SKOLVAL2006 UNGDOMSSTYRELSENS UTVÄRDERING AV PROJEKTET SKOLVAL2006 LÄGESRAPPORT

SKOLVAL2006 UNGDOMSSTYRELSENS UTVÄRDERING AV PROJEKTET SKOLVAL2006 LÄGESRAPPORT

Skolval2006 Dnr 131-89/06 Utvärdering av betydelsen och effekterna av projektet Skolval 2006 - Ungdomsstyrelsens lägesrapport Bakgrund Regeringen uppdrog åt Ungdomsstyrelsen att inom ramen för regeringens demokratisatsning Delaktiga Sverige genomföra projektet Skolval 2006 som riktas till gymnasieelever och elever i grundskolans årskurs 7-9. I uppdraget ingår att redovisa valresultaten och det praktiska genomförandet av Skolval 2006 (se bilaga 4). Ungdomsstyrelsen fick även i uppdrag att genomföra en fördjupad utvärdering av betydelsen och effekterna av projektet. Den fördjupade utvärderingen ska omfatta följande delar: Uppföljning av omhändertagandet av frågor som var aktuella under skolvalet i utvalda kommuner Fallstudier om åsikter och intryck av skolvalet och dess betydelse för demokratiskt deltagande och engagemang Ungdomsstyrelsen ska redovisa den fördjupade utvärderingen till Integrations- och jämställdhetsdepartementet senast den 31 december 2007. Nulägesbeskrivning Nedan framgår vilka moment som ingår i utvärderingen av projektet Skolval 2006: Vi samarbetar med personer som var aktiva i genomförandet av Skolval 2006 på Myndigheten för skolutveckling, Valmyndigheten, Sveriges Ungdomsråd samt Sveriges Elevråd SVEA. Det främsta syftet är att fånga upp aktörernas synpunkter på projektet och synliggöra eventuella utvecklingsområden. Under februari 2007 skickades en postenkät (se bilaga 1) till cirka 3 000 elever i grundskolans årskurs 8 och 9 samt till gymnasieelever. I urvalet har vi tagit hänsyn till geografisk spridning samt inkluderat skolor som ej genomfört skolval. I urvalet ingår även skolor som har genomfört Ungdomsstyrelsens LUPP-enkät 2005 (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) för att möjliggöra komparationer av elevers samhällsengagemang före och efter Skolval2006. Under augusti 2007 beräknar vi att data analysen ska vara färdig. Vi har skickat en elektronisk enkät (se bilaga 2) till ca 260 lokala inspiratörer som har varit aktiva under Skolval2006 i samband med projektgruppens turné. Deltagarna var elever i gymnasiets år 3 och skulle fungera som lokala inspiratörer i samband med skolvalet. För att ytterligare öka kunskapen om skolvalets betydelse och effekter genomför vi fallstudier i sex kommuner: Helsingborg, Ljusdal, Vimmerby, Vilhelmina, Östersund och Stockholm (Kungsholmen). Under kommunbesöken genomför vi intervjuer med ungdomar i grundskolor och gymnasieskolor, representanter från elevråd och ungdomsråd. På skolorna försöker vi även komma i kontakt med och intervjua någon från skolledningen (oftast rektor) samt lärare som har varit aktiva i genomförandet av Skolval2006. För att samla erfarenheterna av diskussioner och debatter kring ungas möjligheter till inflytande, delaktighet och representation intervjuar vi även folkvalda representanter i kommuner och landsting (se bilaga 3 för tematisk intervjuguide). I bilaga 4 finns Ungdomsstyrelsens delrapport med en redovisning av valresultatet och det praktiska genomförandet av Skolval2006.

BILAGA 1 Enkät till klass 8 och 9 i grundskolor samt gymnasieskolor 1. Vilken årskurs går du i? 2. Är du tjej? kille? 3. Var är du och dina föräldrar födda? (sätt ett kryss på varje rad) Sverige Norden Europa Utanför Europa Du själv Din mamma Din pappa 4. Har din mamma eller pappa studerat på högskola eller universitet? (sätt ett kryss på varje rad) Ja Nej Vet ej Din mamma Din pappa 5. Hur intresserad är du av politik och samhällsfrågor? (sätt ett kryss på varje rad) mycket ganska inte särskilt inte alls intresserad intresserad intresserad intresserad politik samhällsfrågor 6. Vad är ditt senaste betyg i samhällskunskap? (sätt ett kryss) IG G VG MVG 7. Hur ofta brukar du diskutera politik och samhällsfrågor med andra? (sätt ett kryss på varje rad) Ofta Ibland Sällan Aldrig Dina vänner Dina föräldrar Under lektionstid 8. Hur stor möjlighet tycker du att du själv har att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? (sätt ett kryss) mycket stora möjligheter ganska stora möjligheter ganska små möjligheter mycket små möjligheter vet inte 9. Vill du vara med och påverka i frågor som rör den kommun där du bor? ja, gå direkt till fråga 11 nej, gå till fråga 10. 10. Varför vill du inte vara med och påverka? (här kan du sätta flera kryss) jag kan för lite om hur jag ska göra jag är inte tillräckligt intresserad jag har inte tid jag tror inte att det spelar någon roll, de som bestämmer lyssnar nog inte i alla fall jag är på väg att flytta från kommunen ingen har frågat 11. Hur viktigt tycker du det är att beslutsfattare i kommunen och grupper av ungdomar träffas och diskuterar? (sätt ett kryss) mycket viktigt ganska viktigt varken viktigt eller oviktigt inte särskilt viktigt inte alls viktigt

Under 2006 arrangerades projekt SKOLVAL2006 i många av Sveriges grund- och gymnasieskolor Förutom själva valdagen i september anordnades olika aktiviteter, debatter, politiska diskussioner, rollspel och andra övningar i många skolor. 12. Var det skolval på din skola? ja nej Om du svarat NEJ på frågan om din skola var med i projektet Skolval2006 behöver du inte svara på frågorna som är kvar. Stort TACK för att du svarat på enkäten så här långt. Dina svar är jätteviktiga för oss. 13. Röstade du i skolvalet? (sätt ett kryss) ja nej, jag kände inte till att det var skolval i min skola nej, jag röstade inte för att: 14. Röstade du i valet till riksdag, kommun eller landsting? (sätt ett kryss) ja (Gå till fråga 15) nej, jag valde att inte rösta (Gå till fråga 16) nej, jag hade ingen rösträtt (Gå till fråga 16) 15. Tror du att ditt deltagande i skolvalet var en bidragande orsak till att du röstade i det riktiga valet? ja nej 16. Har skolvalet inneburit en förändring i sätt ett kryss på varje rad. ökat mycket ökat något oförändrat minskat ditt deltagande i diskussioner om politik och samhällsfrågor ditt intresse för politik och samhällsfrågor din kunskap om politik och samhällsfrågor 17. Sedan skolvalet i september, händer det att du idag pratar med andra om frågor som var aktuella i samband med skolvalet? (sätt ett kryss på varje rad) Ofta Ibland Sällan Aldrig Dina vänner Dina föräldrar Under lektionstid 18. Tror du att skolval så som det anordnades i september (diskussioner, övningar och val) är ett bra sätt att öka kunskapen och intresset för politik och samhällsfrågor? Motivera gärna ditt svar. ja varför? nej varför inte? STORT TACK FÖR ATT DU SVARAT PÅ FRÅGORNA! I december 2007 kan du läsa hela utvärderingen om Skolval2006 på Ungdomsstyrelsens webbplats: www.ungdomsstyrelsen.se

SKOLVAL2006 Turnéstopp Dnr 69-80/06 Enkät till inspiratörer/workshopdeltagare BILAGA 2 Cirka 1 400 skolor arrangerade skolval i september förra året. Det är rekord! Skolvalet handlade om mycket mer än att bara genomföra val. Det var ett projekt om demokrati, engagemang och politik där bland annat turnéstopp med olika workshops genomfördes på ett fyrtiotal platser i landet. Varje turnéstopp innebar att elever från lokala gymnasieskolor träffades under en heldag och genomförde ett antal workshops. Syftet var att ge deltagarna insikt om hur de i praktiken kan påverka politiken och samhällsutvecklingen. Meningen med turnéstoppet var också att inspirera till fortsatt samarbete mellan de olika skolorna i kommunen och att vara en mötesplats mellan elever och inbjudna gäster. Ungdomsstyrelsen har i uppdrag att utvärdera genomförandet och effekterna av Skolval2006. Därför är vi intresserade av att få dina synpunkter och funderingar. Du är helt anonym och om du har några frågor eller synpunkter så är du välkommen att kontakta Rikard eller Lidija på Ungdomsstyrelsen. Rikard Ambumsgård, 08-566 219 08, HTUrikard.ambumsgård@ungdomsstyrelsen.seUTH Lidija Kolouh, 08-566 219 14, HTUlidija.kolouh@ungdomsstyrelsen.seUTH www.ungdomsstyrelsen.se 1. Jag var visserligen anmäld men deltog inte i Turnéstopp/workshop AVSLUTA! 2. Ja, jag deltog i Turnéstopp/workshop FORTSÄTT 3. Jag är tjej kille Följande fem frågor är så kallade öppna frågor vilket innebär att det inte finns några färdiga svarsalternativ. Motivera gärna dina svar så utförligt som möjligt. 4. Vad var särskilt bra med det turnéstopp/workshop som du deltog i? 5. Vad var mindre bra med det turnéstopp/workshop som du deltog i? 6. Tycker du att de aktiviteter som dagen innehöll gav dig inspiration eller nya kunskaper och i så fall på vilket sätt? 7. Hur tycker du att de diskussioner om politik, demokrati och inflytande som fördes i skolan inför skolvalet har tagits om hand efter skolvalet? 8. Arbetar du idag aktivt med frågor om ungdomsinflytande? Ja Nej, På vilket sätt? Varför inte? Din medverkan är mycket värdefull och vi tackar dig för att du har tagit dig tid. Hela utvärderingsrapporten kommer att publiceras på Ungdomsstyrelsens webbplats i slutet av december. OBS! Stäng fönstret då du är färdig med enkäten.

Intervjuguide Elever: BILAGA 3 - Vad var bra/mindre bra/med projektet Skolval 2006? - Vad kan göras för att förbättra? Hur skulle man kunna utveckla demokratiintresset i ett skolvalsprojekt? - Gav projektet Skolval 2006 något? Ny kunskap? Mer motivation/intresse för samhällsfrågor/politik? - Fanns det frågor som lyftes extra mycket? Har arbetet/diskussioner kring dessa fortsatt? - Vad var bra/mindre bra/vad kan bli bättre med Turnéstoppet? Vuxna: (Samma frågor som ovan) - Har projektet Skolval2006 bidragit till att ungdomars engagemang i samhällsfrågor har ökat? Har man satsat extra mycket på vissa frågor som var aktuella under Skolval 2006 i undervisningen? - Har Skolval 2006 lett till att ungdomspolitiska frågor har lyfts i olika sammanhang? Hur?

BILAGA 4 131/89-06 Ungdomsstyrelsens rapport om Skolval2006 Sammanfattning Över hälften av Sveriges gymnasie- och högstadieelever deltog i skolvalet 2006. Totalt rapporterade 1 380 skolor valresultat och 405 000 elever röstade. Från skolvalet 2002 rapporterade 895 skolor och 252 000 elever deltog. Antalet röstande 2006 är 60 procent fler jämfört med 2002 en kraftig ökning. Resultat Skolval2006 Blanka och ogiltiga röster borträknade (2002 års siffror inom parentes). Moderaterna 26,2 procent (16,2 procent) Socialdemokraterna 22,5 procent (26,3 procent) Miljöpartiet 10,9 procent (10,6 procent) Vänsterpartiet 10,4 procent (16,0 procent) Folkpartiet 7,7 procent (12,0 procent) Centern 7,0 procent (7,3 procent) Piratpartiet 4,4 procent (-) Kristdemokraterna 4,3 procent (6,9 procent) Sverigedemokraterna 4,3 procent (2,4 procent) Övriga 1,9 procent (2,2 procent) Av samtliga röster i skolvalet var 9,2 procent röster blanka. Valdeltagandet var i genomsnitt 87 procent i de medverkande skolorna. Kommentar: Trender i de allmänna valen har såväl 2002 som 2006 fått genomslag även i skolvalen. År 2002 innebar en framgång för folkpartiet i båda valen, 2006 var det moderaternas tur. År 2006 röstade landets högstadie- och gymnasieelever för maktskifte, så blev det även i verkligheten. Allmänt sett röstar ungdomar på partier som de uppfattar som tydliga och mycket tyder på att de hellre röstar ideologiskt än sakpolitiskt. I de två senaste skolvalen var stödet för exempelvis miljöpartiet och vänsterpartiet avsevärt större än i de riktiga valen och stödet för socialdemokraterna betydligt mindre. Ett särdrag för skolvalen är det stora antalet blankröster. En förklaring till detta kan vara att många unga tycker att det är svårt att ta ställning för ett visst parti. Bakgrund Skolval har genomförts med olika arrangörer åtminstone sedan slutet av 1960-talet. År 1998 sammanställdes för första gången valresultat från gymnasie- och högstadieskolor via rapportering till en gemensam databas. Av de 1 200 skolor som bjöds in, anmälde 900 intresse för att vara med. Till slut var det 355 skolor med 112 000 röstande som rapporterade valresultat. Skolvalet 1998 arrangerades av Riksskatteverket, Skolverket, Sveriges Television och Ungdomsstyrelsen. År 2002 innebar en fördubbling av antalet röstande. Drygt 250 000 från 895 skolor rapporterades. Skolval 2002 arrangerades av Skolverket, Valmyndigheten, Ungdomsstyrelsen och Sveriges Elevråd SVEA. En särskild webbplats, Ungdomskanalen, skapades och det förekom samarbete med de politiska ungdomsförbunden och Aftonbladets satsning Ungt Val. Uppdraget Den 26 januari 2006 fick Ungdomsstyrelsen regeringens uppdrag att inom ramen för demokratisatsningen Delaktiga Sverige genomföra projektet Skolval2006. Ungdomsstyrelsen tilldelades 1,3 miljoner kronor för att utföra uppdraget. I uppdraget ingick att lämna en delrapport med en redovisning av valresultatet samt en redogörelse för det praktiska genomförandet av Skolval2006. Denna rapport utgör den redovisningen. En ekonomisk redovisning av projektet kommer att göras i samband med slutrapporten som ska redovisas senast den 31 december 2007. Slutrapporten kommer även att innehålla en utvärdering av projektet. Skolval2006 skulle enligt uppdraget riktas till elever i gymnasiet och i årskurs 7 9. Syftet var att öka kunskap om och skapa motivation för hur man som ung kan delta i och påverka samhällsutvecklingen. Ungdomsstyrelsen skulle samverka med en eller flera elevorganisationer, med Valmyndigheten och med Myndigheten för skolutveckling (MSU).

I uppdraget ingick även att ordna en turné och att bygga upp en webbplats för att marknadsföra projektet samt för att sammanställa informations- och undervisningsmaterial för användning i skolorna. Sveriges Elevråd SVEA och Sveriges Ungdomsråd ansökte därefter om att få genomföra Skolval2006. Ansökan beviljades av Ungdomsstyrelsen 28 februari. Samtidigt beslutades om en första utbetalning på 600 000 kronor av överskottet från Svenska Spel, senare fick SVEA och Sveriges ungdomsråd ytterligare 550 000 kronor från de av regeringen tilldelade medlen. Förberedelser Kring projektet bildades tidigt en samordningsgrupp bestående av representanter för deltagande myndigheter och organisationer. I samordningsgruppen har övergripande frågor och problem diskuterats och vissa beslut har tagits. Den dagliga ledningen av kampanjen och merparten av det praktiska arbetet har utförts av en projektgrupp tillsatt av SVEA och Sveriges Ungdomsråd. I mitten av december 2005 träffades samordningsgruppen för Skolval2006 första gången. I mötet deltog representanter för Sveriges Ungdomsråd, Sveriges Elevråd, Valmyndigheten, MSU samt Ungdomsstyrelsen. Här presenterades tankarna bakom projektet och olika praktiska problem togs upp. Bland annat en viktig lärdom från 2002, att valsedlar borde distribueras direkt till skolorna istället för till kommunerna centralt, vilket visat sig mindre lyckat. Vid ett senare möte, i början av februari, beslutades att endast distribuera riksdagspartiernas valsedlar + blanka, bland annat med hänvisning till att detta var vad som gällde 2002. I övrigt diskuterades marknadsföring samt uppdatering av informationsmaterial och lärarhandledningar. Dessutom beslutades att Ungdomsstyrelsen, liksom 2002, skulle ansvara för insamling och redovisning av valresultatet. År 2002 fanns möjlighet att personrösta. Erfarenheten blev att personval är svårt att administrera och följaktligen inte är tillrådligt. År 2006 distribuerades därför endast valsedlar med partibeteckning utan personnamn + blanka. I mitten av februari lanserades Skolval2006 offentligt via ett pressmeddelande med rubriken Nu drar vi igång. I början av mars bestod skolvalsprojektet av en projektledare och två informatörer, anställda av SVEA och Sveriges ungdomsråd. De senare fick rivstarta med att planera en turné med sikte på landets gymnasie- och högstadieelever och med syfte att inspirera till diskussioner om demokrati, inflytande och deltagande i skolvalet. Projektledaren arbetade bland annat med att bygga upp webbplatsen HTwww.skolval2006.nuTH och med att planera marknadsföring mot skolorna. Sedan början av mars har projektledaren och Ungdomsstyrelsens samordnare haft i stort sett daglig kontakt och resonerat om allt från textformuleringar till viktiga policybeslut. Det bör dock understrykas att projektgruppen självständigt, ambitiöst och förtroendeingivande har arbetat med sin uppgift. Ungdomsstyrelsen har agerat bollplank och vid behov bidragit med råd och dåd. I mitten av mars fick MSU genom ändring i regleringsbrev möjlighet att använda 1 miljon kronor för insatser i samband med skolvalet. MSU beslutade då bland annat att ta fram ett rollspel med anknytning till valet, att stå för annonsering i lärartidningar och för att ta kostnader för utskick till skolorna. Dessutom tog MSU på sig att sammanställa en box med informations- och undervisningsmaterial för distribution till skolorna. I slutet av mars genomfördes ett möte med företrädare för riksdagspartiernas ungdomsförbund samt LSU. Syftet var att informera om skolvalet, om förutsättningarna för politisk verksamhet i skolan, att få vetskap om ungdomsförbundens egna planer och att undersöka möjligheterna till samarbete. Under våren gjordes tre separata utskick med inbjudan att delta i skolvalet till landets 2 600 högstadie- och gymnasieskolor. Utskicken innehöll affischer, anmälningsblankett och elementär information om projektet. Det första utskicket hade elevråden som adressat. Nästa utskick ställdes till rektorerna och innehöll ett brev undertecknat av generaldirektörerna vid Ungdomsstyrelsen och Myndigheten för skolutveckling. Utskick nummer tre adresserades till skolornas SOlärare. Samtidigt lyftes Skolval2006 fram via artiklar på medverkande myndigheters och organisationers webbplatser och i andra publikationer. Denna breda marknadsföring i kombination med den pågående turnén ledde till att cirka 800 skolor anmält sitt deltagande i slutet av juni. Detta kan jämföras med 2002, då projektet kom igång senare och endast ett 20-tal anmälningar gjordes före sommaren. Anmälan har huvudsakligen skett via ett digitalt formulär på Skolvals webbplats. Men många anmälningar faxades, vilket ledde till tidsödande men kanske oundvikligt jobb med manuell registrering av kontaktuppgifter.

Från mitten av mars till slutet av maj genomförde Skolval2006 ett 20-tal turnéstopp från Umeå i norr till Helsingborg i söder. I maj anställde projektet en administratör för att avlasta de två informatörerna, som ofta befann sig på resande fot mellan turnéstoppen. Under sommaren visade Skolval upp sig vid ett tiotal ungdomsfestivaler. Turnén fortsatte under hösten med ett tiotal stopp och avslutades i Södertälje 7 september. I början av juli sammanställde MSU en box med informations- och undervisningsmaterial som under sommaren distribuerades till samtliga gymnasie- och högstadieskolor. Boxens innehåll kan översiktligt beskrivas som demokrati i Sverige så funkar det. Riksdagen, Utbildningsradion, Valmyndigheten, MSU och Skolval2006 bidrog med broschyrer, affischer, dvd-skivor, rollspel och lärarhandledning. Boxen blev mycket väl mottagen på skolorna och den överupplaga som fanns tog snabbt slut. Skolorna kunde dock hänvisas till möjligheten att ladda ned broschyrer och multimedia från nätet. Utbildningsradions (UR) bidrag till boxen kom att väcka visst uppseende. Enligt överenskommelse mellan MSU och UR skulle den senare producera en trailer med smakprov från programserien Drömsamhället, som tar upp olika politiska ideologier. UR följde dock inte överenskommelsen utan bidraget bestod av ett enskilt avsnitt av de sju i serien. Detta råkade handla om regeringspartiets ideologi, vilket under pågående valrörelse orsakade irritation på borgerliga ledarsidor. UR bad snabbt om ursäkt i ett pressmeddelande och tog på sig hela skulden för det inträffade. Därmed föll ingen skugga över skolvalsprojektet. Under juli packade vår distributör Liber de valsedlar som beställts före sommaren. Den första omgången sändes till skolorna i början av augusti. Antalet valsedlar till varje skola motsvarade antalet elever gånger åtta, det vill säga sju riksdagspartier + blanka. I paketet med valsedlar fanns dessutom en broschyr med detaljerade anvisningar om hur ett lokalt skolval arrangeras. Efter sommaren gjordes bland annat ett utskick via fax, för att påminna de skolor som eventuellt missat att anmäla sig. I mitten av augusti utsattes Skolval2006 för kritik från Sverigedemokraterna. Partiet ifrågasatte beslutet att endast distribuera riksdagspartiernas valsedlar. Sverigedemokraterna hänvisade till reglerna för allmänna val, som ger partier som fått minst en procent av rösterna i något av de två senaste valen rätt att få valsedlar tryckta och distribuerade på statens bekostnad. Saken diskuterades på ett möte med samordningsgruppen, men ledde inte till ändring av tidigare beslut. Sverigedemokraternas synsätt, att skolvalet bör vara så likt det riktiga valet som möjligt, är rimligt. Å andra sidan är skolvalsprojektet inte bundet av de regler som gäller de allmänna valen. Samordningsgruppen valde i ett tidigt skede att endast distribuera riksdagspartiernas valsedlar + blanka. Att i elfte timmen ändra förutsättningarna för skolvalet framstod av flera skäl som äventyrligt. Sista anmälningsdag var från början satt till 1 september, men denna deadline kunde lyckligtvis flyttas fram flera gånger. Intresset för att delta var stort och anmälningar strömmade in. Dessutom var Liber pålitligt och effektivt som distributör. Valsedlar kunde levereras till en skola via Postens företagspaket i princip dagen efter beställning. Totalt beställdes 650 000 valsedlar från vart och ett av riksdagspartierna + blanka + kuvert från tryckeriet i småländska Markaryd. Beställning gjordes vid fyra tillfällen. När valet var över låg 38 000 valsedlar av varje sort kvar hos Liber, vilket får anses godkänt från träffsäkerhetssynpunkt. I början av september fick de skolor som då hunnit anmäla sig inloggningskoder till den webbsida där valresultatet skulle rapporteras. Till senare anmälda skolor skickades koder ut fortlöpande. År 2002 gjordes motsvarande utskick per brev, nu användes mejl. Det fungerade i de flesta fall, bland annat tack vare att skolorna kunnat uppge två kontaktpersoner i anmälan. Chansen att nå fram via mejl fördubblades.

Genomförandet Skolvalet genomfördes under vecka 37, alltså veckan före de allmänna valen. Skolorna fick själva fastställa en passande valdag. Under vecka 37 hade projektgruppen telefonjour för skolorna. Samtalen gällde främst förlorade inloggningskoder och svårigheter med inloggning och rapportering i webbformuläret. Men det kom även frågor om valproceduren, till exempel om bedömning av valsedlar. Telefon- och mejltrafiken var jämförelsevis stillsam i början av veckan, men tilltog efter hand. På fredagen, som de flesta skolor utsett till valdag, rådde full storm. Fem personer (fyra från projektgruppen + Ungdomsstyrelsens samordnare) hade fullt upp med att besvara frågor. Det ringde i stort sett oavbrutet från åtta på morgonen till sju på kvällen. Rapporter från cirka 1 000 skolor lämnades under fredagen. Vissa som hade svårigheter med webbformuläret och inte genast lyckades få hjälp via telefon redovisade via mejl eller fax. Lördag 16 september sammanställdes de valresultat som skolorna rapporterat. Publicering förbereddes, bland annat via presentation på Skolval2006:s och Ungdomsstyrelsens webbplatser. Ett pressmeddelande författades, enligt tidigare överenskommelse i samordningsgruppen skulle offentliggörande ske efter klockan 20 den 17 september. En uppgörelse fanns med Sveriges Television om redovisning av valresultatet i den tv-sända valvakan efter vallokalernas stängning. SVT fick mot tysthetslöfte tillgång till siffrorna redan på lördagen, för att hinna förbereda ett inslag. Skolvalresultatet presenterades och kommenterades i valvakan strax före klockan 21. Efterarbete Alla skolor hann inte rapportera före den 16 september, när valresultatet sammanställdes. Dessa skolor fick via mejl veta att de fortfarande var välkomna med sina resultat. Under veckorna efter valet redovisade 80-talet skolor ytterligare cirka 25 000 röster. Den 30 september stängdes rapportformuläret och det slutliga resultatet (se s. 1) offentliggjordes på webben och i ett pressmeddelande. Under den sista veckan i september hölls ett utvärderingsmöte med samordningsgruppen. Den allmänna meningen var att Skolval2006 varit en framgång. Intresset och engagemanget från såväl lärare som elever har varit stort och märkbart. Rekordmånga skolor anmälde sig och även om alla inte rapporterat sina resultat är ökningen jämfört med 2002 markant. Samarbetet mellan berörda myndigheter och organisationer har varit obyråkratiskt och präglats av god vilja. Alla har dragit sitt strå till stacken. Valsedelsdistributionen fungerade mycket bättre 2006 än 2002. Dels var Liber Distribution en utmärkt samarbetspartner, dels skickades i år paketen med valsedlar direkt till skolorna. Det finns naturligtvis ett antal brister som kan åtgärdas inför 2010, om det blir ett skolval då. 1. Det är viktigt att från början ha en väl genomtänkt och hållbar uppfattning om vilka partiers valsedlar som ska distribueras. Årets beslut togs utan djupare diskussion, samordningsgruppen följde tidigare praxis och argument som talade för andra synsätt kom aldrig upp på bordet. Följaktligen hamnade projektgruppen i svårigheter när Sverigedemokraterna började ställa frågor. 2. Det är viktigt att samordna informationen på papper och webb. Detta kan förefalla elementärt, ändå gjordes 2006 onödiga missar som orsakade svårigheter för skolorna och syrliga kommentarer till projektgruppen. Exempel: I den broschyr med anvisningar som sändes ut till skolorna fanns ett rapportformulär, tänkt att användas som kladd för röstrapporteringen på nätet. Pappersformuläret och webbformuläret borde ha varit identiskt utformade, men var inte det, vilket ledde till förvirring. 3. Webbformuläret och anvisningarna till det bör ses över. Ett antal skolor har till exempel försökt rapportera i ett formulär som fanns enbart för utskrift och var avsett att användas som kladd, vilket förstås inte har lyckats. Anvisningarna och formuläret måste vara enkla och tydliga för att minimera möjligheterna till missförstånd och för att rapporteringen ska underlättas. 4. Vidare bör det förtydligas hur valsedlar ska bedömas. Vad skiljer en giltig röst från en ogiltig? Var går gränsen mellan klotter på en blank valsedel och ett försök att skriva en partibeteckning? Vi har anledning att tro att en hel del röster som skulle ha godkänts i de allmänna valen har underkänts i skolvalet. I gränsfall har skolorna hellre fällt än friat. 5. Även presentationen av valresultatet bör ses över. I år erbjöd vi valresultatet på en rad sätt, exempelvis på riks- och länsnivå, viktat (utan blanka och ogiltiga) och oviktat (samtliga röster). God service i och för sig, men kanske svåröverskådligt och inte så lätt att tolka för den som inte har tid att fördjupa sig.

Skolvalet i medierna I början av oktober uppmärksammade Dagens Eko att 174 skolor inte hade redovisat några röster på partier utanför riksdagen. Efter en så kallad rundringning till ett tiotal skolor drog Ekot slutsatsen att eleverna i de flesta av de 174 skolorna inte fått rösta på vilka partier de ville. Av Ekots och andra mediers rapportering framgick att det åtminstone i några skolor inte varit möjligt att rösta på partier utanför riksdagen, alternativt att sådana röster inte räknats. Detta är självfallet odemokratiskt, djupt beklagligt och oförenligt med skolvalets syfte. Senare kom det fram att bland de skolor som Ekot pekade ut även fanns sådana där valet skötts korrekt, men där småpartierna helt enkelt inte fått några röster. Skolval2006 har av tidsskäl inte haft möjlighet att kontrollera hur valet gått till vid de utpekade skolorna. Men även om Ekot skulle ha rätt i samtliga fall har valresultatet påverkats endast marginellt. Om de 174 skolorna med cirka 30 000 elever tas bort från det nationella valresultatet blir Piratpartiet och Sverigedemokraterna 0,4 procentenheter större. Riksdagspartierna blir en eller två tiondels procentenheter mindre. Att vissa skolor inte skulle godta röster på vissa partier hade projektgruppen inte kunnat föreställa sig. Lärdomen av det inträffade är att anvisningarna till skolorna om hur valet ska gå till måste göras ännu tydligare. Det får inte finnas utrymme för missförstånd om att eleverna får rösta på vilket parti de vill. En grundlig genomgång av skolvalet i medierna återstår att göra. Medieintresset har dock varit betydande. Artiklar, inslag och reportage i tidningar, radio och teve kan räknas i hundratal. Ibland har Skolval2006 uppmärksammats som en följd av projektets pressmeddelanden om kampanjen som sådan eller om ett turnéstopp. Ibland har andra händelser eller politiska utspel lett till publicitet. Under sommaren förekom artiklar om att bara riksdagspartiernas valsedlar distribueras, inte Sverigedemokraternas och Pensionärspartiets. Men när valet närmade sig gled intresset över till skolvalet i allmänhet. Utbildningsradions miss beträffande innehållet i den valbox som distribuerades till skolorna uppmärksammades främst i bloggar, i borgerliga ledarstick och i ett pressmeddelande från en enskild politiker. Veckan före skolvalet sände projektet ut ett pressmeddelande med rubriken Rekordmånga deltar i skolvalet. Detta ledde till många lokala inslag på plats i skolor inför och under valet. När valresultatet offentliggjordes 17 september var det dags för nästa pressmeddelande. Maktskifte om unga får bestämma löd rubriken. Via TT fick nyheten stor spridning över landet. Efter valet har lokala medier följt upp hur ungdomar på orten eller i länet har röstat. Mycket har handlat om röstsiffror för Sverigedemokraterna och Piratpartiet. Men det har även gjorts jämförelser mellan hur unga och vuxna har röstat och mellan olika orter. Slutord Skolvalet är inte ett riktigt val i den bemärkelsen att de röster som läggs har direkt inverkan på den politiska representationen. Men skolvalet bör tas på allvar och behandlas med respekt. Dels för det engagemang som finns bland ungdomar, dels för att valdeltagandet är jämförelsevis högt. Dessutom uppvisar de två senaste skolvalen många likheter med de allmänna valen ifråga om trender och resultat. Skolvalet mäter temperaturen på de stämningar och strömningar som finns bland ungdomar. En av skolans uppgifter är att förmedla grundläggande demokratiska värderingar och att ge kunskap om hur den politiska demokratin fungerar. För många unga är skolvalet det första mötet med rikspolitiken och med det sätt Sverige styrs på. Skolvalet pågår samtidigt med valrörelsen i samhället i stort och ger anledning till diskussioner om demokrati, ideologier, inflytande och engagemang. Via valproceduren i skolan får unga en konkret uppfattning om hur ett val går till. Skolvalet kan ses som en värdefull lektion i praktisk samhällskunskap.

Ungdomsstyrelsen 2007 text Lidija Kolouh språkgranskning Ingrid Bohlin omslag Christián Serrano distribution Ungdomsstyrelsen, Box 17801, 118 94 Stockholm webbplats www.ungdomsstyrelsen.se e-post info@ungdomsstyrelsen.se tfn 08-566 219 00, fax 08-566 219 98 UNGDOMSSTYRELSEN är en statlig myndighet som verkar för att unga ska få verklig tillgång till makt och välfärd. Det gör vi genom att: ta fram och förmedla kunskap om ungas levnadsvillkor. följa upp riksdagens och regeringens mål för den nationella ungdomspolitiken och stödja kommunerna i deras ungdomspolitiska arbete. fördela bidrag till och stödja metodutveckling inom ungas fritid och föreningsliv samt inom internationellt ungdomssamarbete. UNGDOMSSTYRELSEN Box 17801 118 94 Stockholm tfn 08-566 219 00 fax 08-566 219 98 e-post: info@ungdomsstyrelsen.se webbplats: www.ungdomsstyrelsen.se