2013 06 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Analys av utrikeshandelsstatistiken för första kvartalet 2013
Enheten för internationell 2013-06-19 Dnr: 2013/00386 handelsutveckling Petter Stålenheim Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Sveriges export av varor och tjänster minskade första kvartalet 2013 med 6,5 procent jämfört med motsvarande period 2012. Första kvartalet 2013 uppgick värdet av Sveriges varuexport till 274 miljarder kronor och varuimporten till 253 miljarder, en minskning för såväl export som import jämfört med motsvarande kvartal 2012. Exporten minskade med 10 procent i värde och 5,5 procent i volym och importen med 11 procent i värde och 6,3 procent i volym. Den svenska bytesbalansen visade första kvartalet 2013 ett överskott på 67,9 miljarder kronor, vilket var en ökning med 6,7 procent. Europa som helhet tog under kvartalet emot 73,6 procent av Sveriges totala varuexport. EU:s värdeandel uppgick till 58,1 procent. Trots en minskad export under perioden ökade såväl EU som övriga Europa sina andelar av den svenska varuexporten eftersom exporten till övriga länder minskade ännu mer. Hela 83,2 procent av Sveriges varuimport kommer från Europa och 67,9 procent från EU(27). Från första kvartalet 2012 till motsvarande kvartal i år ökade Afrikas andel från 0,4 till 2,2 procent. Även Asiens importandel ökade, samtidigt som Amerikas och övriga Europas minskade. Första kvartalet 2013 ökade varugrupperna skogsvaror, kemivaror och övriga varor som andel av Sveriges export. Varugrupperna verkstadsvaror och mineralvaror minskade i andel. Varugrupperna mineralvaror och skogsvaror minskade som andel av importen. Övriga varor var den enda grupp som ökade sin importandel. Exporten av tjänster ökade första kvartalet 2013 med 2,1 procent. Tjänsteimporten minskade samtidigt med 1,1 procent. Tjänsteexporten uppgick till 120,9 miljarder kronor och tjänsteimporten till 82,9 miljarder. Överskottet i tjänstehandeln ökade med 3,2 miljarder. Flödet av svenska direktinvesteringar till utlandet uppgick till 123,1 miljarder kronor, en minskning med 2,7 miljarder kronor. Samtidigt minskade de utländska direktinvesteringarna i Sverige med hela 72,2 miljarder och uppgick till 4,3 miljarder kronor. Värdet av de utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige uppgick 2012 till 2 447 miljarder kronor, en ökning med 3,2 procent från 2011. De svenska direktinvesteringstillgångarna i utlandet uppgick 2012 till 2 623 miljarder kronor, en ökning med 1,1 procent.
Innehåll 1. Inledning... 1 2. Handelsutvecklingen och krisen... 1 2.1 Recessionen i EU befäster sitt grepp... 3 2.2 Framåtblickande exportindikatorer ger blandade utsikter... 4 3. Bytesbalansen... 5 3.1 Bytesbalansen... 6 3.2 Handelsbalans... 6 4. Varuhandel... 7 4.1 Sveriges export och import av varor... 7 4.1.1 Geografisk fördelning... 8 4.1.2 Fördelat på varugrupper... 9 4.1.3 Nettoexport av varor... 11 4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp... 12 4.1.5 Nettoexporten av personbilar... 13 4.1.6 Nettoexporten av läkemedel... 14 4.2 Sveriges varuhandel med den inre marknaden... 15 4.2.1 Export... 15 4.2.2 Import... 18 4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU... 20 4.3.1 Svensk export... 20 4.3.2 Svensk import... 24 5. Tjänstehandeln... 26 6 Direktinvesteringar... 31 6.1 Direktinvesteringsflöden... 31 6.2 Direktinvesteringstillgångar... 36 6.2.1 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige... 36 6.2.2. Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet... 38 Bilaga 1 Utrikeshandel, export och import av varor januari-mars 2013, i löpande priser HA 22 SM 1302 Statistiska centralbyrån Tabell 1-7
Sveriges utrikeshandel samt direktinvesteringar Utrikeshandel 2010 2011 2012 2012 2013 Varor Värde (Mdr SEK) Export 1 138,2 1 212,3 1 169,7 302,7 273,8 Import 1 069,4 1 147,9 1 102,0 283,6 253,1 Nettohandel 68,7 64,4 67,7 19,1 20,6 Export till EU(27) 650,0 679,1 665,6 173,4 159,1 Import från EU(27) 724,0 789,4 747,3 192,7 171,8 Nettohandel (EU(27)) -73,9-110,3-81,6-19,3-12,7 Förändring (%) Export 14,4 6,5-3,5-0,2-9,6 Import 17,3 7,3-4,0 0,4-10,8 Export till (EU(27)) 12,0 4,5-2,0 1,7-8,2 Import från (EU(27)) 15,4 9,0-5,3-0,4-10,8 Tjänster Värde (Mdr SEK) Export 459,3 483,0 515,3 119,6 120,9 Import 339,7 356,7 373,0 88,8 86,9 Nettohandel 119,6 126,3 142,3 30,8 34,0 Förändring (%) Export 3,4 5,2 6,7 12,3 1,1 Import -2,0 5,0 4,6 6,1-2,2 Flöden (Mdr SEK) Direktinvesteringar 2010 2011 2012 2012 2013 Svenska DI i utlandet -145,4-182,8-210,7-125,8-123,1 Utländska DI i Sverige -0,5 60,0 96,4 76,5 4,3 Netto -145,9-122,8-114,3-49,4-118,8 2009 2010 2011 2012 Tillgångar (Mdr SEK) Svenska DI i utlandet 2 515 2 502 2 594 2 623 Utländska DI i Sverige 2 364 2 329 2 370 2 447
Sveriges utrikeshandel regionalt fördelad, totalt samt uppdelad efter varor respektive tjänster Mdr SEK Förändring (%) Andel 2010 2011 2012 2012/ 2013/ 2012 2013 2011 2012 2013 Världen Export Varor och tjänster 1 597 1 695 1 685 422 395-0,6-6,5 100 Varor 1 138 1 212 1 170 303 274-3,5-9,6 100 Tjänster 459 483 515 120 121 6,7 1,1 100 Import Varor och tjänster 1 409 1 505 1 475 372 340-2,0-8,7 100 Varor 1 069 1 148 1 102 284 253-4,0-10,8 100 Tjänster 340 357 373 89 87 4,6-2,2 100 Inre Varor och Export marknaden 1 tjänster 1 057 1 111 1 124 284 265 1,1-6,8 67,1 Varor 765 796 788 204 188-1,0-7,7 68,8 Tjänster 292 316 336 80 77 6,5-4,4 63,5 Import Varor och tjänster 1 047 1 120 1 092 277 252-2,6-9,1 74,0 Varor 822 887 848 219 195-4,4-10,9 76,9 Tjänster 225 233 243 59 57 4,2-2,6 65,6 EU Export Varor och tjänster 890 937 929 237 221-0,8-6,9 56,0 Varor 650 679 666 173 159-2,0-8,2 58,1 Tjänster 240 258 264 64 62 2,4-3,3 51,1 Import Varor och tjänster 932 1 006 972 247 224-3,3-9,1 65,9 Varor 724 789 747 193 172-5,3-10,8 67,9 Tjänster 208 216 225 54 52 4,0-3,1 60,2 Norden Export Varor och tjänster 371 383 404 100 95 5,6-5,1 24,0 Varor 260 265 272 69 66 2,5-4,2 24,0 Tjänster 111 117 132 31 29 12,7-7,0 23,8 Import Varor och tjänster 313 320 320 79 74 0,1-6,3 21,8 Varor 243 253 250 62 57-1,1-7,9 22,7 Tjänster 69 67 70 17 17 4,8-0,4 19,3 Östersjöländerna tjänster Varor och Export 595 644 647 159 151 0,4-5,2 38,3 Varor 439 464 459 117 109-1,1-6,6 39,9 Tjänster 156 179 187 42 42 4,4-1,3 34,7 Import Varor och tjänster 652 703 672 173 152-4,3-12,1 44,8 Varor 541 590 557 146 126-5,5-13,5 49,7 Tjänster 111 113 115 28 26 2,0-5,0 30,3 1 EU, Island Liechtenstein och Norge 2 CBSS-medlemmarna: Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland och Tyskland
1. Inledning Sida 1(40) Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar är en rapport som kvartalsvis rapporterar och analyserar statistik över det ackumulerade kalenderåret. Som ett led i Kommerskollegiums arbete med att följa den ekonomiska krisens inverkan på svensk utrikeshandel inleds kvartalsrapporten med ett kapitel som sätter in den senaste tidens handelsutveckling i ett ekonomiskt perspektiv. Kapitel tre presenterar förändringen i bytesbalansen. I kapitel fyra redogörs för den svenska varuhandeln, först export och sedan import. Kapitel fem tar upp utvecklingen inom svensk tjänsteimport och - export. Slutligen tar kapitel sex upp direktinvesteringar, först in- och utflöden och därefter utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige och svenska tillgångar i utlandet Bilaga 1 innehåller Tabellerna 1-7 från Statistiska Centralbyråns publikation Utrikeshandel, export och import av varor vilka utgör huvudkällan för rapporten. Där inget annat anges utgör Statistiska Centralbyrån källa för informationen i tabeller och diagram. 2. Handelsutvecklingen och krisen Sveriges export av varor och tjänster minskade första kvartalet 2013 med 6,5 procent jämfört med motsvarande period 2012. Det var återigen den krympande varuhandeln som bidrog till minskningen medan tjänstehandeln ökade svagt. Varuexporten sjönk första kvartalet med 9,6 procent och varuimporten med 10,8. Tillskillnad från varuexporten var utvecklingen för tjänstehandeln positiv. Tjänsteexporten ökade med 1,1 procent jämfört med motsvarande kvartal 2012. Tjänsteimporten minskade däremot med 2,2 procent. Preliminära siffror för april 2013 visade att utrikeshandeln med varor fortsatte att falla jämfört med april 2012. För exporten utgjorde dock minskningen på 1,5 procent en betydligt beskedligare nedgång än tidigare månader. Även varuimportens minskningstakt avtog något, till 7,5 procent. Säsongrensade beräkningar från nationalräkenskaperna visar också på en nedgång för utrikeshandeln med varor och tjänster. Exporten minskade första kvartalet med 1,4 procent jämfört med föregående kvartal och rensat från säsongeffekter. Importen minskade samtidigt med 1,7 procent. Tjänsteexporten ökade med 0,4 procent medan varuexporten minskade med 2,2 procent jämfört med fjärde kvartalet 2012.
Sida 2(40) Diagram 2.1 30 Förändring i svensk varuexport (januari 2009 - april 2013) Procentuell förändring jämfört med motsvarande peirod föregående år 20 10 0-10 -20-30 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 kv 2 kv 3 kv 4 kv 2 kv 3 kv 4 kv 2 kv 3 kv 4 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 2009 2010 2011 2012 2013 Månadsvis Kvartalsvis Den negativa utvecklingen första kvartalet 2013 innebar att varuexporten visat negativ utveckling sex kvartal i följd, jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Även om den totala nedgången fortfarande inte nått samma nivå som under finanskrisen 2008-2009, är det värt att notera att varuexporten då bara minskade fem kvartal i följd. Räknat i volym dvs. i fasta priser, var nedgången första kvartalet 2013 något mindre. Varuexporten minskade med 5,5 procent och varuimporten med 6,3 procent, jämfört med första kvartalet 2012. Varuexporten uppdelad på varugrupper backade på bred front första kvartalet 2013. Sveriges enskilt största exportvarugrupp verkstadsvaror, minskade med 13 procent jämfört med motsvarande kvartal 2012. Även inom gruppen verkstadsvaror var nedgången generell men det var särskilt vägfordon, elektrooch telekomvaror samt maskiner som minskade, med 16 procent, 14 procent respektive 13 procent. Exporten av personbilar och lastbilar backade med 23 procent respektive 15 procent. Precis som under krisen 2008-2009 följer varugrupperna läkemedel och livsmedel ett annat mönster jämfört med den breda nedgången bland övriga varugrupper. Första kvartalet 2013 ökade exporten av livsmedel och läkemedel med 9,5 respektive 33,6 procent jämfört med motsvarande kvartal 2012. Som en effekt av vikande världsmarknadspriser på energi minskade värdet av den svenska energivaruexporten med 7,3 procent mellan första kvartalet 2012 och motsvarande kvartal i år. Räknat i volym ökade energivaruexporten med 1,2 procent.
Diagram 2.2 Sida 3(40) Tjänsteexporten drabbades senare än varuexporten under krisen 2008-2009. Utvecklingen är liknande även under den rådande ekonomiska nedgången. De tre senaste kvartalen har ökningstakten för tjänsteexporten bromsat in men är fortfarande positiv och inbromsningen har kommit betydligt senare än för varuexporten. Precis som för tjänsteexporten saktade ökningstakten för tjänsteimporten in under 2012 års två sista kvartal. Första kvartalet 2013 minskade tjänsteimporten dock. 30 Förändring i svensk varuimport (januari 2009 - april2013) Procentuell förändring jämfört med motsvarande peirod föregående år 20 10 0-10 -20-30 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 kv 2 kv 3 kv 4 kv 2 kv 3 kv 4 kv 2 kv 3 kv 4 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 2009 2010 2011 2012 2013 Månadsvis Kvartalsvis Varuimporten har i och med den negativa utvecklingen första kvartalet 2013 minskat fyra kvartal i följd. Importen uppdelad på varugrupper visar liksom varuexporten på en bred nedgång. Verkstadsvaror minskade 14,3 procent, där vägfordon, maskiner samt telekomprodukter minskade med respektive 16,7 procent, 16,9 procent respektive 10,3 procent. Även importen av energivaror minskade första kvartalet 2013, med 10,0 procent. 2.1 Recessionen i EU befäster sitt grepp Det ansträngda ekonomiska läget för EU fortsatte även första kvartalet, då BNP sjönk med 0,7 procent, jämfört med motsvarande kvartal 2012. EUområdet har nu visat negativ tillväxt fyra kvartal i följd. Euro-området har visat än svagare utveckling och har i och med första kvartalets nedgång på 1,1 procent, utvecklats negativt fem kvartal i följd. Enligt statistik från Eurostat minskade BNP i alla de större EU-länderna utom Storbritannien första kvartalet 2013 jämfört med motsvarande kvartal 2012. Sveriges BNP ökade samtidigt med 1,7 procent. Exportnettot bidrog med 0,6 procentenheter till ökningen vilket till stor del beroende på att importen minskat mer än exporten.
Diagram 2.3 Sida 4(40) Den svenska varuexporten till tillväxtmarknader så som BRICS visade på en mycket svag utveckling. Undantaget var exporten till Kina som ökade med 3,0 procent jämfört med första kvartalet 2012. Minskningen i varuexport till Ryssland med 1,5 procent får betraktas som liten med tanke tidigare nedgångar och minskningarna i övriga BRICS-länder Brasilien, 27 procent, Indien, 22 procent och Sydafrika 26 procent. En jämförelse med länder som har liknande exportstruktur visar att Sveriges varuexport fortsatte att utvecklas påtagligt svagt sedan mitten av 2012. Den tyska exporten fortsatte att växa under hela 2012 och minskade bara marginellt första kvartalet 2013. USA:s exportutveckling är förvånansvärt svag med tanke på landets allt starkare ekonomi. Exporten ökade dock fortfarande första kvartalet 2013. Finlands och Storbritanniens export minskade 2013 års första kvartal. Sveriges varuexport avviker i det här avseendet med en negativ utveckling under hela 2012, en utveckling som fortsatte även första kvartalet 2013. Starkast exportutveckling hade EU som helhet första kvartalet 2013. 40 30 Exportutvecklingen i internationell jämförelse (2008-2013) Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%) 20 10 0-10 -20-30 -40 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 2008 2009 2010 2011 2012 2013 EU( Extern) Finland Tyskland USA Sverige Storbritannien Källor: Statistisches Bundesamt Deutschland, U.S. Department of Commerce Bureau of Economic Analysis, Tulli, Finland, Eurostat, SCB och HM Revenue & Customs. 2.2 Framåtblickande exportindikatorer ger blandade utsikter Industrins exportorderingång ger en grov indikering om exportutvecklingen för den närmsta tiden. Första kvartalet 2013 minskade exportorderingången med 7,3 procent jämfört med motsvarande kvartal 2012. Siffror för exportorderingången för april 2013 visade däremot på en ökning med 2,2
Sida 5(40) procent, vilket innebär att den negativa trenden, precis som under finanskrisen 2008-2009, bröts efter 19 månaders konsekutiv nedgång. Diagram 2.4 30 Industrins exportorderingång (januari 2009 - april 2013) Procentuell förändring jämfört med motsvarande period föregående år 20 10 0-10 -20-30 -40 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 2009 2010 2011 2012 2013 Månad Kvartal Källa: SCB Exportchefsindex 1 för andra kvartalet 2013 steg till 51,6 vilket innebär att det för andra kvartalet i följd som fler som tror på en förstärkning än en försvagning. Under 2012 års sista två kvartal visade indexet på nivåer under 50. Siffrorna pekar på att det trots det dystra nuläget finns en positiv syn på framtiden bland många exporterande företag. 3. Bytesbalansen Bytesbalansen utgörs av handelsbalansen, tjänstebalansen, faktorinkomster (löner och kapitalavkastning) samt löpande transfereringar. Handelsbalansen är nettot av ett lands export och import av varor. 2 Tjänstebalansen är nettot av ett lands tjänstetransaktioner med utlandet. Bytesbalansen utgör tillsammans med kapitalbalansen och den finansiella balansen ett lands totala betalningsbalans, vilket är en sammanställning över landets samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden. 1 Business Sweden - Exportchefsindex: http://www.business-sweden.se/om-oss/pressrum/statistikoch-analys/exportchefsindex/ 2 SCB:s två publikationer Betalningsbalansen 1:a kvartalet 2013, som är källa till bytesbalansstatistiken ovan, och Utrikeshandel, Export och import på varor och länder, som är huvudsaklig källa för övrig handelsstatistik, har olika syften och metod, varför handelsbalansen som rapporterad i betalningsbalansstatistiken och den nettohandel som kan beräknas från utrikeshandelsstatistiken, kan skilja sig åt markant. I rapporten används termen handelsbalans när statistiken från Betalningsbalansen avses och nettoexport när det är statistik från utrikeshandelsstatistiken som avses.
3.1 Bytesbalansen Sida 6(40) Den svenska bytesbalansen visade första kvartalet 2013 ett överskott på 67,9 miljarder kronor, vilket var en ökning med 6,7 procent jämfört med motsvarande kvartal 2012 och motsvarar 7,8 procent av BNP. Diagram 3.1 10,0 Sveriges bytesbalans 1998-2013 9,0 8,0 7,0 Andel av BNP (%) 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2012 2013 3.2 Handelsbalans Första kvartalet 2013 uppgick Sveriges handelsbalans till 23,5 miljarder vilket var 0,1 miljarder mer än motsvarande period 2012. Medan handelsbalansen och kapitalavkastningen uppgick till 2,7 respektive 3,0 procent av BNP, motsvarade tjänstenettot 3,9 procent.
Sida 7(40) Diagram 3.2 8,0 Handelsbalans, kapitalavkastning, tjänster 1998-2013 Handelsbalans Kapitalavkastning Tjänster 7,0 6,0 5,0 Andel av BNP (%) 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2012 2013 4. Varuhandel Första kvartalet 2013 minskade Sveriges varuexport med 5,5 procent i volym och 9,6 procent i värde jämfört med första kvartalet 2012. Samtidigt minskade varuimporten med 6,3 procent i volym och 10,8 procent i värde. 3 4.1 Sveriges export och import av varor Värdet av Sveriges varuexport uppgick första kvartalet 2013 till 273,8 miljarder kronor och varuimporten uppgick till 253,1 miljarder kronor. Handelsnettot för perioden uppgick till 20,6 miljarder, vilket var 1,6 miljarder mer än motsvarande kvartal 2012. Enligt preliminär statistik från SCB visar utfallet över Sveriges handelsnetto för varuhandeln under april 2013 ett överskott på 8,8 miljarder kronor, vilket är 5,4 miljarder kronor mer än under april 2012. Varuexporten uppgick preliminärt under april 2013 till 93,9 miljarder kronor. Varuimporten uppgick under samma månad till 85,1 miljarder. 3 Med volymutvecklingen avses värdeförändring rensad för prisförändringar (dvs. i fasta priser). Med värdeutvecklingen avses värdeförändring i löpande priser.
Sida 8(40) 4.1.1 Geografisk fördelning Tabell 4.1 Sveriges utrikeshandel med varor, miljarder kr Förändring 2009 2010 2011 2012 2012 2013 (%) Export 995,1 1 138,2 1 212,3 1 169,7 302,7 273,8-9,6 intra-eu(27) 580,5 650,0 679,3 665,6 173,4 159,1-8,2 extra-eu(27) 414,6 488,1 533,0 504,1 129,3 114,7-11,3 Import 911,4 1 069,4 1 147,9 1 102,0 283,6 253,1-10,8 intra-eu(27) 627,3 724,0 789,4 747,3 192,7 171,8-10,8 extra-eu(27) 284,1 345,5 358,5 354,7 91,0 81,3-10,6 Anm: Import från intra-eu(27) enligt avsändningsland. Källa: SCB Europa utgör Sveriges i särklass största exportmarknad. Första kvartalet 2013 tog Europa som helhet emot 73,6 procent av Sveriges totala export. EU:s värdeandel uppgick till 58,1 procent. Diagram 4.1 60 Svensk export Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland 2012 2013 50 Andel (%) 40 30 20 10 0 EU(27) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Exporten till Afrika minskade första kvartalet 2013 med hela 31,7 procent och utgjorde 2,5 procent av Sveriges totala export. Även Asiens andel av svensk export minskade under perioden från 11,9 till 11,5 procent av Sveriges totala export. Övriga regioner ökade sina värdeandelar. I kronor räknat minskade dock exporten till samtliga regioner.
Sida 9(40) Diagram 4.2 70 Svensk import Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland 2012 2013 60 50 Andel (%) 40 30 20 10 0 EU(27) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Värdet av den svenska importen minskade med 10,8 procent mellan första kvartalet 2012 och motsvarande kvartal 2013. Hela 83,2 procent av Sveriges import kommer från Europa och 67,9 procent från EU(27). Medan andelen av Sveriges totala import som kommer från EU(27) var stabil på 67,9 procent under perioden, ökade importandelarna från Afrika och Asien. Andelen av Sveriges import som kom från Övriga Europa och Amerika minskade. 4.1.2 Fördelat på varugrupper I tabell 4.2 redovisas handelsutvecklingen i såväl volym som i värde fördelat på varugrupp. Det blir då möjligt att se om utvecklingen beror på prisförändringar, vilket till exempel är väldigt vanligt för energivaror och mineralvaror. Tabell 4.2. Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling export Förändring (%) Värdeandel 2013 Volymutveckling för Export Värdeutveckling för Export Export 2012 3 kv 2012 4 kv 2012 2013 2012 3 kv 2012 4 kv 2012 2013 11,3 Skogsvaror 1,3 1,9 1,7 1,0-3,7-5,9-4,4-3,5 10,3 Mineralvaror -0,3-7,8-4,7-19,5-7,8-16,8-14,1-28,4 13,1 Kemivaror 0,8 5,9 2,3 14,0-0,2 2,8-0,7 10,3 10,2 Energivaror 17,3 12,3 15,9 1,2 21,4 14,5 15,0-7,3 41,9 Verkstadsvaror -7,5-11,3-8,9-10,4-9,2-14,2-11,8-13,5 13,2 Övriga varor 4,5 2,2 5,3 0,0 2,9-0,2 3,6 0,2 100,0 Totalt -1,4-4,0-2,3-5,5-3,5-7,7-6,0-9,6 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Källa: SCB
Sida 10(40) Tabell 4.3. Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling import Förändring (%) Värdeandel Volymutveckling för Värdeutveckling för 2013 Import Import Import 2012 3 kv 4 kv 2012 3 kv 4 kv 2012 2012 2013 2012 2012 2013 2,9 Skogsvaror -2,1-3,3-4,3-4,7-6,0-10,5-10,6-8,8 7,6 Mineralvaror -7,6-11,8-14,7-19,0-15,4-21,5-20,3-25,5 12,9 Kemivaror -1,2-2,8 1,2-7,0-2,9-6,8-3,4-10,4 16,2 Energivaror 5,1 13,5 4,6-1,4 9,7 16,3 4,4-10,0 38,4 Verkstadsvaror -5,2-7,0-7,0-10,1-8,0-10,9-11,9-14,3 21,9 Övriga varor 1,3 1,2 2,5 4,4-0,6-2,4-0,3 2,6 100,0 Totalt -2,1-2,3-3,3-6,3-4,1-5,9-7,0-10,8 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Källa: SCB För det svenska exportvärdet fördelat på varuområden minskade andelen för verkstads- och mineralvaror första kvartalet 2013. Varugrupperna kemivaror, energivaror samt övriga varor ökade sina andelar och skogsvaruexportens andel var oförändrad. Diagram 4.3 50 Svensk export Exportandelar fördelade på varuområden 2012 2013 40 Andel (%) 30 20 10 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt För importen minskade mineral- och verkstadsvaror sina värdeandelar. Varugruppen övriga varor var den enda varugrupp som ökade sin värdeandel mer en marginellt. Skogs- kemi- och energivarornas andelar var i stort oförändrade.
Sida 11(40) Diagram 4.4 50 Svensk import Importandelar fördelade på varuområden 2012 2013 40 30 Andel (%) 20 10 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt 4.1.3 Nettoexport av varor Sveriges nettoexportintäkter kommer från länder utanför EU. Handeln med EU gav första kvartalet 2013 ett exportunderskott på 12,7 miljarder kronor, 6,6 miljarder mindre än motsvarande kvartal 2012. Exportöverskottet gentemot länder utanför EU minskade under perioden, från 38,4 miljarder första kvartalet 2012 till 33,3 miljarder första kvartalet 2013. Sveriges totala exportöverskott uppgick 2013 års första kvartal till 20,6 miljarder kronor, en ökning med 1,6 miljarder. Diagram 4.5 200 Sveriges nettoexport intra-eu(27) extra-eu(27) Nettoexport 150 100 Mdr SEK 50 0-50 -100-150 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2012 2013
Sida 12(40) Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat EU-land, överskattar statistiken för import från EU den faktiska importen, efter 1994. På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom denna i importstatistiken redovisas med avsändningsland i EU som svensk motpart. 4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp De traditionella svenska exportvarorna, skogsvaror, mineralvaror och verkstadsvaror, var de varugrupper som gav störst nettoexportintäkter första kvartalet 2013. Skogsvaror, dvs. trä, papper och pappersmassa svarade för en nettoexport på 23,5 miljarder kronor, en minskning med 1,6 procent jämfört med motsvarande kvartal 2012. Mineralvarornas bidrag till den totala nettoexporten minskade mellan första kvartalet 2012 och motsvarande kvartal i år med hela 34 procent, från 13,7 till 9,1 miljarder kronor. Verkstadsindustrin stod för ett positivt bidrag till exportnettot på 17,5 miljarder kronor, vilket utgör en minskning med 8,4 procent jämfört med första kvartalet 2012. Medan exportnettot för kemivaror gick från ett underskott på 4,0 miljarder kronor första kvartalet 2012 till ett överskott på 3,1 miljarder kvartal ett i år, fortsatte både energivaror och gruppen övriga varor att ge starkt, om än minskande, negativa bidrag till nettoexporten. Diagram 4.6 30 Sveriges nettoexport Fördelning på varuområden 2012 2013 25 20 15 Mdr SEK 10 5 0-5 -10-15 -20-25 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad (inkl bilar) Övrigt
Sida 13(40) Tabell 4.4. Nettoexport av viktiga varuområden Miljarder kr 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2012 2013 Skogsvaror 94,6 96,1 96,9 94,7 96,7 94,5 91,7 23,9 23,5 Mineralvaror 22,9 11,5 26,4 16,7 30,2 38,3 43,5 13,7 9,1 Järn och stål 22,3 18,2 21,8 10,7 16,7 17,9 17,3 5,8 4,0 Kemivaror 20,5 7,8 0,9 13,7 11,2-4,4-0,4-4,0 3,1 Läkemedel 40,8 34,4 32,1 36,7 36,7 28,5 26,8 3,9 7,9 Energivaror -53,1-52,0-64,6-40,4-57,6-65,6-60,6-15,6-13,2 Verkstadsvaror 121,3 105,3 106,3 65,9 57,9 79,4 66,6 19,1 17,5 Maskiner 64,6 72,8 69,6 58,9 60,5 69,2 73,8 20,0 18,6 Elektrovaror och 5,7-9,4-4,0-8,9-17,5-19,5-28,0-6,6-7,0 telekom Vägfordon 44,5 41,7 38,9 6,8 4,3 21,2 18,7 5,7 5,0 Övriga varor -56,8-63,5-69,4-66,8-69,7-77,8-72,5-18,0-19,3 Livsmedel -32,4-35,8-40,4-42,8-41,4-45,0-44,2-10,6-10,7 TOTAL 149,4 105,2 96,5 83,8 68,7 64,4 68,3 19,1 20,6 Nettoexporten har som tidigare påpekats minskat betydligt på senare år. Det är framförallt verkstadsvarornas bidrag till nettoexporten som minskat. Inom varugruppen är det elektrovaror och telekomutrustning samt vägfordon där nettot minskat kraftigt. Exportnettot för verkstadsvaror minskade första kvartalet 2013 med 1,6 miljarder kronor jämfört med motsvarande period 2012. 4.1.5 Nettoexporten av personbilar Svensk handel med personbilar gav första kvartalet 2013 ett exportunderskott på 2,0 miljarder kronor, 0,2 miljarder mer än första kvartalet 2012. 2009 var det första helår sedan 1977 som svensk personbilsimport var större än personbilsexporten, ett förhållande som bestått sedan dess. Första kvartalet 2013 minskade både export och import av personbilar, exporten med 2,5 miljarder kronor och importen med 2,2 miljarder, jämfört med motsvarande kvartal 2012. Till skillnad från nettoexporten av personbilar till hela världen, som varit positiv fram till krisåret 2009, har personbilsnettot till den inre marknaden nästan regelmässigt varit negativ under det senaste decenniet. Första kvartalet 2013 exporterades bilar från Sverige till andra EU-länder till ett värde av 4,0 miljarder kronor. Värdet på de personbilar som importerades till Sverige från andra EU-medlemmar uppgick till 8,7 miljarder kronor vilket innebar att underskottet i personbilshandeln med andra EU-länder uppgick till 4,7 miljarder kronor, 0,4 miljarder mindre än motsvarande kvartal 2012.
Sida 14(40) Tabell 4.5. Sveriges export och import av personbilar SITC 781.2 Personbilar Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (27) Export Import Netto Export Import Netto 2007 69,3 48,7 20,6 37,9 40,3-2,4 2008 54,8 39,6 15,3 31,5 32,6-1,0 2009 33,3 34,1-0,8 19,0 28,8-9,7 2010 38,3 47,4-9,1 19,5 41,1-21,5 2011 44,3 51,0-6,7 23,5 45,0-21,5 2012 37,5 44,9-7,4 19,2 38,9-19,8 2012 10,6 12,3-1,8 5,6 10,7-5,1 2013 8,1 10,1-2,0 4,0 8,7-4,7 Diagram 4.7 80 Sveriges handel med personbilar SITC 781.2 Personbilar Export Import Netto 70 60 50 Mdr SEK 40 30 20 10 0-10 -20 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2012 2013 4.1.6 Nettoexporten av läkemedel De läkemedelsföretag som är verksamma i Sverige ger ett allt mindre bidrag till det svenska exportöverskottet. Första kvartalet 2013 utgjorde läkemedelsexporten 5,7 procent av värdet av den totala svenska varuexporten. Handeln med läkemedel gav under kvartalet ett exportöverskott på 8,0 miljarder kronor, dubbelt så mycket som under motsvarande kvartal 2012. Medan bara knappt hälften av läkemedelsexporten går till EU står andra EUländer för omkring 80 procent av den svenska läkemedelsimporten.
Sida 15(40) Tabell 4.6. Sveriges export och import av läkemedel SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (27) Export Import Netto Export Import Netto 2007 58,7 24,5 34,2 34,3 20,7 13,6 2008 59,6 27,4 32,3 34,3 22,2 12,1 2009 67,8 31,0 36,8 39,9 23,2 16,7 2010 66,2 29,5 36,7 39,2 23,4 15,8 2011 57,6 29,0 28,6 29,9 23,7 6,2 2012 57,3 30,5 26,8 29,5 25,1 4,5 2012 11,7 7,7 4,0 6,7 6,3 0,4 2013 15,6 7,6 8,0 7,0 6,3 0,8 Diagram 4.8 80 Sveriges handel med läkemedel SITC 54 - Läkemedel och farmaceutiska produkte Export Import Netto 70 60 50 Mdr SEK 40 30 20 10 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2012 2013 4.2 Sveriges varuhandel med den inre marknaden 4 4.2.1 Export Sveriges export till de övriga EU-medlemmarna uppgick första kvartalet 2013 till 159,1 miljarder kronor, 58 procent av Sveriges totala export på 273,8 miljarder kronor. Tyskland, Storbritannien, Finland och Danmark är de största mottagarländerna inom EU med ett gemensamt exportvärde på 84,3 miljarder kronor, vilket motsvarar 53 procent av den totala exporten till EU. Exporten till hela den inre marknaden, dvs. EU(27), Island, Liechtenstein och Norge, utgjorde under året 69 procent av Sveriges totala export. 4 I vissa fall används termerna utförsel och införsel används istället för export och import för handel på EU:s inre marknad. För att underlätta läsning av rapporten används här termerna export och import för all internationell handel.
Sida 16(40) Exporten minskade första kvartalet 2013 till alla stora marknader inom EU. Exporten ökade endast till sex av EU:s medlemsländer, däribland Irland och Litauen. Diagram 4.9 20 Svensk export till EU(27) Andelar av total utförsel till EU 2012 2013 18 16 14 12 Andel (%) 10 8 6 4 2 0 Diagram 4.10 35 Svensk export till EU(27) Värde för resp land 2012 2013 30 25 Mdr SEK 20 15 10 5 0
Sida 17(40) Tabell 4.7. Sveriges export till EU och den inre marknaden 2013 Export till Exportvärde mdr SEK Exportandel i % av total export Värdeförändring i % från 2012 Tyskland 27,8 10,2-9 Storbritannien 19,8 7,2-14 Finland 19,0 6,9-1 Danmark 17,8 6,5-7 Nederländerna 14,3 5,2-11 Frankrike 14,0 5,1-8 Belgien 13,0 4,7-9 Polen 6,9 2,5-17 Italien 6,5 2,4-4 Spanien 4,4 1,6-9 Österrike 2,5 0,9-6 Tjeckien 2,0 0,7-1 Estland 1,9 0,7-27 Irland 1,3 0,5 10 Ungern 1,2 0,4-23 Litauen 1,2 0,4 11 Portugal 1,1 0,4-5 Lettland 0,7 0,3-4 Grekland 0,6 0,2-4 Slovakien 0,5 0,2-7 Rumänien 0,5 0,2 2 Bulgarien 0,3 0,1 36 Slovenien 0,2 0,1-9 Luxemburg 0,2 0,1-12 Malta 0,1 0,0 7 Cypern 0,1 0,0 15 Ospec i EU 1,4 0,5 34 EU totalt 159,1 58,1 0 Norge 28,7 10,5-5 Island 0,4 0,1 5 Norden 1 65,8 24,0-4 Liechtenstein 0,0 0,0 64 Inre marknaden 2 188,2 68,8-8 Övriga länder 85,5 31,2-13 Totalt 273,8 100,0-10 1 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten
Sida 18(40) 4.2.2 Import Svensk import från EU svarade första kvartalet 2013 för 68 procent, eller 171,8 miljarder kronor, av den totala importen på 253,1 miljarder kronor. Tyskland, Danmark, Nederländerna och Storbritannien är de EU-länder från vilka Sverige importerar mest. Första kvartalet 2013 utgjorde det totala värdet för den svenska importen från dessa länder 56 procent av importen från EU. 77 procent av Sveriges import härrörde från den inre marknaden. Diagram 4.11 30 Svensk import från EU(27) Andelar av total införsel från EU 2012 2013 25 20 Andel (%) 15 10 5 0 Diagram 4.12 60 Svensk import från EU(27) Värde för resp avsändningsland 2012 2013 50 40 Mdr SEK 30 20 10 0
Sida 19(40) Tabell 4.8. Sveriges import från EU och den inre marknaden 2013 Import från Importvärde mdr SEK Importandel i % av total import Värdeförändring i % från 2012 Tyskland 42,5 16,8-16 Danmark 21,0 8,3-8 Nederländerna 17,9 7,1 2 Storbritannien 15,7 6,2-19 Finland 13,6 5,4-2 Frankrike 10,2 4,0-20 Belgien 8,9 3,5-20 Polen 7,5 3,0-5 Italien 7,5 2,9-8 Estland 4,3 1,7 17 Irland 4,2 1,7-2 Spanien 3,7 1,5-10 Tjeckien 3,0 1,2-15 Österrike 2,7 1,1-9 Litauen 1,6 0,6-9 Slovakien 1,6 0,6-12 Ungern 1,6 0,6-4 Lettland 1,0 0,4-6 Portugal 0,9 0,4-32 Rumänien 0,8 0,3 5 Luxemburg 0,5 0,2-15 Slovenien 0,3 0,1-16 Grekland 0,3 0,1-14 Bulgarien 0,2 0,1 34 Malta 0,2 0,1 358 Cypern 0,1 0,0 1 Ospec i EU 0,1 0.0.. EU totalt 171,8 67,9 0 Norge 22,9 9,0-11 Island 0,0 0,0 1 Norden 57,5 22,7-8 Liechtenstein 0,0 0,0-10 Inre marknaden 194,7 76,9-11 Övriga länder 58,4 23,1-10 Totalt 253,1 100,0-11 1 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten
4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU Sida 20(40) Sveriges varuhandel med länder utanför EU (27), dvs. med tredje land, svarade för 42 procent av det totala exportvärdet och 32 procent av värdet av den totala importen 5 första kvartalet 2013. 4.3.1 Svensk export Diagram 4.13 Regional fördelning av svensk export Andel av total export 2013 EU(27) 58% Oceanien m fl 2% Asien 12% Amerika 10% Afrika 3% Övriga Europa 15% Tabell 4.9. Svensk exportutveckling till Europa utanför EU Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde Andel (%) Värdeförändring (%) 2012 2013 2012 2013 Övriga Europa 45,1 42,4 14,9 15,5-6 varav: Norge 30,2 28,7 10,0 10,5-5 Ryssland 4,9 4,9 1,6 1,8-2 Schweiz 4,2 3,3 1,4 1,2-22 Turkiet 3,3 3,2 1,1 1,2-3 Ukraina 0,9 0,6 0,3 0,2-36 Exporten till Övriga Europa (dvs. Europa utanför EU(27)) stod för 15,5 procent av det totala svenska exportvärdet. I denna grupp var Norge det i särklass största mottagarlandet med 10 procent av Sveriges totala exportvärde, följt av Ryssland, Schweiz och Turkiet med mellan en till två procent vardera. Exporten minskade från första kvartalet 2012 till motsvarande kvartal 2013 till samtliga dessa länder. Mest minskad exporten till Schweiz, med 22 procent. 5 Import efter avsändningsland.
Sida 21(40) Minskningen till Norge var 5 procent, till Turkiet 3 procent och Ryssland 2 procent. Diagram 4.14 70 Sveriges handel med Ryssland 2001-2013 Export Import 60 50 Mdr SEK 40 30 20 10 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2012 2013 Sveriges export till Afrika utgjorde 2013 års första kvartal 2,5 procent av Sveriges totala export, 0,8 procentenheter mindre än motsvarande kvartal 2012. Exporten minskade under perioden med hela 32 procent. Tabell 4.10. Svensk exportutveckling till Afrika Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde Andel (%) Värdeförändring (%) 2012 2013 2012 2013 Nordafrika 3,8 2,9 1,3 1,1-23 varav: Algeriet 0,8 0,8 0,2 0,3 6 Egypten 1,8 1,0 0,6 0,4-44 Marocko 0,8 0,7 0,3 0,3-4 Västafrika 2,0 1,1 0,6 0,4-43 varav: Nigeria 1,3 0,5 0,4 0,2-59 Centr., Östra o. Södra Afrika 4,3 2,8 1,4 1,0-34 varav: Sydafrika 2,7 2,0 0,9 0,7-26 Totalt 10,1 6,9 3,3 2,5-32 Sveriges export till hela Amerika minskade med 1,8 miljarder kronor mellan första kvartalet 2012 och motsvarande period 2013. USA är Amerikas absolut
Sida 22(40) största mottagare av svensk export. Första kvartalet 2013 utgjorde USA Sveriges femte största exportmarknad. Så sent som 2005 utgjorde USA Sveriges största exportmarknad. Brasilien och Kanada, våra näst största och tredje största amerikanska exportmarknader, utgör 0,9 respektive 0,8 procent av svensk export. Exporten till Nordamerika minskade under kvartalet med 0,8 procent och till Central- och Sydamerika med 20 procent. Tabell 4.11. Svensk exportutveckling till Amerika Miljarder kr, andel i % av total export Värde Andel (%) Värdeförändring (%) 2012 2013 2012 2013 Nordamerika 21,4 21,2 7,1 7,7-1 varav: Kanada 2,6 2,2 0,9 0,8-18 USA 18,7 18,9 6,2 6,9 1 Central- och Sydamerika 8,2 6,6 2,7 2,4-20 varav: Argentina 0,6 0,3 0,2 0,1-48 Brasilien 3,2 2,4 1,1 0,9-27 Chile 0,8 0,6 0,3 0,2-27 Mexiko 1,6 1,5 0,5 0,5-7 Peru 0,6 0,4 0,2 0,2-34 Totalt 29,6 27,8 9,8 10,1-6 Diagram 4.15 120 Sveriges handel med USA 2001-2013 Export Import 100 80 Mdr SEK 60 40 20 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2012 2013
Sida 23(40) Diagram 4.16 180 Sveriges handel med Asien 2001-2013 Export Import 160 140 120 Mdr SEK 100 80 60 40 20 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2012 2013 2012 2013 2012 2013 Tabell 4.12. Svensk exportutveckling till Asien Miljarder kr. Andel i % av total export. Värde Andel (%) Värdeförändring (%) När- och Mellanöstern 7,6 7,2 2,5 2,6-5 varav: Förenade Arabemiraten 1,1 1,1 0,4 0,4 4 Israel 0,7 0,7 0,2 0,3-4 Saudiarabien 3,3 3,1 1,1 1,1-6 Övriga Asien 28,4 24,4 9,4 8,9-14 varav: Hongkong 1,3 0,9 0,4 0,3-30 Indien 3,0 2,3 1,0 0,8-22 Indonesien 1,3 0,9 0,4 0,3-33 Japan 5,1 3,4 1,7 1,2-34 Kina 8,9 9,1 2,9 3,3 3 Malaysia 0,9 0,6 0,3 0,2-28 Singapore 1,9 1,6 0,6 0,6-19 Sydkorea 2,0 2,0 0,7 0,7 0 Taiwan 0,8 0,8 0,3 0,3-4 Thailand 1,5 1,2 0,5 0,4-26 Totalt 35,9 31,6 11,9 11,5-12
Sida 24(40) De största asiatiska mottagarländerna för svensk export 2013 års första kvartal var Kina, Japan, Saudiarabien och Indien, i nämnd ordning. Kina ensamt tog emot svensk export till ett värde av 9,1 miljarder kronor eller 29 procent av den totala exporten till Asien. Först kvartalet 2013 minskade exporten till Asien med 12 procent, jämfört med motsvarande kvartal 2012. 4.3.2 Svensk import Diagram 4.17 Regional fördelning av svensk import Andel av total import 2013 EU(27) 68% Oceanien m fl 1% Asien 10% Amerika 4% Afrika 2% Övriga Europa 15% Övriga Europa, utanför EU, svarade första kvartalet för 15 procent av Sveriges import. Värdet på importen från övriga Europa minskade med 20 procent mellan första kvartalet 2012 och motsvarande kvartal 2013. Norge var största leverantör med ett importvärde på 9,0 procent av den totala importen. Importen från Ryssland minskade med 36 och importen från Norge minskade med 11 procent. Tabell 4.13. Svensk importutveckling från övriga Europa utanför EU Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland * Värde Andel Värdeför- Värde 2012 2013 2012 ändring (%) 2013 2012 2013 Övriga Europa 48,8 38,9 17,2 15,4-20 48,4 38,2 varav Norge 25,8 22,9 9,1 9,0-11 24,6 21,3 Ryssland 18,0 11,5 6,3 4,5-36 18,8 12,5 Schweiz 2,3 1,8 0,8 0,7-19 2,1 1,7 Turkiet 2,3 2,0 0,8 0,8-10 2,3 2,0 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland.
Sida 25(40) Importen av råolja utgör en betydande del av den totala importen från både Norge och Ryssland. Medan råolja 2012 stod för 30 procent av Sveriges totala import från Norge utgjorde den hela 76 procent av importen från Ryssland. Tillsammans stod Norge och Ryssland för två tredjedelar av Sveriges totala råoljeimport under 2012. Mellan första kvartalet 2012 och motsvarande kvartal i år minskade den svenska oljeimporten med 20 procent från Norge och 37 procent från Ryssland. 6 Tabell 4.14. Svensk importutveckling från Afrika Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland * Värde Andel Värdeför- Värde 2012 2013 2012 ändring (%) 2013 2012 2013 Nordafrika 0,2 0,2 0,1 0,1 12 0,2 0,2 Västafrika 0,0 4,8 0,0 1,9 12587 0,0 4,8 varav Nigeria 0,0 4,7 0,0 1,9 14236 0,0 4,7 Centr.- Öst- och Södra Afrika 0,9 0,6 0,3 0,3-31 0,9 0,7 varav Sydafrika 0,7 0,5 0,2 0,2-32 0,7 0,5 Totalt 1,2 5,7 0,4 2,2 383 1,2 5,8 Sveriges import från Afrika har ökat mycket starkt den senaste tiden. Ökningen består nästan uteslutande av oljeimport från Nigeria. Även importen från Nordafrika ökade, med 12 procent, medan importen från centrala, östra och södra Afrika minskade med 31 procent. Tabell 4.15. Svensk importutveckling från Amerika Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland * Värde Andel Värdeför- Värde 2012 2013 2012 ändring (%) 2013 2012 2013 Nordamerika 10,9 7,9 3,8 3,1-27 10,4 7,9 varav Kanada 0,8 0,5 0,3 0,2-33 0,8 0,5 USA Central- och 10,1 7,4 3,5 2,9-27 9,6 7,4 Sydamerika 3,3 3,1 1,2 1,2-7 3,4 3,1 varav Brasilien 0,9 0,7 0,3 0,3-18 0,9 0,7 Venezuela 1,1 0,9 0,4 0,3-18 1,1 0,9 Totalt 14,1 11,0 5,0 4,3-23 13,8 11,1 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. 6 Se Kommerskollegiums handelsstatistiska faktablad för Norge respektive Ryssland, www.kommers.se/statistikblad
Sida 26(40) Sveriges import från hela Amerika minskade med 23 procent första kvartalet 2013. USA är det största amerikanska leverantörslandet för svensk import och det enda med en andel över en procent av Sveriges totala importvärde. Importen från USA minskade med 27 procent. USA utgjorde under perioden Sveriges trettonde största leverantörsland. Importvärdet från Asien minskade med 4,0 procent mellan första kvartalet 2012 och motsvarande period 2013. Medan importen ökade från Kina och Bangladesh minskade den från kraftigt från övriga stora asiatiska leverantörsländer. Hongkong fungerar även som utskeppningshamn för export från andra Asiatiska länder till Sverige, vilket syns vid en värdejämförelse mellan avsändningsland och ursprungsland. Tabell 4.16. Svensk importutveckling från Asien Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland * Värde Andel Värdeför- Värde ändring (%) 2012 2013 2012 2013 2012 2013 När- och Mellanöstern 0,7 1,7 0,2 0,7 138 0,7 1,7 Varav Irak 0,0 0,7 0,0 0,3 22700 0,0 0,7 Övriga Asien 25,6 23,6 9,0 9,3-8 27,9 25,5 varav Bangladesh 0,6 0,7 0,2 0,3 9 0,6 0,7 Hongkong 2,1 1,8 0,8 0,7-14 0,8 0,6 Indien 1,5 1,2 0,5 0,5-19 1,6 1,3 Japan 3,3 2,5 1,2 1,0-26 4,0 3,0 Kina 10,4 10,9 3,7 4,3 4 12,9 13,1 Malaysia 0,9 0,8 0,3 0,3-9 1,1 0,9 Sydkorea 2,1 1,6 0,8 0,6-27 1,6 1,3 Taiwan 1,4 1,1 0,5 0,4-20 1,9 1,3 Vietnam 0,8 1,1 0,3 0,4 43 1,1 1,3 Totalt 26,3 25,3 9,3 10,0-4 28,6 27,2 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. 5. Tjänstehandeln Sveriges export av tjänster ökade första kvartalet 2013 med 1,1 procent. Tjänsteimporten minskade samtidigt med 2,2 procent. Medan värdet på tjänsteexporten för första kvartalet 2013 uppgick till 120,9 miljarder kronor, var värdet på tjänsteimporten 86,9 miljarder.
Sida 27(40) I samband med publiceringen av betalningsbalansstatistiken för första kvartalet 2013 utökade SCB antalet tjänstehandelssektorer för vilka man rapporterade, från 11 till 26. Den största förändingen är att det stora kluster av tjänster under rubriken övriga affärstjänster nu fått fler underkategorier. Förutom att det på exportsidan nu går att få reda på hur stor andel av tjänsteexporten som utgörs av merchanting 7, går det även till exempel att läsa ut hur stor Sveriges export och import av forsknings- och utvecklingstjänster (FoU-tjänster), tekniska tjänster, samt marknadsföringstjänster. Nytt är att transporttjänsterna nu rapporteras även efter transportslag och att kommunikationstjänsterna kan delas upp i post och kurir samt teletjänster (se tabell 5.1). Tabell 5.1 Sveriges utrikeshandel med tjänster Miljarder kr. Andel i % Källa: SCB Export Import Netto 2012 Förändring 2013 (%) 2012 Förändring 2013 (%) Transporter 17,0 16,1-5,3 12,7 12,1-5,3 4,3 4,1 Sjötransporttjänster 5,5 5,3-4,3 6,1 5,7-6,2-0,6-0,4 Flygtransporttjänster 4,9 4,9 0,1 4,6 4,2-7,7 0,3 0,7 Järnvägstransporttjänster 0,4 0,3-40,5 0,4 0,5 8,4 0,0-0,2 Vägtransporttjänster 6,2 5,7-8,2 1,6 1,6-0,2 4,5 4,0 Övriga transporttjänster 0,0 0,0.. 0,0 0,0.. 0,0 0,0 Resor 21,9 22,5 2,6 25,6 25,2-1,7-3,7-2,7 Övriga tjänster 80,6 82,3 2,0 50,5 49,6-1,7 30,2 32,7 Kommunikation 2,8 2,9 5,7 3,6 3,3-6,7-0,8-0,4 Post och kurir 0,5 0,5 10,4 0,7 0,7 0,9-0,2-0,2 Tele 2,3 2,4 4,7 2,9 2,6-8,6-0,6-0,2 Byggtjänster 1,3 1,4 14,1 2,4 2,8 18,9-1,1-1,4 Försäkringar 1,5 1,5 1,1 0,6 0,5-11,2 0,9 1,0 Finansiella tjänster 2,1 3,3 58,7 0,8 0,9 13,7 1,2 2,3 Data- och informationstjänster 12,7 12,3-3,2 7,4 7,6 2,7 5,3 4,7 Licenser/royalties 11,6 10,2-12,0 3,9 3,6-8,8 7,7 6,6 Övriga affärstjänster 46,9 49,5 5,4 30,9 29,9-3,3 16,0 19,6 Merchantingtjänster 15,7 15,6-0,8 N/A N/A N/A 15,7 15,6 Varuprovisioner 1,4 1,6 10,5 2,8 2,4-11,8-1,3-0,9 Operationell leasing 1,9 1,9 0,4 1,3 1,1-17,4 0,6 0,9 Diverse konsulttjänster 3,5 3,5-0,6 4,0 3,5-12,7-0,5 0,0 Juridiska 0,6 0,6-5,5 0,4 0,5 14,4 0,2 0,1 Redovisning 1,0 1,1 15,9 0,8 0,8-5,2 0,1 0,3 Administration 2,0 1,8-7,1 2,8 2,2-18,9-0,8-0,4 Marknadsföringstjänster 1,9 1,7-6,7 2,3 2,5 11,7-0,4-0,8 FOU tjänster 3,7 3,9 3,5 7,6 7,8 2,1-3,9-3,9 Tekniska tjänster 3,8 5,3 39,5 1,5 0,7-49,0 2,3 4,5 Jordbruk-, gruv-, och miljötjänster 0,4 0,3-10,5 0,2 0,1-46,9 0,2 0,3 Övriga tjänster 14,6 15,6 7,4 11,3 11,7 3,8 3,3 3,9 Personliga tjänster, kultur m.m. 1,1 0,5-54,1 0,5 0,6 16,1 0,6-0,1 Offentliga tjänster 0,7 0,6-9,9 0,4 0,3-4,6 0,3 0,3 Totalt 119,6 120,9 1,1 88,8 86,9-2,2 30,8 34,0 2012 2013 7 Merchanting utgör den försäljningsmarginal som uppstår då svenska företag handlar med varor utanför Sverige och vara aldrig befinner sig i Sverige.
Diagram 5.1 Offentliga tj. 1% Personliga tj. kultur m.m. 0% Fördelning av svensk tjänsteexport Transporter 13% 2013 Resor 19% Kommunikation 2% Byggtj. 1% Sida 28(40) Försäkringar 1% Finansiella tj. 3% Data- och informationstj. 10% Övriga affärstj. 41% Licenser/royalties 9% Diagram 5.2 Svensk export av övriga affärstjänster Merchanting 31% 2013 Varuprovisioner 3% Operationell leasing 4% Juridiska tj. 1% Redovisning 2% Administration 4% Marknadsföringstj. 3% FOU 8% Tekniska tj. 11% Övriga tj. 32% Jordbruk-, gruv-, och miljötj. 1%
Sida 29(40) Diagram 5.3 Fördelning av svensk tjänsteimport 2013 Resor 29% Offentliga tj. 0% Transporter 14% Kommunikation 4% Personliga tj. kultur m.m. 1% Byggtj. 3% Försäkringar 1% Övriga affärstj. 34% Licenser/royalties 4% Finansiella tj. 1% Data- och informationstj. 9% Diagram 5.4 Svensk import av övriga affärstjänster 2013 Övriga tj. 39% Varuprovisioner 8% Operationell leasing 4% Juridiska tj. 2% Redovisning 3% Administration 8% Marknadsföringstj. 8% Jordbruk-, gruv-, och miljötj. 0% Tekniska tj. 2% FOU 26%
Tabell 5.2. Sveriges tjänsteexport 2006 2013 Miljarder kr 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2012 2013 Transporter 67,4 73,8 82,8 75,9 73,8 73,2 74,6 17,0 16,1 Resor 61,5 73,5 73,8 78,5 79,6 89,4 104,5 21,9 22,5 Kommunikation 11,7 12,0 14,4 14,5 13,2 14,1 12,0 2,8 2,9 Byggtjänster 4,9 6,5 6,8 5,2 6,1 5,8 5,2 1,3 1,4 Försäkringar 6,4 6,3 6,8 6,4 5,8 5,9 5,8 1,5 1,5 Finansiella tjänster 13,0 9,1 9,4 8,5 7,6 9,9 10,2 2,1 3,3 Data- och informationstjänster 26,3 43,9 51,5 54,9 51,9 56,5 54,4 12,7 12,3 Licenser/royalties 29,3 31,9 30,8 35,0 42,1 40,9 45,6 11,6 10,2 Övriga affärstjänster 131,6 158,6 177,0 158,4 172,5 181,0 196,3 46,9 49,5 v a merchanting * 43,3 60,9 69,3 47,8 55,5 58,0 65,1 15,7 15,6 FoU 19,7 20,6 23,5 24,9 21,9 16,8 15,6 3,7 3,9 Personliga tjänster, kultur m.m. 2,0 2,2 3,4 2,8 3,0 3,8 3,7 1,1 0,5 Offentliga tjänster 3,3 3,6 4,0 4,1 3,8 2,6 2,8 0,7 0,6 Total tjänsteexport 357,6 421,5 460,5 444,3 459,3 483,0 515,3 119,6 120,9 Källa: SCB Tabell 5.3. Sveriges tjänsteimport 2006 2013 Miljarder kr 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2012 2013 Transporter 47,8 52,0 59,4 52,4 55,0 52,9 54,5 12,7 12,1 Resor 82,8 91,7 96,7 91,1 95,5 102,6 109,1 25,6 25,2 Kommunikation 12,8 12,8 13,9 15,9 16,1 15,8 14,3 3,6 3,3 Byggtjänster 5,1 6,6 7,3 9,3 8,2 11,9 13,4 2,4 2,8 Försäkringar 2,3 2,5 3,1 3,4 2,9 2,8 2,6 0,6 0,5 Finansiella tjänster 7,4 3,7 3,8 3,7 3,4 3,9 3,7 0,8 0,9 Data- och informationstjänster 16,6 20,4 21,8 21,3 19,2 22,0 26,1 7,4 7,6 Licenser/royalties 12,3 12,1 13,1 14,0 10,2 12,2 16,0 3,9 3,6 Övriga affärstjänster 99,4 114,6 130,7 131,3 125,5 128,8 129,3 30,9 29,9 v a FoU 31,6 35,2 40,4 36,3 34,4 31,9 32,7 7,6 7,8 Personliga tjänster, kultur m.m. 1,1 1,8 2,1 2,6 2,4 2,4 2,5 0,5 0,6 Offentliga tjänster 1,0 0,9 1,3 1,6 1,4 1,4 1,5 0,4 0,3 Total tjänsteimport 288,6 319,2 353,2 346,5 339,7 356,7 373,0 88,8 86,9 Källa: SCB Tabell 5.4. Sveriges tjänstehandel, netto 2006 2013 Miljarder kr Sida 30(40) 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2012 2013 Transporter 19,6 21,8 23,5 23,4 18,8 20,3 20,1 4,3 4,1 Resor -21,2-18,2-22,9-12,6-15,9-13,2-4,6-3,7-2,7 Kommunikation -1,1-0,9 0,5-1,4-2,9-1,6-2,2-0,8-0,4 Byggtjänster -0,2-0,1-0,6-4,0-2,1-6,1-8,2-1,1-1,4 Försäkringar 4,1 3,8 3,6 3,0 2,9 3,1 3,2 0,9 1,0 Finansiella tjänster 5,6 5,4 5,6 4,9 4,2 6,0 6,5 1,2 2,3 Data- och informationstjänster 9,8 23,5 29,7 33,6 32,8 34,5 28,3 5,3 4,7 Licenser/royalties 17,0 19,7 17,7 21,0 31,9 28,7 29,6 7,7 6,6 Övriga affärstjänster 32,1 44,0 46,3 27,1 47,0 52,2 67,0 16,0 19,6 v a merchanting * 43,3 60,9 69,3 47,8 55,5 58,0 65,1 15,7 15,6 FoU -11,9-14,5-17,0-11,4-12,4-15,2-17,1-3,9-3,9 Personliga tjänster, kultur m.m. 0,9 0,5 1,3 0,2 0,6 1,3 1,2 0,6-0,1 Offentliga tjänster 2,3 2,6 2,6 2,5 2,4 1,3 1,4 0,3 0,3 Total tjänstehandel, netto 68,9 102,3 107,3 97,7 119,6 126,3 142,3 30,8 34,0 Källa: SCB * Då merchanting utgörs av den försäljningsmarginal som uppstår när svenska företag köper varor och säljer varor utanför Sverige redovisas den endast under export och nettohandel.
Sida 31(40) Diagram 5.5 25 Tjänstehandel, netto 2012 2013 20 15 Mdr SEK 10 5 0-5 6 Direktinvesteringar 6.1 Direktinvesteringsflöden De svenska direktinvesteringarna i utlandet 8 gav första kvartalet 2013 ett utflöde på 123,1 miljarder kronor. Motsvarande period 2012 var utflödet 2,7 miljarder större. Utländska investeringar i Sverige 9 resulterade i ett inflöde på enbart 4,3 miljarder, en minskning med 72,2 miljarder från första kvartalet 2012. Resultatet blev således att nettoflödet gick från minus 49,4 miljarder kronor första kvartalet 2012 till minus 118,8 miljarder motsvarande period i år. Tabell 6.1. In- och utflöden av direktinvesteringar 2007 2013 Miljarder kr Inflöde Utflöde Nettoflöde 2007 195,0-262,5-67,6 2008 243,1-200,1 43,0 2009 76,8-198,3-121,5 2010-0,5-145,4-145,9 2011 60,0-182,8-122,8 2012 96,4-210,7-114,3 2012 76,5-125,8-49,4 2013 4,3-123,1-118,8 Källa: SCB Både ursprunget för utländska direktinvesteringar i Sverige och riktningen för svenska direktinvesteringar i utlandet varierar kraftigt från år till år. De största aktörerna är dock vanligen USA eller länder inom EU. 8 Nettot av de investeringar respektive desinvesteringar som gjorts i utlandet av svenska företag. 9 Nettot av de investeringar respektive desinvesteringar som utländska företag gjort i Sverige.