Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.
Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11. Sammanfattning och personliga funderingar. 12. Källförteckning.
Inledning. Jag ska skriva ett arbete om reningsverk och det reningsverket som finns här i Gislaved och dess våtmark. Jag vet inte så mycket om reningsverk nu för till fället, men hoppas att jag blivit något klokare sen när jag är klar med mitt arbete. Jag ska göra interjuver med folk som jobbar på reningsverk och även en som jobbar på tekniska kontoret här i Gislaved angående våtmarken de har byggt. Jag hoppas på ett bra och intressant arbete.
Frågeställning. 1. Vad är ett reningsverk? 2. Hur fungerar ett reningsverk? 3. Hur fungerar det i Gislaveds reningsverk? 4. Vad får man inte spola ner i toaletten så att det stör reningen? 5. Hur var det förr på reningsverket i Gislaved? 6. Vad menas med alla de ord som de använder på ett reningsverk?
Vad ett reningsverk är. Ett reningsverk är ett ställe där man renar vattnet innan de släpps ut i naturen. Inom reningsverk talar man om något som kallas spillvatten, det är de vattnet som kommer ifrån hushåll. Det är de vattnet som kommer ifrån toaletter, bad, disk och tvätt. Om man jobbar inom någon viss industri kan man ibland få rena sitt vatten innan de släpps ut i avloppet och iväg till reningsverket bara för att det innehåller en del gifter. Men när vatten renas bildas inte bara rent vatten, utan också saker som man kan ha nytta av i samhället. Tillexempel biogas som är ett miljövänligare alternativ än att köra fordon på bensin. När vatten renas bildas något som kallas slam. Slammet kan man använda som gödsel på åkrar, efter som att det innehåller på mycket näring.
Hur ett reningsverk fungerar. Ett reningsverk fungerar så att avförningen genom går tre processer. Först är det mekaniks rening som gäller, och då händer följande. Till en början åker avföringen och de hushållen spolat ner igenom ett galler. Det gallret tar bort sånt som inte hör hemma i ett reningsverk, dvs. papper, hår bomullstops och tamponger. Efter det är det sandfånget som gäller i den mekaniska processen. Där tas sand, grus och andra småpartiklar bort. Sen är det dags för den biologiska reningen, i den biologiska reningen lever det massa microogranismer, främst bakterier. Microorganismerna äter upp det organiska materialet i vattnet och förökar sig. Men i den biologiska reningen är det fräst kväver som ska bort. De försvinner pga. en denitrifikation som gör så att kvävet i vattnet förvandlas till kvävgas som går upp i luften. När vattnet kommer till den kemiska reningen har nästan alla organiska föreningar försvunnit. Den ända föroreningen som finns kvar är dock fosfor, vilket är viktigt att man får bort för att den orsakar ofta övergödning om den kommer ut i förstora mängder i åar och liknande.
Gislaveds reningsverk. I Gislaveds kommun finns det sju olika reningsverk, Gislaved har det största. De andra orterna de finns i är Smålandsstenar, Reftele, Hestra, Burseryd, Broaryd och Skeppshult. Gislaveds reningsverk renar inte bara avföring och vatten ifrån Gislaved, utan också ifrån Anderstorp och Hestra, sammanlagt över 16 000 personer. Gislaveds reningsverk liksom alla andra genom går de tre processerna mekanisk, biologisk samt kemisk. Gislaveds reningsverk har en speciell rötkammare där avloppsslammet ifrån reningsverket rötas. Efter rötningen pumpas slammet till en slamsil och därefter pressas det ut i en silbandspress. Refteles slam transporteras till Gislaved där de blandas med slammet ifrån vårt reningsverk. Sedan förvaras slammet på en slamplatta och efter en tids mognas så blandas det med torv och sand till biomull. Sedan transporteras det till Mossarps soptipp för sluttäckning. Avloppsvattnet innehåller använt dricksvatten, regnvatten, inläckande grundvatten och en del dräneringsvatten vilket gör att årsflödet på 2,4 miljoner kubikmeter är ojämnt fördelat över året. Maxflödet ligger på ca 20 000 kubikmeter på ett dygn medan medelflödet är närmare 7000 kubikmeter.
Vad som inte är tillåtet att spola ner i toaletten. Man ska inte spola ner cigaretterfimpar och snus, efter som att de innehåller giftiga ämnen som inte är bra för naturen. Man ska inte heller spola ner tuggummi, kondomer, kapsyler, tops och annat som inte hör hemma i avloppet. Lösningsmedel, oljor och kemikalier ska man inte spola ner för de är svårt att bryta ner det och dessutom är det miljöfarliga ämnen. Lämna istället in det och liknande till en miljöstation. Likaså gäller det med läkemedel, fast de ska tillbaka till apoteket när du inte har användning för dem längre.
Historisk fakta om Gislaveds reningsverk. 1972 byggdes Gislaveds avloppsreningsverk men det byggdes ut 1980. Innan reningsverket fanns gick vattnet ut i Nissan, orenat. Biobädden byggdes bara för att Gislaveds reningsverk skulle klara av att även ta hans om Anderstorps avföring som de fick göra år 1987. För att senare kunna få ut energi ur slammet byggdes även en rötkammare. Då var verket dimensionerat för 35 000 personekvivalenter och ca 20 000 kubikmeter per dygn. Arlas mejeri som låg i Gislaved på den tiden stod för stor del av den belastningen. År 2005 kopplades även Hestras avloppsnät ihop med Gislaved. 2006 byggdes en våtmark för att få bättre kontroll på kvävereningen. Våtmarken blev inte bara en kväverening utan också en motionsled på någon kilometer med trevlig miljö runt en dam.
Ordförklaringar. Biobädd är en stor cylinderliknande byggnad som är fylld med vatten, med tiotusentals plasthjul där bakterier kan bo. När avloppsvattnet strilar över plasthjulen så äter de upp det organiska materialet som finns i avloppsvattnet. Under biobädden så finns det en fläkt som blåser upp luft underifrån så att inte bakterierna ska drabbas utav syrebrist. När bakteriekolonierna har vuxit sig förstora lossnar de ifrån plasthjulen och följer med vattnet ut. Sandfång är ett ställe där man tar bort sand. Eftersom att med avloppsvattnet drivs det också med sand. Om sanden kommer in i verket sedimenterar den snabbt. Efter att det att sanden har blivit bort taget så förs vattnet till rötkammaren. Om sanden skulle komma in i rötkammaren skulle den blir svår att få bort därifrån. Sandfånget består av en bassäng med försiktig luftning och skrapor i botten råder bot på problemet. Rötkammare, det är dit det avvattnade sedimenterade partiklarna kommer. Där de stannar i 10-20 dagar. I rötkammaren är det varmt, normalt runt 37 grader, och det blir snabbt syrebrist i det tjocka slammet. Värmen och syre brist gör så att en viss typ av bakterier trivs. De bakterierna bryter ner slammet så det bildas koldioxid och metangas. Våtmark, det är hit ut det renade vattnet puppas ut. I våtmarken får vattnet passera genom en serie av dammar med växtlighet som trivs i det fortfarande relativt näringsrika vattnet. På växterna bor bakterier vars uppgift är att ta bort framförallt kväve.
Intervju med Åke Elgemark. Jag och Josefine gjorde tillsammans en intervju med Åke, vi hade dessa frågor som vi ville ha besvarade. Varför byggde ni en våtmark i Gislaved? Hur mycket kostade det? Hur lång tid tog det att bygga den? Lönar sig våtmarken? Hur stor är våtmarken? Vilka djur och växter finns det? En sammanfattning utav hans svar. De byggde en våtmark för att kunna rena vattnet ytligare ännu mer än vad det förut har kunnat göra. Främst var det kvävet de ville få bort. Sammanlagt kostade allt 8,5 miljoner kronor, men själva våtmarken eller dammen kanske man ska kalla det, den kostade 4 miljoner. Han var inte riktigt säker på om det lönade sig pengamässigt att bygga en våtmark, men ett tag efter att de byggt den så kom det krav på att man ska rena vattnet ifrån kväve. Så på så sätt lönade det sig. Om man räknar med ifrån första dagen de började bygga tills sista dagen så blev det ungefär 1,5 år de höll på. Men de höll uppe cirka halva tiden, efter som att det bara byggde på vintern. Våtmarken är 18 hektar stor och består av 16 hektar vatten. Det är väldigt populärt med fågelskådning kring våtmarken, här om veckan såg man en fågelart som är väldigt, väldigt sällsynt så då kom det många fågelskådare hit. De har sett ca 130 olika arter med fåglar, om inte mer. Men några växter har de inte planterat där, det som växer där har växt upp utav sig själv.
Bilder ifrån reningsverket i Gislaved. Dessa två bilder är tagna uppe i biobädden. De här två är ifrån pressen där man ta bort allt som inte hör hemma i avloppsvattnet. Bilden till vänster visar den saken som sprutar ut slammet och till höger ligger det lite gammalt slam.
Sammanfattning och egna tankar. I ett reningsverk renar man använt vatten, sådan som vi har använt i hemmet. Allt ifrån toa vatten, tvätt vatten till duschvatten, men man renar inte bara sådant vatten som kommer ifrån hemmen i ett reningsverk. Även regnvatten och sådant som kommer ifrån fabriker. Men ibland använder fabriker farliga och giftiga ämnen så kan de få rena sitt vatten själva innan de kommer till reningsverket. I varje kommun finns det flera reningsverk, stora som små. Men att bara ha ett reningsverk räcker inte, man måste kunna rena det ifrån kväve också. Då kan man bygga en våtmark vilket man har gjort här i Gislaved. Den är både bra för reningsverket men även kommer den till nytta för oss andra, efter som att det är en härlig promenad slinga runt dammen. Jag tycker att det är bra med reningsverk, eftersom att någon stans måste ju vattnet och avföringen ta vägen. Jag tycker också att de har kommit på många bra steg om hur det ska gå till i ett reningsverk för att allt ska bli bra, och jag kan faktiskt erkänna att det var lite små intressant att gå runt inne på reningsverket och se hur allt gick till. Då fick man en verklig bild utav det hela, innan hade man bara tänkt sig hur det ska gå till. Jag tycket att jag har lärt mig mycket om reningsverk nu när vi har fått jobba med det, innan visste jag knappt ingenting jämfört med nu.
Källförteckning. http://sv.wikipedia.org/wiki/henriksdals_reningsverk http://svensktvatten.se/web/hem.aspx Papper ifrån Semir.