Vetenskaplig rapport Frågeställning: Behövs handsprit för att man ska hålla en god handhygien? Emma Berndtsson Gunnesboskolan 9B Skapad vecka 20 17/521/5 Handledare: Annika Berndtsson Huvudlärare: Pernilla & Olle Innehållsförteckning/Sidanvisning:
Sida 1 Inledning Vad den handlar om Personligt om mitt val av ämne Bakgrund Ämnet i större sammanhang/fakta om handsprit, bakterier osv./ Verkligheten svininfluensan Koppling till temat miljö Övrig aktuell forskning och fakta Sida 2 Syfte/Frågeställning Metod Redovisa min arbetsmetod/vad gjorde jag, Motivation för varför jag ansåg det som den bästa metoden för frågeställningen och hur den besvarar den, Motivation av diverse val i min undersökningsgång(hittar strategier till förutsagda felkällor) Sida 3 Resultatet text om det, bilder och kommentarer i bilaga Sida 4 Slutsats Felkällor Hur jag eliminerat dem i min metod och undersökning Sida 5 Felkällor Vilka felkällor som uppkom och hur jag jobbade emot dem Sidan 6 Avslutning/Utveckling Sammanfattning, fakta om mina resultat, nya insikter och utveckling av utvecklingen Sidan 7
Övrigt som t.ex. bilagor på resultatet, källförteckning Inledning/Introduktion: Tänk dig själv en helt vanlig vardag i ditt liv. Tänk alla dörrhandtag du vidrör, alla människor du har kontakt med, alla föremål du håller i som exempelvis pengar, varje gång du skriver på en dator, kliar dig, lagar mat och allt annat dina händer utsätts för en helt normal dag. Fråga nu dig själv frågan om du har en tillräcklig handhygien i förhållande till detta. Eller vad är egentligen en bra handhygien? Vad krävs för medel? Och vilka bakterier har vi på händerna egentligen? Är de ofarliga eller inte? Varför vill vi få bort dem? I denna rapport ska du få svar på många frågor om handhygien och bakterier. Det är ett ämne som jag valde att fördjupa mig i för jag tycker det är intressant med handspritshysterin som kom vid svininfluensa tiderna och allt som sades om det. Alla, verkligen alla, fick upp sina ögon för handspriten och började ständigt använda sig av handdesinfektionsmedlet. Det jag vill ifrågasätta är hur effektivt det egentligen är, hur det skiljer sig emot andra alternativ och om det verkligen behövs. Bakgrund: Bakterier är encelliga och enkla mikroorganismer utan kärna. De kan hittas i alla ekosystem på jorden, men finns på människan mest i tarmen och på huden. Hur de ser ut skiljer sig. Det finns runda(kocker), stavformade(baciller), böjda(vibrioner) och spiralformade(spiroketer). Vissa av dem är nyttiga, och vissa farliga som t.ex. Streptokocker. Trots att de flesta är ofarliga kan de skapa infektioner. Det finns olika sätt som vi kan hindra att bli smittade från dessa farliga organismer. Vi kan vaccinera oss mot en viss bakterie, undvika miljöer där farliga bakterier kan finnas, akta oss för importerade varor men framförallt sköta vår handhygien. Det vanligaste sättet att bli smittad på är av kontaktsmitta, där smittan hela tiden bärs runt på olika sätt. Det allra bästa sättet att skydda sig är en god hygien, och framförallt vår handhygien. Inom vården och omsorgen finns det klara regler på hur patienter ska hanteras och vad man t.ex. får bära för att förhindra eventuella smittovägar för bakterierna. Svininfluensan, som kom som en mediavåg och satte Sverige i någon slags panik kom 2009. Det var ett slags utbrott som inte varade speciellt länge. Influensan virus anpassas från andra djurarter till att infektera de övre luftvägarna hos människor. Om ett virus har ett helt nytt hölje, alltså utsidan av viruset, så kommer i stort sett hela världens befolkning att vara mottagliga för infektionen eftersom ingen har immunitet mot det. Det var detta som skrämde människor, eftersom influensan kunde vara tuff. Det var då man började införa handsprit till alla dagis, skolor, arbetsplatser men även många andra allmänna platser och hem. T.ex. så dog tre för tidigt födda barn på Centrallasarettet i Västerås 2009 troligen för att smittan förts in på sjukhuset av personal eller besökare och sedan smittat via händerna. Man säger att sådana
tragiska händelser man bli ovanligare om vi använder handsprit. Med svininfluensan började det som sagt att tömmas med handsprit på apotekets hyllor, medans det idag sägs ha avtagit ganska mycket. Om vi fortsätter att använda det kommer förhoppningsvis att vanlig förkylning, vinterkräkssjukan, men också antalet smittade av resistenta bakterier att minska. Forskning visar att sjukfrånvaron bland förskolebarn minskar med 12 procent om barnen tvättar sina händer med handsprit 45 gånger om dagen. Handsprit innehåller bl.a. alkohol och vatten. Alkoholhalten är normalt sett runt 70 % och 85 %. De flesta varianter innehåller också finkel som gör den omöjlig att dricka, fett, mjukgörare och phneutraliserade ämne. Hur frågeställningen är kopplad till verkligheten är förklarat tidigare, men min koppling till temat miljö är kanske inte lika självklar. Min motivering lyder att eftersom handsmittan är den största vägen för bakterier att smittas, är det självklart ett miljö problem i vår mänskliga miljö. Handspriten därför kanske kan skapa en bättre miljö genom att minska detta och alla sjukdomar som sprids. Definitionen i frågan inom hållbar utveckling lyder: Vi ska leva på ett sådant sätt som inte förstör möjligheterna för kommande generationer att leva ett gott liv. Ett gott liv, är ett friskt liv och där är inte smittsamma bakterier inblandade, utan ett effektivt sätt att förhindra dem. Syfte/Frågeställning: Behövs handsprit för att man ska hålla en god handhygien? Metod/Utförande: Min undersökningsmetod gick ut på att odla bakterier på agarplattor. Alltså genom att ta fingeravtryck på agar plattorna, och sedan odla de i värmeskåp skulle jag se vilka bakterier som finns på fingrarna samt mängden, i olika lägen. Med olika lägen menar jag med olika förutsättningar, alltså när man tvättat med tvål och vatten, endast vatten eller med handsprit. Jag undersökte även vilket av alternativet som hade hållit i sig bäst efter en kvart, alltså hade bäst förmåga att hålla händerna rena. Jag förberedde agarplattor samt märkte dem. Sen gjorde jag undersökningen, som jag genomförde tre gånger, alltså totalt på 27 personer och 81 agarplattor. Jag genomförde de på nio elever i årskurs ett, årskurs fem och årskurs nio. Varje elev hade vars tre agarplattor där de gjorde avtryck för innan de tvättat händerna, direkt efter de tvättat händerna med olika medel och en kvart senare efter dem tvättat. Jag bad dem placera sitt finger/sina fingrar i mitten på plattan då de kunde röra till lite men inte trycka för hårt. Jag öppnade agarplattorna snabbt när detta skulle ske. Jag hade tre olika kombinationer som jag hade genom alla testerna.. 1. HAND FRÅN BÖRJAN TVÅL OCH VATTEN EN KVART SENARE 2. HAND FRÅN BÖRJAN HANDSPRIT EN KVART SENARE 3. HAND FRÅN BÖRJAN BARA VATTEN EN KVART SENARE
När jag genomförde på årskurs fem bad jag dem trycka med ett finger, men med årskurs nio och ett med två. Direkt efter jag utfört detta, satte jag in alla agarplattorna i ett värmeskåp med 37 graders värme. Där lät jag det stå tills jag såg att det blivit någon förändring i petriskålarna och att det gett utslag. För att vara på den säkra sidan och få full tillväxt väntade jag i ca två dygn, då de inkuberats. Sedan kollade jag på agarplattorna och analyserade likheter, skillnader, ökningar och minskningar. På så sätt kunde jag se fördelar med de olika handhygiensalternativen, men även nackdelar och skriva en slutsats. Jag ansåg denna metod som den bästa, lämpligaste och mest realistisk för den besvarar min frågeställning, om det behövs handsprit för att man ska hålla en god handhygien tydligt. Undersökningen krävde en undersökning på de vanligaste sätten att tvätta sina händer och får fram likheter, skillnader, förändringar osv.. Eftersom syftet med användningsområdena för handsprit är att eliminera smittsamma bakterier, så tyckte jag min metod var perfekt för att besvara ämnet. Genom min metod kan jag få fram vilka bakterier det finns, vad de orsakar, vilken mängd och även vilket som är bäst. I frågeställningen står det en god handhygien, och det kan man självklart anse vara olika från person till person. Men i denna undersökning drog jag slutsatsen att en god handhygien är att vara hyfsat ren om händerna, tvätta dem regelbundet och vara kry och frisk. Resultat: Mitt resultat består av bilder som har tagits på alla de testen jag har tagit på varje elev utdraget från de tre olika kombinationerna. 1 som var tvål och vatten, 2 som var handsprit och 3 som var bara snabb tvätt med vanligt kranvatten. Jag har valt de nio bästa bilderna som visar på störst förändring och gav bäst resultat. Alltså har jag tre bilder på varje kombination. Bilderna föreställer först handen från början, sen direkt efter behandling och sist efter en kvart. Slutsats: Jag har delat upp mitt sammanfattande resultat på de tre olika kombinationerna. 1 tvål och vatten 2 handsprit 3 bara vatten När jag sammanfattar resultatet, och inte bara på de bilderna jag visat, kan man se tre tydliga mönster. Handspriten är det solklart bästa eftersom den tar bort flest bakterier. Den håller dock inte i sig exemplariskt efter en kvart, men direkt efter behandlingen så ger den ett toppen resultat. Detta beror på att i handspriten finns alkohol, alltså etanol. Detta ämne tar död på bakterierna, vilket ger detta resultatet. Tvål däremot, gav ett ganska bra resultat men inte alls lika bra. Det ger ett förbättrat resultat efter men på många av fallen kom det tillbaka ungefär lika mycket som det var från början. Så den var inte lika effektiv, men ändå bra. Varför den är lite mindre effektiv än handspriten kan bero på att tvål tar mer bort fettlagret på våra händer och rengör mer händerna än att gå grovt och döda bakterierna. Det är skillnaden.
Vatten tvätten var dock inte bra. De flesta resultaten visade att det inte var någon stor förändring, mellan någon av testerna. Alltså var det ett ganska dåligt alternativ i just bakterieperspektiv, då den varken förbättrar eller förändrar. I vissa fall förbättrade den lite, men efter en kvart var det nästan på alla tillbaka till ursprungsläget. En intressant bit i resultatet var det andra exemplet på nummer tre undersökningen, 3XY för nior. Denna är väldigt speciell och unik och visar lite att den är en eventuell felkälla. I början har den ungefär lika mycket bakterier som efter en kvart senare, men direkt efter tvätten har den fått ett större utslag. Vad detta kan bero på finns i felkällorna. Det kanske även visar att prickar är mindre bakterier än de stora sammanväxta eller att färgen har betydelse. Kanske gjorde eleven något speciellt just innan han genomförde det andra testet, t.ex. rörde vid något på toaletten osv. En slutsats man kan dra är i alla fall att den är ineffektiv. Jag gjorde en liten enkätundersökning som innehöll två frågor för ytterligare förståelse. Jag frågade om de tyckte de hade en bra handhygien och tvättade händerna ofta samt om man använde handsprit ofta. En stor majoritet tyckte att de hade en god handhygien och tvättade händerna ofta och alltid efter toalettbesök. Alla i hela undersökningen svarade att de sällan eller aldrig använde handsprit. Vissa gjorde det någon gång i veckan. Felkällor: Hur förebyggde jag och undvek felkällor i min metod? Jag gjorde också en del val genom min undersökning för att eliminera felkällor, som jag var förbered på redan innan. De strategier och olika val jag gjorde var: Mitt val av vilka undersökningsgrupper jag skulle ha var väldigt bra och hade en bra poäng. Exakt vilka klasser det blev var tillfälligheter, men att undersöka barn var väl genomtänkt. Den gruppen jag tänkt lägga mest vikt vid, var just femman eftersom de känns som någon slags mellan grupp om man kollar just på åldern bland i alla fall min egenuppfattning av barn. Sen att jag undersökte en nia och en etta blev också väldigt bra, eftersom det då blir en stor skildring på åldrarna och nästan maximum differens mellan barn. Varför jag valde barn före vuxna var för att jag hade en hypotes att barns händer är smutsigare och de tänker mindre på sin handhygien. Då utesluter jag felkällor som t.ex. att de inte blir någon skillnad för de redan är rena plus att det blir svårare att se skillnader. Jag ville heller inte blanda barn och vuxna, för jag ville att de skulle vara samma faktorer. Min motivering till varför jag valde eleverna att trycka först ett finger och sedan två, var att jag inte ville att det skulle bli för mycket bakterier och kolonier så de kunde gå in i varandra och göra det otydligt. Det skulle kunnat bli en stor felkälla, som jag hellre undvek än att få stora odlingar jämfört med små. Bara jag kan se en koloni så räcker det. Ett blindtest var något jag gjorde endast för att utesluta om det hade blivit något fel med agarn och för att se vilka bakterier som bildades i en oanvänd petriskål. Jag tog alltså en vanlig, oöppnad agarplatta och satte in den i värmeskåpet med de andra.
Eftersom jag aldrig gjort agarplattor innan så var jag inte 100% säker på om tiden mellan stelningen och undersökningen, tiden i kylen eller om man gjorde de samtidigt hade någon betydelse. Av den anledningen var jag också noga med det, för att alla eventuellt skulle ha samma felkälla och inte ha samma påverkan på resultatet. Att jag gjorde det hela experimentet tre gånger istället bara för tre avlägsnar också en del felkällor eftersom det blir mer exakt ju mer resultat man har och om ett försök skulle av någon anledning förstöras, så har man en tanke bakom som någon slags Bplan. En felkälla som jag undvek var att ha agarskålarna öppna i onödan. Jag var noga med att tejpa de när de var klara, och sedan att bara öppna dem snabbt när försöken skulle ske och de skulle sätta sina fingrar. Sedan stängde jag och tejpade igen. Detta gjorde jag för att inte andra bakterier från partiklar i luften eller från när någon t.ex. pratar osv. skulle bli en felkälla och påverka resultatet. Vilka felkällor stötte jag på och hur handskades jag med dem? En av de största felkällorna i hela min undersökning var att alla mina agarplattor och dess bakterieodlingar vid första försöket dog och det blev inget utslag. Detta berodde på att vi drog på en för hög värme i värme skåpet där de inkuberades och då dog bakterierna. Därför gav det inget resultat och jag använde mig inte av det. Det blev också en felkälla för olika delar i min metod, som jag fick redigera under tiden och det löste sig bra. Min planering blev lidande. När vi skulle koka agarn använde vi vattenbad till att börja med för att värma upp lösningen. Detta märkte vi ganska fort var ineffektiv och tog för lång tid. Bägaren var också för liten för att värma flaskan så den sprack. Vi använde då oss istället av en värmeplatta och en stor gryta vilket fungerade utmärkt. En annan felkälla var att försökspersonerna tryckte olika hårt och gjorde fingeravtrycket på olika delar av fingret vilket kan ha varit en felkälla eftersom bakterierna då tar på olika stor yta m.m. Det kunde vara svårt att se när agarn var söndrig också. Vissa rörde runt mer en ändra osv. vilket gjorde att det kanske inte blev exakt samma faktorer i resultatet. I vissa av agarskålarna fanns det klumpar, eftersom agarn inte kokat tillräckligt, Detta kan ha varit en felkälla. En annan stor felkälla var i resultatet. I vissa kombinationer hade det ökat väldigt extremt efter en kvart i jämförelse med innan, vilket sågs som lite orealistiskt då de testen verkligen var unika i sin kombination. Detta kan bero på man vet ju inte vad personen gjorde den kvarten. Det blir ju självklart en felkälla om en sitter och läser en bok och en är ute på rast och leker i sandlådan t.ex.
Avslutning/Utveckling: Det jag har kommit fram till nu är att handspriten är den absolut bästa när man kollar ur att ta bort bakterieodlingar. För att svara direkt på frågeställningen, så krävs handsprit för en bra handhygien. Självklart kan en god handhygien skötas med bara tvål, för det är ju bevisat i undersökningen att det är ett hyfsat effektivt medel om man använder det regelbundet, men handsprit är det absoluta bästa. Det tar bort bakterier på ett sätt som inte tvål gör, eftersom de helt dödar dom medan tvålen inte har samma grova effekt. Jag tycker att mina resultat är hyfsat trovärdiga, men man kunde gjort det mer utvecklat på fler personer. Då hade det blivit mer pålitligt. Vissa resultat höll sig inte alls till mönstret, och gick helt utanför hypotesen och de andra proverna. Men jag hade i alla fall tydliga totala mönster, vilket jag ansåg gav en bra grund till slutsatsen. Jag har fått nya insikter i tekniken om bakterieodling och väldigt mycket fakta. Men det som jag mest kommer att ta med mig är hur skitig man verkligen är på händerna, och vad som krävs för att ta bort dem. Jag har lärt mig en massa annat om ämnet men även teknik och i min metod, men det mesta står ju skrivet i rapporten. Ett relevant sätt att bygga vidare på laborationen skulle kunna vara att göra undersökningen mer lokal men även mer trovärdig, alltså undersöka andra målgrupper, skolor och personer för att få ett bättre och mer utvecklat resultat. Man skulle också kunna gå djupare på vilka bakterier det är och hur de påverkar oss, men det gick nu utanför mallarna för min frågeställning. Men det skulle vara intressant att undersöka utifrån det perspektivet. Källförteckning/(Bilagor): http://www.tvattbart.se/?mod=cpages&page_id=7 19 maj 2010 http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/dennyainfluensanah1n1/ och andra länkar på smittskyddsinstitutets hemsida 19 maj 2010 http://www.expressen.se/nyheter/1.1695315/handspritraddarliv 19 maj 2010 Av Mikael Färnbo som publicerades 5 september 2009 Handsprit räddar liv EXPRESSEN