Upplands Väsby Musikskola

Upplands Väsby Musikskola Observatörernas namn och kommun Anna Nilsson Lavén, Salem Jesper Andersson, Stockholm Cecilia Frostenson, Stockholm Veckor för observationen: Vecka 10-12 år 2010

Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 VÅGA VISA... 3 FAKTA OM ENHETEN... 4 Typ av skola... 4 Ledning... 4 Organisation... 4 OBSERVATIONENS METOD... 5 MÅLOMRÅDEN... 6 Normer och värden... 6 Utveckling, lärande och konstnärligt skapande... 7 Elevernas inflytande och ansvar... 11 Styrning och ledning... 12 STARKA SIDOR... 13 FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN... 13 SAMMANFATTANDE SLUTSATS OM ENHETEN... 14 REFERENSER... 15 2

VÅGA VISA 3

Fakta om enheten Upplands Väsby Musikskola var fram till årsskiftet 2009/10 en egen enhet inom Väsby Välfärd. Från och med januari ingår Musikskolan som en del av Väsby kultur, fritid och sociala tjänster 0-20. En ny enhet med kulturverksamheterna Musikskolan, Biblioteket och Gunnes gård leds av chefen för Väsby Kultur som också har budget- och personalansvar för Musikskolans verksamhet. En musikledare är arbetsledare för Musikskolans lärare. Till sin hjälp har musikledaren en skolassistent på 20 % tjänst. Antalet elever är 686 varav 240 går i ensemble (38 % av eleverna). Målgruppen är barn folkbokförda i Upplands Väsby från skolår 2 t o m år 3 i gymnasiet. Undervisning sker i de flesta västerländska instrument samt sång och kör. I utbudet ingår även babyrytmik. Musikundervisning kostar 900 kr/termin. Under första spelåret finns det möjlighet att hyra ett blås och stråkinstrument instrument av Musikskolan. Instrumenthyran är 350 kr/termin. Antal lärare är 16 stycken varav de flesta arbetar deltid. Det finns inget speciellt program för yrkesinriktade elever och inte heller någon musikteoriundervisning. Syskonrabatt finns men man erbjuder ingen nedsättning av terminsavgiften för familjer med låg inkomst. Typ av skola Upplands Väsby Musikskola är kommunal skola som finansieras via skattemedel och terminsavgifter. Undervisningen bedrivs i egna lokaler i centrala Upplands Väsby samt i tio av totalt tolv grundskolor i kommunen. Kommunen har en stor geografisk spridning och omfattar såväl villa- som hyreshusbebyggelse. Ledning Ledningen för Upplands Väsby Musikskola består av chefen för Väsby Kultur och en musikledare. Organisation Organisationen består av ledningsgrupp (se ovan), en skolassistent på 20 % samt 16 lärare varav de flesta arbetar deltid. Fyra av lärarna ingår i en referensgrupp som planerar verksamheten tillsammans med musikledaren. Musikskolan är en del av Väsby Välfärd och får sitt uppdrag från Kundvalskontoret. Kultur- och fritidsnämnden är huvudman. 4

Observationens metod Vi bad att få alla dokument gällande skolans mål och verksamhet. Genom musikledaren fick vi då följande dokument som vi har läst in oss på: Överenskommelse om musikskola Verksamhetsplan för Väsby kultur, fritid och sociala tjänster 0-20 med budget 2010-12 Policy och Hjälpreda Så här arbetar vi med tillgänglighet och bemötande i Upplands Väsby kommun Verksamhetsplan 2009 Musikskolans broschyr Verksamhetsbeskrivning för musikskolan Musikskolans policy för bemötande Mall för elevsamtal Lönekriterier för Upplands Väsby. Vi har också granskat Musikskolans hemsida. Under observationstiden intervjuade vi 14 lärare, gjorde 35 lektionsbesök, 32 intervjuer med slumpvis valda elever samt 17 intervjuer med slumpvis valda föräldrar. Det var elever som vi besökt under lektionen samt elever och föräldrar som satt och väntade. Vi gjorde också en intervju med musikledaren och en telefonintervju med chefen för Väsby Kultur. Två lärare besöktes inte under observationsperioden då de var sjukskrivna och inte heller deras vikarier. Lektionsbesök och intervjuer utfördes under veckorna 10-12 år 2010. 5

Målområden Normer och värden Beskrivning Upplands Väsby kommun har upprättat ett policydokument för tillgänglighet och bemötande av sina brukare. Musikskolans lärare har utifrån det arbetat fram ett eget dokument. I dokumentet framhålls att skolan ska ge god service, ett professionellt och vänligt bemötande och att alltid försöka hjälpa till med ett ärende. Det står också att lärarna ska läsa sin jobbmail varje arbetsdag och inte svara i telefon under lektionstid. I dokumentet Överenskommelse om musikskola läser vi att ett av de övergripande målen för verksamheten är att bidra till en trygg, meningsfull, stimulerande och rolig fritid för ungdomar i Upplands Väsby. I beskrivning av uppdraget läser vi i en av punkterna att musikskolan ska vara tillgänglig och attraktiv för både pojkar och flickor. Könsfördelningen skiljer sig åt mellan ämnena. Vi ser att det är få flickor på ämnena slagverk och elgitarr. En lärare berättar att det har börjat fler flickor på slagverk. Skolan har startat tjejrockband, ett ämne som annars är dominerat av killar. Det är få pojkar på ämnena stråk, sång, flöjt och piano men tittar man på hela musikskolan är könsfördelningen jämn, nära hälften av varje. När vi intervjuar enhetsledaren säger hon att hon inte tycker att skolan arbetar särskilt mycket med genusfrågan. Vi söker hänvisningar till FN:s Barnkonvention i dokumenten men finner inga förutom i den alldeles nyutkomna verksamhetsplanen för Väsby kultur, fritid och sociala tjänster 0-20 där det nämns i det första avsnittet om Uppdrag och ansvar. Detta dokument förevisades på APT 9 mars. Såväl musikledare som chefen för Väsby Kultur berättar i samtal att man inte direkt arbetat med konventionens artiklar i kollegiet. Vi ser att lärare bemöter alla elever med respekt och att man värnar om respekten mellan eleverna. Lärarna tillrättavisar elever som uppträder störande och motiverar dem att fokusera på uppgiften. Elever med särskilda behov finns med i undervisningen. De går på samma ämnen som alla andra. Lärarna har inget stöd t ex i form av handledning för arbetet med funktionshindrade elever. Det har heller inte förekommit någon kompetensutveckling för lärarna inom området. Bedömning i text Vi bedömer att skolans målsättningsdokument omsätts i praktiken genom ett vänligt och respektfullt bemötande inom kollegiet, mellan lärare-elev och elever emellan. Vi bedömer även att eleverna är trygga och glada och trivs på skolan. Redan efter vår första dag var vi mycket imponerade av det vi hade sett. Musikskolans könsfördelning är jämn i stort men ojämn när man ser till varje instrument. Vi bedömer att man inte har analyserat orsakerna till detta förhållande i någon större utsträckning vilket kan få konsekvenser för elevernas utvecklingsmöjligheter både av upplevelser och genrer. Vi tycker att det är viktigt att motverka att t ex få flickor väljer slagverk och få pojkar väljer tvärflöjt. Även om man inte direkt diskuterat Barnkonventionen så omsätts flera av artiklarna i praktiken genom t ex ett medvetet förhållningssätt kring barns och ungdomars delaktighet. Frånvaron av mer genomgripande diskussioner kring innehållet i Barnkonventionens artiklar, bl a de som beskriver barns rättighet att ta del av det kulturella livet, kan vara en orsak till att Musikskolan inte har någon inkomstbeprövad avgiftsnedsättning för instrumentalspel. Det finns heller inte ett utbud som kan attrahera elever med skiftande social, ekonomisk och kulturell bakgrund. De musikaliska genrer man 6

nu har i utbudet hör hemma inom västerländsk musik. Musik från andra kulturer verkar inte finnas representerade. Frånvaron av stöd i form av handledning för de lärare som har funktionshindrade elever försvårar arbetet med eleverna med särskilda behov. Som lärare behöver man ständigt uppdatera kunskap och ny forskning om funktionsnedsättningar. Först då kan man undervisa eleverna utifrån deras behov. Stora Vilunda Herrgård är inte alls tillgänglighetsanpassad vilket utesluter elever med rörelsehinder. Bedömning enligt skala 1 Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1,0 2,0 3,0 4,0 x Utveckling, lärande och konstnärligt skapande Beskrivning De övergripande målen för musikskolans verksamhet är tre till antalet och står att läsa i dokumentet Överenskommelse om musikskola. Den första målsättningen är att bedriva en attraktiv musikutbildning, ett uttryck som skolan själv formulerat. Vi vill värna om professionalismen. Det är skolans ambition att ha en musikutbildning, säger musikledaren i vår intervju. De två återstående målsättningarna utgörs av att bidra till en stimulerande fritid samt att tillhandahålla mötesplatser/arenor som stimulerar till ett dynamiskt fritidsliv för barn. Mötesplatserna kan vara både reella och virtuella enligt chefen för Väsby Kultur. I samma dokument finns en uppdragsbeskrivning som lyfter fram att musikskolan ska ge en musikutbildning med ett varierat utbud av kurser och stor bredd i genrer och instrument. Skolan ska också verka för elevinflytande, möjlighet att delta i ensembler och medverka i konserter, ha tillgänglighet och attraktivitet för såväl pojkar som flickor. Undervisningen ska bedrivas av lärare med musikpedagogisk examen. Musikskolans egen broschyr innehåller en formulering kring målsättningen med verksamheten som är riktad till kunderna. Den har rubriken "Musikens språk". Där betonas personlig utveckling, individanpassning, ensemblespel, högutbildade pedagoger samt glädje och nya vänner. Inom musikskolans kollegium arbetar man med att ta fram kursplaner för de olika ämnena. Det arbetet är inte slutfört och elever/föräldrar har heller inte tagit del av det ännu. Lärarna har tillsammans gjort en verksamhetsbeskrivning med rubriken Att spela och sjunga ger livslång glädje och ett rikare liv. Punkterna i dokumentet använder man som en slags checklista. Musikledaren uppger att lärarkollegiet med jämna mellanrum går igenom det för att se att man arbetar efter det. I dokumentet läser vi att skolan erbjuder samspel och musikupplevelse från första lektionen, engagerade och högskoleutbildade pedagoger, individanpassning, spelglädje, kamratskap och personlig utveckling. Vi läser också att undervisningen ska ske både på gehör och efter noter, att man använder moderna tekniska hjälpmedel samt att man blandar nytt pedagogiskt material med traditionellt. Elevpåverkan och möjlighet att prova olika genrer betonas. Möjlighet till olika former av ensemblespel och konsertverksamhet tas också 1 SKALA : 4.0 MYCKET GOD KVALITET verksamheten uppvisar mycket goda lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt på de punkter som tas upp i metodboken. 3.0 GOD KVALITET verksamheten har i huvudsak god och jämn kvalitet med vissa förbättringsområden. 2.0 TILLFREDSSTÄLLANDE verksamheten är i huvudsak tillfredsställande men har varierande kvalitet och/eller vissa brister. 1.0 EJ TILLFREDSSTÄLLANDE verksamheten är utifrån metodbokens punkter inte tillfredsställande. 7

upp. Målsättningen är att eleven vid avslutad musikutbildning ska kunna musicera självständigt: Att känna glädje, trygghet och styrka i sin egen musikalitet och att ha fått verktygen för att kunna utvecklas på egen hand. Detta dokument finns inte tillgängligt för elever och föräldrar Vi ser många exempel på det som står i dokumentet under de dagar vi observerar skolan. Under konsertveckan, som äger rum på vårterminen i samband med rekryteringen av nya elever, spelar alla elever vid föreställningar riktade till grundskola och förskola. Musikledaren uppger att de flesta brukar delta. I år tar man med nybörjarna för första gången. Det är kul med konsertveckan. Jag har spelat förut på en skolkonsert., säger en elev. Hur bär man sig åt? En lärare säger: Man ser till att eleverna klarar det de spelar. De ska känna att de kan någonting. Sen ska de vara med på den här stora konserten. Nästan 100 procent tycker det här är det bästa de har gjort. Man ska inte släppa upp elever om de inte känner att de kan det. Man ska hålla det enkelt. Jag brukar försöka ha två uppspel per termin. Skolkonsertveckan förbereds på lektionerna. Då sätts elever samman i orkestrar och ensembler. De yngre eleverna kan sina stycken utantill. Man spelar låtar som publiken kan sjunga med i, solostycken, rocklåtar och en egen komposition. Vi är med vid repetitionen måndag morgon innan konserten. Alla elever t o m skolår 6 deltar i orkestern. Repetitionen leds av en av lärarna med hjälp av mikrofon och keyboard. Läraren är också noga med att barnen ska vara tysta när de inte spelar och att de inte ska springa omkring. Ytterligare en lärare har mikrofon dirigenten. Övriga lärare befinner sig med eleverna och hjälper till. Vid solistiska inslag applåderar eleverna varandra. Själva konserten verkar uppskattad med mycket applåder och allsång med ca 200 barn i första hand från de skolor där eleverna själva går. I undervisningssituationen ser vi både spel på gehör och efter noter. På en del lektioner jobbar man med improvisation. Vi hör att alla lärare har ett gemensamt sätt att benämna notnamnen. Många lärare använder läroböcker i Bus -serien som har en CD med kompbakgrund. Busböckerna används också i många av orkestrarna. På flera lektioner observerar vi att man använder spelbakgrund från boken. Några lärare uttrycker att det går mycket tid av lektionen till att förbereda orkesterlåtarna. Vi ser också exempel på Suzukiinspirerad undervisning där föräldrar är med på lektionerna. Instrumentundervisningen på skolan bedrivs till stor del individuellt men i vissa ämnen är det vanligare att eleverna går i par. Nybörjare får oftare spela i grupp medan de som spelat ett par år nästan alltid får individuell undervisning. Försök görs och har gjorts med stora grupper. Till exempel på gitarr där man har en grupp på 20 elever som tre lärare handleder under 40 minuter. Vid våra besök på lektionerna möter vi många lärare som entusiasmerar sina elever. Vi hör ofta kommentarerna: Absolut! Ja! Jättesnyggt!. Många av lärarna uppmanar eleverna att spela till musik hemma med hjälp av CD-skivor som tillhör spelböckerna. Man använder även egenhändigt gjorda musikbakgrunder som eleverna får med sig hem att spela till. Några lärare använder lyssningsexempel som eleverna får leta upp på internet. Eleverna får genom dessa verktyg hjälp att arbeta vidare med sitt musicerande hemma. Vi ser att lärarna har inblick i elevernas kunskapsnivå och man ger dem utmaningar utifrån den. Ett exempel på det får vi under en ensemblelektion där en elev skrattar högt efter att hon spelat ett av styckena man jobbar med och utbrister lyckligt Det var kul!...men svårt. Undervisningen bedrivs till stor del i det centralt belägna Stora Vilunda Herrgård men alla skolor utom två, både kommunala och friskolor, har undervisning i något eller några av musikskolans ämnen i sina lokaler. I Stora Vilunda finns alla instrument representerade. Herrgården är ett över 200 år gammalt hus i 2 våningar och källare. Planlösningen och avsaknaden av hiss gör huset otillgängligt för en rullstolsburen person. Lokalerna är dåligt ljudisolerade och flera av rummen är genomgångsrum. Under de lektioner vi observerar ser vi elever och föräldrar passera flera gånger genom rummen. Flera elever och föräldrar kommenterar lokalerna i negativa termer. Några lärare behöver byta till en extern lokal när man ska ha ensemblespel. Nya lokaler ska enligt planerna tas i bruk hösten 2011 då det nya gymnasiet står klart. 8

De flesta lärare undervisar även på någon av grundskolorna i de rum man får tillgång till som t ex klassrum, kök, pingisrum, träslöjdssal och textilsal men även musiksal. Det är relativt lätt att få en lokal att undervisa i, traditionen finns att ge musiklärarna plats. Både föräldrar och elever tycker att det är mycket bra med närheten till musikundervisningen. Men flera av lärarna tycker inte att förutsättningarna för undervisningen är tillfredsställande det är svårt att placera utrustning lätt nåbar, det finns inga datorer där och plötsligt kan salen vara upptagen av t ex utvecklingssamtal. I grundskolan känner man sig på undantag, det känns som om det man gör inte har något värde samtidigt som stora krav på smidighet ställs på musikskolans lärare., säger en lärare. På Stora Vilunda har de flesta rum uppkopplad dator. Många lärare använder sig av dem i undervisningen. Däremot finns inte den möjligheten ute på grundskolorna. Vi hör också lärare uttrycka behov av att uppdatera IT utrustningen. På de lektioner vi observerar ser vi både exempel på i förväg planerade lektioner och att man har en lärobok som man vänder blad i. Man kompletterar också med annat material, ofta på elevens begäran. De elever vi intervjuar är nöjda med sina lärare och de flesta tycker att de får vara med och påverka. Föräldrar vi talat med tycker att lärarna är kompetenta. Skolan har många fasta ensembler och orkestrar. 38 % av eleverna spelar i minst en ensemble. Vår styrka är ensemblespel och det värnar vi om. Alla får frågan nån gång att spela ensemble utom möjligtvis på piano, säger musikledaren i vår intervju. Det finns många olika ensembler: blåsorkesterar i fyra nivåer, flera stråkorkestrar, en mängd rockgrupper, visensemble, slagverksensembler, gitarrensemble och körer. I våra intervjuer med elever och lärare framkommer även att många elever spelar mycket på fritiden. Lärarna hjälper ibland till att starta band samt tillhandahålla instrument och lokal för eleverna att nyttja på fritiden. En elev säger: Det är roligare att spela med andra. Då hör man sig bättre. I Upplands Väsby Musikskola finns framträdanden och föreställningar regelbundet på agendan. Varje termin äger större konsertsatsningar rum som involverar delar eller hela kollegiet. Vi besöker musikskolans årliga rockkonsert i Kulturhuset Vega. Rockkonserterna har varje år ett tema som läraren väljer. Skolans rockband framträder i år med låtar av Thin Lizzy. Mellan låtarna presenteras historien om rockikonerna med hjälp av en konferencier och en skådespelare som båda är elever på skolan. Varken på eller bakom scenen finns någon lärare som hjälper till. I publiken hittar vi däremot många i kollegiet. De flesta har gått dit på sin fritid. Förutom dessa konserter sker ensembleprojekt även tillsammans med andra musik- och kulturskolor i regionen. Framträdandena ses också som ett sätt att arbeta för att eleverna blir självständiga i sitt musicerande genom att man ger dem möjlighet att uppleva olika musikaliska uttryck, möjligheter och genrer. Under hösten hade vi ett stort projekt med Bålsta, Vallentuna, Upplandsbro och Sigtuna som gick ut på att göra en så professionell föreställning som möjligt. Det var sång, slagverk, fiol och dans elever som kompades av en proffskompgrupp. Det blev en jättefin konsert som vi la ut delar av på Youtube. Vilundateatern används flitigt för konserter och föreställningar men även för ensembleundervisning. Kollegiet uttrycket stor oro för att denna lokal ska rivas. En multilokal för kultur och idrott i det nya gymnasiet är tänkt som ersättning. Man tror inte att musikskolans konsertverksamhet kommer att få stor plats där. Har man spelningar flera dagar i rad befarar man att man inte kommer få ha kvar utrustningen vilket man tror kommer skapa större arbete med undanplockning och transporter. Skolan har inga anvisningar eller mallar kring hur dokumentation av undervisningen ska göras. Nästan alla lärare vi har talat med dokumenterar undervisningen i någon form, alltifrån kortare anteckningar till mer ambitiösa upplägg för planering och uppföljning i skriftlig form eller på dator. Några 9

lärarkommentarer: Jag dokumenterar regelbundet, har ett blad för varje elev i en pärm. Jag har en egen hemsida. Där finns all information och låtar och inspelningar av eleverna. Om det är problem med en elev är jag noga med att skriva ned alla åtgärder. Flera lärare videofilmar och gör ljudupptagningar av konserter. En lärare uppger sig ha utvecklingssamtal varje termin med elever och föräldrar. Skolan har infört en form av utvärderingssamtal mellan lärare och elev i slutet av varje läsår. Med hjälp av en enkät ställer läraren frågor till eleven om hur året varit. Det finns inget speciellt program för yrkesinriktade elever och inte heller någon separat undervisning i musikteori. Bedömning i text Vi möter ett engagerat kollegium som samarbetar bra och vi tycker att lärarna bemöter eleverna på ett sätt som främjar kreativitet. Den övervägande delen av den undervisning vi ser håller hög kvalitet. I skolans externa och interna dokument finns målsättningar dokumenterade som kollegiet förtjänstfullt följer. En av målsättningarna är att bedriva en attraktiv musikutbildning och i våra intervjuer med elever får vi uppfattningen det målet nås. Läraren förklarar bra om jag inte förstår. Man lär sig snabbt. Läraren är bra. Eftersom en betydande del av instrumentundervisningen är individuell så kan lärarna i stor utsträckning individanpassa undervisningen vilket är en styrka. Nackdelen är att lektionstiden är kort och det har framkommit i våra intervjuer med elever att det är en av de saker som är mindre bra med Musikskolan. Vi anser också att skolan lever upp till målsättningen att ge eleverna möjlighet att spela i ensembler och att medverka i konsertsammanhang. Några elever som vi intervjuat deltar inte i ensemble men säger sig ha fått möjligheten och valt bort den. Man har också kommit långt i arbetet med elevernas självständiga musicerande. Vi tycker att skolan ligger väl till i användandet av IT i undervisningen. Alla lärare arbetar minst en dag i veckan på Stora Vilunda vilket gynnar samarbete och småprat som i sin tur skapar god stämning. I den stämningen föds flera idéer om projekt och samarbeten. Utifrån förutsättningarna att Upplands Väsby Musikskola är en liten skola erbjuder man en stor genre- och instrumentbredd. Undervisning är i stor utsträckning individanpassad men det saknas ett avancerat program för de elever som vill gå vidare med musikutbildning. Lokalerna i Stora Vilunda är inte ändamålsenliga. Det finns en förståelig oro i kollegiet inför framtiden och planerna på att riva Vilundateatern utan en likvärdig ersättning. Musikskolans profil är bl a en stor konsertverksamhet. Att ha god tillgång till en väl fungerande scen går inte att underskatta! Kommer den utåtriktade verksamheten att kunna fortsätta framöver? Lokalerna i grundskolan är tillgängliga genom sin närhet till eleverna men håller inte samma nivå utrustningsmässigt som Stora Vilunda. Det är dessutom mycket fram- och undanplockning som är slitsam för lärarna och kan få konsekvenser för eleverna. Vi förstår känslan lärarna har av att finnas på undantag. Vi anser att dokumentationen har en varierande kvalitet alltifrån kortare anteckningar till inspelningar. En konsekvens av att arbeta med kursplaner kan i framtiden bli att dokumentationen blir mer ändamålsenlig. Det utvärderingssamtal som varje lärare gör tycker vi är bra men det behövs en kompletterande anonym enkät för att fånga upp de synpunkter elever/föräldrar kan ha för att få ett tillfredsställande underlag för utveckling av skolan. Bedömning enligt skala Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1,0 2,0 3,0 4,0 x 10

Elevernas inflytande och ansvar Beskrivning Vi observerar under de lektioner vi besöker att lärarna har olika sätt att låta eleverna vara med och påverka undervisningens innehåll. En del lärare låter eleverna välja låtar ur en spelbok medan andra blandar med förslag som eleverna kommer med. Nästan alla elever vi pratar med säger att de får vara med och bestämma. En elev utbrister spontant: Det bästa med musikskolan är att man får bestämma vad man vill göra. En annan elev säger: Vi får välja låtar ur boken. På de instrument som har stor tradition inom genrer som rock/pop/jazz verkar eleverna få välja material i en större utsträckning. En elev säger: Vi bestämde tillsammans några låtar vi ville spela den här terminen. Flera lärare uppger att de genom ett lite längre samtal när eleven börjar tar reda på vilka förväntningar och behov eleven har på undervisningen i Musikskolan. I slutet av varje läsår delar alla lärare ut en enkät till eleverna där de får uttrycka synpunkter i ett antal frågeställningar. Enkäten används av lärarna själva för att utvärdera verksamheten. Här finns också en fråga om eleven tycker att den har inflytande över undervisningen. Svaren på denna fråga lämnas till musikledaren för sammanställning. Någon organiserad form av elevinflytande som t ex elevråd finns inte. Sedan många år finns en föräldraförening som framför allt hjälper till med organisering av skolans sommarläger samt konserter och framträdanden. Föräldraföreningen kan också komma med förslag som rör verksamheten och föra en dialog med musikledaren. Musikskolan har också anordnat en fokusgrupp för föräldrar. En inbjudan skickades ut till föräldrarna via eleverna. Fokusgruppens fråga gällde vilka faktorer som är viktigast för deltagandet i musikskolan. Gruppen kom fram till att det ska var kul men att det också är viktigt att det finns en tanke och progression i undervisningen. Det råder delade meningar bland de föräldrar vi har intervjuat om hur bra informationen mellan Musikskolan och hemmet fungerar. Bedömning i text Vi bedömer att flertalet elever har möjlighet att påverka sin undervisning på lektionerna. Skolan arbetar på ett individanpassat sätt och man duktig på att möta elevernas förväntningar och behov. Vi bedömer också att föräldrarna är nöjda med undervisningen men det verkar som om det i för hög grad beror på den enskilde läraren om informationen till hemmet fungerar eller ej. Föräldrarnas uppfattning i fokusgruppen stöder skolans sätt att arbeta. Genom att det inte finns något forum som eleverna själva råder över, t ex i form av ett elevråd eller en elevpanel, kommer kanske inte synpunkter och önskemål fram om Musikskolans verksamhet i stort. Elevernas idéer kan i dessa fall vara viktiga incitament för ett utvecklingsarbete. Bedömning enligt skala Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1,0 2,0 3,0 4,0 x 11

Styrning och ledning Beskrivning Musikskolans målsättning är formulerad i dokumentet Överenskommelse om musikskola som slutits mellan Kundvalskontoret (uppdragsgivare) och Väsby Välfärd (uppdragstagare) där Musikskolan ingår. Till målsättningen hör även en uppdragsbeskrivning. Kollegiet har tillsammans med enhetsledaren formulerat en verksamhetsbeskrivning som fungerar som ett internt kvalitetsverktyg. Musikledaren: På konferenser tar man fram det och checkar av att det är så man jobbar. Alldeles ny är Verksamhetsplan för Väsby kultur, fritid och sociala tjänster 0-20. Vid det APT vi besöker i början av mars berättar chefen för Väsby Kultur att alla medarbetare nu ska få det. I dokumentet presenteras Musikskolans tjänster som en av kommunens fem främjande insatser. Genom Musikskolans nya organisation, som trädde i kraft vid årsskiftet, har närmaste chef kommit ett steg längre ifrån. Kommentarerna från lärarna kring detta är många: De har tagit bort vår chef. Jag tror att vi tappar status i kommunen. Vi kommer bort i politiken. Den nya chefen har inte samma kunskap om musikskolan, det blir svårare för henne att kämpa för vår sak. Musikledaren har en tydlig idé för utveckling av musikskolan genom visionen av en kulturskola i Upplands Väsby. Vi ska inte omvandla till kulturskola, vi ska utveckla till kulturskola. Jag tror att det skulle vara positivt för musikskolan att bli det. Blir vi större också så innebär det att vi får en större kraft. Jag försöker prata om det för att vänja folk vid tanken. Kollegiet uttrycker skilda ståndpunkter: Jag tycker det är roligt med kulturskoleformen, man har mer möjligheter. Jag gillar att göra show. Musikskoleformen begränsar möjligheterna. Det är bra att vi fortfarande är musikskola. Om vi ska bli kulturskola måste vi få mer resurser. Skolan har några få rutiner för uppföljning, utvärdering och planering. Den ena består av en elevenkät med öppna frågor som läraren ställer till eleven och som utgör en sorts sammanfattning av året. En del av frågorna i formuläret är förkryssade vilket innebär att musikledaren vill ha in svaren för en sammanställning. Tidigare har skolan haft en rutin att ställa några frågor till elever som slutat undervisningen. Ett frågeformulär skickades ut till de elever som slutade. Men det har vi slutat med eftersom svaren alltid hamnade i kategorierna: Har inte tid, spelar för mycket fotboll, för mycket plugg. Inte så mycket vi kan göra någonting åt. Vi såg vilka svar vi fick och tyckte att det räckte. Samtliga pedagoger vi träffat har en högskoleutbildning i musik, antingen som pedagog eller musiker. Kompetensutvecklingen ser ut på följande sätt: en gemensam studiedag inom HJUVUS, ett nätverk med kultur- och musikskolor från närliggande kommuner. Dagen kan vara upplagd utifrån olika teman och bestå av föreläsningar och diskussioner. På höstlovet brukar man också ha diverse interna kurser inom framförallt IT. Pengar finns också i budgeten för extra fortbildning vid efterfrågan. Musikskolan har deltagit i Växtkraft Mål 3 men är för tillfället inte involverad i några andra EU-projekt. Kollegiet träffas flera gånger i veckan på Stora Vilunda i samband med konferenser eller undervisning. Då finns möjligheter för planering och informella samtal. Lärarlag finns för ensembler, konsertplanering och kursplanearbete. I kollegiet finns synpunkter på att mycket konferenstid går till mer övergripande frågor: Det har varit turbulent de senaste åren, ingen riktig arbetsro. Nytt ekonomiskt system i januari och sedan åter ett nytt i sommar. Vi får inte tid att andas ut och ta tag i de stora frågorna i en musikskolas inre liv t ex hur ska vi förändra verksamheten så att vi blir bättre på att ta hand om våra elevers musikaliska utveckling. Samtliga lärare vi har talat med vittnar om ett trevligt, hjälpsamt kollegium med högt i tak. Vi har ingen prestige mellan oss lärare, vi slussar elever mellan oss. Bedömning i text Musikskolan i Upplands Väsby har ett mått av behändighet som hänger ihop med en mindre organisation. Genom att alla kollegor träffas regelbundet finns goda möjligheter för samtal och 12

utveckling. Skolan har flera dokument kring arbetssätt som på ett föredömligt sätt arbetats fram i kollegiet. Det finns dock inte någon systematisk plan kring hur dessa används för att följa upp och utveckla verksamheten. Förutom att avsändaren till dokumenten är otydlig det finns t ex ingen logga med Upplands Väsby kommun eller Upplands Väsby Musikskola är det heller inte dokument som är offentliga. Flera av de interna dokumenten är av intresse även för kunderna. De skulle kunna finnas på hemsidan vilket skulle bidra till att skapa en tydlighet kring vad Musikskolan står för. Det finns inte heller en systematisk plan för hur elevenkäten och sammanställningen av de kryssmarkerade frågorna i den ska användas i utvecklingsarbetet. Det finns inte någon verksamhetsberättelse för år 2009. Den skulle kunna vara ett viktigt instrument för uppföljningen. Musikskolan har genom den senaste omorganisationen i kommunen placerats i en kontext av social omsorg. Det nya uppdraget att vara en främjande verksamhet har inte samma spets som uppdraget att bedriva musikutbildning. Avståndet till ansvariga politiker har ökat och kontakterna behöver gå genom flera led av tjänstemän. Det finns en oro i personalgruppen inför framtiden. Vi bedömer att den nya organisationen ännu inte har satt sig och att frågetecknen är många. Vilka konsekvenser får processerna kring styrning och ledning av att närmaste chef med personalansvar inte är en naturlig del av musikskolans vardag? Vilket mandat har musikledaren? Skolan har ett starkt stöd av de föräldrar och barn som går där inte minst genom det goda arbetet med ensemble/orkester- och konsertverksamheten. Hur kan det speciella med Musikskolan dvs att bedriva musikutbildning - vidmakthållas i den nya organisationen? Bedömning enligt skala Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1,0 2,0 3,0 4,0 x Starka sidor Behändigheten - den lilla musikskolans fördelar av att snabbt kunna fatta beslut och skapa samarbetsprojekt Den utvecklade och väl genomtänkta orkester/ensembleverksamheten En stor, varierad konsertverksamhet Det goda samarbetsklimatet i kollegiet Ett respektfullt bemötande lärare-elev Ett tydligt utbildningsperspektiv Förbättringsområden Undervisningsrummen på Stora Vilunda är trots sin charm inte ändamålsenliga och vi hoppas att de nya lokalerna i gymnasiet kommer utformas efter de behov och önskemål skolan har. Vilken plats har Musikskolan i Upplands Väsbys kulturliv? Kan det vara så att en bristande tydlighet utåt medför att man inte syns och märks tillräckligt i den turbulenta tid som verkar vara förhanden. Just nu är kanske behoven av att visa vad man gjort och finna former för ett riktat utvecklingsarbete som störst. Musikskolan behöver bli tydligare i sin profil i interna dokument men också i den utåtriktade informationen till kunderna (elever/föräldrar/medborgare i Upplands Väsby). Man har också allt att vinna på att skapa en struktur för utvärdering och uppföljning av verksamheten. 13

Musikskolan i Upplands Väsby deltar inte i några större projekt med medel från andra källor än kommunen. Att vara en del av t ex ett internationellt utvecklingsarbete kan vara ett sätt att tydliggöra sin funktion och verka för utveckling. För att bredda verksamheten och göra den attraktiv för fler bedömer vi att idén om en kulturskola är ändamålsenlig. Den kan även komma att innebära utveckling för musiken genom möjligheter till samarbete mellan ämnena. Den höga kompetensen hos personalen och det goda samarbetsklimatet dem emellan utgör goda förutsättningar för ett sådant arbete. Sammanfattande slutsats om enheten Upplands Väsby musikskola är en skola med engagerade och kompetenta lärare som arbetar med eleverna i centrum. Man gör ett mycket bra och genomtänkt arbete med ensemble- och konsertverksamheten. Det skulle dock behövas en större tydlighet i informationen till elever/föräldrar och gentemot kommunen kring vad Musikskolan står för. En speciell bevakning krävs för att Musikskolans uppdrag kring musikutbildning inte ska försvinna i den nya organisationen. Skolan behöver arbeta fram rutiner och en struktur för utvärdering och uppföljning. Någon form av anonym enkät och ett forum där elevernas röster blir hörda kan bli en god hjälp i Musikskolans utvecklingsarbete. Här finns så mycket resurser och potential för de unga i Upplands Väsby! 14

Referenser Policy och hjälpreda för tillgänglighet & bemötande Upplands Väsby Kommun Överenskommelse om musikskola Kundvalskontoret Upplands Väsby Verksamhetsplan för Väsby kultur, fritid och sociala tjänster 0-20 med budget 2010-12, Verksamhetsplan 2009 Upplands Väsby Musikskola Musikskolans broschyr Upplands Väsby Musikskola Verksamhetsbeskrivning för musikskolan Upplands Väsby Musikskola Musikskolans policy för bemötande Upplands Väsby Musikskola Mall för elevsamtal Upplands Väsby Musikskola Lönekriterier för Upplands Väsby Upplands Väsby Musikskola 15