Nyvångsverket Åstorp Miljörapport 2013 1 (28)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR... 2 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 Organisation... 3 Tillsynsmyndighet... 4 Verksamhetsområde... 4 Nyvångsverket... 4 Ledningsnät... 8 GÄLLANDE BESLUT... 9 Tillståndsbeslut... 9 Uppfyllandet av gällande villkor... 9 Beaktande av hänsynsreglerna... 11 Anmälningsärenden... 13 EGENKONTROLL... 14 Kontrollprogram/Mätprogram... 14 Recipientkontroll... 14 UTSLÄPPSDATA ÅR 2013... 14 Driftförhållanden... 14 Utsläppskontroll... 15 Bräddning vid anläggning... 17 Bräddning på ledningsnät... 17 Slamkvalitet... 18 KEMIKALIEANVÄNDNING, ELFÖRBRUKNING OCH AVFALLSHANTERING... 19 Förbrukning av kemiska produkter... 19 Elförbrukning... 19 Hantering av rens och sand samt annat avfall... 19 Externslam... 19 Inledning... 20 Utvecklingsarbete på NSVA... 20 Samverkan med andra... 21 NSVA på NORDIWA... 22 Projekt... 22 Examensarbeten... 24 MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE... 26 Verksamhetsledningssystem... 26 Uppströmsarbete... 26 FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR BILAGA 1 Verksamhetsområde 2 (28)
VERKSAMHETSBESKRIVNING Organisation NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) är ett interkommunalt VA-bolag som sedan den 1 september 2009 ansvarar för all verksamhet inom vatten och avlopp i kommunerna Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Från 1 oktober 2010 ingår även Bjuv i NSVA. NSVA är gemensamt ägt av dessa sex kommuner. NSVA ser till att det kommer rent vatten ur kranen hos cirka 200 000 invånare och företag i regionen, dygnet om, året om. Via ett 250 mil långt avloppsledningsnät tar vi hand om dagvatten och spillvatten, renar det och ser till att vattnet är fritt från gifter och föroreningar när det släpps ut igen från reningsverken. För våra kunders räkning är vi en professionell förvaltare av VA-system. Vi tillhandahåller dricksvatten av toppkvalitet. Vi tar hand om spillvatten och gör det kretsloppsanpassat. Vi hanterar dränage- och dagvatten. Vi utför kalibreringstjänster i ackrediterat laboratorium och vi utför kvalificerade konsultativa uppdrag. VD Ulf Thysell Ekonomi, IT & Administration Personal & Kommunikation Johan Jönsson Kristina Bagge Dricksvatten Jonas Håkansson Avloppsrening Pär Gustafsson Rörnät Tf Bo Petersson Ledningsnät & Projekt Åsa Peetz Miljöjuridiskt ansvarig för anläggningen är gruppchef Håkan Lindqvist vars närmsta chef är avdelningschefen för Avloppsrening. 3 (28)
Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighet för anläggningen är Länsstyrelsen i Skåne. Verksamhetsområde Verksamhetsområdet omfattar Åstorp, Björnås, Hyllinge, Nyvång och Grytevad. Antalet anslutna är ca 11 800 personer. Nyvångsverket Lokalisering Avloppsreningsverket i Nyvång ligger på fastigheten Nyvång 1:10. Nyvångsverket Reningsprocessen Den nuvarande reningsprocessen omfattar grovrening, mekanisk rening i ett luftat sandfång, kemisk rening, biologisk avskiljning av organiskt material i två biobäddar, mellansedimentering, efterdenitrifikation samt slutsedimentering med efterföljande sandfilter. Inkommande vatten passerar först ett rensgaller där större föroreningar som papper, trasor, tops mm avskiljs. Därefter leds vattnet till ett luftat sandfång. Här låter man större partiklar som sand och grus sjunka till botten. I anslutning till sandfånget finns en oluftad del (avskiljd med en mellanvägg) där fett ansamlas och avskiljs, så kallat fettfång. I efterföljande bassäng luftas vattnet och härifrån går ett delflöde till försedimenteringen medan en delström leds till SBR-anläggningen där vattnet renas tillsammans med rejektvatten från silbandspressen. Till det luftade steget i sandfånget tillsätts järnklorid för fällning av fosfor. Fosforn kommer tillsammans med BOD, hydroxider och andra partiklar att fällas ut i form av större flockar. Flockarna avskiljs i efterföljande försedimenteringsbassänger. 4 (28)
Sandfång Kemfällning Gallerstation Försedimentering Rötkammare Mellansedimentering Filter Förtjockare Slutsedimentering Biobäddar SBR-reaktor Kontor och laboratorie Efter den mekaniska och kemiska reningen pumpas vattnet till två parallella biobäddar. I biobäddarna växer mikroorganismer på ett bärarmaterial av sten. Mikroorganismerna reducerar främst organiskt material och oxiderar ammonium till nitrat. Från biobäddarna leds vattnet till fyra mellansedimenteringsbassänger för avskiljning av bioslam. Ett delflöde av det vatten som har passerat mellansedimenteringen återrecirkuleras över biobäddarna för ökad reningsgrad, medan resterande vattenmängd pumpas till en efterdenitrifikation. Här tillsätts etanol som extern kolkälla och nitraten omvandlas till kvävgas i en aktivslam-anläggning. Vattnet leds sedan till de tre slutsedimenteringsbassängerna där kvarvarande partiklar får sjunka till botten. Slutligen poleras vattnet i en filteranläggning. De fyra filtren består av sand och hydroantracit varpå mindre partiklar fastnar. Det filtrerade avloppsvattnet leds sedan ut till recipient Humlebäcken som nedströms mynnar i Vegeå. Dimensionerande belastning Dimensionerande Utfall 2013 Enhet belastning Anslutning, medeldygn 28 000 10324 pe (70 g BOD 7/pe*d) Flöde, medeldygn 7 500 3657 m 3 /d Flöde, medeltimme - 152 m 3 /h BOD 7, årsmedel 2 200 723 kg/d N-tot, årsmedel - 114 kg/d P-tot, årsmedel - 15 kg/d 5 (28)
Slambehandling Primärslam från försedimenteringen pumpas till ett slamlager innan det går till Förtjockare 1. Slam som tas ut ur mellansedimenteringen (bioslam) återförs till inkommande efter galler. Överskottslam från slutsedimenteringen samlas i ett slamlager innan det pumpas till Förtjockare 1. Externt slam typ från trekammarbrunnar töms före gallerstationen och slam från Kvidinge samlas i en blandslamtank varpå det förvaras i en slambehållare (Slamlager) innan det rötas. Slam från Förtjockare 1 och från slambehållaren pumpas till rötkammaren där slammet stabiliseras. Bakterier omvandlar där det organiska materialet under anaeroba förhållanden till biogas. Biogasen använd för intern uppvärmning, överskottsgas facklas. Det rötade slammet tillförs polymer för bättre avvattning i efterföljande silbandspressar, därefter transporteras det bort för omhändertagande. Vid press av slammet erhålls ett rejektvatten. Större mängden av detta tillförs SBR-anläggningen för att i första hand omvandla ammonium till nitrat, men även en viss omvandling av nitrat till kvävgas sker. Det rejektvatten som SBR-anläggningen ej har kapacitet att behandla recirkuleras tillsammans med klarfasen från förtjockarna tillbaka till inkommande ledning före gallret. Vatten som används för spolning av sandfilter och silbandspressen återcirkuleras till inkommande före galler. Externslam Tömning av slam från Åstorp kommun sker till Nyvångsverket. Tömning sker på inkommande ledning före galler. Tömning kan endast ske dagtid vardagar när verket är bemannat. Anläggningens status Översyn av anläggningens status samt behovet av upprustning och utbyte av anläggningsdelar är gjord. När NSVA tog över driftansvaret år 2009 genomfördes en statusbesiktning av reningsverket. Utöver detta har NSVA arbetat fram en reinvesteringsplan där statusen kontrollerats på varje anläggningsdel, livslängden har uppskattats och ett anskaffningsvärde har framtagits. Detta ligger sedan till grund för de äskande av reinvesteringsmedel som vi nu arbetar med för perioden 2013-2015. 6 (28)
7 (28)
Ledningsnät Allmänt om ledningsnätet I Åstorp finns 12,2 mil spillvattenledningar (summering av ledningar till Nyvångsverket och Kvidinge avloppsreningsverk). Större delen av ledningarna är lagda mellan 1950- och 1980- talet och de äldsta är från 1930-talet. Betong är det vanligast förekommande materialet. Underhållsspolning och rotskärning fordras kontinuerligt i ledningsnätet för att undvika akuta stopp som kan orsaka skador i fastigheter eller dyl. Renovering av ledningar bör tillämpas oftare då man i dagsläget ligger på en alldeles för låg reinvesteringstakt. För att uppnå en hållbar reinvesteringstakt bör kommunen reinvestera ca 27 miljoner kr under 2010-talet. I första hand kommer det att omfatta uttjänta betongledningar med återkommande driftstörningar. Sanerings-/åtgärdsplan År 1990 gjordes en saneringsplan för Åstorp/Hyllinge (det som avleds till Nyvångs reningsverk). Därefter gjordes en Investeringsplan för VA-nätet i Åstorps kommun 1996-2020 vilken man följt sedan dess. Under 2015 kommer de inledande arbetena att starta med att ta fram saneringsplaner. Åtgärder på ledningsnät år 2013 Utförda åtgärder på ledningsnät under året presenteras i följande tabell. Projektnamn Åtgärd Typ* Längd (m) Örtgatan VA-sanering, Hyllinge Täckaregatan VAsanering Odengatan VAsanering Björnås VA-utbyggnad, LTA Östra vägen VAsanering Relining självfallsledningar Sanering V, S V S, V110, S110 Sanering V, S,D V,S,D V195,S160,D175 Sanering V,S,D V,S,D V200,S200, D210 Nytt S/ Sanering V V,S V470,S470 Sanering V V V300 Relining S S S400 8 (28)
GÄLLANDE BESLUT Tillståndsbeslut Datum Tillståndsgivande myndighet Beslut avser 1994-05-02 Länsstyrelsen Grundtillstånd 2004-12-09 Länsstyrelsen Slutliga villkor Uppfyllandet av gällande villkor Villkor 1 Avloppsvattnet skall behandlas i en reningsanläggning för mekanisk, biologisk och kemisk slutrening utförd och driven i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen angett i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig. Mindre ändringar far dock vidtas efter anmälan till länsstyrelsen förutsatt att dessa inte bedöms kunna medföra förorening eller annan störning. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 2 Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt - ekonomiskt rimliga insatser. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 3 Val och byte av fällningskemikalier får endast ske efter godkännande av länsstyrelsen. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 4 4. Resthalterna i det behandlade vattnet får inte överstiga följande: Riktvärde Gränsvärde BOD7 10 mg/l, månadsmedelvärde 10 mg/l, kvartalsmedelvärde Total-P 0,3 mg/l, månadsmedelvärde 0,3 mg/l, årsmedelvärde 4.a Resthalterna avseende kväve får inte överskrida följande riktvärden: Total-N NH4-N 15 mg/l, årsmedelvärde 3 mg/l, medelvärde för perioden maj t.o.m. oktober. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 5 Det utgående vattnets ph-värde får ej understiga 6. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 6 9 (28)
Fortlöpande kontroll av avloppsanläggningens funktion och tillståndet i recipienten jämte journalföring och rapportering av resultaten skall ske i huvudsaklig överensstämmelse med naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av utsläpp från avloppsreningsverk. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 7 Driftsstörningar av betydelse för reningsresultatet skall omedelbart rapporteras till länsstyrelsen. Rapportering skall ske till miljönämnden i de fall störningarna befaras uppkomma i recipienten eller omgivningen. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 8 Vid ombyggnads- eller underhållsarbeten som medför att anläggningsdel som kan ha betydelse för reningsresultatet måste tas ur drift, skall samråd ske med länsstyrelsen i god tid före planerat arbete. Länsstyrelsen får föreskriva under vilka villkor arbetet får utföras. Rapportering till miljönämnden skall ske i de fall avloppsutsläppet befaras förorsaka störningar i recipienten eller omgivningen. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 9 Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion skall företas i den omfattning som miljönämnden finner erforderligt. Kommentar: Villkor uppfyllt. Utrustning och kemikalie finns på Öresundsverket och Örbyverket i Helsingborg. Villkor 10 Slamhantering vid reningsverket skall ske på sådant sätt att olägenheter i omgivningen inte uppkommer. Lagringsvolym för avvattnat slam skall uppgå till minst 10 månader. Lagringsplatsen skall vara färdigställd under 1995. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 11 Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av grund- och dräneringsvatten, dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. Utjämningsmagasin för spillvatten från Hyllinge skall vara utfört senast den 31 december 1994. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 12 Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd och av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsättes eller särskilda olägenheter uppstår i recipienten eller omgivningen. Kommunen skall utföra en fördjupad industriinventering i samråd med länsstyrelsen och miljönämnden. Inventering skall redovisas till länsstyrelsen till utgången av 1998. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 13 10 (28)
Om besvärande lukt uppstår i omgivningen skall erforderliga åtgärder vidtas för att motverka störningar av detta. Kommentar: Villkor uppfyllt. Beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet Personalen har den kunskapsnivå som krävs inom respektive ansvarområde. Detta säkerställs genom medarbetarsamtal och framtagande av personliga utvecklingsplaner där individens behov av exempelvis fortbildning identifieras. Försiktighetsprincipen Vi arbetar ständigt för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Detta arbete är att betrakta som en av våra kärnverksamheter. Vid reningsverken följs reningsresultaten kontinuerligt och behovet av kostnadseffektiva skyddsåtgärder utvärderas ständigt. Vi använder oss av bästa möjliga teknik så länge detta är ekonomiskt rimligt. Under 2013 har ett nytt digitalt system införts för att effektivisera det förebyggande och korrigerande uppströmsarbete i respektive kommun. Produktvalsprincipen Kemikalier registreras i ett digitaliserat system - ECOonline. Systemet erbjuder alltid uppdaterade säkerhetsdatablad och det finns stora möjligheter till en effektiv kemikaliehantering. Innan inköp av nya kemikalier görs en bedömning av produkten. Under året har avdelning mätarverkstad, dricksvatten och avloppsrening i NSVA jobbat med att fasa ut och om möjligt ersätta de kemikalier som innehåller miljöfarliga ämnen. En genomgång gjorts för att se om använda produkter innehåller ämnen som finns upptagna som PRIO-ämnen, på kandidatlistan eller Vattendirektivet. Vid Nyvång avloppsreningsverk har arbetet med kemikaliehantering resulterat följande: Från verkstad är 15 kemikalier utfasade dock 2 är kvar för att ingen bra ersättare har hittats. Dessutom behålls 5 kemikalier eftersom de innehåller Nafta (petroleum). Ämnet behöver inte klassificeras som cancerframkallande eller mutagent för att det innehåller mindre än 0,1 viktprocent benzen. På laboratorium behålls 4 kemikalier eller lab reagenser. Dessa används för vattenanalyser och går inte att ersätta. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Inga förändringar vad gäller användningen energi och råvaror har skett under året. Lokaliseringsprincipen Ställningstagande angående lokalisering bör tas i samband med omprövning enligt miljöbalken. 11 (28)
Ansvarig för att avhjälpa skada Inga skador eller olägenheter för människors hälsa har inträffat under året. 12 (28)
Anmälningsärenden Nedan presenteras de anmälningar som har lämnats in till tillsynsmyndigheten under året. Även annan korrespondens som ansetts vara betydande har inkluderats. 13 (28)
EGENKONTROLL Kontrollprogram/Mätprogram Provtagning gjordes år 2013 enligt sammanställning nedan och analys utfördes av Alcontrol. Provpunkt Prov Parameter Utgående vatten 52 dp/år BOD7(ATU), TOT-N, NH4-N Utgående vatten 52 vp/år COD(Cr) (jämna veckor), TOT-P (varje vecka), TOC (jämna veckor) Utgående vatten 12 vp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Co, Cd, Hg, As, Ag, Na, SO4, Sn Inkommande vatten 12 dp/år BOD7(ATU), TOT-N, NH4-N Inkommande vatten 12 vp/år TOT-P, CODcr, TOC Inkommande vatten 12 vp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Co, Cd, Hg, Ag, As,Na, SO4, Sn Avvattnat slam 4 bp/år ph, Ts, Gr, Gf, TOT-P, TOT-N, NH4-N, CaO, K, Co, Mg, Zn, Cu, Cr, Ni, Pb, Cd, Hg, Ag, Sn, As, Na, S Nonylfenol, PCB (7 föreningar), PAH (6 föreningar) Inkommande vatten 2 sp/år *Screening VOC, SVOC organiska föroreningar Bräddvatten *dp BOD7(ATU), N-TOT, NH4-N Bräddvatten *vp COD(Cr), P-TOT, Hg, Cd, Pb, Cu, Zn, Cr, Ni, TOC * Uttas när det bräddas Under året har provtagning och analys skett enligt mätprogrammet med följande undantag: Utgående vatten: 1 dygnsprov saknas (vecka 52) Utgående vatten: 1 veckoprov saknas (vecka 22) Recipientkontroll Recipienten för det renade avloppsvattnet är Humlebäcken som ligger inom Vegeåns avrinningsområde. Recipientkontrollen samordnas av Vegeåns Vattendragsförbund där Åstorps kommun är medlemmar. Resultaten av recipientkontrollen redovisas årligen i en sammanställning från ALcontrol. Rapporten finns att hämta på förbundets hemsida. UTSLÄPPSDATA ÅR 2013 Driftförhållanden Reningsresultaten sett till året som helhet har varit mycket goda. Reningsverkets har dock en del svaga punkter. Vid höga flöden överbelastas denitrifikationen varpå slamflykt uppstår. Vid dessa tillfällen följer slammet med ut och sätter sig i filtren varpå dessa måste rengöras manuellt. Verket får också en sämre rening i denitrifikationen till följd av den lägre slamhalten. En rad åtgärder har vidtagits mot detta problem under året. Returslampumpningen från slutsedimenteringen stängs nu automatiskt då vi överstiger ett visst flöde för att behålla mesta möjliga slam i slutsedimenteringen. En förbiledning är också på plats vilken kan pumpa förbi denitrifikationen vid höga flöden. 14 (28)
Utsläppskontroll Nedan presenteras grafer med den uppföljning som görs löpande under året. Angivna halter i graferna är ej viktade medelvärden och kan därför skilja sig från de som rapporteras i emissionsdeklarationen. 12,0 Nyvång 2013 BOD7 (mg/l) i utgående Riktvärde, månad = 10 mg/l 10,0 8,0 6,0 4,0 3,2 3,1 3,0 3,1 3,2 6,5 3,8 4,6 4,1 3,0 4,5 3,0 3,7 2,0 0,0 BOD Nyvångs reningsverk 2013 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 0,06 0,06 0,08 0,12 Nyvång 2013 P-tot (mg/l) i utgående Gränsvärde, år = 0,3 mg/l Riktvärde, månad = 0,3 mg/l 0,22 0,17 0,11 0,14 0,09 0,12 0,09 0,09 0,11 P-tot Nyvångs reningsverk 2013 15 (28)
18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 15,8 16,0 11,8 13,0 Nyvång 2013 N-tot (mg/l) i utgående Riktvärde, år = 15 mg/l 8,4 11,7 6,6 8,0 11,6 5,6 8,4 13,6 10,90 N-tot Nyvångs reningsverk 2013 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 6,1 7,1 3,4 4,9 Nyvång 2013 NH4-N (mg/l) i utgående Riktvärde, maj-okt = 3 mg/l 1,1 3,2 1,8 4,1 2,8 1,4 3,1 3,40 2,2 2,36 NH4 Nyvångs reningsverk 2013 16 (28)
Bräddning vid anläggning Totalt har ca 2610 m 3 vatten bräddats från reningsverket under året. Bräddning på ledningsnät Ingen flödesmätning görs vid bräddning på nätet. 17 (28)
Slamkvalitet Under året har totalt ca 1000 ton slam producerats, 291 ton låg på lager från förra året. Ca 1063 ton av årets slam har använts till jordtillverkning, och 228 ton TS slam ligger kvar i lager i väntan på avsättning. 18 (28)
KEMIKALIEANVÄNDNING, ELFÖRBRUKNING OCH AVFALLSHANTERING Förbrukning av kemiska produkter Användningen av kemikalier under året redovisas nedan. Produktnamn Förbrukning Användning Plusjärn S 314 231 ton Fällning i luftat sandfång Polymer 1 ton Avvattning Etanol 30,5 m 3 Kolkälla Elförbrukning Vid reningsverket förbrukades 1 044 778 kwh el under året. Hantering av rens och sand samt annat avfall Totalt har ca 38 960 kg rens och sand transporterats till deponi under året. Övrigt avfall förekommer endast i väldigt liten omfattning. Externslam Totalt har 1 372 m 3 slam från Kvidinge avloppsreningsverk tagits emot under året. SITA har under året lämnat 914 m3 externslam till reningsverket. 19 (28)
Forskning och utveckling på NSVA 2013 Inledning Nya krav väntas komma, förändringar i klimatet märks redan, energioptimering pågår och minskade utsläpp av kemikalier från samhället är ett måste. Detta är stora utmaningar för VA-branschen som kräver mer kunskap, ny teknik, ökad säkerhet och ett professionellt förhållningssätt. Framförallt kommer samverkan att behövas i större utsträckning än tidigare för att möta förändringar i framtiden. Därför driver NSVA utvecklingsarbete internt samt deltar i större forsknings- och utvecklingsprojekt i nära samarbete med andra kommuner, universitet och olika aktörer inom näringslivet. Utvecklingsarbete på NSVA Övervakning och säkerhet Fortsatt arbete pågår med att installera övervakningssystemet Uniview på alla NSVAs anläggningar. I syfte att utveckla en ny version av Uniview, har ett utvecklingsprojekt i samarbete med CactusUniview genomförts på Öresundsverket. Ett riktat fokus på mätning och övervakning generellt inom hela NSVA har också accentuerats under året. En ökad mätning och automatisering av verksamheten ger NSVA möjlighet till noggrannare uppföljning. Detta resulterar i stora mängder data som ska kunna hanteras och utvärderas. För att klara av detta behövs lämpliga verktyg. NSVA arbetar därför med att ta fram ett lämpligt system som uppfyller de krav som verksamheten inom NSVA har vad gäller datasäkerhet, analysverktyg och användarvänlighet. Slam och biogas Under året har ett samarbete med LTH etablerats för att öka kunskapen om hur NSVA på bästa sätt ska hantera sitt slam i framtiden. Initialt har en kartläggning och sammanställning av dagens slamhantering och biogasproduktion genomförts. Uppströmsarbete Många processer på avloppsreningsverken är biologiska och känsliga för yttre påverkan. För att minska utsläpp av kemikalier som kan påverka reningseffekten i reningsverken, arbetar NSVA ständigt med att försöka minska mängden farliga ämnen som hamnar i avloppsvattnet. Under året har ett antal informationskampanjer genomförts för att minska utsläpp av farliga ämnen från hushåll, större industrier och övriga samhället. 20 (28)
Samverkan med andra WIN WIN (Water Innovation) - Vattenacceleratorn är en organiserad verksamhet för innovation inom vatten- och vattenrening på Ideon i Lund. Syftet med WIN är öka innovationskraften inom vattensektorn. Akademisk kunskap kan hos WIN få stöd för utveckling av nya produkter som förhoppningsvis lite senare kan komma samhället till godo. NSVA är ett av många partnerbolag som stöttar och deltar i den verksamhet som bedrivs inom WIN. 4S Ledningsnät 4S Ledningsnät är ett samverkansorgan, bildat av svenska kommuner och är tänkt att ge ledningsägare inom vatten och avlopp tillgång till en stödfunktion inom metod- och materialval för nyläggning och reparation av ledningsnät. Genom ett gemensamt kunskapscentrum erhålls stöd, kompetens och möjlighet att påverka metod- och materialvalsutvecklingen. Allt för att kunna undvika de allt oftare uppkomna (och mycket dyrbara) problemen med bristfällig kvalitet på nylagda ledningar och reparationer. VA-Teknik Södra VA-teknik Södra är ett projektprogram för stärkande av forskning, utveckling och utbildning inom vattenförsörjnings- och avloppstekniken i södra Sverige. Projektprogrammet som består av samverkan mellan; VA-teknik vid Lunds Universitet, Chalmers, GRYAAB, VA SYD och NSVA, är ett av fyra kluster som alla stöttas av branschorganisationen Svenskt Vatten. NSVA deltar aktivt i VA-teknik Södra både via styrgruppen, ledningsgruppen, men framförallt genom delaktig i flera av de projekt som bedrivs inom klustersamarbetet. 21 (28)
NSVA på NORDIWA I oktober anordnade IWA (International Water Association) sin nordiska avloppskonferens i Malmö. Dit kom forskare och aktörer inom branschen från hela norden för att lyssna till senaste rönen. NSVA presenterade drifterfarenheter från implementering av toxicitetsmätare på Lundåkraveket. Dessutom anordnade NSVA ett av de fyra studiebesök som erbjöds under konferensen. Många intresserade kom till Lundåkraverket och lyssnade på hur NSVA arbetat med uppströmsarbete och problematiken kring utslagning av reningsverket. Projekt Undersökning av mikrobiell påväxt i dricksvattenledningar Detta forskningsprojekt har startats med stöd av Svenskt Vatten Utveckling och genomförs i samarbete med Lunds Universitet, Sydvatten, VA SYD och NSVA. Projektet innefattar forskning om tillväxt av mikroorganismer och främst bakterier i dricksvattenledningar. I förlängningen avser projektet att leda till utveckling av ett instrument som kan användas för att övervaka den mikrobiologiska kvaliteten i realtid. Utvinning av närsalter ur rötslam Ekobalans Fenix AB har fortsatt driva sin pilotanläggning på Öresundsverket i Helsingborg. Det från avloppsreningsverken avskiljda slammet, som blir kvar efter rötning och biogasproduktion, innehåller mycket växtnäringsämnen. Det finns ett stort intresse att ta tillvara dessa näringsämnen för att kunna sluta kretsloppet av framförallt fosfor som är en ändlig naturresurs. Att koncentrera dem i en form som är så ren som möjligt säkerställer en hållbar återföring av fosforn till brukbar mark. Detta projekt syftar till att utveckla en förädlingsmetod för att utvinna växtnäringsämnen i mer koncentrerad form. EkoBalans har en installerad pilotanläggning på Öresundsverket som nyttjas för att utveckla denna förädlingsteknik och projektet har fortlöpt under 2013. Under detta år har Helsingborgs stad därmed varit självförsörjande på gödselmedel producerad ur slam från reningsverket. EVAA etapp 2 EVAA-projektet var ett samverkansprojekt mellan Helsingborgs stad, Öresundskraft, NSVA och NSR. Projektets mål var att hitta synergier verksamheterna emellan som skulle göra det möjligt att öka hållbarheten i stadens infrastrukturella system och samtidigt minska påverkan på miljön. Under etapp 2, som avslutades i maj 2013, genomfördes att tiotal olika delutredningar och projekt för att kunna föreslå ett inriktningsförslag för hållbara systemlösningar inom energi, VA och avfall för H+ området. 22 (28)
Avgasning av slam för ökad reningskapacitet på reningsverk Ett större samarbetsprojekt för utvärdering av avgasning av slam har genomförts och avslutats. Resultaten visade att avgasning av slam är effektiv på anläggningar med både nitrifikation och denitrifikation i aktivslamprocessen. Avgasningstekniken skulle kunna vara ett yteffektivt sätt att öka kapaciteten på ett reningsverk och även kostnadseffektivt i jämförelse med utbyggnad av bassängvolymer för aktivt slam. Bild: Laboratorieutrustning för utvärdering av avgasning av slam. Bräddvattenrening Vid kraftig nederbörd finns inte alltid kapacitet i avloppsledningsnätet eller på reningsverken för att omhänderta allt avloppsvatten, detta avlopp måste då avledas till recipienten utan att renas. Utsläpp av orenat avloppsvatten vill man givetvis undvika. Med en förändring av klimatet förväntar vi oss kraftigare och intensivare nederbörd i framtiden och mängderna bräddvatten kan då komma att öka. För att inte förorena våra sjöar och hav med orenat avloppsvatten kommer vi sannolikt behöva rena även detta vatten framöver. Syfte med detta projekt är därför att utvärdera om filterteknik, ozon och/eller väteperoxid är tekniker som skulle kunna användas för att på ett säkert sätt rena bräddat avloppsvatten i framtiden. 23 (28)
Bild: Pilotanläggning Hydrotech och Primozone på Öresundsverket. Ekologisk dagvattenhantering Ekologisk dagvattenhantering är lösningar med fokus på grönska och nyttjande av dagvatten istället för avledning via rör till recipienten. Blågröna dagvattenlösningar minskar risken för översvämningar och ger också städerna nya kvaliteter som bidrar till attraktiva miljöer med tilltalande utformning och bättre lokalklimat. Detta samarbetsprojekt mellan många olika aktörer i Skåne, med ledning av SLU i Alnarp, syftar till att utveckla koncept för genomförande av hållbara och estetiskt tilltalande dagvattenlösningar. Tanken är att genom projektet skapa ett större konsortium som kan genomföra små och stora dagvattenprojekt i Skåneregionen under de närmaste två åren. Examensarbeten På NSVA tar vi emot, stöttar och handleder studenter som vill genomföra sitt examensarbete inom ramen för sina universitets-/högskolestudier i samverkan med oss. Under året som gått har följande examensarbeten slutförts: Optimization of Phosphate Precipitation at Svalöv and Lundåkra Wastewater Treatment Plants. Nikola Andric and Susanne Pyda. Water and Environmental Engineering Department of Chemical Engineering, Lund University, June 2013. I VÅTT OCH TORRT - Ett gestaltningsförslag med naturen som meddesigner. Linn Osvalder. SLU Alnarp, 2013. 24 (28)
Utvärdering av dricksvattenkvaliteten i Bjuv Kartläggning av klagomål och eftersökning av orsak. Ellen Ahlin. Linnéuniversitetet, 2013. 25 (28)
MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE Verksamhetsledningssystem Hela NSVA:s verksamhet är miljö- och kvalitetscertifierad sedan början av år 2011. Verksamhetssystemet som heter Poseidon finns i digital form på NSVA:s intranät och är därmed tillgängligt för alla anställda. Systemet är ett viktigt verktyg för att sätta upp miljö- och kvalitetsmål för verksamheten och ständigt förbättra densamma. Extern- och internrevisioner har bidragit till flera förbättringar av arbetssätt och rutiner. Uppströmsarbete Många processer är biologiska och känsliga för påverkan av yttre fysikaliska och kemiska variationer. Ett ständigt uppströmsarbete pågår därför inom NSVA i syfte att minska mängden farliga ämnen som hamnar i avloppsvattnet. NSVA har under året köpt in ett nytt digitalt system för att effektivisera uppströmsarbetet. Under året har också ett antal informationskampanjer genomförts för att minska utsläpp av farliga ämnen från hushåll och övriga samhället. Via NSVAs kundblad informeras även kunderna om vikten av att endast spola ner rätt saker i avloppet. Svenskt vatten har startat kampanjen Mitt Vatten som syftar till att lyfta kunskapsnivån och öka medventenheten om vattenfrågor och dess centrala betydelse i samhället. 26 (28)
27 (28)
BILAGA 1 VERKSAMHETSOMRÅDE BILAGA 2 EMISSIONSDEKLARATION 28 (28)