KPB konferens 22 oktober Volymer och val av insatser hur stor del av kostnadsläget i verksamheten förklaras av detta?
Vilka trender har vi identifierat? Ekonomiska utmaningar kopplat till demografi anledning varierar Flera socialtjänster har ett budgetunderskott Ifrågasättande av politik och kommunledning Svårt att förklara/motivera nuvarande kostnadsnivå lite faktaunderlag Upplevt misstroende
Reflektioner från kommuner Vad görs om verksamheten visar underskott? Drar ner budget Effektivare scheman Vikarier? Sluta placera Generellt så uppfattas ofta att förväntningar på att sänka kostnadsnivån hamna i produktionsledet
Generell förklaring till kostnadsläget Inom socialverksamheten 1. Insatsernas volym Antalet brukare och/eller antalet timmar/dygn 2. Insatsmix Beslut om insatstyp/insatskombinationer som svar på brukarnas behov 3. Styckkostnad (enhetskostnad) Effektivitet i utförarorganisationen Resurstilldelning Planering och flexibilitet Den volym som kan kopplas till insatsen, valet av insatser samt styckkostnaden per dygn/timma för insatsen spelar en avgörande roll för kostnadsläget inom verksamheten.
Vad påverkar en kommuns volymer? och kan ledningen påverka dem? 1. Kommunens struktur Demografi Socioekonomi Geografi 2. Ambition uttryckt i lokalt regelverk Riktlinjer Högre eller lägre ambition? 5. Uppföljningskultur Aktuella beslut Avslutas insatser 6. Incitament i ersättningsmodell Ex planerad tid inom hemtjänst 3. Lokal skillnad i rättspraxis Kommuner tolkar lagen olika Tradition och kultur Vilka insatsutbud har kommunen byggt upp? 4. Individuella skillnader handläggare emellan Genomsnittstid per brukare För stor skillnad - rättssäkert? Stor skillnad ger högre totalvolym
Valet av insatser Insatsmix kommer påverka kostnadsläget Vissa insatser är genomsnittligt dyrare Olika former av boende Skillnad på i vilken omfattning kommuner använder olika insatser för att möta brukarbehov (på total nivå) Valet av insats görs i den myndighetsutövande delen av organisationen
Insatsmix och Volym - exempel
Räkneexempel - Myndighet och produktivitet Effekter av andel invånare med biståndsbedömda insatser och nivå på insats Jämförelse mellan två kommuner Kommun 1: Glesbygdskommun med färre än 10 000 invånare bland de med högst kostnad per invånare. Ligger långt över genomsnittet för kostnad per invånare. Kommun 2: Tätortskommun med fler än 30 000 invånare bland de med lägst kostnad per invånare. Ligger långt under genomsnittet för kostnad per invånare. Kostnad per invånare över 65 år jämför bara de två kommunernas äldre del av befolkningen Kostnad per invånare över 65 år gånger 6 000 invånare över 65 år gör att vi kan titta på kommunerna som om de var lika stora med exakt lika många äldre. Om de två kommunerna hade lika många äldre hade vi haft följande resultat givet deras kostnadsstruktur
Myndighet och produktivitet Effekter av andel invånare med biståndsbedömda insatser och nivå på insats Genomsnitt hemtjänst 2017 Genomsnitt särskilt boende 2017 Genomsnitt korttidsvård 2017 Åldersgrupp Kostnad/inv. Kr./brukare Brukare % Kostnad/inv. Kr./brukare Brukare % Kostnad/inv. Kr./brukare Brukare % 65- år 14 920 129 830 11,5% 29 345 517 301 5,7% 3 531 130 197 2,8% Hemtjänst kommun 1 Särskilt boende kommun 1 Korttidsvård kommun1 Åldersgrupp Kostnad/inv. Kr./brukare Brukare % Kostnad/inv. Kr./brukare Brukare % Kostnad/inv. Kr./brukare Brukare % 65- år 18 163 160 379 11,3% 41 671 514 684 8,1% 2 540 103 341 2,5% Totalt 65+ Hemtjänst 65+ Särskilt boende 65+ Korttidsvård 65+ 14 578 3 244 Differens per invånare 12 325 Differens per invånare -991 Differens per invånare 87 467 670 19 463 175 Avvikelse från snitt 73 952 274 Avvikelse från snitt -5 947 779 Avvikelse från snitt 374 245 235 108 980 676 Total kostnad 65+ 250 024 902 Total kostnad 65+ 15 239 656 Total kostnad 65+ 23% 18% Avvikelse från snitt % 30% Avvikelse från snitt % -39% Avvikelse från snitt % Hemtjänst kommun 2 Särskilt boende kommun 2 Korttidsvård kommun 2 Åldersgrupp Kostnad/inv. Kr./brukare Brukare % Kostnad/inv. Kr./brukare Brukare % Kostnad/inv. Kr./brukare Brukare % 65- år 13 010 123 838 10,5% 23 049 530 532 4,3% 4 590 174 539 2,6% Totalt 65+ Hemtjänst 65+ Särskilt boende 65+ Korttidsvård 65+ -7 148-1 910 Differens per invånare -6 296 Differens per invånare 1 058 Differens per invånare -42 886 188-11 458 036 Avvikelse från snitt -37 778 529 Avvikelse från snitt 6 350 378 Avvikelse från snitt 243 891 377 78 059 465 Total kostnad 65+ 138 294 099 Total kostnad 65+ 27 537 813 Total kostnad 65+ -18% -15% Avvikelse från snitt % -27% Avvikelse från snitt % 23% Avvikelse från snitt %
Genomsnitt 2017 Kostnad/inv. Kr./brukare Brukare % 29 345 517 301 5,7% Särskilt boende kommun 1 Kostnad/inv. Kr./brukare Brukare % 41 671 514 684 8,1% Särskilt boende 65+ 12 325 Differens per invånare 73 952 274 Avvikelse från snitt 250 024 902 Total kostnad 65+ 30% Avvikelse från snitt % Nedbrytning orsak Exempel kommun 1: Särskilt boende Den stora avvikelsen i andel brukare med insats utgör mer än hela avvikelsen från genomsnittet och en anpassning skulle ge 74,7 miljoner i lägre kostnader (alternativ 1 grön pil) Kostnaden per brukare är lägre än genomsnittet. Skulle den öka till genomsnittet utan förändring i andel brukare skulle kostnaderna öka med 840 000 kr (alternativ 2 lila pil) Alternativ 1: Anpassa andel brukare Alt 2: Anpassa volym och timkostnad Kostnad/inv. Kr./brukare Brukare % Kostnad/inv. Kr./brukare Brukare % 29 198 514 684 5,7% 41 883 517 301 8,1% Särskilt boende 65+ Särskilt boende 65+ -146 Differens per invånare 12 472 Differens per invånare -878 079 Ny avvikelse från snitt 74 830 352 Ny avvikelse från snitt 175 189 938 Total kostnad 65+ 251 295 985 Total kostnad 65+ -1% Ny avvikelse från snitt % 30% Ny avvikelse från snitt % Effekt vid justering till genomsnitt: Effekt vid justering till genomsnitt: -74 830 352 Besparing 878 079 Ökad kostnad
Genomsnitt 2017 Kostnad/inv. Kr./brukare Brukare % 29 345 517 301 5,7% Särskilt boende kommun 2 Kostnad/inv. Kr./brukare Brukare % 23 049 530 532 4,3% Särskilt boende 65+ -6 296 Differens per invånare -37 778 529 Avvikelse från snitt 138 294 099 Total kostnad 65+ -27% Avvikelse från snitt % Alternativ 1: Anpassa andel brukare Alt 2: Anpassa volym och timkostnad Kostnad/inv. Kr./brukare Brukare % Kostnad/inv. Kr./brukare Brukare % 30 097 530 532 5,7% 22 474 517 301 4,3% Särskilt boende 65+ Särskilt boende 65+ 774 Differens per invånare -7 070 Differens per invånare 4 642 124 Ny avvikelse från snitt -42 420 653 Ny avvikelse från snitt 180 584 181 Total kostnad 65+ 134 845 168 Total kostnad 65+ 3% Ny avvikelse från snitt % -31% Ny avvikelse från snitt % Effekt vid justering till genomsnitt: Effekt vid justering till genomsnitt: 42 420 653 Ökad kostnad -4 642 124 Besparing Nedbrytning orsak Exempel kommun 2: Särskilt boende Att öka andelen över 65 år med boende inom säbo till genomsnittet vid nuvarande kostnad per brukare skulle öka kostnaderna med 42,6 miljoner (alternativ 1 grön pil) Kostnad per brukare är högre än genomsnittet. Skulle den minska till genomsnittet utan förändring i andel brukare skulle kostnaderna minska med 4,7 miljoner kr (alternativ 2 lila pil) Att man totalt sett ligger 37,9 miljoner under genomsnittet beror främst på att färre personer har bistånd med särskilt boende i förhållande till antalet invånare över 65 år.
Genomsnitt 2017 Kostnad/inv. Kr./brukare Brukare % 14 920 129 830 11,5% Hemtjänst kommun 2 Kostnad/inv. Kr./brukare Brukare % 13 010 123 838 10,5% Hemtjänst 65+ -1 910 Differens per invånare -11 458 036 Avvikelse från snitt 78 059 465 Total kostnad 65+ -15% Avvikelse från snitt % Nedbrytning orsak Exempel kommun 2: Hemtjänst Både kostnad per brukare och andel brukare ligger under genomsnittet. Att anpassa andelen brukare till genomsnittet skulle öka kostnaderna med 7,5 miljoner medan en ökning av kostnaden per brukare till snittet skulle medföra höjda kostnader på 3,9 miljoner. Om både andelen brukare och kostnaden per brukare justeras till genomsnittlig nivå skulle totala kostnader öka med nästan 11,5 miljoner kronor. Alternativ 1: Anpassa andel brukare Alt 2: Anpassa volym och timkostnad Kostnad/inv. Kr./brukare Brukare % Kostnad/inv. Kr./brukare Brukare % 14 262 123 838 11,5% 13 639 129 830 10,5% Hemtjänst 65+ Hemtjänst 65+ -648 Differens per invånare -1 262 Differens per invånare -3 886 292 Ny avvikelse från snitt -7 571 744 Ny avvikelse från snitt 85 574 993 Total kostnad 65+ 81 836 229 Total kostnad 65+ -5% Ny avvikelse från snitt % -9% Ny avvikelse från snitt % Effekt vid justering till genomsnitt: Effekt vid justering till genomsnitt: 7 571 744 Ökad kostnad 3 886 292 Ökad kostnad
Nettokostnadsavvikelse IFO Kolada, 2015-2017 2015 2016 2017 Kostnadsläget inom IFO är 30,3 % över referenskostnaden enligt Kolada (vilket motsvarar 27 mnkr). Referenskostnaden bygger på nettokostnaden för individ- och familjeomsorg i riket, andel arbetslösa utan ersättning, andel lågutbildade 20-40-åringar födda i Sverige, tätortsgrad, andel boende i flerfamiljshus byggda 1965-75 samt andel i befolkningen med ekonomiskt bistånd längre än 6 månader. Uppgifter för ekonomiskt bistånd bygger på föregående års utfall. Därutöver tillkommer del av standardkostnaderna från delmodellerna löner, bebyggelsestruktur och befolkningsutveckling. Värden över 100 visar på en högre referenskostnad än riket och värden mindre än 100 på en lägre. Källa: SKL.
Andel brukare/invånare i förhållande till KPB snittet 2017 och KPB snitt 2016 Överlag har kommunen en högre andel brukare per invånare (7,9%) jämfört med KPB snittet (5,9%) Kommunen har en högre andel i åldrarna 0-19 år 14
Exempel IFO barn och unga 1. Kommunen har en hög andel brukare fångar upp betydligt fler än genomsnittskommunen. 2. En hög andel brukare ger ett högt faktiskt antal brukare, fler än jämförbara kommuner av liknande storlek. Ett högt faktiskt antal brukare förklarar en hög totalkostnad för kommunen. 3. En låg kostnad per brukare bidrar till att hålla nere de totala kostnaderna om kommunen hade haft den genomsnittliga kostnaden per brukare hade det inneburit en ökad totalkostnad med cirka 57 mnkr. 4. Om kommunen hade haft den genomsnittliga andelen brukare men samma kostnad per brukare hade de totala kostnaderna varit 27 mnkr lägre.
Slutsats Vid analys av en kommuns kostnadsläge inom socialtjänstverksamhet är det viktigt att kunna fånga nyckeltal/indikatorer som tydliggör omfattning (volym), insatsval (insatsmix) och effektivitet (enhetskostnad). I flera av de granskade kommunerna som har kostnadsläge som avviker från förväntat, såväl högre som lägre, förklaras rådande kostnadsnivå i hög utsträckning av insatsmix och volymfaktorer. Önskar en kommun påverka sitt kostnadsläge utifrån ovanstående måste myndighetsutövningen fokuseras.
Hur vi kan motverka misstro KPB som underlag för verksamhetsstyrning och analys 1. Verksamheten behöver tydligt kunna redogöra för en kommunledning eller politisk församling att den är så effektiv som möjligt i utförarledet dvs. en låg enhets/styckkostnad 2. Myndighetsfunktionen behöver tydligt kunna redogöra för att konsumtionen (volymen) inte överstiger genomsnittet bland landets övriga kommuner (givet att ambition eller demografi inte spelar en avgörande roll) 3. Myndighetsfunktionen behöver också påvisa att valet av insatser och kombinationen av dessa insatsmixen inte avviker på ett kostnadsdrivande sätt
Hur vi kan motverka misstro KPB som underlag för verksamhetsstyrning och analys Om dessa tre punkter kan redovisas på ett tydligt sätt finns det bättre förutsättningar för att diskutera de faktiska budgetförutsättningar för verksamheten Kostnad per Brukare (KPB) genererar ett gediget genomarbetat faktaunderlag riktat till politiker och tjänstemän som kan nyttjas som underlag i samband med: Budgetdiskussioner Analys av vår volym och utveckling mellan åren Analys av vår kombination av insatser för att möta brukarnas behov Analys av vår utförarorganisations effektivitet
Tack! Frågor?