Särskild utredare: Maria Wetterstrand. Sekreterare: Anderas Kannesten & Anna Elofsson

Relevanta dokument
Biojet för flyget. SOU 2019:11 Särskild utredare: Maria Wetterstrand Sekreterare: Anderas Kannesten & Anna Elofsson

Hur kan flygsektorn bidra till att klimatmålen nås?

Ett flyg i linje med klimatmålen Framtidsbilder och styrmedel

Tillgänglighet vs. miljö biobränsle på regionala flygplatser i Norrland Anna Möller Boivie, Copenhagen Economics

KOSTNADER FÖR ATT MINSKA TRANSPORTSEKTORNS KLIMATPÅVERKAN. Jämförelse av olika biodrivmedel, råvaror och produktionsvägar

Utmaningar för fossilfrihet. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Biojet för flyget. Betänkande av Utredningen om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget. Stockholm 2019 SOU 2019:11

BIOFLYGBRÄNSLE KAN GRÖNT BRÄNSLE GE ETT GRÖNT FLYG?

Flyget och klimatet. Jonas Åkerman. Forskningsledare, Strategiska hållbarhetsstudier/kth

Vad krävs för en klimatneutral industrioch transportsektor i Sverige 2045?

Biojetproduktion i Sverige möjligheter och utmaningar. Niklas Berglin & Anna von Schenck, NiNa Innovation Trollhättan, 3 maj 2017

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Statens energimyndighets föreskrifter om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen;

Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter?

350 aktörer. Fossilfritt Sverige 2

Flyget och klimatet. Jonas Åkerman. Strategiska hållbarhetsstudier/kth

Transportutmaningen. Ebba Tamm SPBI

Kommittédirektiv. Utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget. Dir. 2018:10

Långsiktigt arbete med miljö och klimat. Lena Wennberg Miljöchef, Swedavia AB och Stockholm Arlanda Airport

Hur stor är klimatpåverkan från stockholmarnas flygresor? Oktober 2017

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det?

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104

Bioenergin i EUs 2020-mål

Flyg på biobränsle! Tomas Ekbom, Grontmij AB Fredrik Jaresved, Swedavia

Produktutveckling nu och i framtiden. Sören Eriksson

Klimatpåverkan av stockholmarnas flygresor samt klimatkompensation av stadens tjänsteresor med flyg

Nationella energipolitiska styrmedel nuläge och framtid. BioFuel Region Fossilfritt Norrland, 7 maj 2015 Tomas Ekbom, programansvarig för BioDriv

Läget på energimarknaderna Biodrivmedel

Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge?

Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030

Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem

Därför ska du fokusera på förbrukningen och så fungerar reduktionsplikten. Ebba Tamm SPBI Sustainable Mobility fleet, fuels & the future

Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri

2030-sekretariatet: Remissvar angående promemorian Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle

Gas och LNG för hållbara transporter. Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning

Forum för hållbara bränslen

HÅLLBARA DRIVMEDEL. 27 mars 2019

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen REMISSYTTRANDE M2017/00723/R

EXAMENSARBETE INOM MASKINTEKNIK, Industriell ekonomi och produktion, högskoleingenjör 15 hp SÖDERTÄLJE, SVERIGE 2019.

Björn Isaksson Tillsammans driver vi omställningen till fossilfrihet!

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Remissvar på flygskatteutredningens betänkande En svensk flygskatt [SOU 2016:83]

!!Kostnadsberäknad till 3,5 Miljarder kr!!thyssenkrupp Industrial Solutions totalentreprenör. !!1 600 delägare VärmlandsMetanol AB!

Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle Remiss från Miljö- och energidepartementet Remisstid den 5 maj 2017

Koldioxidinfångning och lagring (CCS)

Sammanfattning. Specifika synpunkter. Er ref/dnr: 12019/01357/E Vårt dnr: 2019/0028. Infrastrukturdepartementet Stockholm

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Sammanfattning. Er ref/dnr: 12019/01357/E Vårt dnr: 2019/0028. Infrastrukturdepartementet Stockholm

Swedavia och hållbarhet klimat, fossilfritt bränsle och buller

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Finns det hållbara drivmedel?

SWEDAVIAS LÅNGSIKTIGA TRAFIKPROGNOS. Dokumentnummer D 2017-

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

För att beräkna utsläppsreduktionen krävs uppgifter om energimängden fossila och förnybara drivmedelskomponenterna. Utsläppsfaktorer för de ingående

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Har meddelandeflagga. Vänliga hälsningar, Noak Westerberg Handläggare Energimyndigheten Tel. +46 (0)

Stoppa utsläppen inte utvecklingen

Marknaderna för biodrivmedel 2015

Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna Olle Hådell

Yttrande över promemorian Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara

Remissynpunkter på Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83) (Fi2016/04305/S2)

Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete. BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine

REMISS AV DELBETÄNKANDE FRÅN MILJÖMÅLSBEREDNINGEN MED FÖRSLAG OM EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDSSTRATEGI FÖR SVERIGE SOU 2016_47 NESTE

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri

Hållbara drivmedel 2017/18

Indikatorer i SOFT som följer upp transportomställningen

Resor och transporter i ett fossilfritt samhälle. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

A=I&RCT=J&Q= &VED=0AHU KLIMATREDOVISNING VERKSAMHETSÅRET 2017

Miljöbilen, tekniken, drivkraften och politiken. Hur kommer framtidens fordonspark att förändras?

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Läget på energimarknaderna Biodrivmedel

Vilka berörs av förslaget? Förslagets marknadspåverkan på kort sikt Vad innebär förslaget för marknaden på kort sikt?

ER 2018:21. Vägledning reduktionsplikt för bensin och dieselbränsle

INBJUDAN TILL INNOVATIONSKLUSTER HFT-2045*

men har gett ett splittrat intryck till våra kunder Källa: Bild på informationsskärmen vid gaten på Bromma flygplats den 6 mars

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Branschens anpassning mot EU:s och Sveriges

Klimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige. Sammanfattning

SSABs klimatarbete mot Jonas Larsson, SSABs miljöchef

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle M2017/00723/R

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Ny klimat- och energistrategi för Skåne

POWER TO X KLIMATETS GLOBALA RÄDDARE?

Remissyttrande angående utkast till förordning om ändring i förordningen (2011:1088) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi

Simulering av koldioxidutsläpp

FÄRDPLAN FÖR FOSSILFRI KONKURRENS KRAFT. Flygbranschen

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD

Vänliga hälsningar, Följ oss gärna på Facebook Twitter Linkedin

Utlysning: Biodrivmedelsprogrammet

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

Hur kan riksdagen rädda reduktionsplikten från ett haveri?

Transkript:

Särskild utredare: Maria Wetterstrand Sekreterare: Anderas Kannesten & Anna Elofsson 1

Översiktlig bild över processvägar för biojetbränsle Veg. och animaliska oljor och fetter Lignocellulosa Förbehandling HTL Pyrolys Förgasning Fischer-Tropsch Vätebehandling & destillering Vätebehandling & destillering Vätebehandling & destillering Biojetbränsle Stärkelse Hydrolys Socker Fermentering till alkohol Fermentering till kolväten Dehydrering och oligomerisering Vätebehandling & destillering Vätebehandling & destillering Alcohol to Jet Syntetiska isoparaffiner HEFA Fischer-Tropsch Pyrolys & HTL Utredningen om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget 2

Certifierade drivmedel Processväg Råvara Inblandningsnivå År Fischer-Tropsch (FT-SPK) Biomassa 50 % 2009 Vätebehandling av estrar och fettsyror (HEFA) Fetter och oljor 50 % 2011 Syntetiska isoparaffiner (SIP) Socker 10 % 2014 Fi scher-tropsch med tillsatta aromater (SPK/A) Al cohol -to-jet (AtJ) Biomassa för produktion av isobutanol och etanol Biomassa 50 % 2015 50 % 2016 / 2018 Samprocessning (Coprocess) Fetter och oljor 5 % 2018 Utredningen om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget 3

Kommersialiseringsgrad 9 8 7 HEFA Fischer Tropsch (FT) Kommersialiserad 6 5 Syntetisk isoparaffin (SIP) Alcohol to Jet Pyrolys och HTL Demonstration Pilotskala 4 1-3 Forskning och utveckling Utredningen om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget 4

Referensscenario klimatpåverkan ökar 160% 140% 120% 100% 80% Resande - referensscenario Klimatpåverkan - referensscenario 60% 40% 20% 0% 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 Baseras på Swedavias långsiktiga trafikprognos samt 1,8 procents årlig energieffektivisering Utredningen om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget 5

Krav på biobränsleinblandning En reduktionsplikt införs för flygfotogen tankat på svenska flygplatser. Både för inrikes-och utrikesflyget. Utredningen om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget 6

Utgångspunkter för att sätta nivåer Krävs krafttag för att nå Parisavtalet. Flygets utsläpp en viktig del. Rimlig inblandningsnivå Hur stor mängd fossilt bränsle kommer att användas? Produktionskapacitet för bioflygbränsle över tid? Vilken prisökning kan tålas i förhållande till andra politiska mål. Hänsyn till inblandningstak i standarden Utredningen om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget 7

Utgångspunkter för att sätta nivåer Plikten bör vara låg fram till 2025: Omogen marknad. Behövs byggas upp logistikkedjor. Sverige bör inte ta för stor del av global produktionen. Plikten bör öka mellan 2026 och 2030: Större potential att bygga upp produktion från flera processvägar Stor efterfrågan på drop in-bränsle till vägsektorn kan på köpet ge en del biofotogen. Fossilfrihet till 2045: Efterfrågan på biodrivmedel i vägsektorn förväntas sjunka drastiskt. Elektrifiering (och energieffektivisering) i flyget kommer minska behovet av biodrivmedel för att nå fossilfrihet. Utredningen om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget 8

Tre scenarios: Bransch, 30/30, Klimat 100 90 80 70 Volymprocent 60 50 40 30 20 10 0 2020 2025 2030 2035 2040 2045 Bransch 3030 Klimat Utredningen om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget 9

Klimatpåverkan från fossilt respektive biojetbränsle 150 139,1 153,4 110,5 gram CO2e/MJ 100 50 71,5 89,0 30,4 59,0 73,3 0 0,0 8,9 Inrikes Utri kes Europa Interkontinental Från förbränning Hela livscykeln Höghöjdeffekt och livscykelutsläpp Fossilt Bio Utredningen om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget 10

Reduktionsnivåer och beräknade volymandelar År Reduktionsnivå Antagande: LCA-utsläpp biodrivmedel (gco2/ MJ) Beräknad volymprocent 2021 0,8 16,0 1 2022 1,7 14,2 2 2023 2,6 12,5 3 2024 3,5 10,7 4 2025 4,5 8,9 5 2026 7,2 8,9 8 2027 10,8 8,9 12 2028 15,3 8,9 17 2029 20,7 8,9 23 2030 27 8,9 30 Utredningen om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget 11

Uppskattade volymer biojetbränsle 2021: 13 500 kubikmeter 2025: 70 000 kubikmeter 2030: 424 000 kubikmeter Utredningen om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget 12

Olika systemgränser för flygets klimatpåverkan Systemgräns Klimatpåverkan koldioxid (miljoner ton) för 2017 Från förbränning Livscykelperspektiv Livscykelperspektiv och höghöjdseffekt Inrikesflyg 0,5 0,7 0,8 Tankat i Sverige (inrikes & utrikes) Svenska invånares flygande 3,3 4,1 6,3 5,4 6,7 11,3 Utredningen om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget 13

Reduktionsplikten bryter en trend om ökade utsläpp 160% 140% 120% 100% 80% Resande - referensscenario Resande - med reduktionsplikt 60% 40% Klimatpåverkan - referensscenario Klimatpåverkan - med reduktionsplikt 20% 0% 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 14

Flygets klimatpåverkan samt reduktionspliktens effekt 8 koldioxidekvivalenter (miljoner ton) 7 6 5 4 3 2 Trend bryts utsläppen minskar. Klimatpåverkan från utsläpp på hög höjd kvarstår Stor klimatpåverkan kvarstår. Reduktionsplikten endast en del av lösningen. 1 0 2021 2025 2030 Total utsläppsreduktion Kvarvarande klimatpåverkan - uppströms Kvarvarande klimatpåverkan - höghöjd Kvarvarande klimatpåverkan- förbränning Utredningen om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget 15

Ökat biljettpris för flygresor från svenska flygplatser Ökat biljettpris per enkelresa (kronor) 2021 2025 2030 Inrikes 3 10 41 Utrikes Europa 6 19 78 Interkontinental 19 61 250 Utredningen om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget 16

Klimatnyttan redovisat för bränslebytet och minskat resande koldioxidekvivalenter (miljoner ton) -1,4-1,2-1,0-0,8-0,6-0,4-0,2 0,0 2021 2025 2030 Kostnadsökningen har inte varit en begränsande faktor. Begräningsen ligger I tillgången på biojet och utbyggnad av produktionskapacitet. Låg kostnadsökning innebär att effekten på passagerarvolymer är låg. Bränslebyte Minskat resande Utredningen om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget 17

Reduktionsplikten i volym biojetbränsle samt beräknad kostnad 2021 2025 2030 Total volym biojetbränsle (m 3 ) 13 500 70 000 424 000 Total energimängd biojetbränsle (TWh) 0,1 0,7 4,1 Pris biojetbränsle (kr/l) 18 14 12 Total merkostnad biojetbränsle (miljoner kr) 162 560 2 544 Prisökning färdigblandat bränsle (kr/l) 0,12 0,40 1,80 Utredningen om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget 18

Klimatpåverkan givet olika scenarier 140% 120% 100% Huvudscenario med reduktionsplikt Hög passagerart illväxt, låg energieffek tivisering med reduktionsplikt Låg passagerartill växt, hög energieffekt ivisering med reduktionsplikt 2017 års ut släpp från tankat flygbränsle i Sverige 0% 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 80% 60% 40% 20% 19

Bränslebehov och koldioxidutsläpp framtidsscenarier för 2030 Passagerartillväxt (årlig) Energibehov (TWh) Koldioxidutsläpp från förbränning (miljoner ton) Inrikes 0,2 1,2 % 1,8 2,0 0,46 0,52 Utrikes 1,0 3,7 % 9,7 13,7 2,51 3,54 Total 1,0 3,3 % 11,8 15,8 2,97 4,06 Energibehovet och klimatpåverkan från tankat bränsle anges för Swedavias scenario för låg respektive hög passagerartillväxt. Klimatpåverkan i koldioxidutsläpp exklusive uppströmsutsläpp och höghöjdsutsläpp. Årlig energieffektivisering om 1,8 %. Utredningen om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget 20

Investerings-eller driftsstöd för biojetproduktion - Statsstödsreglerna begränsar - Energimyndigheten ges i uppdrag att analysera frågan om ett investerings- eller driftsstöd ska utvecklas för produktionsanläggningar med ny teknik som initialt är för kostsam för att kunna konkurrera i reduktionsplikten. Utredningen om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget 21

22

Känslighetsanalys Utredningen om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget 23

Utveckling av flygresandet vid olika antaganden Referensscenario Huvudscenario Låg kostnadsökning Hög kostnadsökning Fördubblad känslighet 130% 128% 126% 124% 122% 120% 118% 116% 114% 112% 110% 108% 2021 2024 2027 2030 Utredningen om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget 24

Spann för volym biojetbränsle för att uppnå reduktionsplikten VOLYM (kubikmeter) 2021 2025 2030 Min 12 000 11 % 59 000 16 % 315 000 26 % Låg passagerartillväxt Hög energieffektivisering Hög klimatprestanda Huvudscenario 13 500 70 000 424 000 Endast högre passagerartillväxt +500 +4 % +6 000 +9 % +57 000 +13 % Endast lägre energieffektivisering +400 +3 % +5 000 +7 % +46 000 +11 % Endast lägre klimatprestanda +2 300 +17 % +20 000 +29 % +118 000 +28 % Max 17 000 +26 % 104 000 +49 % 681 000 +61 % Hög passagerartillväxt Låg energieffektivisering Låg klimatprestanda Utredningen om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget 25

Variation i merkostnad beroende av olika priser på biojetbränsle År Min Huvudscenario Max 2021 Totalkostnad 135 (-17 %) 162 162 (+0 %) Antagande kr/liter 16 18 18 2025 Totalkostnad 420 (-25 %) 560 840 (+50 %) Antagande kr/liter 12 14 18 2030 Totalkostnad 1 696 (-33 %) 2 544 5 088 (+100 %) Antagande kr/liter 10 12 18 Totala merkostnaden för inblandning av biojetbränsle i miljoner kronor vid olika antaganden om pris på biojetbränsle. I parentes anges den procentuella skillnaden jämfört med huvudscenariot. Utredningen om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget 26