Kompetensförsörjning Järnvägstekniker SVERIGES BYGGINDUSTRIER ANDREAS BRENDINGER

Kompetensförsörjning Järnvägstekniker SVERIGES BYGGINDUSTRIER ANDREAS BRENDINGER

SVERIGES BYGGINDUSTRIER - Järnvägstekniska yrken och utbildningar 2018 2 Uppdrag kompetensförsörjning järnvägstekniska yrken Frågeställning Är kompetensförsörjningen av järnvägstekniker (BEST-yrken) tillräcklig? Syfte Att övergripande beskriva järnvägstekniska utbildningar och yrken i Sverige. Att beskriva ev. hinder och problem. Att i förekommande fall rekommendera förändringar och förbättringar. Mål Att förbättra och säkerställa kompetensförsörjningen av järnvägstekniker för den svenska järnvägen.

SVERIGES BYGGINDUSTRIER - Järnvägstekniska yrken och utbildningar 2018 3 Undersökningens resultat: Sveriges Byggindustriers reflektioner och rekommendationer kring kompetensförsörjningen av järnvägstekniker (BEST) till den svenska järnvägen. Bidra till att öka förutsättningar för politiken att infria givna löften till väljarna: Mer järnväg för pengarna Robust och säker järnväg Tåg i tid God arbetsmiljö och hög säkerhet Miljö och klimatmål

Kompetensförsörjningen av järnvägstekniker Fakta och bakgrund 4

SVERIGES BYGGINDUSTRIER - Järnvägstekniska yrken och utbildningar 2018 5 2850 km 6200 ATC 2310 vx 2950 km 6600 ATC 2260 vx 2950 km 8700 ATC 2660 vx 1800 km 3000 ATC 1160 vx 2900 km 7900 ATC 2984 vx 850 km 3900 ATC 1330 vx Sveriges järnvägsnät finns i hela landet och omfattar ca 15.700 km (år 2016) Totalt finns det 308 infrastrukturförvaltare i landet Staten är genom Trafikverket den största infrastrukturförvaltaren och förvaltar ca 91% av järnvägen Tillkommer tunnelbana och spårväg. Källa: Trafikverket Statistiska enheten

SVERIGES BYGGINDUSTRIER - Järnvägstekniska yrken och utbildningar 2018 6 Myndighetens utbildningskrav - järnvägstekniker Myndighetens krav på utbildning och kompetens för järnvägstekniker Transportstyrelsen (TS) ställer krav på varje infrastrukturförvaltare att verksamheten som bedrivs ska ske på ett säkert sätt. kräver ett godkänt säkerhetsstyrningssystem av samtliga infrastrukturförvaltare. beviljar säkerhetstillstånd om kraven är uppfyllda Varje Infrastrukturförvaltare skall säkerställa yrkeskunnandet genom godkänt kompetensstyrningssystemet som ingår i infrastrukturförvaltarens säkerhetsstyrningssystem Infrastrukturförvaltare ska ha sina risker under kontroll bl.a. med krav på utbildning och kompetens för såväl egen som anlitad personal.

SVERIGES BYGGINDUSTRIER - Järnvägstekniska yrken och utbildningar 2018 7 Järnvägstekniker enligt fackföreningen SEKO:s register Yrke/Roll Antal (ca.) Kommentar Bantekniker/banarbetare 1000 Eltekniker/Kontaktledningstekniker 800 Signaltekniker 1300 Teletekniker 150 Spårsvetsare 600 Totalt ca. 3850 Besiktningsman järnväg 200 Förare av spårbunden fordon/arbetsmaskin 500 Annat yrkesarbete inom järnväg 350 Totalt ca. 1050 Källa: Seko Väg och BAN 2018 Kommentar: Tillkommer järnvägstekniker som inte är anslutna till fackföreningen Seko. Inom fem år behövs minst 1700 järnvägstekniker (ban-, signal, el/kontaktledningstekniker) Varav SISÄ-behöriga ca 500

SVERIGES BYGGINDUSTRIER - Järnvägstekniska yrken och utbildningar 2018 8 Bakgrund kompetensförsörjning järnvägstekniska yrken Bakgrund I SBUF rapporten ID:13 029, Kompetensanalys järnväg i Sverige till 2025 från år 2017, framgår bl.a. att; Inom fem år bedöms behovet vara minst 1700 nyutbildade järnvägstekniker inom BEST-området. Behovet är störst när det gäller järnvägstekniker; bantekniker kontaktledningstekniker, signaltekniker och spårsvetsare

Kompetensförsörjningen av järnvägstekniker Yrkesutbildningen (BEST) - reflektion 9

SVERIGES BYGGINDUSTRIER - Järnvägstekniska yrken och utbildningar 2018 10 Kort fakta om Byggyrkesutbildning Byggyrkesutbildning finns som skolförlagd grundutbildning (gymnasiets BA- eller El- och Energiprogram) och efterföljande lärlingstid/utbildning förlagd i företag Finns som företagsförlagd lärlingsutbildning Utbildningsdepartementet och Skolverket har nationellt ansvar för utbildningarna Branschen genom yrkesnämnden är Skolverket behjälplig med fastställande och utveckling av karaktärsämnen i utbildningen Nationell likvärdig innehåll är fastställt för samtliga utbildningar Nationellt fastställda utbildningsplaner, kompetenskrav och läromedel. Uppföljning sker genom Skolinspektionen

SVERIGES BYGGINDUSTRIER - Järnvägstekniska yrken och utbildningar 2018 11 Kort fakta om yrkesutbildning inom järnvägen (BEST) Yrkesutbildning inom järnvägen finns som valbara kurser inom gymnasiets BA- och delvis El- och Energiprogram), inom Yrkesvux, yrkeshögskola, uppdragsutbildning och företagsförlagd utbildning. Finns inte som företagsförlagd lärlingsutbildning Det saknas någon som har nationellt ansvar för utbildningarna Det saknas ansvarig som kan utveckla och fastställa och utveckling av karaktärsämnen i utbildningen Nationell likvärdig innehåll är inte fastställt för järnvägstekniska utbildningar Nationellt fastställda utbildningsplaner, kompetenskrav och läromedel finns inte fastställda för järnvägstekniska utbildningar. Uppföljning sker inte alls. Trafikverkets bestämmelser styr i hög grad kraven på kompetens.

SVERIGES BYGGINDUSTRIER - Järnvägstekniska yrken och utbildningar 2018 12 Undersökningen visar att; Det utbildas alldeles för få järnvägstekniker (BEST) Det finns få (alltför få) utbildningsanordnare Utbildningarna finns på för få orter Utbildningsplatserna är för få Förutsättningarna för att bedriva järnvägsteknisk utbildning är svår/knepig. Oklara förutsättningar vad avser kompetenskrav Ersättning från staten är för låg Utbildningsanordnarnas ofta svaga ekonomi

SVERIGES BYGGINDUSTRIER - Järnvägstekniska yrken och utbildningar 2018 13 Undersökningen visar att; Kvalifikationskraven varierar mellan infrastrukturförvaltarna (varje förvaltare har egna krav) Svag transparens avseende förvaltarnas krav på utbildningen (kvalifikationskrav, lärare, anläggning) Svag samverkan mellan förvaltare och utbildare

SVERIGES BYGGINDUSTRIER - Järnvägstekniska yrken och utbildningar 2018 14 Undersökningen visar att; Järnvägstekniska utbildningar attraherar få Utbildningsplatser står tomma utbildningar startar inte Marknads och attraktionsaktiviteter är svagt koordinerade och inte tillräckliga Många olika nätverk och grupper (koordinering?) SYV:arnas kunskap om järnvägen är låg Strategi, plan och ansvar för utbildning som krävs för införande av ny teknik (ERTMS) oklar.

SVERIGES BYGGINDUSTRIER - Järnvägstekniska yrken och utbildningar 2018 15 Trafikverket är den största infrastrukturförvaltaren; Enbart Trafikverksskolans och Infranords utbildningar godkänns när det gäller vissa behörigheter ex. SISÄbehörighet (utbildningar skall genomförs på anläggning som motsvarar Trafikverkets anläggning) Övriga utbildningsanordnares motsvarande utbildningar/ kurser, godkänns oftast inte av Trafikverket. Trafikverket har inget uppdrag att i övrigt ge någon utbildningsanordnare, förutom Trafikverksskolan; råd, stöd, godkännande etc.

SVERIGES BYGGINDUSTRIER - Järnvägstekniska yrken och utbildningar 2018 16 Sammanfattningsvis visar undersökningen att; Saknas nationellt ansvaret för kompetensförsörjningen av järnvägstekniker Många är medvetna om problemet men.. TRV: vi har inte det uppdraget..men vi skulle kunna ta det om man ger oss uppdraget Politiken: särbehandling av järnvägstekniska yrken skulle kunna innebära att andra branscher också skulle kunna kräva detta. men vi förstår problemet..

Kompetensförsörjningen av järnvägstekniker Nuläget 17

SVERIGES BYGGINDUSTRIER - Järnvägstekniska yrken och utbildningar 2018 18 Historisk satsning på järnvägen men vem ska go ra jobbet? Fram till 2029 ska Sverige storsatsa på järnvägen. Men brist på kompetens och arbetskraft försvarar projektet, Ragnar Hedström, forskare VTI. Inom de närmsta fem åren är bedömningen att det saknas 700 1 800 tekniker. Läget innebar en risk för att arbetsbelastningen blir hög och att kostnader skenar iväg. Vissa år kan det gå behövas mycket arbetskraft, andra år inte så mycket. Det kan bli en väldigt ojämn arbetsbelastning. Om en del av projekten senareläggs kan det däremot bli stökigt i hela planeringsprocessen och uppstå andra problem längre fram. Källa: SEKO tidningen 25 april 2019 Trafikverket: Vi klarar järnvägssatsningen Fram till 2029 ska Sverige storsatsa på järnvägen. Men det finns stor arbetsbrist inom sektorn, något ansvariga inte oroas över. Satsningen ska genomföras oavsett. Vi måste ha den inställningen, säger Bengt Olsson, presschef på Trafikverket.. Myndigheten har i dag inget sammanhållet ansvar fo r utbildning eller tillgång pa arbetskraft. Men Bengt Olsson säger att man tillsammans med andra aktörer jobbar for att lösa rekryteringsbehovet... Det är ett långsiktigt jobb. Vi måste jobba mer med att informera och berätta om det utmanande och roliga i att utveckla järnvägssektorn..

SVERIGES BYGGINDUSTRIER - Järnvägstekniska yrken och utbildningar 2018 Utbildning till järnvägstekniker läsåret 2018 2019 Yrkeshögskola utbildningsplatser och antagna elever 19 Utbildningsanordnare och utbildningsform Utbildning Start Antal platser Antal sökande och behöriga Antal påbörjat Varav kvinnor Trafikverksskolan YH Kvalificerad Signaltekniker 2018-08-20 12 19 15 1 Trafikverksskolan YH Kvalificerad Kontaktledningstekniker 2018-08-20 12 12 9 0 Falköping YH Kvalificerad Signaltekniker 2018-08-13 18 9 5 2 Umeå YH Signaltekniker Ingen start* 25 4 - - Vansbro YH Nordisk Spårsvets (inkl. banteknik) 2018-08-13 30 55 25 1 Totalt 72 129 54 5 OBS! Uppdrags- och företagsinterna utbildningar tillkommer. Även viss grundläggande utbildning på gymnasieprogram tillkommer mellan 30-50 från gymnasiet och Yrkes-Vux. * Ingen start pga. för få sökande BEHOVET 350-400/ÅR

SVERIGES BYGGINDUSTRIER - Järnvägstekniska yrken och utbildningar 2018 Järnvägsteknisk utbildning 2019-2020 Utbildningsanordnare och antal offentligt finansierade utbildningsplatser Banteknik Yrkes-Vux 12 Banteknik Gymnasium (BA-prog.) 36-38 Signalteknik Gymnasium (El-prog.) 12 Kvalificerade bantekniker (YH) 16 Kvalificerade signaltekniker (YH) 16 Kvalificerade kontaktledningstekniker (YH) 16 Nordisk spårsvetsare (YH) 30 Totalt 138-140 Behovet 2018-2202 Minst 350-400/år Tillkommer företagsförlagd samt företagsintern utbildning i bästa fall antal 50-100? 60-62 78 (Borlänge 12-16) YHVansbro (30) Yrkes-Vux Åmål (12) YH Ängelholm (48) (Vännäs 12) (Nässjö 24) 20

SVERIGES BYGGINDUSTRIER - Järnvägstekniska yrken och utbildningar 2018 21 Signaltekniker utbildningen utveckling Utbildningsanordnare 2017 2018 (44 platser) Ängelholms kommun Trafikverkskolan YH Signalteknik 200p 12 platser Falköpings kommun Lärcentrum YH Signalteknik 200p 16 platser Nässjö kommun Nässjöakademin YH Signalteknik 200p 16 platser Utbildningsanordnare 2018 2019 (53 platser 19 påbörjat) Ängelholms kommun Trafikverkskolan YH Signalteknik 200p 12 platser (15) Falköpings kommun Lärcentrum YH Signalteknik 200p 16 platser (4) Folkuniversitetet Umeå Folkuniversitet YH Signalteknik 200p 25 platser (0) Utbildningsanordnare 2019 2020 (16 platser) Ängelholms kommun Trafikverkskolan YH Signalteknik 200p 16 platser

22 Kompetensförsörjningen av järnvägstekniker (BEST) Sveriges Byggindustrier rekommenderar

SVERIGES BYGGINDUSTRIER - Järnvägstekniska yrken och utbildningar 2018 23 1. Ge Trafikverket det övergripande ansvaret för kompetensförsörjningen av järnvägstekniker (BEST) för den svenska järnvägen (och i samverkan med branschen) 2. Skapa förbättrade förutsättningar för att bedriva järnvägstekniska utbildningar 3. Fler utbildningar, på fler orter och fler utbildningsplatser

SVERIGES BYGGINDUSTRIER - Järnvägstekniska yrken och utbildningar 2018 24 4. Trafikverket fastställer nationellt likvärdigt innehåll i utbildningen (kunskap, färdigheter, kompetens, behörigheter) 5. Trafikverket ansvarar för att ta fram nationellt fastställd utbildningsmaterial (kurslitteratur, övningar, prov m.m.) 6. Trafikverket fastställer och synliggör vilka krav på anläggning och lärare som krävs för att utbildningen skall kunna leda till erforderliga behörigheter 7. Trafikverkets uppdrag bör även innefatta en rådgivande, stödjande och kontrollerande funktion

SVERIGES BYGGINDUSTRIER - Järnvägstekniska yrken och utbildningar 2018 25 8. Branschens aktörer samverkar kring marknadsföring och attraktionsaktiviteter med syfte att locka fler att söka järnvägstekniska utbildningar 9. Branschen garanterar erfoderliga LIA/APL platser 10.Undersök möjligheterna för att bedriva någon form av branschskoleverksamhet för järnvägstekniska utbildningar 11.

SVERIGES BYGGINDUSTRIER - Järnvägstekniska yrken och utbildningar 2018 26 Sammanfattning Ge Trafikverket övergripande ansvar för kompetensförsörjningen till järnvägstekniska yrken och tillse att Trafikverket samverkar med branschen Fler utbildnings- och övningsplatser, på fler orter En enhetlig nationell utbildning för respektive järnvägsyrke

Tack! Frågor/synpunkter/ kommentarer: Andreas Brendinger, Sveriges Byggindustrier Tfn 070-725 68 78 andreas.brendinger@sverigesbyggindustrier.se

JBS styrelse kommenterar forskning och kompetens Lena Erixon, Trafikverket och Robert Röder, Strukton Rail

Senior samverkan för förbättrad pendeltågstrafik Malin Holen, Trafikverket och Henrik Dahlin, MTR

Framgångsfaktorer

Mätbar effekt

Fokusområde: Förbättrad tillförlitlighet på spårväxlar Punktlighetspåverkan p.g.a. Växelfel [%] Andelen avgångar och ankomster som inte var punktliga av samtliga mätningar MTR delar rapport om Trafikpåverkande fel 1,7% 1,5% Trafikverket implementerar utökat förebyggande underhåll på utpekade spårväxlar baserat på MTR rapport. 1,1% Trafikverket lanserar en ny förebyggande underhållsplan utifrån det gemensamma arbetet med Funktionellt system Stockholm 0,8% 0,3% 0,3% 0,6% 0,4% 0,2% 0,0% 0,0% 0,4% 0,2% 0,8% 0,7% 0,1% jan-18 feb-18 mar-18 apr-18 maj-18 jun-18 jul-18 aug-18 sep-18 okt-18 nov-18 dec-18 jan-19 feb-19 mar-19 apr-19

100% 95% Punktlighetsutveckling sedan november 2017 Punktlighet per vecka RT+2, November 2017 April 2019 Över 95 Över 92,5 Över 90 Under 90 Under 85 Medelvärde (6mån) 90% 91,5% 85% 86,7% 80% 2017 2018 2019

På väg mot en förbättrad pendeltågstrafik

Kom och prata med oss! Malin Holen, Trafikverket och Henrik Dahlin, MTR

Lunch Välkomna åter kl. 13:00

Reflektion punktligare pendeltåg Roberto Maiorana, Trafikverket och Robert Röder, Strukton Rail

Trafikutskottets arbete för ett väl fungerande järnvägssystem Jens Holm, Trafikutskottet

TTT resultatredovisningar

Tillsammans för tåg i tid (TTT) Ann-Sofi Granberg, ordförande TTT och Britt-Marie Olsson, SJ

PERSONKILOMETER EN VANLIG DAG 420 000 personer 3 100 persontåg 380 000 km REGIONAL FJÄRR FJÄRR 220 000 ton gods 600 godståg 125 000 km REGIONAL 1990 2018 2017

MILJONER TÅGRESOR REGIONAL 194 REGIONAL 84 FJÄRR 14 FJÄRR 23 1995 2017

1 000 000 persontåg 2001 2018

Utom två Punktlighet 90% Nöjdhet 70 % 2001 2012 2018

Målstyrningen inom TTT Fokus på målen 2020 Störningstimmar en indikator med mål per effektområde. Nypunkt för att hitta fler indikatorer kopplat mot punktlighetsmålet. Handlingsplaner med 3 åtgärder per effektområde. Aktörsspecifika åtaganden Trackslistan topplistan över pågående och planerade åtgärder.

Jämförelse: Basår (2013), rekordåret 2017 & utfall 2018 100,0 95,0 90,0 85,0 80,0 90,0 90,3 87,8 94,1 93,4 92,5 88,8 87,4 84,8 78,2 78,3 80,0 80,8 75,0 71,9 73,2 70,0 65,0 60,0 Persontåg Kortdistans Medeldistans Långdistans Godståg Basår (2013) 2017 2018

Punktlighet och störningstimmar per tågsort Tågsort Genomsnittlig punktlighet under 6 år Median störningstimmar per dag Maximalt antal störningstimmar för att uppnå 95 % punktlighet Snabbtåg 78,0 % 9,1 4,1 Fjärrtåg 83,8 % 9,6 4,7 Regiontåg 90,0 % 36,9 28,0 Pendeltåg 94,5 % 14,1 14,0 Flygtåg 96,8 % 0,2 0,21

Antal dagar med 95% punktlighet 80 70 71 60 50 40 46 50 48 44 36 30 20 16 10 0 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 (tom mars)

Nypunkt ett av flera forskningsinitiativ Utvalda huvudindikatorer 1 ) Störningstimmar Infra 2 ) Felavhjälpningstider Infra 3 ) Störningstimmar Fordon 4 ) Bana redo fordon 5 ) Störande fel fordon 6 ) Godstågens avgångspunktlighet 7 ) Resandetåg avgångspunktlighet 8 ) Störande godståg 9 ) Kanalpunktlighet 10 ) Glada dagar och ostörda tåg 11 ) Långa förseningar 12 ) Inställda tåg

Störningstimmar fördelat per effektområde 134 789 93 299 98 722 95 042 92 953 15 941 20 111 15 132 15 388 2 664 3 937 5 154 5 801 85 687 12 044 5 346 23 095 20 957 21 539 21 262 17 388 5 167 4 770 3 801 4 759 13 039 12 450 11 420 4 463 13 514 11 915 7 583 8 700 9 266 5 186 5 917 6 560 7 811 9 737 4 400 3 997 17 390 18 304 18 663 15 858 15 004 20 926 5 102 32 628 4 031 17 602 13 810 6 741 26 103 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Övrigt ej TTT Operativ trafikering, exkl. JPR/DPR Trafik- och resursplanering Från utlandet/ annan infraförvaltare Fordon Banarbete Avgångstid terminal/ depå Prioritering, JPR/DPR Obehöriga i spåret

Aktiviteter inom TTT 2018 Effektsamband Hastighetsnedsättningar Planeringsprinciper Malmö godsbangård Obehörigt spårbeträdande i större städer

Senaste 12 månaderna 88,1% 89,7% 85,2% 85,8% 87,0% 86,5% 89,8% 86,9% 88,7% 91,4% 90,4% 88,7% 92,2% 92,0% April 2018 Mars 2019 April 2019

T1 2013 till 2019 333 386 341 028 318 055 323 872 90,0% 284 036 304 520 91,7% 309 741 90,7% 90,3% 91,3% 88,0% 90,9% 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

TTT framåt 1 1

Ökad genomförandekraft Ökad genomförandekraft fler tåg i tid! 2013 2020 2030

Effektområde Operativ trafikering Malin Jutenfäldt, MTR

Effektområde: Operativ trafikering Effektområdet hanterar trafiklednings verksamhet och omfattar styrning och hantering i det operativa rummet. Målet är att gemensamt i branschen identifiera förbättringsmöjligheter för processer, arbetssätt och metoder och i förlängningen att reducera förseningar orsakade av trafikledning (D-koder). 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Operativ trafikering 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Störningstimmar exklusive DPR Störningstimmar DPR Mål 2020

Operativ trafikering - en del av ett kluster Vi har gemensamma möten och arbetar tillsammans, eftersom framtagna åtgärder och lösningar spänner över två eller alla områden. 1. Banarbete 2. Trafik- och resursplanering 3. Operativ trafikering Mål och syfte: Ökad framförhållning Robust och punktligt trafiksystem Samverkan över verksamhetsområden vi ska agera tillsammans! Trafiksäkerhet och arbetsmiljö Underhållsbehovet ska tillgodoses Allt planerbart ska planeras! Målet är att gemensamt i branschen identifiera förbättringsmöjligheter för processer, arbetssätt och metoder, och i förlängningen att minska antalet förseningar orsakade av bristande trafikplanering. Effektområde operativ trafikering omfattar trafiklednings verksamhet och dess påverkan på punktligheten. Strategin är att utifrån behov och brister genomföra insatser för att öka Trafiklednings positiva påverkan på punktligheten.

Klustret består av flera branschrepresentanter MTR Trafik- och resursplanering Banarbete Operativ trafikering

HUR VEM Tillsammans initieras åtgärder Tillsammans med klustrets deltagare, och i samråd med TTTs styrgrupp och JBS, initieras de åtgärder som behövs för nå effektområdenas mål Följande process används vid initiering av en ny åtgärd: BRAINSTORMING PRIORITERING FÖRANKRING OCH BESLUT INFORMATION UPPSTART TTT deltagare Effektområdesansvariga Effektområdesansvariga Effektområdes-ansvariga Åtgärdsledare Workshop under TTT möte där förslag på nya åtgärder tas fram Prioritering av åtgärder, utifrån satta mål och behov Förankring internt hos respektive aktör om ansvarig och övriga resurser till åtgärden Information till TTT styrgrupp och JBS styrelse om att åtgärden ska genomföras Arbetet startas under ledning av ansvarig aktör

Vi arbetar tillsammans för att driva åtgärderna Följande åtgärder arbetar vi inom just nu: Kanalpunktlighet Digital järnväg operativt beslutsstöd i realtid Störningshantering Avvikande hastighet godståg Planeringsförutsättningar järnväg Större banarbete ska planeras med högre kvalitet Banarbete Trafik- och resursplanering Operativ trafikering

Operativ trafikering har tre prioriterade åtgärder 1 2 3 Digital järnväg Störningshantering Planeringsförutsättningar järnväg Åtgärder har valts ut som prioriterade då de verkar förutsättningsskapande för framtida initiativ, som i sin tur har en stor potential att kunna reducera antalet störningstimmar Åtgärderna digital järnväg och störningshantering är precis uppstartade och under fortsatt utveckling

Digital järnväg Består av två fokusområden: 1 Pilot DAS-STEG 2 Digitala blanketter Planera och genomföra en pilot där vi testar kommunikation mellan TRV (TC) och SJ (lokförare) via digitala system. Effekt Piloten genererar en ökad kunskap och förståelse om kommunikationen, systemhanteringen och arbetssättet mellan en trafikledare och lokförare när man kör mot en dynamisk tågplan. Vilket tros skapa bättre punktlighet för tågen samt bättre information till resenärer. Genomlysa, prioritera och digitalisera delar av processen Körorder. Effekt Ökad effektivitet genom förbättrade systemsstöd. Dagens manuella ordergivning med diktamen till förare, när det har inträffat ett fel på banan, är tidskrävande och tiden skulle istället kunna användas för att kunna planera om och informera om händelsen.

Störningshantering Mål: En effektivare störningshantering Målen är under utveckling Effekt Snabbare och mer förutsägbar störningshantering inkl. trafikinformation Snabbare återgång till normalläge Säkrare prognoser Nöjdare kunder/resenärer Kompetensen om hur vi hanterar störningar ökar Mer likriktat beslutsfattande Implementera ett arbetssätt på Trafikverket för snabbare hantering av körplaner i stört läge (tågnummer omledning) Uppstart Januari 2019 Granska/justera/implementera gemensamt arbetssätt för utvärdering och uppföljning av störningar (säkra att åtgärder tas fram och omhändertas för att förbättra störningsprocessen) Definiera begrepp för prognos och säkerställa samsyn Implementera arbetssätt för hantering (reservplan) av enskild händelse, sent från depå/stillastående tåg Utbildningsinsats för att stärka oss i arbetssätt för omfall vid störningar (både hos JF och Trafikverket) (fokus även trafikinfo) Avslutat December 2019

Planeringsförutsättningar järnväg Mål: Minska effekterna av hastighetsnedsättningar med 5% under maj och september 2019 jämfört med föregående år. Effekt Förbättrad informationsdelning med en samlad bild över samtliga nedsättningar Förenklad dialog med underhåll angående nedsättningar Ökade möjligheter att snabbt åtgärda de nedsättningar som stör trafiken Bättre punktlighet, färre störningar och ökad robusthet. Uppstart November 2018 Rätt planeringsförutsättningar i T20 Klar Förankra strategiska sträckor samt tidsparametrarna Lång/Kort hastighetsnedsättning med övriga i branschen. Maj 2019 Införa Tillfälliga Operativa Regler. Juni. 2019 Avslutat December 2020 Åtgärda M-anmärkningar inom föreskriven tid Kontinuerligt arbete internt Trafikverket Klar

Effektområde Avgångstider & noder Johan Hedman, Trafikverket

Avgångstider och Noder Syfte Målet med effektområde Avgångstider och Noder är att öka avgångspunktligheten och reducera antalet störningstimmar som orsakas av sen avgångstid Leveranser Ta fram konkreta förslag på aktiviteter och regler som kan realiseras i kommande tågplan Säkerställa att alla aktörer har en gemensam förståelse för utmaningen och vilka åtgärder som måste vidtas för att säkerställa leveranser Mål 9,900 störningstimmar år 2020 (Baseline 2013 på 23,287h)

Avgångstider och Noder Gemensam sittning, prioritering av fortsatt arbete Trafikledning Planering SJ, MTRx Green Cargo Jernhusen Workshops/arbetsmöten på Malmö Godsbangård Trafikledning Planering Green Cargo Hector Rail DB Cargo m.fl. Punktlighetspåverkande utmaningar 1. Kapacitet Malmö Godsbangård 2. Kvalitet i orsakskodning (JDE)* 3. Störningar under rusningstrafik 4. Felaktiga tidstillägg (missar kanal) 5. Värstingtåg 6. Felaktig planering av hastigheter 7. Uppställningsplatser 8. Kommunikation TKL-Tornet 9. Prioritering av godstrafik 10. Sena tåg från Danmark* 11. Ändrade tågnummer* 12. Spåranvändningsplaner 13. Systematiskt avvikande tåg 14. Tidiga och sena avgångar 15. Otydlig process vid avgång *Lämnat över till annat effektområde

Översikt av komplexitet och punktlighetspåverkan 12 Punktlighetspåverkande utmaningar 1. Kapacitet Malmö Godsbangård 2. Störningar under rusningstrafik 3. Felaktiga tidstillägg (missar kanal) 4. Värstingtåg 5. Felaktig planering av hastigheter 6. Uppställningsplatser 7. Kommunikation TKL-Tornet 8. Prioritering av godstrafik 9. Spåranvändningsplaner 10. Systematiskt avvikande tåg 11. Tidiga och sena avgångar 12. Otydlig process vid avgång Lösningsförslag Komplexitet Punktlighetspåverkan Kapacitet MGB Bestämma och beskriva max antal ankommande och avgående tåg per dygn och timme på MGB

Översikt av komplexitet och punktlighetspåverkan 12 Punktlighetspåverkande utmaningar 1. Kapacitet Malmö Godsbangård 2. Störningar under rusningstrafik 3. Felaktiga tidstillägg (missar kanal) 4. Värstingtåg 5. Felaktig planering av hastigheter 6. Uppställningsplatser 7. Kommunikation TKL-Tornet 8. Prioritering av godstrafik 9. Spåranvändningsplaner 10. Systematiskt avvikande tåg 11. Tidiga och sena avgångar 12. Otydlig process vid avgång Lösningsförslag Komplexitet Punktlighetspåverkan Bättre Planering Planera för att hålla kanaler, avgå i tid och hålla planerad hastighet

Översikt av komplexitet och punktlighetspåverkan 12 Punktlighetspåverkande utmaningar Lösningsförslag Komplexitet Punktlighetspåverkan 1. Kapacitet Malmö Godsbangård 2. Störningar under rusningstrafik 3. Felaktiga tidstillägg (missar kanal) 4. Värstingtåg 5. Felaktig planering av hastigheter 6. Uppställningsplatser 7. Kommunikation TKL-Tornet 8. Prioritering av godstrafik 9. Spåranvändningsplaner 10. Systematiskt avvikande tåg 11. Tidiga och sena avgångar 12. Otydlig process vid avgång Lågt hängande frukter Uppställningsplatser, rusningstrafik, spåranvändningsplaner

Konkreta leveranser, planeringsförutsättningar inför T20 Område Föreslagna åtgärder Ansvar Rusningstrafik Minskat tryck rusningstider, dvs tider då persontrafikeringen är hög på SSB 06:00 09:00, 16:00-18:00 max 1 planerat tåg i timmen in/ut (koordinerat med kapaciteten) TRV JF Påverkan Tidstillägg Kapacitet Uppställningsplatser Norrgående tåg: klara för avgång = tidtabell 8 min Dvs tåg K-rapporteras 8 minuter före avgång Andra tåg, dvs södergående och genomgående ska behålla nuvarande upplägg, dvs K-rapp 3 min före avgång Maximal dygnskapacitet på Malmö Godsbangård är 46 ankommande och 46 avgående tåg per dygn. Förutom under rusningstrafik planeras max 3 tåg i timmen in och ut 19 timmar * 3 tåg = 57 tåg/dygn (högt över kapacitetsgräns på 46) 1. JF och TrV uppmanas att inte planera Svågertorp som uppställningsplats Driftplatsen i Svågertorp behöver finnas tillgänglig operativt för att skapa bättre flöde i systemet 2. MGB får inte användas som parkeringsplats, max 59 minuter som ingår i tågläget. JF TRV JF JF TRV

Identifierade utmaningar för att nå målen Utmaning Kommentar Engagemang 1. Svårt att få samtliga inblandade parter att delta på möten och workshops 2. Svårt att lägga timmar på aktiviteter mellan möten Väl på plats fungerar det väldigt bra Behöver prioriteras inom respektive organisation Process 1. Hantering av de åtgärder som identifieras. Vi identifierar aktiviteter som behöver prioritet i linjen 2. Hitta ingång i rätt process i linjeorganisationerna hos respektive part Utvecklingsarbete på hemmaplan behövs för att nå mål TTT ingång i linjen Efter 2020 1. Nu när TTT arbetet börjar få moment behöver vi planera bortom 2020 för att lyckas Ta vara på att vi utvecklat bättre styrning och uppföljning

TTT resultatredovisningar Transportstyrelsen och Trafikanalys

Extern granskning av TTT 2019-05-07 Krister Sandberg Tf avdelningschef, Trafikanalys Michel Stridsberg utredare, Transportstyrelsen

Vår roll i TTT Genomför en oberoende granskning av arbetssätt, resultat och datakvalitet Underlag Årets resultatrapport (preliminär) Skriftliga underlag Intervjuer Styrgruppen Avgångstider och noder Operativ trafikering Lämnar varje år ifrån oss ett granskningsutlåtande TTT granskning 2019 76

Övergripande bedömning Vår bedömning är att grunden för att kunna nå 95 procents punktlighet 2020 saknas, utifrån hur arbetet har bedrivits TTT granskning 2019 77

Utlåtandet Systemet är uppenbarligen inte i närheten av att kunna stå emot prövningar av den typ som det utsattes för under 2018 Vi vill betona vikten av att se arbetet med att förbättra punktligheten som en investering Överlag saknas det en uttalad koppling mellan analyser och åtgärder och det är oklart varför vissa åtgärder prioriteras framför andra För att i alla fall närma sig målet behöver insatser som verkligen ger effekt prioriteras, både nu och framöver TTT granskning 2019 78

Slutsats efter 6 år med TTT Skapat bättre förutsättningar för förbättringar Branschsamverkan inledd och fortsätter Stort engagemang inom effektområdena Inga tydliga effekter på målvariabler Punktlighet, resenärsnöjdhet Oklara effektsamband Rotgruppens analysarbete bidrar till ökad medvetenhet om komplexiteten Arbetet behöver mer styrning Långsiktighet och analyser Resurser och uppföljningar Framtiden Samarbetet fortsätter efter 2020 Nyttan för transportköparna 79

JBS styrelse kommenterar TTT Crister Fritzson, SJ Helena Leafstadius, Svensk Kollektivtrafik

Fika Välkomna åter klockan 14:45

Frågor från deltagarna till JBS styrelse Roberto Maiorana Trafikverket, Linus Eriksson Skånetrafiken Björn Westerberg Tågoperatörerna, Björn Asplund Alstom, Ted Söderholm Green Cargo, Kerstin Gillsbro Jernhusen

JBS utmaningar framåt Roberto Maiorana Trafikverket, Linus Eriksson Skånetrafiken Björn Westerberg Tågoperatörerna, Björn Asplund Alstom, Ted Söderholm Green Cargo, Kerstin Gillsbro Jernhusen

Tack för idag! Gör gärna utvärderingen som finns i webbappen