HUR UPPLEVER SJUKSKÖTERSKOR INOM ONKOLOGISK VÅRD UTBRÄNDHET?

HUR UPPLEVER SJUKSKÖTERSKOR INOM ONKOLOGISK VÅRD UTBRÄNDHET? EN LITTERATURSTUDIE NEGIN EBRAHIMI MADISEH VERONIKA OLIINYK-PETERSEN Examensarbete Nr 38 Malmö Universitet 61 90 hp Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö Januari 2019

HUR UPPLEVER SJUKSKÖTERSKOR INOM ONKOLOGISK VÅRD UTBRÄNDHET? EN LITTERATURSTUDIE NEGIN EBRAHIMI MADISEH VERONIKA OLIINYK-PETERSEN Ebrahimi Madiseh, N och Oliinyk-Petersen, V. Hur upplever sjuksköterskor inom onkologisk vård utbrändhet? En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2018. ABSTRAKT Bakgrund: Onkologisjuksköterskor vårdar, stöttar och har tät kontakt med sina patienter och patientens familj dagligen. Därför är de en av de yrkesgrupper som är utsatta för stress och utbrändhet. Utbrändhet är kopplad till arbetsrelaterad stress och definieras som ett tillstånd orsakat av långvarig stress i yrket med tät människokontakt. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskors upplevelser av utbrändhet inom onkologisk vård. Metod: En litteraturstudie som baserades på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Datan insamlades genom databaserna PubMed och CINAHL. De valda artiklarna analyserades för att kunna besvara på studiens syfte. Resultat: Sjuksköterskors upplevelser av utbrändhet hos sjuksköterskor som arbetade inom onkologisk vård identifierades och uppdelades i tre olika kategorier och sex subkategorier. De identifierade kategorier var: Upplevelse av utbrändhet hos onkologisjuksköterska som individ, Upplevelse av utbrändhet som är relaterad till relationen mellan onkologisjuksköterskan och patienten, Upplevelse av utbrändhet relaterad till arbetsplatsen och organisationen. Erfarenhet, Överdrivet engagemang, Stress i privatlivet, Nära kontakt med patienten, Emotionella påfrestningar, Brist på kunskap, Arbetsrelaterad stress var de underkategorier som identifierades. Konklusion: sjuksköterskor som jobbade inom onkologiskvård upplevde utbrändhet när de vårdade svår sjuka patienter, blev utsatta för långvarig stress och jobbade i en stressig miljö. Utbrändhet hade också negativ inverkan på deras privata liv. Nyckelord: Medkänsleutmattning, Onkologisk vård, Sjuksköterskor, Upplevelser, Utbrändhet. 2

HOW DO NURSES EXPERIENCE BURNOUT IN CANCER CARE? A LITERATURE REVIEW NEGIN EBRAHIMI MADISEH VERONIKA OLIINYK-PETERSEN Ebrahimi Madiseh, N och Oliinyk-Petersen, V. How do nurses experience burnout in cancer care? A literature reviews. Degree project in nursing 15 Credits. Malmo University: Faculty of Health and Society, Department of health science, 2018. ABSTRACT Background: Oncology nurses care, support and have daily close contact with patients and their family. Therefore, they are one of the professional groups who are exposed to stress and burnout. Burnout is linked to stress and is defined as a condition caused by prolonged stress in the profession with close human contact. Aim: The main aim of this literature study was to highlight the nurses' experiences of burnout in oncological care. Method: This study based on ten scientific articles used as a basis for this study in a qualitative design. The articles collected from PubMed and CINAHL's databases to answer the aim of the study. Result: Nursing experiences of burnout were identified and divided in three different categories and six sub-categories. The identified categories were: Burnout experience of oncology nurse individually, Experience of burnout related to the relationship between the oncology nurse and the patient, Experience of burnout related to the workplace and the healthcare organization. Work experience, Excessive Engagement, Stress in Private Life, Close Contact with the Patient, Emotional Stress, Lack of Knowledge, Stressful job were sub-categories identified. Conclusion: Oncology nurses experienced burnout by caring to critical cancer patients. They were also exposed to prolonged stress effected by stressful environment. Burnout had a negative impact on their private lives, too. Keywords: Burnout, Compassion Fatigue, Experience, Nurses, Oncology nursing. 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 5 BAKGRUND 5 Definitioner av utbrändhet och compassion fatigue 5 Utbrändhets faser 6 Symtom på utbrändhet 6 Sjuksköterskans arbetssituation inom onkologi 7 Hur utbrändhet påverkar omvårdnaden och sjuksköterskan 8 PROBLEMFORMULERING 8 SYFTE 9 METOD 9 Precisering av problemet 9 Inklusions- och exklusionskriterier 9 Databassökning 10 Urvalsprocess 10 Kvalitetsbedömning 11 Analys 12 RESULTAT 12 Individnivå 12 Vårdrelation 13 Arbetsmiljö 15 DISKUSSION 16 Metoddiskussion 16 Resultatdiskussion 19 KONKLUSION 21 FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGSARBETE OCH KVALITETSUTVECKLING 21 REFERENSER 23 BILAGOR 26 4

INLEDNING Utbrändhet är kopplad till arbetsrelaterad stress och definieras som ett tillstånd orsakat av långvarig stress i yrket med tät människokontakt. Sjuksköterskor är en av de yrkesgrupper som är utsatta för stress och utbrändhet. Onkologiavdelningar är sådana arbetsplatser där sjuksköterskor upplever att de blir utbrända på grund av stress och hög arbetsbelastning. Sjuksköterskor som jobbar inom onkologi träffar svårbehandlade patienter varje dag och detta kan öka risken till utbrändhet hos onkologiska sjuksköterskor. Det är inte bara nylegitimerade sjuksköterskor som drabbas av utbrändhet utan erfarna sjuksköterskor kan också bli drabbade. Utbrändhet kan också leda till försämrad kvalitet i omvårdnad och kan på sikt påverka patientsäkerheten. Därför är det viktigt att kunna utforska faktorer som leder till utbrändhet, dels för att kunna förebygga att bli utbränd, dels för att öka patientsäkerheten. Utbrändhet är inte något som kommer plötsligt, utan det dyker upp så småningom under en längre period. Symtomen på utbrändhet kan visa sig i kroppen, känslor och tankar. Därför med en kännedom om utbrändhet kan sjuksköterskor få professionellt stöd mot utbrändhet i god tid. Denna litteraturstudie syftar till att belysa hur sjuksköterskor inom onkologisk vård upplever utbrändhet. BAKGRUND En studie om utmattning på 1970-talet tog för första gången upp begreppet utbrändhet. Sedan dess har många forskningsrapporter om utbrändhet gjorts i hela världen. Enligt resultaten från en tidigare studie om utbrändhet på mer än 10 000 sjuksköterskor i fem olika länder varierar förekomsten av utbrändhet mellan 32 procent och 54 procent (Kamisli m.fl. 2017). Samma studie rapporterar att i europeiska länder drabbas cirka 25 procent av alla sjuksköterskor av utbrändhet (a.a.). Enligt Ahlstedt m.fl. (2018) lämnar 20 procent av sjuksköterskor i Sverige sitt yrke fem år efter examen. En anledning till att de lämnade yrket var höga nivåer av utbrändhet. Definitioner av utbrändhet och medkänsleutmattning Ordet utbrändhet är en svensk o versättning av amerikanska ordet burnout. The burn-out- syndrome uppfanns på 1970-talet i USA (Dass & Gorman 1997). Bronsberg och Vestlund (2004) beskriver definitionen av utbrändhet på tre olika sätt: 1. Utbrändhet är ett ihållande, negativt och arbetsrelaterat sinnestillstånd, vilket karaktäriseras av utmattning, nedstämdhet, minskning av motivation samt utveckling av negativa attityder i arbetet. 2. Långvariga stress i arbetet som leder till ett försvagande psykologiskt tillstånd som resulterar i sjukdomskänsla, ökat missnöje, utmattningen på energi och kraft samt ineffektivitet i arbetet. 3. Fysisk och emotionell utmattning som är en följd av svikna förhoppningar och brustna ideal (Bronsberg & Vestlund 2004). Sjuksköterskor har ett stort ansvar för att främja patientens hälsa och välbefinnande (Svensk sjuksköterskeföreningen 2017). En växande känsla av personligt ansvar kan leda till utmattning och frustration. Då försvinner 5

sjuksköterskans empatiska beteende till patienten (Torado-Franceschi 2015). Glädjen minskar hos sjuksköterskan och ett ointresse för jobbet träder fram. Ointresse för jobbet leder i sin tur till frustration i arbetet och utvecklar utmattningssyndrom bland sjuksköterskor Till slut uppstår känslor och reaktioner som kallas för utbrändhet (Dass & Gorman 1997). Enligt Allsbrook m.fl. (2016) är begreppet utbrändhet förknippat med medkänsleutmattning (compassion fatigue). Uttrycket "medkänsleutmattning" introducerades initialt av Joinson på 1990-talet för att beskriva ett fenomen inom omvårdnadsområdet bland sjuksköterskor som jobbade med patienter med svåra sjukdomar. Symptomen på medkänsleutmattning som är ofta förknippad med tröttsamhet är känslor av hopplöshet, hjälplöshet, apati och emotionell utmattning samt isolering. Samma författare beskriver att medkänsleutmattning och utbrändhet har ett synergistiskt förhållande. Utbrändhet och sekundär traumatisk stress har beskrivits som de två elementen som utgör trötthet. Utbrändhet är speciellt relaterade till depression och utmattning som medför trötthet. Således spelar utbrändhet en viktig roll i utvecklingen av medkänsleutmattning hos en person (a.a.). Utbrändhets faser Utbrändhet är inte något som kommer plötsligt, utan successivt, oftast till följd av långvarig stress. Processen som leder fram till utbrändhet delas i fyra olika faser: 1. Entusiastiska fasen 2. Stagnationsfasen 3. Frustrations fasen 4. Apati/ överaktivitetsfasen I den entusiastiska fasen upplevs arbetet som stimulerande. Arbetet är roligt även om det är krävande. I den här fasen är personen ofta som ett hot för andra arbetskamrater som har jobbat längre. I stagnationsfasen börjar personer känna sig otillräckliga. De har ibland orealistiska förväntningar av sig själva. Hälsan hos den drabbade personen sviktar och symtom såsom magbesvär och huvudvärk kan dyka upp. Frustrations fasen börjar med att arbetet känns meningslöst och omöjligt. Personen ifrågasätter om hen verkligen har valt rätt yrke. Det uppstår irritation och andra psykosomatiska symtomen. Sista fasen kan upplevas på två olika sätt, antingen apatiska fasen eller överaktiva fasen. Apatiska fasen kännetecknas av stor distans till känslor, patienter, kollegor och familjen. Personen ger upp och blir helt apatiska och till slut kollapsar personen fysiskt och emotionellt samt blir tvungen att sjukskriva sig eller byta arbete. I den överaktiva fasen tappar personen kontakt med sig själv, lyssnar dåligt och är forcerade. Inget arbete slutförs och personen säger ja till uppgifter utan att något görs (Bronsberg & Vestlund 2004). Utveckling av utbrändhet kommer ofta bland sjuksköterskor som är framåtsträvande. De strävar efter att öka sina arbetsprestationer, arbetar hårdare, tillbringar mer tid med patienter och ändrar sina värderingar. När personen exponeras för stressfaktorer under lång tid, uppkommer utmattningen till följd av de olika faser inom utbrändhet och utbrändhet tar över personens liv (Kutluturkan m.fl. 2016). Symtom på utbrändhet För att uppleva eller hamna i utbrändhet behövs det inte att gå igenom alla fyra faser, utan vissa symtom kan varna om utveckling av utbrändhet. Dessa symtom kan visa sig i kroppen, känslor och tankar (Bronsberg & Vestlund 2004). 6

Vid känslomässiga, tankemässiga och sociala symtom finns följande kännetecken: negativism, cynism, känslomässig distans, isolering, apati, överaktivitet samt fysisk och psykisk trötthet (Torado-Franceschi 2015). Meningslösheten hos den drabbade personen kan kännas inom många områden i livet och intresset för arbetet minskas. I värsta fall känner personen sig deprimerad och försöker att begå självmord (Bronsberg & Vestlund 2004). Fysiologiska symtom på utbrändhet visar sig i form av oro, nedstämdhet, stresskänslighet, koncentrationssvårigheter och försämrat minne. Sömnstörningar, överkänslighet för sinnesintryck, ökad muskelspänning och debut eller återfall av diverse psykosomatiska sjukdomar kan även förekomma (Bronsberg & Vestlund 2004). Sjuksköterskans arbetssituation inom onkologi På en onkologiavdelning behandlas patienter med olika cancersjukdomar bland annat bröstcancer, huvud och halstumörer, hjärntumörer, lungcancer samt hudcancer. Inom onkologisk vård jobbar sjuksköterskor med komplexa situationer och där möter de patienter som lider av livshotande sjukdomar och även anhöriga som befinner sig i krissituationer. Dessa faktorer är kända för att bidra till trötthet, stress och till slut utbrändhet hos sjuksköterskor som jobbar inom onkologisk vård (Lagerlund m.fl. 2015). Dessutom bidrar brist på sjuksköterskor inom onkologi vården till missnöje, stress och utbrändhet hos dessa sjuksköterskor (Duarte & Pinto-Gouveia 2017). Emotionell utmattning, depolarisering det vill säga att bli cynisk och tappar empati med andra människor och nedsatt personlig prestation är de tre viktigaste aspekterna för utveckling av utbrändhet. Känslomässiga krav i arbetet leder till utmattning. Utmattning leder till att sjuksköterskor behandlar patienterna opersonligt. Opersonligt beteendet leder i sin tur till känslor av nedsatt personlig prestation (Brundin 2004). Med tanke på detta utsätts onkologisjuksköterskor för en överdriven fysisk och emotionell belastning som ökar risken för utveckling av utbrändhet hos dem (Kamisli m.fl. 2017). Dessutom utvecklas utbrändhet bland de yrkesgrupperna som har mest kontakt med andra personers lidande. Sjuksköterskor, särskilt onkologiska sjuksköterskor, har en stor risk för att drabbas av utbrändhet, eftersom de ständigt har kontakt med patienters lidande och smärtor (Duarte & Pinto-Gouveia 2017). Det finns olika faktorer som leder till utbrändhet bland sjuksköterskor som jobbar inom onkologisk vård såsom fysiska faktorer, psykiska faktorer och administrativa faktorer. Med fysiska faktorer menas långa arbetstider, otillräckliga verktyg och utrustning samt otillräcklig personal. Exempel på psykiska faktorer är förväntningar från patienter och familjer och problem relaterade till arbetssäkerhet. Administrativa faktorer som till exempel otillfredsställande löner (Kutluturkan m.fl. 2016). En studie visar att sjuksköterskors utbrändhet är relaterad till patienternas känslomässiga reaktioner och patienternas prognos. Båda dessa faktorer är starkt förknippade med onkologiska vården, där patienterna är i mycket svårt hälsotillstånd och behöver stödjas emotionellt, och denna patientgrupp har ofta tyvärr dålig prognos (Kamisli m.fl. 2017). 7

Hur utbrändhet påverkar omvårdnaden och sjuksköterskan Sjuksköterskor som jobbar inom onkologi konfronteras dagligen med döende patienter som lider av kroniska sjukdomar vilket kräver att sjuksköterskor ska ha empatiska förmågor för att kunna behandla patienterna väl (Duarte & Pinto- Gouveia, 2017). Empati som är en av de viktigaste komponenterna i relationen mellan patienter och sjuksköterskor definieras som att leva sig in i en annan persons tankar och känslor genom att se personens situation så som personen ser den (Bolin & Eklund 2013). En studie har visat att empati hos sjuksköterskor ger ett bättre behandlingsresultat (Goodarzi m.fl. 2015). I samma studie rapporterades att när sjuksköterskor visar empati för sina patienter, minskar patienternas depression och ångest. Dessutom har studien visat att empati leder till mindre fysiskt besvär hos patienterna med bland annat en minskning på högt blodtryck och mindre smärtor (a.a.). Trots att empati är förknippad med patientens tillfredsställelse, kan det leda till skadliga effekter bland sjuksköterskor, såsom utbrändhet (Duarte & Pinto-Gouveia 2017). Utveckling av empatisk kommunikation mellan sjuksköterska och patienter inom onkologisk vård har en stor betydelse för att lindra patientens psykiska stress. Å ena sidan är empatibaserad vård i alla stadier av cancer viktigt eftersom det leder till minskning av ångest och smärtlindring hos patienter (Taleghani m.fl. 2017), å andra sidan är sjuksköterskor på onkologiska avdelningar utsatta för utbrändhet och därför utvecklas negativ attityd och likgiltighet hos de (Kutluturkan m.fl. 2016). Likgiltighet och negativa attityder hos sjuksköterskor leder till att de flesta patienter är missnöjda med sådana behandlingar och känner sig besvärade på sjukhuset och lider av ångest (Taleghani m.fl. 2017). Utbrändhet bland sjuksköterskor kan vara en av de viktigaste faktorerna som påverkar kvaliteten på vården. Forskning visar att det finns ett nära samband mellan utbrändhet och en låg kvalitet på vården, lågt intresse för arbetet och låg empati till patienter (Kamisli m.fl. 2017). Utbrändhet påverkar vårdkvaliteten negativt och förknippas med sänkt livskvalitet, ångest, irritabilitet, humörförändring, självmordstankar och depression hos de drabbade sjuksköterskorna. Därför en tidig diagnos av utbrändhet, åtgärder mot att förebygga utbrändhet och en särskild uppmärksamhet på hälsan hos sjuksköterskor som jobbar med patienter som har cancer avgörande. Då kan vårdkvaliteten inom onkologiska vård ökas och omvårdnaden för dessa patienter bli förbättras (Taleghani m.fl. 2017). PROBLEMFORMULERING Utbrändhet som ett psykologiskt syndrom är relaterad till långvarig stress och uppkommer successivt. Utbrändhet är framförallt vanligt bland personer inom vårdande yrken, alltså de yrket som innebär att ha nära kontakt med människor. Onkologi avdelningar är sådana arbetsplatser som utsätter sjuksköterskor som jobbar där för stress och påfrestningar samt ökar risken för utbrändhet. Sjuksköterskor som jobbar inom onkologisk vård kan bli påverkade av sin arbetssituation. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor som jobbar inom onkologi är särskilt exponerade för utbrändhet relaterad till arbetsbelastningen som finns i sådana avdelningar (Kamisli m.fl. 2017). Sjuksköterskor som jobbar med patienter som har cancer träffar patienter med svåra sjukdomstillstånd och även anhöriga som befinner sig i krissituationer. Allt detta ökar risken för 8

utbrändhet hos onkologisjuksköterskor. Utbrändhet kan i sin tur leda till att negativa symtom hos drabbade sjuksköterskor i form av minskat arbetsintresse samt att bli cynisk. Dessa symtom kan leda till minskad empati till patienten. Dessa kan leda till en försämrad vårdkvalitet inom onkologi vården samt ökade vårdskador. Därför kan utbrändhet hos den drabbade sjuksköterska indirekt påverka patientsäkerheten (a.a.). SYFTE Syfte med denna litteraturstudie var att genom granskning av vetenskapliga artiklar belysa sjuksköterskors upplevelser av utbrändhet inom onkologisk vård. METOD Examensarbetet genomfördes som en litteraturstudie som är baserad på vetenskapliga studier med kvalitativ design. Med litteraturstudier menas att genom granskning och analysering av tidigare studier besvara studiens syfte. Kvalitativ design användes för att beskriva ett fenomen, erfarenheter eller upplevelser vilket används inom omvårdnadsforskning (Forsberg & Wengström 2013). Därför var en litteraturstudie som baseras på studier med kvalitativ design lämplig för detta examensarbete eftersom sjuksköterskors upplevelse av utbrändhet inom onkologisk vård undersöktes. En litteraturstudie genomfördes med inspiration från Statens Beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU 2017), för att hitta och bedöma relevanta vetenskapliga artiklar. Med en systematisk litteraturstudie menas: Att precisera problemet Beskrivning av inklusions- och exklusionskriterier En systematisk sökning för att hitta studier som är relevanta för det problemet som ska besvaras Kvalitetsgranskning av samtliga vetenskapliga studier Extraktion av data från de valda studierna Sammanställa data Precisering av problemet För att få rätt struktur på studiens syfte användes POR-modellen. POR står för Population, Områden och Resultat (Willman m.fl. 2011). Modellen underlättade databassökningarna genom att enklare hitta relevanta vetenskapliga studier samt för att avgränsa sökningarna (a.a.). (Se tabell 1.) Tabell 1. POR-modellen Undersökningsgrupp (Population) Sjuksköterskor som jobbar inom onkologisk vård Utbrändhet Områden Resultat (outcome) Upplevelse av utbrändhet inom onkologisk vård 9

Inklusions- och exklusionskriterier Inklusions- och exklusionskriterier gjordes för att hitta relevanta artiklar som besvarade studiens syfte. Dessutom med inklusions- och exklusionskriterier blev sökningarna mer preciserade (Willman m.fl. 2011). Inklusionskriterier: Sjuksköterskor som jobbar inom onkologi Sjuksköterskor som har upplevt utbrändhet Nylegitimerade och erfarna sjuksköterskor Empiriska studier från alla länder Artiklar som var tillgängliga i fulltext via Malmö Universitets (MAU) databaser Artiklar i kvalitativ ansats eller mixed method Exklusionskriterier: Studier som var skrivna på annat språk än engelska Artiklar med kvantitativ ansats Artiklar med låg kvalitet Databassökning Artikelsökningar genomfördes via databaser som fanns tillgängliga via Malmö Universitet. Databaserna som användes var PubMed som inriktar sig mot medicin, omvårdnad och odontologi och CINAHL som är mer inriktad på omvårdnad, sjukgymnastik och arbetsterapi (Forsberg & Wengström 2013). Utifrån syftet valdes olika so kord som till exempel nurse, oncology nursing, burnout, experiences, compassion fatigue samt qualitative fo r att få träffar endast på kvalitativa studier (se Bilaga 1 och 2). Sökorden översattes till engelska med hjälp av Svenska-MeSH (Karolinska Institutet u.å. 2017). Sökningen av de valda sökorden gjordes både i fritext och ämnesordssökning. Ämnesordssökningen utgår från en ämnesordslista så kallad Thesaurus. I PubMed nämns ämnesord MeSH-term och i CINAHL kallas det för MH Exact Subject Heading (Forsberg & Wengström 2013). Sökorden kombinerades därefter med hjälp av den så kallad Booleska operatorerna, AND, OR och NOT. Fo r att täcka in olika varianter av ett ord användes sökning med trunkering. Detta innebär att en asterisk (*) läggs till i slutet av ett ord och kapar ändelsen på ordet (Willman m.fl. 2011). Till exempel fo r ordet nurse användes trunkering fo r att få olika varianter som nursing eller nurses. I bo rjan av databassökningen tillämpades inga begränsningar men i slutet tillämpades en begränsning utifrån inklusions- och exklusionskriterier. Urvalsprocess Efter litteratursökning återfanns 49 artiklar. Relevansbedömning gjordes på de 49 artiklarna enligt SBU i två olika steg. I steg ett lästes alla titlar och de som var relevanta till studiens syfte valdes för att läsa tillhörande abstrakt (SBU 2017). Efter att ha läst artiklarnas abstrakt exkluderades 18 artiklar. Dessa artiklar exkluderas för att de inte uppfyllde inklusionskriterier och inte var relevant till studiens syfte. I steg två granskades de valda artiklarna i fulltext (a.a.). Totalt 18 artiklar genomlästes i fulltext. De artiklarna som inte var tillgängliga i fulltext beställdes via Malmö universitetsbibliotek. Till slut gick 18 artiklar vidare till kvalitetsbedömning (se tabell 2). De valda artiklar som ingår i resultat redovisas i bilaga 3, i en artikelmatris. I referenslistan markerades de angivna artiklar med en asterix (*) för att kunna skilja dem från andra litteraturkällor. 10

Tabell 2. Urval Databas/ datum Sök block Antal träffar Lästa titlar Granskade abstract Granskade i fulltext Utvalda Artiklar Cinahl 2018-11-22 PubMed 2018-11-22 Onkologi sjuksköterskor AND Upplevelse AND Utbrändhet AND Kvalitativ Onkologi sjuksköterskor AND Upplevelse AND Utbrändhet AND Kvalitativ 25 25 17 8 3 24 24 14 10 7 Kvalitetsbedömning De 18 artiklarna som bedömdes att vara relevanta till studiens syfte kvalitetsgranskades med hjälp av SBU-mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik. Mallen användes utan någon form av modifiering. Mallen består av tre olika nivåer på kvalitet: hög, medelhög och låg (SBU 2017). Kvalitetsgranskningen syftar på att minska risken för bias, för att alla publicerade vetenskapliga artiklar har inte hög eller medelhög kvalitet (Forsberg & Wengström 2013). De 18 artiklarna delades upp mellan författarna så var och en fick 9 artiklar att läsa. Därefter gjordes en separat kvalitetsbedömning för varje enskild artikel. Sedan diskuterades de lästa artiklarna tillsammans. Därefter valdes tillsammans 10 artiklar för att kvalitetsgranska de tillsammans enligt SBU-mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik (SBU 2017). För att en artikel skulle klassificeras av en hög kvalitet nedanstående kriterier borde uppfyllas: En väldefinierad frågeställning Ett relevant urval och kontext som är tydligt beskriven. Om det finns ett etiskt resonemang Ett relevant och tydligt beskriven datainsamling Forskaren skulle redovisa hur data och resultat relaterar till varandra. Hur data analysprocessen har gått till Ett logiskt och begripligt resultat (SBU 2017) De valda studierna bedömdes att ha hög och medelhög kvalitet och studier med låg kvalitet exkluderades. Efter kvalitetsbedömning valdes totalt 10 artiklar för att 11

använda i examensarbetets resultat. Efter kvalitetsbedömning enligt SBU-mallen bedömdes att fyra artiklar vara av hög kvalitet och sex av medelhög kvalitet (a.a.). Analys Data som bestod av artiklarnas resultatdel från de tio artiklarna analyserades med hjälp av innehållsanalys. Detta innebär att meningsbärande enheter och centrala teman identifierades, ord och meningar kodades för att kategorisera de i olika kategorier och subkategorier (Forsberg & Wengström, 2013). Båda författarna läste igenom artiklarnas resultat flera gånger för att få en uppfattning vad studierna handlade om. Sedan identifierades meningsbärande enheter i varje studiens resultat som kunde besvarar examensarbetets syfte. Därefter gjordes en kodning när olika rubriker valdes till meningsbärande enheter som motsvarade litteraturstudiens syfte. Sedan bildades underkategorier utifrån koder som hade gemensamma faktorer. Underkategorier som hade gemensamma faktorer bildade en kategori (a.a). Till slut skrevs resultatet utifrån de olika kategorier och subkategorier som redovisades i tabell 3. Tabell 3. Teman och kategorier Kategorier Individnivå Vårdrelation Arbetsmiljö Subkategorier Erfarenhet Överdrivet engagemang Stress i privatlivet Nära kontakt med patienter Emotionella påfrestningar Brist på kunskap Arbetsrelaterad stress Relationen mellan arbetskamrater RESULTAT Resultatet för detta examensarbete grundades på tio studier med kvalitativ design. En studie var mixed method där bara den kvalitativa delen användes (Giarelli m.fl. 2016). Utav dessa artiklar hade fyra artiklar hög kvalitet och sex artiklar hade medelhög kvalitet (SBU, 2017). Fyra studier genomfördes i USA (Giarelli m.fl. 2016; Pearson 2013; Finley & Sheppard 2017; Cohen m.fl. 1994), två i Kanada (Perry m.fl. 2011; Barbour 2016), en i Nordirland (Mcilfatrick m.fl. 2003), en i Japan (Fukumori m.fl. 2017), en i Australien (Irvin 2000) och en i Sverige (Ekedahl & Wengström 2007). Totalt deltog 150 sjuksköterskor i studierna. Gemensamt för studierna var att de baseras på intervjuer med sjuksköterskor som jobbar med patienter som hade cancer angående deras upplevelser av utbrändhet. Individnivå Detta tema fokuserade på hur sjuksköterskor inom onkologisk vård upplevde utbrändhet som en enskild individ. Sex studier visade att faktorer som erfarenhet, överdrivet engagemang och stress i privatlivet hade betydelse för att sjuksköterskor upplevde utbrändhet i arbetet (Irvin 2000; Finley & Sheppard 12

2017; Cohen m.fl. 1994; Fukumori m.fl. 2017; Perry m.fl. 2011; Ekedahl & Wengström 2007). Erfarenhet I de flesta studier visade att både nya och erfarna sjuksköterskor kunde drabbas av utbrändhet (Irvin 2000; Cohen m.fl. 1994; Fukumori m.fl. 2017; Pearson 2013; Ekedahl & Wengström 2007). Enligt Ekdahl och Wengström (2007) kunde nya sjuksköterskor uppleva den oftare än erfarna sjuksköterskor. En ny sjuksköterska som kände att allt var nytt för henne behövde få stöd från erfarna kollegor. När hela gruppen kände sig stressad blev situationen värre för den nya sjuksköterskan och risken ökade för denne att bli utbränd. En annan ny sjuksköterska berättade att allt var nytt för henne, att hon kände sig ensam på jobbet och att detta var en svår situation för henne (a.a.). Överdrivet engagemang Två studier visade att det fanns ett samband mellan ett överdrivet engagemang i arbetet och att uppleva utbrändhet (Fukumori m.fl. 2017; Irvin 2000). Sjuksköterskor kände att de hade ett särskilt och viktigt uppdrag att hjälpa patienter och att det skulle göras på ett optimalt sätt. Sjuksköterskorna tog ensamt fullt ansvar för patienterna under deras vård (Fukumori m.fl. 2017; Irvin 2000). Stress i privatlivet Fyra studier visade att stress i sjuksköterskornas privatliv hade samband med att de upplevde utbrändhet på jobbet (Cohen m.fl. 1994; Giarelli m.fl. 2016, Finley & Sheppard 2017, Perry m.fl. 2011). Psykiska och fysiska hälsotillstånd hos sjuksköterskorna utanför jobbet gjorde att de upplevde utbrändhet på jobbet (Cohen m.fl. 1994; Perry m.fl. 2011). Stress utanför jobbet ledde till att de inte hade tillräcklig energi på jobbet för att kunna ge en bra vård till patienten (Cohen m.fl. 1994). En sjuksköterska uttryckte att den stressen som hon upplevde i hemmet var kopplad till den utbrändhet som hon upplevde på jobbet (Perry m.fl. 2011). En annan sjuksköterska berättade också att negativa känslor från arbetsplatsen överfördes till hennes privatliv. De negativa känslorna visade sig i sömnlöshet och förekomst av mardrömmar (Giarelli m.fl. 2016). Flera sjuksköterskor var eniga om att kombinationen av hem- och arbetsstress resulterade i att de mådde dåligt psykiskt (Perry m.fl. 2011). Sjuksköterskornas privata liv blev fo rsto rda av stress och utbrändhet som upplevdes på jobbet. De kände sig överansträngda, isolerade sig hemma, ville endast sova och hade knappt energi att duscha (Finley & Sheppard 2017). Emotionell stress hos sjuksköterskor påverkade dem kraftfull på så sätt att alkoholkonsumtion var som en lösning för sjuksköterskor för att kunna klara av sitt stressiga arbete. Känslan av aptitlöshet var en annan negativ påverkning av stressiga arbete som sjuksköterskor hade upplevt (a.a). Vårdrelation Detta tema fokuserade på relationen som sjuksköterskor hade med patienter som hade cancer och anhöriga, samt deras inverkan på att sjuksköterskor upplevde utbrändhet. Resultatet fo r detta tema samlades under två underkategorier: Nära kontakt med patienter och Emotionella påfrestningar. Sex studier visade att upplevelsen av utbrändhet bland sjuksköterskor inom onkologi har ett samband med relationen som de byggde med patienten och patientens anhöriga (Irvin 2000; Finley & Sheppard 2017; Cohen m.fl. 1994; Fukumori m.fl. 2017; Perry m.fl. 2011; Ekedahl & Wengström 2007). 13

Nära kontakt med patienter Sjuksköterskor som jobbade inom onkologi hade en nära kontakt med patienter under en längre period. Detta gjorde att sjuksköterskor skapade en nära relation med patienten och dennes anhöriga. Irvin (2000) studie visade också att en nära kontakt mellan sjuksköterskor och patienter förbättrade vården för patienterna, men ibland hade den nära kontakten en negativ inverkan på sjuksköterskorna vilket ledde till utbrändhet. Sjuksköterskorna upplevde att en nära kontakt med patienter hade ett samband med utbrändhet för sjuksköterskor (Barbour 2016; Cohen m.fl. 1994; Ekedahl & Wengström 2007; Irvin 2000; Finley & Sheppard 2017; Fukumori m.fl. 2017; Perry m.fl. 2011). Sjuksköterskorna såg patienterna som en del av deras familj och att förlora en patient var som att förlora en familjemedlem (Irvin 2000; Finley & Sheppard 2017). En sjuksköterska som vårdade sina patienter upplevde ofta känslor av frustration, hjälplöshet och depression (Barbour, 2016). En döende patient skapade hög emotionell påfrestning i sjuksköterskans arbete och hon började tro att hon upplevde medkänsleutmattning, vilket är någon form av utbrändhet. Vård av samma svårt sjuka patienter flera dagar i rad ledde till en tät kontakt mellan sjuksköterskan och patienterna. Denna kontakt gav upphov till emotionell trötthet och utbrändhet till slut (a.a.). Emotionella påfrestningar Engagemanget som sjuksköterskor hade när de vårdade patienter med cancer ledde till emotionella påfrestningar bland sjuksköterskor. Fem studier visade att sjuksköterskornas emotionella påfrestningar hade samband med utbrändhet (Cohen m.fl. 1994; Fukumori m.fl. 2017; Perry m.fl. 2011; Finley & Sheppard 2017; Ekedahl & Wengström 2007) De sjuksköterskor som hade barn upplevde att det var påfrestande för de att träffa en patient med cancer som var i samma ålder som deras barn (Ekedahl & Wengström 2007). Dessutom en del av sjuksköterskorna oroade sig också för vad som skulle hända om deras familjemedlemmar befann sig i en liknande situation som deras patienter (Fukumori m.fl. 2017). Pearson (2013) studie visade att onkologisjuksköterskor som vårdade barn var tvungna att hantera egna känslor för att det var förknippat med emotionella påfrestningar att ge vård till denna patientgrupp. Sjuksköterskor som jobbade inom onkologi och vårdade patienter med cancer under lång tid upplevde ofta att det var som att förlora en familjemedlem när en patient avled (Finley & Sheppard 2017). De kände sig besläktad med patienten och associerade deras symptom med egen kroppssmärta. Emotionella påfrestningar dök upp hos en onkologisjuksköterska när en av hennes patienter gick bort snabbare än läkarens prognos var (Barbour 2016). Patientens död framkallade emotionellt respons hos sjuksköterskan och upplevde känslor av hopplöshet, frustration, depression och ilska (a.a). De nämnda känslorna som kom fram tillhör till fenomenet utbrändhet. Studien av Finley och Sheppard (2017) visade att patienternas lidande innan de dog hade emotionell inverkan på sjuksköterskorna. Konsekvensen av emotionell påfrestning var att känslan om att livet var orättvist uppstod (a.a). Fler sjuksköterskor rapporterade att de oroade sig över patienternas mående, även om de var hemma (Cohen m.fl. 1994; Fukumori m.fl. 2017). Det var svårt för 14

sjuksköterskor att förlora eller lämna patienter i slutet av sitt skift när de visste att patienten inte mådde bra (Cohen m.fl. 1994). Det var frustrerande för sjuksköterskor att inte kunna hjälpa patienter att må bättre (a.a). I en annan studie rapporterade flera sjuksköterskor att de kände sig maktlösa när patientens behandling inte gick bra (Fukumori m.fl. 2017). Känslan av maktlöshet gjorde att sjuksköterskor upplevde medkänsleutmattning. Sjuksköterskor berättade att anledningen att de valde detta arbetet var att hjälpa patienterna att må bättre. När sjuksköterskor kände att de inte kunde hjälpa patienterna blev deras upplevelse av utbrändhet och medkänsleutmattning ännu värre och starkare (Perry m.fl. 2011). Arbetsmiljö Detta tema fokuserade på vilka faktorer på arbetsplatsen kan leda till att sjuksköterskor upplever utbrändhet inom onkologisk vård. Resultatet för detta tema delades på fyra underkategorier: Brist på kunskap, Arbetsrelaterad stress och relationen mellan kollegor. Nio studier användes fo r detta tema (Irvin 2000; Cohen m.fl. 1994; Fukumori m.fl. 2017; Perry m.fl. 2011; Ekedahl & Wengström 2007; Pearson 2013; Finley & Sheppard 2017; Giarelli m.fl. 2016; Mcilfatrick m.fl. 2006). Brist på kunskap Fem studier visade att det finns en koppling mellan brist på kunskap och upplevelse av utbrändhet (Irvin 2000; Cohen m.fl. 1994; Fukumori m.fl. 2017; Ekedahl & Wengström 2007; Pearson 2013). Brist på kunskap om vad smärta är och hur patientens smärta ska kontrolleras var en faktor för sjuksköterskor som skapade stress hos dem. Fler onkologisjuksköterskor uttryckte att kunskaper om att ha kontroll över patientens smärta var en av de viktiga aspekterna för att kunna lindra patientens smärta (Irvin 2000). Vissa sjuksköterskor uttryckte att de inte kände sig säkra på sin kunskap speciellt psykologiska kunskaper (Cohen m.fl. 1994; Fukumori m.fl. 2017; Ekedahl & Wengström 2007). Vidare visades i studien av Cohen m.fl. (1994) att onkologisjuksköterskan kände sig att de hade otillräckligt kunskap för att hantera stressfyllda situationer på arbetsplatsen. Stressfyllda situationer innefattade bland annat att sjuksköterskan inte kunde hantera dödsfall och sorg på arbetsplatsen Detta ansågs som en faktor som kunde bidra till att uppleva medkänsleutmattning och utbrändhet (a.a.). Fler sjuksköterskor uttryckte att brist på kunskapen om hur ska de prata med en döende patient och stödja denne var en utmaning för sjuksköterskor som skapade stress för dem (Cohen m.fl. 1994; Fukumori m.fl. 2017; Ekedahl & Wengström 2007; Pearson 2013). Otillräckliga kunskaper om hur onkologisjuksköterskor kan lindra lidandet eller stödja patientens familj gjorde de hjälplösa (Pearson 2013). En annan stressande situation för sjuksköterskor var när patientens familj var upprörd över patientens lidande och förväntade att någon ska lindra patientens lidande (a.a.). Då sjuksköterskor kände att de har ingen kontroll, känslan av hjälplöshet tog över i alla situationer. I samma studie beskrev en sjuksköterska känslan av hjälplöshet uppstod när hon inte visste riktigt hur hon skulle stödja patienter. Hon visste inte vilka åtgärder hon kunde vidta i denna situation (a.a.). Studien av Perry m.fl. (2011) visade att sjuksköterskors kunskapsnivå och kännedom om utbrändhet och medkänsleutmattning hade inverkan på upplevelse av utbrändhet. Flera sjuksköterskor i samma studie var eniga om att låg kunskap om utbrändhet oftast ledde till att de upplevde utbrändhet (a.a.). 15

Arbetsrelaterad stress Tre studier visade att det finns en koppling mellan hög arbetsbelastning, stressad arbetsmiljö och utbrändhet bland onkologisjuksköterskor (Finley & Sheppard 2017; Giarelli m.fl. 2016; Mcilfatrick m.fl. 2006). Stor arbetsbelastning, stressad arbetsmiljö, brist på kommunikation mellan sjuksköterskor och patienter blev också nämnda som stressfaktorer hos sjuksköterskor som kunde leda till utbrändhet (Giarelli m.fl. 2016). En av intervjuande sjuksköterskan erkände att ojämn fördelning av arbetsuppgifter mellan personalen, att jobba med svårt sjuka patienter och många nyanställda sjuksköterskor utan erfarenhet var stressfaktor på jobbet som kunde resulterar utbrändhet bland sjuksköterskor (a.a). Sjuksköterskor var frustrerade över läkarnas attityd när det handlade om patientens medicinska behandlingar (Finley & Sheppard 2017; Irvin 2000). Sjuksköterskorna var tvungna att göra de behandlingar som var respektlösa utifrån patientens individualitet (a.a.). Nästan alla nämnde att en av de negativa aspekter som ledde till utbrändhet hos onkologisjuksköterskor var stress i arbetsmiljön. De beskrev att konstant påfrestning och stressande arbetsmiljö gav upphov till känslan av att de gav otillräckligt vård till patienter och kände sig okunniga och upplevde utbrändhet (Mcilfatrick m.fl. 2006). Många intervjuade sjuksköterskor noterade att de inte kunde ge patienterna tillräckligt stöd på grund av tidsbrist. Detta ansågs som en faktor för att sjuksköterskor upplevde utbrändhet (Mcilfatrick m.fl. 2006; Ekedahl & Wengström 2007; Cohen m.fl. 1994; Perry m.fl. 2011). En av sjuksköterskorna intygade att hon upplevde frustration och påfrestning när hon inte hade tillräckligt tid för patienter för att mycket tid lades på klinisk-tekniska uppgifter (Mcilfatrick m.fl. 2006; Cohen m.fl. 1994;). I en annan studie beskrev en sjuksköterska att hon grät ibland när hon lämnade jobbet för att hon kände att hon inte kunde ge tillräcklig vård till patienten som hon ville ge (Perry m.fl. 2011). Relationen mellan arbetskamrater Fyra studier visade att dåliga relationer mellan arbetskamrater orsakade höga nivåer av stress som kunde leda till utbrändhet (Irvin 2000; Cohen m.fl. 1994; Fukumori m.fl. 2017; Perry m.fl. 2011). I Cohen m.fl. (1994) berättade fler sjuksköterskor att arbeta med kritiska och respektlösa sjuksköterskor var svårt och skapade stress hos dem. Bristande stöd och höga förväntningar från andra kollegor var de andra faktorer hos onkologisjuksköterskor som orsakade medkänsleutmattning och utbrändhet (Irvin 2000; Cohen m.fl. 1994; Perry m.fl. 2011). DISKUSSION I denna del av litteraturstudien presenteras och diskuteras vald metod och studiens resultat separat. Under metoddiskussion belyses styrkor och svagheter samt andra aspekter som finns i vald metod. I resultatdiskussionen diskuteras de uppmärksamma sjuksköterskornas upplevelser av utbrändhet i de valda artiklarna. Diskussioner håller sig till studiens syfte. Metoddiskussion Detta examensarbete genomfördes i form av en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Fokus i en studie med kvalitativ ansats ligger på att tolka och ha en djupare förståelse av personers upplevelser av ett fenomen (Forsberg & Wengström 16

2016). Därför ansågs att vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats var relevant till studien eftersom studiens syfte var att belysa sjuksköterskors upplevelse av utbrändhet inom onkologisk vård. Fördelen med vald metod var att det fanns möjlighet att utveckla förståelse om fenomenet och att få ett tydligt svar på studiens syfte. En styrka med kvalitativ studie är att sjuksköterskorna i kvalitativa studier hade möjlighet att beskriva deras syn på utbrändhet (Forsberg & Wengström 2016; Willman m.fl. 2011). Samtidigt granskas och tolkas artiklarnas resultat flera gånger om och detta var en nackdel med litteraturöversikt (Willman m.fl. 2011). Dessutom hade författarna i varje enskild artikel egen förståelse om fenomenet och tolkade samlade data utifrån det. Det ansågs vara en svaghet i genomförandet av denna studie. Som nämndes tidigare genom att göra kvalitativa studier hade sjuksköterskor möjlighet att sätta ord på deras upplevelser av utbrändhet, i jämförelse med kvantitativa studier där data blir analyserad och värden från tidigare studier kvantifieras (Polit & Beck 2014). Det finns svagheter med vald metod såsom begränsat antal litteratur. Litteraturen är inte alltid tillgängliga i biblioteket och att hitta relevant litteratur för studiens syfte är tidskrävande (Forsberg & Wengström 2016). Det finns många studier med kvantitativ ansats eller mixed method som redovisar utbrändhet bland sjuksköterskor i siffror och bara ett litet antal studier i kvalitativ design finns. Begränsning av studiens syfte till att beskriva upplevelse av utbrändhet inom bara onkologiska avdelningar minskade antal relevanta artiklar ännu mer. Men det var en styrka för att beskriva upplevelse av utbrändhet inom ett specifikt område och detta ökar studiens validitet (Forsberg & Wengström 2016). En svaghet med att studiens resultat var begränsat inom onkologisk vård var att det inte kan överföras till hela yrkesgruppen, som till exempel sjuksköterskor verksamma på vårdcentral. För att få rätt struktur på studiens syfte användes POR-modellen. Användning av POR-modellen avgränsade sökningar för att hitta relevanta artiklar till studiens syfte (Willman m.fl. 2011). Detta ansågs som en styrka för denna litteraturstudie eftersom databassökningen blev tydligare och mer strukturerad. Inklusions- och exklusionskriterier De inklusions- och exklusionskriterierna som användes i denna studie begränsade antal träffar av artiklar i sökningen. Inklusions kriterier såsom studier av utbrändhet bland sjuksköterskor från olika länder ökade resultatet av sökningen. Dessutom formulerades inte begränsningar för artiklarnas publicerings år och detta ökade ytterligare resultatet av sökningar. Artiklar i kvantitativ design exkluderades för att författarna strävade efter en förståelse av upplevelser av utbrändhet hos sjuksköterskor som jobbar inom onkologisk vård som människor och inte utvärdera statistiken (Polit & Beck 2014). Däremot ger resultaten av kvalitativa studier inte samma evidens som kvantitativa resultat (a.a.). Databassökning Datainsamlingen av artiklar för denna litteraturstudie gjordes i två databaser: PubMed och CINAHL. Båda databaserna innehåller litteratur som omfattar forskning inom omvårdnad (Forsberg & Wengström 2016). Därför ansågs valet av databaser vara relevant till studiens syfte, då syftet hade omvårdnadsfokus och sjuksköterskors upplevelse. Valet att använda bara två databaser kan bedömas som svagheten för att det finns risken att missa relevanta artiklar i andra databaser. För att stärka litteratursökningen användes Svensk MeSH från 17

Karolinska Institutet (Karolinska Institutet u.å. 2017). Det är en hemsida som utnyttjades vid litteratursökning i de två databaser. De synonyma orden som visades i Svensk MeSH användes därefter i kombination med andra ord för att hitta relevant litteratur. Båda författarna ansåg den som en styrka för att ökade antal träffar på relevanta studier (a.a). Urvalsprocess Urvalet av artiklarna gjordes med tillämpning av inklusions- och exklusionskriterier. Syftet med det var att hitta relevanta artiklar som besvarade studiens syfte (SBU 2017). Artiklarna som valdes att användas i studiens resultat var från hela världen detta ökade studiens tillförlighet och överförbarhet för att trots olika länder visade det liknande resultat av upplevelse av utbrändhet hos sjuksköterskor som jobbade inom onkologisk vård (Polit & Beck 2014). En annan begränsning var att endast studierna som var skrivna på engelska inkluderades i studien, då var det ett språk som båda författarna bemästrar. Samtidigt var engelska inte modersmål för någon av författarna och då fanns risken att tolkningsfel begicks. En svaghet i och med en språkbegränsning kan vara att relevanta studier skrivna på andra språk missas. Endast studier som bedöms vara relevanta gick vidare till kvalitetsgranskning (SBU 2017). För att hitta relevanta artiklar till studiens syfte läste båda författarna artiklarnas abstrakt och diskuterade i vilken utsträckning de svarade på litteraturstudiens syfte. Därefter lästes artiklarna i fulltext för sig själva för att se om de besvarade studiesyfte. Därefter valdes tillsammans 10 artiklar för att kvalitetsgranska de tillsammans enligt SBU-mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik (a.a.). Denna granskningsprocess gjordes av båda författarna och att jobba i par ses här som en styrka för att öka noggrannheten (Polit & Beck, 2014). De valda artiklar som ingår i studiens resultat redovisas i en artikelmatris. I artikelmatrisen skrevs korta sammanfattningar av valda artiklar där redovisades artiklarnas författare, titel, år och landet där studie genomfördes (SBU 2017). I matrisen redovisades även studiens syfte, kort sammanfattning om studiernas resultat och kvalitetsnivå. Matrisen skrevs på engelska och anledningen är att det ska spridas internationellt (a.a.). Kvalitetsbedömning Granskning av artiklarnas kvalitet gjordes enligt SBU-mallen (2017) för att komma fram till de artiklar som hade god kvalitet. Val av denna mall ökade tillförlighet för att hitta artiklar i hög eller medelhög kvalitet och exkluderades artiklar av låg kvalitet. Först läste författarna var för sig artiklarna och tolkade artiklarnas kvalitet oberoende av varandra och sedan sammanföra de olika tolkningarna. Detta antogs som en styrka enligt Forsberg och Wengström 2016. Enligt Willman m.fl. 2011 anses detta också vara en styrka för att ge granskningen mer tyngd. Analys Analysen för de valda artiklarna genomfördes utifrån artiklarnas resultatdel och hur tydligt de kunde svara på studiens syfte. Datan analyserades med hjälp av innehållsanalys enligt Forsberg och Wengström (2016). Denna analys valdes för att lättare kunna identifiera kategorier och subkategorier med målet att beskriva fenomenet utbrändhet (a.a.) vilket ses som en styrka. Resultatet från de valda artiklarna kombinerades och presenterades enligt Forsberg och Wengström (2016) 18

i kategorier och subkategorier i en tabell. Detta gjordes för att skapa ett nytt perspektiv eller synsätt (SBU 2017). Resultatdiskussion Resultat för denna studie vilar på svar från 150 sjuksköterskor som jobbade inom onkologisk vård och tog del i olika studier om upplevelser av utbrändhet bland sjuksköterskor som jobbar inom onkologisk vård. Resultatdiskussionen skrevs enligt Forsberg & Wengström (2016) och håller sig till studiens syfte och angiven litteratur. Individnivå Studiens resultat tyder på att onkologisjuksköterskor kan uppleva utbrändhet på individnivån (Irvin 2000; Finley & Sheppard 2017; Cohen m.fl. 1994; Fukumori m.fl. 2017; Perry m.fl. 2011; Ekedahl & Wengström 2007). Studiens resultat visade att stress utanför eller på jobbet ledde till att sjuksköterskor upplevde energibrist på jobbet vilket bidrog till att de inte kunde ge tillräcklig vård till patienterna (Cohen m.fl. 1994). Detta resultat var i enighet med studien av Boyle och Bush (2018). När sjuksköterskor inte kunde ge tillräcklig vård till patienter uppstod känslor av irritation, cynism och negativitet. Dessa känslor följde sjuksköterskor även i deras privata liv vilket påverkade deras relationer med familj och vänner utanför arbetet negativt (a.a.). I de flesta artiklarna som ingick i litteraturstudiens resultat var deltagarna både erfarna och nya sjuksköterskor och detta tyder på att både nya och erfarna sjuksköterskor kunde bli drabbade av utbrändhet (Irvin 2000; Cohen m.fl. 1994; Fukumori m.fl. 2017; Pearson 2013; Ekedahl & Wengström 2007). Men studien av Ekdahl och Wengström (2007) visade att nya sjuksköterskor blev mer drabbade av utbrändhet än erfarna sjuksköterskor. Detta är i linje med studiens av Jenkins (1986) som visade att nyexaminerade sjuksköterskor utsätts oftare för utbrändhet än dem som jobbade inom onkologi och var erfarna. Slutsatsen som kan dras är att nya sjuksköterskor bör lära sig åtgärder som kan förebygga utbrändhet. Enligt Torado-Franceschi 2015 bör dessa förebyggande faktorer påbörjas under sjuksköterskeutbildningen, alltså innan de kommer i verksamhet. Litteraturstudiens resultat visade att sjuksköterskor som arbetade inom onkologisk vård upplevde att utbrändhet visade sig genom känslor av nedstämdhet och oro (Finley & Sheppard 2017). Detta resultat är i linje med studien av Brint (2016) som visade att den här typen av känslor ingår i utbrändhet. Jenkins (1986) visade även att sömnlöshet, missbruk av alkohol, psykiska utmattningar är vanligt förekommande hos personer som drabbas av utbrändhet vilket stämmer med studiens resultat. Detta gick även i linje med studien av Woonhwa och Kiser- Larson (2016) som skrev att sjuksköterskor kan få kroniska mentala besvär på grund av negativa känslor som de upplever på jobbet. Vårdrelation Studiens resultat visade att sjuksköterskor som jobbade inom onkologi upplevde utbrändhet som var kopplat till inställningar i relationer till sina patienter (Irvin 2000; Finley & Sheppard 2017; Cohen m.fl. 1994; Fukumori m.fl. 2017; Perry m.fl. 2011; Ekedahl & Wengström 2007). Onkologisjuksköterskors höga upplevelser av utbrändhet knytas starkt till tät kontakt med sina patienter och deras familj under vårdtid. Det lidandet som de såg hos sina döende patienter och oron hos familjemedlemmar påverkade sjuksköterskor psykiskt och emotionellt. Det visade sig i oron över patienter som skickades hem eftersom sjuksköterskor 19