SKOLVAL2006 UNGDOMSSTYRELSENS SLUTRAPPORT

Transkript

1 SKOLVAL2006 UNGDOMSSTYRELSENS SLUTRAPPORT U N G D O M S S T Y R E L S E N S S K R I F T E R : 16

2

3 Skolval2006 Ungdomsstyrelsens slutrapport

4 4

5 Förord Regeringen har gett Ungdomsstyrelsen i uppdrag att följa upp och utvärdera genomförandet av Skolval I denna slutrapport genomförs en fördjupad utvärdering av betydelsen och effekterna av projektet. Lidija Kolouh har varit projektledare för rapporten. Daniel Larsson vid sociologiska institutionen på Umeå universitet har genomfört dataanalysen i kapitel 4. Rikard Ambumsgård har samlat in data under våren 2007 och Mette Schönström har samlat in data under hösten 2007 samt skrivit kapitel 5. Denna slutrapport består av en sammanfattning av samordningsgruppens utvärdering av projekt Skolval Samordningsgruppen har bestått av Sveriges elevråd (Svea), Sveriges Ungdomsråd, Valmyndigheten, Myndigheten för Skolutveckling och Ungdomsstyrelsen. I bilaga 8 finns projektgruppens (personer inom Svea som genomförde projekt Skolval) utvärdering. Vi har genomfört fallstudier med hjälp av enkäter och intervjuer i sex kommuner för att fånga upp åsikter och intryck av skolvalet. Slutligen presenteras Ungdomsstyrelsens rekommendationer inför ett eventuellt skolval Per Nilsson generaldirektör 5

6 6

7 Innehåll 1. Uppdraget 2. Sammanfattning och huvudresultat 3. Skolvalsturné 4. Intryck av skolvalet i skolan skolvalsenkäten Intryck av skolvalet i sex kommuner 6. Avslutande diskussion 7. Rekommendationer inför ett eventuellt Skolval Referenser Bilagor 1 Regeringsbeslut 2 Ungdomsstyrelsens rapport om Skolval Enkät till elever 4 Enkät till inspiratörer/workshopdeltagare 5 Enkäturval 6 Tabeller 7 Intervjuguide 8 Sveriges elevråd, Sveas utvärdering 7

8 8

9 Skolval Uppdraget Regeringen har uppdragit åt Ungdomsstyrelsen att inom ramen för regeringens demokratisatsning Delaktiga Sverige genomföra projektet Skolval 2006 som riktas till gymnasieelever och elever i grundskolans årskurs 7-9 (bilaga 1). I uppdraget ingår att redovisa valresultaten och det praktiska genomförandet av Skolval 2006 (bilaga 2) samt genomföra en fördjupad utvärdering av betydelsen och effekterna av projektet. Denna fördjupade utvärdering av Skolval 2006 omfattar följande delar: Uppföljning av omhändertagandet av frågor som var aktuella under skolvalet i utvalda kommuner Fallstudier om åsikter och intryck av skolvalet och dess betydelse för demokratiskt deltagande och engagemang För att genomföra den fördjupade utvärderingen av projektet har Ungdomsstyrelsen skickat ut enkäter till elever och genomfört fallstudier i ett antal kommuner där elever, lärare och rektorer intervjuats. Myndigheten har även fört en dialog med övriga aktörer som var aktiva i genomförandet av Skolval 2006, det vill säga representanter för Myndigheten för skolutveckling, Valmyndigheten, Sveriges Ungdomsråd och Sveriges elevråd (Svea). Utvärderingens disposition Rapporten inleds med ett kapitel som ger en bakgrundsbeskrivning till Skolval Sedan kommer en sammanfattning med huvudresultaten från utvärderingen, kapitel 2. Det tredje kapitlet beskriver den skolvalsturné som genomfördes inom projektet. Som underlag finns en elektronisk enkät (bilaga 4) som skickades till 250 lokala så kallade inspiratörer som var aktiva under skolvalsturnén. Därefter följer kapitel 4 som bygger på en enkätundersökning (skolvalsenkäten) som skickades till cirka elever i grundskolans årskurs 8 och 9 samt gymnasieskolans år 2 och 3 under februari 2007 (bilaga 3). Vi har fått svar från elever. I kapitlet presenteras skolvalsenkätens bakgrund samt en tematisk analys av datamaterialet under följande rubriker: skolvalets inverkan på intresset för politik och samhällsfrågor, intresse för politik och samhällsfrågor och aktivt deltagande samt viljan till aktivt deltagande i politiken. Kapitel 5 beskriver hur de frågor som var aktuella under skolvalet har följts upp i sex utvalda kommuner. Intervjuer har genomförts i sex kommuner för att belysa enskilda aktörers intryck och åsikter om skolvalet. Under kommunbesöken har vi intervjuat ungdomar i grundskolor och gymnasieskolor samt representanter i elevråd och ungdomsråd. På skolorna har vi även intervjuat någon från skolledningen (oftast rektor) samt lärare som har varit aktiva i genomförandet av Skolval Kapitel 6 består av en avslutande diskussion och slutligen ger vi i kapitel 7 rekommendationer inför ett eventuellt skolval

10 Bakgrund Val i skolor, så kallade skolval har genomförts med olika arrangörer åtminstone sedan slutet av 1960-talet, men främst har initiativet och genomförandet skett inom en enskild skola. Vi har intervjuat samhällskunskapslärare som berättat hur de brukade gå till postkontor och samla in valsedlar för att kunna genomföra skolval. År 1998 sammanställdes för första gången valresultat från gymnasie- och högstadieskolor via rapportering till en gemensam databas. Av de skolor som bjöds in, anmälde 900 intresse för att vara med och 355 skolor med röstande rapporterade valresultat. Skolvalet 1998 arrangerades av Riksskatteverket, Skolverket, Sveriges Television och Ungdomsstyrelsen. Skolval 2002 arrangerades av Skolverket, Valmyndigheten, Ungdomsstyrelsen och Svea. En särskild webbplats, Ungdomskanalen, skapades och projektet samarbetade med de politiska ungdomsförbunden och Aftonbladets satsning Ungt Val. År 2002 innebar en fördubbling av antalet röstande. Drygt elever från 895 skolor röstade. För tredje gången i rad arrangerades ett nationellt samordnat skolval 2006 och över hälften av Sveriges gymnasie- och högstadieelever deltog skolor rapporterade valresultat och elever röstade en ökning med 62 procent jämfört med I Ungdomsstyrelsens attityd- och värderingsstudie Unga med attityd (Ungdomsstyrelsen 2007b) tillfrågades gymnasieelever om de hade röstat i Skolvalet. Omkring två tredjedelar av ungdomarna som gick på gymnasiet uppgav att de röstade i skolvalet hösten 2006, 70 procent av ungdomarna på de högskoleförberedande och 60 procent på de yrkesförberedande programmen. Nittonåringarna, det vill säga den äldsta årskullen i gymnasiet hade det lägsta deltagandet i skolvalet. Eftersom de kunde rösta i de allmänna valen är det inte så förvånande att relativt sett få 19-åringar valde att rösta i skolvalet Röstade i skolvalet Röstade inte år 17 år 18 år 19 år Ålder Figur 3.1 Andel gymnasieelever som röstade i skolvalet 2006, år, Procent. Källa: Ungdomsstyrelsen 2007b. 10

11 Samordningsgruppens utvärdering Skolval 2006 drevs av Ungdomsstyrelsen i samarbete med Sveriges elevråd - Svea, Sveriges Ungdomsråd, Valmyndigheten och Myndigheten för Skolutveckling. Projektgruppen inom Svea bestod av fyra personer som arbetade heltid med projektet (projektbeskrivning och utvärdering finns i bilaga 8). Samordningsgruppen hade ett utvärderingsmöte under hösten 2006 där man kom fram till följande: Den allmänna meningen var att Skolval 2006 varit en framgång. Samarbetet mellan Svea, Sveriges Ungdomsråd, Valmyndigheten, Myndigheten för Skolutveckling och Ungdomsstyrelsen hade präglats av flexibilitet, god kommunikation och god vilja. Valsedelsdistributionen fungerade mycket bättre 2006 än Liber Distribution ansågs vara en utmärkt samarbetspartner. Samordningsgruppen identifierade några utvecklingsområden inför ett eventuellt skolval Dessa presenterar vi i kapitel 7. 11

12 2 Sammanfattning och huvudresultat Sammanfattning Aldrig har så många elever i deltagit i ett nationellt anordnat skolval som 2006, skolor rapporterade valresultat och elever röstade. Vår utvärdering visar att Skolval 2006 har varit en mycket lyckad satsning ur flera perspektiv. Samordningsgruppens egen utvärdering visar att samarbetet mellan de inblandade myndigheterna och projektgruppen har fungerat mycket bra. Skolvalsturnén som projektgruppen inom Svea genomförde var mycket uppskattad av de deltagande ungdomarna. Tre av fyra, 74 procent, av de tillfrågade eleverna i vår skolvalsenkät anser att skolvalet generellt sett är bra för att öka kunskapen och intresset för politik och samhällsfrågor. Eleverna som är positivt inställda till skolval anser att det bästa med skolval är att de har fått lära sig mycket och att det är en bra förberedelse inför det riktiga valet samt att de är övertygade om att mer kunskap leder till större engagemang. Vår utvärdering visar också att skolvalet har haft positiva effekter. En jämförelse har gjorts mellan Luppdata (lokal uppföljning av ungdomspolitik) från 2005 och de skolor som haft skolval, resultatet visar att eleverna var mer intresserade av politik och samhällsfrågor efter skolvalet än vad de var före valet. I våra intervjuer har elever gett uttryck för att de inte vill vara med och påverka teman inom skolans värld som de anser att de inte har kompetens för, utan de har behov av att vara med och påverka saker som de själva prioriterar som viktiga tillsammans med vuxna och där spelreglerna är tydliga. I vår kvalitativa del av utvärderingen har det visat sig att Skolvalsprojektet har speglat elevinflytandet på de besökta skolorna. På skolor där det finns ett fungerande samarbete mellan lärare, rektorer och elever och där skolan satsar mycket på arbete med inflytandefrågor har eleverna generellt visat sig mer nöjda med skolvalets genomförande än i skolor där elevinflytandet inte fungerar så bra. Vår utvärdering visar att det finns en polarisering inom ungdomsgruppen och att det generellt finns ett intresse för politik och samhällsfrågor bland ungdomarna, men att vi har en grupp unga som riskerar att hamna i en passiv medborgarroll. De som har föräldrar med längre utbildningsnivå tenderar att ha höga betyg i samhällskunskap. Elever med betyget ig (icke godkänt) i samhällskunskap anser att deras kunskaper har försämrats i samband med skolvalet. Av eleverna med ig röstade 58 procent i skolvalet på gymnasiet, medan 92 procent av eleverna med mvg (mycket väl godkänt) röstade. Vår analys av skolvalsenkäten är att oavsett föräldrarnas utbildningsnivå och elevens betyg i samhällskunskap så är den avgörande faktorn, för ungdomarnas politiska intresse och engagemang, i vilken utsträckning de har tillfälle till diskussion om politiska och samhällsrelaterade frågor. I vår kvalitativa del av utvärderingen där vi bland annat har intervjuat elever och lärare som har haft en aktiv roll i skolvalet har det visat sig att de ställts inför ett svårt vägval. Det handlar om följande dilemma: att värna om vår grundlags yttrande- och åsiktsfrihet och samtidigt skydda elever från kränkningar och se till att ordningen samt säkerheten upprätthålls på skolorna. Vi har i vår utvärdering sett exempel på skolor som inte har redovisat antalet röster för andra partier än riksdagspartierna på ett korrekt sätt, vi har sett exempel på skolor där man inte har gett eleverna tillräckligt med information om hur de blanka valsedlarna kan användas. Vi har också besökt kommuner där skolvalet har bidragit till att kommunpolitiker, rektorer och lärare har blivit mer engagerade i ungdomspolitiska frågor och arbetar mer målmedvetet med inflytandefrågor. 12

13 Inspiratörsenkäten Inom skolvalsprojektet genomfördes så kallade turnéstopp under våren, sommaren och hösten för att utbilda och inspirera ungdomar från elevråd och ungdomsråd som i sin tur skulle ha rollen som inspiratörer på sina skolor i genomförandet av skolvalet. Vårturnéns utvärdering visade att deltagarna instämde minst med påståendet: Jag lärde mig hur beslut i samhället som berör mig kan påverkas. Därför bestämde projektgruppen att under höstturnén satsa på ett pass om kommunernas struktur, hur beslut fattas och hur man kan påverka dem samt ett mer ingående pass om hur man arrangerar skolval rent praktiskt. Detta gav effekt i höstturnéns utvärderingsresultat. En viktig lärdom att ta med inför nästa skolval, enligt projektgruppens redovisning är att turnéstoppen tar mer tid och resurser än man räknat med vid start, de skriver: Det är vår starka övertygelse att planeringen av turnén måste inledas tidigare för att nå de mål man satt upp. Projektgruppen kunde inte tillfredsställa det stora intresset som kommunerna visade för turnéstopp på grund av tidsbrist i projektgruppen. Mer tid hade lett till fler turnéstopp. De som deltog i turnéstoppen tycker att det mest givande har varit att träffa elever från andra skolor, att det har varit lärorikt, inspirerande och gett nya perspektiv. Inspiratörerna har även understrukit att det har bidragit till erfarenhetsutbyte mellan elevråd och ungdomsråd. Avslutningsvis kan vi säga att dessa turnéstopp har fått högsta betyg av de deltagande ungdomarna. Inspiratörernas enda negativa reflektioner över turnéstoppen har varit att det är synd att fler inte deltog från skolor i deras närområde och att turnéstoppen inte sträckte sig över en längre tid. Detta tolkas som att det finns ett stort samhällsengagemang bland unga, men som kanske inte bekräftas i tillräckligt stor utsträckning av oss äldre. Skolvalsenkäten Skolvalets effekter för engagemang i politik och samhällsfrågor Tre av fyra, 74 procent, av de tillfrågade eleverna i vår skolvalsenkät anser att skolvalet generellt sett är bra för att öka kunskapen och intresset för politik och samhällsfrågor. Eleverna som är positivt inställda till skolval anser att det bästa med skolval är att de har fått lära sig mycket, att det är en bra förberedelse inför det riktiga valet samt att de är övertygade om att mer kunskap leder till större engagemang. De elever som anser att skolval inte är bra och att det inte leder till ökade kunskaper (26 procent) har främst angett att de inte bryr sig och att det inte spelar någon roll. En jämförelse med Luppdata från 2005 har gjorts på de skolor som haft skolval (bilaga 6, tabell 1), resultatet visar att eleverna i större utsträckning var intresserade av politik och samhällsfrågor efter skolvalet än vad de hade varit före valet. Detta resultat visar att skolvalet har haft betydelse för elevernas intresse av politik och samhällsfrågor. 13

14 Eleverna var i större utsträckning intresserade av att påverka i kommunala frågor före valet än efter valet. På frågan varför man inte ville vara med och påverka i kommunala frågor är det ganska jämt före och efter valet. Det som sticker ut är att 38 procent av eleverna svarade att de kan för lite som skäl före valet, medan 22 procent svarade så efter valet. Detta kan indikera att eleverna har fått mer kunskaper i samband med valrörelsen och valet. Det är också en något mindre andel som svarat att det inte spelar någon roll efter valet jämfört med före valet. Effekten av skolvalet är tydligt relaterad till hur intresserade eleverna är av politik och samhällsfrågor. Vi har kunnat se en polarisering bland eleverna, de elever som har uppgett att de är ganska eller mycket intresserade av politik och samhällsfrågor anser också att skolvalet haft positiva effekter för intresset och deltagandet i diskussioner om politik och samhällsfrågor. Bland de elever som inte alls är intresserade av politik och samhällsfrågor är det till och med en relativt stor andel som anser att skolvalet har haft en negativ effekt. Skolvalet har de facto betydelse på så sätt att intresset för politik och samhällsfrågor ökar eftersom en större andel svarat att skolvalet generellt är bra för att öka kunskapen och intresset för politik, samt att eleverna i högre grad var intresserade av politik och samhällsfrågor efter valet än före när en jämförelse över tid gjordes. Elever som är positivt inställda till skolval anser inte att deras eget intresse för politik och samhällsfrågor ökat som en följd av skolvalet, men att det generellt är ett bra sätt för andra ungdomar att lära sig mer och därmed bli mer intresserade. Utrikes födda ungdomar tycker i större utsträckning än svenskfödda att skolvalet är bra för att öka kunskapen och intresset för politik. Intresse för politik och samhällsfrågor Skolvalet uppskattas i störst utsträckning av de elever som är ganska eller mycket intresserade av politik och samhällsfrågor och i minst utsträckning av de elever som inte alls är intresserade. Gymnasieelever är i större utsträckning intresserade av politik och samhällsfrågor än högstadieelever. Det finns ett samband mellan höga betyg i samhällskunskap och intresset för politik och samhällsfrågor, ju högre betyg, desto större intresse. Föräldrarnas utbildningsnivå har stor betydelse. De elever vars båda föräldrar har högskoleutbildning är i större utsträckning intresserade av politik och samhällsfrågor än de elever som bara har en förälder som har högskoleutbildning. I minst utsträckning har de elever som varken har en far eller mor som har högskoleutbildning intresse för politik och samhällsfrågor. Vidare visar analyserna att utrikes födda i större utsträckning är intresserade av politik och samhällsfrågor än svenskfödda. 14

15 Betyget i samhällskunskap har stor betydelse. Flickor är i större utsträckning intresserade av politik och samhällsfrågor än pojkar. De sistnämnda resultaten kan hänvisas till att både utrikes födda ungdomar och flickor diskuterar politik och samhällsfrågor i större utsträckning än svenskfödda och pojkar. Aktivt deltagande samt viljan till aktivt deltagande i politiken Våra analyser visar att i hur stor utsträckning man ofta diskuterar politik och samhällsfrågor är relaterat till benägenheten att rösta oberoende av vilket betyg man har. De med bra betyg i samhällskunskap diskuterar i större utsträckning politik och samhällsfrågor än de med sämre betyg - och det är diskuterandet som gör att man har större benägenhet att rösta i skolvalet. Elever med höga betyg i samhällskunskap tenderade att rösta i större utsträckning än de med låga betyg. Men även här skiljer eleverna med ig ut sig då de tenderade att rösta i betydligt mindre utsträckning än eleverna med högre betyg. Av eleverna med ig röstade 58 procent i skolvalet på gymnasiet, medan 92 procent av eleverna med mvg röstade. Skillnaderna mellan g, vg och mvg visade sig vara ganska små. Resultaten visar att en större andel gymnasieelever jämfört med högstadieelever är intresserade av att vara med och påverka i frågor som rör kommunen. Däremot är benägenheten att rösta i skolvalet större bland eleverna på högstadiet jämfört med i gymnasiet. Elever med föräldrar som har högskoleutbildning och elever som har höga betyg i samhällskunskap är i större utsträckning benägna att vilja vara med och påverka i kommunala frågor samt att rösta i skolval. En större andel av flickorna än pojkarna vill vara med och påverka i kommunala frågor. En majoritet av eleverna anser sig ha ganska eller mycket små möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. En större andel av eleverna som är utrikes födda vill vara med och påverka i kommunala frågor än elever som är inrikes födda. De elever som är utrikes födda röstade i minst utsträckning i skolvalet, vilket är intressant eftersom denna grupp både i större utsträckning är mer intresserad av politik och i större utsträckning vill vara med och påverka i kommunala frågor än andra elever. Den vanligaste orsaken till att inte rösta var att eleverna inte kände till att ett skolval ägde rum. Ju mer intresserade eleverna är av politik och ju oftare eleverna diskuterar politik och samhällsfrågor, desto sannolikare är det att de röstar i skolval och att de vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen. 15

16 Huvudresultat från intervjuer i sex kommuner Skolvalsprojektet har speglat elevinflytandet på de besökta skolorna. I skolor där det finns ett fungerande samarbete mellan lärare, rektorer och elever och där man arbetar mycket med inflytandefrågor, har eleverna i större utsträckning visat sig nöjda med skolvalets genomförande jämfört med i skolor där elevinflytandet inte fungerar så bra. Det har visat sig att många rektorer och lärare ställts inför ett svårt vägval: att värna om grundlagens yttrande- och åsiktsfrihet och samtidigt skydda elever från kränkningar och se till att ordningen samt säkerheten upprätthålls på skolorna. Elevernas synpunkter: Upplevde att demokratiska och politiska frågor lyftes på ett intressant sätt under skolvalsprocessen. Efterfrågade mer information och möjligheter till politiska diskussioner i skolan. Många fick mersmak efter politiska rollspel under samhällskunskapslektionerna. Underströk vikten av vuxenstöd och mindre av styrning under skolvalsprocessen. Önskade att från ett tidigt stadium få vara med i planeringen och genomförandet av skolvalet. Vill inte vara med och påverka teman inom skolans värld som de anser att de inte har kompetens för, utan har gett uttryck för behov av att vara med och påverka saker som de själva prioriterar som viktiga tillsammans med äldre och där spelreglerna ska vara tydliga. Lärarnas synpunkter: Mycket nöjda med materialet som skickades ut från berörda myndigheter inför valet. Generellt sett är de nöjda med skolvalets genomförande. De ansvariga lärarna upplevde att deras kollegor ibland hade bristande intresse och förståelse för skolvalsprocessen. Många underströk vikten av delat ansvar med fler kollegor inför nästa skolval. Svårt att hitta intresserade politiker till skolvalsdebatterna, efterfrågade mer stöd och hjälp att hitta politiker inför ett framtida skolval. Rektorernas synpunkter: Betonade vikten av att planera och informera elever och lärare om skolvalet i god tid så att alla på skolan är medvetna om och förberedda inför satsningen. Många var inte aktiva i skolvalsprocessen och hade bristfällig information om de förberedande aktiviteterna inför skolvalet och skolvalsresultatet. 16

17 3 Skolvalsturné Skolval 2006 genomförde skolvalsturnéer under tre perioder: våren, sommaren och hösten. Vår- och höstturnéerna nådde ett totalt deltagarantal på cirka 430 ungdomar från minst 46 olika kommuner. I detta kapitel presenterar vi projektgruppens utvärdering av skolvalsturnén (ibland kallad: turnéstopp) samt vår egen utvärdering. Så här beskriver projektgruppen (inom Svea och Sveriges Ungdomsråd utsågs en projektgrupp) syftet med skolvalsturnéerna: Ett turnéstopp är en workshop där man under en heldag diskuterar frågor kring demokrati, inflytande och delaktighet utifrån ramarna för projekt Skolval Under vårturnén pratade vi om hur man som ung kan påverka och förändra det som är viktigt för unga. Vi diskuterade också skolvalet, hur det genomförs, vad som händer med resultatet och vilka olika aktiviteter man kan arrangera på sin skola och i sin kommun i samband med skolvalet. (Skolval projektredovisning 2007, bilaga 8) Turnén syftade till att inspirera och ge verktyg åt de unga som arrangerade skolval på sina skolor. På turnéstoppen har deltagarna diskuterat vad de tycker behöver förändras i sina städer. Flera gånger har turnéstoppen lett till att det bildats nya ungdomsråd och nya elevrådssamarbeten. Vår- och höstturnéstoppen var heldagar och innehöll interaktiva övningar kring demokrati, påverkan och inflytandefrågor. Innehållet anpassades efter deltagarnas önskemål och gav eleverna utrymme att själva diskutera de frågor som de tyckte var viktiga ur ett lokalt perspektiv. Sommarturnén skilde sig från vår- och höstturnén, den genomfördes tillsammans med Local Hero 1 under ett koncept som kallades Jag brinner. Projektgruppen för Skolval 2006 samt Local Hero presenterade sin verksamhet på olika sommarfestivaler. I Sveas projektredovisning och utvärdering av Skolval 2006 dras slutsatsen att det var för många aktörer med olika syften i sommarturnétältet och därför uppstod en viss förvirring bland besökarna. Projektgruppens utvärdering Projektgruppen genomförde en utvärdering av vår- och höstturnén. Utvärderingen inkluderar 241 deltagare och kan sammanfattas som övervägande positiv. Utvärderingen ger följande bild: Majoriteten som deltog i skolvalsturnéerna var mellan 16 och 18 år. Cirka 60 procent var aktiva i ett elevråd eller ungdomsråd. Information om skolvalsturnéstoppet fick de främst från skolpersonal och elevråd. Cirka 65 procent tyckte att de fått tillräcklig information inför turnéstoppet (tjejerna var i mindre utsträckning nöjda än killarna). Innehållet och upplägget kändes väldigt relevant för deltagarna. Majoriteten var väldigt nöjda med övningarna (metoderna) och informatörerna. Majoriteten har känt sig delaktiga. Majoriteten ansåg att de hade lärt sig något under dagen. Majoriteten ansåg att de hade lärt sig tillräckligt för att förstå hur ett skolval kan arrangeras. 1 Local Hero är ett drogförebyggande projekt som vänder sig till unga mellan 13 och 19 år ( 17

18 Vårturnéns utvärdering visade att deltagarna instämde minst i påståendet: Jag lärde mig hur beslut i samhället som berör mig kan påverkas. Därför bestämde projektgruppen att under höstturnén satsa på ett pass om kommunernas struktur, hur beslut fattas och hur man kan påverka beslut samt ett mer ingående pass om hur man arrangerar skolval rent praktiskt. Detta gav effekt i höstturnéns utvärderingsresultat. Projektgruppens reflektioner En viktig lärdom att ta med inför nästa skolval, enligt projektgruppens redovisning är att turnéstoppen tar mer tid och resurser än man räknat med vid start, de skriver: Det är vår starka övertygelse att planeringen av turnén måste inledas tidigare för att nå de mål man satt upp. Projektgruppen kunde inte tillgodose det stora intresse som kommunerna visade på grund av tidsbrist i projektgruppen. Mer tid hade lett till fler stopp. Tidsbristen och det höga arbetstempot ledde också till att uppföljningen av turnéstoppen blev lidande. Projektgruppen föreslår att man i nästa skolval ska utveckla en plan för hur man ska följa upp deltagarna från turnéstoppen och fortsätta att uppmuntra dem. Ungdomsstyrelsens utvärdering Vi har skickat en elektronisk enkät (bilaga 4) till cirka 250 lokala inspiratörer som har varit aktiva under Skolval 2006 i samband med projektgruppens turné. Inspiratörerna var elever i gymnasiets år 3. Vi har fått tillbaka 94 svar (en möjlig orsak till den låga svarsfrekvensen kan vara rörligheten som kännetecknar denna åldersgrupp). En majoritet av respondenterna är aktiva i elevråd och ungdomsråd, 57 procent är tjejer, 32 procent killar och 11 procent har inte svarat på könstillhörighetsfrågan. Enkäten innehåller fem öppna frågor och nedan presenterar vi frågorna och de mest framträdande svaren. - Vad var särskilt bra med det turnéstopp/workshop som du deltog i? Svaren kan sammanfattas i tre punkter: Inspirerande att träffa elever från andra skolor Kul, lärorikt, inspirerande, gav nya perspektiv Möjligheter till erfarenhetsutbyte mellan elevråd och ungdomsråd Man fick en chans att verkligen få svar på dom frågor som man hade angående valet och diskutera med andra människor från andra skolor, vilket gav mycket. Det var roligt också, precis vad demokrati ska vara! (Tjej, 18 år) Förutom att fördjupa/förbättra våra kunskaper om demokrati, engagemang och politik fick vi under dagen även möjlighet till att utbyta erfarenheter elevråden emellan. Vi fick både fråga och tipsa varandra och ge varandra nya perspektiv. (Kille, 18 år) - Vad var mindre bra med det turnéstopp/workshop som du deltog i? De flesta är missnöjda med två saker: Att inte alla skolor i kommunen deltog, många ville se fler deltagare Turnén skulle ha pågått under en längre period 18

19 Det hade varit väldigt roligt om det hade pågått i två tre dagar, så att vi alla hade lärt känna varandra mer. Då hade vi även haft mycket mer tid att fördjupa oss i de saker som vi diskuterade under dagen. (Kille, 17 år) Dåligt att inte alla skolor i kommunen var med, det borde ha varit fler deltagare! (Tjej, 18 år) - Tycker du att de aktiviteter som dagen innehöll gav dig inspiration eller nya kunskaper och i så fall på vilket sätt? De flesta tycker att dagen har gett dem nya kunskaper, vilket de själva menar ökar deras inspiration och engagemang. Många har uttryckt att de fick mer kraft att jobba vidare med inflytandefrågor. Jag lärde mig mycket om Sveriges partier och hur Sverige styrs. Något som var jätteroligt och bra var när vi fick hitta på egna partier och prioriteringar, något som ledde till diskussion utan självklar åsikt. Det kändes bra att jag inte var tvungen att veta exakt var jag står för att vara med i Skolval 2006! (Tjej, 17 år) Jag börjar se på olika saker på ett annat sätt. Det gav mig inspiration och kraft att engagera mig mer och så fick jag praktisk kunskap om hur ett val går till. (Kille 18 år) - Hur tycker du att de diskussioner om politik, demokrati och inflytande som fördes i skolan inför skolvalet har tagits om hand efter skolvalet? På denna fråga svarar en överväldigande majoritet (87 personer) att det inte har varit någon uppföljning på skolorna. Inte alls, det har på något sätt tynat bort. Vi har inte alls haft någon uppföljning av resultaten eller fortsatt diskussionerna som vi hade innan skolvalet (Kille, 17 år) Sju personer skriver att de tycker att skolorna har tagit hand om teman som var aktuella under skolvalet, några skriver att politik diskuteras oftare på rasterna. Man får ta ansvar och diskutera såna frågor själv. På vår skola diskuterar vi politik oftare nu på rasterna (Tjej, 18 år) - Arbetar du idag aktivt med frågor om ungdomsinflytande? Tre av fyra, 74 procent, är aktiva inom ungdomsråd, elevråd, medlemskap i ett ungdomspolitiskt förbund, Vi unga och dylika organisationer. De resterande (26 procent) som inte arbetar aktivt idag säger att de inte har tid, att de prioriterar sin egen utbildning och att de är mycket aktiva på sin fritid. 19

20 4 Intryck av Skolvalet i skolan - skolvalsenkäten 2006 Bakgrund till skolvalsenkäten Under februari 2007 skickades en skolvalsenkät (bilaga 3) till cirka elever i grundskolans årskurs 8 och 9 samt till gymnasieelever, vi har fått svar från elever, med andra ord 81 procents svarsfrekvens (bilaga 5). Grunden för analyserna i detta kapitel är de ovan nämnda skolvalsenkäterna samt data från Ungdomsstyrelsens Luppundersökningar (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) från Lupp är en enkätundersökning som Ungdomsstyrelsen har genomfört tillsammans med kommuner som själva anmält intresse av att delta. Vi har skickat skolvalsenkäten till de elever som svarade på Luppundersökningen 2005 för att möjliggöra jämförelser av elevers samhällsengagemang före och efter Skolval Sammanlagt har vi skickat enkäter till nio Luppkommuner 2 och till ytterligare fem fördjupningskommuner 3 (läs mer om intervjuundersökningen i kapitel 5). Vår ambition då vi planerade dataunderlaget var att ha ett urval av Luppskolor som genomfört skolval och skolor som inte gjort det, för att kunna mäta skolvalets effekter. Det visade sig att många skolor inte anmäler sig till det nationellt samordnade skolvalet, utan genomför val i egen regi, därför blev det inte tillräckligt stort urval av skolor som inte genomfört skolval. Skolvalets effekter för engagemang i politik och samhällsfrågor Sammanfattning Av de tillfrågade eleverna i vår skolvalsenkät anser 74 procent att skolvalet generellt sätt är bra för att öka kunskapen och intresset för politik och samhällsfrågor. Eleverna som är positivt inställda till skolval anser att det bästa med skolval är att de har fått lära sig mycket, att det är en bra förberedelse inför det riktiga valet samt att de är övertygade om att mer kunskap leder till större engagemang. De elever som anser att skolval inte är bra och att det inte leder till ökade kunskaper (26 procent) har främst angett att de inte bryr sig och att det inte spelar någon roll som orsaker. En jämförelse mellan de skolor som har haft skolval och Luppdata från 2005 visar att eleverna i högre grad var intresserade av politik och samhällsfrågor efter skolvalet än vad de var före valet. 4 Detta resultat visar att skolvalet har haft betydelse för intresset för politik och samhällsfrågor. Däremot var eleverna i högre grad intresserade av att påverka i kommunala frågor före valet än efter valet. 2 Eksjö, Halmstad, Hofors, Ludvika, Lund, Smedjebacken, Sunne, Timrå och Vimmerby. 3 Helsingborg, Ljusdal, Vimmerby (både Luppkommun och fördjupningskommun), Vilhelmina, Östersund och Stockholm (stadsdelen Kungsholmen). 4 Luppenkäten besvarades under hösten 2005 och skolvalsenkäten under våren

21 Vi har kunnat se en polarisering bland eleverna, en relativt stor andel av de elever som har uppgett att de är ganska eller mycket intresserade av politik och samhällsfrågor anser också att skolvalet har haft positiva effekter för intresset att delta i diskussioner om politik och samhällsfrågor. Bland de elever som inte alls är intresserade av politik och samhällsfrågor är det till och med en relativt stor andel som anser att skolvalet har haft en negativ effekt. Däremot är det en minoritet som anser att de själva har fått mer kunskap som följd av valet. Effekten av skolvalet är tydligt relaterat till hur intresserade eleverna är av politik och samhällsfrågor. En majoritet av eleverna anser inte heller att deras eget intresse för politik och samhällsfrågor ökat som en följd av skolvalet. De deltar inte heller i större utsträckning i diskussioner om politik och samhällsfrågor som en följd av skolvalet. Skolvalet har de facto betydelse på så sätt att intresset för politik och samhällsfrågor ökar eftersom en majoritet av eleverna svarat att skolvalet generellt är bra för att öka kunskapen om och intresset för politik, samt att eleverna i större utsträckning var mer intresserade av politik och samhällsfrågor efter valet än före när en jämförelse över tid gjordes. Tabell 3.1 Är skolval bra för att öka kunskapen och intresset för politik? Alla Flickor Pojkar Svenskfödda Utrikes födda Ja Nej N Det enklaste sättet att ta reda på vilken effekt skolvalet har för kunskapen och intresset för politik är att fråga eleverna. Tabell 3.1 visar att en majoritet, 74 procent, efter valet anser att skolval är bra för att öka kunskapen och intresset för politik. Flickor svarar i något större utsträckning att skolvalet är bra för att öka kunskapen om och intresset för politik än vad pojkar gör. Utrikes födda ungdomar tycker i större utsträckning än svenskfödda att skolvalet är bra för att öka kunskapen och intresset för politik. 21

22 Tabell 3.2 Skolvalets effekter Alla Flickor Pojkar Svenskfödda Utrikes födda Har skolvalet inneburit att ditt deltagande i diskussioner om politik och samhällsfrågor Minskat Oförändrat Ökat något Ökat mycket N Har skolvalet inneburit att ditt intresse för politik och samhällsfrågor Minskat Oförändrat Ökat något Ökat mycket N Har skolvalet inneburit att dina kunskaper om politik och samhällsfrågor Minskat Oförändrat Ökat något Ökat mycket N Kommentar: enbart de skolor som haft skolval är inkluderade I tabell 3.2 analyseras om skolvalet förändrat deltagandet i diskussioner om politik och samhällsfrågor, intresset för politik och samhällsfrågor samt kunskaperna om politik och samhällsfrågor. För en majoritet verkar inte skolvalet ha inneburit några förändringar alls, 73 procent av alla elever svarar att skolvalet inte inneburit några förändringar i det egna deltagandet i diskussioner om politik och samhällsfrågor, 70 procent har svarat att skolvalet inte inneburit några förändringar i det egna intresset för politik och samhällsfrågor och 54 procent har svarat att skolvalet inte har förändrat de egna kunskaperna om politik och samhällsfrågor. På en öppen fråga i enkäten där eleverna har haft möjlighet att beskriva varför de anser att skolval är bra eller dåligt har cirka 50 procent, av dem som är positivt inställda till skolval, svarat att dessa kunskaper behövs mest för deras kamrater, men att de själva kunde relativt mycket innan. En större andel av flickorna än av pojkarna anser att skolvalet inneburit förändringar i positiv riktning. Till exempel har 49 procent av flickorna angett att skolvalet inneburit att kunskaperna om politik och samhällsfrågor ökat något eller ökat mycket. Motsvarande siffra för pojkarna är 36 procent. Även elever som är utrikes födda tenderar i större utsträckning svara att skolvalet har inneburit positiva förändringar jämfört med svenskfödda elever. 22

23 Tabell 3.3 Skolvalets effekter efter elevernas intresse för politik och samhällsfrågor. Procent Har skolvalet inneburit att dina kunskaper om politik och samhällsfrågor Intresserad av politik Minskat Oförändrat Ökat Ökat N något mycket Inte alls intresserad Inte särskild intresserad Ganska intresserad Mycket intresserad Intresserad av samhällsfrågor Inte alls intresserad Inte särskild intresserad Ganska intresserad Mycket intresserad Vi har frågat eleverna om deras deltagande, intresse samt kunskaper har ökat i samband med skolvalet. I vår analys har vi tagit hänsyn till deras intresse för politik och samhällsfrågor (bilaga 6). Vår analys visar att ju mer intresserade eleverna är av politik och samhällsfrågor, desto mer tycker de att skolvalet gett, 70 procent av eleverna som är ganska och mycket intresserade av politik anser att deras kunskaper ökat något och 27 procent anser att kunskaperna ökat mycket. Av de elever som angett att de inte alls är intresserade av politik anser 25 procent att deras kunskaper ökat något och 2 procent anser att kunskaperna ökat mycket (tabell 3.3). De elever som är ganska intresserade av politik tenderar att tycka att skolvalet har inneburit större förändringar än de elever som är mycket intresserade. Detta kan tyda på att många av de elever som är mycket intresserade av politik redan diskuterar politik och samhällsfrågor och att de redan vet vad de olika partierna står för, samt att den information som gavs i samband med skolvalet inte överskred de kunskaper eleverna redan hade. Samma mönster finns i intresset för samhällsfrågor, men skillnaden mellan ganska intresserad och mycket intresserad är mindre. Skolvalet innebär med andra ord mest för de elever som är ganska eller mycket intresserade av politik och samhällsfrågor och minst för de elever som inte alls är intresserade. Detta är inte oväntade resultat, men viktiga. Dessutom är det relativt stora andelar av de elever som inte alls är intresserade av politik och samhällsfrågor som anser att deras deltagande i diskussioner om politik och samhällsfrågor, deras intresse för politik och samhällsfrågor och deras kunskaper om politik och samhällsfrågor har minskat i samband med valet. Vad detta beror på att svårt att säga. Å ena sidan kan det misstänkas att svaren är oseriösa, å andra sidan kan det antas att skolvalet innebär så mycket information för dessa elever, som varken är intresserade av politik eller samhällsfrågor, att informationen blir förvirrande. 23

24 Skillnader mellan 2005 och 2006 Resultaten från skolvalsmaterialet skiljer sig åt i de kommande analyserna eftersom de skolor som inte har haft skolval inte är med i jämförelserna. Vidare måste man vara försiktig med analyserna eftersom det inte endast är skolvalet som spelar roll för eventuella skillnader mellan åren. Det är rimligt att anta att det vanliga valet spelar stor roll för intresset för politik och samhällsfrågor. Resultaten ska med andra ord ses som indikationer. Tabell 3.4 Intresse för politik och samhällsfrågor samt viljan att vara med och påverka i kommunala frågor 2005 och Procent 2005 (Luppdata) 2006 (skolval) Intresserad av politik Inte alls intresserad Inte särskild intresserad Ganska intresserad Mycket intresserad N Intresserad av samhällsfrågor Inte alls intresserad Inte särskild intresserad Ganska intresserad Mycket intresserad N Vara med och påverka i kommunen Ja Nej N I tabell 3.4 analyseras skillnaderna mellan 2005 och 2006 i intresset för politik och samhällsfrågor samt för intresset att vara med och påverka i frågor som rör kommunen man bor i. År 2005 skickades Luppenkäter till elever i samma skola som 2006, men när eleverna fyllde i enkäterna 2005 hade de inte haft skolval på sin skola, vilket de hade haft I många fall är det samma elever som har svarat, men nya elever har tillkommit och andra har försvunnit från materialet. 5 Resultaten visar att eleverna var mer intresserade av politik efter valet än före valet. Skillnaderna är dessutom betydande. Ungefär 27 procent av eleverna var ganska eller mycket intresserade 6 av politik efter valet, vilket kan jämföras med 18 procent före valet. Noterbart är att majoriteten av eleverna tyckte att politik inte alls var intressant före valet, vilket kan jämföras med 27 procent efter. Eleverna var också mer intresserade av samhällsfrågor efter valet än vad de var före. Däremot ville en större andel vara med och påverka i frågor rörande kommunen före valet än efter valet. 5 Det är rimligt att anta att vissa elever bytt skola och att andra kommit från andra skolor. 6 I dataanalysen har vi för att förtydliga ibland slagit ihop svarsalternativen inte alls och inte särskilt intresserad samt ganska intresserad och mycket intresserad. 24

25 Tabell 3.5 Orsak till att inte vilja vara med och påverka i kommunala frågor. Procent 2005 (Luppdata) 2006 (Skolvalsdata) Ej intresserad Kan för lite Spelar ingen roll Inte tid Ska flytta På flervalsfrågan varför man inte ville vara med att påverka i kommunala frågor är det ganska jämt före och efter valet. Det som sticker ut är att 38 procent av eleverna svarade att de kan för lite som skäl före valet, medan 22 procent svarade så efter valet. Detta kan indikera att eleverna har fått mer kunskaper i samband med valrörelsen och valet. Det är också en något mindre andel som svarat att det inte spelar någon roll efter valet jämfört med före valet. Tabell 3.6 Hur viktigt tycker du det är att beslutsfattare i kommunen och grupper av unga träffas och diskuterar? Procent 2005 (Luppdata) 2006 (skolvalsdata) Inte alls viktigt Inte särskilt viktigt Varken viktigt eller oviktigt Ganska viktigt Mycket viktigt N Däremot visar analyserna i tabell 3.6 att en större andel ansåg att det är ganska eller mycket viktigt att beslutsfattarna i kommunen träffar unga och diskuterar politik och samhällsfrågor före valet än vad det var efter valet. De som anser att dessa möten inte alls är viktiga har minskat med lika många procent. Resultatet är oväntat. Men å andra sidan kan man tänka sig att eleverna efter valet faktiskt har träffat en del kommunpolitiker i samband med valet och att de dragit slutsatser utifrån dessa träffar. Skolvalet handlade mer om rikspolitiken än kommunpolitiken, detta kan också vara en förklaring till varför fler har rört sig mot mitten. 25

26 Intresse för politik och samhällsfrågor Sammanfattning Analyserna visar att gymnasieelever i större utsträckning är mer intresserade av politik och samhällsfrågor än högstadieelever. Ju högre betyg i samhällskunskap, desto mer intresserade tenderar eleverna att vara av politik och samhällsfrågor. Föräldrarnas utbildningsnivå har stor betydelse. De elever vars båda föräldrar har högskoleutbildning är i större utsträckning mer intresserade av politik och samhällsfrågor än de elever som bara har en förälder som har högskoleutbildning. De som i minst utsträckning är intresserade är de elever som varken har en far eller en mor som har högskoleutbildning. Utrikes födda är generellt sett mer intresserade av politik och samhällsfrågor än svenskfödda. Flickor är i större utsträckning mer intresserade av politik och samhällsfrågor än pojkar. De sistnämnda resultaten kan hänvisas till att både utrikes födda ungdomar och flickor i större utsträckning diskuterar mer politik och samhällsfrågor än svenskfödda och pojkar. Tabell 3.7 Intresset för politik och samhällsfrågor bland skolungdomar. Procent Alla Högstadiet Gymnasiet Intresserad av politik Inte alls intresserad Inte särskild intresserad Ganska intresserad Mycket intresserad N Intresserad av samhällsfrågor Inte alls intresserad Inte särskild intresserad Ganska intresserad Mycket intresserad N Tabell 3.7 är en övergripande analys av hur intresset för politik och samhällsfrågor ser ut bland skolungdomarna i skolvalsmaterialet. Anledningen till att vi har frågat om politik och samhällsfrågor är att kontrollera om frågor som innehåller ordet politik har ett annorlunda svarsmönster jämfört med samhällsfrågor. En majoritet av skolungdomarna är varken intresserade av politik eller samhällsfrågor. Tre av fyra, 73 procent, har svarat att de inte alls är intresserade eller inte särskilt intresserade av politik. Motsvarande siffra för intresserade av samhällsfrågor är 56 procent. Det är en betydligt större andel som är ganska eller mycket intresserade av samhällsfrågor än vad det är som är intresserad av politik. I Ungdomsstyrelsens attityd- och värderingsstudie (2007b) är 22 procent av åringarna intresserade av politik och 31 procent av samhällsfrågor. De mellan 35 och 74 år 26

27 visar i större utsträckning intresse, men proportionerna liknar ungdomarnas svarsmönster. En tredjedel, 36 procent, av de äldre är intresserade av politik och hälften, 51 procent, av samhällsfrågor. Detta mönster bekräftas även i vår utvärdering. Det tycks alltså råda ett visst motstånd mot politik bland unga och äldre, något man inte kan säga om intresset för samhällsfrågor. Resultatet är inte oväntat eftersom samhällsfrågor är en bredare kategori än politik samt att politik för de flesta förmodligen symboliserar partipolitik. Ett reliabilitetstest visar vidare att frågorna hänger ihop på så sätt att de som svarar att de är intresserade av det ena tenderar att svara att de också är intresserade av det andra. 7 Tabell 3.7 indikerar också att intresset för politik och samhällsfrågor är större bland gymnasieungdomarna än bland högstadieeleverna. Ungefär 9 procent av gymnasieeleverna är mycket intresserade av politik, jämfört med ungefär 4 procent bland högstadieeleverna. En majoritet, 53 procent, av gymnasieeleverna har svarat att de är ganska eller mycket intresserade av samhällsfrågor. Motsvarande siffra för högstadieeleverna är 39 procent. Betydelsen av föräldrarnas utbildningsnivå Vi har analyserat betydelsen av föräldrarnas utbildningsnivå för elevernas intresse för politik och samhällsfrågor (bilaga 6, tabell 2). Av de elever vars båda föräldrar har högskoleutbildning är 40 procent ganska eller mycket intresserade av politik och 57 procent är ganska eller mycket intresserade av samhällsfrågor. De elever som varken har en mor eller en far som är högskoleutbildade är i minst utsträckning intresserade av politik (21 procent är ganska eller mycket intresserade) och samhällsfrågor (37 procent är ganska eller mycket intresserade). Betydelsen av betyg i samhällskunskap Tabell 3.8 Intresse för politik och samhällsfrågor efter betyg. Procent Alla IG G VG MVG Intresserad av politik Inte alls intresserad Inte särskild intresserad Ganska intresserad Mycket intresserad N Intresserad av samhällsfrågor Inte alls intresserad Inte särskild intresserad Ganska intresserad Mycket intresserad N Effekten av betyg för intresset för politik och samhällsfrågor är betydande. Det man kort och gott kan säga är att ju högre betyg en elev har, desto mer intresserad tenderar eleven att vara av politik och samhällsfrågor. Skillnaden mellan de som har mvg och de som har ig är betydande. Hela 18 procent av eleverna som har mvg tycker att politik är mycket intressant, medan ingen av dem som har ig gör det. Även i intresset för samhällsfrågor är skillnaderna stora. Men faktum är att skillnaderna mellan de som har mvg och de som har g eller vg också är märkbart stora. En klar majoritet av de elever som har mvg anser att 7 Både högstadiet och gymnasiet har ett alpha cronbach-värde på 0.86, om värdet är 1 finns en total samstämmighet i hur respondenterna har svarat. Ett värde på 0.86 måste tolkas som högt. 27

28 politik är ganska eller mycket intressant, medan ungefär 13 procent av de med g, respektive 30 procent av de med vg, svarat att politik är ganska eller mycket intressant. Även om procenttalen är större när det gäller intresset för samhällsfrågor går mönstret igen. De elever som har det högsta betyget är betydligt mer intresserade än övriga och minst intresserad är elever med det lägsta betyget. Skillnader mellan svenskfödda och utrikes födda Vi har tittat på om det finns skillnader i intresse för politik och samhällsfrågor bland svenskfödda och utrikes födda (bilaga 6, tabell 3). Resultaten visar att de utrikes födda ungdomarna i störst utsträckning är intresserade av politik, 35 procent är ganska eller mycket intresserade, bland de svenskfödda är 26 procent ganska eller mycket intresserade. Skillnaden mellan svenskfödda och utrikes födda som är mycket intresserade (7 procent) respektive inte alls intresserade (cirka 26 procent) är inte så stora. De utrikes födda är även i störst utsträckning intresserade av samhällsfrågor, 59 procent är ganska eller mycket intresserade och bland svenskfödda är andelen 42 procent. Det är en större andel av de svenskfödda som inte alls är intresserade av politik och samhällsfrågor. De utrikes födda är i betydligt större utsträckning intresserade av politik. Ungefär 35 procent av de utrikes födda på högstadiet är ganska eller mycket intresserade av politik, vilket kan jämföras med 22 procent bland de svenskfödda. För samhällsfrågor är skillnaderna än större, 60 procent av de utrikes födda är ganska eller mycket intresserade av samhällsfrågor, jämfört med 38 procent av de svenskfödda. På gymnasiet är 33 procent bland svenskfödda och 36 procent bland utrikes födda ganska eller mycket intresserade av politik. En orsak till att unga utrikes födda i större utsträckning är intresserade av både politik och samhällsfrågor än de svenskfödda kan vara att de i högre grad ofta diskuterar politik med sina föräldrar och sina vänner. Utrikes födda pratar generellt i större utsträckning om politik och samhällsfrågor med andra än vad svenskfödda gör (bilaga 6, tabell 4). Hela 45 procent av de utrikes födda pratar ibland eller ofta med sina vänner, jämfört med 33 procent bland de svenskfödda. Värt att notera är att mer än hälften av alla ungdomar, oberoende av om de är utrikes födda eller svenskfödda, aldrig eller sällan diskuterar politik och samhällsfrågor med sina vänner. De utrikes födda ungdomarna diskuterar också i större utsträckning politik och samhällsfrågor under lektionerna än vad svenskfödda gör. På högstadiet diskuterar utrikes födda i högre grad politik och samhällsfrågor med sina vänner, med sin familj och under lektionerna än vad svenskfödda. På gymnasiet ändrar sig mönstret något, skillnaderna mellan utrikes födda och svenskfödda är mindre. Dock visar resultaten entydigt att utrikes födda diskuterar politik i högre grad än vad svenskfödda gör. 8 Skillnader i intresse mellan flickor och pojkar Flickor är i större utsträckning intresserade av politik och samhällsfrågor än vad pojkar är, 29 procent av flickorna är ganska eller mycket intresserade av politik jämfört med 25 pro- 8 En multivariat analys visar att effekten av att diskutera mycket politik och samhällsfrågor är som förväntat. När hänsyn tas till hur mycket man diskuterar politik och samhällsfrågor så råder det inga signifikanta skillnader mellan svenskfödda eller utrikes födda när det gäller intresset för politik. När det gäller intresset för samhällsfrågor är utrikes födda i större utsträckning intresserade än svenskfödda oberoende av om de diskuterar mycket politik och samhällsfrågor eller inte. Denna analys redovisas inte. 28