17
Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är bärande principer för en hållbar och attraktiv stad. Detta berör stadens alla aspekter från att den avtecknar sig första gången för en besökare som anländer över bron till de vardagliga mötet med stadens alla nödvändiga funktioner. Som helhet kännetecknas detta av att sätta människan i centrum och anpassa en stadsstruktur efter platsens förutsättningar. utgångspunkter för stadsbyggnadsidén En attraktiv och hållbar stad som vidare utvecklar områdets tydliga gröna kvaliteter som inspirerar till aktivitet, rörelse, promenader och förstärker kommunens varumärke. Ett grönt stråk med parker. Utveckla staden och skapa förutsättningar för ett rikt stadsliv kring den linje som länkar centrala Lidingös affärscentra till vattnet och som utgör den historiska kopplingen mot Stockholm. En tydlig stadsstruktur som ansluter till det gröna stråket med offentliga rum av hög kvalitet. Strukturen förstärker den befintliga staden och länkar samman olika delar. Strukturen bildar en tydlig ram som tål en varierad bebyggelse under en längre tid. En effektiv kommunikationsnod som underlättar resande med kollektivtrafik inom samt till och från Lidingö. Och ett effektivt utnyttjande av stadens ytor där alla platser ges flexibel och mångfunktionell utformning. grundläggande principer Människors rörelser i och nyttjande av stadens rum styrs i stor utsträckning av hur den fysiska miljön är utformad och vad den innehåller. För att generera levande och dynamiska stadsrum måste en rad grundläggande principer uppfyllas. Övergripande handlar det om att skapa en tydlig struktur och ett välfungerande trafiksystem som ger önskvärda rörelsemönster och god överblickbarhet. Stråk och platser ges förutsättningar att fyllas med ett innehåll som attraherar olika människor. Vidare är det viktigt att ge bebyggelsen rätt skala, innehåll och uttryck. Detta avsnitt analyserar och ger idéer till ny struktur och lyfter fram viktiga stadsbyggnadsprinciper att bygga vidare på i kommande planeringsskeden. Trafik och parkering Väg- och gatunätet kring Torsvik och Centrum har en organisk struktur där topografin i hög grad har styrt utformningen. Samtidigt är det ett traditionellt nät med relativt få säckgator. Trafiken leds in via den nya Lidingöbron och fördelas i anslutande vägnät. Vägen leder trafiken förbi centrum vilket gör att trafikmängderna blir små på den historiska sträckningen av Stockholmsvägen. Idag utgör Lejonvägen en viktig länk för fördelning av trafiken samt för anslutning till centrum. Den mest tydliga slutsatsen av en genomförd fotgängaranalys visar att Stockholmsvägen är oerhört viktig för området och där stor potential finns att utveckla den till ett nytt huvudgatustråk. Även Lejonvägen utgör ett potentiellt viktigt stråk att utveckla. En tydlig vattendelare går ungefär där Torsvikssvängen ansluter till Stockholmsvägen. Två platser med tydliga barriäreffekter utgörs av området vid brofästet och cirkulationsplatsen på Södra Kungsvägen. 18
7 800 idéskiss På Lidingö finns ca 40 km cykelväg, vilka är kopplade via gamla Lidingöbron till cykelnätet i Stockholms stad. Kollektivtrafiknätet är genom bussar och spårvagn väl förgrenat på ön. Den viktigaste målpunkten för resenärerna är Ropsten. Stora parkeringsytor i ytläge motverkar täta och livliga stadsrum. Befintliga större parkeringsytor föreslås därför tas bort då marken i större utsträckning används för bebyggelse. Samtidigt kommer behovet av parkeringsplatser att öka i samband med en utbyggnad i området. Återvändsgränder Naturliga flöden Idag sker parkering både som kantstensparkering utmed flertalet gator och på större parkeringsytor. I ett traditionellt uppbyggt vägnät, utan säckgator, fördelas biltrafiken i hela systemet, flödena blir jämnare och trafikarbetet mer effektivt. Strukturen blir överblickbar, vilket förstärks ytterligare genom att gatorna ges olika dignitet. Hierarki mellan gator medverkar också till att styra trafikströmmarna. I områden där många människor rör sig är det betydelsefullt att samla trafikanter längs stråk. Känslan av trygghet ökar då människor rör sig i miljöer som känns befolkade. För att klara ett ökat behov av parkeringsplatser utan att ta värdefull mark i anspråk kan parkering exempelvis ske som bruten kantparkering, i källargarage eller i parkeringshus att diskutera Hur kan planering av trafikytor och parkering skapa bättre förutsättningar för hållbart resande? Hur kan parkeringsytor placeras och utformas för att optimera en attraktiv stadsmiljö? Likartade gator Hierarki mellan gator Skapa tydliga utåtriktade entréer och verksamheter i bottenvåningarna mot Stockholmsvägen och förstärka gångstråken i nord- sydlig riktning. Genom att förstärka stråken mot centrum och Stockholmsvägen skapas ett mer livfullt stråk och underlaget för handels- och verksamhetsetableringar ökar. Återvändsgränder Naturliga flöden N 11 800 3 600 3 000 22 200 13 900 41 100 5 300 19 400 Separera trafik Integrera trafik Antal fordon per dygn enligt trafikmätning från år 2008 19
Bebyggelse Torsvik och Centrumområdet präglas idag av variation. En övervägande andel bostäder utgörs av flerbostadshus. Bebyggelsen i Torsvik uppfördes huvudsakligen under 1940-talet utifrån den tidens stadsplaneideal. Höjderna varierar mellan 4-10 våningar. Husens olika höjder medverkar till att förstärka upplevelsen av topografin, medan det på andra ställen bidra till att jämna ut skillnaderna. Variationen är stor men skalan känns mänsklig. En stad med klar indelning av rummen är lättare att förstå och använda. En traditionell kvartersstruktur stödjer detta. Genom att tydliggöra vilka delar som är privata, halvprivata, halvoffentliga och offentliga skapas ramar för hur vi rör oss i stadens rum. Människor hänvisas i större utsträckning till de offentliga rummen och de halvprivata rummen förstärks i sin karaktär. Bebyggelsens skala kan anpassas till områdets variationsrika karaktär. Samtidigt kan delar av bebyggelsen tillåtas ha många våningar, något som kan dramatiseras eller jämnas ut med hjälp av topografin. Hänsyn bör dock tas till helheten, där en situation med jämnhöga byggnader förändrar områdets karaktär och den mänskliga skalan försvinner. Tydlig zonering av stadsrummet Privat - det egna hemmet eller trädgården Halvprivat - trappuppgången eller en gemensam sluten gård Halvoffentligt - en öppen gård eller flerbostadshusets entrézon Dramatiserade höjdskillnader Utjämnade höjdskillnader Även bebyggelsens uttryck och innehåll kan variera. Arkitektonisk mångfald skapar spännande och intressanta miljöer. För att få en blandad bebyggelse kan bostäder varvas med butiker och andra verksamheter. Detta bidrar till att skapa en livfull miljö som är befolkad under större delen av dygnet. Det skapar en rikare och tryggare stadsmiljö. Offentligt - gator, torg och parker N Likriktad gatubild Varierad gatubild Halvprivat/ halvoffentligt Tydlig framsida & baksida Befintlig bebyggelsestruktur och nivåskillnader 20
Idag finns ingen klassisk kvartersstruktur på Lidingö. Men genom att låta det gröna få en strukturbildande roll kan man få tydliga, attraktiva och välfungerande stadsrum. Det strukturella innehållet föreslås vara varierat och möta den efterfrågan som förväntas. Bostäder utgör den dominerande delen med lokaler i gatuplanet som skapar förutsättningar för ett attraktivt stadsliv. Det är även viktigt att tillgodose behov av äldreboende inom området. Konst och kultur är enligt idéskissen en självklar del av Centrum-Torsvik. Här kan exempelvis bibliotek och konsthall utgöra mötesplatser. Utrymme för idrott och hälsa är en bärande del i Lidingös vision och föreslås därför ha en framträdande plats. En utbyggnad ställer krav på utökade lokaler för bl.a förskolor, grundskolor och gymnasium. Där det är lämpligt ska äldre hus kunna byggas ut på höjden för att ytterligare förtäta staden och använda stadens ytor effektivt. Handel föreslås tillgodoses både på detalj- och sällanköpsnivå för att skapa ett tillräckligt attraktivt alternativ för Lidingöbor. Idéskissens förslag på bebyggelse på Lidingö består av: Bostäder (280 000 kvm BTA) Kontor (25 000 kvm BTA) Handel (17 000 kvm BTA) Kultur och utbildning (16 000 kvm BTA) att diskutera På vilka platser kan husen tillåtas bli högre? Hur kan boende, kontor, handel, service och kultur integreras för att nå ett rikt och hållbart stadsliv? Centrum, målpunkter och stråk Idag är centrumfunktioner och handel i stor utsträckning koncentrerade till den östra delen av utredningsområdet kring torget i centrum. Viss handel finns även västerut längs med Stockholmsvägen. Stadshuset med dess utformning och placering medverkar till att bryta karaktären av ett tätt småstadscentrum. Detta förstärks ytterligare utmed de byggnader som är indragna från gatan längs med Stockholmsvägen västerut. Viktiga målpunkter på västra delen av Lidingö är idag är centrumområdet och Millesgården (150 000 besökare/år). Kopplingen mellan dessa är dock svag, det vill säga centrum drar ingen direkt nytta av närheten till den viktiga kulturinstitutionen. Stockholmsvägen har idag betydelse som stråk. Dess karaktär är dock relativt otydlig, med en del verksamheter och butiker längs södra sidan och en öppen norrsida med hus i park. Lejonvägen avlastar Stockholmsvägen på biltrafik vilket samtidigt minskar stråkets dignitet. Därför finns det en risk att dess historiska betydelse inte synliggörs. Om man vill skapa en livfull huvudgata är det av stor betydelse att butiker och publika verksamheter koncentreras till ett stråk. Utmed stråket kan också viktiga målpunkter som station/ hållplats eller stora arbetsplatser och offentliga mötesplatser kopplas. Det är också betydelsefullt att skapa en tät koncentrerad kärna. Om området för centrumfunktioner tillåts bli för stort skapas inte den täta livfulla stadsmiljön som flera efterfrågar. Detta kan innebära att viktiga synergieffekter för handeln uteblir. Synergieffekterna utgörs av att inom ett överblickbart område kunna samla ett varierat utbud som är lättillgängligt och uppmuntrar till rörelse. Relationen mellan utbredning, täthet och placering av viktiga målpunkter är avgörande för att uppnå bärkraftiga verksamheter och ett rikt stadsliv. Exempel: I Helsingborg med drygt 90 000 invånare utgör den ca 320 meter långa Kullagatan huvudstråk i centrum. I Örebro, med ca 100 000 invånare är centrumstråket Köpmansgatan ca 480 meter långt. I Malmö med ca 290 000 invånare, är huvudstråket Södra Förstadsgatan ca 580 meter. I Luleå med ca 45 000 invånare är gågatan 400 meter. Detta är dessutom städer som är huvudorter för ett stort omland. Lidingö har ca 44 000 invånare och ön ligger mycket nära Stockholms centrum, med dess stora utbud. 480m 400m 320m 700m Sammanhållet förskjutet centrum Sammanhållet centrum Längd på centrumstråk i Örebro, Luleå och Helsingborg 21