MÖTESANTECKNINGAR 2015-04-29 Ärendenr: NV-00322-14

1(10) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY MÖTESANTECKNINGAR 2015-04-29 Ärendenr: NV-00322-14 NÄRVARANDE Sven Lundgren, Avfall Sverige Lars Estlander, Boverket Johanna Eriksson Havs- och vattenmyndigheten Anne-Marie Johansson, KemI Britt Halling, länsstyrelsen Västmanland (ersätter Ann-Charlotte Duvkär) Kent Carlsson, Förpacknings- och tidningsinsamlingen Anna Säfsten, Borås stad Anders Normann, Ikem Åsa Stenmarck, IVL Svenska Miljöinstitutet Anna Björklund, KTH, Avd för miljöstrat. analys Inger Olofsson, Region Västerbotten/Vännäs kom Marianne Hedberg, Sveriges Byggindustrier Gunnar Fredriksson, SKL Britt Sahleström, Återvinningsindustrierna (ersätter Viveke Ihd) Adjungerade: Henrik Schmidt, Sakab Benny Carsten, Stena Recycling (deltar under eftermiddagen) Jessica Lind Petrén, Stena Metall Malin Lidhjelm, Sita Från Naturvårdsverket: Lena Callermo Linda Gårdstam Erika Nygren Catarina Östlund Henrik Sandström Elin Forsberg Karin Klingspor Christina Jonsson Staffan Ågren Helen Lindqvist Jenny Jonsson Linn Åkesson Elisabeth Österwall Johanna Bengtsson Ryberg Madelaine Lapajne Axel Hullberg BESÖK: STOCKHOLM VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: 106 48 STOCKHOLM TEL: 010-698 10 00 FAX: 010-698 10 99 E-POST: REGISTRATOR@NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE

NATURVÅRDSVERKET 2(10) Välkomnande Lena Callermo, ordförande i Avfallsrådet välkomnar. I år träffas Avfallsrådet tre gånger (två gånger förra året). Just nu pågår mycket arbete med anledning av vårpropositionen på Naturvårdsverket. Bland annat föreslås i propositionen ökningar av anslagen för skötsel och skydd av värdefull natur för att möjliggöra ett utökat skydd av biologisk mångfald, ökade satsningar på viltförvaltning och förstärkta insatser för friluftsliv. Regeringen föreslår även ett nytt investeringsstöd som ska gå till klimatinvesteringar i kommuner och regioner. Naturvårdsverket i samarbete med andra centrala myndigheter kommer att få i uppgift att se till att stödet fördelas effektivt. 21 tjänster finns nu utannonserade på Naturvårdsverket. Avseende den nyligen presenterade miljömyndighetsutredningen så gavs uppdraget av en regering och togs emot av en annan. Några stora reformer av miljömyndigheterna uppges inte vara aktuellt enligt Åsa Romsons uttalanden. På gång i EU vad gäller avfallsområdet är framförallt det nya förslaget om cirkulär ekonomi. Det gamla paketet om cirkulär ekonomi som förra EU-kommissionen presenterade drogs tillbaka av den nya kommissionen som ska komma med ett nytt förslag under året. Bordet runt På KTH presenteras den 2/6 en licentiatavhandling om elektronik som innehåller en social livscykelanalys och governanceanalys i Pakistan. Nystartat EU-projekt om utvinning av bauxitslam, stort program. ÅI arbetar mycket med cirkulär ekonomipaketet för att säkerställa att det kommer att innehålla marknadsbaserade styrmedel som driver samtliga aktörer. Frågor i fokus för ÅI är materialåtervinning, återvinningsmål och definitionen av kommunalt avfall. ÅI har tagit fram en rapport om effekterna av ökad återvinning, bland annat vad det gäller sysselsättning. Rapporten presenteras vid frukostseminarium som ÅI anordnar den 11 maj om cirkulär ekonomi. I Borås stad jobbar man med ett projekt om återbruk av möbler i staden. Ska även i samarbete med SP starta ett nytt projekt om plast som en del av stadens metabolism. Viktiga frågor för Avfall Sverige är frågan om kommunalt ansvar för insamling av förpackningar och tidningar och cirkulär ekonomipaketet. Viktiga frågor vad gäller det nya paketet är definitioner, att mäta faktisk återvinning och inte bara insamling samt, att det finns ett tydligt ansvar för de olika kostnader som finns för avfallshanteringen. HaV arbetar med marint skräp, både med att förhindra att avfall hamnar i hav och vattendrag och med förebyggande av avfall. Aktuellt nu är både OSPARs aktionsplan och HELCOMs regionala aktionsplan. HaV har en remiss ute om genomförande av havsmiljödirektivet som inbegriper marint skräp. Arbetar också med cirkulär ekonomipaketet. Sveriges byggindustrier arbetar med förbättrad hantering av avfall och förebyggande och man har nu uppdaterat sina riktlinjer som man försöker sprida. Bevakar också cirkulär ekonomi-paketet. För FTI är den viktigaste frågan just nu hur man ska nå de nya återvinningsmålen till 2020. FTI utreder en ny återvinningsanläggning för plast med en investering på en halv miljard som behövs för att klara målen.

NATURVÅRDSVERKET 3(10) Stena Metall håller på med sin största investering hittills och frågor som kopplar till cirkulär ekonomi är mycket aktuella. KEMI arbetar också med cirkulär ekonomi-paketet och för att kemikaliefrågorna ska ingå i det nya paketet. Arbetar även mycket med tillståndskraven avseende särskilt farliga ämnen. Länsstyrelsen. Britt Halling hade ställt en fråga till alla länsstyrelserna om vilken fråga som just nu var mest aktuell inom avfallsområdet. På första plast kom återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Därefter gränsöverskridande transporter av avfall och hur man ska hantera att 5 län får särskilt utpekat ansvar. SKL. Viktigt är att följa frågan om kommunalt ansvar för insamling av förpackningar och tidningar och hur kommunerna kan arbeta med att upphandla funktioner. Boverket arbetar med enkät om tillsynskampanjen för bygg- och rivningsavfall som genomfördes tillsammans med Naturvårdsverket under 2013. Arbetar även med miljöindikatorer och frågor om statistik. Kommer sannolikt att ingå i en beställargrupp på EU-nivå som ska ta fram indikatorer för att bedöma byggnaders miljöprestanda. Utvärdering av lågenergibyggnader pågår liksom regeringsuppdrag om loggbok för byggnader. I Västerbotten regionala samverkansgrupp är det fokus på att få fram information till kommuninvånarna om avfallsfrågor. Alla kommuner i regionen ska vara med i Avfall Sveriges projekt miljönären med fokus på förebyggande av avfall. Det mest problematiska avfallet är slammet. Man avvaktar också vad som händer med insamlingsansvaret. För IKEM/Svenskt näringsliv ligger fokus på insamlingsansvaret för förpackningar och tidningar och man medverkar i samverkansgrupperna om resurseffektivitet och cirkulär ekonomi. Särskilt viktiga frågor är avvägningen mellan giftfrihet och resurseffektivitet där man anser att myndigheterna tenderar att fokusera på giftfritt. Vill se mer användning av plast fast på rätt ställen ska naturligtvis inte hamna i havet. För SAKAB är cirkulär ekonomi i fokus liksom spårbarhet av farligt avfall. IVL arbetar med ny statistik som kommer 2016 samt är med i nya Horizonprojekt, bl.a. om minskat matavfall. Följer också cirkulär ekonomi-arbetet och arbetar mycket med studier avseende beteenden, t.ex. avseende varför inte mer plast sorteras ut. Har textilprojekt samt ett nytt innovationsprogram som heter RESOURCE och som finansieras av Vinnova med syfte att samla svensk avfallsforskning. SITA arbetar mycket med cirkulär ekonomi och hur alla aktörer kan göras delaktiga i omställningen. På gång inom avfallsområdet Inför varje avfallsråd tar Naturvårdsverket fram den så kallade på gång listan som beskriver aktuella frågor inom avfallsområdet. Listan finns på webben http://www.naturvardsverket.se/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i- Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Avfall/Vem-gor-vad/Avfallsradet/ Linda informerade om att flera av frågorna tas upp under avfallsrådet, bland annat flera av regeringsuppdragen. I övrigt lyfte Linda att Naturvårdsverket håller på att ta fram

NATURVÅRDSVERKET 4(10) ny vägledning (faktablad och film) om CFC i isoleringsmaterial. 90 procent av detta avfall hamnar inte rätt idag. Vidare informerade hon om att regeringsuppdraget om uttjänta fordon pågår för fullt och en producentfinansierad ersättning till sista ägaren utreds liksom hur stat och kommuner kan ges ersättning. Uppdraget ska redovisas den 30e november och man kommer att återkomma till olika aktörer efter sommaren. Axel Hullberg är ansvarig för detta uppdrag på Naturvårdsverket. Hon berättade också om att Naturvårdsverket utvärderat användningen av handboken avfall i anläggningsändamål där 16 myndigheter och 18 företag och branschorganisationer har svarat på frågor. En ny medarbetare som börjar på Naturvårdsverket i slutet av juni blir ansvarig för att hantera resultatet av utvärderingen. Utvärderingen visar att vi behöver vidta åtgärder men det är ännu inte klart vad. Ett nytt regeringsuppdrag är på gång om mikroplaster och Naturvårdsverket kommer att intensifiera arbetet med åtgärder avseende mikroplaster. På gång fördjupning - Regeringsuppdrag om giftfria och resurseffektiva kretslopp Elisabeth Österwall berättade. Regeringen har uppdragit åt NV att som en del av handlingsplanen för en giftfri vardag bidra till arbetet med farliga ämnen i ett livscykelperspektiv. Uppdraget består av tre delar. Den första delen handlar om kartläggning av avfallsströmmar som ska hanteras på särskilt sätt p.g.a. innehåll av särskilt farliga ämnen. Den andra punkten handlar om att göra en noggrann analys av hur lagstiftningen tillämpas i praktiken för återvunna material. REACH, CLP och reglerna om när avfall upphör att vara avfall lyfts särskilt fram. Här ingår också att föreslå ändringar i EUs regelverk. Den tredje punkten handlar om att förstärka tillsynsvägledningen. Naturvårdsverkets bedömer att det är ett viktigt och stort uppdrag varför det är viktigt att göra bra avgränsningar. Huvudfokus är på återvunna material som används för tillverkning av nya varor/produkter, inte på användning av avfall i anläggningsarbeten. Däremot kommer delen som handlar om att kartlägga avfallsströmmar att göras bred. Uppdraget är i en uppstarts/planeringsfas. Workshop kommer hållas den 25 maj som flera av Avfallsrådets ledamöter bjudits in till. Det är en viktig del i att få in underlag om problem och möjligheter. Ett samverkansprojekt om tillsyn av återvunna ämnen kommer att göras tillsammans med KemI och några Länsstyrelser och kommuner. Fokus på företag som återvinner avfall för tillverkning av ny produkt. Projektet förbereds under 2015 och tillsynsbesöken genomförs under slutet av 2015 och början av 2016. Boverket uttrycker intresse för att delta i referensgruppen för uppdraget. SKL trycker på vikten av avvägningar mellan resurseffektivitet/giftfri miljö. Principfrågorna måste lyftas och läggas fast. - Revidering av föreskrifter om kommunal avfallsplanering samt uppdrag om avgiftssystem för producentansvar Catarina Östlund berättade. Utvärderingen av föreskrifter om kommunal avfallsplanering har slutförts och information kommer att läggas ut på Naturvårdsverkets webb senare under våren. Remiss av de nya föreskrifterna planeras under senhösten så att beslut kan fattas under 2016. Behov av ändringar som framkommit är att minska kraven på uppgifter och fokusera på mål och åtgärder som bör utgå från nationella avfallsplanen, avfallsförebyggande programmet samt

NATURVÅRDSVERKET 5(10) etappmålen som avser avfall. Kommunala styrmedel (t.ex. information samt avfallstaxan) och nedskräpning bör redovisas i avfallsplanerna. Catarina bedömer inte att avfallsplanerna är bästa sättet att få in avfallsstatistik då dessa endast uppdateras var fjärde år och statistiken ska redovisas till EU vartannat år. Det finns behov av vägledning om kopplingen mellan avfallsplanering och fysisk planering samt om miljöbedömning/mkb av planerna. Viktigt att förtydliga länsstyrelsens roll de sammanställningar som ska göras enligt de befintliga föreskrifterna görs inte idag. Behöver också förtydligas hur mycket uppgifter som behöver finnas i planerna vad det gäller avfallsströmmar som kommunen inte ansvarar för. ÅI påpekar att avfallsplanerna ser mycket olika ut idag. En annan synpunkt var att länsstyrelserna har en viktig roll att samordna kommunernas arbete med avfallsplanerna. Catarina rapporterade också om delredovisningen som ska lämnas till regeringen den 15 maj i uppdraget om genomförande av systemen med producentansvar för förpackningar, returpapper, elutrustning och batterier. Naturvårdsverket kommer sannolikt föreslå ett avgiftssystem som omfattar en årlig fast prövningsavgift för insamlingssystemen och en årlig fast tillsynsavgift för producenterna. - Regeringsuppdrag om landfill mining Karin Klingspor berättade. Naturvårdsverket har fått i uppdrag att fortsätta översynen av deponiskatten samt att, om lämpligt, föreslå ändringar som gynnar sanering av nedlagda avfallsanläggningar samt utvinning av material och mineraler ur dessa (s.k. landfill mining). Detta är till viss del en fortsättning av tidigare uppdrag om översynen av lagen om skatt på avfall (s.k. deponiskatten). Naturvårdsverket samverkar med Skatteverket i uppdraget som ska redovisas den 1 november. Uppdraget är i en utredningsfas nu och samråd samt enskilda möten har hållits med olika aktörer för att utreda hinder och möjligheter. Flera ser hinder vad gäller deponiskatten samt otydligheter vad gäller hur landfill mining ska prövas enligt miljöbalken. Vad gäller deponiskatten utreds nu möjligheter till förändringar i förhållande till statsstödsreglerna samt kontrollmöjligheter vid eventuella förändringar av skatten. Ett nytt samråd med externa aktörer kommer att hållas i september. Översyn av 29 kap miljöprövningsförordningen Helen Lindqvist informerade. Naturvårdsverket har i uppdrag att se över miljöprövningsförordningen. Prövningspunkterna som avser avfall finns i 29 kap och innehåller 60 olika prövningskoder. IED-direktivet påverkar. Det finns mer information om BAT- och BREF-dokument kopplat till IED nu vilket gör att ändringar behövs för att underlätta tolkningen. Flera förtydliganden kommer att föreslås av Naturvårdsverket, det gäller bl.a. utskrivna mängdgränser. Begreppet anläggning föreslås tas bort. Det har varit oklart vad en anläggning är. Tydliggöranden har gjorts genom praxis (åtgärder av teknisk natur) men detta har sedan använts för motsatt syfte vid illegal avfallshantering, t.ex. otillåten deponering. Istället föreslås att tillstånd ska sökas för själva åtgärden, till exempel återvinning/deponering av vissa mängder. Antalet undantag minimeras i respektive kod och ändringar i följdordning och upplägg föreslås också för att underlätta och förtydliga. I avfallsdirektivet finns krav att alla som behandlar avfall ska ha ett beslut vilket därför föreslås som ett krav för C-verksamheter. Beslut kan fattas i samband med anmälan eller tillsynsbesök. Vad gäller lagringsbegreppet tydliggörs att detta är en del av insamling och i avvaktan på återvinning/bortskaffande. Begreppet mellanlagring tas

NATURVÅRDSVERKET 6(10) bort så att koderna överensstämmer med avfallsdirektivet. Detta föranleder även vissa följdändringar i avfallsförordningen. Avseende biologisk behandling lämnas också förenklingsförslag. Idag kan man omfattas både av 21 kap och 29 kap i miljöprövningsförordningen. Naturvårdsverket föreslår därför att prövning endast ska krävas enligt ett kapitel. Naturvårdsverkets ändringsförslag underlättar även för hantering av större mängder gödsel. Angående deponi/uppläggningspunkterna föreslås att begreppet uppläggning stryks och att deponering används i alla punkter istället samtidigt som möjligheterna till undantag från deponidirektivet nyttjas fullt ut. Regeringsuppdraget ska redovisas innan sommaren och därefter kommer Miljö- och energidepartementet att remittera förslaget. Cirkulär ekonomi Rasa Ptasekaite, Miljö- och energidepartementet berättar om läget i EU liksom om Regeringens prioriteringar. Formellt beslut om återtagande av avfallspaketet fattades i mars 2015, vilket aviserades redan i december 2014 i samband med EU-kommissionens arbetsprogram. En dom från EU-domstolen i ett annat ärende tydliggör att EUkommissionen har rätt att dra tillbaka förslag men att vissa krav då måste uppfyllas. Det nya paketet kommer att innehålla en avfallsdel. Förslaget här ska läggas i höst. En öppen konsultation kommer under sommaren vad gäller den andra delen av cirkulär ekonomi-paketet, dvs. inte avfallslagstiftningen. Huvudansvaret för cirkulär ekonomi ligger nu under DG GROW och inte DG ENVI som tidigare. Regeringskansliet har tagit fram ett s.k. non-paper, dvs. ett svenskt prioriterings- och ståndpunktspapper. Totalt lyfter regeringen fram sju prioriteringar som omfattar samtliga delar av cirkeln, dvs. både avfall och produktion/konsumtion. Prioritet nr 1 är giftfria kretslopp, dvs. behovet av förbättrad information om återvinningsbarhet av produkter och information om särskilt farliga ämnen för att åstadkomma utfasning av dessa ämnen. En annan prioritering är resurseffektivitet vilket inkluderar vikten av att separera olika avfallsströmmar, att öka fokus på avfallsförebyggande och att det ska finnas indikatorer för avfallsförebyggande på EU-nivå och att medlemsstaternas förebyggande arbete ska följas upp. Utfasning av deponering av återvinningsbart avfall föreslås till 2021. Vidare föreslås att återvinningsmålen förbättras så att de tydligare utformas i enlighet med avfallshierarkin och att de anpassar till medlemsstaternas olika utgångspunkter. Till Regeringens non-paper finns en bilaga med konkreta ändringsförslag i ramdirektivet för avfall samt deponeringsdirektivet. Regeringskansliet har täta bilaterala möten på politisk nivå med ansvariga kommissionärer samt möten på handläggarnivå. Ett svenskt seminarium om giftfria kretslopp anordnas i Europaparlamentet den 5 maj. EU-kommissionen ser tre viktiga delar för att gå mot en cirkulär ekonomi - produktion, konsumtion och avfallshantering. Den 22 april hade kommissionen ett internt möte med samtliga berörda direktorat då en bruttolista diskuterades. På denna lista fanns End of Waste-kriterier, samspel mellan avfalls- och kemikalielagstiftningen, ekodesigndirektivet, förlängd garantitid för produkter, producentansvar, ekonomiska styrmedel för att minska deponering liksom tydligare definitioner och mätmetoder. Prioriterade områden som lyftes var plast, kritiska råvaror, mat samt byggsektorn. Textilsektorn saknades på listan. EU-kommissionen fokuserar på vad som kan göras under en femårsperiod. Regeringskansliet bevakar även Europaparlamentets arbete. De ser positivt på att nya

NATURVÅRDSVERKET 7(10) paketet ska innehålla fler delar som berör produktionsskedet, inte bara avfallsledet. Re ser också positivt på bättre anpassning till de olika medlemsländernas situation, men konstaterar att det samtidigt är svårt juridiskt att sätta olika återvinningsmål för olika medlemsstater. Diskussion i grupper med följande frågor: synpunkter på regeringens prioriteringar svenska erfarenheter som vi bör lyfta fram, gärna ekonomiska fakta/argument Följande synpunkter fördes fram från gruppdiskussionerna: Fokus på giftfria kretslopp är bra Behöver vara fokus på produktdesign Viktigt med upphandling och innovationsupphandling Lyft fram deponiskatt och deponiförbud Positivt att tre delar lyfts fram av KOM, viktigt med hela cirkeln även energi och råvaror Behöver ge rätt styrsignaler/styrmedel till marknaden tydliga krav, t.ex. vad gäller särskilt farliga ämnen. Avfallsminimering = kostnadsbesparingar! Viktigt med dialogen mellan återvinnare och producenter. Cirkulär ekonomi-begreppet behöver omsättas i styrmedel för att bli konkret. Riskfri miljö bör vara målet snarare än giftfri Kvalitetsaspekten vid återanvändning viktig egenskaper och prestanda, energiförbrukning Viktigt med fokus på cirkulär ekonomi vid nyproduktion på byggområdet Anpassa ambitionsnivån till situationen i olika medlemsstater få bort illegal deponering/dumpning, öppen förbränning och korruption Bygg upp fungerande infrastruktur i Europa så att allt avfall samlas in och tas omhand Möjliggör tillfällig lagring för framtida återvinning deponier är för det som ska förvaras långsiktigt. Annat avfall som kan komma att återvinnas på kortare sikt med ny teknik bör lagras mer tillfälligt. Miljöbalksprojektet Jenny Jonsson och Linn Åkesson informerade. Steg 1 pågår nu vilket är en analys av problem med hela miljöbalken såsom brister i själva lagstiftningen, tillämpningen och i förutsättningarna i övrigt. Ett 50-tal intervjuer har gjorts, både med anställda på Naturvårdsverket och med externa aktörer. Möten har hållits med flera aktörer, bl.a. kommunala miljöchefer, näringslivet och Länsstyrelserna, inspel togs även emot på miljöbalksdagarna. En enkät fanns tillgänglig på webben för alla att besvara under mars månad. I projektet har man fått in 777 problembeskrivningar som nu bearbetas. Problemen är sorterade efter orsak, typ av vinst och vilka som kan lösa problemet men sorteras nu efter sakområde och problemområde. Målkonflikter kommer att tas upp i arbetet. Flest inspel har gjorts av kommunerna följt av centrala statliga myndigheter och länsstyrelser, Företag kommer på fjärde plats. Inspel från domstolar har erhållits genom intervjuer. Det problem som flest angett är ej ändamålsenlig reglering och därefter brister i vägledning. Svårighet att tolka bestämmelserna och kunskapsbrist hos myndigheterna har också flera pekat på. 6 problemområden har identifierats utifrån enbart intervjuerna: Miljöbalken i förhållande till annan lagstiftning

NATURVÅRDSVERKET 8(10) Behov av uppdateringar och justeringar i balken Bristande tillämpning av 2 kap miljöbalken bl.a. rimlighetsavvägningen men även hushållningsprincipen och principen om omvänd bevisbörda Miljöbalken är ospecifik Svårt att värdera och väga miljön mot andra intressen Myndigheternas arbetssätt och struktur Preliminärt handlar 70-75 inspel om avfall. Stor spridning på de frågor som tas upp. Det är både processuella frågor och sakfrågor. Områden med många inspel: prövningskoder i MPF eldning och nedgrävning avfallstransporter återvinning/avfallsklassning Regeringsuppdraget om förbättrad avfallsstatistik och spårbarhetssystem Naturvårdsverket har fått i uppdrag att analysera dagens avfallsflöden och hur de förväntas utvecklas, hur dessa avfallsflöden kan förväntas tas omhand samt hur kapaciteten för olika typer av avfallsbehandling kan förväntas utvecklas. Utifrån analysen ska avfallsstatistiken utvecklas och förslag ska lämnas om hur uppgifterna kan samlas in och sammanställas kontinuerligt. Naturvårdsverket ska också lämna förslag på ett särskilt system för spårbarhet av framförallt farligt avfall, som uppfyller kraven i ramdirektivet för avfall. Det Regeringen vill uppnå med uppdraget är att förslagen ska bidra till att det blir enklare att följa flöden och trender inom avfallsområdet, inklusive import och export, att få bättre underlag för tillsyn, att etappmålen om avfall kan följas upp samt som underlag och komplement till den nationella avfallsplanen. Delredovisning av uppdraget ska göras den 10 september. Slutredovisning ska ske den 1 oktober 2016. Hittills har en problemanalys gjorts och förslag till mål har arbetats fram. En analys av olika alternativ har påbörjats med utgångspunkt i tidigare förslag och utvärderingar samt internationella erfarenheter. Det är samtidigt viktigt att våga tänka fritt och nytt. En workshop hölls med SMED den 20 april och nu med Avfallsrådet för att få inspel till pågående analys. Bakgrundsmaterial är kretsloppsregistret år 2000 2007, SMED utredningar av frågan, Naturvårdsverkets uppföljning hantering och tillsyn av farligt avfall från 2007, Naturvårdsverkets dialogmöten under 2011. Det lades även en motion i riksdagen under 2012 där man föreslog ett elektroniskt register för farligt avfall. Dessutom arbetar Länsstyrelserna med utveckling av ett nationellt register över avfallstransporter och Riksrevisionen har gjort en granskning avseende tillsynen av transporter av farligt avfall. I problemanalysen har Naturvårdsverket identifierat tre huvudsakliga problem när det gäller spårbarhet av farligt avfall: tillsynssvårigheter nationell överblick saknas illegala avfallstransporter Förslag till mål för spårbarhet Det farliga avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras Farligt avfall kan spåras från produktion till slutlig bestämmelseort Bra förutsättningar för att bedriva tillsyn av hantering och transport av farligt avfall

NATURVÅRDSVERKET 9(10) Det finns en nationell överblick av flöden och trender av farligt avfall så att relevanta insatser, åtgärder och styrmedel kan identifieras och genomföras De frågor som måste besvaras avseende inrättande av ett eventuellt register för farligt avfall är: vem ska rapportera, vad ska rapporteras, när och hur? Bör och kan rapportering ske elektroniskt och i så fall kan rapportering kopplas ihop med något befintligt system? Vem ska hålla i registret? Hur ska det finansieras och vem ska få ta del av uppgifterna? Naturvårdsverket ansvarar för nationell avfallsstatistik. Statistikkraven finns i EUs avfallsstatistikförordning. Statistiken används också för nationella behov, t.ex. vid uppföljning av etappmål och mål enligt producentansvar, m.m. Senaste avfallsstatistikrapporten är Avfall i Sverige 2012. Miljörapporter och enkäter är viktiga datakällor. Det finns skillnader i redovisade uppkomna och hanterade avfallsmängder. Många aktörer och olika metoder används och mycket avfallsdata sekretessbeläggs. Stora osäkerheter finns vad gäller vissa avfallsströmmar. Detta gör det svårt att följa flöden och trender. Förslagen till mål för avfallsstatistiken Avfallsstatistiken är tillräckligt omfattande och tillförlitlig för att uppfylla följande behov: Statistiken möjliggör att fastställda etappmål och målnivåer i producentansvar kan följas upp Statistiken möjliggör rapportering till EU etc. Statistiken ger nationell överblick så att relevanta insatser, åtgärder och styrmedel kan identifieras och genomföras Flöden och trender inom avfallsområdet går att följa, inklusive import och export av avfall. Insamling, analys och rapporting av avfallsstatistik sker på ett effektivt sätt. Avfallsstatistiken tillgängliggörs och används. Förslag till mål vad gäller sekretess Naturvårdsverket får tillgång till avfallsdata som möjliggör en meningsfull uppföljning av nationella mål och internationella rapporteringar att kunna publicera uppföljning av mål och internationella rapporteringar dvs resultatet ska inte vara sekretesskyddat ett ömsesidigt förtroende mellan Naturvårdsverket och viktiga uppgiftslämnare såsom avfallsbehandlingsanläggningar Därefter följde en workshop i tre grupper. Anteckningar från gruppdiskussionerna redovisas i ett separat dokument. Arbetet i uppdraget fortsätter med åtgärdsförslag och ett möte ska hållas med länsstyrelserna. Ett externt samråd planeras i juni 2015 och en delredovisning ska lämnas den 10 september 2015 och nytt samråd våren 2016. I maj 2016 ska författningsförslag vara klara och den fullständiga konsekvensutredningen ska vara klar i juli 2016. Redovisning till regeringen senast den 1 oktober 2016. Avslutning Lena Callermo avslutar dagen. Nästa möten med Avfallsrådet blir den 30 september och den 1 december. Allmän diskussion om hur vi arbetar med EU-frågor efterfrågas. Övriga önskemål inför nästa möten kan skickas in till Erika Nygren eller Catarina Östlund.

NATURVÅRDSVERKET 10(10)