En väg till självförsörjning och framtidstro? -lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 11 februari 2013
Presentation Uppdraget som utvärderare Utvärderingens aktiviteter Resultat och utmaningar för deltagare Resultat och utmaningar i projektarbetet Sammanfattande analys om projektarbetet Sammanfattande analys kring måluppfyllelse Reflektioner kring framtiden
Uppdraget som utvärderare Den viktigaste uppgiften för utvärderingen är att bidra till att projekt och program bättre styr mot sina mål Det generella syftet är att bidra till lärande och utveckling med sikte på långsiktiga effekter En lärande utvärdering skall dels följa processerna i projektet med avsikt att förbättra dem under arbetets gång och dels ska den mäta och bedöma i vilken utsträckning målen uppfylls och vilka resultat som åstadkoms Resultaten från utvärderingen ska inte betraktas som den slutgiltiga sanningen utan som återkommande insatser för att bidra till kontinuerliga förbättringar i projekten och programmens genomförande
Utvärderingens aktiviteter Intervjuer med deltagare i grupp eller enskilt, totalt cirka 20 deltagare Intervjuer med styrgrupp/projektgrupp Möten och dialog med styrgrupp och projektledning Möten och dialog med projektgruppen Workshop kring framtiden Omvärldsanalys kring socialt företagande Delrapportering vid fyra tillfällen Analys av statistik och underlag från projektet Slutrapport
Resultat och utmaningar för målgruppen Majoriteten av deltagarna är mycket nöjda med det stöd som de fått av projektets lärare och coacher Deltagare har fått en ökad självkänsla och framtidstro Det är en stor bredd när det gäller deltagarnas affärsidéer Framför allt de utlandsfödda såg projektet som ett steg på vägen där man först får utbildning, sedan anställning och slutligen att man startar ett eget företag Få deltagare har dock ambitionen att starta ett socialt företag inom överskådlig tid Språket är en nyckelfaktor för de utrikesfödda. En reflektion, ett deltagande i projektet under en termin är oftast inte tillräckligt för att bryta utanförskapet hos deltagarna. Det behövs en överbryggning av stöd mellan perioden från projektdeltagandet till självförsörjning för deltagarna
Resultat och utmaningar i projektarbetet En utmaning i projektet har varit att det saknats en tradition med att arbeta med socialt företagande i kommunen Det har blivit mer fokus på SFI än affärsutveckling för utlandsfödda på grund av svårigheter med språket för många av deltagarna Stora utmaningar att rekrytera deltagare p.g.a. regelverket (hos socialfonden och Arbetsförmedlingen) för vilka som får delta konkurrens med andra projekt svårt att kommunicera ut projektets budskap till berörda verksamheter och samarbetsaktörer att etablera samverkan mellan aktörer tar tid Antalet deltagare påverkar gruppernas indelning och utbildningens upplägg (antalet coacher, löpande intag, många omtag) Svårigheter med etablera rutiner för att kontinuerligt följa upp deltagarnas utveckling Utmaning med flera byten av projektledare
Sammanfattande analys, styrning och ledning I samverkansprojekt finns det många utmaningar, och dessa utmaningar handlar ofta om svårigheten att få alla att dra åt samma håll Det handlar om att få alla aktörer att ändra fokus från sin egen verksamhets mål till projektets gemensamma mål Ett förändringsarbete tar ofta lång tid, och så har det även varit i detta projekt
Sammanfattande analys, fokus och prioritering Mycket fokus på språkutveckling för de utlandsfödda Större fokus på företagande generellt än på socialt företagande specifikt När kunskapen om socialt företagande växte inom projektet, blev det även ett större fokus på just socialt företagande i projektet Kunskap saknas initialt hur man kan gå tillväga i kommunen för att främja socialt företagande Reflektion, kanske borde man i projektet haft samverkan med en kommun med mycket erfarenhet av socialt företagande
Sammanfattande analys, kommunikation och information Svårt att kommunicera ut budskapet kring socialt företagande och syftet med projektet Svårt att ta till sig begreppet socialt företagande (för aktörer och deltagare) Svårt för aktörerna att förstå hur de på bästa sätt kan bidra till och stödja projektet Svårt att förstå skillnaden mellan projektet och traditionell SFI för utrikesfödda
Sammanfattande analys, samarbete och samordning Det verkar har funnits en viss otydlighet kring aktörernas roller i projektet, och hur samverkan skall ske i projektet mellan olika aktörer Konkurrerande projekt har påverkat möjligheten till rekrytering av deltagare Det har funnits svårigheter kring tolkningen av olika regelverk, kring vem som får delta Traditionella stuprör mellan huvudmännen, svårt att hitta samverkansytor
Sammanfattande analys, metoder och rutiner (inkl uppföljning) Insatser har gjorts för att försöka följa deltagarnas utveckling, men projektet har inte lyckat göra detta på ett kontinuerligt och strukturerat sätt Projektets rapportering och begäran om kostnadsersättning till ESF-rådet har släpat efter under stora delar av projekttiden Förslag, att man skapar en kommunal kunskapsbank där man kontinuerligt samlar och sprider erfarenheter från olika utvecklingsprojekt
Sammanfattande analys, måluppfyllelse MÅL - SJÄLVFÖRSÖRJANDE Mål: Minst 60 % av deltagarna som fortsätter efter orienteringsfasen ska 90 dagar efter projektperioden vara självförsörjande genom främst socialt företagande eller genom företagande, anställning i annan verksamhet eller studier. Analys: Totalt är det 54 procent av deltagarna som är självförsörjande, ur den aspekten är målet nästan uppfyllt. Dock är det endast 2 procent av deltagarna som är självförsörjande genom företagande, och det går inte att urskilja ur statistiken om det är ett socialt företag. Målet är inte uppfyllt när det gäller antal deltagare som har blivit självförsörjande främst genom socialt företagande. Mål: Minst 40 % av deltagarna som fortsätter efter orienteringsfasen ska 90 dagar efter projektperioden vara självförsörjande genom eget eller gemensam affärsdrivande verksamhet Analys: Det är endast 2 procent av deltagarna som blivit självförsörjande genom eget eller gemensam affärsdrivande verksamhet. Därmed är detta mål inte uppfyllt (baserat på den statistik som projektet lämnat till SCB)
Sammanfattande analys, måluppfyllelse MÅL - IKRAFTGÖRANDE -Minst 80 % av projektdeltagare som fortsätter efter orienteringsfasen ska uppleva att deltagande i projektet har gett dem nya kunskaper om sig själv och sin förmåga som är värdefulla i framtiden Utvärderarnas reflektioner: Baserat på intervjuerna med deltagarna så kan vi se att projektet har många av deltagarna har fått en ökad självkänsla och en mer positiv tro på framtiden. Sannolikt så har projektet även inneburit att deltagarna fått ökade kunskaper om sig själv, om sina styrkor och svagheter. Det går inte att bedöma hur stor andel av deltagarna som har fått dessa kunskaper om sig själv och om sin förmåga, men målet är möjligtvis uppfyllt.
Sammanfattande analys, måluppfyllelse MÅL - KUNSKAP OM SOCIALT FÖRETAGANDE -Minst 80 % av projektdeltagare som fortsätter efter orienteringsfasen ska uppleva att de har en god kunskap om vad som krävs för att starta och driva ett socialt företag Utvärderarnas reflektioner: Deltagarna upplevs ha fått en god kunskap kring vad som krävs för att starta och driva ett företag generellt sett. Frågan är om de har samma kunskapsnivå när det gäller att starta och driva ett socialt företagande. Vår bedömning är att deltagarna tittar på alla möjliga vägar till självförsörjning, och att starta och driva ett socialt företag är en av dessa vägar. Det går inte att bedöma hur stor andel av deltagarna som har fått denna kunskap, men målet är möjligtvis uppfyllt.
Sammanfattande analys, måluppfyllelse MÅL - EFFEKTIVA SAMVERKANS- OCH SAMORDNINGSMÖJLIGHETER -En process är utvecklad och dokumenterad om hur Sociala entreprenörshusets verksamhet på bästa sätt ska samverka med andra aktörer som erbjuder affärsrådgivning och hur man på ett kostnadseffektivt sätt ser till att erbjuda sådan typ av verksamhet som kompletterar redan befintliga stödresurser för företagande. Utvärderarnas reflektioner: Man har i projektet utvecklat en process kring hur man kan samverka med andra aktörer kring affärsrådgivning, och hur denna process kompletterar befintliga stödresurser kring företagande. Under projektets gång så har även denna process dokumenterats och gränserna mellan olika aktörer och stödsystem förtydligats. Detta mål får sägas vara uppfyllt.
Sammanfattande analys, måluppfyllelse MÅL - JÄMSTÄLLDHET -Minst 80 % av projektdeltagare som fortsätter efter orienteringsfasen ska uppleva att de har bättre kunskap om jämställdhet än före projektet Utvärderarnas reflektioner: Jämställdhet är en av de områden som deltagarna fått information och utbildning kring. Men då vi saknar kunskap om hur stor andel av deltagarna som har fått denna kunskap, går det inte att säga om målet är uppfyllt.
Sammanfattande analys, måluppfyllelse MÅL - TILLGÄNGLIGHET -Minst 80 % av projektdeltagare som fortsätter efter orienteringsfasen ska uppleva att de har haft likvärdiga villkor som andra att ta del av de aktiviteter som erbjudits i projektet och att deras kunskap om tillgänglighet är bättre än före projektet. Utvärderarnas reflektioner: I samband med intervjuer med deltagarna har vi inte kunnat se några direkta problem med tillgänglighet och likvärdighet för deltagare med olika fysiska eller psykiska förutsättningar. Vår bedömning är att de (få) personer som haft en funktionsnedsättning haft samma villkor och förutsättningar som deltagare utan funktionsnedsättning. Men då vi saknar kunskap om hur stor andel av deltagarna som har haft denna upplevelse, så går det inte att säga om målet är uppfyllt.
Sammanfattande analys, måluppfyllelse MÅL - PERMANENT VERKSAMHET -Beslut fattas om att Sociala entreprenörshusets verksamhet blir ordinarie verksamhet efter genomförandeprojektet Utvärderarnas reflektioner: Om målet uppnås innebär det att projektet varit lyckosamt i att skapa effektiva stödstrukturer som leder till att deltagare har förmåga att starta och driva livskraftiga sociala företag. För deltagare i projektet innebär det sannolikt att de har haft goda möjligheter att bli självförsörjande genom projektdeltagandet. En process har påbörjat med att analysera förutsättningarna för kommunens kommande verksamhet inom området. Vid tidpunkten för denna rapports färdigställande var målet ej uppfyllt.
Reflektioner kring framtiden Med den kunskap som byggts upp inom projektet finns det nu förutsättningar för fler etableringar av sociala företag i kommunen Det finns behov av olika insatser och stöd för grupper som är svensktalande och för de grupper som inte har en tillräckligt god nivå av det svenska språket Genom att dra lärdom av andras arbete, dess utmaningar och framgångsfaktorer, kan framtida projekt kring socialt företagande bidra till medborgarnas ökade självförsörjning och framtidstro Viktiga framgångsfaktorer för sociala företag är att det finns en ömsesidig vilja och initiativ till samarbete med andra aktörer samt vilja och motivation hos målgruppen
Frågor?