Uppföljningsrapport Gränskommitténs Østfold-Bohuslän/Dalslands kontaktmässor som regionutvecklingsnämnden medfinansierat

Regionutvecklingssekretariatet Djupare uppföljning, mars 2012 Uppföljningsrapport Gränskommitténs Østfold-Bohuslän/Dalslands kontaktmässor som regionutvecklingsnämnden medfinansierat

Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7 Bakgrund... 7 Syfte, mål och målgrupp... 7 Organisation och arbetssätt... 8 Information och marknadsföring... 8 Genomförande av en kontaktmässa... 9 Informatörer/ ambassadörer och rekryterare... 10 Resultat... 10 Indikatorer... 12 Vad tycker deltagarna?... 12 Tidigare genomförda utvärderingar... 13 Jämställdhet och integration... 13 Miljö... 13 Framtiden... 13 Analysenhetens kommentarer... 14

Sammanfattning En djupare uppföljning har genomförts av Gränskommitténs kontaktmässor som regionutvecklingsnämnden medfinansierat perioden 2007-2010 1. Den djupare uppföljningen har genomförts av regionutvecklingssekretariatets enhet för analys och uppföljning (nedan benämnd analysenheten ). Den 17 oktober 2011 besöktes Gränskommittén AB där samtal fördes med Annika Daisley, projektledare, och Yvonne Samuelsson, kommittésekreterare Gränskommittén. Från regionutvecklingssekretariatet deltog Monica Emanuelsson. Syftet med en djupare uppföljning är att få aktuell kunskap om insatsen, hur insatsen har utvecklats och vad som har skett med anledning av insatsen. Analysenhetens kommentarer Projektet bedöms ligga väl i linje med syftet att underlätta för företag i regionen Østfold- Västra Götaland att utveckla nya affärskontakter genom att skapa attraktiva mötesplatser för affärer och nätverksbyggande. I tabellen nedan sammanfattas resultat och måluppfyllelse för beslut Kontaktmässa 2009-2010 Mål Att årligen arrangera en svensk-norsk kontaktmässa Att 150 företag/organisationer deltar på respektive kontaktmässa Att bygga varumärket svensknorsk kontaktmässa Att kontaktmässan på sikt blir självfinansierad Att sprida kunskap om möjligheterna av denna typ av mötesform som kontaktmässor innebär Kommentar Mässor har ägt rum sedan 1999. Detta innebär att fram till 2010 genomfördes, med undantag av år 2001 och 2004, en mässa varje år. Beslut har nu tagits att inte någon kontaktmässa ska äga rum framöver. Det senaste projektbeslutet från RUN avsåg år 2009-2010 och målet har därmed uppnåtts. Sammanlagt för år 2009 och 2010 deltog 204 företag. Av dessa var det 90 företag och organisationer som deltog år 2010. Antalet företag och organisationer har i princip minskat från 2003. Projektet nådde alltså inte ända upp till det mål som var satt. Svensk-norsk kontaktmässa har genomgående använts i material m.m. Det finns enligt projektledningen en kunskap om mässan bland företag och andra aktörer. Projektet bedöms ha arbetat med att få en tydlig profil. Detta gäller även om de nu har börjat lansera namnet svensk-norsk mötesplats Enligt projektledningen är själva mässan idag självfinansierat. Däremot är de aktiviteter som äger rum före och efter eventet, till exempel matchning inte självfinansierat och projektledningen anser att detta kommer att vara svårt att nå. Då aktiviteter före och efter själva eventet är en del av verksamheten är inte målet helt uppnått. Projektledningen lyfter att det finns ett intresse från andra att höra hur Gränskommittén har arbetat. Till exempel kommer de att ta emot en delegation från Öresund. Vidare har till exempel Sjuhärad hört av sig att för att få reda på hur de arbetat. Det kan finnas olika orsaker till varför projektet inte nådde upp till planerat antal deltagare. Några orsaker som projektledningen nämner är till exempel att de uppfattade att företagen inte ha tid att åka på denna typ av event år 2009 samt att de också höjde deltagaravgiften. Det har dock så att projektet har haft en nedåtgående trend av deltagande företag sedan i princip år 2003. Eventuellt kan det minskade antalet företag och organisationer tyda på en mättnad. 1 Tre beslut: RUN 612-169-07 (avser år 2007), RUN 612-343-08 (avser år 2008) och RUN 423-09 (avser åren 2009-2010) 5

Principen som projektet har arbetat efter att få in nya företag skulle i så fall vara bra. Som angavs ovan är målet om kontaktmässan på sikt ska bli självfinansierad inte heller helt uppnått. Det hade utifrån finansieringsbilden varit intressant att veta hur mycket de företag och organisationer som har deltagit är villiga att betala. Då eventet i sig är finansierat av nuvarande anmälningsavgifter handlar det om vilken ambitionsnivå som projektet vill ligga på vad gäller t.ex. förberedelser och rekrytering av företag. Projektet bedöms dock även om inte alla uppsatta mål är uppnådda att de har arbetat enligt plan. En genomgång av enkäterna som deltagarna har besvarat tyder på att företag och organisationer anser att mässan är värdefull. I år 2009 års enkätsvar svarade till exempel nästan 70 procent av deltagarna att det var bra eller mycket bra affärsnytta. Det var dock något mindre, cirka 55 procent, som svarade detta år 2010. Vidare svarade cirka 42 procent såväl år 2009 som 2010 att de önskar delta på kontaktmässan även nästa år medan cirka 50 procent svarar att de inte vet. Resterande andel (6-8 procent) svarar att de inte vill delta. Det är även 64 respektive 69 procent av dem som svarade på enkäten som vill rekommendera mässan till andra företag. Av dem som svarat på enkäten för både 2009 och 2010 har 20 procent angett att de kommer från kommun eller organisation. I sammanställningen över enkätsvaren framgår dock inte om det är företag eller kommun/organisation som svarat. Vidare är det personer som svarat på enkäten inte deltagande företag och organisation. Det hade varit intressant om det snarare än deltagare gick att få uppfattning per organisationstyp. 6

Inledning En djupare uppföljning har genomförts av Gränskommitténs kontaktmässor som regionutvecklingsnämnden medfinansierat perioden 2007-2010 2. Den djupare uppföljningen har genomförts av regionutvecklingssekretariatets enhet för analys och uppföljning (nedan benämnd analysenheten ). Den 17 oktober 2011 besöktes Gränskommittén AB där samtal fördes med Annika Daisley, projektledare, och Yvonne Samuelsson, kommittésekreterare Gränskommittén. Från regionutvecklingssekretariatet deltog Monica Emanuelsson. Syftet med en djupare uppföljning är att få aktuell kunskap om insatsen, hur insatsen har utvecklats och vad som har skett med anledning av insatsen. Den djupare uppföljningen har, vad gäller mål och resultat, fokus på det senaste beslutet, Kontakt 2009-2010 (dnr RUN 612-423-09). Bakgrund Sammanlagt under perioden 2007-2010 har regionutvecklingsnämnden (RUN) beviljat projektet 700 000 kronor. Projekten är avslutade och drygt 675 000 kronor betalades ut. Den totala projektkostnaden uppgick för besluten till drygt 9,8 miljoner kronor. Övriga medfinansiärer var Gränskommittén, Fyrbodals kommunalförbund, kommunerna i Fyrbodal med en specifik insats från aktuell arrangörskommun, Västsvenska Industri- och handelskammaren samt från Norge: kommuner, Østfolds fylkeskommune och Innovasjon Norge. Projekten har även privata sponsorer och tar ut en deltagaravgift. Kostnadsslagen är enligt det senaste beslutet till största del egen personal (47%). Projektägare är Gränskommittén Østfold-Bohuslän/Dalsland som är ett av elva samarbetsområden som ingår i Nordiska ministerrådets regionalpolitiska samarbete över riksgränserna i Norden. Gränskommittén består av 22 svenska och norska kommuner samt Østfold fylkeskommune och Västra Götalandsregionen. De svenska kommunerna är Strömstad, Tanum, Sotenäs, Lysekil, Munkedal, Orust, Uddevalla, Trollhättan, Vänersborg, Färgelanda, Mellerud, Åmål, Dals-Ed och Bengtsfors. Gränskommitténs vision är medverka till att utveckla gränsområdet Østfold-Bohuslän/Dalsland utifrån regionens förutsättningar till en attraktiv gränsregion att verka och bo i för människor, företag och organisationer. Beslutande organ är styrelsen och arbetsutskottet. I Gränskommittén ingår 1-2 utsedda representanter från samtliga medlemskommuner och regioner. Syfte, mål och målgrupp Kontaktmässan har genomförts tio gånger sedan starten år 1999. Syftet är att underlätta för företag i regionen Østfold-Västra Götaland att utveckla nya affärskontakter genom att skapa attraktiva mötesplatser för affärer och nätverksbyggande. Det handlar enligt projektledningen om att generera tillväxt i regionen genom att få företag att samverka. Mässorna har under åren utvecklats och anpassats med syfte att få till affärer mellan de som deltar vid mässan. Nu används framförallt begreppet svensk-norsk mötesplats. Målen för verksamheten som angavs för 2009-2010 var: att årligen arrangera en svensk-norsk kontaktmässa 2 Tre beslut: RUN 612-169-07 (avser år 2007), RUN 612-343-08 (avser år 2008) och RUN 423-09 (avser åren 2009-2010) 7

att 150 företag/organisationer deltar på respektive kontaktmässa att bygga varumärket svensk-norsk kontaktmässa att kontaktmässan på sikt blir självfinansierad att sprida kunskap om möjligheterna av denna typ av mötesform som kontaktmässor innebär Målgruppen är teknik- och tillverkande företag samt tjänsteföretag som är kopplade till dessa branscher i regionen Østfold-Västra Götaland. Även företag från andra delar av Sverige samt andra länder har varit välkomna att delta. Enligt projektets hemsida är företagen främst kopplade till mekanik, plast, kemi, trä, elektronik och el/automation. De första åren deltog även företag inom till exempel handel och turism, men dessa företag har under senaste åren valts bort om det inte handlar om dessa företag vill genomföra affärer inom t.ex. elektronik och el/automation. När projektet startade 1999 och fram till 2002 var det enligt projektledningen i stort sett bara företag från Fyrbodal och Østfold som deltog. Projektet har haft en målsättning de senaste åren som deltagande företag till cirka 30 procent är företag som inte deltagit tidigare. Organisation och arbetssätt När det gäller genomförandet av kontaktmässan har projektet valt att alternera runt hos kommunerna. Projektledningen säger att det har varit populärt att ha mässan då det innebär att många företag samlas. I Norge har mässan alternerat mellan Sarpsborg (1999, 2006, 2010) och Fredrikstad (2002, 2008). De västsvenska kommuner som har haft kontaktmässan är Strömstad (2000), Grebbestad (2003), Trollhättan (2007) och Uddevalla (2009). År 2005 ägde kontaktmässan rum vid nya Svinesundsbron. Arbetet med kontaktmässan består i huvudsak av följande aktiviteter: Information och marknadsföring Det handlar här om både om att utveckla och att upprätthålla kontakter som etablerades under tidigare kontaktmässor samt att inventera och sprida information till nya företag. Projektledningen poängterar att uppdraget inte handlar om att skicka ut en inbjudan. De ser sitt uppdrag till att få företagen att göra affärer. Därför är enligt projektledningen processen före själva genomförandet av eventen mycket tidskrävande och förarbetet påbörjas i princip direkt efter en avslutad mässa. Projektledningen börjar med att använda cirka 5-10 företag som lock-bete för att få andra företag att delta. Detta anser projektledningen är viktigt då företag som har varit med återkommer men nya kan vara svåra att locka. Nästa steg i processen är att hitta företag som har behov att köpa tjänster, produkter eller som vill inleda ett samarbete med andra företag. Det handlar till största del om större norska företag även om det finns såväl köpande företag från Sverige som mindre företag. Det som projektledningen betonar är att värdföretag inte bara ska vilja sälja sig och sina produkter. De norska företagen anses ha haft ett annat behov än de svenska företagen att skapa kontakt utifrån att vi har lägre priser och att svenska företag är kända för att ha en kompetent verkstadsindustri. När det gäller de köpande företagen handlar det enligt projektet om att se på företagens behov för att senare kunna matcha dessa med säljande företag. 8

Cirka 40-60 köpande företag (även kallade värdföretag) finns på en mässa. Projektledningen bedömer att arbetet med att skaffa värdar pågår från november/december till februari. Därefter fokuserar projektet på att finna de säljande företagen, det vill säga företag som kan matcha de köpande företagen. Denna grupp av företag kallas även gästföretag. Projektledningen lyfter att det är viktigt att få till en bra matchning. De anser att deras modell har varit lyckad just på grund av att de har lagt ner mycket förarbete. Gränskommittén arbetar med en kunddatabas tillsammans med Västsvenska handelskammaren. Det är handelskammaren som bland annat kontaktar företag för att få till nya besök. Projektledningen uppskattar att Västsvenska handelskammaren kontaktar cirka 400-500 företag inför en mässa. De uppskattar även att projektet genomför cirka 120 nybesök och 40 återbesök till företag för att få dem att delta. Enligt projektledningen deltar allt från enmansföretag till företag med 3-4 tusen anställda. De har inga krav på företag av en viss storlek. Projektet brukar även delta på mässor som till exempel ELMIA. Där har de möjlighet att skapa kontakter, sprida information om mässan och pratat med företag. Arbetet med att finna gästföretag sker enligt projektledning pro-aktivt under perioden mars till augusti/september. Utöver att rekrytera företag till kontaktmässan handlar projektarbetet enligt projektledningen om att paketera mässan. Varumärket är viktigt och som tidigare angetts används nu framförallt begreppet svensk-norsk mötesplats. Genomförande av en kontaktmässa Kontaktmässorna genomförs under två dagar och är strukturerad med förhandsbokade möten för att skapa samhandel och samarbete. Företagsmötena är reglerade till 25 minuter och därefter är det 5 minuter för att finna nästa möte. Senaste mässans deltagaravgift för ett värdföretag var 9000 kronor. Priset anpassades år 2008 och innan dess var avgiften 6000 kronor. Projektledningen anser inte att anmälningsavgiften är hög om matchning m.m. fungerar. Någon uppföljning kring företagens betalningsvilja har dock inte genomförts. Idag är själva genomförandet av eventet självfinansierat men inte föroch efterarbetet till exempel att få företag att delta och att genomföra matchningen. Utöver anmälningsavgiften får projektet finansiering från sponsorer, t.ex. i form av marknadsföring. Projektledningen tror inte att det är möjligt att eventet inklusive rekryteringsfasen kan komma att bli helt självfinansierat. De menar att det behövs någon som håller i det och inte minst eftersom det handlar om gränshandel. Anmälan att delta vid eventet skickas in via projektets hemsida. En utmaning är att få företagen att beskriva vad de är bra på och vad de söker. Företagen vill ofta lyfta fram flera saker men projektledningen vill att företagen fokuserar på några få saker som de är riktigt bra på. När alla företagen är anmälda tas en katalog fram. Den är klar ungefär en månad före mässan. Företagen går själva in med hjälp av ett lösenord på projektets hemsida och letar de företag man vill träffa på mässan. I vissa fall krävs flera påminnelser, först via e-post och slutligen på telefon innan alla företag som anmält sig bokar de företag som de vill träffa. När företagen har gjort sina önskemål om möten använder projektet ett matchningsprogram som tar fram ett förslag på match-making. Därefter sker en manuell hantering då det kan till exempel kan vara så att vissa företag får för många träffar. Projektledningen försöker då få företaget att skicka en person till. Det kan även behöva flyttas möten för att få ihop alla träffar. De privata företagen matchas först, sedan lägger de in kommuner och organisationer. Själva mötesschemat får deltagarna vid mötet. 9

Vid de två senaste tillfällena genomfördes mässan med ett specifikt tema som år 2009 var miljö- och energiteknik och år 2010 var innovation och design. Tema väljs utifrån att det ska vara något som hela målgruppen kan vara intresserad av. Det handlar inte om att få dit företag inom ett specifikt område. Ungefär 10 personer arbetar för projektet under den helgen som själva eventet genomförs. Informatörer/ ambassadörer och rekryterare Kommunernas näringslivsansvariga, näringslivsorganisationer, företag och företagsgrupper engageras som informatörer/ ambassadörer och rekryterare av företag. Kommunerna deltar genom att dela ut broschyrer samt att marknadsföra projektet. Projektledningen hade önskat att kommunerna hade haft en än tydligare roll. Alla kommuner i området deltar inte aktivt. Handelskammaren är medarrangör och deras arbete har nämnts ovan. Andra samarbetspartners som projektledning nämner är Networking Companies, Ungt entreprenörskap och Fyrbodals kommunalförbund. På norsk sida är det t.ex. Halden industriförening, Innovasion Norge, Företagarna. Resultat På hemsidan framgår att antal företag har minskat de senaste åren. Toppåret var 2003 då 160 företag och 35 organisationer deltog. År 2001 och 2004 genomfördes inga mässor. 250 200 195 167 150 100 115 132 147 100 135 130 110 90 50 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Företag och organisationer Källa: Kontaktmässans hemsida (http://www.kontaktmesse.com/) Orsaken till att antal företag och organisationer har minskat kan enligt projektledningen vara flera. År 2003 hade flest antal deltagare. Projektledningen menar dock att år 2007 var ett bra år om man enbart tittar på deltagande företag från tillverkningsindustrin. Under 2009 minskade antalet norska företag. Från projektet uppfattade man det som att företagen gav positivt besked från början men valde sedan att hoppa av p.g.a. lågkonjunkturen. Vidare 10

höjdes anmälningsavgiften 2008. År 2010 har projektledningen uppfattningen att många företag inte hade tid att åka på ett event. Antal förbokade möten ligger för 2009-2010 enligt uppgift på ca 12-13 möten per företag och organisation. I 2010 års katalog anges uppgifter om 84 företag och organisationer 3. Av dessa har 20 postadress i Norge och 60 postadress i Västra Götaland varav hälften i Fyrbodal. I katalogen har deltagande företag och organisation kategoriserats utifrån område. Det är denna kategorisering som även används i tabellerna nedan. Tabell: Fördelning för år 2010 av företag och organisationer utifrån angiven postadress Postadress i VG Postadress i Norge Postadress utanför VG och Norge Energi och miljöteknik 5 1 - Mekanisk 16 2 1 Plast och kemi 1 3 1 Annan industri 2 - - Automation, IT, elektronik och telekom 2 1 2 Teknik, rådgivning, konsulter 9 3 - Media och Kommunikation 4 - - Övrigt 7 4 - Kommuner och organisationer 4 14 6 - Summa 60 20 4 Källa: Katalog 2010 Vad gäller fördelningen mellan Sverige och Norge utifrån värd- och gästföretag var 13 av de 37 värdföretagen och 7 av den 47 gästföretagen från Norge i den senaste katalogen. Tabell: Fördelning för år 2010 av värd- respektive gästföretag per Total varav värdföretag varav gästföretag Energi och miljöteknik 4 2 Mekanisk 13 6 Plast och kemi 5 0 Annan industri 2 0 Automation, IT, elektronik och telekom 2 3 Teknik, rådgivning, konsulter 7 5 Media och Kommunikation 0 4 3 Enligt uppgift var det totalt 90 företag och organisationer som deltog. 4 Utöver Fyrbodals kommunalförbund deltog sju kommuner från Västra Götaland. Dessa var Bengtsfors, Lysekil, Strömstad, Tanum, Uddevalla, Vänersborg och Åmål. 11

Övrigt 2 9 Kommuner och organisationer 5 2 18 Summa 37 47 Källa: Katalog 2010 Indikatorer Till besluten från regionutvecklingsnämnden finns ett antal indikatorer angivna. Nedan anges det förväntade resultat samt utfall för Kontakt 2009-2010. Tabell: Indikatorer förväntat resultat och utfall för Kontakt 2009-2010 Förväntat resultat Redovisat resultat Kv M Tot Kv M Tot Antal kvinnor och män som deltagit i kompetenshöjande aktiviteter 100 500 600 84 294 378 Antal företag och organisationer som deltagit i kompetenshöjande aktiviteter 300 204 6 Antal seminarier 2 3 Antal konferenser 2 2 Antal möte mellan företag 4 000 2 600 Antal företag som varit nöjda med arrangemanget 80% 92% Källa: Projektets slutrapport Utfallet av indikatorerna visar klart lägre antal av såväl kvinnor och män som företag som deltagit i kompetenshöjande aktiviteter. Andelen kvinnor är dock något högre än förväntat (22% jämfört med 17%). Likaså ägde färre antal möten mellan företag rum än planerat. Indikatorn antal företag som varit nöjda med arrangemanget var dock bättre än förväntat. Vad tycker deltagarna? Som tidigare angetts har Gränskommittén Østfold-Bohuslän/Dalsland efter genomförda kontaktmässor skickat ut enkäter till deltagarna. Det är även viktigt att ha i åtanke att det är deltagande personer inte företag som svarar på enkäten. Vidare kan svaren variera utifrån om det är till exempel ett företag eller en organisation som svarar. Svaren är dock inte fördelade på typ av organisation. Nedan beskrivs kortfattat resultat 7 från de två senaste enkäterna. Enkäten för 2010 års mässa gick ut till 125 mottagare och 99 svarade (79 procents svarsandel). För år 2009 svarade 137 personer av 166 mottagare (83 procents svarsandel). Resultatet visar på ett positivt intresse, till exempel cirka 90 procent av dem som svarade på enkäten såväl 2009 som 2010 ansåg att helhetsintrycket av kontaktmässan var mycket bra eller bra. När det gäller frågan en fråga om affärsnytta svarade nästan 70 procent av deltagarna år 2009 att det var bra eller mycket bra affärsnytta. År 2010 var det något lägre andel, cirka 55 procent. En fråga som avser hur många nya affärskontakter som skapades under 2010 års 5 Utöver Fyrbodals kommunalförbund deltog sju kommuner från Västra Götaland. Dessa var Bengtsfors, Lysekil, Strömstad, Tanum, Uddevalla, Vänersborg och Åmål. 6 I stapeldiagram angavs 200. 7 Enkätresultaten återfinns i sin helhet på http://www.kontaktmesse.com/ 12

mässa angav 82 procent två eller flera kontakter 8. Därutöver svarade elva procent 0-1 kontakter och sju procent vet inte. Svaren för 2009 års enkät låg i princip på samma nivåer. Vid frågan om arrangemanget väckt nya tankar och idéer som kommer att vara nytta till svarande och svarandes verksamhet svarade 61 procent ja, 9 procent nej och 29 procent vet inte år 2010. För år 2009 var det en något lägre andel, 53 procent, som svarade ja. Huruvida deltagarna tänker delta på nästa års kontaktmässa svarade cirka 42 procent såväl år 2009 som 2010 att de önskar delta på kontaktmässan även nästa år medan cirka 50 procent svarar att de inte vet. Resterande andel (6-8 procent) svarar att de inte vill delta. Det är dock 64 respektive 69 procent av de som svarade på enkäten som vill rekommendera mässan till andra företag. Tidigare genomförda utvärderingar Projektet har inte genomfört någon egen extern utvärdering. I den utvärdering som gjordes av det delregionala tillväxtprogrammet i Fyrbodal 2004-2006 av Empiricus Utvärdering AB bedöms dock projektet Kontaktmässa 2005-2006 ha goda förutsättningar att i framtid genomföras utan offentlig finansiering. Mässan bedöms även vara till nytta för Fyrbodal, i form av tillväxt och ett ökat samarbete över gränserna. Projektets bedömdes ha bidragit till det då aktuella delregionala tillväxtprogrammet genom att stimulera inom området marknadsutveckling. Enligt utvärderingen genomfördes en telefonuppföljning en tid efter mässorna som genomfördes 2002 och 2003. Uppföljningen gav att 40 procent av de medverkande företagen åtminstone hade gjort en affär som direkt följd av de kontakter som skapats under mässorna. Utvärderingen i sin helhet återfinns på www.fyrbodal.se. Jämställdhet och integration Projektledningen anger att de har försökt att arbeta med att hitta företagsledare och marknadschefer som är kvinnor och uppmuntrat dessa att delta. De föredragshållare som deltar på mässan har projektet försökt att ha en jämn könsfördelning på. Projektet har även en kvinna som projektledare. Som tidigare angetts så även om antalet kvinnor som deltog i kompetenshöjande aktiviteter under 2009 och 2010 var lägre än förväntat var andelen dock något högre (22 procent) jämfört med förväntat (17 procent) 9. Miljö Som angavs tidigare hade mässan ett tema på miljö och teknik under 2009. Vidare arbetar projektet med att ha katalog mm digitalt, även om en antal trycks upp. Projektet anger även att de använder mejl och webb (nyhetsbrev). Framtiden Ett beslut om någon fortsättning finns inte idag. En anledning till detta är enligt projektledningen att det finns en uppfattning att många företag kommer utanför Fyrbodal och 8 44 procent svarade 2-4 affärskontakter. 9 Förväntat resultat 100 kvinnor av 600 kvinnor och män totalt. Utfall 84 kvinnor av 378 kvinnor och män totalt. 13

att det är dags för näringslivet att själva ta hand om mässan. Före beslutet om att inte genomföra några mässor var ambitionen från projektledningen att mässan skulle bli en fast verksamhet och inte något projekt. Projektledningen genomförde en uppföljning av de större norska företagen för att se på intresset och engagemanget. Det fanns då enligt projektledningen ett intresse från företagen att vara delaktiga. Analysenhetens kommentarer Projektet bedöms ligga väl i linje med syftet att underlätta för företag i regionen Østfold- Västra Götaland att utveckla nya affärskontakter genom att skapa attraktiva mötesplatser för affärer och nätverksbyggande. I tabellen nedan sammanfattas resultat och måluppfyllelse för beslut Kontaktmässa 2009-2010 Mål Att årligen arrangera en svensk-norsk kontaktmässa Att 150 företag/organisationer deltar på respektive kontaktmässa Att bygga varumärket svensknorsk kontaktmässa Att kontaktmässan på sikt blir självfinansierad Att sprida kunskap om möjligheterna av denna typ av mötesform som kontaktmässor innebär Kommentar Mässor har ägt rum sedan 1999. Detta innebär att fram till 2010 genomfördes, med undantag av år 2001 och 2004, en mässa varje år. Beslut har nu tagits att inte någon kontaktmässa ska äga rum framöver. Det senaste projektbeslutet från RUN avsåg år 2009-2010 och målet har därmed uppnåtts. Sammanlagt för år 2009 och 2010 deltog 204 företag. Av dessa var det 90 företag och organisationer som deltog år 2010. Antalet företag och organisationer har i princip minskat från 2003. Projektet nådde alltså inte ända upp till det mål som var satt. Svensk-norsk kontaktmässa har genomgående använts i material m.m. Det finns enligt projektledningen en kunskap om mässan bland företag och andra aktörer. Projektet bedöms ha arbetat med att få en tydlig profil. Detta gäller även om de nu har börjat lansera namnet svensk-norsk mötesplats Enligt projektledningen är själva mässan idag självfinansierat. Däremot är de aktiviteter som äger rum före och efter eventet, till exempel matchning inte självfinansierat och projektledningen anser att detta kommer att vara svårt att nå. Då aktiviteter före och efter själva eventet är en del av verksamheten är inte målet helt uppnått. Projektledningen lyfter att det finns ett intresse från andra att höra hur Gränskommittén har arbetat. Till exempel kommer de att ta emot en delegation från Öresund. Vidare har till exempel Sjuhärad hört av sig att för att få reda på hur de arbetat. Det kan finnas olika orsaker till varför projektet inte nådde upp till planerat antal deltagare. Några orsaker som projektledningen nämner är till exempel att de uppfattade att företagen inte ha tid att åka på denna typ av event år 2009 samt att de också höjde deltagaravgiften. Det har dock så att projektet har haft en nedåtgående trend av deltagande företag sedan i princip år 2003. Eventuellt kan det minskade antalet företag och organisationer tyda på en mättnad. Principen som projektet har arbetat efter att få in nya företag skulle i så fall vara bra. Som angavs ovan är målet om kontaktmässan på sikt ska bli självfinansierad inte heller helt uppnått. Det hade utifrån finansieringsbilden varit intressant att veta hur mycket de företag och organisationer som har deltagit är villiga att betala. Då eventet i sig är finansierat av nuvarande anmälningsavgifter handlar det om vilken ambitionsnivå som projektet vill ligga på vad gäller t.ex. förberedelser och rekrytering av företag. Projektet bedöms dock även om inte alla uppsatta mål är uppnådda att de har arbetat enligt plan. 14

En genomgång av enkäterna som deltagarna har besvarat tyder på att företag och organisationer anser att mässan är värdefull. I år 2009 års enkätsvar svarade till exempel nästan 70 procent av deltagarna att det var bra eller mycket bra affärsnytta. Det var dock något mindre, cirka 55 procent, som svarade detta år 2010. Vidare svarade cirka 42 procent såväl år 2009 som 2010 att de önskar delta på kontaktmässan även nästa år medan cirka 50 procent svarar att de inte vet. Resterande andel (6-8 procent) svarar att de inte vill delta. Det är även 64 respektive 69 procent av dem som svarade på enkäten som vill rekommendera mässan till andra företag. Av dem som svarat på enkäten för både 2009 och 2010 har 20 procent angett att de kommer från kommun eller organisation. I sammanställningen över enkätsvaren framgår dock inte om det är företag eller kommun/organisation som svarat. Vidare är det personer som svarat på enkäten inte deltagande företag och organisation. Det hade varit intressant om det snarare än deltagare gick att få uppfattning per organisationstyp. 15