1 Alkohol 2015-12-15

Relevanta dokument
Ändring av levnadsvanor: Alkohol

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av.

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind

Alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Drogpolitiskt program för Kumla kommun

Handlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: e-post: Primärvården

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Kommunikationsavdelningen

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Testa dina levnadsvanor!

Att identifiera och minska riskbruk av alkohol. Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar ,2 liter 20129,2 liter*

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

GÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN

KUNSKAPSÖVERSIKT 2016: 3. Hur påverkas vi av andras drickande?

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

Handledning för dig som inom primärvården arbetar med rådgivande samtal

Guldkant eller riskbruk? Om alkoholens plats i åldrandet

Varför behandla alkoholberoende i primärvården?

- ATT MÖTA OCH BEMÖTA

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Utvärdering av Prime For Life utbildning.

Värt att veta om alkohol och din hälsa

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol?

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN SAMT I LANDET

Alkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion

Hälsosamma levnadsvanor Tobak och alkohol på agendan. Inga-Lisa Apelman, Folkhälsostrateg ANDT

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem. Betydelse för folkhälsa

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Rekommendationer från Hälsorådet

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Folkhälsorapport. April 2009

Rökning har inte minskat sedan Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

alkohol- och drogpolitiskt program

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor

Alla överens! Ingen under 18 år ska få tag på alkohol

fakta om alkohol och hälsa

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås Christina Anderson

Äldre och alkoholberoende Uppsala

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

SIRAP. Studie över Implementering av Riskbruks Arbete i Primärvården

Alkohol. Författare: Sharareh Asta, Martin Brewitz, Camilla Halldin, Jack Larsson, Karolina Rinne, Josefine Solberg, Karl Venox

När generösa alkoholvanor blir ett hälsoproblem hos äldre Charlotte Skoglund M.D PhD SMART Psykiatri

Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 2014

Tidiga interventioner

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd

Drogvanor, åk 9, Kalmar, 2010

öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder

LÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008

Bakom våra råd om bra matvanor

Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

Samtal om hälsa HFS. Personalmaterial. För samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa

Folkhälsa. Maria Danielsson

Skolelevers drogvanor 2007

15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM. Problemets omfattning. Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol)

Alkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Somatiska komplikationer till följd f av hög h g alkoholkonsumtion. Allmänmedicin

Cirkulärnr: 2001:29 Diarienr: 2001/0399 Handläggare: Gigi Isacsson Sektion/Enhet: Socialtjänst, skydd och säkerhet Datum: Mottagare:

CENTRUM FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE (CERA)

alkohol- och drogförebyggande arbetet i Örebro län

Folkhälsostrategi

Drogvaneundersökning år Jämtlands gymnasium årskurs 2

Vårdriktlinjer vid riskkonsumtion av alkohol Gäller för Primärvården Örebro läns landsting

2007 Alna Sverige AB Alna Riks Alna-rådet

Levnadsvanor för patienter med

ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Äldre och alkohol. Karin Lendrup Distriktsläkare, VC Kronoparken. 17 maj 2019

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin

Tobak och alkohol på agendan Hälsosamma levnadsvanor. Inga-Lisa Apelman, Folkhälsostrateg

Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR. Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hälsa och habilitering en del av Landstinget i Uppsala län

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.

Transkript:

1 Alkohol

2 Alkohol Konsumtionen ökat sedan inträdet i EU från 8-10 L per person och år Storkonsumenter är mellan 20-30 år Män dricker dubbelt så mycket som kvinnor Män överrepresenterade när det gäller riskbruk Ökat riskbruk hos äldre kvinnor Minskat riskbruk hos ungdomar Alkohol-enfråga för oss i vården 2015

3 Globalt den femte största riskfaktorn för sjukdom och död 5 000 dör årligen i Sverige 80% av alla våldsbrott i Sverige hör samman med alkohol Alkohol en fråga för oss i vården 2015

Alkohol: riskbruk, missbruk, beroende... 4 Svårt att skilja det ena från det andra Alkohol en fråga för oss i vården 2015

5 Vad är riskbruk? Riskbruk av alkohol är ett bruk som medför ökad risk för skadliga fysiska, psykiska eller sociala konsekvenser Riskerar att leda till ett missbruk och svåra medicinska skador men där problemen ännu inte är allvarliga Alkohol en fråga för oss i vården 2015

6 Vad är riskbruk? Risk för vad... Fysisk funktionsnedsättning Psykisk funktionsnedsättning Skador Sjukdom Missbruk Alkohol en fråga för oss i vården 2015

7 Vad är riskbruk? Olika gränser Kön Ålder Storlek Vad man dricker Hur man dricker: dagligen, varje vecka, berusningsdrickande. Alkohol en fråga för oss i vården 2015

8 Vad är riskbruk? Kvinnor: 9 standardglas/veck (110 gr alkohol/vecka) Män: 14 standardglas/ vecka (170gr alkohol/vecka) Eller intensivdrickande: Män: 4 standardglas/ tillfälle Kvinnor: 3 standardglas/ tillfälle

9 Standardglas 15 cl bordsvin 33 cl starköl (5%) 8 cl dessertvin Knappt 4 cl sprit Nationella riktlinjer

10 Följder av långvarigt riskbruk Kroniska sjukdomar enbart relaterade till alkohol Leversjukdom FAS fetalt alkoholsyndrom (prenatal alkoholexponering) Alkohol en fråga för oss i vården Sven Wåhlin 2015

11 Alkoholriskbruk kan orsaka... Osteoporos Hjärt-kärlsjukdom Cancer Hjärnblödning Högt blodtryck Epilepsi Infektioner Alkohol en fråga för oss i vården 2015

12 Cancer och alkohol Risken för cancer ökar med mängden alkohol som dricks Finns ingen säker nivå Risken för bröstcancer uppskattas öka med 10% vid daglig konsumtion av 10 gr alkohol (ca 1 dl vin)

13 Olycksfall förknippade med lågdoskonsumtion Trafikolyckor (21,5 %) Fallolyckor (22%) Exponering för naturkrafter och andra olyckshändelser (21%) Våld (16%)

14 Alkoholkonsumtion Statistik 2014 Riket Blekinge Riskbruk alkohol 16% 14% Män med riskbruk 19% 15% Kvinnor med riskbruk 13% 13%

15 Alkohol och Tobak Nikotin och alkohol har många gemensamma mekanismer Alkohol stimulerar dopaminsystemet genom att aktivera nikotinreceptorerna Alkoholsuget starkare om man röker och vice versa

Socialstyrelsens rekommendationer 16 Riskbruk av alkohol hos vuxna: Hälso-och sjukvården bör erbjuda Rådgivande samtal till vuxna personer med riskbruk av alkohol Bruk av alkohol hos gravida och småbarnsföräldrar med riskbruk av alkohol: Hälso-och sjukvården bör erbjuda Rådgivande samtal till gravida som brukar alkohol och till föräldrar eller andra vårdnadshavare med riskbruk av alkohol som har späd- eller småbarn Nationella riktlinjer

17 Att starta samtalet Det behöver inte vara så svårt att samtala om alkohol

18 Verktyg Audit Time line follow-back (TLFB) Det finns ett samband mellan ditt alkoholintag och det du söker för (förklara kort).vill du försöka göra något åt det? Dialog med patienten Anpassning till den specifika personens ålder, hälsa och risknivå

19 Hur gör man: Konsumtionsanamnes Time line follow-back: Dricker du alkohol öl, vin, sprit? När drack du senast? När drack du innan dess? Ser ditt dryckesmönster ut så här? Hur länge har du haft detta dryckesmönster? Hur drack du innan?

20 Effekterna av alkoholrådgivning Troligtvis större än vid annan livsstilsrådgivning De flesta högriskkonsumenter inte beroende Lätt att minska intaget

21 När ska man ta ett rådgivande samtal? Hypertoni Diabetes Magsäcksproblem Sömnbesvär Ångest, oro Depression Ryggbesvär Oförklarlig trötthet Anemi Trombocytopeni Olycksbenägehet Täta sjukskrivningar Diffusa smärttillstånd Huvudvärk

22 Rådgivande samtal En snabb evidensbaserad metod

23 Filmtajm Rådgivande samtal om alkohol avsnitt 1 Rådgivande samtal om alkohol, avsnitt 2 Rådgivande samtal om alkohol, avsnitt 3 Rådgivande samtal om alkohol, avsnitt 4 Länk till filmer: https://vimeo.com/album/3181061

24

25 Bra länkar: Förebyggande droginformation som räddar liv. https://www.droginformation.nu/alkohol-det-storsta-drogproblemet-vi-har-i-sverige IQ- fakta om alkohol http://www.iq.se/sv/fakta-om-alkohol/ Drugsmart http://www.drugsmart.com/fakta/alkohol/ 1177 Vårdguiden UMO alkohol http://www.umo.se/tobak-alkohol-droger/alkohol/ Alkoholen och samhället 2014; en forskningsrapport från IOGT-NTO och svenska läkaresällskapet