Förutsättningar för implementering av ehälsoverktyg för kroniskt multisjuka i primärvården

Relevanta dokument
FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING

ARBETSKOPIA

Samverkande sjukvård. Lars Helldin

Samordnad vård- och omsorgsplanering Viola

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra

Samordnad vård- och omsorgsplanering Viola

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.

Digitala vårdtjänster

Externa Hjärtsviktsteamet

Kan IT-baserad egenvårdssupport skapa förutsättningar för en personcentrerad vård? Linda Askenäs och Roland Carlstein

Utveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården. Vitalis 21 maj

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

När kärlek inte räcker Om föräldraskap och barnfetma Inspirationsdag om barn och fetma 17 september 2014

Skaraborgs Sjukhus. Mobil närvård. Gemensamt ansvar i praktiken utifrån individens fokus

Frågor och svar om Internetbaserat stöd och behandling och KBT via nätet

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

CheckUp

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Insamlingsstiftelsen EN FRISK GENERATION 1

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

En personorienterad svensk hälso- och sjukvård

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering

RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn?

Medicinsk vårdplanering VPL

Förstärkt hemsjukvård med mobilt närvårdsteam i Uppsala län

För äldreomsorgen beräknas den bli mer än dubbelt så stor

STÖD TILL ANHÖRIGA I SAMBAND MED PALLIATIV VÅRD I HEMMET: EN KUNSKAPSÖVERSIKT (under tryckning) Hellström, J. Sandberg, E. Hanson och J.

Hälsa och välbefinnande hos barn och ungdomar som har en förälder med progredierande neurologisk sjukdom

Det gick faktiskt bra. Och dina tips som du gav mig innan resan var väldigt användbara. Du sa till exempel att jag inte skulle ta med för mycket

Bilaga 5 till rapport. Bilaga 5 Nivå-1 teman i den kvalitativa syntesen 1 (13)

Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b Simrishamn nimmi.se. Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014

En samling övningar för att komma igång med samtal

Framtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län


Utvärdering piloten MedControl

Anna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet

Video- och distansmöte Handlingsplan

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

Behandlingsguide Sov gott!

Närvård i västra Sörmland

Interprofessionellt lärande (IPL) i primärvård klinisk utbildning för framtidens personal

Ledare. Att vara ledare är inte självklart! utbildning ver XXutbildning ver XXutbildning ver

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman

Rådgivningssamtalet. Samtalsprocessen Samtalsmetodik och förhållningsätt i rådgivningssamtalet STRAMA Lena Runius

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson

Det låter ifrån källaren. Kjelle går ner. När han öppnar dörren ser han en stor och arg...

Information Länspensionärsrådet. 6 december Lars Almroth Förvaltningschef Blekingesjukhuset

Somatisk vård för personer med långvarig psykisk sjukdom

Reserapport. - Shanghai, Jan-April 2015

Barn och Ungdomsråd Hälso och Sjukvård - Minnesanteckningar

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

"Nånting Saknas" Hur ungdomar som förlorat en förälder i cancer hittar stöd. Doris Nilsson Johan Näslund

HABILITERING OCH REHABILITERING PÅ DISTANS

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

Ojämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Anna Kiessling Lars Jerdén

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.

Kommunikationsstöd för människor på flykt

Ledarskapsprogrammet. Mästarskaparna Lär dig framgångsrika beteenden

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Att underlätta lärande

Tips för klarinettelever och föräldrar

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

Småföretagstempen. Ta snabbtempen på dig och ditt företag!

Är kvalitetssäkring bara något för forskningen?

Bättre liv för sjuka äldre. Utvecklingskraft Jönköping 9 maj 2012 Maj Rom

En bra kompis. - sagan om den goda förpackningen

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK

Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)

KOM IGÅNG MED DIN IPHONE GUIDE

Utvärdering deltagare

Health Lab TVÄRPROFESSIONELLT LÄRANDE FÖR MORGONDAGENS UTMANINGAR INOM HÄLSA OCH IDROTT

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informa.cs Centre a collabora.on between Stockholm County Council and KI

FRISKTANDVÅRD. En ny betalningsmodell. Magnus Hakeberg. Odontologisk psykologi och folkhälsa Institutionen för odontologi

Kliniskt kunskapsstöd i Region Jönköpings län. Staffan Ekedahl Distriktsläkare Faktakoordinator

Ledningskraft Beslutsstöd för sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård i nordöstra Skåne.

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt (SVEA) Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar

Är TLS ett användbart instrument inom den kommunala omsorgen? Gill Asplin FoUiVäst

Nationella och internationella utblickar kring kostnadsansvar och kvalitetsbokslut

Enkätresultat. Samverkansavtalet (tidigare hemsjukvårdsavtalet) Riktlinjerna för samarbete vid in- och utskrivning av patienter från slutenvård

Saiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att

Arbetslivsinriktad rehabilitering Metoder för återgång i arbete

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Motionera med mera. Sammanfattning. Klass: Te2c, Polhemskolan i Lund Av: Viktor Joelsson Kristoffer Korén Harry Larsson

Kommunikationsplan för ICA Student Caroline Ullman & Johanna Lundberg

Fjällpoesi av de glada eleverna i 6 Gul 2008

Hörselrehabilitering - Så funkar det

Barn till allvarligt neurologiskt sjuka: en studie om implementering och utprovning av stödmodeller

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård

ehälsa Hur digitala tekniker måste förändra sjukvårdsupplevelsen

Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri

Transkript:

Förutsättningar för implementering av ehälsoverktyg för kroniskt multisjuka i primärvården Joel Freilich Allmänläkare på Roslags Näsby husläkarmottagning Doktorand på LIME, Karolinska Institutet

Vårdens utmaningar Barnett K, Mercer SW, Norbury M, et al. Lancet 2012;380(9836):37-43.

Mesta tiden är egenvård hemma 6% av tiden i slutenvård (30 dygn av 18 månader) 94% av tiden egenvård (517 dygn av 18 månader) 0.7% av den svenska population använder 19% av all sjukhusvård (Gurner U, 2012.)

Fokusgruppsintervju med allmänläkare Ja, och jag hade t ex idag en patient som var utskriven från sjukhuset för en vecka sen, och som sa jag förstod ingenting, jag bara blev hemskickad. Jag vet inte vad som ska hända nu. Jag vet inte ens riktigt vad jag ska ta för mediciner. Dom bara skickade hem mig. Och då ringde hon till mig och sa att kan du förklara vad som hände egentligen på sjukhuset.

Fokusgruppsintervju med allmänläkare...om man återkommer till patienten relativt regelbundet så är det ju mer effektivt än att, ja vi ses om ett halvår, hej då, om man vill åstadkomma nånting

Fokusgruppsintervju med allmänläkare De som kanske skulle behöva det mest har inte tillgänglighet till det. Jag menar de som oftast har koll på apparna, de är ju på från början och är liksom mer entusiastiska. Jag menar man kanske skulle vilja att några hittar verktyg för de som inte är så vana vid som kan vara lagom svåra och så där

Fokusgruppsintervju med allmänläkare Man skulle behöva veta vad det var för nåt, innan man kan... Ja, man vill ju inte rekommendera vad tusen som helst, det är lite läskigt...

Fokusgruppsintervju med allmänläkare Jag tror att det kommer att hålla sig 2-3 månader, alltså för många. Sen tror jag att man faller tillbaka i man missar några dagar... Ja, det är inte lika roligt att borsta tänderna med en gammal tandborste.

Varför en ehälsotjänst?

epath Patient Activation in Treatment at Home Förstärkt stöd till patienter vid vårdövergångar /vård i hemmet Samlad information Interaktion med vården Motivationsstöd (feedback) 12

Forskningssamverkan Klinisk samverkan Teknisk utveckling 13

Visualisering i webbportalen

Användarvänlighet/användning Patienter Har hjälpt att ändra på livsstil (kost och motion) Användbart framförallt för nydiagnostiserade Informationsdelen mkt uppskattad Sjuksköterskor Enkel design gör det lätt att fokusera på innehållet Bra att kunna ge patienter information stegvis

Samarbete Patienter Meddelandefunktion möjliggör bra kommunikation med sjukvård Underlättar att förmedla information även till anhöriga/släkt och vänner Vetskap att ngn i vården lyssnar Sjuksköterskor Patient blir partner i vårdmötet Mer jämställt Smidig kommunikation

Nummer ett är att jag får tag på och kan kommunicera med sjukvården. Det upplevde jag att vi hade en bra dialog med varandra. Inte för att vi hörde av oss varje dag. Men det kunde ju vara att man skrev lite meddelanden 1-2ggr/v kanske. Och ja, om hur man mådde ja och då svarade hon det var väl just det där att man visste att man hade någon inom sjukvården som lyssnade. Man med hjärtsvikt, 57 år Bättre kommunikation

Det är en liten piska ändå, att göra dagliga övningar, även om jag inte skriver upp det...att man ska sätta igång. Jag gör väl inte alla grejor varje dag, och går inte ut och går en långpromenad varje dag, jag är trött i benen, men jag har kommit igång att åka till rehabiliteringen Ökad motivation Kvinna med hjärtsvikt, 83 år

Förutsättningar Patienter Intresse finns bra koncept! Man behöver vara datakunnig Behöver ha Bank-ID, svårt med inloggning Sjuksköterskor Organisatoriskt intresse bra koncept! Svårt att prioritera bland många olika förbättringsprojekt Resursbrist (tid och personal) Svårt att inkludera patienter (många som inte har datorvana)

Lärdomar Lågt hängande frukter Rätt information till rätt person i rätt tid är ett första steg att skapa bättre förutsättningar för samarbete Möjlighet att kunna kommunicera direkt med sin vårdgivare uppskattat!

Lärdomar Organisatorisk förändring: roller, ansvar, attityder, kompetens Behov av att utveckla arbetsprocesser, inte enbart tekniska lösningar Förändrad patientvårdgivarrelation