Delårsrapport 2015. Socialnämnden Delår 1 2015

Delårsrapport 2015 Socialnämnden Delår 1 2015

Innehållsförteckning 1 Katrineholms kommun... 3 1.1 Vision 2025... 3 2 Sammantagen bedömning... 4 2.1 Framtiden... 4 3 Verksamhet - ansvarsområden och uppföljning av volymmått... 6 3.1 Socialnämnden... 6 4 Resurser - uppföljning av resursanvändning... 9 4.1 Ekonomiskt utfall enligt driftsredovisningen inkl. prognos för 2015... 9 4.2 Ekonomiskt utfall avseende investeringar inkl. prognos för 2015... 10 4.3 Personalresurser... 10 5 Resultat - uppföljning av övergripande mål och resultatmål... 13 5.1 Ortsutveckling... 13 5.2 Kultur och fritid... 15 5.3 Skola... 15 5.4 Omsorg och trygghet... 16 5.5 Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet... 18 5.6 Ekonomi och organisation... 20 2

1 Katrineholms kommun 1.1 Vision 2025 I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Katrineholm - läge för liv & lust 3

2 Sammantagen bedömning Under det första halvåret har socialnämnden fokuserat på att få budget i balans och fortsätta utveckla god kvalitet i verksamheten. I början av året har socialnämnden reviderat sitt kvalitetsledningssystem och utökat den med verksamhetsbeskrivningar samt lagkrav. Detta har skapat mer tydlighet och transparens inom nämndes verksamhetsområden. Socialnämnden genomförde en omfattande omorganisation i början av år 2014. Omorganisationen har skapat bättre förutsättningar för styrning och ledning eftersom verksamheternas indelning utgår ifrån funktion och målgrupp. Under de gångna månaderna det innevarande året har förvaltningen behövt göra vissa justeringar i organisationsstrukturen. Nämnden har bland annat identifierat behov av samordnande funktion kring arbete med ensamkommande barn, mentorskap och socialsekreterare som enbart jobbar med sociala kontrakt samt ytterligare en enhetschef inom enheten bistånd barn, unga och vuxna. Socialnämnden har fortsatt med rekryteringar för att tillsätta de vakanta tjänsterna som har uppkommit under året. Det har varit svårt att rekrytera utbildade och erfarna socialsekreterare och nämndens förvaltning har behövt fortsätta hyra in konsulter. Efterfrågan på utbildade och erfarna socialsekreterare är mycket stor i hela landet men socialnämnden har lyckats rekrytera många duktiga socialsekreterare. Nämnden har haft flera svåra utmaningar under det första halvåret. Bostadsbristen i kommunen har inneburit att socialnämnden fått bevilja omfattande insatser i form av tillfälliga boenden på vandrarhem, hotell, sociala kontrakt och träningslägenheter till bostadslösa invånare. Arbetsförmedlingens statistik visar att antalet arbetslösa i Katrineholm har minskat jämfört med redovisade siffror i juni 2014 och arbetslösheten har minskat mest bland kvinnor i kommunen. Men trots de positiva siffrorna kan socialnämnden inte redovisa ett minskat försörjningsstöd i kommunen. Nämnden bedömer att det fortfarande är invånare med låg utbildningsnivå, invånare med språkhinder och invånare med sociala problem som har svårast att hitta en väg till egen försörjning. Under året har nämnden redovisat stora volymökningar av placerade barn, unga och vuxna. Volymökningarna beror dels på att majoriteten av anvisade ensamkommande barn och unga har placerats på ett HVB och dels på att behovet av stöd till samsjuka, som har en psykisk funktionsnedsättning i kombination med ett missbruksproblem, inte har minskat. Individer som är samsjuka har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter inom olika livsområden, vilket innebär att de inte klarar av att sköta egen bostad och allmänt förekommande vardagssysslor. 2.1 Framtiden Socialnämnden prognostiserar att volymökningarna av vuxna institutionsplaceringar förväntas minska under hösten eftersom nämnden har öppnat ett kategoriboende och fortsätter arbeta för att hitta lösningar på hemmaplan. En förstudie om samsjuka har överlämnats till kommunstyrelsen och nämnden hoppas att detta leder till en utformning av samordnade lösningar till vård och omsorg för individer med psykisk funktionsnedsättning i kombination med ett missbruksproblem. Försörjningsstödet fortsätter vara beroende av konjunkturen och de sysselsättningsåtgärder som Arbetsförmedlingen och Viadidakt kan tillhandahålla de individer som uppbär försörjningsstöd. Försörjningsstödstagare som står längre ifrån arbetsmarknaden har på grund av ohälsa, språk och sociala problem stora behov av rehabilitering och arbetsförberedande stöd för att komma vidare till egen försörjning. Dagens insatser måste anpassas till de utmaningar som försörjningsstödstagarna har. 4

Migrationsverket fortsätter anvisa allt fler asylsökande ensamkommande barn till kommunen och troligen kommer anvisningarna att öka under resterande delen av året. Migrationsverket bedömer att så många som 10 000 barn och ungdomar kommer söka asyl i Sverige år 2015. Huvudorsakerna till den ökade strömmen av asylsökande bedöms vara kriget i Syrien. En integrationssamordnare med ansvar för det operativa arbetet har tillsatts i kommunen och förvaltningen hoppas på att arbetet utifrån nya arbetssätt kring integration, försörjning och arbete ska starta under hösten. Socialnämnden har under året uppmärksammat ett ökat tryck på efterfrågan gällande stöd med bostadsanskaffning. Tillgången till bostäder motsvarar inte det behovet och efterfrågan som finns inom kommunen, vilket resulterar i att det blir allt svårare att stödja människor i utsatta situationer. Socialnämnden är kommunens tredje största hyresvärd och nämnden bedömer att de sociala problemen i Katrineholm förvärras på grund av trångboddhet och bostadsbrist. Det är av allra största vikt att kommunens samtliga nämnden fortsätter att ta ett gemensamt grepp kring individer som utestängs från bostadsmarknaden och skapar förutsättningar för en hållbar bostadsmarknad i kommunen. 5

3 Verksamhet - ansvarsområden och uppföljning av volymmått 3.1 Socialnämnden Socialnämnden ansvarar för att fullgöra uppgifter som råd, stöd, biståndsprövningar och behandlingsinsatser enligt socialtjänstlagen, familjerättsliga ärenden, ärenden och insatser enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap. 3 ska samtliga insatser inom socialtjänsten vara av god kvalitet. Utförande av insatser inom socialtjänsten genomförs av personal med relevant utbildning och erfarenhet. Kvalitet i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) är en skyddslag för barn och unga under 21 år och ett komplement till socialtjänstlagen, när nödvändig hjälp och stöd inte kan ges med samtycke från barnet och/ eller dennes föräldrar. Socialtjänsten kan komma med förslag på olika typer av lösningar för att föräldrarna ska få det stöd de behöver för att barnet/barnen ska ha det bra. I de fall där vare sig föräldrarna eller barnet/barnen samtycker till socialtjänstens förslag kan LVU användas för att se till att vården kan ges. För att vård ska kunna ges, med stöd av LVU, måste socialnämndens utsedda utskott ansöka och få detta beviljat hos Förvaltningsrätten. Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) är ett annat komplement till socialtjänstlagen och kan tillämpas då möjligheterna att tillgodose en missbrukares behov av vård i frivillig form är uttjänta eller har varit otillräckliga. Vården enligt LVM syftar till att avbryta en destruktiv utvecklig av ett missbruk och motivera klienten till behandling som kan leda till missbruksfrihet. För att vård ska kunna ges, med stöd av LVM, måste socialnämndens utskott ansöka och beviljas detta hos Förvaltningsrätten. Enligt skuldsaneringslagen 2 ska kommunerna lämna råd och anvisningar i budget- och skuldfrågor. Denna skyldighet gäller även under skuldsaneringsförfarandet och betalningsplanens löptid. Socialnämnden erbjuder budget- och skuldrådgivning till Katrineholms och Vingåkers skuldsatta invånare. I arbetet med försörjningsstöd har gällande lagstiftning gett socialförvaltningen två uppdrag. Det primära uppdraget är att stödja den enskilde så att denne blir självförsörjande. Det sekundära uppdraget handlar om att i väntan på att den enskilde blir självförsörjande har denne, under vissa förutsättningar och efter behovsprövning, rätt till bistånd i form av försörjningsstöd. Till socialnämndens uppgifter hör även handläggning av serveringstillstånd samt tillståndsgivning och tillsyn enligt alkohollagen. Som grund för bedömning av serveringstillstånd ligger alkohollagen och andra tillämpliga lagtexter. Socialnämnden är personuppgiftsansvarig för personuppgifter i register inom nämndens verksamhetsområde. Socialnämnden ansvarar även för ungdomsmottagningen, programinsatser för brottsbenägna ungdomar, råd och stöd för utsatta kvinnor, insatser mot familjevåld. För att kunna nå personer i ett tidigare skede och för att kunna ge vård på hemmaplan har socialnämnden utvecklat olika former av öppenvårdsinsatser såsom Mercur och Familjeenheten. Nämndens driver även ett eget hem för vård och boende (HVB) som heter Kollektivet HVB samt ett lägenhetsboende för ungdomar som heter Klivet. Vårdförbundet Sörmland bedriver familjerådgivning och institutionell behandling vid Vårnäs behandlingshem för kommunens räkning. 6

Volymmått Utfall 2014 Utfall jan-juni2015 Prognos 2015 Antal hushåll som beviljats ekonomiskt bistånd, genomsnitt per månad 679 713 700 Antal sociala kontrakt 130 102 120 Antal stadigvarande alkoholtillstånd 33 31 33 Antal kvinnofridsärenden 150 72 150 Antal besök budget- och skuldrådgivning samt skuldsanering Antal utnyttjade vårddygn på institution, barn och unga Antal utnyttjade vårddygn på institution, vuxna Antal utnyttjade vårddygn i familjehem, barn och unga Antal utnyttjade vårddygn på Vårnäs, öppet intag 655 374 702 5 899 4 801 7 751 8 415 4 119 8 500 21 735 10 311 22 000 1 612 800 1 606 Antal inkomna aktualiseringar 4 140 2 224 4 240 Antal startade utredningar 1 857 926 1 900 Antal avslutade utredningar 1 891 913 1 850 Antal pågående utredningar 2 248 2 261 2 298 Antal pågående insatser, kontaktfamiljer/kontaktpersoner 166 113 110 3.1.1 Kommentarer till volymmått För det första halvåret 2015 redovisar socialnämnden ett relativt högt antal utnyttjade vårddygn på institution för barn och unga. Till en viss del beror årets ökning på nämndens kvalitetsarbete, allteftersom verksamheten har kommit i kapp med ärendeinflödet så har det visat sig att många, som har väntat på stöd, är i behov av behandling på institution. En annan stor orsak till den redovisade ökningen är ensamkommande barn och unga som har placerats på HVB. Ensamkommande barn och unga som placeras på institution kommer troligen att öka eftersom antalet asylsökande barn och unga som söker asyl i Sverige förväntas fortsätta öka resterande delen av året. Socialnämnden började året med många vuxenplaceringar. Dessa placeringar förväntas minska, men en utmaning som förvaltningen har tampats med är behandling av samsjuka som har en psykisk funktionsnedsättning i kombination med ett missbruksproblem. Dessa individer har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter inom olika livsområden, vilket innebär att de inte klarar av att sköta egen bostad och allmänt förekommande vardagssysslor. En särskild utredning har genomförts kring samsjuka och utredningen har överlämnats till kommunstyrelsen för vidare behandling. Socialnämnden bedömer att samsjuklighet kommer att öka under resterande delen av året och om inga behandlingsalternativ finns på hemmaplan kommer dessa individer behöva placeras på en institution. Antal placerade barn och unga på familjehem fortsätter hålla sig på en hög nivå. Det är många av kommunens barn och unga som är i behov av denna insats. En grupp som uppskattas öka bland familjehemsplacerade är ensamkommande barn och unga. Migrationsverket ser en trend att barn och unga som söker asyl i Sverige börjar bli allt yngre, under 13 år. Om 7

Migrationsverkets prognos stämmer så kommer socialförvaltningen behöva överväga uppväxtplacering i familjehem för dessa barn. Barn bör inte vara institutionsplacerade när det handlar om en uppväxtplacering. Socialnämnden har ansvar för samtliga ensamkommande barn och unga som anvisas till kommunen fram till och med att det enskilda barnet fyller 21 år. Antal stadigvarande serveringstillstånd ligger stabilt sedan tidigare år. Några ägarbyten har skett under året på exempelvis Riva, Köksterrassen som numera heter Nybergs, Lilla Krog med flera. Jättorps Golf har bytt bolagsform och i samband med detta även gjort ett namnbyte till Katrineholms Golfrestaurang. 8

4 Resurser - uppföljning av resursanvändning 4.1 Ekonomiskt utfall enligt driftsredovisningen inkl. prognos för 2015 Driftsredovisning, nettoresultat (tkr) Utfall 2015 Budget 2015 Avvikelse Socialförvaltningen -133 301-107 242-26 059 varav nämnd -935-740 -194 varav ledning -8 335-8 118-217 varav staben -4 491-4 325-166 varav myndighetsavdelnngen -105 735-77 662-28 073 varav öppenvårdsavdelnngen -13 806-16 396 2 591 Totalt -133 301-107 242-26 059 Utdrag ur ekonomisystemet Agresso, den 2015-09-11 4.1.1 Kommentarer till driftsredovisning Socialnämnden prognostiserar ett underskott år 2015 på cirka14 miljoner kronor. I prognosen har förvaltningen tagit hänsyn till kommunstyrelsens omdisponering av medel till förvaltningen på totalt 11 miljoner kronor år 2015. Kommunstyrelsens medel kommer att bokföras som interna intäkter i slutet av året. De omdisponerade medlen från kommunstyrelsen täcker cirka 47 procent av kostnaderna som volymökningarna har medfört under året, fram till och med sista augusti. Socialnämndens underskott på cirka 14 miljoner kronor utgår ifrån förutsättningen att volymökningarna, som har redovisats under januari till och med augusti månad, upphör helt framöver. Socialnämnden inledde verksamhetsåret med stora volymökningar men dessa volymer har börjat återgå till lägre nivåer, framförallt när det gäller vuxna institutionsplaceringar. Volymerna bedöms ännu inte vara på en normal nivå för en kommun av Katrineholms storlek och trots den positiva utvecklingen är det nuvarande behovet av insatser stort. Om volymerna och behovet fortsätter att hålla sig på nuvarande nivå så kommer nämndens underskott att fortsätta öka med cirka 3 miljoner kronor per månad resten av året. Nämnden vill dock tydliggöra att detta är en positiv utveckling jämfört med prognosen från juli månad, då ökningen förväntades vara cirka 4,9 miljoner kronor per månad. Socialnämnden jobbar intensivt med att hitta alternativa lösningar till alla placeringar. Samtliga placeringar revideras ständigt av chefer, mycket erfarna socialsekreterare och sakkunniga för att säkerställa att inget annat alternativ har missats. Alla placeringar som är gjorda är av allvarlig karaktär då det handlar om psykiskt ohälsa, missbruk, våld i nära relationer, självskadebeteende och övergrepp. När det gäller bostadssituationen märker nämnden ingen förbättring i kommunen. Det är fortfarande mycket svårt att jobba med frågan och många placerade vuxna har inte kunnat lämna den institutionella placeringen eftersom de saknar bostad i kommunen. Större insatser måste göras kring bostadssituationen med tanke på att en genomsnittlig institutionsplacering kostar tolv gånger mer per månad än en hyreslägenhet. 9

För att nämnden ska kunna få en budget i balans så måste volymerna, de kommungemensamma verksamheterna - med att stödja samsjuka som har en psykisk funktionsnedsättning kombinerat med ett missbruksproblem, trygghetsanställningar, sociala kontrakt minska inom nämndens verksamhetsområden. Nämndens myndighetsavdelning påverkas mest av de ovannämnda faktorerna som utförs utanför den befintliga budgetramen. Detta arbete har generarat en nettokostnad på cirka 39 miljoner kronor för den gångna perioden, trots detta redovisar avdelningen ett underskott på cirka 28 miljoner kronor jämfört med budgeten för den gångna perioden. Socialnämnden kommer fortsätta leta efter mer effektiva arbetssätt för att minska kostnaderna utan att försämra arbetsmiljön eller verksamhetens kvalitet. Nämnden har under året gjort störst besparing inom personalområdet, till stor del har det handlat om att hitta alternativa arbetssätt och höja kompetens på befintlig personal istället för att bara fokusera på att utöka personalstyrkan. Nämnden har också lyckats avsluta många uppdrag gällande kontaktpersoner och kontaktfamiljer samt omförhandlat flertal hyresavtal, som i sin tur har genererat lägre kostnader. 4.2 Ekonomiskt utfall avseende investeringar inkl. prognos för 2015 Investeringsredovisning, nettoresultat (tkr) Utfall 2015 Budget 2015 Avvikelse Anlägg o underhållsmateial -838-1 309 472 Köp av vht inkl konsulkostn -63-581 517 Övr vht kostnader -143 0-143 Totalt -1 044-1 890 846 4.2.1 Kommentarer till investeringsredovisning Socialnämnden har under året investerat i att förbättra arbetsmiljön inom nämndens verksamheter och kommer under resterande delen av året investera i bland annat upprustning och ombyggnation av verksamheter som är i stort behov av detta. Investeringarna kommer genomföras inom den beviljade ramen för investeringar år 2015. 4.3 Personalresurser 4.3.1 Personalredovisning Mätdatum 30 juni 2014 Mätdatum 30 juni 2015 Antal tillsvidareanställda 97 100 varav kvinnor 75 78 varav män 22 22 Antal visstidsanställda 17 18 varav kvinnor 8 10 varav män 9 8 10

Mätdatum 30 juni 2014 Mätdatum 30 juni 2015 Antal årsarbetare tillsvidare och visstid 111,71 115,96 varav kvinnor 81,76 86,255 varav män 29,96 29,705 Redovisas ej könsuppdelad på nämndsnivå pga eventuell identifierbar statistik Antal arbetade timmar timanställd personal Jan-juni 2014 Jan-juni 2015 2266,50 1784,70 Antal årsarbetare timanställd personal 2,29 1,8 4.3.1.1 Kommentarer till personalredovisning Inom socialnämndens myndighetsavdelning har ett fåtal medarbetare slutat och nya medarbetare har börjat under det första halvåret. Det har varit en stor utmaning att behålla socialsekreterarna och det har varit svårt att rekrytera utbildade och erfarna socialsekreterare. Efterfrågan på socialsekreterarna är stor i hela Sverige. Många verksamheter har behövt lägga mycket tid på att introducera och vägleda nya medarbetare. I länet har satsningar genomförts för att starta så kallade yrkeshandledningsgrupper för nya socialsekreterare inom barn- och ungdomsvården. Detta har varit mycket uppskattat av medarbetarna och nya grupper kommer att starta till hösten. Det pågår även en planering för gemensam introduktion i länet där det skapas en långsiktig planering vad gäller utbildning och stöd till nya oerfarna socialsekreterare de första två åren. Detta är en angelägen utveckling för att ge rätt introduktion till det komplexa arbetet inom barn och ungdomsvården. Inom myndighetsavdelningens enhet för ekonomiskt bistånd har det första halvåret inneburit en stor personalomsättning. Närmare 40 procent av enhetens socialsekreterare har blivit föräldralediga. Enheten planerade att tillsätta vikarier i god tid för att alla ska få en bra introduktion men på grund av olika komplikationer i och med föräldraledigheterna lyckades enheten inte helt med den ursprungliga planeringen. Trots alla utmaningar som enheten har stött på har arbetet med personalförsörjningen gått bra. En ny tjänst har tillkommit för att bättre kunna utreda och följa upp de sociala kontrakten. Tjänsten tillsattes första april och har bland annat inneburit att övriga socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd har avlastats från utredningar om bostadsfrågor samt att enheten har fått enhetligare bedömningar om vem som kan vara berättigad till träningsboende och socialt kontrakt. Inom öppenvårdsavdelning har några medarbetare slutat på egen begäran och verksamheterna har tillsatt vakanserna utom på 2,25 tjänster, där rekryteringen fortfarande pågår. Rekryteringarna inom avdelningen har gått bra och avdelningen har haft ett större antal sökande med god kompetens inom respektive verksamhetsområde. Utbudet har gett möjlighet till ett större urval inför anställningen. Ytterligare rekrytering kommer att behöva göras under året i och med satsningar inom hemmaplanslösningar för vuxna, satsningar inom SamTid och projektet Social insatsgrupp. 4.3.2 Arbetsmiljö och hälsa 2014 januari - juni 2015 januari - juni 11

2014 januari - juni 2015 januari - juni Andelen (%) sjukfrånvarotimmar av ordinarie arbetstid 5,01 5,83 Varav kvinnor 4,36 5,81 Varav män 6,81 5,90 4.3.2.1 Kommentarer kring arbetsmiljö och hälsa Socialnämnden har en relativ låg sjukfrånvaro. Arbetsbelastningen har varit hög inom vissa verksamheter och åtgärder har vidtagits för att påverka arbetsmiljön positivt. Flera verksamheter inom öppenvårdsavdelningen har flyttat till socialförvaltningens lokaler på Västgötagatan. Medarbetarna upplever flytten som positiv, dels utifrån samverkan med socialsekreterare och dels utifrån en ökad närhet till chefer. Närmare 2 procent av nämndens anställda har varit långtidssjukskrivna under året. Långtidssjukskrivningarna har till största delen berott på medarbetarens privata omständigheter och rehabiliteringsprocesser pågår i samtliga ärenden. Socialnämnden bedömer att inga andra åtgärder behöver vidtas gällande sjukfrånvaron. 12

5 Resultat - uppföljning av övergripande mål och resultatmål 5.1 Ortsutveckling Väsentliga händelser Katrineholm växer och befolkningen har under det första halvåret ökat med 168 personer, varav 108 personer har flyttat till kommunen från utlandet. Det är positivt att Katrineholm fortsätter vara en attraktiv kommun att bosätta sig inom. Den stora efterfrågan på bostäder har gjort det mycket svårt för kvinnor och män, som en gång har förlorat sitt boende, att få en andra chans eftersom villkoren på bostadsmarknaden har hårdnat. Bostadsbristen i kommunen har inneburit att socialnämnden har fått bevilja omfattande insatser i form av tillfälliga boenden till bostadslösa invånare. Det har inte bara handlat om försörjningsstödstagare utan även skuldsatta kvinnor och män som har en svag förankring på bostadsmarknaden och tvingas bo i andra hand eller är inneboende. Flertal barnfamiljer har sökt stöd eftersom de har blivit bostadslösa. I dessa fall har det varit nödvändigt att hitta ett boende utifrån ett barnperspektiv. Flera familjer har även många barn, vilket innebär att många familjer idag lever i trångboddhet och detta påverkar hela familjens situation. Socialnämndens insatser i form av tillfälligt boende på vandrarhem, hotell, sociala kontrakt och träningslägenheter har ökat förvaltningens kostnader för hyra, administration, uppföljning och beviljat försörjningsstöd. Socialnämnden har tidigare åren informerat att det finns ett behov av boendealternativ för kvinnor och män med funktionsnedsättning och behov av stöd för personer med psykisk ohälsa kombinerat med ett missbruksproblem. Nämnden har under en längre tid sett att allt fler kvinnor och män från dessa målgrupper inte klarar de boendealternativ som finns i kommunen. Detta har resulterat i att socialnämnden under den gångna perioden har fått bevilja institutionsboende till ett dussintal individer. Bristen på bostäder fortsätter slå hårt mot invånare som är i behov av någon form av behandling på hemmaplan. Socialnämnden har ännu inte sett någon större vilja hos fastighetsägarna och det kommunala bostadsbolaget att godkänna försörjningsstöd som inkomst och att till rimlig kostnad upplåta hyresrätter till ungdomar och kommunens utsatta invånare. Som ett steg i att utveckla boendelösningar för de invånare som är i behov av behandling på hemmaplan har nämnden startat ett kategoriboende. Genom det nya kategoriboendet kommer nämnden kunna avsluta flertal institutionsplaceringar men behovet av boendeplatser är högre än vad nämnden har tillgång till. Under året har nämnden uppmärksammat att de öppenvårdsinsatser som har erbjudits invånarna bygger på den svenska kulturen och de normer som råder här. Det har således uppkommit kultur och kunskapskrockar mellan individsamhället och kollektivsamhället. Vissa behandlingar som utförs lämpligast i familjens egna hem har varit svåra att genomföra då det har funnits stora språkhinder och omfattande tolkningstjänster skulle behöva tillsättas vid ett genomförande av sådana behandlingar. Socialnämnden har under året sett att det är nyanlända ensamstående mödrar som behöver mycket stöd eftersom många av dem har det extra svårt i sin föräldraroll. Konjunkturinstitutets rapport från juni månad visar att efter något svagare utveckling det första kvartalet i år fortsätter återhämtningen i den svenska ekonomin. Den stora inflyttningen bidrar till att Sveriges befolkning ökar och landets arbetskraft växer snabbt. Trots en fortsatt stark uppgång i sysselsättningen har därför arbetslösheten fortsatt vara hög i hela Sverige. Antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i Sverige har under det första 13

halvåret hållit sig på cirka 7,4 procent. I Södermanlands län har arbetslösheten varit något högre än riksgenomsnittet. I länet har 9,1 procent av den manliga arbetskraften och 6,2 procent av den kvinnliga arbetskraften varit arbetslösa under det första halvåret. I slutet av juni månad var 4,0 procent av den kvinnliga arbetskraften i Katrineholm inskriven hos Arbetsförmedlingen som arbetssökande och 6,1 procent av den kvinnliga arbetskraften var sökande i program med aktivitetsstöd. Motsvarande siffror på arbetslösheten för den manliga arbetskraften var 4,6 procent och 5,6 procent. Arbetsförmedlingens statistik visar att antalet arbetslösa i Katrineholm har minskat jämfört med redovisade siffror i juni 2014 och arbetslösheten har minskat mest bland kvinnor. Trots Arbetsförmedlingens positiva siffror kan socialnämnden inte redovisa ett minskat försörjningsstöd i kommunen. Antalet hushåll som söker försörjningsstöd har under de gångna månaderna ökat. Nämnden bedömer att det fortfarande är invånare med låg utbildningsnivå, invånare med språkhinder och invånare med sociala problem som har svårast att hitta en väg till egen försörjning. Närmare 19 procent av Sveriges befolkning har problem att betala sina räkningar och det finns över 400 000 svenskar som har skulder hos Kronofogdemyndigheten. Därutöver finns ett stort antal personer som har skulder hos inkassobolag eller som på annat sätt har återkommande problem med sin ekonomi. Varje år tar Kronofogdemyndigheten emot närmare 1, 2 miljoner ärenden och överskuldsättningen kostar samhället mer än 5 000 miljoner kronor per år. En del av den kostnaden belastar Katrineholm och denna överskuldsättning medför ett stort mänskligt lidande, som bland annat kan komma till uttryck genom fysisk och psykisk ohälsa. Enligt Kronofogdemyndighetens delårsrapport har myndigheten tagit emot 27 ansökningar om skuldsanering från Katrineholms invånare under det första halvåret. Ett mycket större antal av kommunens invånare har ett ärende hos Kronofogden, vars totala skulder uppgår till cirka 189 miljoner kronor. En del av kommunens skuldsatta invånare söker hjälp hos socialnämndens budget-och skuldrådgivare, men långt ifrån alla. Socialnämnden fortsätter att försöka nå ut till kommunens skuldsatta invånare för att ge dem stöd. Nämnden stödjer och motiverar individen till att skapa en överblick över sin ekonomi samt bryta passivitet genom att ge praktiska råd på hur individen ska hantera och prioritera sina skulder. Nämnden har under året uppmärksammat att klienterna inom budget- och skuldrådgivning har ändrade behov, jämfört med de behov klienterna hade tidigare åren. Invånare som har börjat söka stöd har inte bara ekonomiska problem utan även andra problem kopplade till individens uppgivenhet och desperation. Alkoholhandläggarna i Flens, Katrineholms och Vingåkers kommun har genomfört en två dagars utbildning i ansvarsfull alkoholservering. Inbjudan vände sig till restaurangägare, restaurangpersonal samt ordningsvakter som är verksamma i Flens, Katrineholms och Vingåkers kommuner. Genom utbildningen kunde deltagarna bland annat få ökade kunskaper om alkoholens skadeverkningar och få en större förmåga att säga nej till överservering. Utbildningen syftade även till att höja personalgruppernas kunskap om olika droger och drogsituationen samt informera om lagar och förordningar vid alkoholservering. I början av året hölls även en konferens, med inslag av utbildning, där länets politiker och alkoholhandläggare deltog. Utbildningens syfte var att ge en allmän information om alkohollagen. Socialnämnden har även haft ett krögarmöte där nyheter som berör krögare informerades om, exempelvis innehållsdeklaration för den mat som serveras. Nämndens alkoholhandläggare har under våren utdelat en varning för misskötsel av betalningar till det allmänna. Det har också genomförts skattetillsyner och tillsyner enligt den tillsynsplan som antagits av Socialnämnden. Alkoholhandläggaren har under året deltagit i 14

samverkansmöten med polismyndigheten, räddningstjänsten, samhällsbyggnadsförvaltningen och skatteverket. 5.1.1 Resultatmål Resultatmål (Delår) Utfall Delår 1 Utfall Delår 1 2014 Kommentar Andelen kvinnor och män med ekonomiskt bistånd som övergår till egen försörjning ska öka SOCN Målnivå: Öka Källa: Egen mätning 40,3% På grund av begränsningar i klientsystemet kan förvaltningen inte redovisa statistiken fördelat på kön utan bara på hushåll. Under år 2015 har det skett en ökning av avslut men det har samtidigt skett en ökning av nya sökande vilket gör att det totala antalet hushåll med ekonomiskt bistånd är fortfarande hög. 5.2 Kultur och fritid Väsentliga händelser För att nå ut till fler barn och unga har socialnämnden tillsammans med bildningsnämnden och kultur- och turismnämnden utvecklat nya samarbetsformer under det första halvåret. Samarbetet har lett till ett projekt som riktar sig till barn och unga som inte går på fritids eller som inte finns på Lokstallarna. Föreningslivet kommer framöver ha en stor betydelse i det nya projektet då nämnderna vill skapa ett medborgarengagemang för barn och ungdomar i Katrineholm. Under året har nämndens öppenvårdsavdelning träffat föreningen Kamratstödet i syfte att utveckla samverkan ytterligare kring individer med missbruksproblem. Individerna ska ha en social miljö att gå till och en meningsfull sysselsättning, det ökar chanserna att bibehålla drogfrihet. I arbetet med våld i nära relationer är samverkan med föreningslivet väldigt viktigt, därför har verksamheten FRIDA fortsatt att samverka med bland annat Brottsofferjouren och kvinnojouren Miranda. Under året har behov av vittnesstöd ökat jämfört med tidigare åren och vid dessa tillfällen har föreningarna ställt upp och varit behjälpliga i ärendet. Sedan juli 2014 har hushåll, med barn i årskurs 4 till 9, som mottagit försörjningsstöd under en längre tid än sex månader rätt till ersättning från socialnämnden för att täcka kostnader för barnens fritidsaktiviteter. När så kallade fritidspengen introducerades informerade socialnämnden, via brev och vid besök, alla som hade barn i den ovannämnda ålderskategorin om bidraget. Efterfrågan på ersättningen har dock varit mycket liten. 5.3 Skola Väsentliga händelser Under 2014 påbörjade socialnämnden sitt arbete med projektet Skolfam, där syftet är att systematiskt följa upp och genomföra åtgärder i samverkan med bildningsnämnden. Avsikten har alltid varit att möjliggöra varje placerat barns skolgång utifrån målbilder som har utgångspunkt i barnens inlärningskognitiva potential. Elva barn deltar i Skolfam sedan ett år tillbaka. Vid den kartläggning som gjordes vid uppstarten av projektet framkom det bland annat att några elever hade bättre resultat i skolan än förväntat. Under projektets gång har inblandade identifierat ett behov av ökat stöd gällande generell inlärning samt stöd gällande alternativa 15

inlärningsverktyg. Resultatet efter ett år är svårt att utvärdera, men för flera elever går det framåt både när det gäller kunskapsinhämtning och när det gäller den egna självbilden. Arbetet med barn och ungdomar som inte har en kontinuerlig skolgång, SamTid, har fortsatt under året och detta arbete kommer att pågå även i höst och vinter. Nämnderna strävar efter att successivt utöka verksamhetens målgrupp. SamTid behöver omfatta även barn som går på lågstadiet. Genom tidiga insatser kan nämnderna förebygga utanförskapet mer effektivt. Den nationella statistiken visar att närmare 13 procent av varje årskull hamnar i ett utanförskap. Oftast har utanförskapet börjat med dålig och oregelbunden skolgång. För vår kommun kan detta utanförskap innebära framtida produktionsförluster på närmare 348 miljoner kronor och framtida kostnader på närmare 110 miljoner kronor i försörjningsstöd per varje årskull som finns i Katrineholm. Social insatsgrupp är en arbetsmetod riktad mot ungdomar i riskzonen i samverkan mellan socialnämnden, polisen och bildningsnämnden. Socialnämnden och polisen har arbetat med att förbättra samverkan under året och under september kommer den nya arbetsmetoden att tillämpas av verksamheterna. 5.4 Omsorg och trygghet Väsentliga händelser Socialnämndens prognos som presenterades i nämndens underlag för övergripande plan med budget 2015 stämmer överens med det utfallet som nämnden redovisar för det första halvåret 2015. Socialförvaltningen har varit resurskrävande på grund av tillströmningen av klienter och brukare. Både internt och externt har förvaltningen lagt mycket fokus på samverkan med andra förvaltningar och andra aktörer så som beroendevård, psykiatrin och polis samt Landsting. Formerna för den externa samverkan måste dock fortsätta tydliggöras och formaliseras. Samverkan tenderar att vara verkningslös inom vissa områden. Samverkansparterna saknar oftast gemensamma mål och tillgång till verkställande insatser som bland annat riktar sig till personer med psykisk funktionsnedsättning kombinerat med ett missbruksproblem. Katrineholms kommun fortsätter att ha en hög beläggning på Vårnäs behandlingshem. Syftet med Vårnäs är att nå individer som annars inte kommer i kontakt med socialnämndens missbruks- och beroendevård. Genom Vårnäs kan dessa individer på ett enkelt sätt få behandling. Nämnden bedömer att Vårnäs har lyckas med att nå vissa delar av målgruppen, men inte hela målgruppen. När det gäller att nå individer med svårare missbruk och som befinner sig i en lägre social eller ekonomisk situation så visar förvaltningens statistik att Vårnäs inte når ut till dem på ett tillfredställande sätt. Resultatet blir att nämnden måste bevilja omfattande insatser i form av institutionsplaceringar för att individerna ska för stöd att bli fria från sitt missbruk. De delar av målgruppen som Vårnäs inte har nått ut till är bostadslösa, individer som saknar en fast inkomst eller de som lider av psykisk ohälsa. Under året har nämnden lagt ett stort arbete på att minska institutionsplaceringarna. Under januari var närmare 20 vuxna institutionsplacerade varav 12 av dessa hade psykisk funktionsnedsättning. I juni beräknar socialnämnden att dessa placeringar kommer kunna halveras tack vore det nya kategoriboendet som nämnden har öppnat men även tack vore att socialsekreterarna har lyckats hitta alternativa insatser till individerna. Utmaningen kring att hitta hemmaplanslösningar för individer med psykisk funktionsnedsättning kombinerat med ett missbruksproblem kvarstår och det finns en stor sannolikhet att denna grupp kommer växa. Inom socialnämnden missbruks- och beroendevård i egen regi har det sedan januari i år 16

tillkommit närmare 30 klienter. Av dem har 50 procent ett alkoholmissbruk, 25 procent har ett blandmissbruk, 21 procent har ett narkotika missbruk och 4 procent har ett läkemedelsmissbruk. Majoriteten av klienterna har valt att ingå i verksamhetens behandlingsprogram som utgår från tolvstegsmodellen. De klinter som inte har haft viljan att delta i verksamhetens behandlingsprogram har istället erbjudits regelbundna enskilda motivationssamtal. Närmare 14 procent av samtliga klienter har återfallit i missbruk, gemensamt för dessa individer är att de har gått på enskilda motivationssamtal och inte haft viljan att delta i verksamhetens behandlingsprogram. Socialnämnden har en beredskap där socialsekreterare kan agera vid allvarliga händelser inom kommunen som berör barn, unga och vuxna under icke-kontorstid. Beredskapen har fungerat bra och endast akuta ärenden har hanterats utanför kontorstid. Det har handlat om ärenden där barn har farit illa eller där det har funnits behov av stöd i samband med våld i nära relationer. Beredskapsarbetet innebär en stor påfrestning då socialsekreterarna har ett ansvarsfullt och komplext arbete under dagtid men även behöver finnas till hands efter kontorstid. Nämnden har fortsatt att ha det akuta ansvaret för krisstöd och sociala insatser genom POSOM gruppen (psykosocialt stöd till drabbade av krisen) vid allvarliga händelser i kommunen. POSOM-gruppen hade planerat att omarbeta de styrdokument som finns för gruppen. Arbetet kommer att påbörjas efter att Kommunfullmäktige har tagit beslut kring kommunens övergripande dokument, som berör POSOM. Under det första halvåret har gruppen anordnat ett seminarium. Seminariet med titeln Ett steg mellan liv och död hölls av en brandman som förmedlade sina tankar runt diskoteksbranden i Göteborg. Diskoteksbranden i Göteborg var en brand som inträffade natten mellan den 29 och 30 oktober 1998. Närmare 375 ungdomar i åldern 12 till 25 år befann sig i lokalen, 63 personer omkom och närmare 200 personer skadades. Seminariet och föreläsarens reflektioner var mycket uppskattade av deltagarna. Socialnämnden fortsätter att se ett stort behov på sysselsättning eller arbetsträning för invånare med social problematik, missbruk och psykisk funktionsnedsättning. Under året har förvaltningen, tillsammans med Viadidakt, börjat skapa förutsättningar för Aktivt försörjningsstöd. Nämnderna bedömer att samverkan mellan de olika verksamheterna har förbättrats under det senaste året men socialnämndens statistik visar att allt fler hushåll är fortfarande beroende av ekonomiskt bistånd. Allt fler hushållen tenderar att vara i behov av försörjningsstöd längre perioder. Socialsekreterarna och arbetsmarknadscoacherna har uppmärksammat att många individer som uppbär försörjningsstöd står långt ifrån arbetsmarknaden. Dessa individer behöver omfattande stöd, rehabilitering och kompetenshöjande insatser innan de kan påbörja arbetsträning eller bedöms kunna stå till arbetsmarknadens förfogande. För att kommunen ska lyckas ge rätt stöd till försörjningsstödstagarna behöver effektivare arbetssätt utvecklas och gemensamma mål måste upprättas. Samverkan ska inte mätas genom verksamheternas interna syn på samarbetet. Samverkan ska mätas i hur effektivt verksamheterna lyckas hjälpa den enskilde till egen försörjning, genom samordnade rehabiliterings- och kunskapshöjande insatser. Verksamheterna måste vara överens om den enskildes styrkor och svagheter samt säkra att individer som uppbär försörjningsstöd erbjuds en plats i aktiviteter som leder till egen försörjning inom en skälig tidsram. Om lämpliga aktiviteter saknas så ska dessa skapas, ingen försörjningsstödstagare ska vara utan en sysselsättning. Under året har oron i omvärlden fortsatt att påverka hela Sverige och även Katrineholm. Katrineholm har ställts inför flera prövningar och tycket har ökat inom socialnämndens verksamheter, särskilt när det handlar om ensamkommande barn och unga. Ännu saknas det bra informationskanaler som beskriver hur det nya samhället fungerar och hur olika funktioner inom samhället fungerar och samverkar. Samverkan gällande integration, 17

försörjning och arbete har inte stärkts märkbart under de gångna månaderna. Socialnämnden ser därför positivt på att kommunen har anställt en integrationssamordnare som har ett operativt ansvar för kommunens integrationsarbete. Socialnämnden bedömer att den utveckling som integrationssamordnaren förväntas leda behöver påbörjas snarast. Antalet invånare med sociala kontrakt har varit högt och detta fortsätter vara ett resurskrävande arbete inom socialnämnden. Socialsekreterarna har behövt hantera allt fler bostadsärenden och sedan komplettera dessa med andra stödinsatser som finns inom nämnden. Kommunstyrelsens förvaltning, kommunledningsförvaltningen, har tillsammans med socialnämnden skrivit fram ett förslag på en ny arbetsfördelning kring sociala kontrakt. I förslaget anges det att kommunledningsförvaltningen kommer sköta fakturering och avstämning av sociala kontrakt medan socialnämnden ska fokusera på biståndsbedömning och ärendeuppföljning kring sociala kontrakt. 5.4.1 Resultatmål Resultatmål (Delår) Utfall Delår 1 Utfall Delår 1 2014 Kommentar Barn i familjehem ska besökas en gång per kvartal SOCN Målnivå: 100% Källa: Egen mätning 100% 100% Mållet är uppfyllt under det första halvåret 2015. Eftersom allt fler ensamkommande barn anvisas till kommunen så kan det resultera i att målet blir svårt att uppfylla på en helårsbas. 5.5 Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Väsentliga händelser Arbete med våld i nära relationer har varit ett prioriterat område inom kommunen och inom kommunens socialnämnd. Under det första halvåret har nämnden gjort en ny handlingsplan för våld i nära relationer. Det är en fördjupad och verksamhetsspecifik version av den kommungemensamma handlingsplanen för våld i nära relationer. Handlingsplanen kommer fortsätta att implementeras under året. Socialnämndens arbete med våld i nära relationer påverkas av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer, nationella råd förslag på åtgärder om hur arbetet kan fortsätta att utvecklas, statliga utredningen kring en samlad nationell strategi för att nå de jämställdhetspolitiska målen om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Den statliga utredningen som förväntades bli klar i maj 2015 har skjutits fram till slutet av september i år. Socialnämnden kommer behöva se över och anpassa sitt arbete utifrån de beslut som utredningen resulterar i. Nämnden har fortsatt bevaka behovet av skyddade boenden och behov av nya insatser för våldutsatta kvinnor och män. Under året har det inkommit närmare 70 ärenden från kvinnor och närmare 10 ärenden från män som har utsatts för våld. Närmare 96 procent av samtliga ärenden handlade om fysiskt eller psykiskt våld. Resten av ärendena handlade om sexuellt våld. Inom nämndens arbete med de familjerättsliga frågorna har det påbörjats diskussioner om ett utökat samarbete med Vingåkers och Flens kommun. Området som sådant är avgränsat och i många delar av landet har man börjat samarbeta över kommungränserna när det gäller familjerätten. En utredning kommer att genomföras i höst för att titta på eventuella framtida samarbetsformer mellan Katrineholm, Vingåker och Flens kommun. 18

Under det första halvåret har 18 barn från Katrineholm varit aktuella på Barnahus i Nyköping. Detta är en minskning jämfört med det första halvåret 2014, då 32 barn från Katrineholm var aktuella på Barnahus i Nyköping. I år har ärenden handlat om 9 pojkar och 9 flickor i varierande ålder, den yngsta har varit 4 år och den äldsta 16 år. Vid en avstämning under maj månad visade det sig att Katrineholm är den kommun som under året haft flest samråd med Barnahus, jämfört med de övriga deltagande kommunerna. Statens satsning på stöd till barn och unga med psykisk ohälsa (PRIO) har fortsatt under året och kommer att fortsätta fram till och med år 2016. Under de senaste åren har kommunen i sin helhet uppnått regeringens ställda krav och socialnämnden kommer fortsätta bidra till att uppnå ställda krav även de kommande åren. Arbete med barn och ungas psykiska ohälsa görs i samverkan med vård- och omsorgsnämnden samt bildningsnämnden. För att barn, unga och deras anhöriga ska veta var de kan vända sig om ett barn eller ungdom mår dåligt har socialnämnden tillsammans med vård- och omsorgsnämnden utvecklat innehållet på kommunens hemsida. Informationen är strukturerad utifrån olika problem och diagnoser. Beroende på vilket problem eller diagnos besökarna är intresserade av får de veta till vilken verksamhet i kommunen eller på Landstinget som de kan vända sig till. Detta är ett av grundkraven i SKLs uppdrag om psykisk ohälsa bland barn och unga. Projektet bedrivs tillsammans med Landstinget Sörmland samt övriga åtta kommuner i Sörmland. Ett område som ökat kraftigt under 2015 är mottagandet av ensamkommande barn. Tillströmningen av asylsökande barn har ökat kraftigt under sommaren. Under juni månad har kommunen anvisats 16 ensamkommande barn. En del av dessa har en anhörig i kommunen och kan efter utredning familjehemplaceras där. I dessa fall blir den anhörige en kontrakterad uppdragstagare som, mot ersättning från socialnämnden, tar hand om barnet. De allra flesta ensamkommande barn har ingen anknytning till Katrineholm. Efter att Migrationsverket har anvisat ett ensamkommande barn till kommunen måste socialnämnden snabbt hitta ett bra boendealternativ, genomföra en utredning och kontinuerligt följa upp barnets situation tills han eller hon fyller 21 år. Från och med juli månad har Katrineholm en överenskommelse kring mottagande av barn och unga. Överenskommelsen omfattar 10 asylplatser och 5 platser för barn som har fått uppehållstillstånd. Överenskommelsen innebär att socialnämnden kommer få ökad ersättning för sitt arbete med ensamkommande barn och unga. Idag tillämpar Migrationsverket så kallad utvidgad anvisning då antalet asylsökande barn och unga har ökat med närmare 80 procent i jämförelse mot tidigare år. Utvidgad anvisning innebär att alla kommuner anvisas ensamkommande barn utifrån kommunernas befolkningsmängd. För Katrineholms del innebär detta att kommunen kommer ta emot många fler barn och unga än vad som anges i överenskommelsen. Under våren tillsattes en samordnare som, tillsammans med två socialsekreterare, arbetar med ensamkommande barn och unga. Socialsekreterana har allt svåre att hinna med sitt arbete på grund av den stora volymökningen. Arbetet har bland annat inneburit mycket resor då boenden, som ensamkommande barn är placerade inom, ligger i andra kommuner. Bristen på lediga platser för ensamkommande barn är mycket stor i hela Sverige och socialsekreterare har allt svårare att hitta boendelösningar. Marknaden har även börjat höja eller fördubbla sina priser på lediga boendeplatser vilket kommer medföra ekonomiska konsekvenser. Arbete med de ensamkommande barn och unga är troligtvis ett område som kräver ytterligare resurser. Enligt Migrationsverkets prognos ser de att många även fortsättningsvis kommer att söka asyl i Sverige. I slutet av juni månad har socialnämnden ansvar för totalt 53 ensamkommande barn. Totalt bor 33 ensamkommande barn i HVB, 4 är placerade i familjehem och 16 är placerade hos en 19

släkting. Utöver dessa administrerar socialnämnden 7 placeringar som avser ensamkommande barn där en vårdnadsöverflytt har skett. Av de ensamkommande barn och unga som har anvisats till Katrineholm, under det första halvåret, är 23 pojkar och 1 flicka. 5.6 Ekonomi och organisation Väsentliga händelser Socialnämndens avdelningar har under året fortsatt arbeta aktivt med implementeringen av nämndens kvalitetsledningssystem. Arbetet kommer att fortsätt under året enligt plan. Medarbetarna deltar i förbättringsarbetet och det har skapats bättre samarbete mellan de interna verksamheterna. Kvalitetsledningssystemet har tydliggjort nämndens uppdrag och minskat på strulet som historiskt sett har skapat hinder inom olika verksamhetsområden. Utifrån en ökad tydlighet och transparens har nämndens verksamheter även kunnat börja agera mer strategisk när det gäller personalförsörjning, tjänsternas innehåll, insatsernas utformning med mera. För att minska på kostnaderna för institutionsplaceringar har avdelningar inom socialnämnden gått igenom alla barn- och vuxenplaceringar för att se om det finns hemmaplansalternativ. Samtliga ärenden är genomgångna och några placeringar har kunnat avslutas och erbjudas hemmaplanslösningar med omfattande stöd från öppenvården. För att fler klinter, som är färdigbehandlade, ska kunna flytta hem pågår parallella samarbeten med exempelvis vård- och omsorgsnämnden och KFAB samt andra fastighetsägare. För tillfället utgör bostadsbristen ett av de största hindren i socialnämndens arbete med att hitta hemmaplanslösningar. Från och med juni i år har den nya BBIC modulen installerats i klientsystemet Treserva. Modulen har underlättat handläggningen för socialsekreterarna. Utbildningar har genomförts i modulen och under hösten kommer ytterligare tid behöva avsättas för BBIC då Socialstyrelsen har omarbetat BBIC dokumenten i syfte att förenkla modellen. Det reviderade dokumentet kommer bland annat lägga större vikt på barn och ungas hälsa. Socialnämnden har fortsatt jobba för att förbli en konkurrenskraftig arbetsgivare. Vissa av nämndens verksamheter kommer delta på en kompetensmässa och har personlig kontakt med socialhögskolorna för att visa upp sig som arbetsgivare och nå fler socionomer. Nämnden arbetar för att ständigt anpassa sig till utvecklingen i samhället och för att säkerställa att det finns tillräckligt med socialsekreterare inom verksamheterna. Under året har myndighetsavdelningen förstärkts inom arbete med sociala kontrakt, mentorskap och arbete med ensamkommande barn. Inom socialnämnden jobbar alla aktivt med miljömålen genom att exempelvis se över vad som behöver skrivas ut och att vid utskrift använda dubbelsidig utskrift. Bilarna är även miljöanpassade och drivs av gas. Medarbetarna har även ett ansvar att påminna varandra om att stänga av dator och bildskärm när man exempelvis går hem för dagen. Under våren har socialnämnden tagit fram en brukarundersökning som lämnades ut under april och maj månad. Områden som mättes är bland annat effektivitet, tillgänglighet och bemötande. Totalt valde 102 av socialnämndens klienter att besvara enkäten. Totalt sett är resultatet mycket positivt och resultatet kommer att presenteras inom förvaltningen och till socialnämnden samt läggas ut på webben under hösten. 20