SKOLVAL2006 UNGDOMSSTYRELSENS UTVÄRDERING AV PROJEKTET SKOLVAL2006 LÄGESRAPPORT
|
|
- Rut Nilsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SKOLVAL2006 UNGDOMSSTYRELSENS UTVÄRDERING AV PROJEKTET SKOLVAL2006 LÄGESRAPPORT
2
3 Skolval2006 Dnr /06 Utvärdering av betydelsen och effekterna av projektet Skolval Ungdomsstyrelsens lägesrapport Bakgrund Regeringen uppdrog åt Ungdomsstyrelsen att inom ramen för regeringens demokratisatsning Delaktiga Sverige genomföra projektet Skolval 2006 som riktas till gymnasieelever och elever i grundskolans årskurs 7-9. I uppdraget ingår att redovisa valresultaten och det praktiska genomförandet av Skolval 2006 (se bilaga 4). Ungdomsstyrelsen fick även i uppdrag att genomföra en fördjupad utvärdering av betydelsen och effekterna av projektet. Den fördjupade utvärderingen ska omfatta följande delar: Uppföljning av omhändertagandet av frågor som var aktuella under skolvalet i utvalda kommuner Fallstudier om åsikter och intryck av skolvalet och dess betydelse för demokratiskt deltagande och engagemang Ungdomsstyrelsen ska redovisa den fördjupade utvärderingen till Integrations- och jämställdhetsdepartementet senast den 31 december Nulägesbeskrivning Nedan framgår vilka moment som ingår i utvärderingen av projektet Skolval 2006: Vi samarbetar med personer som var aktiva i genomförandet av Skolval 2006 på Myndigheten för skolutveckling, Valmyndigheten, Sveriges Ungdomsråd samt Sveriges Elevråd SVEA. Det främsta syftet är att fånga upp aktörernas synpunkter på projektet och synliggöra eventuella utvecklingsområden. Under februari 2007 skickades en postenkät (se bilaga 1) till cirka elever i grundskolans årskurs 8 och 9 samt till gymnasieelever. I urvalet har vi tagit hänsyn till geografisk spridning samt inkluderat skolor som ej genomfört skolval. I urvalet ingår även skolor som har genomfört Ungdomsstyrelsens LUPP-enkät 2005 (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) för att möjliggöra komparationer av elevers samhällsengagemang före och efter Skolval2006. Under augusti 2007 beräknar vi att data analysen ska vara färdig. Vi har skickat en elektronisk enkät (se bilaga 2) till ca 260 lokala inspiratörer som har varit aktiva under Skolval2006 i samband med projektgruppens turné. Deltagarna var elever i gymnasiets år 3 och skulle fungera som lokala inspiratörer i samband med skolvalet. För att ytterligare öka kunskapen om skolvalets betydelse och effekter genomför vi fallstudier i sex kommuner: Helsingborg, Ljusdal, Vimmerby, Vilhelmina, Östersund och Stockholm (Kungsholmen). Under kommunbesöken genomför vi intervjuer med ungdomar i grundskolor och gymnasieskolor, representanter från elevråd och ungdomsråd. På skolorna försöker vi även komma i kontakt med och intervjua någon från skolledningen (oftast rektor) samt lärare som har varit aktiva i genomförandet av Skolval2006. För att samla erfarenheterna av diskussioner och debatter kring ungas möjligheter till inflytande, delaktighet och representation intervjuar vi även folkvalda representanter i kommuner och landsting (se bilaga 3 för tematisk intervjuguide). I bilaga 4 finns Ungdomsstyrelsens delrapport med en redovisning av valresultatet och det praktiska genomförandet av Skolval2006.
4
5 BILAGA 1 Enkät till klass 8 och 9 i grundskolor samt gymnasieskolor 1. Vilken årskurs går du i? 2. Är du tjej? kille? 3. Var är du och dina föräldrar födda? (sätt ett kryss på varje rad) Sverige Norden Europa Utanför Europa Du själv Din mamma Din pappa 4. Har din mamma eller pappa studerat på högskola eller universitet? (sätt ett kryss på varje rad) Ja Nej Vet ej Din mamma Din pappa 5. Hur intresserad är du av politik och samhällsfrågor? (sätt ett kryss på varje rad) mycket ganska inte särskilt inte alls intresserad intresserad intresserad intresserad politik samhällsfrågor 6. Vad är ditt senaste betyg i samhällskunskap? (sätt ett kryss) IG G VG MVG 7. Hur ofta brukar du diskutera politik och samhällsfrågor med andra? (sätt ett kryss på varje rad) Ofta Ibland Sällan Aldrig Dina vänner Dina föräldrar Under lektionstid 8. Hur stor möjlighet tycker du att du själv har att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? (sätt ett kryss) mycket stora möjligheter ganska stora möjligheter ganska små möjligheter mycket små möjligheter vet inte 9. Vill du vara med och påverka i frågor som rör den kommun där du bor? ja, gå direkt till fråga 11 nej, gå till fråga Varför vill du inte vara med och påverka? (här kan du sätta flera kryss) jag kan för lite om hur jag ska göra jag är inte tillräckligt intresserad jag har inte tid jag tror inte att det spelar någon roll, de som bestämmer lyssnar nog inte i alla fall jag är på väg att flytta från kommunen ingen har frågat 11. Hur viktigt tycker du det är att beslutsfattare i kommunen och grupper av ungdomar träffas och diskuterar? (sätt ett kryss) mycket viktigt ganska viktigt varken viktigt eller oviktigt inte särskilt viktigt inte alls viktigt
6 Under 2006 arrangerades projekt SKOLVAL2006 i många av Sveriges grund- och gymnasieskolor Förutom själva valdagen i september anordnades olika aktiviteter, debatter, politiska diskussioner, rollspel och andra övningar i många skolor. 12. Var det skolval på din skola? ja nej Om du svarat NEJ på frågan om din skola var med i projektet Skolval2006 behöver du inte svara på frågorna som är kvar. Stort TACK för att du svarat på enkäten så här långt. Dina svar är jätteviktiga för oss. 13. Röstade du i skolvalet? (sätt ett kryss) ja nej, jag kände inte till att det var skolval i min skola nej, jag röstade inte för att: 14. Röstade du i valet till riksdag, kommun eller landsting? (sätt ett kryss) ja (Gå till fråga 15) nej, jag valde att inte rösta (Gå till fråga 16) nej, jag hade ingen rösträtt (Gå till fråga 16) 15. Tror du att ditt deltagande i skolvalet var en bidragande orsak till att du röstade i det riktiga valet? ja nej 16. Har skolvalet inneburit en förändring i sätt ett kryss på varje rad. ökat mycket ökat något oförändrat minskat ditt deltagande i diskussioner om politik och samhällsfrågor ditt intresse för politik och samhällsfrågor din kunskap om politik och samhällsfrågor 17. Sedan skolvalet i september, händer det att du idag pratar med andra om frågor som var aktuella i samband med skolvalet? (sätt ett kryss på varje rad) Ofta Ibland Sällan Aldrig Dina vänner Dina föräldrar Under lektionstid 18. Tror du att skolval så som det anordnades i september (diskussioner, övningar och val) är ett bra sätt att öka kunskapen och intresset för politik och samhällsfrågor? Motivera gärna ditt svar. ja varför? nej varför inte? STORT TACK FÖR ATT DU SVARAT PÅ FRÅGORNA! I december 2007 kan du läsa hela utvärderingen om Skolval2006 på Ungdomsstyrelsens webbplats:
7 SKOLVAL2006 Turnéstopp Dnr 69-80/06 Enkät till inspiratörer/workshopdeltagare BILAGA 2 Cirka skolor arrangerade skolval i september förra året. Det är rekord! Skolvalet handlade om mycket mer än att bara genomföra val. Det var ett projekt om demokrati, engagemang och politik där bland annat turnéstopp med olika workshops genomfördes på ett fyrtiotal platser i landet. Varje turnéstopp innebar att elever från lokala gymnasieskolor träffades under en heldag och genomförde ett antal workshops. Syftet var att ge deltagarna insikt om hur de i praktiken kan påverka politiken och samhällsutvecklingen. Meningen med turnéstoppet var också att inspirera till fortsatt samarbete mellan de olika skolorna i kommunen och att vara en mötesplats mellan elever och inbjudna gäster. Ungdomsstyrelsen har i uppdrag att utvärdera genomförandet och effekterna av Skolval2006. Därför är vi intresserade av att få dina synpunkter och funderingar. Du är helt anonym och om du har några frågor eller synpunkter så är du välkommen att kontakta Rikard eller Lidija på Ungdomsstyrelsen. Rikard Ambumsgård, , HTUrikard.ambumsgård@ungdomsstyrelsen.seUTH Lidija Kolouh, , HTUlidija.kolouh@ungdomsstyrelsen.seUTH 1. Jag var visserligen anmäld men deltog inte i Turnéstopp/workshop AVSLUTA! 2. Ja, jag deltog i Turnéstopp/workshop FORTSÄTT 3. Jag är tjej kille Följande fem frågor är så kallade öppna frågor vilket innebär att det inte finns några färdiga svarsalternativ. Motivera gärna dina svar så utförligt som möjligt. 4. Vad var särskilt bra med det turnéstopp/workshop som du deltog i? 5. Vad var mindre bra med det turnéstopp/workshop som du deltog i? 6. Tycker du att de aktiviteter som dagen innehöll gav dig inspiration eller nya kunskaper och i så fall på vilket sätt? 7. Hur tycker du att de diskussioner om politik, demokrati och inflytande som fördes i skolan inför skolvalet har tagits om hand efter skolvalet? 8. Arbetar du idag aktivt med frågor om ungdomsinflytande? Ja Nej, På vilket sätt? Varför inte? Din medverkan är mycket värdefull och vi tackar dig för att du har tagit dig tid. Hela utvärderingsrapporten kommer att publiceras på Ungdomsstyrelsens webbplats i slutet av december. OBS! Stäng fönstret då du är färdig med enkäten.
8
9 Intervjuguide Elever: BILAGA 3 - Vad var bra/mindre bra/med projektet Skolval 2006? - Vad kan göras för att förbättra? Hur skulle man kunna utveckla demokratiintresset i ett skolvalsprojekt? - Gav projektet Skolval 2006 något? Ny kunskap? Mer motivation/intresse för samhällsfrågor/politik? - Fanns det frågor som lyftes extra mycket? Har arbetet/diskussioner kring dessa fortsatt? - Vad var bra/mindre bra/vad kan bli bättre med Turnéstoppet? Vuxna: (Samma frågor som ovan) - Har projektet Skolval2006 bidragit till att ungdomars engagemang i samhällsfrågor har ökat? Har man satsat extra mycket på vissa frågor som var aktuella under Skolval 2006 i undervisningen? - Har Skolval 2006 lett till att ungdomspolitiska frågor har lyfts i olika sammanhang? Hur?
10
11 BILAGA 4 131/89-06 Ungdomsstyrelsens rapport om Skolval2006 Sammanfattning Över hälften av Sveriges gymnasie- och högstadieelever deltog i skolvalet Totalt rapporterade skolor valresultat och elever röstade. Från skolvalet 2002 rapporterade 895 skolor och elever deltog. Antalet röstande 2006 är 60 procent fler jämfört med 2002 en kraftig ökning. Resultat Skolval2006 Blanka och ogiltiga röster borträknade (2002 års siffror inom parentes). Moderaterna 26,2 procent (16,2 procent) Socialdemokraterna 22,5 procent (26,3 procent) Miljöpartiet 10,9 procent (10,6 procent) Vänsterpartiet 10,4 procent (16,0 procent) Folkpartiet 7,7 procent (12,0 procent) Centern 7,0 procent (7,3 procent) Piratpartiet 4,4 procent (-) Kristdemokraterna 4,3 procent (6,9 procent) Sverigedemokraterna 4,3 procent (2,4 procent) Övriga 1,9 procent (2,2 procent) Av samtliga röster i skolvalet var 9,2 procent röster blanka. Valdeltagandet var i genomsnitt 87 procent i de medverkande skolorna. Kommentar: Trender i de allmänna valen har såväl 2002 som 2006 fått genomslag även i skolvalen. År 2002 innebar en framgång för folkpartiet i båda valen, 2006 var det moderaternas tur. År 2006 röstade landets högstadie- och gymnasieelever för maktskifte, så blev det även i verkligheten. Allmänt sett röstar ungdomar på partier som de uppfattar som tydliga och mycket tyder på att de hellre röstar ideologiskt än sakpolitiskt. I de två senaste skolvalen var stödet för exempelvis miljöpartiet och vänsterpartiet avsevärt större än i de riktiga valen och stödet för socialdemokraterna betydligt mindre. Ett särdrag för skolvalen är det stora antalet blankröster. En förklaring till detta kan vara att många unga tycker att det är svårt att ta ställning för ett visst parti. Bakgrund Skolval har genomförts med olika arrangörer åtminstone sedan slutet av 1960-talet. År 1998 sammanställdes för första gången valresultat från gymnasie- och högstadieskolor via rapportering till en gemensam databas. Av de skolor som bjöds in, anmälde 900 intresse för att vara med. Till slut var det 355 skolor med röstande som rapporterade valresultat. Skolvalet 1998 arrangerades av Riksskatteverket, Skolverket, Sveriges Television och Ungdomsstyrelsen. År 2002 innebar en fördubbling av antalet röstande. Drygt från 895 skolor rapporterades. Skolval 2002 arrangerades av Skolverket, Valmyndigheten, Ungdomsstyrelsen och Sveriges Elevråd SVEA. En särskild webbplats, Ungdomskanalen, skapades och det förekom samarbete med de politiska ungdomsförbunden och Aftonbladets satsning Ungt Val. Uppdraget Den 26 januari 2006 fick Ungdomsstyrelsen regeringens uppdrag att inom ramen för demokratisatsningen Delaktiga Sverige genomföra projektet Skolval2006. Ungdomsstyrelsen tilldelades 1,3 miljoner kronor för att utföra uppdraget. I uppdraget ingick att lämna en delrapport med en redovisning av valresultatet samt en redogörelse för det praktiska genomförandet av Skolval2006. Denna rapport utgör den redovisningen. En ekonomisk redovisning av projektet kommer att göras i samband med slutrapporten som ska redovisas senast den 31 december Slutrapporten kommer även att innehålla en utvärdering av projektet. Skolval2006 skulle enligt uppdraget riktas till elever i gymnasiet och i årskurs 7 9. Syftet var att öka kunskap om och skapa motivation för hur man som ung kan delta i och påverka samhällsutvecklingen. Ungdomsstyrelsen skulle samverka med en eller flera elevorganisationer, med Valmyndigheten och med Myndigheten för skolutveckling (MSU).
12 I uppdraget ingick även att ordna en turné och att bygga upp en webbplats för att marknadsföra projektet samt för att sammanställa informations- och undervisningsmaterial för användning i skolorna. Sveriges Elevråd SVEA och Sveriges Ungdomsråd ansökte därefter om att få genomföra Skolval2006. Ansökan beviljades av Ungdomsstyrelsen 28 februari. Samtidigt beslutades om en första utbetalning på kronor av överskottet från Svenska Spel, senare fick SVEA och Sveriges ungdomsråd ytterligare kronor från de av regeringen tilldelade medlen. Förberedelser Kring projektet bildades tidigt en samordningsgrupp bestående av representanter för deltagande myndigheter och organisationer. I samordningsgruppen har övergripande frågor och problem diskuterats och vissa beslut har tagits. Den dagliga ledningen av kampanjen och merparten av det praktiska arbetet har utförts av en projektgrupp tillsatt av SVEA och Sveriges Ungdomsråd. I mitten av december 2005 träffades samordningsgruppen för Skolval2006 första gången. I mötet deltog representanter för Sveriges Ungdomsråd, Sveriges Elevråd, Valmyndigheten, MSU samt Ungdomsstyrelsen. Här presenterades tankarna bakom projektet och olika praktiska problem togs upp. Bland annat en viktig lärdom från 2002, att valsedlar borde distribueras direkt till skolorna istället för till kommunerna centralt, vilket visat sig mindre lyckat. Vid ett senare möte, i början av februari, beslutades att endast distribuera riksdagspartiernas valsedlar + blanka, bland annat med hänvisning till att detta var vad som gällde I övrigt diskuterades marknadsföring samt uppdatering av informationsmaterial och lärarhandledningar. Dessutom beslutades att Ungdomsstyrelsen, liksom 2002, skulle ansvara för insamling och redovisning av valresultatet. År 2002 fanns möjlighet att personrösta. Erfarenheten blev att personval är svårt att administrera och följaktligen inte är tillrådligt. År 2006 distribuerades därför endast valsedlar med partibeteckning utan personnamn + blanka. I mitten av februari lanserades Skolval2006 offentligt via ett pressmeddelande med rubriken Nu drar vi igång. I början av mars bestod skolvalsprojektet av en projektledare och två informatörer, anställda av SVEA och Sveriges ungdomsråd. De senare fick rivstarta med att planera en turné med sikte på landets gymnasie- och högstadieelever och med syfte att inspirera till diskussioner om demokrati, inflytande och deltagande i skolvalet. Projektledaren arbetade bland annat med att bygga upp webbplatsen HTwww.skolval2006.nuTH och med att planera marknadsföring mot skolorna. Sedan början av mars har projektledaren och Ungdomsstyrelsens samordnare haft i stort sett daglig kontakt och resonerat om allt från textformuleringar till viktiga policybeslut. Det bör dock understrykas att projektgruppen självständigt, ambitiöst och förtroendeingivande har arbetat med sin uppgift. Ungdomsstyrelsen har agerat bollplank och vid behov bidragit med råd och dåd. I mitten av mars fick MSU genom ändring i regleringsbrev möjlighet att använda 1 miljon kronor för insatser i samband med skolvalet. MSU beslutade då bland annat att ta fram ett rollspel med anknytning till valet, att stå för annonsering i lärartidningar och för att ta kostnader för utskick till skolorna. Dessutom tog MSU på sig att sammanställa en box med informations- och undervisningsmaterial för distribution till skolorna. I slutet av mars genomfördes ett möte med företrädare för riksdagspartiernas ungdomsförbund samt LSU. Syftet var att informera om skolvalet, om förutsättningarna för politisk verksamhet i skolan, att få vetskap om ungdomsförbundens egna planer och att undersöka möjligheterna till samarbete. Under våren gjordes tre separata utskick med inbjudan att delta i skolvalet till landets högstadie- och gymnasieskolor. Utskicken innehöll affischer, anmälningsblankett och elementär information om projektet. Det första utskicket hade elevråden som adressat. Nästa utskick ställdes till rektorerna och innehöll ett brev undertecknat av generaldirektörerna vid Ungdomsstyrelsen och Myndigheten för skolutveckling. Utskick nummer tre adresserades till skolornas SOlärare. Samtidigt lyftes Skolval2006 fram via artiklar på medverkande myndigheters och organisationers webbplatser och i andra publikationer. Denna breda marknadsföring i kombination med den pågående turnén ledde till att cirka 800 skolor anmält sitt deltagande i slutet av juni. Detta kan jämföras med 2002, då projektet kom igång senare och endast ett 20-tal anmälningar gjordes före sommaren. Anmälan har huvudsakligen skett via ett digitalt formulär på Skolvals webbplats. Men många anmälningar faxades, vilket ledde till tidsödande men kanske oundvikligt jobb med manuell registrering av kontaktuppgifter.
13 Från mitten av mars till slutet av maj genomförde Skolval2006 ett 20-tal turnéstopp från Umeå i norr till Helsingborg i söder. I maj anställde projektet en administratör för att avlasta de två informatörerna, som ofta befann sig på resande fot mellan turnéstoppen. Under sommaren visade Skolval upp sig vid ett tiotal ungdomsfestivaler. Turnén fortsatte under hösten med ett tiotal stopp och avslutades i Södertälje 7 september. I början av juli sammanställde MSU en box med informations- och undervisningsmaterial som under sommaren distribuerades till samtliga gymnasie- och högstadieskolor. Boxens innehåll kan översiktligt beskrivas som demokrati i Sverige så funkar det. Riksdagen, Utbildningsradion, Valmyndigheten, MSU och Skolval2006 bidrog med broschyrer, affischer, dvd-skivor, rollspel och lärarhandledning. Boxen blev mycket väl mottagen på skolorna och den överupplaga som fanns tog snabbt slut. Skolorna kunde dock hänvisas till möjligheten att ladda ned broschyrer och multimedia från nätet. Utbildningsradions (UR) bidrag till boxen kom att väcka visst uppseende. Enligt överenskommelse mellan MSU och UR skulle den senare producera en trailer med smakprov från programserien Drömsamhället, som tar upp olika politiska ideologier. UR följde dock inte överenskommelsen utan bidraget bestod av ett enskilt avsnitt av de sju i serien. Detta råkade handla om regeringspartiets ideologi, vilket under pågående valrörelse orsakade irritation på borgerliga ledarsidor. UR bad snabbt om ursäkt i ett pressmeddelande och tog på sig hela skulden för det inträffade. Därmed föll ingen skugga över skolvalsprojektet. Under juli packade vår distributör Liber de valsedlar som beställts före sommaren. Den första omgången sändes till skolorna i början av augusti. Antalet valsedlar till varje skola motsvarade antalet elever gånger åtta, det vill säga sju riksdagspartier + blanka. I paketet med valsedlar fanns dessutom en broschyr med detaljerade anvisningar om hur ett lokalt skolval arrangeras. Efter sommaren gjordes bland annat ett utskick via fax, för att påminna de skolor som eventuellt missat att anmäla sig. I mitten av augusti utsattes Skolval2006 för kritik från Sverigedemokraterna. Partiet ifrågasatte beslutet att endast distribuera riksdagspartiernas valsedlar. Sverigedemokraterna hänvisade till reglerna för allmänna val, som ger partier som fått minst en procent av rösterna i något av de två senaste valen rätt att få valsedlar tryckta och distribuerade på statens bekostnad. Saken diskuterades på ett möte med samordningsgruppen, men ledde inte till ändring av tidigare beslut. Sverigedemokraternas synsätt, att skolvalet bör vara så likt det riktiga valet som möjligt, är rimligt. Å andra sidan är skolvalsprojektet inte bundet av de regler som gäller de allmänna valen. Samordningsgruppen valde i ett tidigt skede att endast distribuera riksdagspartiernas valsedlar + blanka. Att i elfte timmen ändra förutsättningarna för skolvalet framstod av flera skäl som äventyrligt. Sista anmälningsdag var från början satt till 1 september, men denna deadline kunde lyckligtvis flyttas fram flera gånger. Intresset för att delta var stort och anmälningar strömmade in. Dessutom var Liber pålitligt och effektivt som distributör. Valsedlar kunde levereras till en skola via Postens företagspaket i princip dagen efter beställning. Totalt beställdes valsedlar från vart och ett av riksdagspartierna + blanka + kuvert från tryckeriet i småländska Markaryd. Beställning gjordes vid fyra tillfällen. När valet var över låg valsedlar av varje sort kvar hos Liber, vilket får anses godkänt från träffsäkerhetssynpunkt. I början av september fick de skolor som då hunnit anmäla sig inloggningskoder till den webbsida där valresultatet skulle rapporteras. Till senare anmälda skolor skickades koder ut fortlöpande. År 2002 gjordes motsvarande utskick per brev, nu användes mejl. Det fungerade i de flesta fall, bland annat tack vare att skolorna kunnat uppge två kontaktpersoner i anmälan. Chansen att nå fram via mejl fördubblades.
14 Genomförandet Skolvalet genomfördes under vecka 37, alltså veckan före de allmänna valen. Skolorna fick själva fastställa en passande valdag. Under vecka 37 hade projektgruppen telefonjour för skolorna. Samtalen gällde främst förlorade inloggningskoder och svårigheter med inloggning och rapportering i webbformuläret. Men det kom även frågor om valproceduren, till exempel om bedömning av valsedlar. Telefon- och mejltrafiken var jämförelsevis stillsam i början av veckan, men tilltog efter hand. På fredagen, som de flesta skolor utsett till valdag, rådde full storm. Fem personer (fyra från projektgruppen + Ungdomsstyrelsens samordnare) hade fullt upp med att besvara frågor. Det ringde i stort sett oavbrutet från åtta på morgonen till sju på kvällen. Rapporter från cirka skolor lämnades under fredagen. Vissa som hade svårigheter med webbformuläret och inte genast lyckades få hjälp via telefon redovisade via mejl eller fax. Lördag 16 september sammanställdes de valresultat som skolorna rapporterat. Publicering förbereddes, bland annat via presentation på Skolval2006:s och Ungdomsstyrelsens webbplatser. Ett pressmeddelande författades, enligt tidigare överenskommelse i samordningsgruppen skulle offentliggörande ske efter klockan 20 den 17 september. En uppgörelse fanns med Sveriges Television om redovisning av valresultatet i den tv-sända valvakan efter vallokalernas stängning. SVT fick mot tysthetslöfte tillgång till siffrorna redan på lördagen, för att hinna förbereda ett inslag. Skolvalresultatet presenterades och kommenterades i valvakan strax före klockan 21. Efterarbete Alla skolor hann inte rapportera före den 16 september, när valresultatet sammanställdes. Dessa skolor fick via mejl veta att de fortfarande var välkomna med sina resultat. Under veckorna efter valet redovisade 80-talet skolor ytterligare cirka röster. Den 30 september stängdes rapportformuläret och det slutliga resultatet (se s. 1) offentliggjordes på webben och i ett pressmeddelande. Under den sista veckan i september hölls ett utvärderingsmöte med samordningsgruppen. Den allmänna meningen var att Skolval2006 varit en framgång. Intresset och engagemanget från såväl lärare som elever har varit stort och märkbart. Rekordmånga skolor anmälde sig och även om alla inte rapporterat sina resultat är ökningen jämfört med 2002 markant. Samarbetet mellan berörda myndigheter och organisationer har varit obyråkratiskt och präglats av god vilja. Alla har dragit sitt strå till stacken. Valsedelsdistributionen fungerade mycket bättre 2006 än Dels var Liber Distribution en utmärkt samarbetspartner, dels skickades i år paketen med valsedlar direkt till skolorna. Det finns naturligtvis ett antal brister som kan åtgärdas inför 2010, om det blir ett skolval då. 1. Det är viktigt att från början ha en väl genomtänkt och hållbar uppfattning om vilka partiers valsedlar som ska distribueras. Årets beslut togs utan djupare diskussion, samordningsgruppen följde tidigare praxis och argument som talade för andra synsätt kom aldrig upp på bordet. Följaktligen hamnade projektgruppen i svårigheter när Sverigedemokraterna började ställa frågor. 2. Det är viktigt att samordna informationen på papper och webb. Detta kan förefalla elementärt, ändå gjordes 2006 onödiga missar som orsakade svårigheter för skolorna och syrliga kommentarer till projektgruppen. Exempel: I den broschyr med anvisningar som sändes ut till skolorna fanns ett rapportformulär, tänkt att användas som kladd för röstrapporteringen på nätet. Pappersformuläret och webbformuläret borde ha varit identiskt utformade, men var inte det, vilket ledde till förvirring. 3. Webbformuläret och anvisningarna till det bör ses över. Ett antal skolor har till exempel försökt rapportera i ett formulär som fanns enbart för utskrift och var avsett att användas som kladd, vilket förstås inte har lyckats. Anvisningarna och formuläret måste vara enkla och tydliga för att minimera möjligheterna till missförstånd och för att rapporteringen ska underlättas. 4. Vidare bör det förtydligas hur valsedlar ska bedömas. Vad skiljer en giltig röst från en ogiltig? Var går gränsen mellan klotter på en blank valsedel och ett försök att skriva en partibeteckning? Vi har anledning att tro att en hel del röster som skulle ha godkänts i de allmänna valen har underkänts i skolvalet. I gränsfall har skolorna hellre fällt än friat. 5. Även presentationen av valresultatet bör ses över. I år erbjöd vi valresultatet på en rad sätt, exempelvis på riks- och länsnivå, viktat (utan blanka och ogiltiga) och oviktat (samtliga röster). God service i och för sig, men kanske svåröverskådligt och inte så lätt att tolka för den som inte har tid att fördjupa sig.
15 Skolvalet i medierna I början av oktober uppmärksammade Dagens Eko att 174 skolor inte hade redovisat några röster på partier utanför riksdagen. Efter en så kallad rundringning till ett tiotal skolor drog Ekot slutsatsen att eleverna i de flesta av de 174 skolorna inte fått rösta på vilka partier de ville. Av Ekots och andra mediers rapportering framgick att det åtminstone i några skolor inte varit möjligt att rösta på partier utanför riksdagen, alternativt att sådana röster inte räknats. Detta är självfallet odemokratiskt, djupt beklagligt och oförenligt med skolvalets syfte. Senare kom det fram att bland de skolor som Ekot pekade ut även fanns sådana där valet skötts korrekt, men där småpartierna helt enkelt inte fått några röster. Skolval2006 har av tidsskäl inte haft möjlighet att kontrollera hur valet gått till vid de utpekade skolorna. Men även om Ekot skulle ha rätt i samtliga fall har valresultatet påverkats endast marginellt. Om de 174 skolorna med cirka elever tas bort från det nationella valresultatet blir Piratpartiet och Sverigedemokraterna 0,4 procentenheter större. Riksdagspartierna blir en eller två tiondels procentenheter mindre. Att vissa skolor inte skulle godta röster på vissa partier hade projektgruppen inte kunnat föreställa sig. Lärdomen av det inträffade är att anvisningarna till skolorna om hur valet ska gå till måste göras ännu tydligare. Det får inte finnas utrymme för missförstånd om att eleverna får rösta på vilket parti de vill. En grundlig genomgång av skolvalet i medierna återstår att göra. Medieintresset har dock varit betydande. Artiklar, inslag och reportage i tidningar, radio och teve kan räknas i hundratal. Ibland har Skolval2006 uppmärksammats som en följd av projektets pressmeddelanden om kampanjen som sådan eller om ett turnéstopp. Ibland har andra händelser eller politiska utspel lett till publicitet. Under sommaren förekom artiklar om att bara riksdagspartiernas valsedlar distribueras, inte Sverigedemokraternas och Pensionärspartiets. Men när valet närmade sig gled intresset över till skolvalet i allmänhet. Utbildningsradions miss beträffande innehållet i den valbox som distribuerades till skolorna uppmärksammades främst i bloggar, i borgerliga ledarstick och i ett pressmeddelande från en enskild politiker. Veckan före skolvalet sände projektet ut ett pressmeddelande med rubriken Rekordmånga deltar i skolvalet. Detta ledde till många lokala inslag på plats i skolor inför och under valet. När valresultatet offentliggjordes 17 september var det dags för nästa pressmeddelande. Maktskifte om unga får bestämma löd rubriken. Via TT fick nyheten stor spridning över landet. Efter valet har lokala medier följt upp hur ungdomar på orten eller i länet har röstat. Mycket har handlat om röstsiffror för Sverigedemokraterna och Piratpartiet. Men det har även gjorts jämförelser mellan hur unga och vuxna har röstat och mellan olika orter. Slutord Skolvalet är inte ett riktigt val i den bemärkelsen att de röster som läggs har direkt inverkan på den politiska representationen. Men skolvalet bör tas på allvar och behandlas med respekt. Dels för det engagemang som finns bland ungdomar, dels för att valdeltagandet är jämförelsevis högt. Dessutom uppvisar de två senaste skolvalen många likheter med de allmänna valen ifråga om trender och resultat. Skolvalet mäter temperaturen på de stämningar och strömningar som finns bland ungdomar. En av skolans uppgifter är att förmedla grundläggande demokratiska värderingar och att ge kunskap om hur den politiska demokratin fungerar. För många unga är skolvalet det första mötet med rikspolitiken och med det sätt Sverige styrs på. Skolvalet pågår samtidigt med valrörelsen i samhället i stort och ger anledning till diskussioner om demokrati, ideologier, inflytande och engagemang. Via valproceduren i skolan får unga en konkret uppfattning om hur ett val går till. Skolvalet kan ses som en värdefull lektion i praktisk samhällskunskap.
16 Ungdomsstyrelsen 2007 text Lidija Kolouh språkgranskning Ingrid Bohlin omslag Christián Serrano distribution Ungdomsstyrelsen, Box 17801, Stockholm webbplats e-post tfn , fax UNGDOMSSTYRELSEN är en statlig myndighet som verkar för att unga ska få verklig tillgång till makt och välfärd. Det gör vi genom att: ta fram och förmedla kunskap om ungas levnadsvillkor. följa upp riksdagens och regeringens mål för den nationella ungdomspolitiken och stödja kommunerna i deras ungdomspolitiska arbete. fördela bidrag till och stödja metodutveckling inom ungas fritid och föreningsliv samt inom internationellt ungdomssamarbete. UNGDOMSSTYRELSEN Box Stockholm tfn fax e-post: info@ungdomsstyrelsen.se webbplats:
Vanliga frågor från media och allmänheten
Vanliga frågor från media och allmänheten Frågor om skolvalen Vad är ett skolval? Ett skolval är ett val som arrangeras på en skola av elever eller av elever och lärare tillsammans. I ett skolval röstar
SKOLVAL2006 UNGDOMSSTYRELSENS SLUTRAPPORT
SKOLVAL2006 UNGDOMSSTYRELSENS SLUTRAPPORT U N G D O M S S T Y R E L S E N S S K R I F T E R 2 0 0 7: 16 Skolval2006 Ungdomsstyrelsens slutrapport 4 Förord Regeringen har gett Ungdomsstyrelsen i uppdrag
360 000 elever tar ställning. Kom med ni också i Skolval 2010!
360 000 elever tar ställning Kom med ni också i Skolval 2010! 1 200 skolor runt om i Sverige arrangerar skolval. Naturligtvis borde även din skola vara med! Ansvariga myndigheter: Ansvariga organisationer:
Vanliga frågor från lärare, rektorer och tjänstemän
Vanliga frågor från lärare, rektorer och tjänstemän Börja gärna med att läsa dokumentet med vanliga frågor från media och allmänhet. Där finns en beskrivning av vad skolvalen är och om Skolval 2010 som
VALÅR I KLASSRUMMET. Det är viktigt att unga förstår vilka beslut som fattas i Strasbourg och i Bryssel och hur det påverkar deras vardag.
dnr 1023/18 VALÅR I KLASSRUMMET Det svenska riksdagsvalet är avslutat och vi har en regering på plats. Men valåret i klassrummet tar inte slut där. I maj är det val till Europaparlamentet och i samband
VÄLKOMMEN! Om du undrar över något är du varmt välkommen att kontakta oss via e-post info@skolval2014.se.
FÖR KONTROLLANTER VÄLKOMMEN! Du som läser det här är antagligen utsedd som kontrollant för Skolval 2014. Kanske är du elev, kanske förälder eller lärare. Oavsett har du en viktig uppgift i att se till
Ett val i sig Utvärdering av Skolvalet 2010
Ett val i sig Utvärdering av Skolvalet 2010 Förord I regeringens regleringsbrev till Ungdomsstyrelsen för 2010 stod att myndigheten skulle genomföra projektet Skolval 2010. Projektet riktade sig till
Hej VIKTIGT OM VALRESULTAT. Vänta med att dela ert valresultat på skolan, i sociala medier eller i media tills den 26 maj efter kl. 22:20.
INSTRUKTIONSHÄFTE VIKTIGT OM VALRESULTAT Vänta med att dela ert valresultat på skolan, i sociala medier eller i media tills den 26 maj efter kl. 22:20. Hej Veckorna före det ordinarie Europaparlamentsvalet
Hej kontrollant. Frågor? Via skolval2018.se kan du få svar och kontaktuppgifter till oss.
KONTROLLANTHÄFTE ! Hej kontrollant Vad roligt att er skola är anmäld till Skolval 2018 och vad kul att just du är kontrollant. Er skola kommer genom Skolval ge eleverna chansen att ta ställning och rösta
Hej arrangör. Frågor? Via skolval2018.se kan du få svar och kontaktuppgifter till oss.
ARRANGÖRSHÄFTE Hej arrangör Vad roligt att er skola är anmäld till Skolval 2018 och vad kul att just du är arrangör. Er skola kommer genom Skolval ge eleverna chansen att ta ställning och rösta på ett
15 PROTOKOLL & RESULTATDOKUMENT
INSTRUKTIONSHÄFTE Hej Veckorna före det ordinarie riksdagsvalet arrangeras Skolval på många av landets grund- och gymnasieskolor. Det är ett stort projekt och flera tusen personer är med och arrangerar
Ett material för elevkårer, skolföreningar och skoltidningar inför riksdagsvalet och skolvalet GÖR NÅGOT INFÖR VALET!
Ett material för elevkårer, skolföreningar och skoltidningar inför riksdagsvalet och skolvalet GÖR NÅGOT INFÖR VALET! Nu är det snart skolval! Hösten 2010 hålls riksdags-, landstings- och kommunalval samtidigt
Demokratin i Sverige och valet 2018
Demokratin i Sverige och valet 2018 Ett lektionsmaterial av Göran Svanelid Komplement till Upptäck Samhälle kapitel 5 Politik sid 64 83 Upptäck Samhälle Lärarwebb (47-12810-5) 2018 Göran Svanelid och Liber
Handledning för arrangörer
Handledning för arrangörer Välkommen till Skolval 2010! Nu gäller det! När du får den här handledningen kan det vara alltifrån ett halvår till en månad kvar till skolvalet på din skola. Du som är arrangör
När ska arbete göras i valdatasystemen?
När ska arbete göras i valdatasystemen? VALMYNDIGHETENS NYHETSBREV FÖR KOMMUNER 2014:4 V Stockholm 2014 02 17 Sida 1 (4) Undrar du när vallokaler och röstningslokaler ska klarmarkeras? Eller när publicerar
AVSÄNDARE SVERIGES ELEVKÅRER INSTRUMENTVÄGEN 17 126 53 HÄGERSTEN ANMÄL DIREKT PÅ SKOLVAL2014.SE
AVSÄNDARE SVERIGES ELEVKÅRER INSTRUMENTVÄGEN 17 126 53 HÄGERSTEN ANMÄL DIREKT PÅ SKOLVAL2014.SE I ÅR KOMMER 1 500 SKOLOR RUNT OM I SVERIGE ARRANGERA SKOLVAL 2014. KLART ATT DIN SKOLA OCKSÅ SKA VARA MED!
Hej arrangör. Oavsett är det viktigt att ni pratar och stämmer av med varandra, då kan ni få till ett roligt och lyckat val.
ARRANGÖRSHÄFTE Hej arrangör Vad kul att er skola är anmäld till Skolval 2019 och att just du är arrangör. I det här häftet beskrivs steg för steg hur ett skolval genomförs. Vid anmälan har ni antingen
Vanliga frågor från arrangörer och kontrollanter
Vanliga frågor från arrangörer och kontrollanter I detta dokument finns de vanligaste frågorna från arrangörer och kontrollanter för Skolval 2010. En arrangör är den som arrangerar skolvalet på skolan
Det är dags att arrangera skolval på din skola. Att du fått det här
Instruktioner för valets genomförande Det är dags att arrangera skolval på din skola. Att du fått det här häftet innebär att du, eller någon annan på din skola, anmält ert deltagande till Skolval 2010.
VALNÄMNDEN KALLELSE VALNÄMNDEN
1 (8) VALNÄMNDEN KALLELSE 2018-04-17 VALNÄMNDEN Tid tisdagen den 24 april 2018 kl. 13:15 Plats Bollnässalen Är Du förhindrad att närvara meddelar Du kundcenter så snart som möjligt, tfn 0278-250 01, e-post
f H ör a l n är dl ar edn e ing
Handledning för lärare Välkommen till Skolval 2010! Under planeringen av Skolval 2010 pratade vi länge och väl om huruvida projektet skulle vara en del av undervisningen eller inte. Vi kom fram till att
Sydnytt, SVT1, 2013-04-22, kl. 18.10 och Sverige idag, SVT1, 2013-04-24, inslag om en opinionsundersökning; fråga om opartiskhet och saklighet
1/5 BESLUT 2013-09-16 Dnr: 13/01041 och 1072 SAKEN Sydnytt, SVT1, 2013-04-22, kl. 18.10 och Sverige idag, SVT1, 2013-04-24, inslag om en opinionsundersökning; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT
MEDLEMSUNDERSÖKNING 2012
MEDLEMSUNDERSÖKNING 2012 Medlemsundersökning 2012 S Utgåva 1 2013-01-04 2 MEDLEMSUNDERSÖKNING 2012 Presentation av resultat från medlemsundersökningen Förord S genomförde vid årsskiftet 2008/2009 en undersökning
Valet i fickformat. Europaparlamentet 2009
Valet i fickformat Europaparlamentet 2009 Valet i fick format Europaparlamentet 2009 1 Val till Europaparlamentet 7 juni 4 Rösta på parti och person använd valsedeln rätt! 6 De som har rösträtt får röstkort
tror. påverka mer än du Du kan Till dig som går i gymnasieskolan eller på komvux.
Du kan påverka mer än du tror. 106 20 Stockholm tel: 08 723 32 00, fax: 08 24 44 20 www.skolverket.se Till dig som går i gymnasieskolan eller på komvux. Vad vill du ha ut av skolan? Hur vill du arbeta?
Stödmaterial för rektors beslut avseende organisationers och föreningars information i Hässleholms skolor
PM 1(5) Diarienummer 2018-03-05 2018/ Stödmaterial för rektors beslut avseende organisationers och föreningars information i Hässleholms skolor Källa: Skolverket Objektivitetsprincipen Den nya bestämmelsen
Sveriges riksdag på lättläst svenska
Sveriges riksdag på lättläst svenska Bilderna på omslaget finns också inne i broschyren. Där kan du läsa vad de föreställer. Sveriges riksdag på lättläst svenska Innehåll Sveriges riksdag och demokratin...3
Partierna och politikerna i medierna
Partierna och politikerna i medierna En undersökning av Boråspolitiken i de sociala- och traditionella medierna Oskar Eklöf 1. Inledning 1.1. Bakgrund Under 2-talet har internet revolutionerat informations-
Eftervalsanalys. Österåkersmoderaterna
Eftervalsanalys 2010 Österåkersmoderaterna Inledning På uppdrag av styrelsen syftar denna analys till att dra slutsatser från valet 2010 så att vi kan göra ett ännu bättre val 2014. Avgränsning: Denna
Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning
Rapport 2015-05-19 Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning KS 2013/0967 Resultatet av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning rapporterades till projektgrupp
Analys av Luppresultatet 2017 Ungas inflytande
Analys av Luppresultatet 2017 Ungas inflytande Av: Arina Gaff Arad Behjat-Pour Maria Enache Innehåll Inledning..2 Analys......2 Förslag på lösningar och arbetsområden.....5 Förslagen i punktform... 6 1
UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER
UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER FÖR EN KUNSKAPSBASERAD KOMMUNAL UNGDOMSPOLITIK BUDGETÅRET 2011 UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER för en kunskapsbaserad kommunal ungdomspolitik BUDGETÅRET 2011
De viktigaste valen 2010
SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om den lokala demokratin i Växjö Juni 21 Inledning I september i år är det val. Välfärden och dess finansiering, innehåll
Vanliga frågor från politiska partier, partipolitiska. och övriga ungdomsorganisationer
Vanliga frågor från politiska partier, partipolitiska ungdomsförbund och övriga ungdomsorganisationer Vilken roll har politiska partier i Skolval 2010? I skolvalet kommer de partier som är möjliga att
Demokrativeckor 2013
Demokrativeckor 2013 Ewa Franzén Bun 2013/259 Ubn 2013/118 november 2013 2013-10-18 1 (4) Innehåll 1. BAKGRUND/ SYFTE... 2 2. PLANERING OCH GENOMFÖRANDE... 2 3. SYNPUNKTER... 2 4. SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG...
Pressguide - mötet med pressen
Pressguide - mötet med pressen Varför PR? Att arbeta med PR är både kostnads- och tidseffektivt. När PR fungerar som bäst inspirerar den människor att börja prata med varandra på ett positivt sätt om oss.
Folkomröstningar och allmänna val
Folkomröstningar och allmänna val Vid de allmänna valen som äger rum vart fjärde år har landets sju miljoner röstberättigade möjlighet att påverka vilka partier som ska representera svenska folket i riksdag,
INSTRUKTIONER FÖR VALETS GENOMFÖRANDE
INSTRUKTIONER FÖR VALETS GENOMFÖRANDE SKOLVAL 2014 Det är dags att arrangera skolval på er skola. I det här häftet hittar ni instruktioner och riktlinjer för hur ni arrangerar skolval inför Europaparlamentsvalet
LUPP-resultat för Avesta kommun Enkätundersökning av ungdomar i åk 8 på högstadiet och år 2 på gymnasiet
LUPP-resultat för Avesta kommun 2015 Enkätundersökning av ungdomar i åk 8 på högstadiet och år 2 på gymnasiet 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Vad är LUPP?... 3 LUPP i Avesta kommun... 3 Kunskapsbaserad
Valet i fickformat. Europaparlamentet 2009
Valet i fickformat Europaparlamentet 2009 Valet i fick format Europaparlamentet 2009 1 Val till Europaparlamentet 7 juni 4 Rösta på parti och person använd valsedeln rätt! 6 De som har rösträtt får röstkort
Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge de inte kränker någon annan. Genom att reflektera
Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015
Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 POPULÄRVERSION MARKS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Innehållsförteckning Sammanfattande reflektioner... 3 Om undersökningen... 5 A. Bakgrundsfrågor...
Former för inflytande för ungdomar - Betänkande
1 (9) Slutversion Former för inflytande för ungdomar - Betänkande Sammanfattning Kommunfullmäktige har gett demokratiberedningen i uppdrag att utarbeta förslag till former för inflytande för ungdomar.
Öva och ta ställning En utvärdering av arbetet med skolvalen 2014
Öva och ta ställning En utvärdering av arbetet med skolvalen 2014 Öva och ta ställning En utvärdering av arbetet med skolvalen 2014 Innehåll Förord... 3 Utvärderingens syfte och genomförande... 4 Utgångspunkter
Materialet framtaget i Projekt Mitt val.
För mer demokrati 2 Materialet framtaget i Projekt Mitt val. Ett projekt i samverkan med FUB och Riks-Klippan med stöd från Allmänna Arvsfonden och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Projektledare:
Valet i fickformat. Val till Europaparlamentet 2014
Valet i fickformat Val till Europaparlamentet 2014 Valet i fickformat Val till Europaparlamentet 2014 Val till Europaparlamentet... 2 Din rösträtt... 4 Ditt röstkort... 5 Valsedlar... 6 Rösta på parti
Det viktigaste valet. (del 2) SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala demokratin i Sveriges 15 största kommuner.
Det viktigaste valet (del 2) SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala demokratin i Sveriges 15 största kommuner. 2 April 2006 Det viktigaste valet SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala
SOLLENTUNA KOMMUN Tjänsteutlåtande Kommunledningskontoret Charlotte Lind
SOLLENTUNA KOMMUN Tjänsteutlåtande Kommunledningskontoret 2014-07-24 Sidan 1 av 1 Dnr 2014/0024 VN-3 Diariekod: 041 Valnämnden Förtidsröstning inför de allmänna valen 2014 Förslag till beslut Valkansliet
KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle
KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som
Nyhetsbrevet i korthet
Nyhetsbrevet i korthet S NYHETSBREV FÖR KOMMUNER 2015:3 V Stockholm 2015-03-06 Sida 1 (7) Information till alla kommuner Omval till kommunfullmäktige i Båstad kommun Kalender för omvalet Information till
Skolvalet på Tyresö gymnasium
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2014-12-04 Utvecklingsförvaltningen 1 (11) Frida Ryholt och Karin Sundström Utredare 08-5782 91 00 frida.ryholt@tyreso.se karin.sundstrom@tyreso.se Dnr 2014/GAN 0103 Gymnasie-
Sydnytt, SVT1, , kl och 8.05 samt , kl och 21.23, inslag om Anderslövs skola; fråga om opartiskhet och saklighet
1/6 BESLUT 2012-12-10 Dnr: 12/01572 och 1577 SAKEN Sydnytt, SVT1, 2012-08-02, kl. 7.40 och 8.05 samt 2012-08-03, kl. 19.52 och 21.23, inslag om Anderslövs skola; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT
LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät
- Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella
Politikmiddag. De tre delarna. Här finns övningar för att väcka tankar om vad du värderar högt när det kommer till politik och samhället.
MIDDAGS POLITIK Politikmiddag Debatter, argument, valplattformar, kompasser, tyckanden och listor på viktiga valfrågor. Upptakt, affischer, mer debatter, partikriser och löpsedlar. Röstkort, vallokal,
LUPP-undersökning hösten 2008
LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten
Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 RAPPORT 2014:5
Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 RAPPORT 2014:5 Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 rapport 2014:05 TMR, Stockholms läns landsting Box 22550, 104 22 Stockholm
Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten
Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Totalt 174 lärare har svarat på enkätundersökningen fördelat på
Val till Europaparlamentet 2009
Lättläst information Val till Europaparlamentet 2009 Så här röstar du Innehåll Vad är EU?... 3 Valet i Sverige... 3 Vem får rösta?... 4 Vem röstar du på?... 5 Så här röstar du... 6 Du kan rösta före valet...
Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:
Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar
LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm.
LUPP om Inflytande LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första gången
Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar läns kommuner & Astrid Lindgrens Hembygd
Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar läns kommuner & Astrid Lindgrens Hembygd En informationsfolder för kommuner, tjänstemän och politiker i genomförandet av LUPP 2009 LUPP en väg till kunskapsbaserad
Ansvar för valsedlar och valsedlarnas ordning i röstningsoch
2014-01-31 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE VALN 2014/3-111 Valnämnden Ansvar för valsedlar och valsedlarnas ordning i röstningsoch vallokal Förslag till beslut Valnämnden beslutar att valsedlarna för Europaparlamentsvalet
Hej kontrollant. att ni pratar och stämmer av med varandra, då kan ni få till ett roligt och lyckat val.
KONTROLLANTHÄFTE Hej kontrollant Vad kul att er skola är anmäld till Skolval 2019 och att just du är kontrollant. I det här häftet finns information som är bra för dig att känna till. Exakt hur valdagen
Checklista medlemsvård
Checklista medlemsvård Medlemskapet i fokus Det är en styrka för Moderaterna om många väljer att bli medlemmar det visar att vi är ett parti på frammarsch. Många medlemmar är viktigt både för att det ger
Skolval 2014. Slutrapportering av uppdraget
Skolval 2014 Slutrapportering av uppdraget Skolval 2014 Slutrapportering av uppdraget Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) fick den 23 juli 2013 i uppdrag att förbereda och
Hej studerandemedlem i FUF
1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till vårens arbetsgrupper - i världens bästa förening! Våren 2011 Filmgruppen FUF-bladet Biståndsdebatten Seminariegruppen Projektgruppen Vem kan söka
Utvärdering inspirationsträff #2 Fokus: Göra skillnad tillsammans
Ungas sätt att göra skillnad Utvärdering inspirationsträff #2 Fokus: Göra skillnad tillsammans Den 18-19 maj 2013 anordnade Nytänk den andra av de 4 inspirationsträffar som projektet kommer att hålla under
Europavalet 2009: Ett genombrott för nya kampanjmetoder?
Europavalet 2009: Ett genombrott för nya kampanjmetoder? Europaval är inte som andra val Betydligt lägre valdeltagande än i riksdagsval 45,5 % valdeltagande mot 37,9 % EUP 2004 Viss ökning i Sverige, trots
Sammanställning av intervjuer
Skärholmens stadsdelsförvaltning Bilaga 3 Stadsutveckling och Sida 1 (5) medborgarservice 2017-05-30 Bakgrund Under 2017 har Skärholmens Stadsdelsförvaltning ett uppdrag att se över och ta fram en plan
LUPP 2012 Vimmerby kommun
LUPP 2012 Vimmerby kommun Under hösten 2012 genomfördes ännu en LUPP-undersökning i Vimmerby. Det var den fjärde i ordningen (De tidigare gjordes 2005, 2007 och 2009). I Vimmerby deltog 155 elever i årskurs
Lupp. Luppenkäten är hjärtat i detta arbete och alla kommuner i Sverige blir årligen inbjudna till att delta i Lupp.
Lupp Ungdomsstyrelsen fick 1998 i uppdrag att utveckla metoder för uppföljning av den kommunala ungdomspolitiken. Första Luppen genomfördes 2001. Tillsammans med kommunerna har de utvecklat en modell för
Tillgång till valsedlar Motion av Svante Linusson m.fl. (sp) (2002:51)
Utlåtande 2003:127 RV (Dnr 011-2966/2002) Tillgång till valsedlar Motion av Svante Linusson m.fl. (sp) (2002:51) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Motion 2002:51 av Svante Linusson
Ungdomsdialog på stadsbiblioteket
Ungdomsdialog 2012.03.13 på stadsbiblioteket Ungdomsdialogmötet 2011.10.19 var en uppföljning av den träff som KSAU hade med ungdomar 2009.10.21 och ansvariga tjänstemän var Lars Persson (KoF samt Pia
Valet i fickformat. Val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige 2010
Valet i fickformat Val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige 2010 Valet i fickformat Val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige 2010 Val 2010... 2 Valsedlar... 4 Rösta på parti och
SCB:s Demokratidatabas 1998 2008. Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008
SCB:s Demokratidatabas 1998 2008 Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008 Innehåll 1. Inledning... 4 Bakgrund... 4 Information om demokratidatabasen... 5 Variabler...5 Källor
Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9
Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Lärarhandledning Lärarhandledning Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att
Arbetsgruppen Rädda Lillsjöparken
Arbetsgruppen Rädda Lillsjöparken Augusti 2006 Lillsjöparken sluter sig som en grön ring kring Lillsjön i Ulvsunda. Den är en omistlig del i Lillsjöns rekreationsområde och måste bevaras för framtiden.
Discovery Education Espresso
Discovery Education Espresso LEKTIONSTIPS: Inflytande på skolan och i Sverige Lärarinfo Varje månad skickar vi ett lektionstips med underlag från den digitala resursbanken Discovery Education Espresso.
Manual för grupper, partier och liknande sammanslutningar
Manual för grupper, partier och liknande sammanslutningar Val till Sametinget 2017 Valmyndigheten 957 utg 3 1. Anmälan är obligatorisk 15 mars 2017 Alla grupper, partier eller liknande sammanslutningar
Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012
Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här
BAMSE OCH DEMOKRATI. - en lärarhandledning för årskurs 1-3. av Jenny Esbjörnsdotter- Karlsson och Linda Sikström.
BAMSE OCH DEMOKRATI - en lärarhandledning för årskurs 1-3 av Jenny Esbjörnsdotter- Karlsson och Linda Sikström Inledning Skolan vilar på en demokratisk värdegrund, precis som vårt samhälle. Under hösten
Rapport från demokratidagarna
Rapport från demokratidagarna i skolan 2017 Karin Ottander Januari 2018 2018-01-30 1 (5) Innehåll 1. BAKGRUND... 2 2. PLANERING OCH FÖRBEREDELSER... 2 3. GENOMFÖRANDE... 2 4. UTVÄRDERING OCH ERFARENHETER
Uppföljning av Grundskolenämndens uppdrag Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2017
Julio Garcia Atterström Handläggare SKRIVELSE Datum 2018-12-13 Sida 1(2) Instans Grundskolenämnden Dnr GRN 2018-00113 3.5.1.25 Uppföljning av Grundskolenämndens uppdrag Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken
vanersborg.se/kulturveckan facebook.se/kulturveckan
Hur funkar det? En lathund för arrangörer under Kulturveckan 2015 i Vänersborg vanersborg.se/kulturveckan facebook.se/kulturveckan OM KULTURVECKAN Uppdraget Kulturveckan i Vänersborg arrangerades första
Utbildningsnämndens verksamhetsbesök 2018 samt dialoger med elevråd
Ärende 10 1 (3) TJÄNSTESKRIVELSE 2017-11-27 Utbildningskontoret Utbildningsnämnden Utbildningsnämndens verksamhetsbesök 2018 samt dialoger med elevråd Dnr: UN 17/107 Sammanfattning av ärendet Utbildningskontoret
Ungdomspolitiskt handlingsprogram Nordanstigs kommun 2011
Ungdomspolitiskt handlingsprogram Nordanstigs kommun 2011 Ungas politiska intresse och engagemang väcks till liv genom diskussioner om politik och andra samhällsfrågor. Här spelar inte bara föreningslivet
VÄLKOMNA! Startkonferens om LUPP 2015
VÄLKOMNA! Startkonferens om LUPP 2015 Syftet med Lupp Hur göra och vem gör vad? Vad är Lupp? Lupp speglar den nationella ungdomspolitiken Enkätverktyg för att få kunskap om unga Löpande arbete Årlig inbjudan
Eftervalsundersökning Byggnads Byggnads medlemspanel eftervalsundersökning
Eftervalsundersökning Byggnads 2010 Byggnads medlemspanel Ca 2000 medlemmar ingår i panelen. 954 medlemmar har svarat på denna enkät. Fältperioden var 23/9-20/10 2010 Resultatet är viktat så att resultatet
Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik)
Datum 2012-11-05 Projektplan Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik) 2012 2 Projektplan Lupp 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 1. Uppdragsgivare och uppdragstagare 3 2. Inledning och
Rapporter till valnämnden
TJÄNSTEUTLÅTANDE 4:1 Stabsavdelningen Dnr VN/2018:2-109 2018-01-16 1/1 Handläggare Tobias Rundström Valnämnden Rapporter till valnämnden 2018-01-24 Förslag till beslut Valnämnden beslutar att 1. lägga
HANDLEDNING FÖRTIDSRÖSTNING. Röstmottagning i röstningslokal val till riksdag, landsting och kommun 1 19 september 2010
HANDLEDNING FÖRTIDSRÖSTNING Röstmottagning i röstningslokal val till riksdag, landsting och kommun 1 19 september 2010 ATT KOMMA IHÅG Kontrollera rösträtten Försäkra dig om att antalet valkuvert stämmer
Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)
Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds
Varför tror vi att Värmland lutar åt vänster? Knappast på grund av de stora författarna
Vänstervridna värmlänningar Vänstervridna värmlänningar Sören Holmberg Varför tror vi att lutar åt vänster? Knappast på grund av de stora författarna eller den vackra naturen. Nej, mer beroende på industrierna,
Instruktioner för uppdatering av skolenhetsregistret inför terminsstart 2015
1(9) November 2015 Instruktioner för uppdatering av skolenhetsregistret inför terminsstart 2015 Uppgifterna ska uppdateras så att de visar hur skolorganisationen ser ut vid terminsstart läsåret 2015/2016.
LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010
LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 27 Fredag 24 september 2010 Så röstade Sverige Det har varit val i Sverige. Det var ett spännande val som innebär att mycket kan förändras i Sverige. Moderaterna blir starkare, socialdemokraterna
Sisters Internationals Lokalgrupper
Sisters Internationals Lokalgrupper INNEHÅLL Verksamhetsbeskrivning av Sisters International Sverige sid 2 Riktlinjer för Sisters Internationals Lokalgrupper sid 3 Bildandet av en Lokalgrupp sid 7 Ekonomi
Policy personvalskampanj. Valen till kommun, landsting/region och riksdagen 2018.
Policy personvalskampanj. Valen till kommun, landsting/region och riksdagen 2018. september 2017 Policy personvalskampanj. Valen till kommun, landsting/region och riksdagen 2018. Moderaterna har en positiv
(ram) Ersättning till länsstyrelserna (ram)
Regeringsbeslut III:1 2014-12-11 Ju2014/7585/D Justitiedepartementet Valmyndigheten Box 12191 10225 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende anslag 6:1 Allmänna val och demokrati Riksdagen
Val till Europarlamentet
För mer demokrati Mitt val För mer demokrati Val till Europarlamentet Studiecirkeln»Mitt val«ger alla väljare möjlighet att bli delaktiga i den svenska demokratin! Mitt val Sida 3 Mitt val Det här är
LUPP med fokus Osbeck
LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första