Marknadsrapport GRIS - utvecklingen till och med 218 Livsmedelskedjan och exportenheten Jönköping april 219 Författare: Åsa Lannhard Öberg Foto: Shutterstock
Innehåll 1 Inledning... 1 2 Den svenska marknaden... 1 2.1 Marknadsbalans griskött... 1 2.2 Strukturutveckling i grisproduktionen... 4 2.3 Förprövning av grisstallar... 7 2.4 Användning av antibiotika till lantbruksdjur inom EU... 9 2.5 Slakt av gris... 1 2.6 Ekologisk produktion av griskött... 11 2.7 Hushållens utgifter på mat och dryck... 12 2.8 Förbrukning och konsumtion av kött... 14 2.9 Från hage/stall till mage... 16 2.1 Andel svenskt kött av förbrukningen... 18 2.11 Handeln med griskött... 19 2.11.1 Handelsvärden griskött... 19 2.11.2 Importutveckling i produktvikt... 2 2.11.3 Importutveckling i slaktad vikt... 22 2.11.4 Exportutveckling i produktvikt... 23 2.11.5 Exportutveckling i slaktad vikt... 24 2.12 Avräkningspriser för gris... 25 2.13 Indexutveckling griskött... 27 2.14 Konsumentprisutveckling... 28 3 EU-marknaden... 29 3.1 Marknadsbalans och prognos... 29 3.2 Antal grisar och slakt av gris... 3 3.3 Handel med griskött... 32 3.4 Avräkningspriser för gris... 35 4 Världsmarknaden... 37 4.1 Produktion griskött... 37 4.2 Handelsutveckling griskött... 39 4.3 Förbrukning av animalieprodukter... 39 2
1 Inledning Marknadsrapporten för griskött uppdateras en gång per år, vanligtvis i mars. Rapporten innehåller statistik som beskriver strukturutvecklingen inom svensk grisproduktion samt hur produktion, utrikeshandel, förbrukning och priser utvecklats för svensk räkning. Statistiken förklaras och analyseras kortfattat. Det finns även avsnitt som översiktligt beskriver marknaden i EU och globalt. 2 Den svenska marknaden 2.1 Marknadsbalans griskött Den svenska marknadsbalansen för griskött visar utvecklingen på marknaden i grova drag och över en längre tidsperiod. För griskött finns en serie ända tillbaka till 198 och från 214 beräknas även den kvartalsvisa utvecklingen. Statistiken är tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats och det går att prenumerera på uppdateringar som publiceras kvartalsvis. Balansen utgår från officiella statistik för produktion och handel med andra länder, och utifrån dessa uppgifter kan förbrukning av och marknadsandel för griskött beräknas. För att få ett korrekt resultat måste handeln räknas om till vara med ben eller slaktad vikt, då det är i denna form produktionen anges. Därför används begreppet förbrukning och inte konsumtion. Förbrukningen räknas ut genom att summera produktion och import samt dra ifrån export, och visar åtgången av slaktad gris med ben för att tillgodose vår konsumtion. För att öka uppfattningen om hur stor förbrukningen är så räknas även förbrukningen per capita ut, som alltså visar vad varje svensk i medel förbrukar på ett år. Konsumtionen på tallriken uppgår till cirka hälften av förbrukningen och mer information om denna beräkning finns längre fram i rapporten. Svensk marknadsandel är det som även brukar kallas för självförsörjningsgrad, alltså hur stor andel av förbrukningen som består av svenskt kött. Marknadsbalansen visar att produktionen av griskött minskat med cirka 11 procent de senaste tio åren, även om en ökad produktion kan noteras flera år. Den svenska andelen av förbrukningen försvagades kraftigt i början och mitten av perioden, till följd av fallande produktion och ökad import. Under 214 ljusnade marknadsläget då ökad efterfrågan på svenskt griskött ledde till minskad import och en möjlighet för svenska producenter att ta tillbaka förlorade marknadsandelar. Uppmärksamheten kring konsekvenserna av en överdriven antibiotikaanvändning till lantbrukets djur, där Sverige har den lägsta användningen inom EU, och rapportering om multiresistenta bakterier i utländsk grisproduktion har påverkat efterfrågan på det svenska grisköttet positivt. Det har dessutom blivit ett ökat fokus på djurskyddsfrågor, där Sverige har jämförelsevis höga krav. En annan faktor som inverkat är att den svenska värdekedjan, tillsammans med Jordbruksverket och Landsbygdsdepartementet, enades kring en gemensam handlingsplan 214 för att stärka den svenska grisproduktionen. Under 217 ökade produktionen mer än vad den gjort tidigare under den redovisade perioden, vilket var en följd av god efterfrågan på svenskt griskött och stabilt höga producentpriser. Den ökade produktionen 218 beror både på torkan under sommaren 218 och tidigare investeringar i svensk grisproduktion. 1
198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 212 214 216 218 1 ton slaktad vikt svensk marknadsandel Produktion 1 ton Import 1 ton Export 1 ton Förbrukning 1 ton Förbrukning kg/capita Svensk marknadsandel 29 26,7 11,6 36,2 335,1 36, 77,8% 21 263,5 121,1 37,8 346,8 37, 76,% 211 256,1 125,5 29,6 352, 37,3 72,7% 212 233, 134,8 26,1 341,7 35,9 68,2% 213 234,1 142,5 25,9 35,7 36,5 66,7% 214 236,2 132,8 29, 34, 35, 69,5% 215 233,5 127,7 26,6 334,5 34,1 69,8% 216 232,8 124,9 25,5 332,2 33,5 7,1% 217 24,7 116,3 28,1 328,9 32,7 73,2% 218 249,8 18,6 28,6 329,9 32,4 75,7% 18/17 3,8% -6,6% 1,8%,3% -,9% 3,5% Figuren visar marknadsutvecklingen i ett längre perspektiv, med avstamp i 198. Både produktionen och konsumtionen samt importen och exporten bildar sedan 2 så kallade krokodilkäftar, där importen ökar medan exporten minskar samtidigt som förbrukningen ökar och produktionen minskar. På senare år har dock gapet mellan produktion och förbrukning respektive import och export minskat tydligt för griskött, vilket visar att det finns en ökad efterfrågan på svenska grisköttet på den inhemska marknaden. 4 35 3 25 2 15 1 5 14% 12% 1% 8% 6% 4% 2% % Produktion Import Export Förbrukning Svensk marknadsandel Källa: Jordbruksverket och SCB 2
utveckling i procent I figuren nedan jämförs marknadsutvecklingen 218 med året innan för de fyra största köttslagen. Importen och förbrukningen i kg/capita minskade för andra året i rad, medan produktionen och andelen svenskt kött av förbrukningen ökade för samtliga köttslag. Exportutvecklingen varierar utifrån relativt låga nivåer. 2 15 1 5-5 -1-15 -2 Produktion Import Export Förbrukning Kg/capita Svensk marknadsandel Griskött 3,8-6,6 1,8,3 -,9 3,5 Nötkött 3,6-6,7-5,5-1,3-2,4 5, Lammkött 6,5-4,3-19,1-1,1-2,2 7,7 Matfågel -1,5-3,8 14,5-3,9-5, 2,5 Källa: Jordbruksverket och SCB 3
tusental grisar 2.2 Strukturutveckling i grisproduktionen Djurräkningen som redovisas på Jordbruksverkets statistiksidor på webben erbjuder en lång serie med utvecklingen av antalet lantbruksdjur i Sverige. Djurräkningen visar antalet djur i produktionen vid den tidpunkt då frågan ställs. Detta innebär att maxkapaciteten ofta är högre än det antal djur som registreras, på grund av att vissa stallar har tillfälligt reducerat antal djur eller tomhållning. Vissa år görs en totalundersökning, men de flesta år baseras antalet djur i statistiken på urvalsundersökningar. Antalet grisar i Sverige var nästan dubbelt så högt 1981, då statistiken i Jordbruksverkets databas tar sin början, som 218. Även under den senaste femtonårsperioden har antalet grisar minskat. En ökning av antalet grisar kan emellertid noteras de två senaste åren och 218 fanns nästan 3 procent fler grisar i Sverige än 216. Idag när fokus är stort på miljö, djurvälfärd och låg användning av antibiotika så stärks efterfrågan på svenskt griskött, då vi ligger långt fram på dessa områden. Detta har lett till stabila producentpriser och investeringar i svensk grisproduktion. Idag finns omkring 8 procent av landets grisar i Götaland, främst i de södra och norra slättbygderna. Knappt 2 procent av grisarna finns i Svealand och endast ett par procent finns i Norrland. Detta kan jämföras med nötkreaturens hemvist som företrädesvis är i mellan- och skogsbygderna. I figuren visas utvecklingen av antalet grisar uppdelat på fyra olika kategorier i ett femtonårsperspektiv, utifrån djurräkningen i juni varje år. 2 1 8 1 6 1 4 1 2 1 8 6 4 2 218 217 216 215 214 213 212 211 21 29 28 27 26 25 24 galt sugga slaktgris smågris TOTALT antal grisar i juni 214 215 216 217 218 galt 1 743 1 548 1 481 1 574 1 532 sugga 143 362 14 249 138 983 139 627 13 32 slaktgris 856 754 83 257 835 323 836 2 9 866 smågris 375 671 383 973 378 499 384 731 36 549 TOTALT 1 377 53 1 356 27 1 354 286 1 361 934 1 393 249 Källa: Jordbruksverket 4
miljoner slaktade grisar antal företag med grisar Kriteriet för att hamna i den officiella statistiken som ett lantbruksföretag med grisar, är att producenten har minst 1 suggor eller 5 övriga grisar. Dock räknas producenter som har färre än dessa tröskelvärden också som grisproducenter om de når upp till en annan verksamhetströskel, till exempel för areal mark eller annat djurslag. Observer att ökningen 218 av antalet företag alltså kan bero på att det är ett antal mycket små grisföretag med färre än 1 suggor eller 5 övriga grisar som kommit med i statistiken. Jordbruksverkets statistik över utvecklingen av antalet företag med grisar visar en nedgång från 29 till 212, men åren därefter har det totala antalet företag varit mer stabilt och senaste åren något ökande. En ständigt pågående storleksrationalisering som inte är unik för Sverige förklarar till viss del det minskande antalet företag. Men svag lönsamhet i svensk animalieproduktion kopplat till importkonkurrens är också en faktor som påverkat under en lång period, även om marknadsläget för svenskt griskött ljusnat betydligt de senaste åren. 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5 2 1 8 1 6 1 4 1 2 1 8 6 4 2, 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Miljoner slaktade grisar 2,96 2,94 2,85 2,59 2,55 2,56 2,56 2,53 2,58 2,65 Företag med grisar 1 889 1 695 1 297 1 113 1 281 1 282 1 228 1 252 1 272 1 346 Företag med slaktgrisar 1 773 1 41 1 297 1 113 1 65 1 83 982 1 19 1 14 1 57 Företag med suggor 1 122 1 31 932 746 781 771 755 763 86 822 Källa: Jordbruksverket Kvoten mellan antalet slaktade grisar och antalet företag med slaktgrisar visar att slakten per företag i genomsnitt uppgick till 2 5 grisar 218, vilket var ungefär 65 procent högre än 29 då siffran uppgick till 1 667 grisar. Även om denna beräkning inte tar hänsyn till att en del av slakten består av andra kategorier än slaktgrisar, alltså suggor och galtar, så visar det att företagen i snitt producerar ett ökat antal grisar per år. 5
genomsnittligt antal grisar/gård En annan beräkning som är intressant att följa är genomsnittsstorleken på svenska grisgårdar, utifrån uppgifter i lantbruksregistret. Serien nedan visar utvecklingen de senaste femton åren och överlag växte snittgården för samtliga tre kategorier inledningsvis. De senaste fem åren har ökningen dock planat ut och till och med vikt av nedåt för suggorna. Den genomsnittliga grisgården har idag plats för 159 suggor, 852 slaktgrisar och/eller 63 smågrisar, vilket framgår av tabellen nedan. Gårdar med grisar och mjölkkor är de som växt mest i genomsnitt de senaste decennierna. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 SUGGOR SLAKTGRISAR SMÅGRISAR 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 antal djur i genomsnitt 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Suggor 141 149 162 188 19 186 186 182 173 159 Slaktgrisar 532 664 695 765 795 791 845 82 824 852 Smågrisar 431 468 482 547 61 61 643 638 64 63 Källa: Jordbruksverket 6
förprövade stallplatser förprövade stallavdelningar 2.3 Förprövning av grisstallar Innan en ny- eller ombyggnation av djurstallar kan påbörjas ska de planerade förändringarna godkännas av länsstyrelsen genom en så kallad förprövning. Förprövningsstatistiken sammanställs av Jordbruksverket i början av varje år utifrån uppgifter från landets länsstyrelser och resultatet brukar analyseras i en kortare rapport som finns på Jordbruksverkets webbplats. Det är inte helt givet att byggnationen kommer till stånd bara för att det skett en förprövning, men det signalerar ändå att företagaren har kommit långt i planerna och en godkänd förprövning leder därför oftast vidare till byggnation. Investeringen kan dock ske senare än det år då förprövningen gjordes. Sammanfattningsvis är utvecklingen av antalet förprövade stallplatser och stallavdelningar ett bra mått på investeringsviljan inom en sektor. Figurerna nedan visar både det totala antalet stallplatser som berörs av en förprövning samt nettoökningen av antalet stallplatser. Skillnaden mellan dessa båda mått visar hur många befintliga stallplatser förprövats och som kan komma att byggas om, eftersom siffrorna inte bara omfattar nybyggnation. Figuren visar även motsvarande statistik för stallavdelningar. Efter en bottennotering 211 har intresset för att investera i suggstallar åter ökat, om än med hack nedåt både 213 och 215. Under 218 kan vi notera den klart högsta siffran i förprövningsstatistiken för den senaste tioårsperioden. Förprövningarna avser sex län och med än hälften av de nya platserna finns i Skåne. I Norrlandslänen finns inga förprövade suggplatser 218. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Källa: Jordbruksverket och länsstyrelsen Suggor 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Förprövade stallplatser 4 61 5 87 898 2 687 1 425 3 267 2 645 5 363 6 541 8 651 Nettoökning stallpatser 2 39 2 78 616 2 334 823 591 2 136 3 74 6 388 6 832 Förprövade stallavd. 35 46 18 3 25 26 28 53 56 43 6 5 4 3 2 1 7
förprövade stallplatser förprövade stallavdelningar För slaktgrisar har utvecklingen av förprövade stallplatser varit likartad som för suggorna sedan 214 och under 218 noteras en toppnivå sett i ett tioårsperspektiv. Även för slaktgrisstallarna är det sex län som figurerar i statistiken för 218, flest stallplatser förprövades i Hallands län följt av Skåne län medan Norrlandslänen inte finns med alls. Även om statistiken pekar på en god investeringsvilja i slaktgrisproduktionen, så behöver nettoökningen av antalet stallplatser vara dubbelt så högt som 218 för att svensk grisproduktion ska bibehålla den nuvarande volymen. 4 Slaktgrisar 6 35 5 3 25 4 2 3 15 2 1 5 1 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Förprövade stallplatser 25 492 21 455 8 956 8 246 2 372 3 918 8 394 11 935 14 473 34 82 Nettoökning stallpatser 13 625 21 218 6 573 8 192 19 552 2 628 5 978 9 38 12 215 33 118 Förprövade stallavd. 31 43 22 19 26 15 33 28 27 5 Källa: Jordbruksverket och länsstyrelsen 8
Cypern Spanien Italien Portugal Ungern Bulgarien Belgien Polen Kroatien Tyskland Rumänien Frankrike Estland Grekland Tjeckien Nederl. Irland Slovakien Schweiz Österrike Storbrit. Danmark Litauen Luxemburg Slovenien Lettland Finland Sverige Island Norge mg per kg skattad levandevikt 2.4 Användning av antibiotika till lantbruksdjur inom EU På grund av kraftig överanvändning av antibiotika i världen utvecklas resistenta bakterier i snabb takt. Sverige arbetade tidigt för att minska användningen av antibiotika hos djur, och 1986 var vi först i världen med att förbjuda all användning av antibiotika för att öka tillväxten hos djur. Vi var också drivande i att samma förbud infördes i hela EU 26. Statistiken för antibiotikaanvändningen till djur inom EU har några års eftersläpning och den tillgängliga statistiken finns heller inte uppdelat på djurslag i dagsläget. Utvecklingen av antibiotikaresistens påverkas av smittskydd och hygien, men också av hur mycket och vilka sorters antibiotika som används. Det finns antibiotika som slår mot ett brett spektrum av bakterier och de som riktas mot vissa bakterietyper. Bredspektrumantibiotika ger generellt en högre risk för antibiotikaresistens än smalspektrumantibiotika. I flertalet EUländer är tetracykliner, som är bredspektrumantibiotika, den typ av antibiotika som säljs mest. I Sverige används främst penicillin, som är ett smalspektrumantibiotika. 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Källa: Europeiska läkemedelsmyndigheten 215 216 Av 3 jämförda länder minskade försäljningen av antibiotika till livsmedelsproducerande djur samt hästar i 19 länder216, av dem som funnits i statistiken i mer än ett år. Det ger en total minskning med 2 procent jämfört med 215. I övriga 11 länder ökade förbrukningen, däribland i Sverige med 3 procent. Sverige har dock alltjämt den lägsta förbrukningen bland EU-länderna, samtidigt som Island och Norge ligger ännu lägre. Danmark som har tre och en halv gånger så hög användning som Sverige minskade med 3 procent, medan Tyskland som har sju gånger så hög försäljning minskade med 9 procent. Länderna kring Medelhavet toppar med högst användning av antibiotika 216. 9
antal slakterianläggningar miljoner slaktade grisar 2.5 Slakt av gris Strukturen i slakteriledet har betydelse för grisproducenternas avsättning. Fler och mindre slakterier ger ökad konkurrens om djuren och kortare transporter. Storskaliga slakterier kan å andra sidan ha fördelar med att vara effektiva och ha hög kapacitet, exempelvis för export. Jordbruksverkets definition på småskalig grisslakt är att anläggningen slaktar högst 2 5 grisar årligen. I nedanstående figur har slakten dock delats in i två grupper med brytpunkten vid fler eller färre än 5 slakade grisar per år. Antalet slakterier har ökat totalt sett under perioden. Ökningen har främst skett i gruppen med mindre slakterier medan den mer storskaliga slakten skedde på tre fler slakterianläggningar 218 jämfört med 29. De svenska grisslakterierna är koncentrerade till de södra delarna av Sverige, där också de flesta grisar finns. 6 3,5 5 3, 4 2,5 3 2, 1,5 2 1, 1,5 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 >5 slaktade grisar 11 12 13 14 14 14 13 14 15 14 1-4999 slaktade grisar 25 29 32 35 39 4 39 38 38 41 Miljoner slaktade grisar 2,96 2,94 2,85 2,59 2,55 2,56 2,56 2,53 2,58 2,65, Källa: Jordbruksverket 1
tusental slaktade grisar 2.6 Ekologisk produktion av griskött Jordbruksverket har statistik över antalet slaktade djur som fötts upp ekologiskt sedan 29. Efterfrågan på ekologiska livsmedel ökar idag och detta gäller även griskött, men även om slakten av antalet ekologiskt uppfödda grisar ökat sedan 29 samtidigt som slakten av antalet konventionellt uppfödda grisar minskat så utgör ekologisk grisproduktion fortfarande en mycket liten del av den totala grisproduktionen. Detta beror till betydande del på att det är en större omställning att gå från konventionell till ekologisk grisproduktion än vad det exempelvis är för nötkreatur. Detta leder till stor prisskillnad mellan ekologiskt och konventionellt griskött, som många konsumenter inte är beredda att betala. Slakten av ekogrisar var 2, procent av total grisslakt 217. Statistik för ekoslakten 218 publiceras först under hösten 219. 3 5 2,5% 3 2 5 2 2,% 1,5% 1 5 1 5 1,%,5% 29 21 211 212 213 214 215 216 217 Slakt av ekogris 41 167 4 173 4 3 38 668 42 529 44 293 49 726 52 176 52 336 Total grisslakt 2 956 433 2 936 24 2 845 39 2 585 66 2 55 71 2 562 37 2 56 45 2 526 5 2 576 29 Andel ekogrisar 1,4% 1,4% 1,4% 1,5% 1,7% 1,7% 1,9% 2,1% 2,%,% Källa: Jordbruksverket I den svenska livsmedelsstrategin finns mål att den svenska produktionen av både konventionella och ekologiska livsmedel ska öka. För ekologisk produktion finns siffersatta inriktningsmål för 23 i den handlingsplan som togs fram för 217-219. Dessa är att andelen ekologisk jordbruksmark ska uppgå till 3 procent detta år, samtidigt som den offentliga konsumtionen av livsmedel ska bestå av 6 procent ekologiska livsmedel i värde räknat. För att stimulera arbetet mot dessa mål via olika projekt har 5 miljoner kronor anslagits för perioden 218-22 och Jordbruksverket är ansvarig för samordningen. Ett annat mål är att exporten av ekologiska livsmedel ska öka. 11
2.7 Hushållens utgifter på mat och dryck Statistiken över hushållens utgifter ger information om hur stor del av vår disponibla inkomst vi lägger på olika former av konsumtion, bland annat livsmedel, och hur stor andel av denna post som består av kött. Av disponibel inkomst utgjorde utgifterna på livsmedel och alkoholfria drycker 17 procent 1986, 13 procent 1996, 12 procent 26 och 12 procent även 216. I denna siffra är inte restaurangbesök inräknade, en utgiftspost som ökat i relation till totala utgifter över tid. Figuren nedan visar fördelningen av utgifterna på olika typer av konsumtion. Den största utgiftsposten för svenskarna är boende följt av transporter och mat plus alkoholfri dryck på tredje plats. I pengar räknat konsumerade svenska hushåll för 1 91,9 miljarder kronor 216, varav livsmedel och alkoholfria drycker stod för 236,7 miljarder kronor exklusive uteätande. 11% 12% Livsmedel, alkoholfria drycker % 11% 6% 4% 5% Alkoholhaltiga drycker, tobak Kläder, skor Bostad, el, gas, uppvärmning Möbler, inredning, förbrukningsvaror Hälso- och sjukvård Transporter, fordon 3% 13% 26% Post, telekom Rekreation, kultur, varor, tjänster Utbildning Restauranger, hotell 4% 5% Övriga varor/tjänster Källa: SCB I andra länder utgör oftast utgifterna på livsmedel och alkoholfria drycker en större andel av hushållens disponibla inkomst än i Sverige. Den svenska andelen 216 på 12 procent kan jämföras med EU-genomsnittet 21 som låg på drygt 16 procent (i Sverige var andelen 12 procent även 21). En utblick till andra länder visar att andelen av inkomsten som läggs på mat och alkoholfri dryck är ännu större i många länder, i till exempel Ukraina uppgår andelen till drygt hälften av den disponibla inkomsten. Andelen av inkomsten som läggs på boende är ungefär samma i Sverige som i EU som genomsnitt. 12
Kött har länge varit en av de största utgiftsposterna i svenskarnas livsmedelskonsumtion, och stod 216 för 15 procent av våra utgifter på mat och all dryck (inklusive alkohol). På andraplats kom alkoholhaltiga drycker, på delad tredjeplats kom mejeriprodukter och ägg följt av bröd och spannmål på en fjärdeplats. Räknas inte alkohol in i livsmedelskonsumtionen ökar andelen på kött till 18 procent, även mejeri och ägg ökar med några procentenheter. Under 216 konsumerade svenska hushåll mat och dryck för 275,1 miljarder kronor varav 42, miljarder kronor på kött och 35,4 miljarder kronor på ägg och mejeriprodukter. 2% 4% 6% 14% Bröd, spannmålsprodukter 12% 15% Kött Fisk Mjölk, ost, ägg Oljor, fetter Frukt Grönsaker 1% 5% Godis, glass, sylt Salt, kryddor, såser, barnmat 1% 7% 2% 13% Kaffe, te, choklad Läsk, juice, saft, mineralvatten Alkoholhaltiga drycker Källa: SCB Jämfört med 1996 har andelen utgifter på kött ökat med en procentenhet. Att vi lägger förhållandevis mycket pengar på animaliska produkter och alkohol beror delvis på höga kilooch literpriser, vilket för animalier speglar höga produktionskostnader medan det för alkohol till betydande del beror på höga skatter i Sverige. Andelen av inkomsten som läggs på alkohol är lägre i många andra EU-länder. När det gäller kött är en annan anledning till att vi i Sverige har en högre köttkonsumtion än i EU som genomsnitt, och dessutom en betydligt högre konsumtion av nötkött som är dyrare än griskött och matfågel, att vi har en god genomsnittlig hushållsekonomi jämfört med många andra länder. 13
procentuell förändring 2.8 Förbrukning och konsumtion av kött Den svenska förbrukningen av kött per capita är ett mått på hur vår konsumtion utvecklas över tid, under förutsättning att förlusterna från slakt till måltid inte förändrats. I absoluta nivåer får förbrukning per capita emellertid inte förväxlas med konsumtion per capita, utan förbrukningen visar åtgången i slaktad vikt för att tillgodose vår konsumtion. En bra tumregel är att vår konsumtion ligger på omkring hälften av förbrukningen. Förlusterna är delar av djuret som inte går att äta (ben, senor, fett), butiks- och hushållssvinn samt vätskeförlust vid tillagning av mat. Över en längre tidsperiod har förbrukningen av kött ökat, från 1995 till 218 är ökningen 23 procent och jämfört med 199 är ökningen 38 procent. Det är matfågel som ökat mest, med 25 procent sedan 1995 och med 275 procent sedan 199, men mängden matfågel på svenskarnas tallrik är ändå fortfarande bara på tredje plats efter gris- och nötkött. Förbrukningen av griskött var trots en ökad total förbrukning av kött drygt tre kilo lägre 218 än 1995 och om minskningen fortsätter är grisköttskonsumtionen i Sverige snart i nivå med 199. Förbrukningen av nötkött har ökat med drygt 3 procent sedan EU-inträdet och med 42 procent sedan 199. Den enda kategori där förbrukningen minskat är övrigt kött, som omfattar inälvor samt kött från häst, vilt och ren. Det är framför allt förbrukningen av viltkött och inälvor som minskat, och hästkött äter vi numera endast ett par tuggor av per person och år. Förändrad förbrukning av kött 199-218 3% 275% 25% 2% 15% 1% 5% % -5% -1% 128% 42% 38% 4% GRISKÖTT NÖTKÖTT MATFÅGEL LAMMKÖTT ÖVRIGT TOTALT -43% Källa: Jordbruksverket och SCB 14
förbrukning, kg/capita Det finns konsumtionsstatistik från 5-talet även om den inte beräknats på exakt samma sätt under hela denna långa period. Förbrukningen av kött har ökat successivt ända sedan statistiken tar sin början, men den accelererade efter 1995. Detta beror på sjunkande priser i samband med EU-inträdet och den importkonkurrens som uppstod, samtidigt som produktutveckling, utbud och mattrender påverkade i samma riktning. Hur mycket och vilken typ av kött vi äter i olika delar av världen och även inom ett land är i grund och botten kopplat till såväl nivån på ekonomiskt välstånd som kultur och tradition. Sedan några år tillbaka har svenskarnas intresse för hållbarhetsfrågor inneburit en minskad konsumtion av kött, med ungefär 2 kilo per capita och år sedan 216. Att intresset för vegetarisk mat ökar beror på klimatdebatten, hälsofokus och kostråd, djuretiska aspekter samt trender och växande exponering av vegetarisk mat. En liknande utveckling som i Sverige kan skönjas i många andra utvecklade länder. Under 218 landade den totala förbrukningen av kött på 83,5 kg per capita, vilket är en minskning med 2,2 kg eller 2,5 procent jämfört med 217. Förbrukningen av kött har haft hack nedåt i den uppåtgående kurvan flera gånger tidigare sedan EU-inträdet, men 217 och 218 skedde de största minskningarna hittills. Tidigare hack kan förklaras av galna kosjukan och mul- och klövsjukan inom EU 21, ekonomisk kris 29 och ett kraftigt tapp i produktionen av svenskt griskött 212. Tabellen nedan visar utvecklingen sedan 24 men det finns en serie från 199. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Övrigt kött 4,3 4,2 3,9 3,8 3,9 3,9 4, 3,8 3,7 3,5 3,4 3,3 3,2 3,2 3,2 Lammkött,9 1,1 1,3 1,3 1,4 1,6 1,4 1,5 1,5 1,6 1,7 1,7 1,8 1,9 1,8 Matfågel 14,9 15,7 16,3 16,7 18,1 17,5 18,4 18,7 19, 2,3 21,6 22,4 23,6 23,3 22,1 Nötkött 25,2 25,4 25,7 25,3 24,8 24,7 25,4 25,9 25,6 25,8 25,9 25,8 25,6 24,6 24, Griskött 36,5 35,7 35,5 36,1 36,2 36, 37, 37,3 35,9 36,5 35, 34,1 33,5 32,7 32,4 Totalt 81,8 82,1 82,7 83,2 84,4 83,7 86,2 87,2 85,7 87,7 87,6 87,3 87,7 85,7 83,5 Källa: Jordbruksverket och SCB 15
2.9 Från hage/stall till mage Den förbrukning som Jordbruksverket räknar fram i marknadsbalanserna beräknas på ett liknande vis som vår totalkonsumtion, som är den officiella siffran för vår konsumtion av kött i slaktad vikt. Totalkonsumtionen publiceras dock med knappt ett års eftersläpning och därför räknas även förbrukningen fram, då den kan presenteras både snabbare och tätare. Förbrukningen visar åtgången i den vikt djuren har direkt efter slakt. Detta innebär att slaktkroppen är urtagen men att bland annat ben, senor och putsfett ingår i förbrukningssiffran. För att illustrera olika steg i vår förbrukning och konsumtion har Jordbruksverket tagit fram en trappa i fem steg, från hage/stall till mage. Det är viktigt att komma ihåg att beräkningen innehåller en mängd antaganden och att det är ett teoretiskt sätt att resonera kring förhållandet mellan förbrukning och konsumtion. Utgångspunkten är förbrukningsstatistiken för kött, som tas fram med hjälp av officiell statistik för slakt och utrikeshandel. Vedertagna omräkningstal används sedan för att räkna upp förbrukningen till levande vikt och ner till vikt i handelsledet. I botten finns siffror för köttkonsumtionen från Livsmedelsverkets matvaneundersökning, som görs med cirka tio års mellanrum. Denna konsumtion fördelas enligt vikter mellan de olika köttslagen rött kött (nöt, gris, lamm, övrigt kött), medan kyckling redan har en egen grupp i matvaneundersökningen. Omräkningen från levande vikt till slaktad vikt görs med hjälp av Jordbruksverkets schablontal som är,5 för nöt,,75 för gris,,45 för lamm och,75 för kyckling. Omräkningen från slaktad vikt till försäljning i detaljhandeln görs med hjälp av internationella schablontal som är,7 för nöt,,78 för gris och,88 för fågel, lamm och övrigt kött (som till stor del består av vilt). Figuren nedan visar resultatet av denna beräkning, där det röda köttet grupperats för att kunna matcha livsmedelsgrupperna i Livsmedelsverkets matvaneundersökning. Rött kött består enligt denna definition av nöt, gris, lamm och övrigt kött. Beräkningen visar bland annat att konsumtionen på gaffeln av rött kött uppgår till knappt 5 procent av förbrukningen i slaktad vikt, samt att medelsvensken 218 åt 13 procent mer rött kött än vad Livsmedelsverkets kostråd rekommenderar. Matfågel omfattas inte av det rekommenderade intaget i kostrådet. Konsumtionen av rött kött har minskat till förmån för kyckling de senaste åren och 21 låg konsumtionen av rött kött 25 procent högre än rekommendationen i kostrådet. De delar på djuret som inte blir livsmedel till människor har olika användningsområden som varierar över både kortare och längre tidsperioder, beroende på avsättningsmöjligheterna. Några exempel är hund- och kattmat, biologiska gödningsmedel, energi genom förbränning, biogas, teknisk industri, konfektion och inredning. 16
från levande vikt till konsumerad vikt kg/person 218 12 1 8 11,6 Beräkningen visar att vår förbrukning av rött kött 218 låg 13 procent över Livsmedelsverkets kostråd från 215. 6 4 2 61,4 46,2 38,3 29,4 26, 29,5 22,1 19,4 12,2 9,4 "Rött kött" Matfågel Levande vikt Slaktad vikt = förbrukning Försäljning i detaljhandeln Redo för tillagning = rå vikt På gaffeln = slutkonsumtion Livsmedelsverkets kostråd, max 5 gram/person/vecka I figuren nedan har utbytet från hage till mage fördelats på alla djurslag och beräknats utifrån 1 kg levande vikt, vilket gör det lättare att se det procentuella bortfallet i varje steg. 1,,9,8,7,6,5,4,3,2,1, Källa: Jordbruksverket, Livsmedelsverket och SCB Gris Nöt Lamm Övrigt kött Matfågel Levande vikt 1, 1, 1, 1, 1, Slaktad vikt,75,5,45,5,75 Försäljning,59,35,4,39,66 Rå vikt,47,32,28,32,41 På gaffeln,36,24,22,24,32 17
svensk marknasandel för kött och matfågel 2.1 Andel svenskt kött av förbrukningen Utvecklingen av andelen svenskt kött av förbrukningen, även kallad marknadsandelen eller svensk självförsörjningsgrad, har följt en nedåtgående trend sedan seriens början 1995 i figuren nedan. Några hack uppåt i kurvan kan noteras enstaka år och mot slutet av perioden syns även en tydligare förstärkning för alla köttslag. Svenskt kött har ofta inte möjlighet att konkurrera med priset, utan snarare med mervärden. Dessa handlar om att vi har djur som är friska från sjukdomar som finns i många andra länder, att vi har en låg användning av antibiotika till lantbrukets djur och att vi har mer generösa utrymmen i stallar, det vill säga lägre beläggningsgrad jämfört med många andra länder. Några djurslagsspecifika exempel är det svenska beteskravet för mjölkkor och strikt efterlevnad av EU:s förbud mot att klippa av (kupera) knorren på grisar. I Sverige får man inte klippa näbben på kycklingar eller höns. För matfågel och värphöns finns dessutom särskilda omsorgsprogram som de flesta svenska uppfödare följer. När det gäller kyckling finns utöver omsorgsprogram även övervaknings- och kontrollprogram mot salmonella och campylobacter. Man kan sammanfattningsvis säga att det fokus på priset som styrt efterfrågan på kött under lång tid, numera får samsas med konsumenternas drivkrafter att bidra till en mer hållbar produktion och konsumtion av livsmedel. Även behov av trygghet och omsorg om den egna hälsan påverkar valet av kött. 12% 1% 8% 6% 4% 2% % Nötkött Griskött Lammkött Matfågel 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Källa: Jordbruksverket och SCB 18
kr/kg 2.11 Handeln med griskött Handelsstatistiken i denna rapport baseras på den kombinerade nomenklaturen, där produkterna klassas enligt kn-nummer. För griskött omfattas cirka 55 kn-nummer på åttasiffrig nivå. På sexsiffrig och fyrsiffrig nivå krymper antalet produktgrupper successivt. Korv innehåller ofta både nöt- och griskött så detta kn-nummer återfinns i statistiken för båda köttslagen. Handelsstatistiken på landnivå visar det land produkten kommer ifrån precis innan import eller landar i precis efter export, men säger inget om första ursprung eller slutlig destination. Importen av griskött till Sverige har sjunkit flera år i rad från alla större avsändarländer, vilket beror på att efterfrågan på svenskt kött och dess mervärden ökat på den svenska marknaden. Den svenska exporten till Nya Zeeland har kommit till stånd på grund av Sveriges goda smittläge, vilket visar att svenska mervärden är efterfrågade även i andra länder. Det pågår också mycket arbete inom stat, myndigheter, företag och organisationer med att öka exporten av griskött till olika delar av världen. En del av det griskött som exporteras kan förädlas i mottagarlandet för att därefter komma tillbaka till Sverige. På samma vis kan importerat griskött till Sverige förädlas här för att sedan återexporteras. Jordbruksverket gör inga analyser av handelsstatistiken på detaljnivå, den är snarare ett sifferunderlag för den som vill göra egna bedömningar av handelsutvecklingen. Observera att en del figurer och tabeller visar handeln i produktvikt, andra i slaktad vikt där samtliga importerade och exporterade produkter räknats om till den vikt de hade precis efter slakt. Källa för samtliga importsiffror är SCB. 2.11.1 Handelsvärden griskött I figuren nedan har handelsvärdet dividerats med handelskvantiteten för att få fram snittvärdet för kategorier på sexsiffrig kn-nummernivå. Överlag är importvärdet något högre än exportvärdet. Siffrorna är beräknade på handeln 218. 12 1 8 6 4 2 36, 46,7 Importvärde 14,5 34,5 34,1 34,4 3,2 Exportvärde 14,2 24,8 16,5 29,7 65,6 67,2 47,1 98,8 74,7 92,4 55,9 53, 57,3 8,9 41,4 33,5 36,3 48,8 Övrigt griskött, berett Bog, beredd Skinka, beredd Korv med griskött Övrigt saltat, torkat, rökt Saltat, torkat, rökt sida Saltat, torkat, rökt skinka/bog Övrigt fryst griskött Skinka/bog med ben, fryst Slaktkroppar fryst Övrigt kylt griskött Skinka/bog med ben, kylt Slaktkroppar kylt 19
ton produktvikt ton produktvikt 2.11.2 Importutveckling i produktvikt 14 12 1 8 6 4 2 214 215 216 217 218 Bearbetat griskött 12 563 11 53 11 17 11 12 1 94 Korv 16 43 15 18 16 617 16 38 16 881 Saltat, torkat, rökt 4 69 4 73 3 935 3 272 3 372 Benfritt griskött 85 996 83 834 81 72 76 54 69 468 Griskött med ben 3 4 3 65 2 869 2 169 2 45 14 12 1 8 6 4 2 Totalt Danmark Polen Tyskland Övriga länder 213 13 81 43 38 1 799 53 857 23 17 214 122 89 37 341 12 149 5 77 22 549 215 117 71 31 845 11 274 48 32 26 289 216 116 418 3 387 11 594 47 678 26 759 217 19 145 26 53 11 93 44 745 25 94 218 13 439 25 222 11 235 42 658 24 324 2
Kn-nr Produkt 214 215 216 217 218 18/17 2311 Hela/halva slaktkroppar, kylt 444 451 462 588 1 4 71% 2312 Skinka/bog med ben, kylt 2 389 1 731 1 842 1 329 1 31-22% 2319 Övrigt kylt griskött (framändar/rygg/sida) 67 22 63 47 63 369 59 51 54 13-8% 2321 Hela/halva slaktkroppar, fryst 2 15 71 25 26 4% 2322 Skinka/bog med ben, fryst 75 778 494 227 389 71% 2329 Övrigt fryst griskött (framändar/rygg/sida) 17 477 18 358 15 96 14 63 12 711-13% 2111 Saltad, torkad, rökt skinka/bog med ben 272 274 39 445 458 3% 2112 Saltad, torkad, rökt sida 35 659 2 943 2 547 2 593 2% 2119 Övrigt saltat, torkat, rökt griskött 6 167 5 26 2 971 2 681 2 948 1% 161 Korv innehållande griskött 16 6 15 238 16 754 16 563 17 29 4% 16241 Skinka, beredd 4 829 4 483 4 298 4 262 4 334 2% 16242 Bog, beredd 2 59 2 315 2 213 2 53 2 41-1% 16249 Blandade styckningsdelar, beredda 5 254 4 75 4 651 4 771 4 565-4% TOTALT 122 89 117 71 116 418 19 145 13 439-5% Not: Att korvsumman inte stämmer exakt beror på att leverkorv inte omfattas i stapeldiagrammet. 21
SLAKTAD VIKT I TON 2.11.3 Importutveckling i slaktad vikt Danmark Tyskland Polen Nederländerna Finland Övriga 12 489 6 267 6 852 14 13 11 112 5 443 6 888 12 742 47 817 45 197 28 93 27 26 217 218 Totalt Danmark Tyskland Polen Nederl. Finland Övriga 217 Griskött med ben 2 169 177 1 412 6 397 177 Benfritt griskött 93 894 25 325 38 375 13 159 5 933 5 668 5 433 Saltat, torkat, rökt 3 676 49 2 552 234 6 2 393 Korv med griskött 5 637 1 37 2 261 24 74 491 1 31 Bearbetat griskött 1 965 1 65 3 217 411 442 16 5 184 TOTALT 116 342 28 93 47 817 14 13 6 852 6 267 12 489 218 Griskött med ben 2 45 262 1 15 3 63 432 Benfritt griskött 85 763 23 523 35 8 11 635 5 679 4 853 4 273 Saltat, torkat, rökt 3 789 46 2 529 31 39 3 447 Korv med griskött 5 835 1 284 2 268 346 12 447 1 371 Bearbetat griskött 1 85 1 73 3 45 448 446 14 4 59 TOTALT 18 642 27 26 45 197 12 742 6 888 5 443 11 112 förändring 18/17-6,6% -5,7% -5,5% -9,1%,5% -13,1% 11,% 22
ton produktvikt 2.11.4 Exportutveckling i produktvikt 3 25 2 15 1 5 214 215 216 217 218 Bearbetat griskött 3 77 3 428 4 525 4 642 3 973 Korv 3 386 3 249 3 996 4 82 4 23 Saltat, torkat, rökt 348 326 215 25 53 Benfritt griskött 16 955 16 637 15 316 17 78 16 421 Griskött med ben 2 879 1 686 541 742 2 38 Kn-nr Produkt 214 215 216 217 218 18/17 2311 Hela/halva slaktkroppar, kylt 843 31 1 2312 Skinka/bog med ben, kylt 1 364 749 19 324 1 623 41% 2319 Övrigt kylt griskött (framändar/rygg/sida) 7 85 1 157 9 538 1 489 1 842 3% 2321 Hela/halva slaktkroppar, fryst 1 1 2 22-1% 2322 Skinka/bog med ben, fryst 671 635 521 395 684 73% 2329 Övrigt fryst griskött (framändar/rygg/sida) 9 27 6 366 5 743 6 562 5 556-15% 2111 Saltad, torkad, rökt skinka/bog med ben 5 69 56 56 45-2% 2112 Saltad, torkad, rökt sida 84 58 61 86 454 428% 2119 Övrigt saltat, torkat, rökt griskött 34 313 133 92 52-43% 161 Korv innehållande griskött 3 82 3 476 4 61 4 152 4 373 5% 16241 Skinka, beredd 125 168 181 231 214-7% 16242 Bog, beredd 42 15 4 4 8 1% 16249 Blandade styckningsdelar, beredda 3 539 3 244 4 338 4 46 3 747-15% TOTALT 27 693 25 552 24 657 26 819 27 599 3% Not: Att korvsumman inte stämmer exakt beror på att leverkorv inte omfattas i stapeldiagrammet. 23
SLAKTAD VIKT I TON 2.11.5 Exportutveckling i slaktad vikt EXPORT AV GRISKÖTT FRÅN SVERIGE PER LAND Danmark Nya Zeeland Polen 9 717 9 891 1 484 1 243 4 224 5 1 7 751 7 658 3 23 2 541 1 854 2 12 217 218 217 Totalt Danmark Nya Zeeland Polen Nederl. Sydkorea Övriga Griskött med ben 742 85 225 7 425 Benfritt griskött 21 84 812 2 798 7 748 4 186 1 481 4 58 Saltat, torkat, rökt 23 26 24 181 Korv med griskött 1 411 66 1 4 2 743 Bearbetat griskött 4 585 271 1 3 4 31 TOTALT 28 52 1 854 3 23 7 751 4 224 1 484 1 798 218 Griskött med ben 2 38 221 329 9 1 749 Benfritt griskött 2 273 92 2 212 7 657 5 8 1 238 3 165 Saltat, torkat, rökt 596 62 6 528 Korv med griskött 1 453 674 1 5 5 768 Bearbetat griskött 3 924 244 3 68 TOTALT 28 553 2 12 2 541 7 658 5 1 1 243 9 891 förändring 18/17 1,8% 14,4% -15,9% -1,2% 2,7% -16,2% -8,4% 24
216-1 216-16 216-22 216-28 216-34 216-4 216-46 216-52 217-6 217-12 217-18 217-24 217-3 217-36 217-42 217-48 218-2 218-8 218-14 218-2 218-26 218-32 218-38 218-44 218-5 219-4 SEK/kg 2.12 Avräkningspriser för gris Enligt EU-förordning rapporterar medlemsstaterna avräkningspriser som är representativa för marknaden till EU-kommissionen varje vecka. I Sverige samlas priser in från alla slakteriföretag med en slakt över 7 ton gris per kalenderår. Detta innebär att det bara är de största slakterierna som omfattas av rapporteringskravet. Priserna som Jordbruksverkets samlar in och rapporterar innehåller samtliga tillägg och avdrag, alltså olika typer av kontraktstillägg och KRAV-tillägg med mera, och dessutom en kostnad för transporten. Jordbruksverkets ambition har länge varit att alla priser som rapporteras ska spegla det verkliga priset den veckan och inte innehålla schablontillägg för mer än transportkostnaden. Den 1 juli 218 trädde nya EU-regler i kraft som bland annat innebär att det inte längre blir tillåtet för slakterierna att använda sig av schablontillägg för mer än just transportkostnaden. Den ligger idag på,5 SEK/kg. Statistiken finns tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats och det går att prenumerera på uppdateringarna. Figurerna nedan visar utvecklingen av ett vägt medelpris för klass E i SEK/kg de tre senaste åren. Den stabila prisbilden för svenska grisar på en i övrigt kraftigt varierande EU-marknad beror till stor del på en god efterfrågan på svenskt griskött, som inte påverkats negativt av konkurrenskraftiga priser i omvärlden. Den svaga svenska kronan gör också att importen blir dyrare medan exporten gynnas. 19 18 17 16 15 14 13 12 11 Källa: Jordbruksverket och EU-kommissionen Sverige Danmark Tyskland Polen EU 25
216-7 216-13 216-19 216-25 216-31 216-37 216-43 216-49 217-3 217-9 217-15 217-21 217-27 217-33 217-39 217-45 217-51 218-5 218-11 218-17 218-23 218-29 218-35 218-41 218-47 219-1 219-7 SEK/smågris Enligt samma regelverk som styr prisrapporteringen för slaktgrisar ska även smågrispriser rapporteras in till Jordbruksverket. Alla slakterier som förmedlar fler än 1 smågrisar per år ska rapportera inköpspriser, så man kan säga att det vägda medelpriset i figuren nedan baseras på förmedlingspriser hos de största slakterierna. I priset ingår en schablon för transportkostnaden som för närvarande är cirka 22 SEK/smågris. Priset ska avse en smågris på omkring 2 kg, men de svenska smågrisarna väger snarare uppemot 3 kg styck vid förmedling. Detta är en av anledningarna till att svenska smågrispriser ligger betydligt högre än i många andra EU-länder, vilket framgår längre fram i denna rapport. Ett högre kostnadsläge för smågrisproduktionen påverkar också det svenska priset. 85 75 65 55 45 35 25 Källa: Jordbruksverket och EU-kommissionen Sverige Danmark Tyskland Finland EU 26
21 211 212 213 214 215 216 217 218 Index, 21=1 2.13 Indexutveckling griskött Prisindexserierna visar förändringar av absoluta priser jämfört med basåret 21 och detta är officiell statistik som löpande uppdateras på Jordbruksverkets webbplats. A-index visar utvecklingen av priserna till producenterna, PPI-J visar utvecklingen av slakteriernas priser till nästa led och KPI-J visar hur de priser som slutkonsumenterna betalar utvecklats. A-index bygger på basnoteringar, priserna är alltså rensade från tillägg och avdrag. Detta innebär att serien inte visar den verkliga prisutvecklingen framför allt under perioder då kontraktstilläggen är relativt stora. Jämförelsen nedan visar att slakteriernas priser till producenterna ökade kraftigt mellan 21 och 213, för att därefter falla tillbaka något under 214. Sedan dess har priserna varierat svagt på årsbasis. Kurvan har inte samma variation som i den figur ovan som visar prisutvecklingen i absoluta priser inklusive tillägg, vilket beror på att tilläggen har stor påverkan på prisutvecklingen. Indexjämförelsen visar att det är slakteriernas priser till nästa led som ökat mest under hela perioden, konsumentpriserna har när 218 summeras stigit lika mycket som avräkningspriserna. I konsumentprisindex ingår även importerat griskött. 13 125 12 115 11 15 1 95 9 Grisar A-index Griskött PPI-J Griskött KPI-J Källa: Jordbruksverket 27
1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Utveckling av KPI enligt index, 1994=1 2.14 Konsumentprisutveckling I figuren nedan jämförs utvecklingen av konsumentprisindex för ett antal animalieprodukter med några andra baslivsmedel samt KPI livsmedel och KPI totalt. KPI totalt är samma sak som inflationen. Basåret 1994 har valts eftersom det hände mycket med livsmedelspriserna i samband med EU-inträdet. Kurvan för konsumentprisernas utveckling för griskött visar att det är billigare att köpa griskött idag i dagens penningvärde än det var 1994, eftersom griskurvan ligger under kurvan för KPI-totalt. Samma sak gäller för kyckling och mjukt bröd, Foderkonvertering är betydelsefull för prisutvecklingen på kyckling, eftersom kyckling har blivit en allt bättre foderomvandlare sedan 1994. Nötkött, ägg, ost och mjölk är animalieprodukter som är dyrare att köpa idag än vad de var 1994. Potatis är det livsmedel i jämförelsen där priserna stigit mest i förhållande till inflationen och konsumenterna får betala ett dubbelt så högt pris för potatisen idag jämfört med 1994. Vid en inflationsjustering är skillnaden emellertid mindre. Potatispriserna omfattar endast matpotatis och det är en marknad som till stor del tillgodoses av svensk potatis. Skördar och odlingsarealer har stor betydelse för priset, vilket ger stora variationer från år till år. 21 19 17 15 13 11 9 7 Källa: Jordbruksverket Mjukt bröd Potatis Strösocker Mjölk Ost Ägg Nötkött Griskött Kyckling KPI livsmedel KPI - TOTALT 28
3 EU-marknaden Grisproduktionen är viktig för EU, som är världens största exportör av griskött. I detta kapitel beskrivs utvecklingen på EU:s grismarknad övergripande. Rapporten rymmer ett axplock av den information om EU:s grismarknad som finns på EU-kommissionens hemsida. Samtliga figurer i kapitlet har EU-kommissionen som källa om inget annat anges. 3.1 Marknadsbalans och prognos EU-kommissionens prognos till 23 visar att produktionen kommer att minska med nästan 2 procent. Handelsnettot förbättras även om både importen och exporten ökar, och EU kommer alltjämt kommer vara en nettoexportör av stora mått. Priserna kommer stiga både inom EU och på världsmarknaden. Produktionen av griskött bedöms minska fram till 23. Även förbrukningen antas sjunka under perioden. I prognosen utrycks förbrukningen i den vikt köttet har i handelsledet. För att räkna om förbrukningen i slaktad vikt till försäljning i handelsledet antar EUkommissionen att 22 procent går bort från slakt till detaljhandel, slaktad vikt för griskött är således handelsvikten dividerat med,78. Motsvarande omräkningstal för andra köttslag är,7 för nötkött och,88 för lamm- och fågelkött. Både exporten och importen antas öka. Förbrukningen av griskött i EU i slaktad vikt 218 på 41,7 kg per capita kan jämföras med den svenska förbrukningen 218 på 32,4 kg per capita. 1 ton slaktad vikt 217 218 219 22 23 Skillnad 23/218 Bruttoproduktion 23 668 24 31 23 791 23 89 23 64-1,8% Import av levande djur -42,9% Export av levande djur 13 17 2 2 2 19,8% Nettoproduktion 23 655 24 15 23 771 23 789 23 584-1,8% Konsumtion 21 12 21 399 21 366 21 31 2 961-2,% Per capita förbrukning (kg r.w.e.)* 32,1 32,5 32,4 32,2 31,6-2,7% Per capita förbrukning (kg c.w.e.)* 41,2 41,7 41,5 41,3 4,6-2,7% Import (kött) 2 567 2 631 2 423 2 512 2 667 1,4% Export (kött) 2 553 2 616 2 44 2 488 2 623,3% Nettohandel (kött) 1 653 1 398 1 481 1 526 1 536 9,9% EU marknadspris, euro/ton 1 136 872 972 1 23 1 5 2,5% USA marknadspris, euro/ton 1 368 1 134 1 199 1 311 1 36 15,1% * r.w.e. = retail weight equivalent eller handelsvikt. Koefficient för att räkna om slaktad vikt (c.w.e.) till handelsvikt (r.w.e.) är.7 för nötkött,.78 för griskött och.88 för matfågel och lammkött. 29
Spanien Tyskland Frankrike Danmark Nederländerna Polen Italien Belgien Storbritannien Rumänien Ungern Österrike Portugal Irland Tjeckien Sverige Kroatien Finland Grekland Bulgarien Slovakien Litauen Cypern Lettland Estland Slovenien Luxemburg Malta TUSENTAL GRISAR 3.2 Antal grisar och slakt av gris Figuren visar antalet grisar i alla EU-länder i decemberräkningen de senaste tre åren, enligt den räkning som gjordes 218 fanns i EU totalt 148,42 miljoner grisar och av dessa fanns drygt 1,4 miljoner grisar i Sverige. Antalet grisar i EU i december 218 var 1,2 procent färre än december året innan. Spanien är det EU-land som har flest grisar och antalet har ökat de senaste åren, följt av Tyskland, Frankrike och Danmark. 35 Grisar i EU enligt decemberräkningen 216 217 218 3 25 2 15 1 5 3
1 TON SLAKTAD VIKT Germany Spain France Poland Denmark Netherlands Italy Belgium United Kingdom Austria Hungary Romania Portugal Ireland Sweden Czechia Finland Greece Bulgaria Croatia Lithuania Slovakia Estonia Cyprus Latvia Slovenia Luxembourg 1 TON Det är Tyskland som slaktar flest grisar även fast Spanien har fler grisar, vilket kan bero på att det sker en import av slaktfärdiga grisar till Tyskland från andra EU-länder. Den svenska grisslakten ökade 218, vilket framgår av den nedre figuren. 6 Slakt av grisar i EU per land 216 217 218 5 4 3 2 1 3 EU:s totala slakt av gris 25 2 15 1 5 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 prognos GRIS 22 15 22 686 22 993 22 519 22 359 22 534 23 364 23 563 23 362 23 828 31
euro/kg 1 TONSLAKTAD VIKT 3.3 Handel med griskött EU har en starkt positiv handelsbalans för griskött och importen uppgår mindre än en procent av exporten. Exporten har ökat trendmässigt sedan 24 medan importen varierat på låg nivå. 4 5 4 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 IMPORT 23 22 32 43 6 52 44 36 37 34 35 33 33 36 34 EXPORT 1 781 1 938 2 89 1 911 2 569 2 386 2 628 3 246 3 248 3 242 3 37 3 37 4 159 3 849 3 927 Figuren nedan visar det totala värdet av griskött som importeras och exporteras dividerat med kvantiteten. Jämförelsen indikerar att EU exporterar något mer högvärdiga produkter av griskött än de man importerar. 2,5 2, 1,5 1,,5, 216 217 218 importvärde exportvärde 32
TUSEN TON SLAKTAD VIKT TUSEN TON SLAKTAD VIKT Den lilla importen av griskött till EU kommer till störst del från Schweiz, följt av spridda länder i gruppen övrigt samt Serbien, Chile och Norge. 25, Import av griskött till EU 2, 15, 1, 5,, Schweiz Serbien Chile Norge USA Kina Övriga 214 18,21 3,66 3,42 3,19 1,5,92 4,35 215 2,23 1,82 2,9 2,32 1,77,38 3,66 216 22,26,61 2,96 1,99 1,71,25 3,1 217 22,92 2,69 2,43 2,3 1,71 1,32 3,1 218 19,49 3,63 2,89 2,8 1,5,85 2,76 Trots att den viktiga Rysslandsmarknaden stängde för import av bland annat griskött från EU i augusti 214, så har EU:s export av griskött ökat sedan dess. Det är framför allt de större asiatiska marknaderna som ökat sin grisköttsimport från EU, även om Kina under 217 minskade importen av griskött från EU. Under 218 var ökningen 2 procent, trots att exporten till Kina minskade. Liksom för övriga större köttslag äg importen betydligt mer koncentrerad från vissa länder än vad exporten är. Export av griskött från EU 2, 1,8 1,6 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, Kina Japan Sydkorea Fillip. Hong K. USA Ukraina Austral. Övriga 214 717, 347,7 227,8 22,7 48,8 91, 16,8 73,2 861,5 215 1 141,5 364,7 241,6 191,9 292,7 15,1 96,6 12,6 833,5 216 1 866,1 45,3 26,6 216,5 263,3 116,8 75,5 11,2 853,8 217 1 46,7 425,8 276,1 251,5 383,9 155,5 86,9 95,4 767,3 218 1 351,4 455, 344,8 288,1 231,4 169,3 18,4 12,8 876, 33