Enheten för administration och kommunikation 2008-09-06 KuN 2008/517 Handläggare: Christina Klotblixt Yttrande över ansökan om statsbidrag till nya folkhögskolor i Stockholms län 1 Ärendet I detta ärende beslutar nämnden om ett yttrande till Folkbildningsrådet. 2 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås besluta att yttra sig över Folkbildningsrådets remiss rörande ansökan om statsbidrag för Kista folkhögskola, Fryshusets folkhögskola samt Syndikalistiska folkhögskoleföreningen enligt förslagsskrivelse. 3 Bakgrund Folkbildningsrådet fördelar årligen statsbidrag till landets 148 folkhögskolor. Rådet tar också ställning till om nya folkhögskolor ska beviljas statsbidrag. Inför 2009 har sammanlagt fyra ansökningar om statsbidrag till nya självständiga folkhögskolor samt två ansökningar gällande försöksverksamhet inkommit till Folkbildningsrådet. Bland dessa anhåller Folkbildningsrådet om landstingets bedömning av ansökningarna från Kista folkhögskola, Fryshusets folkhögskola samt från Syndikalistiska folkhögskoleföreningen avseende behov av en folkhögskola i länet med den angivna inriktningen, vilket ekonomiskt stöd den nya folkhögskolan kan erhålla från landstinget, hur en ny folkhögskola kan påverka landstingets stöd till befintliga folkhögskolor i länet. Bilagor Bilagor 1. Ansökningar 2. Förslag till yttrande
2 (6) 4 Sammanfattning av ansökningar 4.1 Föreningen Kista folkhögskola Kista folkhögskola bedriver försöksverksamhet 2007 och 2008 i samarbete med Sjöviks folkhögskola. Slutmålet är att Kista folkhögskola ska bli en självständig folkhögskola med muslimska organisationer som huvudmän; Svenska Muslimers Initiativ, Sveriges Unga Muslimer, Det Eritreanska Kulturella Forumet och Somaliska riksförbundet. Kista folkhögskola har hittills endast haft elever med invandrarbakgrund. Bland dessa finns både muslimer, kristna och elever med annan religiös bakgrund. Man anser sig ha ett elevunderlag som behöver mer stöd, dvs. fler undervisningstimmar än en normal folkhögskolegrupp. Utbildningsnivån är ofta låg och de flesta är svaga vad gäller svenska språket. Redan fån början har det funnits ett stort intresse för utbildningarna och man hoppas på nya svenskars utveckling och integrering i samhället. Den fortsatta verksamheten planeras innehålla: Kärnämnesundervisning på grundskolenivå Kärnämnesundervisning på gymnasienivå Datorkunskap Musikutbildning Det finns även önskemål om kvällskurser i arabiska, islam, matematik och engelska. Försöksverksamheten erhåller interkommunal ersättning från Stockholms läns landsting för elever från länet. Under 2008 beräknas verksamheten omfatta 1 500 deltagarveckor. Inför 2009 ansöker Kista folkhögskola om statsbidrag för en verksamhet som omfattar 4 000 deltagarveckor/år. 4.2 Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset (Fryshusets folkhögskola) Fryshuset har bedrivit folkbildningsarbete sedan 1984, bland annat i samarbete med olika folkhögskolor. Bland de utbildningar som bedrivs idag finns t ex Rockmusiklinjen, en folkhögskoleutbildning i samarbete mellan Fryshuset, Birka folkhögskola och ABF. Man samarbetar även med Tollare folkhögskola när det gäller korta kurser och uppdrag för flera av Fryshusets projekt; Lugna Gatan, Big Brother, Exit, United Sisters, Brobyggarna m fl. Genom Fryshusets Gymnasium ges gymnasieutbildning för ca 1000 elever och man har tidigare drivit vuxengymnasium samt högstadieskola för elever med trasslig skolgång.
3 (6) Man anser att det idag saknas en egen folkhögskola i Fryshuset som skulle befästa ställningen som en modern folkrörelse, tillgodose utbildningsbehov bland de målgrupper Fryshuset arbetar med och underlätta då önskemål finns att delar av verksamheten ska spridas över landet. Verksamheten kommer huvudsakligen att bedrivas i Fryshuset men även kursoch lägergården Kärsön, på Drottningholm kommer att tas i anspråk. Ambitionen är vidare att driva flexibelt och kollaborativt lärande, dels i nätbaserad miljö men även fysiskt på andra orter runt om i landet. Fryshuset planerar två allmänna kurser för deltagare som behöver studieträning och behörighet för vidare studier på deras egna särskilda kurser eller andra utbildningar som ligger Fryshusets verksamhet nära. Man planerar även två särskilda kurser: en ledar- och entreprenörsutbildning för deltagare som inspirerats av Fryshuset eller liknande verksamhet samt en socialpedagogisk utbildning för deltagare som är intresserade av arbete med utsatta ungdomar och ungdomsgäng. Dessutom vill man göra Fryshusets folkhögskola till en kollaborativt lärande mötesplats för yrkesverksamma och ideellt arbetande personer i branschen genom såväl nätbaserade ledarutbildningar som korta samverkanskurser med intresserade grupper och individer från hela landet och Fryshusets egna projekt. Fryshuset söker statsbidrag för en verksamhet som omfattar 4 000 deltagarveckor/år, preliminärt fördelade enligt följande: 2 allmänna kurser 1300 deltagarveckor 2 särskilda kurser 1400 deltagarveckor Flexibelt lärande motsvarande 1300 deltagarveckor 4.3 Syndikalistiska folkhögskoleföreningen Syndikalistiska folkhögskoleföreningen har ansökt om medel till försöksverksamhet i samarbete med Botkyrka folkhögskola. Man har tidigare vid två tillfällen ansökt om statsbidrag till ny folkhögskola. Tanken är att bygga upp en filialorganisation som så småningom kan bli självständig. Syndikalistiska folkhögskoleföreningen har sitt ursprung i Sveriges arbetares centralorganisation (SAC). För att hålla isär folkhögskoleverksamheten från organisationens interna studieverksamhet bildades Syndikalistiska Folkhögskoleföreningen 2005. Den frigörande och medvetandegörande pedagogiken är en viktig utgångspunkt. Sedan starten har man haft samarbete med bl a Folkhögskolan i Angered, Malmfältens Folkhögskola och MKFC Stockholms Folkhögskola.
4 (6) Syndikalistiska Folkhögskoleföreningen vill bedriva en allmän kurs med fokus på aktiv samhällspåverkan utifrån en syndikalistisk profil. Till sitt innehåll ska kursen motsvara kunskapskraven för behörighet till högskola/universitet, men utformas som en kombination av olika studieformer, där deltagande observation och förändringsarbete ingår utifrån frigörande pedagogiska tankegångar; traditionellt studiearbete kombineras med praktik i olika verksamheter. Man vill även med socialpedagogiskt fokus bedriva behandlingspedagogutbildning med inriktning mot människor med annat ursprung och modersmål än svenska och mot salutogena behandlingsmetoder. Utöver detta ser man ett behov av kurser runt fackliga och arbetsrättsliga frågor, som även ska rikta sig till icke SAC-medlemmar, bl a en kombinationskurs i svenska och arbetsrättsliga frågor för papperslösa invandrare. Folkhögskoleföreningen för diskussioner med SAC om att få hyra lediga lokaler i Joe Hill-gården i Gävle. Gården skulle då utgöra säte för folkhögskolan med kansli, lärosalar etc. Syndikalistiska folkhögskoleföreningen har via Botkyrka folkhögskola ansökt om medel för sammanlagt 1 500 deltagarveckor under 2009 enligt följande fördelning: Allmän kurs 800 deltagarveckor Fackliga kortkurser 150 deltagarveckor Distansutbildning av fackligt förtroendevalda 150 deltagarveckor Behandlingspedagogutbildning 400 deltagarveckor. Inför 2010 planeras en utökning med ytterligare 500 deltagarveckor. 5 Förvaltningens synpunkter 5.1 Behov av folkhögskolor i länet med angivna inriktningar 5.1.1 Föreningen Kista folkhögskola I den svenska folkbildningsvärlden finns ett stort antal folkhögskolor där olika huvudmän sätter sin profil på verksamheten. I länet finns exempelvis redan ett flertal folkhögskolor som vilar på kristen grund. Den muslimska anknytningen skulle här kunna ses som en tillgång och ett tillskott till folkbildningen i länet. Bortsett från det kan man dock säga att det planerade kursutbudet redan finns representerat vid länets övriga folkhögskolor.
5 (6) 5.1.2 Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset (Fryshusets folkhögskola) I ansökan framgår en tydlig koppling mellan den planerade folkhögskolan och Fryshusets övriga verksamhet. För övrigt finns dock kursutbudet redan representerat inom länet, såväl lokalt som nätbaserat. 5.1.3 Syndikalistiska folkhögskoleföreningen Delar av de planerade utbildningarna kan ses som tillgodosedda inom länet. Den syndikalistiska profilen på såväl den allmänna som de fackliga och arbetsrättsliga kurserna finns dock inte vid befintliga skolor. Sådana kurser skulle dock med fördel kunna anordnas i samarbete med studieförbunden. Om Syndikalistiska folkhögskoleföreningen i framtiden har sitt säte i Gävle och får statsbidrag som egen folkhögskola blir den istället berättigad till interkommunal ersättning från Stockholms läns landsting för elever från länet. 5.2 Ekonomiskt stöd som nya folkhögskolor kan erhålla från landstinget Under 2008 fördelar Stockholms läns landsting 41,4 mnkr i stöd till folkhögskolor i länet. Bidragstaket för respektive skola baseras på medelvärdet av den verksamhetsvolym som skolan fått statsbidrag för 2006 och 2007. Utifrån denna verksamhetsvolym beräknas skolorna få ett preliminärt bidrag på ca 332 kr per deltagarvecka för år 2008. Någon höjning av stödet är inte planerad. 5.3 Hur nya folkhögskolor kan påverka landstingets stöd till befintliga folkhögskolor i länet Budgeten för bidrag till rörelsefolkhögskolor i länet är ett fast belopp och uppgår 2008 till 41,4 mnkr/år räknat på 124 780 deltagarveckor à 332 kr. Om skolorna genomför fler deltagarveckor reduceras ersättningen per vecka. På så sätt beräknas den reala ersättningen för skolorna f n uppgå till ca 325 kr per deltagarvecka. En utökning med upp till 9 500 deltagarveckor, som de tre folkhögskolornas verksamhetsförslag sammanlagt anger för 2009, innebär negativa ekonomiska konsekvenser för befintliga folkhögskolor i Stockholms län. Med oförändrat anslag reduceras stödet från 332 kr till 308 kr per deltagarvecka. Om det budgeterade stödet för länets folkhögskolor ska hållas på en oförändrad nivå, måste landstingets kulturnämnd öka anslaget med ca 3 mnkr 2009.
6 (6) 5.4 Övrigt Kulturförvaltningen anser att folkhögskolorna utgör ett bra komplement till annan utbildning i det svenska samhället och dess syfte att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället får anses som mycket värdefullt. Förvaltningen konstaterar dock att stora delar av det utbildningsutbud som planeras redan finns i Stockholms län, såväl lokalt som nätbaserat. För kulturnämnden finns inga möjligheter att utöka bidragskostnaderna för rörelsefolkhögskolor utan en medveten omprioritering inom befintlig budgetram. Med hänvisning till att de ekonomiska resurserna är begränsade bör befintliga medel användas så effektivt som möjligt. En utökning av antalet folkhögskolor innebär att en större andel av befintliga medel kommer att användas till administration medan en sjunkande andel används i den direkta undervisningen. Det bör därför ligga i alla inblandade parters intresse, främst elevernas, att nya utbildningsbehov så långt som möjligt kan tillgodoses vid nuvarande skolor. Folkhögskolorna har normalt en profil på utbildningen som överensstämmer med huvudmännens inriktning på folkrörelse- eller religiös verksamhet. Trots det anser förvaltningen att folkbildningsrådet, genom fördelningen av statliga medel bör styra folkhögskoleverksamheten så att utbildningsutbudet beaktar förändringar i efterfrågan på utbildning. Vidare anser förvaltningen att det är viktigt att folkbildningsrådet följer upp verksamheten för att säkerställa hög kvalitet samt att det generellt bör ställas större krav på att blivande folkhögskolor kan redovisa hållbara analyser av skolans ekonomi. Hans Ullström Christina Klotblixt