BEREDSKAPSPLAN FÖR SOCIALFÖRVALTNINGEN I HÄRNÖSANDS KOMMUN



Relevanta dokument
Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun

Krishanteringsprogram

Krislednings- och informationsplan

Beställarenheten Anders Carlsson. Riktlinjer för biståndshandläggning inom äldreomsorgen i Haninge kommun

Risk- och sårbarhetsanalys samt inriktningsmål

Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse

Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun

Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun

SOCIALNÄMNDEN

Service och omvårdnad FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

RIKTLINJER POSOM HÖGANÄS KOMMUN

Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal

Krisledningsplan

Kvalitetsplan 2015 Hemtjänst Nattpatrullen

Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer

Ledningsplan vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Vimmerby kommun

ANHÖRIGSTÖD. för äldre i Karlskrona kommun

Socialnämnden informerar. Anhörigstöd

Vellinges prioritering av vaccin till samhällsviktig verksamhet vid en influensapandemi

Haninge kommuns beredskapsplan inför pandemisk influensa

Bilaga 2. POSOM-plan

Information om Torsås kommuns

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Arbetsutskottet Socialnämnden

K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen

Delprogram krisberedskap. Ingår i handlingsprogram trygghet och säkerhet

Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap

Pandemiplan för polismyndigheten i Södermanland

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument

AVLÖSARSERVICE i hemmet LSS INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj 2011 ( 62) Gäller from 1 januari 2012

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR

Riktlinjer för anhörigstöd

Överenskommelse om samverkan

Policy och handlingsplan för pandemisk influensa i Älmhults kommun

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning

Konsekvensutredning. Förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk beredskap

Riktlinje för anhörigstöd

Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun

Ledningsplan vid större samhällsstörning, extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Bengtsfors kommun

Revidering av riktlinjer utifrån Socialpsykiatri

Riktlinjer. för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år. Reviderad Äldreomsorgsnämnden 100

Hemvården. Kävlinge kommun. e kommun

~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET DALARNA. Den tidigare planen fastställdes 2006

Plan för krisledningsnämnden i Landstinget Blekinge Antagen av landstingsfullmäktige 2015-XX-XX

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver

Krisplan för Nacka kommun

Verksamhetsplan Socialnämnden

Sundsvalls Anhörigstrategi. Kortversion

Krisledningsnämnd. Strategisk Krisledning. Krisledningsstab

Introduktion till Äldre

Krisledningsnämnden. Plan för extraordinära händelser. Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen 29 maj 2006

Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen

Styrdokument Krisberedskap Utvecklings- och säkerhetsstrategens förslag till beslut Kommunstyrelsen antar förslag till styrdokument för krisberedskap.

Regional rutin för egenvårdsbedömning

SFS 2006:544 LAG OM KOMMUNERS OCH LANDSTINGS ÅTGÄRDER INFÖR OCH VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER I FREDSTID OCH HÖJD BEREDSKAP

Riktlinjer Egenvård i Halland

1 (13) ÄLDREOMSORGSPLAN för Nordmalings kommun år

Handlingsplan POSOM. Gäller fr.o.m Antagen av kommunstyrelsen , 53

SOCIALFÖRVALTNINGEN INFORMERAR. Hemtjänst. Biståndshandläggning och insatser från hemtjänsten

Information om äldreomsorg

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Omsorg, vård och stöd. Information för teckenspråkiga döva och dövblinda

Ansvar och befogenheter för medföljande personal till sjukhus

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Socialförvaltningen informerar. Hemtjänst. Biståndshandläggning och insatser från hemtjänsten

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER

Vad händer efter min sjukhusvistelse?

LESSEBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida

NYANSTÄLLD I GÄLLIVARE KOMMUN

information om Hemtjänst Hemsjukvård Särskilda boendeformer Rehabilitering Tandvård

Central krisledningsplan för Örebro kommun

Vellinge.se. Foto: Kristina Almén. Foto: Kristina Almén. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh

HÄRJEDALENS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL BLAD. Socialnämnden

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN. Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB

Plats och tid Kommunkontoret, Stora Lee måndagen 19 mars 2012 kl 08:30 12:00

Rapport Avtalsuppföljning hemtjänst LOV 2015 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp

Krissamverkan Gotland

Rutin för samordnad vårdplanering

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus

PLAN KRISER

för äldre i Karlskrona

jänstebeskrivning, insatser för vuxna Antagna av Socialnämnden , 184. Reviderade/kompletterade , 35.

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd

STORUMANS KOMMUN PROTOKOLL 1 (31)

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämnden

Kf , 322 Blad 1(5)

Pandemi vad innebär r det?

Sammanhållen överenskommelse om vård och omsorg för äldre. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77)

Avtals- och verksamhetsuppföljning (2016)

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År Datum: Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 1 (10)

Det skänker både glädje och trygghet att hjälpa en närstående, men det kan även skapa känslor av oro och trötthet.

Mall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad

Krisledningsplan. Inför och vid särskilda och extraordinära händelser. Socialförvaltningen. Diarienummer: Krisledningsplan

Transkript:

BEREDSKAPSPLAN FÖR SOCIALFÖRVALTNINGEN I HÄRNÖSANDS KOMMUN Ingrid Fagerström 100310

2 PLANLÄGGNINGEN... 4 Syfte... 4 Författningsunderlag... 4 Förutsättningar... 5 SOCIALFÖRVALTNINGEN... 6 Allmänt... 6 Personal... 7 Planläggning... 8 Psykosocialt omhändertagande POSOM... 10 KONSEKVENSBESKRIVNING... 10 Hur påverkas verksamheten/verksamheterna?... 10 Konsekvenser för särskilda boenden... 10 Konsekvenser för hemtjänst... 11 Konsekvenser för individ och familjeomsorgen (IFO)... 11 Konsekvenser för Stöd och biståndsenheten... 12 Konsekvenser för Omsorg om funktionshindrade... 12 Mål som blir svåra eller omöjliga att uppnå... 13 Miniminivå som behöver upprätthållas... 13 Kritiska verksamheter... 13 Kritiska funktioner... 13 Beroenden för att de kritiska funktionerna ska kunna upprätthållas.. 14 Prioriterade verksamheter... 15 Äldreomsorgen... 15 IFO... 15 Risk- och sårbarhetsanalys vid Pandemi... 16 Scenario... 16 Geografiskt områdesansvar... 17 Förmåga... 17 Beroenden av nedanstående aktörer för att hantera händelsen:... 17 Konsekvenser... 18 Stärkt hanteringsförmåga... 18 Effekter på ordinarie verksamhet... 19 Konsekvenser för omsorg om funktionshindrad... 19

3 Konsekvenser för äldreomsorgen... 19 Konsekvenser för individ och familjeomsorgen (IFO)... 20 Konsekvenser för stöd- och biståndsenheten... 20 Hantering av händelsen... 21 Kritiska funktioner... 21 Andra funktioner som måste kunna upprätthållas vid en pandemi... 21 Beroenden... 22 Verksamhetsansvar... 22 ÅTGÄRDSPLAN VID PANDEMI... 23 Bilagor... 24

4 PLANLÄGGNINGEN Syfte Syftet med planläggningen är att skapa förutsättningar för kommunen att under höjd beredskap bedriva den vård och omsorgsverksamhet som åvilar kommunen enligt lagar och förordningar. Författningsunderlag Från den 1 september 2006 gäller den nya lagen (2 006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser 1 i fredstid och höjd beredskap (tillhörande förordning 2006:637) Lagen syftar till att minska sårbarheten i verksamheterna och att få en god förmåga att hantera krissituationer i fred samt att även få en grundläggande förmåga i civilt försvar. I lagen framgår att en plan skall fastställas för hur man ska hantera extraordinära händelser. En lägsta godtagbar nivå måste alltid kunna upprätthållas för förutbestämd del av den normala verksamheten. Risk och sårbarhetsanalyser skall göras och utbildning och övning skall ges regelbundet. Socialstyrelsen har utfärdat föreskrifter och allmänna råd, (SOSFS 2005:13 (M) om organisation av hälso- och sjukvården i krig. Författningar som reglerar kommunens ansvar för äldre och handikappomsorg är socialtjänstlagen (SoL)(1980:620), lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)(1993:387) 1 Med extraordinär händelse avses enligt lagen (2 006:544) en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting.

5 samt hälso- och sjukvårdslagen (HSL)(1982:763) omarbetad 1992:567. Förutsättningar Planläggningen utgår från socialförvaltningens verksamheter och personalstatus i januari 2010. Framtida kriser kan inte förutses och det är därför, vilket understryks i regeringens anvisningar, av stor betydelse med ett flexibelt synsätt såväl i beredskapsplaneringen som i valet av åtgärder för beredskap, uthållighet och omställningsförmåga. Tre grundläggande principer vilka skall följas är Ansvarsprincipen innebär att den som har ansvar för en viss verksamhet undernormala fredstida förhållanden, har motsvarande ansvar för verksamheten under svåra samhällsstörningar eller vid extraordinära händelser. Likhetsprincipen innebär att en verksamhets lokalisering och organisation så långt det är möjligt ska vara densamma såväl under normala förhållanden som under samhällsstörning eller extraordinär händelse. Närhetsprincipen innebär att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga.

6 SOCIALFÖRVALTNINGEN Allmänt verksamhet omfattar äldreomsorg, omsorg om funktionshindrade samt individ och familjeomsorg. har 858,79 årsarbetare fördelat på 946 anställda. Information beträffande verksamheter, organisation, personal, lokaler samt övrigt för verksamheten väsentliga förhållanden presenteras i bilagorna. s uppgifter under höjd beredskap är i princip de samma som i fred. Socialtjänsten skall vid kriser och vid höjd beredskap medverka till att de grundläggande livsbetingelserna för samtliga civilpersoner som vistas inom kommunen tryggas även i situationer då kraftigt ökade krav uppkommit på grund av händelser av katastrofkaraktär. Vid höjd beredskap måste verksamheten koncentreras till de då mest angelägna uppgifterna. 1992 blev kommunen via den så kallade Ädelreformen skyldig att bedriva hälso- och sjukvård i de särskilda boendeformerna och i dagverksamheter. I Härnösands kommun omfattar hälsooch sjukvårdsansvaret även den hemsjukvård som bedrivs i ordinärt boende. I kommunen finns en medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). Ledningen av den kommunala hälso- och sjukvården utövas av socialnämnden. Kommunens ansvar för beredskapsplanläggningen omfattar samtliga ålderpensionärer i kommunen oavsett om de under

7 normala förhållanden har någon form av service eller bistånd. Samma ansvar gäller för personer som har någon form av funktionsnedsättning. Ansvaret gäller såväl skyddsaspekter som behov av socialtjänstens bistånd. får särskild betydelse när det gäller att tillgodose vårdbehovet för personer som av olika skäl inte kan beredas vård på akutsjukhus. Personal Kommunen är skyldig att för verksamhet som måste fortlöpa under höjd beredskap genomföra och aktuellhålla en planläggning av personal. Planläggningen skall genomföras i den omfattning och enligt den nivå som bedöms erforderlig för att verksamheten skall kunna fortlöpa under höjd beredskap. Personal som tillhör kategorin hälso- och sjukvårdspersonal har tjänsteplikt vid krig eller krigsfara och är dessutom skyldig att utbildas i fred för sådan tjänstgöring. Anställda inom landsting eller kommun (=sjukvårdshuvudmän) skall fortsätta att tjänstgöra på fredsarbetsplatsen till dess att arbetsgivaren meddelar annat. Socialstyrelsen är funktionsansvarig myndighet för den civila hälso- och sjukvården och registrerar all hälso- och sjukvårdspersonal i det sk INTEGER-registret. Till sådan personal hänförs socialförvaltningens sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och omvårdnadspersonal med undersköterskekompetens. Inom Härnösands kommun är flertalet av de uppräknade yrkesgrupperna disponibla för arbete inom socialnämndens ansvarsområde vid höjd beredskap. Värnpliktig hälso- och sjukvårdspersonal som bedöms oundgänglig vid höjd beredskap kan efter framställan om dispositionsrätt via socialstyrelsen krigsplaceras hos kommunen. Motsvarande framställning kan göras för icke värnpliktig hälsooch sjukvårdspersonal som krigsplaceras på andra uppgifter inom totalförsvaret.

8 Socialstyrelsen ansvarar för utskick av krigsplaceringsmeddelanden och identitetskort till kategorin hälso- och sjukvårdspersonal, vilka inte är placerade vid sin ordinarie arbetsplats. Planläggning För socialförvaltningens verksamheter gäller att fredstida organisationen bör bibehållas i så stor utsträckning som möjligt beträffande ledningen för de olika verksamheterna. En strävan bör också vara att behålla samma personal inom administrationen och på fältet. Förvaltningen och dess ledning är placerade i Nämdhuset, Norra Kyrkogatan 2. Kommunens ledningsplats finns i Rådhuset och ledningsplatsen har reservkraft så ledningsarbetet kan fungera även om elkraften faller bort. I Härnösands kommun ligger de flesta av socialförvaltningens verksamheter inom riskområdet. Vid behov kan omflyttning av verksamheten ske till lokaler utanför riskområdet. Lokalbehoven kan i första hand tillgodoses via en förtätning i socialförvaltningens boenden. I händelse av elavbrott och med tanke på jour och nattservice, hissar och trygghetslarm har elcentraler anpassats i ett antal av de socialförvaltningens boenden för att möjliggöra anslutning till mobilt reservkraftaggregat. Kommunens ledningsgrupp vid höjd beredskap ansvarar för var reservkraftaggregaten placeras. s boenden för äldre har högsta prioriteringsgrad. Nödvändiga transporter kan till en viss del ske med hjälp av det företag som socialförvaltningen har avtal med gällande färdtjänst

9 med specialfordon. Vid behov av ytterligare fordon kontaktas Trafikenheten vilken är ansvarig för transporter. En kartläggning av äldre och funktionshindrades bostadsadresser samt aktuella hjälpbehov kan göras bl a med hjälp av personuppgifter och statistik som finns tillgängliga i socialförvaltningens datasystem vård och omsorgssystemet samt LSS-systemet. Den slutgiltiga bedömningen gällande varje persons behov av insatser måste dock göras av personalen i de olika verksamheterna. En översiktlig bedömning kan göras via GIS systemet där antalet personer som kan komma i fråga för omflyttning på grund av svårigheter att själva söka skydd framgår. Det bör påpekas att personer som i fredstid inte erhåller något bistånd kan vara av behov av detta i en krissituation. Insatserna från socialförvaltningen och hälso- och sjukvården särskilt primärvården måsta samordnas vid kriser och krig. De fredstida lednings- och samordningsformerna mellan kommun och landsting bör bibehållas. Under höjd beredskap kommer en betydande utskrivning att ske från akutsjukvården och hela denna grupp kommer troligen att ha behov av vård och omsorg. s uppgifter under höjd beredskap innebär att hela organisationen tas i anspråk. Disponibilitetskontroll har skett för förvaltningens nyckelpersoner. Endast ett fåtal har annan placering vid höjd beredskap En kraftig majoritet av förvaltningens anställda är kvinnor, varför antalet krigsplacerade inom annan verksamhet inte kommer att ha någon avgörande betydelse för att kunna bedriva verksamheten som planerat. Bedömningen är att förvaltningens uppgifter kommer att kunna lösas med disponibel personal under förutsättning att nödvändiga verksamheter prioriteras, arbetstider förlängs över lag och att deltidsanställda i betydande utsträckning övergår till att arbeta heltid.

10 Psykosocialt omhändertagande POSOM har ansvar för psykiskt- och socialt omhändertagande (POSOM) inom kommunen. Målet för det psykiska - och sociala omhändertagandet är att försöka förebygga den psykiska ohälsa som kan bli resultatet av en traumatisk händelse. För att hantera stora katastrofer finns en särskild POSOM ledningsgrupp. I POSOM gruppen ingår representanter från socialförvaltningen, Svenska kyrkan, frikyrkorna, Röda Korset, polisen, räddningstjänsten m fl. KONSEKVENSBESKRIVNING Hur påverkas verksamheten/verksamheterna? Äldreomsorgen och omsorg om funktionshindrade bedöms få de största och svåraste konsekvenserna. Särskilda boenden, gruppbostäder och hemtjänst drabbas hårdast. Individ och familjeomsorgen påverkas inte i lika stor grad. Drabbas Skolförvaltningen så att förskolor och skolor kommer att stängas ger det effekter inom s verksamheter. Konsekvenser för särskilda boenden Personalbrist - alla uppgifter kan inte uträttas Bristande tillsyn kan leda till ökad oro på demensboendena Risk att någon avviker från boendet Volontärer och anhöriga kommer troligen att stanna hemma Risk att mediciner tar slut (Landstingets ansvar) Risk att diagnoser inte kan ställas

11 Konsekvenser för hemtjänst Personalbrist - alla uppgifter kan inte uträttas Fler kan behöva hjälp i hemmet, ökat behov av tillsyn samt att nya vårdtagare kan tillkomma. Ökat behov av korttidsboende Anhörigvårdare blir sjuka och kan inte ta hand om anhöriga, stor andel anhörigvårdare inom hemtjänsten. Risk att inte hinna med vårdtagare i den utsträckning de behöver, kan leda till olika typer av skador och lidande t ex liggsår, trycksår eller annat lidande om de får sitta för länge Konsekvenser för individ och familjeomsorgen (IFO) Ensamkommande flyktingbarn Det finns två institutioner med totalt 32 platser för ensamkommande flyktingbarn. Vissa kan vara relativt nyanlända och ha dåligt hälsotillstånd. Bedömningen är att ungdomarna klarar sig bra även med färre antal personal under en viss tid. Konsekvenserna för verksamheten och ungdomarna bör därför inte bli så stora. Bogården hem för barn & föräldrar Mindre personal under en viss tid, men det bör inte leda till större konsekvenser. Kompetensen kan sjunka. Försörjningsstöd Det finns reservrutiner så ekonomiskt stöd kan beviljas och utbetalas även vid mindre personal. Delegation och ordinarie rutiner måste dock förändras.

12 Myndighetsutövning gällande barn som far illa. Begränsad myndighetsutövning p g a personalbrist. Myndighetsutövning som måste prioriteras är - Vård av barn och unga - Vård av personer med fortgående missbruk - Alkoholtillstånd och familjerådgivning upphör. Ingen backup eftersom verksamheten kräver specialistkompetens. Konsekvenser för Stöd och biståndsenheten Biståndsbedömning kan inte ske enligt ordinarie rutiner. Förenklat förfarande krävs mer generella bistånd tillämpas Biståndshandläggarna kan bli aktuella för att bistå enhetschefer Konsekvenser för Omsorg om funktionshindrade Ökat behov av trygghetstillsyn (Stort behov av tillsyn även i normalfall, många förmår sig inte själva att laga mat och vissa kan inte äta själv.) Ökat personalbehov eftersom personer kommer att vistas hemma i sina gruppbostäder Transporter mellan boenden minskar för att hindra smittspridning Ökad oro bland omsorgstagare med anledning av att ny personal och många vikarier kommer att finnas i verksamheterna. Händelsen bedöms leda till svårigheter att uppnå verksamhetsansvaret med bibehållen kvalité men man bör dock klara det grundläggande i verksamheterna. Verksamhetsmålen kommer däremot inte att kunna upprätthållas.

13 Mål som blir svåra eller omöjliga att uppnå - Kontinuitet - Självbestämmande Miniminivå som behöver upprätthållas I första hand måste äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade fungera eftersom dessa personer inte klarar sin dagliga livsföring på egen hand. Individ och familjeomsorgen kommer i andra hand då de berörda oftast har egen förmåga att klara sin dagliga livsföring. Viktigt att bibehålla förtroendet från våra brukare och allmänheten och att förmedla trygghet till de personer som är beroende av våra verksamheter. Vid en krissituation kommer behovet av våra tjänster att öka eftersom även anhöriga kommer att drabbas. Kritiska verksamheter Äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade. Med kritiska verksamheter avser vi de verksamheter som måste fungera eller som ställer speciella krav vid en krissituation. Kritiska funktioner Med kritiska funktioner avses de absolut nödvändigaste omvårdnaden som behöver tillgodoses hos brukarna d v s Mat Hygien

14 Tillsyn Medicinering Personal Information Andra funktioner som måste kunna upprätthållas - verksamhets- och/eller krisledning. Beroenden för att de kritiska funktionerna ska kunna upprätthållas - Apoteket, inga avtal finns i dagsläget - Förråden på boendena mycket begränsade och kommer inte att räcka vid en krissituation - Apotekens förrådshållning kan vara bristfällig - Sjukvårdspersonal och en fungerande sjukvårdsorganisation - Läkare (behövs för att ställa diagnoser) - Laboratorieverksamheten på landstinget - Navet för att kunna leverera färdiglagad mat sk matdistribution. Lägsta möjliga nivå som verksamheten kan bedrivas på Äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade. o Mat o Hygien o Tillsyn o Sjukvård och medicinering o Information

15 Myndighetsutövning som måste fortgå: o Säkerställa att barn och unga inte far illa o Lagen om vård av missbrukare Ledning för berörda verksamheter Prioriterade verksamheter Äldreomsorgen Mat Medicin Hygien Tillsyn Ledning Första åtgärd är att minimera verksamheterna till så kallad sommarverksamhet Boende för dementa samt omsorgens gruppbostäder bör prioriteras eftersom de boende inom dessa enheter kräver mycket tillsyn. IFO Myndighetsutövning gällande Barn och unga LVU (Lagen om vård av unga) samt tvångsvård enligt LVM (Lagen om vård av missbrukare).

16 Risk- och sårbarhetsanalys vid Pandemi Scenario Analysen är gjord utifrån den nya influensan A (H1N1) med rådande information angående tillgång till vaccin och antivirala medel. Analysen utgår från tre olika nivåer beräknade på hur många av förvaltningens medarbetare som insjuknar Nivå 1 = 10 % av medarbetarna insjuknar Nivå 2 = 20 % av medarbetarna insjuknar Nivå 3 = 30 % av medarbetarna insjuknar De som insjuknat beräknas vara frånvarande minst fem arbetsdagar. Influensavaccin beräknas finnas att tillgå innan influensan nått sin kulmen. Antivirala medel finns att tillgå i begränsad omfattning, främst till riskgrupper och eventuellt till prioriterade samhällsviktiga funktioner. Centrala myndigheter bedömer att influensan kan börja klinga av när ca 30 % av befolkningen har vaccinerats. Omvårdnadspersonal är en prioriterad grupp som ska erbjudas vaccin i tidigt skede. 1-2 veckor efter första vaccindosen beräknas den enskilde ha ett 40 % skydd mot influensan. Detta skulle kunna innebära att nivå 2 och nivå 3 inte blir aktuella. När personalen fått andra dosen av vaccin beräknas skyddet vara mellan 80-90 % för den enskilde. Konsekvensbedömningarna utgår från att 30 % av personal är frånvarande på grund av att de blir sjuka eller stannar hemma från arbetet på grund av

17 vård av anhörig och att 30 % av brukarna blir sjuka. Sannolikheten att sjukfrånvaron ska bli så stor bedöms dock liten med tanke på insatta åtgärder i form av information om hur smitta kan undvikas samt om vaccineringen kommer igång enligt plan. Sannolikheten att 30% av brukarna blir sjuka samtidigt bedöms också låg eftersom främst yngre människor insjuknat av influensan. Geografiskt områdesansvar Förmåga s sammantagna förmåga för händelsen bedöms som hög. Uppgifter som hanteras bra respektive mindre bra: - Vaccinationskampanjen beräknas fungera väl inom förvaltningens ansvarsområde med vaccination av socialtjänstens hälso- och sjukvårdspersonal. - Nivå 2 och uppåt innebär stora konsekvenser för ordinarie verksamhet. Serviceinsatser minskas och bara basal omvårdnad, mediciner och mat kan erbjudas. Beroenden av nedanstående aktörer för att hantera händelsen: - Övriga förvaltningar - Produktionskök Navet - Skolan samt skolhälsovården - LandstingetVästernorrland - Samhall - Kyrkan - Begravningsbyrå - Trafikenheten - Centrala beredskapsfunktioner i kommunen - Informationsavdelningen - I första hand beroende av hjälp med personalresurser samt samordning av resurser. Upprättade nätverk finns med landstinget.

18 Avtal om tillgång till personalresurser via andra aktörer saknas. Däremot finns avtal med landstinget för hantering av avlidna. Konsekvenser De områden som beräknas få störst problem är äldreomsorgen samt hälso- och sjukvård som kommer att mötas av en stor belastning samtidigt som verksamheterna kommer att ha mindre personal än normalt. De största konsekvenserna för socialförvaltningen bedöms vara ett ökat vårdbehov samt ekonomiska konsekvenser för förvaltningen, främst i form av ökade vikariekostnader och kostnader för sjukfrånvaro. Däremot bedöms konsekvenserna bli begränsade för liv och hälsa då influensan ser ut att vara mildare än en vanlig säsongsinfluensa. Hjälpbehoven kan bli mycket stora om 30 % av brukarna smittas. Cirka 600 personer har trygghetslarm och har alltså ett beskrivet behov av stöd om de skulle bli sjuka eller otrygga under pandemin. Om 30 % av dessa behöver stöd som de vanligtvis inte har så utökas antalet besök på en dag med 180 stycken, vilket är ett mycket stort antal. Konsekvenserna för liv och hälsa bedöms bli måttliga eftersom dödligheten i nuläget är lägre än vanlig säsongsinfluensa och eftersom erfarenheter från södra halvklotet har visat att symptomen varit lindrigare av A (H1N1) än vanlig säsongsinfluensa. Ett fåtal har blivit svårt sjuka. Det är dock osäkert hur influensan utvecklar sig. Stärkt hanteringsförmåga Det som ses som mest angeläget för att stärka hanteringsförmågan är en stärkt ledningsstruktur och tydlig uppgiftsfördelning mellan verksamheter. Genom att sammankalla kommunens krisledningsstab kan samverkan och samordningen öka inom kommunen. Det behövs också mer dialog och samverkan och med övriga aktörer exempelvis Röda korset, kyrkan m fl. Undersöka hur ett signalsystem kan upprättas inom kommunen för att i tidigt skede få indikation om hur stor sjukfrånvaron är på förvaltningarna samt inom skola och boenden. Genom tidig information om ökad frånvaro kan verksamheter förbereda eller sätta in åtgärder för att minska

19 konsekvenserna för verksamheten. Kommunens centrala krisledningsstab kan i tidigt skede sammankallas för samverkan mellan verksamheter. Effekter på ordinarie verksamhet Äldreomsorgen och omsorg om funktionshindrade får de svåraste konsekvenserna. Boenden och hemtjänst drabbas hårdast. Individ och familjeomsorgen påverkas inte i lika stor grad. Konsekvenser för omsorg om funktionshindrad - Ökat behov av trygghetstillsyn - Ökat personalbehov - De som arbetar på dagverksamheter kanske måste arbeta på boenden - Transporter mellan boenden minskar - Ökad oro bland omsorgstagare pga. ny personal och många vikarier Konsekvenser för äldreomsorgen Särskilda boenden - Personalbrist - Alla uppgifter kan inte uträttas - Risk att mediciner tar slut - Risk att diagnoser inte kan ställas - Bristande tillsyn kan leda till ökad oro på demensboendena - Volontärer och anhöriga kommer troligen att stanna hemma - Risk att någon avviker

20 Hemtjänst - Personalbrist - Ökat behov av tillsyn för sjuka i ordinärt boende - Fler kan behöva hjälp i hemmet och nya brukare kan tillkomma. - Ökat behov av korttidsboende - Anhörigvårdare blir sjuka och kan inte ta hand om anhöriga, stor andel anhörigvårdare inom hemtjänsten. - Risk att inte hinna med vårdtagare i den utsträckning de behöver, kan leda till olika typer av skador och lidande exempelvis liggsår, trycksår eller annat lidande om de t ex får sitta för länge Konsekvenser för individ och familjeomsorgen (IFO) - Den verksamhet inom IFO som bedöms får största konsekvenserna är myndighetsutövning gällande barn som far illa. - Begränsad myndighetsutövning pga. personalbrist. Myndighetsutövning som måste prioriteras är Vård av barn och unga Vård av personer med fortgående missbruk. - Alkoholtillstånd och familjerådgivning upphör. Ingen backup eftersom verksamheten kräver specialistkompetens. Konsekvenser för stöd- och biståndsenheten Biståndsbedömning kan inte ske enligt ordinarie rutiner. Förenklat förfarande krävs.

21 Hantering av händelsen s ledningsgrupp beslutar om och leder förvaltningsarbetet. I denna ingår programområdeschefer samt Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) med ansvar för rutiner beträffande hälsooch sjukvård i kommunen. I första hand måste äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade fungera för de personer som inte klarar sin dagliga livsföring på egen hand. Verksamheter som bör prioriteras är demensboendena och omsorgens gruppbostäder där de boende kräver mycket tillsyn bör prioriteras. Individ och familjeomsorgen kommer i andra hand då de berörda oftast har egen förmåga att klara sin dagliga livsföring. Myndighetsutövning som måste fortgå: - Säkerställa att barn och unga inte far illa enligt LVU ( Lagen om vård av unga) - Tvångsvård enligt LVM (Lagen om vård av missbrukare). Kritiska funktioner Med kritiska funktioner avses de absolut nödvändiga insatser som behövs och som brukare har behov av: - mat - hygien - tillsyn - medicinering - personal - information Andra funktioner som måste kunna upprätthållas vid en pandemi - verksamhets- och/eller krisledning.

22 Beroenden Beroenden (för att de kritiska funktionerna ska kunna upprätthållas): - Apoteket där inga avtal finns idag (oklart vilket samhällsuppdrag de nya privata apoteken får) Medicinförråden på boendena är mycket begränsade och kommer inte att räcka till vid en pandemi. - Apotekens förrådshållning kan också vara bristfällig vid pandemi - Sjukvårdspersonal och en fungerande sjukvårdsorganisation - sköterskor - läkare (behövs för att ställa diagnoser) - Laboratorieverksamheten på landstinget - Navet för matdistribution. Verksamhetsansvar Händelsen bedöms leda till svårigheter att uppnå verksamhetsansvaret med bibehållen kvalitet. Verksamhetsmålen kommer inte att kunna upprätthållas

23 ÅTGÄRDSPLAN VID PANDEMI NIVÅ 1 10 % sjukfrånvaro Programområdesnivå Upphöra med möten som ej rör pandemi och verksamhetsledning samt upphöra med deltagande i utbildningar Första nivåprioritering av serviceinsatser Personalsamordning planeras sommarverksamhet Restriktioner införs beträffande semester/komp/flextid Besöksrestriktioner inom särskilt boende/gruppbostad Biståndshandläggning på sjukhus enligt ordinarie rutiner Förenklad biståndshandläggning via telefon gällande utökningar av omvårdnadsinsatser Förenklad biståndshandläggning via hembesök gällande nya brukare som har behov av omvårdnadsinsatser NIVÅ 2 20 % sjukfrånvaro Samarbete mellan programområdena Beslut i ledningsgrupp om stängning/förändring av verksamheter t ex daglig verksamhet/växelvård Flytta in särskilt krävande hemsjukvårdspersoner till Södergården Utöka antalet platser på Södergården Herrgårn stängs och kan användas för 3-4 personer som har individstöd och som behöver boende/tillsyn Bilpool till /använda egna bilar Beordring av personal sambandscentral upprättas

24 Enbart basal omvårdnad bedrivs Anhörig och närståendestöd bedrivs i hemmen istället för på Gula Villan NIVÅ 3 30 % sjukfrånvaro Samarbete mellan förvaltningarna Hjälp mellan förvaltningarna och prioriteringar av verksamheter Behov av samhällets övriga resurser t ex kyrkan och Röda Korset. Bilagor Bil 1 s boenden 2010 Bil 2: Övriga verksamheter Bil 3: Organisationsskiss Bil 4: Nyckelpersoner inom förvaltningen Bil 5: Åtgärdskalender Bil 6: Krisberedskap i Socialtjänsten Härnösand

s boenden 2012 Bilaga 1 Särskilt boende, gruppboende Namn Adress Antal boende Antal personal Anmärkning Härnögården Brännav 67 18 22 Ädelhem - - - - - - - - - - - - Ädelhem avd1a och 1b Volontärv 39 - - - - - - - - - - - - Volontärv 39 32 - - - - - - 16 32 - - - - - - 13 Koltrasten Koltrastv 141 41 37 Högsjögården Hälledalsv 53 33 37 Brunnegården Stigsjö, 27 30 Brunne6310 Ugglan Artillerig 49 51 42 Carema Älandsgården Nämdemansv 3A 27 28 Carema Korttidsenhet Korttidsenheten Brännav 67 27 28 Servicehus (antal lägenheter) Solbrännan Brännav 67 4 (Hemtjänst) Dalsbo Hälledalsv 53 3 (Hemtjänst) Torsvik Beckhusg 6 2 (Hemtjänst)

Omsorg om funktionshindrade Gruppbostad vuxen/servicebostad vuxen Bergsstigen Bergsstigen 18 3 9 Utsiktsvägen Utsiktsv 2 6 8 Talgoxevägen Talgoxev 6 5 6 Beckhusgatan Beckhusg 6 5 6 Nattviksgatan Nattviksg 5 6 6 Östanbäcken Östanbäcksg 23 6 6 Södra Vägen Södra Vägen 44 6 5 Volontären 5-6 Volontärv 5-6 6 7 Volontären 9-10 Volontären 9-10 4 8 Pumpen Pumpbacksg 10 6 6 Ludvig Nordström Eriksbergsgränd 6 A Pumpbacksgatan 3E Pumpbacksgatan 3 A Ludvig Nordströms gata 4B Eriksbergsgränd 6 A Pumpbacksgatan 3 E Pumpbacksgatan 3 A 5 7 6 6 5 5 8 5 Tunnelplan 31 B Tunnelplan 31 B 8 5 Pumpbacksgatan 3 B Pumpbacksgatan 3 B 3 4 Koltrastvägen139 Koltrastvägen139 6 8

Sehlstedtsv 51 Sehlstedtsv 51 3 6 6/8 2012 Boende barn och ungdom Eriksbergsgränd 6C Eriksbergs gränd 6 C 4 3 Eriksbergs gränd 12 Eriksbergs gränd 12 4 3 Tunnelplan 11 Tunnelplan 11 4 3 Norra Kyrkog 16 C Norra Kyrkog 16 C 4 3 Korttidsboende Gullvivan Kiörningsg 20 30 10 Socialpsykiatri Källvägen Källvägen 10 10 8 Aleris Vårstagatan Vårstag 9 A Vårstag 9 B 5 2 6 Aleris Individ och familjeomsorg Bogården Gådeåv 9 8 9 Semret Utmarksstigen 22 20 42 A Tellus Södra vägen 3 10 10 Reviderad 120217

Bilaga 2 ÖVRIGA VERKSAMHETER INOM SOCIALFÖRVALTNINGEN En del av dessa verksamheter kommer att upphöra vid höjd beredskap. Förvaltningschefen fattar beslut om detta Verksamhet Anmärkning Ledsagarservice Kontaktperson Uppdragstagare Uppdragstagare Avlösarservice Korttidsvistelse Anhörigvårdare Objektanställda anhöriga Anhörigcenter Gula Villan Dagverksamheter/dagcenter Fotvård Matdistribution Heminstruktör för synskadade Hörselvårdsbiträden Trygghetslarm Lantbrevbärarservice Betalningsansvar Mobila teamet Villan Resursteam öppenvård

Bilaga 3 Beredskapsplan Förvaltningsorganisation socialförvaltningen Förvaltningschef Biståndsenhet (Beställare) MAS Kvalitetssamordnare Administrativ ledning Nämndsekreterare Bemanningsenhet Reception Systemförvaltning Administratörer Avgiftshandläggare Webb Entreprenad Projektledare SB Anhörigstöd HT OoF IFO Extern SB Extern Socialpsykiatri Extern HT 1(1)

Bilaga 4 NYCKELPERSONER INOM FÖRVALTNINGEN Ledningsgrupp för övergång till höjd beredskap Namn Funktion Tel arbete Mobil Agneta Nordström Ersättare: Tf Förvaltningschef 0611-34 8340 070-228 89 65 Andreas Vikdahl Ersättare: Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0611-34 8339 070-345 85 62 Britt Marie Lanerud Ersättare: Programområdeschef Äldreomsorg 0611-34 8195 070-349 22 05 Karin Högberg Ersättare: Vik Programområdeschef Omsorg om funktionshindrade 0611-34 8389 070-515 12 45 Lisbet Sander Ersättare: Programområdeschef Individ och familjeomsorg 0611-34 8381 070-284 92 33 Berit Jonsson Ersättare: Programområdeschef för stöd- stab och administration 0611-34 8376 070-345 85 42 Birgitta Nilsson Ersättare: Verksamhetschef Hälso- och sjukvård 0611-34 8364 070-398 18 68 Förutsättningar i ett inledande skede Lokal för samling: Nämdhuset, Norra Kyrkogatan 2, plan 3 förvaltningschefens rum Tillgång till fast ansluten telefon via kommunens växel samt mobila telefoner finns. Radio för el och batteri finns. Vid behov kan bilradio användas i tjänstebil. Datorer i nätverk finns för skrivrutiner

Bilaga 5 ÅTGÄRDSKALENDER FÖR ÖVERGÅNG TILL HÖJD BEREDSKAP Katastrofgruppens uppgifter i ett inledande skede - Inhämta information om händelsens omfattning och varaktighet. - Besöka olycksplatsen om det behövs för att orientera sig om läget. - Ta ställning till vilken information som måste gå ut till personal, servicemottagare, anhöriga samt till allmänheten. - Vid händelse av begränsad omfattning t ex när endast ett boende berörs, ansvarar förvaltningschefen för den information som lämnas. - Vid akuta händelser tas i ett första skede kontakt med lokalradion. - Vid en händelse som omfattar stora delar av socialförvaltningens verksamhet skall kommunens informationsenhet anlitas. - För händelser som ger långvariga följder skall annons i lokalpress ske, information i lokalradion ges, flygblad inom berört område delas ut samt anslag på strategiska platser sättas upp. Uppdelning av arbetsuppgifter beroende på händelsernas art skall ske utifrån nedanstående: Åtgärd Sammankalla ledningsgrupp för höjd beredskap Upprätta kontakt med kommunledning och övriga förvaltningar för utbyte av information och vid behov av nödvändig hjälp t ex inkoppling av mobila reservkraftaggregat. Information till allmänheten Information till anhöriga Ansvarig Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Programområdeschef

Information till nyckelpersoner som ansvarar för att övrig berörd personal informeras. Programområdeschef Beslut om vilka verksamheter som skall prioriteras. Inventering om var funktionshindrade bor och deras behov av service eller evakuering. Kontroll av lokaler för verksamhet som skall prioriteras och evakueringslokaler samt anskaffande av nya om behov finns. Begära att ansvarig för kommunens personalplan utför disponibilitetskontroll av samtliga anställda inom socialförvaltningen Kontakt med frivilligorganisationer t ex Röda Korset och pensionärsorganisationer Förvaltningschef Programområdeschef Programområdeschef och Medicinskt ansvarig sjuksköterska Programområdeschef och Medicinskt ansvarig sjuksköterska Programområdeschef Kontakt med landstingets sjukvårdsorganisation för samarbete om sjukvårdsfrågor. Röda korsets civilsamariter tas upp i detta sammanhang. Medicinskt ansvarig sjuksköterska Samordning av sjukvårdsmaterial Medicinska ansvarig sjuksköterska Kontakt med företag för specialfordon samt Trafikenheten angående transporter Programområdeschef Dokumentation av händelser och åtgärder Programområdeschefer med stöd av nämndssekreterare

Bilaga 6 Krisberedskap i Socialtjänsten i Härnösand SOCIAL BEREDSKAP Den sociala beredskapen omfattar barn och vuxna som kan antas fara illa och är i behov av akuta insatser från socialtjänsten. Social beredskap finns fredag kl 18.00-01.00 och lördag kl 15.00-01.00 Kontakt med den som har social beredskap sker via SOS Alarm 112. UTANFÖR SOCIAL BEREDSKAP Vid akuta situationer som berör enskilda individer, familjer eller andra händelser av allvarlig karaktär, som ovillkorligen påkallar beslut av myndigheten som inte kan avvaktas hänvisas till: Lisbet Sander (arb) 0611-34 83 81, mobil 070-284 92 33 Sol-Britt Höglund (arb) 0611-34 82 96, mobil 070-191 64 38 Helene Brändström (arb) 0611-34 83 09, mobil 073-274 30 81 Barbro Ekevärn (arb) 0611-34 8312, mobil 070-190 38 88 KRISBEREDSKAP Vid olyckor, katastrofer och kriser av större omfattning som berör många människor i hela eller delar av kommunen kontakta omgående förvaltningschefen eller nästa person på ansvarslistan. Tf Förvaltningschef Agneta Nordström Tfn 0611-34 8340, mobil 070-228 89 65 Programområdeschef administration, särskilt boende, anhörigcenter, larm, bemanningsenhet och nattpatrull Berit Jonsson Tfn 0611-34 8376, mobil 070-345 85 42 Programområdeschef hemtjänst Britt-Marie Lanerud Tfn 0611-34 8195, mobil 070-349 22 05 Tf Programområdeschef Omsorg om funktionshindrade, Karin Högberg Tfn 0611-34 8389, mobil 070-515 12 45 Programområdeschef Individ- och familjeomsorg, Lisbet Sander Tfn 0611-34 8381, mobil 070-284 92 33 Verksamhetschef Hälso- och sjukvård, Birgitta Nilsson Tfn 0611-34 8364, mobil 070-398 18 68 Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, Andreas Vikdahl Tfn 0611-34 8339, mobil 070-345 85 62 1

SOCIALTJÄNSTENS BOENDEN INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Grupphemmet Semret 34 8785 Utmarksstigen 42 A Bogården hem för boende 34 8324 Gådeåvägen 9 Tellus 34 8921 Södra vägen 3B ÄLDREOMSORG Gruppboenden och servicehus Telefon Nattelefon Adress Koltrasten 0611-34 8890 0611-34 8891, -92, Koltrastvägen 141-93 Ädelhem 0611-34 8950 0611-34 8962, -52, Volontärvägen 39-53 Solbrännan 0611-34 8280 070-208 17 37 Brännav 67-71 Högsjögården 0612-408 00 0612-40805 Hälledalsvägen 53 Brunnegården 0611-40593 0611-40045 Brunne 157 Ugglan* 0611-430670 0611-430676 Artillerigatan 49 Älandsgården* 0611-430679 0611-430683 Nämdemansv 3A Härnögården 0611-34 8276 0611-34 8271 Brännavägen 67 *(Ugglan och Älandsgården drivs av Carema) Korttidsenhet Tel Kväll/helg Adress Korttidsenheten 0611-34 86 53 0611-34 86 56 Brännavägen 67 Joursjuksköterska 070-607 13 14 Nattpatrull 070-312 71 80, 070-658 50 93 073-274 54 75, 073-274 54 40 OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE Korttidshem, gruppboende och boende för barn och ungdom Bergsstigen 18 34 8929 Volontären 5-6 34 8665 Kiörningsg 20,Gullvivan 34 8971 Volontären 9 10 34 8668 Utsiktsvägen 2 34 8947 Pumpbacksgatan 10 34 8694 Talgoxevägen 6 34 8658 Ludvig Nordströmsg.4 B 34 8624 Eriksbergsgränd 6 A 34 8698 Källvägen* 53 3171, 53 3172 Pumpbacksgatan 3 A 34 8221 Ädelhem 34 8951 Pumpbacksgatan 3 E 34 8222 Vårstagatan 9* 53 3162, 53 3163 Becckhusgatan 6 34 8240 Eriksbergsgränd 6 C 34 8913 Nattviksgatan 5 34 8239 Eriksbergsgränd 12 34 8949 Östanbäcksgatan 23 34 8989 Tunnelplan 9 B 34 8672 Södra vägen 44 34 8970 Koltrastvägen 139 34 8754 Tunnelplan 31 34 8965 Norra Kyrkogatan 16 C 34 8696 *(Källvägen och Vårstagatan drivs av Aleris Omsorg) 2