringais. Områdena kring Karleby centraltätort ligger till största delen på området för generalplanen för Karleby centraltätort 2030, som håller på att uppgöras och i samband med vilken man avgör mer ingående var de nya bostadsområdena ska placeras. Dessutom pågår generalplanering (där nya bostadsområden och byggplatser anvisas) på följande områden: - Etappgeneralplan för Peltokorpi - Etappgeneralplan för Ruotsalo - Etappgeneralplan för Maringais - Etappgeneralplan för bybebyggelsen i Stamkarleby - Etappgeneralplan för bebyggelsen i Kelviå kyrkbys randområde Etappgeneralplanerna för byområdena i Peltokorpi, Ruotsalo, Maringais och Kelviå kyrkbys randområde är fortfarande i planutkastskedet och byggnationens omfattning/dimensionering är fortfarande okänd. Etapplandskapsplanen för bybebyggelsen i Stamkarleby som omfattar byarna Knivsund, Kvikant, Lahnakoski, Rödsö, Såka och Öja har framskridit till planförslagsskedet.
FCG KONSULTERING AB Utredning 17 (44) 3 Det nuvarande servicenätet och prognoserna för Karleby stads grundläggande utbildning I Karleby finns det 32 grundskolor. På finskt håll finns det 17 skolor med årskurserna 1 6 samt 2 skolor med förskoleundervisning och årskurserna 1 2, sammanlagt 19 skolor. Motsvarande skolor på svenskt håll är 7 stycken. Dessutom finns det 5 finska skolor med årskurserna 7 9 och 1 sådan svensk skola. Det finns inga privata utbildningsanordnare i Karleby. Inom den allmänna undervisningen är riktlinjerna för bildandet av en grupp för grundläggande undervisning följande: Undervisningsgrupp Elever 2 25 37 3 38 55 4 56 73 5 74 91 6 92 109 Tabell 10. Elevantal som förutsätts i undervisningsgrupper i skolor med odelade klasser (Källa: Utvecklingsplan för undervisningstjänsterna, del 2). Elevantalet inom den grundläggande utbildningen har ökat i Karleby stad under 2000- talet. På statistikdagen den 20 september 2014 fanns det 5 129 elever inom den grundläggande utbildningen. Detta var ett tiotal fler elever än under det föregående läsåret. Antalet elever per årskurs varierar mellan 522 och 605 elever. De yngre årskullarna är större än de äldre årskullarna. Av barnen i grundskoleåldern får 4,3 procent undervisning i särskilda stödklasser. I slutet av 2013 fick 41 barn från andra kommuner undervisning i skolor i Karleby. Av dem var 23 elever i skolor med årskurserna 1 6 och 13 elever i skolor med årskurserna 7 9. Bara två av dessa barn fick svenskspråkig undervisning. Karleby stad och Kronoby kommun har ett avtal om ordnande av undervisning för de finskspråkiga eleverna i Kronoby. Från Kronoby kom 17 barn. Sammanlagt 75 barn från Karleby får undervisning i skolor hos andra utbildningsanordnare. Av dem var 27 elever i årskurserna 1 6 och 46 elever i årskurserna 7 9. Toholampi och Karleby har ett avtal om att eleverna i årskurserna 7 9 i området för Rahkonens skola kan studera i Toholampi. I Toholampi gick 26 Karlebyelever. De svenskspråkiga eleverna är 519 stycken. Kyrkbackens skola verkar i tillfälliga utrymmen. RUOTS.KOULUT 1. 2. 3. 4. 5. 6. yht. lk Chydenius 22 1 18 1 25 1 13 1 25 1 20 1 123 6 Kyrkbacken 16 1 15 1 17 1 17 1 19 1 21 1 105 6 Rödsö 5 0 2 0 10 1 3 0 7 0 4 1 31 2 Såka 10 1 11 1 5 0 14 1 9 1 12 1 61 5 Såka yht. 10 1 11 1 6 0 15 1 9 1 12 1 63 5 Villa 18 1 19 1 20 1 17 1 17 1 18 1 109 6 Villa yht. 20 1 22 1 22 1 19 1 18 1 21 1 122 6 Vittsar 7 0 9 1 7 0 5 1 8 0 5 1 41 3 Öja 4 0 7 1 7 0 3 1 3 0 10 1 34 3 YHTEENSÄ 84 4 84 6 94 4 75 6 89 4 93 7 519 31 Tabell 11. Antal elever per skola (svenska) 20.9.2014.
FCG KONSULTERING AB Utredning 18 (44) Antalet elever i de finska skolorna visas i tabell 12. PERUSOPETUS 1-6 LK Suom.koulut esi 1. lk 2. lk 3. lk 4. lk 5. lk 6. lk yht. lk Alaviirre 7 0 9 0 6 1 10 0 6 0 7 1 45 2 Halkokari A 33 1 22 1 20 1 19 1 18 1 19 1 131 6 B 22 1 19 1 19 1 20 1 20 1 100 5 M 18 1 21 1 24 1 18 1 81 4 Rytimäki R 26 1 20 1 46 2 yht. 59 2 64 3 57 3 59 3 62 3 57 3 pienryhmä P 7 1 11 1 5 0 1 2 0 25 3 yhdysluok. 1-2.lk 2.lk 2-3., 5.lk yht. 383 20 Hollihaka S 22 1 20 1 24 1 22 1 20 1 19 1 127 6 E 21 1 20 1 25 1 21 1 23 1 19 1 129 6 R 22 1 22 1 19 1 16 1 18 1 17 1 114 6 yht. 65 3 62 3 68 3 59 3 61 3 55 3 370 18 Isokylä A 20 1 20 1 18 1 18 1 22 1 22 1 120 6 B 18 1 21 1 19 1 18 1 21 1 22 1 119 6 C 20 1 21 1 19 1 17 1 22 1 23 1 122 6 D 19 1 20 1 18 1 18 1 75 4 yht. 77 4 82 4 74 4 71 4 65 3 67 3 436 22 h-luokat 31 3 yht. 467 25 Jokilaakso 19 1 19 1 21 1 15 1 19 1 18 1 111 6 Koivuhaka A 17 1 20 1 20 1 20 1 20 1 20 1 117 6 B 17 1 20 1 19 1 20 1 19 1 21 1 116 6 C 16 1 16 1 yht. 50 3 40 2 39 2 40 2 39 2 41 2 249 13 emu 6 1 4 4 15 2 vaike 5 1 yhdysluokat(emu) 1.-2-lk 3.-6.lk 269 16 Kälviän kirkonkylä 22 1 21 1 12 1 23 1 25 1 17 1 120 6 er.op.lk 2 1 1 1 0 5 1 yht. 24 1 21 1 13 1 24 1 26 1 17 1 125 7 Lohtajan kirkonkylä 6 0 9 1 5 0 11 1 13 1 19 1 63 4 Marinkainen 16 1 13 1 14 1 8 1 11 15 1 77 5 er.op.lk. 2 1 1 1 4 1 10 1 yht 87 6 Marttila 27 1 15 1 15 1 20 1 24 1 16 1 117 6 Mäntyk. A 18 1 20 1 24 1 25 1 23 1 24 1 134 6 B 7 0 11 1 20 1 19 1 24 1 23 1 104 5 C 9 0 8 1 17 1 yht. 25 31 53 52 47 47 255 12 emu 4 5 5 10 8 8 40 3 yhdysluokat 1.-2.lk 2.-3.lk 3.-4.lk 5.-6.lk yht. 29 36 58 62 55 55 295 15 Peltokorpi 21 1 16 1 14 1 14 1 15 1 15 1 95 6 Rahkonen 8 0 7 1 3 0 6 0 3 0 7 1 34 2 Ruotsalo 7 0 14 1 15 0 8 1 10 0 7 1 61 3 Torkinmäk A 8 1 12 20 1 23 1 19 1 19 1 101 5 Kaustari B 9 1 9 19 1 23 1 19 1 19 1 98 5 7 yhdys- C 9 1 8 21 1 17 1 20 1 75 4 luokkaa 1-2.lk 8 1 9 17 1 11 1 9 20 1 9 1 10 19 1 7 1 10 17 1 yht. 61 7 67 0 60 3 46 2 55 3 58 3 347 18 V Vionoja 5 0 6 1 6 0 6 1 10 0 10 1 43 3 Ykspihlaja 21 1 18 1 14 0 7 1 10 1 10 1 80 5 SUOM. PERUSOPETUS YHTEENSÄ 1.-6 lk 496 493 476 455 475 466 2861 erityisopetus 21 17 13 16 19 9 95 lieke ja vaike 4 3 3 6 7 5 28 YHTEENSÄ 521 513 492 477 501 480 2984
FCG KONSULTERING AB Utredning 19 (44) Tabell 12. Antal elever per skola (finska) 20.9.2014. 3.1 Den totala elevutvecklingen Den områdesvisa utvecklingen av elevantalet per skola och årskurs har sammanställts i bilaga x. Utvecklingen av elevantalet granskas inom sex områden för grundläggande utbildning (tabell 13). Ett område för grundläggande utbildning inkluderar 3 7 elevupptagningsområden (bilaga x). Reitti Koulu nimi Koulujen oppilasennusteet ja kapasiteetti 2015-2016 2021-2022 2026-2027 Maks. arvio Tabell 13. Skolornas elevprognoser och kapacitet per område för grundläggande utbildning. Vaikutus koulun kokoon Hollihaan koulu 385 381 400 385 381-4 Keskireitti Isokylän uusi koulu (monitoimitalo) valm. 8/2015 458 455 460 458 455-3 Länsipuiston koulu 351 431 432 380 351 432 81 1 194 1 267 1 240 74 Kiviniityn koulu (lukio samoissa tiloissa) 320 341 376 410 320 376 56 Koivuhaan koulu 280 339 300 280 339 59 Länsireitti Mäntykankaan koulu 284 275 285 284 275-9 Ykspihlajan koulu-koulu TYHJÄ 81 102 85 81 102 21 965 1 057 1 080 127 Kirkonkylän koulu/kälviä 134 119 135 134 119-15 Lucina Hagmanin uusi koulu valm. 8/2015 197 240 229 240 197 229 32 Koillisreitti Marttilan koulu 126 117 130 126 117-9 Peltokorven koulu 97 104 80 97 104 7 Ruotsalon koulu 64 87 65 64 87 23 Veikko Vionojan koulu 41 26 65 41 26-15 Rahkosen koulu 32 36 65 32 36 4 691 729 780 27 Alaviirteen koulu 42 23 45 42 23-19 Pohjoisreitti Lohtajan koulu 94 99 93 150 94 93-1 Lohtajan Kirkonkylän koulu 58 81 60 58 81 23 Marinkaisten koulu 89 73 90 89 73-16 283 276 345-13 Hakalahden koulu 405 470 533 420 405 533 128 Halkokarin koulu + Rytimäki 398 459 470 398 459 61 Itäreitti Jokilaakson koulu 118 216 120 118 216 98 Torkinmäen koulu + Kaustari 360 366 * 500 360 366 6 1 281 1 511 1 510 293 Chydenius skola 136 125 120 136 125-11 Muutokset oppilasmäärissä Ruotsinkielinen Donnerska skola 296 265 239 350 296 239-57 Kyrkbackens skola -KOULU TYHJÄ 100 47 120 100 47-53 Rödsö skola 31 28 60 31 28-3 Såka skola 61 44 70 61 44-17 Villan koulu 121 104 160 121 104-17 Vittsarin koulu 45 42 70 45 42-3 Öja skola 29 20 60 29 20-9 819 675 1010-170 Yhteensä 5 233 5 515 5 965 338 *määrään laskettu yläkoululaisia 120 oppilasta I området Keskireitti för den grundläggande utbildningen (Stamstaden) är nettoförändringen +74 elever. Prognoserna är sjunkande för Hållhagens och Storby skolor, men stigande för Västra parkens skola.
FCG KONSULTERING AB Utredning 20 (44) I området Länsireitti för den grundläggande utbildningen är nettoförändringen +127 elever. Prognoserna är stigande för områdets skolor, med undantag för Tallåsens skola. I området Koillisreitti för den grundläggande utbildningen (Kelviåområdet) är nettoförändringen +27 elever. Prognoserna är sjunkande för Kelviå kyrkbys skola samt Marttila skola och Veikko Vionoja skola. Elevprognoserna är stigande i de övriga skolorna. I området Pohjoisreitti är nettoförändringen -13 elever. Elevprognosen är stigande endast i Lochteå kyrkbys skola och sjunkande i de övriga skolorna. I området Itäreitti i stamstaden är nettoförändringen +293 elever. Antalet elever stiger i alla skolor i området. I området för den svenskspråkiga grundläggande utbildningen är nettoförändringen - 170 elever. Elevprognoserna är sjunkande i alla de svenska skolorna. Den sjunkande trenden under åren 2000 2014 innebar att antalet svenskspråkiga elever sjönk med cirka 100 under den perioden. Ökningen av antalet invånare i staden verkar inte återspeglas på antalet svenskspråkiga elever. Enligt kapacitetsgranskningen finns det nästan 6 000 elevplatser i Karleby stads skolor. Särskilt inom den svenskspråkiga undervisningen finns det kapacitet under de kommande åren. För närvarande är kapaciteten cirka 250 elevplatser och när prognosperioden upphör cirka 400 elevplatser. Kapaciteten har ökat till det prognostiserade elevantalet med 55 elevplatser från läsåret 2012 2013 till läsåret 2015 2016. De beräknade lediga elevplatserna inom det finskspråkiga skolnätverket möter inte servicebehovet. Det största trycket på elevplatser finns i skolorna i det östra området (Itäreitti) för den grundläggande utbildningen. Storby skola och Lucina Hagmans skola som blir klara 2015 samt investeringarna i Storkisbackens skola som genomförs 2017 ökar inte antalet beräknade elevplatser så mycket att de skulle täcka det antal elevplatser som saknas. Kapacitet finns i enskilda skolor utanför Stamkarleby. Det handlar främst om de finska skolor som ligger längst från stadens centrum och som är små skolor med 2 3 undervisningsgrupper och liten elevkapacitet. Prognosuppgifterna i den presenterade tabellen grundar sig på Karleby stads befolkningsuppgifter, i vilka inte ingår en eventuell befolkningsökning till följd av planläggning.
FCG KONSULTERING AB Utredning 21 (44) 4 Ekonomi 4.1 Grundläggande utbildning (inkluderar eftermiddagsverksamhet) Nettokostnaderna för den grundläggande utbildningen 2014 uppgick till cirka 41,1 miljoner euro. Den största utgiftsposten inom den grundläggande utbildningen utgörs självfallet av personalkostnaderna, som är cirka 61 procent av alla utgifter (tabell 14). Personal Köp av tjänster Material och förnödenheter Måltider Transport Fastighet Övriga utgifter Totalt 26 941 188 2 257 206 1 397 078 2 598 802 920 564 8 453 061 520 564 43 088 4 Tabell 14. Fördelning av verksamhetsutgifterna för den grundläggande utbildningen 2014. På bild 5 visas fördelningen av verksamhetsutgifterna för den grundläggande utbildningen 2014. Det är värt att beakta transportkostnadernas ringa andel och fastighetskostnadernas relativt stora andel av kostnaderna. I Karleby bokförs städkostnader under fastighetskostnaderna. Köpen av tjänster är också relativt stora, vilket till viss del kan förklaras av kostnaderna för ersättningssystemet mellan kommunerna. Bild 5. Fördelning av verksamhetsutgifterna för den grundläggande utbildningen 2014. På bild 6 granskas kostnadsfördelningen för svenska skolor med årskurserna 1 6 enligt kostnader per elev för varje skola. Om specialundervisningen i Villa skola lämnas utanför granskningen, kan det observeras att fördelningen står i direkt samband med skolans storlek. Skolor som är dyrare än genomsnittet är Rödsö skola, Villa skola och Öja skola.
FCG KONSULTERING AB Utredning 22 (44) Bild 6. Nettokostnaderna i euro/elev för allmän undervisning i svenska grundskolor med årskurserna 1 6 enligt bokslutet 2014. De elevspecifika nettokostnaderna för specialundervisningsgruppen i Villa skola uppgick till nästan 20 000 euro/elev. För kostnaderna för dessa elever får staden en statsandel som är dubbelt eller fyra gånger större. På bild 7 granskas kostnadsfördelningen för finska skolor med årskurserna 1 6 enligt kostnader per elev för varje skola. Om s.k. specialundervisning i klass lämnas utanför granskningen, kan det även på den finska sidan observeras att fördelningen står i direkt samband med skolans storlek och uppgift. Förutom enheterna för specialundervisning är det värt att beakta främst de höga kostnaderna per elev i Rahkonens skola och Veikko Vionoja skola. Nettokostnaderna per elev för specialgruppen med gravt utvecklingsstörda elever i Björkhagens skola uppgick till mer än 30 000 euro/elev och nettokostnaderna per elev för specialgruppen med lindrigt utvecklingsstörda elever i Storby skola till mer än 20 000 euro/elev. För kostnaderna för dessa elever får staden en statsandel som är dubbelt eller fyra gånger större. Nettokostnaderna per elev för specialgruppen med gravt utvecklingsstörda elever i Storby skola uppgick till mer än 30 000 euro/elev och nettokostnaderna per elev för specialgruppen med lindrigt utvecklingsstörda elever i Storby skola till mer än 20 000 euro/elev. För kostnaderna för dessa elever får staden en statsandel som är dubbelt eller fyra gånger större.
FCG KONSULTERING AB Utredning 23 (44) Bild 7. Nettokostnaderna i euro/elev för allmän undervisning i finska grundskolor med årskurserna 1 6 enligt bokslutet 2014. På bild 8 granskas fördelningen av nettokostnader för skolor med årskurserna 7 9 enligt kostnader per elev för varje skola. Kostnaderna är högre än genomsnittet i Lucina Hagmans skola och Lochteå skola. Kostnaderna för Västra parkens skola kan konstateras vara relativt förmånliga även i en nationell jämförelse.
FCG KONSULTERING AB Utredning 24 (44) Bild 8. Nettokostnaderna i euro/elev för allmän undervisning i skolor med årskurserna 7 9 enligt bokslutet 2014. Skolornas kostnadsstruktur visas på bilderna 9a g enligt område. Personalkostnadernas andel varierar från cirka 45 procent till nästan 90 procent. De interna hyrornas relativa andel varierar också mycket. I transportkostnaderna ingår inte transportkostnaderna för elever som behöver särskilt stöd och för gravt utvecklingsstörda elever. Till exempel utgör Villa skolas kostnader för transporter av elever med särskilda behov 11 983 euro. Även i detta sammanhang kan det konstateras att staden får en statsandel som är dubbelt eller fyra gånger större för ordnande av undervisning för exempelvis utvecklingsstörda elever.
FCG KONSULTERING AB Utredning 25 (44) Bild 9a. Relativ fördelning av skolans verksamhetsutgifter 2014, svenska skolor. Bild 9b. Relativ fördelning av verksamhetsutgifterna i skolor med årskurserna 1 6 i området Itäreitti 2014. Bild 9c. Relativ fördelning av verksamhetsutgifterna i skolor med årskurserna 1 6 i området Keskireitti 2014.
FCG KONSULTERING AB Utredning 26 (44) Bild 9d. Relativ fördelning av verksamhetsutgifterna i skolor med årskurserna 1 6 i området Koillisreitti 2014. Bild 9e. Relativ fördelning av verksamhetsutgifterna i skolor med årskurserna 1 6 i området Länsireitti 2014.
FCG KONSULTERING AB Utredning 27 (44) Bild 9f. Relativ fördelning av verksamhetsutgifterna i skolor med årskurserna 1 6 i området Pohjoisreitti 2014. Bild 9g. Relativ fördelning av verksamhetsutgifterna i skolor med årskurserna 7 9 år 2014. Till verksamhetsutgifterna för årskurserna 7 9 hör även undervisningen i den tionde klassen. Verksamhetsutgifterna för klass 10 har avlägsnats ur uppgifterna på bild 9g för att underlätta jämförelsen av verksamhetsutgifterna i skolor med årskurserna 7 9. Den relativa fördelningen av verksamhetsutgifterna är ett bra verktyg vid en granskning av skolornas ekonomi. I allmänhet ökar den relativa andelen interna hyror i små skolor och på motsvarande sätt får personalutgifterna, dvs. undervisningen, proportionellt mindre resurser. De nyligen utförda investeringarna höjer de interna hyrornas absoluta och relativa belopp.
FCG KONSULTERING AB Utredning 28 (44) I de svenska skolorna (bild 9a) är de interna hyrornas relativa andel stor, till och med över 20 procent av alla verksamhetsutgifter. Av skolorna i området Itäreitti (9b) är kostnadsfördelningen för Halkokari skola bäst, dvs. personalutgifternas andel är störst. Elevantalet i den skolan är störst i området Itäreitti. Skolorna i området Keskireitti (9c) är rätt likadana sinsemellan med tanke på kostnadsstrukturen. De interna hyrornas andel är stor i båda skolorna, över 20 procent. Av skolorna i området Koillisreitti (9d) är bara hälften av kostnaderna i Rahkonens skola personalkostnader. Av kostnaderna i den lilla skolan utgör de interna hyrorna nästan 40 procent. Bland skolorna i området Itäreitti (9e) förklaras den stora interna hyran i Björkhagens skola av sambandet med servicecentralen. I skolorna i området Pohjoisreitti (9f) utgör de interna hyrorna ungefär 20 procent av de totala kostnaderna. Alla skolor i området är små i fråga om elevantal. Sammanfattningsvis kan man konstatera att fastighetskostnaderna per elev vanligen är större än genomsnittet i små skolor. Särskilt det minskande elevantalet sänker utrymmenas användningsgrad utan att för den skull minska utrymmeskostnaderna. Då ökar också de interna hyrornas relativa andel. 4.2 Förväntade kostnader Med förväntade kostnader avses nettokostnader inom serviceproduktionen, s.k. idealnettokostnader, ifall de skulle vara bland de effektivaste i jämförelsegruppen. I jämförelsen utgörs nettokostnaderna av verksamhetskostnaderna (t.ex. personalkostnader, utrymmen och inköp) minskade med verksamhetsinkomsterna. Uppgifterna grundar sig på kommunernas ekonomi- och verksamhetsstatistik för 2008 2013. Vad gäller befolkningens åldersstruktur ligger kommunerna i jämförelsegruppen närmast Karleby i den valda kommunstorleksklassen. Den ekonomiska fronten bildas då man drar bort den lägsta och högsta kostnaden från kommunernas uppgifter och man till de minimikostnader som beräknats per volymuppgift (t.ex. euro/elev) i de återstående jämförelsekommunerna lägger 10 procent av differensen mellan minimi och maximi. Enligt uppgifterna för 2013 var nettokostnaderna för Karlebys grundläggande utbildning 40,4 M (bild 10) och den förväntade kostnaden 40,6 M (jämfört med Hyvinge). Differensen mellan dessa på 0,2 M betyder att den grundläggande utbildningen kostade så mycket mindre i Karleby än i jämförelsekommunen. Nettokostnaderna per elev var 246 euro mindre än i resten av landet. Enligt granskningen av sparpotentialen i jämförelsen av de förväntade kostnaderna uppstår ingen sparpotential.
FCG KONSULTERING AB Utredning 29 (44) Bild 10. Förväntade kostnader för den grundläggande utbildningen (inkluderar inte kostnader för eftermiddagsverksamhet). Kommunsammanslagningen mellan 2008 och 2009 kan anses ha höjt nettokostnaderna för den egna grundläggande utbildningen med cirka 300 euro/elev. Den årliga ökningen av nettokostnaderna har sin förklaring bl.a. i den allmänna löneutvecklingen, specialarrangemang som beror på problem med inomhusluften samt renoveringar av skolfastigheter. Dessutom har befolkningsutvecklingen under de senaste åren lett till att även servicebehovet har ökat, vilket för sin del ökar nettokostnaderna per elev. Vid en granskning av de förväntade kostnaderna och sparpotentialen bör observeras att kostnaderna inte är behovsstandardiserade (t.ex. undervisning i smågrupper) och att kvalitativa skillnader i verksamheten inte har beaktats, eftersom statistiken inklusive bakgrundsuppgifterna inte är tillräckligt omfattande för att man ska kunna göra detta. Jämförelsen av de förväntade kostnaderna är helt och hållet beräkningsmässig och dess syfte är att man ska överväga hur kostnaderna bildas och kostnadsbesparingar. Ofta finns det orsaker till de avvikande kostnaderna, ibland är det inte möjligt att ingripa i verksamheten utan att sänka servicenivån. Det kan också handla om föråldrade strukturer eller verksamhetssätt. Vid sidan av jämförelsen av de förväntade kostnaderna behövs alltid en omfattande kännedom om de lokala förhållandena.
FCG KONSULTERING AB Utredning 30 (44) 5 Skolfastigheter Av Karleby stads totala lägenhetsyta används 62 procent av bildningsväsendet. Inom bildningsväsendet svarar skolorna för den största lägenhetsytan. Skolorna använder 57 procent av lägenhetsytan inom bildningsväsendet (bild 11). Som jämförelse kan konstateras att social- och hälsovårdsväsendet besitter mindre än 20 procent av den totala lägenhetsytan. Bild 11. Fördelning av bildningsväsendets lägenhetsyta 1 enligt verksamhet. Skolornas utrymmeseffektivitet granskas utifrån uppgifter från tre olika tidpunkter. Den första granskningen gäller det prognostiserade elevantalet för nästa höst, följande granskningstidpunkt är läsåret 2021 2022 och det sista granskningsåret för årskurserna 7 9 är 2026 2027. I tabell 15 presenteras dessutom den beräknade kapaciteten för alla skolor. Med detta avses det beräknade maximala antalet grundskoleelever som högst kan studera i skolan enligt beräkningen. I elevantalet ingår inte förskoleelever eller gymnasieelever. De största skolornas maximala elevantal har beräknats enligt Utbildningsstyrelsens tidigare dimensionering, uppgifterna för de mellanstora skolorna eller uppgifter om det maximala antalet elever i skolor med avvikande arrangemang har bedömts av utbildningsväsendet i Karleby och resten av fastigheternas kapacitet har bedömts av konsulten. Utrymmen som används av förskoleeleverna har dragits av från skolornas lägenhetsyta. 1 m² ly = lägenhetsyta; lägenhetsytan är ofta samma som hyresytan. Till lägenhetsytan räknas förutom program-/nyttoytan även korridorer och lätta mellanväggar. Till lägenhetsytan räknas inte byggnadens trapphus, tekniska utrymmen, ytterväggar, rökkanaler eller bärande konstruktioner. Begreppet används bl.a. i hyresavtal, bolagsordningar m.m.