Granskning av barnkonventionen

www.pwc.se Revisionsrapport Tobias Bjöörn Certifierad kommunal revisor Granskning av barnkonventionen Motala kommun

Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 1 1. INLEDNING... 3 1.1. UPPDRAG... 3 1.2. AVGRÄNSNING OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT... 3 1.3. KORT OM BARNKONVENTIONEN... 4 2. GRANSKNINGSRESULTAT... 6 2.1. STYRNING OCH MÅL PÅ OMRÅDET... 6 2.1.1. Vår bedömning... 7 2.2. BARNETS BÄSTA I ARBETS- OCH BESLUTSPROCESSER... 8 2.2.1. Vår bedömning... 8 2.3. KÄNNEDOM OCH UTBILDNING... 9 2.3.1. Vår bedömning... 9 2.4. FORMER FÖR DIALOG OCH INFLYTANDE FÖR BARN OCH UNGDOMAR... 9 2.4.1. Vår bedömning... 10 2.5. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING... 11 2.5.1. Vår bedömning... 11

Sammanfattning Revisorerna i Motala har givit i uppdrag att genomföra en granskning utifrån barnkonventionen där revisionsfrågan är följande: Är kommunstyrelsens styrning och uppföljning avseende barnkonventionen ändamålsenlig och säkerställs att barnkonventionen beaktas och tillämpas? Den övergripande bedömningen att kommunstyrelsen i sin styrning har ett tydligt fokus på barn genom att ett av fyra politiskt prioriterade områden rör just barn och ungdomars uppväxtvillkor, men vi bedömer att kommunstyrelsen behöver utveckla ett antal områden för att säkerställa att barnkonventionen beaktas och tillämpas. Den övergripande bedömningen baseras på följande iakttagelser och bedömningar: Det finns en styrning som prioriterar barn och ungdomar, men det finns inget antaget mål eller policy som specifikt behandlar tillämpningen av barnkonventionen, vilket är något som förekommer i flera kommuner. Den övergripande styrningen i kommunen bör i högre grad behandla ett barnrättighetsperspektiv för att säkerställa att barnkonventionen efterlevs och beaktas. Hanteringen av horisontella frågor, såsom barnperspektivet, är något som kommunen behöver fortsätta att utveckla. Det finns enligt vår bedömning en medvetenhet om att den sektorsövergripande styrningen har svagheter. Enligt vår bedömning görs ett flertal olika insatser för att på olika sätt beakta barns bästa i kommunens verksamhet. Vi har under granskningen erhållit olika exempel på detta, bland annat från socialtjänsten. Vår bedömning är dock att det inte finns någon systematik eller uttalade former för hur barnets bästa och barnkonventionen ska beaktas i de kommunala och arbets- och beslutsprocesserna. Det finns inte heller från kommunstyrelsens sida en överblick av hur barns bästa beaktas i de olika nämndernas arbete. Det har inte genomförts någon utbildning i barnkonventionen och det är osäkert vilken kunskapsnivå som finns inom den kommunala organisationen gällande barnrättsfrågor. Enligt vår bedömning är det en brist att det inte skett någon utbildning i ämnet, något som hade varit särskilt lämpligt i samband med att barn och ungdomars uppväxtvillor antogs som ett av fyra politiskt prioriterade områden i kommunen. Olika exempel förekommer där ungdomar tillfrågas och ges möjlighet till delaktighet. Enligt vår bedömning är det emellertid en brist att det inte finns tydligare upparbetade kanaler eller forum för dialog och inflytande med ungdomar. Rätten till dialog och inflytande är viktig ur ett barnrättsperspektiv och kommunstyrelsen bör därför enligt vår bedömning verka för att frågan om hur barn och ungdomar kan komma till tals tydliggörs i kommunen. Det är dock positivt att kommunen använder sig av uppföljningen LUPP (sker enligt uppgift vart tredje år och nästa gång hösten 2014). 1 av 13

Enligt vår bedömning finns en upparbetad struktur för hur de övergripande målen och de nedbrutna målen följs upp och redovisas. Enligt vår bedömning saknas det relevanta uppföljningar och utvärderingar på av hur barnkonventionen beaktas och efterlevs. Vidare är det inte heller tydligt vilka krav som formulerats kring återrapportering av det prioriterade området barns och ungdomars uppväxtvillkor. Någon samlad bild av statusen på området hade inte sammanställts vid tidpunkten för denna granskning. 2 av 13

1. Inledning Sverige har åtagit sig att följa FN:s konvention om barnets rättigheter som antogs av FN:s generalförsamling 1989. I prop. 1997/98:182 Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige sägs att kommuner bör inrätta system för att kunna följa hur barns bästa förverkligas i det kommunala arbetet. Under 2010 fattade riksdagen beslut om en ny, utvecklad strategi i frågan, Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige, i syfte att stärka barnets rättigheter inom alla berörda områden och verksamheter på statlig och kommunal nivå. Revisorerna i Motala kommun har beslutat att genomföra en granskning utifrån FN:s barnkonvention. 1.1. Uppdrag har erhållit uppdraget av Motalas förtroendevalda revisorer att genomföra en granskning utifrån följande revisionsfråga: Är kommunstyrelsens styrning och uppföljning avseende barnkonventionen ändamålsenlig och säkerställs att barnkonventionen beaktas och tillämpas? Kontrollmål/granskningsmål: Finns en tydlig styrning som säkerställer att barnkonventionen beaktas? Finns det tydliga mål och styrdokument för kommunens verksamhet, som tar fasta på barnkonventionens artiklar? Finns former för hur barnets bästa tillvaratas i arbets- och beslutsprocesser? Vilken kännedom finns om barnkonventionen och har någon utbildning skett i ämnet? Finns former för dialog och inflytande för barn och ungdomar? Vilken uppföljning och utvärdering finns på området? 1.2. Avgränsning och tillvägagångssätt Granskningen sker övergripande och avgränsas till att omfatta kommunstyrelsen. Intervjuer har genomförts med kommunstyrelsens ordförande samt utvecklingsstrateg i folkhälsofrågor och controller vid kommunledningsförvaltningen. Valet av intervjupersoner har skett i dialog med kommunchefen. En kortare telefonintervju har gjorts med förvaltningschefen för socialförvaltningen, tillika processledare för politikområdet barn och ungdomars uppväxtvillkor, samt förvaltningschefen för bildningsförvaltningen. Genomgång har skett av relevanta, centrala dokument, såsom Mål och Resursplan (MoR) 2013 med plan 2014-2015 samt Årsredovisning 2012. De intervjuade har givits möjlighet att sakgranska rapportens innehåll innan färdigställande. 3 av 13

1.3. Kort om barnkonventionen FN:s konvention om barnets rättigheter förtydligar innebörden av ett barnperspektiv och ger barn mänskliga rättigheter. Med barn menas personer under 18 år. Konventionen betonar att varje barn ska betraktas som en självständig individ med egna rättigheter, och utgår ifrån att barndomen är värdefull i sig och att barndomen desssutom lägger grunden för resten av livet. Genom barnkonventionen stärks barnets roll, såväl i familjen som i samhället. I prop. 1997/98:182 Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige sägs bl a att kommuner bör inrätta system för att kunna följa hur barns bästa kan förverkligas. Under 2010 fattade riksdagen beslut om en ny, utvecklad strategi i frågan, Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige, i syfte att stärka barnets rättigheter inom alla berörda områden och verksamheter på statlig och kommunal nivå. Grundprinciperna för barnkonventionen återfinns i artiklarna 2, 3, 6 och 12 som är så kallade portalartiklar som skall genomsyra samtliga andra artiklar. Artikel 2 Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. Artikel 2 handlar alltså om diskrimineringsförbud. En central aspekt av artikel 2 är frågan om lika villkor. Artikel 3 Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet, och skall för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftnings- och administrativa åtgärder. Konventionsstaterna skall säkerställa att institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar för vård eller skydd av barn uppfyller av behöriga myndigheter fastställda normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, och personalens antal. Denna paragraf handlar om alla åtgärder på olika nivåer i samhället där barn berörs. Detta betyder att det inte enbart är den verksamhet inom kommun och landsting som direkt berör barn och ungdomar såsom barnomsorg, utbildning, fritidsverksamhet etc som skall ha barnens bästa i fokus. Denna paragraf är relevant för all verksamhet inom kommunen där barn och ungdomar berörs t ex planering av gator och vägar, byggande av nya bostadsområden, etc. Konventionen kräver inte att barnets bästa alltid ska vara utslagsgivande, men beslutande myndigheter ska kunna visa att man har gjort en sammanvägning av relevanta intressen innan beslut som berör barn och unga fattas. 4 av 13

Artikel 6 Konventionsstaterna erkänner att varje barn har en inneboende rätt till livet. Konventionsstaterna skall till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling. Detta betyder att staten ska vara proaktiv och vidta åtgärder som säkrar rätten till liv, vilket t ex betyder att man skall förhindra exempelvis självmord, självsvält och spädbarnsdödlighet. Artikeln handlar dock även om att fysisk, psykisk, andlig, moralisk, psykologisk och social utveckling ska tillgodoses så att barnet förbereds för ett självständigt liv i ett fritt samhälle. Barnkonventionen betonar även samverkan mellan aktörer för att hela barnet kommer i fokus. I kommuner och landsting är mycket av verksamheten sektoriserad vilket innebär att ansvaret för barn och unga finns inom olika nämnder. Detta kan innebära att det ställs krav på samverkan för att säkra barnets rätt till liv och utveckling. Artikel 12 Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. För detta ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och administrativa förfaranden som rör barnet. Artikeln betonar barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande i alla frågor som rör dem och oavsett var beslutat fattas. Det ställs även krav på att barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till ålder och mognad. De synpunkter som barnet för fram ska alltså påverka beslutet. Andra artiklar Andra artiklar i barnkonventionen som handlar om delaktighet och inflytande är artikel 13 som säger att barn ska ha rätt till yttrandefrihet. Artikel 14 berör barnets rätt till tanke-, samvets- och religionsfrihet. 5 av 13

2. Granskningsresultat 2.1. Styrning och mål på området Motala kommuns övergripande, gemensamma vision utgår från fyra angivna områden som ska prioriteras: en aktiv arbetsmarknadspolitik barns och ungdomars uppväxtvillkor insatser för äldre ett klimatsmart och attraktivt Motala. 1 Ett av kommunens prioriterade politiska områden rör alltså barn. Detta är också något som har betonats och framhållits av de politiker och tjänstemän som har intervjuats inom ramen för denna granskning. Inriktningen som anges för barn och ungdomar 2013 är hälsa för alla, skola för alla och fritid för alla. 2 I nämndernas verksamhetsplaner återfinns olika mål som har bäring på barn. Dessa bryts sedan ned av verksamheterna. Som exempel kan nämnas följande inriktningsmål inom socialnämnden: Tillgänglighet till samhällets samordnade stöd för barn och ungdomar ska öka. 3 Målet har sedan brutits ned till bl a detta resultatmål i socialförvaltningen verksamhetsplan 2013: Alla barn och ungdomar som omfattas av insats inom socialtjänsten ska komma till tals på egen hand i frågor som berör dem. 4 Som jämförelse kan noteras att Tekniska nämnden inte har något mål för området Barn och unga på samma sätt som Socialnämnden. Flera av de intervjuade nämner också att frågan om prioritering av ett barnperspektiv sannolikt är mest levande i socialnämnden samt bildningsnämnden. I flera av nämndernas verksamhetsplaner återfinns dock ett kort avsnitt som rör folkhälsa där ett resultatmål är en positiv utveckling av folkhälsan och särskilt den psykiska hälsan hos barn och unga. 5 I kommunstyrelsens Mål och Resursplan 2013-1 Motala 2020 Lokalt utvecklingsprogram (LUP), politiska prioriteringar för 2011-2014, Kommunfullmäktige 2001-04-26, s.6. De politiska prioriteringarna beskrivs närmare i Mål och Resursplan (MoR) 2013 med plan 2014-2015. Vi utmanar arbetslösheten, s. 7 2 Mål och Resursplan (MoR) 2013 med plan 2014-2015. Vi utmanar arbetslösheten, s. 7-8 3 Mål och resursplan 2013-2015 med Verksamhetsplan 2013. Socialnämnden, s.4 4 Verksamhetsplan 2013, socialförvaltningen, s. 4 5 Mål och resursplan 2013-2015 med Verksamhetsplan 2013, Kommunstyrelsen, s. 17. Resultatmål på området finns även i Tekniska nämndens Mål och resursplan 2013-2015 med Verksamhetsplan 2013. Tekniska nämnden, s.23. 6 av 13

2015 med Verksamhetsplan 2013 anges under avsnittet folkhälsa att den psykiska hälsan är ett viktigt område när det gäller barn och ungdomar. 6 Ansökan har lämnats till SKL för att ingå i utvecklingsprojektet psykisk hälsa, barn och unga, intensivnivå. Den första ansökan avslogs men en förnyad ansökan beviljades efter att Motala bl. a. format en styrgrupp med politiker och tjänstemän. 7 Det finns i styrdokumenten inget mål eller uttalad viljeinriktning där barnkonventionen nämns explicit. I intervjuerna lyfts barns rätt till trygghet och delaktighet fram som något viktigt och prioriterat. Flera av de intervjuade beskriver det som att kommunen fokuserar mer på barn genom det prioriterade området. Man menar att andemeningen av barnkonventionen fångas i det prioriterade området som rör barn. En av de intervjuade menar att barnperspektivet kan tydliggöras även om fokus på uppväxtvillkor fångar viktiga delar med bäring på barnkonventionen. När det gäller övergripande ansvar på området anges i intervjuerna att kommunstyrelsen har ett kommunövergripande ansvar för att tillse att kommunen arbetar med målet/prioriteringen barn och ungdomars uppväxtvillkor. Det finns processledare utsedda för alla de fyra prioriterade områdena. Processledaren för området barn och ungdomars uppväxtvillkor återfinns dock inte på central nivå i kommunen utan är förvaltningschefen för socialförvaltningen som har processledarrollen vid sidan av chefrollen. Som stöd för processledaren finns en samordnare på halvtidstjänst. Under intervjuerna har frågan rests om att styrningen på området skulle tjäna på en tydligare struktur. Enligt uppgift pågår ett arbete med att utveckla (mål)styrningen. Ett nytt ledningssystem, LedMot, infördes 2010, nya mål sattes 2011 i samband med den nya mandatperioden, och efter det har styrningen med verksamhetsplan för varje nämnd och nedbrutna mål på verksamhetsnivå utvecklats. Enligt beskrivning börjar detta landa nu men den sektorsövergripande styrningen av frågor som går horisontellt genom organisationen behöver fortfarande förbättras. 2.1.1. Vår bedömning Finns en tydlig styrning som säkerställer att barnkonventionen beaktas? Finns det tydliga mål och styrdokument för kommunens verksamhet, som tar fasta på barnkonventionens artiklar? Barn och ungdomars uppväxtvillkor är ett av fyra politiskt prioriterade områden. Det finns även en upparbetad struktur i hur målen bryts ned och konkretiseras i de olika nämnderna och förvaltningarna. I det avseendet finns en styrning som prioriterar barn och ungdomar, men det finns inget antaget mål eller policy som specifikt behandlar tillämpningen av barnkonventionen, vilket är något som förekommer i flera kommuner. I detta sammanhang bör framhållas att satsningar på barn inte är 6 Mål och Resursplan 2013-2015 med Verksamhetsplan 2013, s. 11 7 Ansökan 2011-09-30, via e-post från kommunens utvecklingsstrateg. Bilaga Verksamhetsinventering, daterad 2011-09-27. Kompletterad ansökan 2012-04-18, och beviljad ansökan 2012-06-04 av SKL:s styrgrupp för projektet, Dna nr: 11/5161, Ansökningsnummer 4/10. 7 av 13

samma sak som att beakta barns rättigheter. Den övergripande styrningen i kommunen bör i högre grad behandla ett barnrättighetsperspektiv för att säkerställa att barnkonventionen efterlevs och beaktas. Hanteringen av horisontella frågor, såsom barnperspektivet, är något som kommunen behöver fortsätta att utveckla. Det finns enligt vår bedömning en medvetenhet om att den sektorsövergripande styrningen har svagheter. 2.2. Barnets bästa i arbets- och beslutsprocesser I dagsläget finns inget samlat, uttalat grepp för hur barnets bästa ska beaktas i kommunens arbets- och beslutsprocesser. 8 Det har sagts under intervjuerna att det tidigare år har funnits barnbokslut som upprättades i kommunen (detta är emellertid något som vi inte verifierat genom att leta igenom äldre protokoll). Bildningsnämnden föreslog dock vid sammanträden 2011-03-16 och 2012-04-11 inrättandet av en beredning för utveckling av barnbokslut under föregående år. Förslaget avslogs dock av kommunfullmäktige 2012-10-22. Av beslutet framgår även följande: Något förenklat barnbokslut upprättas fortsättningsvis inte utan strategiberedningen får i uppdrag att se till att barnens perspektiv inarbetas inom ramen för LedMot. 9 Vid tidpunkten för våra intervjuer (november 2013) angavs att arbete pågick i strategiberedningen för att behandla denna fråga. I intervjuerna framhålls att frågan om barn och deras uppväxtvillkor har stor uppmärksamhet i kommunen genom att det är ett av fyra prioriterade områden. Samtidigt är det sannolikt bildningsnämnden och socialnämnden som mest har ett barnfokus enligt en av de intervjuade. Det är även där exempel gärna hämtas ifrån av de intervjuade, t ex att barn får komma till tals i utredningar inom socialtjänsten. Under granskningen har vi uppmärksammats på att Motala kommuns socialförvaltning och bildningsförvaltning tillsammans med landstinget i Östergötland deltar i ett projekt som kallas Psynk psykisk hälsa hos barn och unga. Bakgrunden är att många unga mår psykiskt dåligt och projektet syftar till att synkronisera samhällets insatser för barn och unga som har, eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa. All hjälp som samhället kan erbjuda, både från skola, socialtjänst och hälsooch sjukvård, ska vara lätt att hitta och ges i rätt tid. Inom detta projekt har en webbsida skapats, som kallas SAGA Motala. 10 2.2.1. Vår bedömning Finns former för hur barnets bästa tillvaratas i arbets- och beslutsprocesser? Enligt vår bedömning görs ett flertal olika insatser för att på olika sätt beakta barns bästa i kommunens verksamhet. Vi har under granskningen erhållit olika exempel på detta, bland annat från socialtjänsten. Vår bedömning är dock att det inte finns 8 (Exempel på förekommande metoder i vissa kommuner är till exempel barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser) 9 KF 103 11/KS 0015. Förslag om att inrätta en beredning för utveckling av barnbokslut. 10 SAGA, betyder Samarbete och Gemensamt Ansvar för barn och ungas psykiska hälsa. Sidan är skapad för att tillhandahålla webbaserad information där det beskrivs var i landstinget och kommunerna barn och unga med psykisk ohälsa och deras familjer kan vända sig för att få vård, stöd och hjälp. http://sagamotala.se/ 8 av 13

någon systematik eller uttalade former för hur barnets bästa och barnkonventionen ska beaktas i de kommunala och arbets- och beslutsprocesserna. Det finns inte heller från kommunstyrelsens sida en överblick av hur barns bästa beaktas i de olika nämndernas arbete. 2.3. Kännedom och utbildning Det har framgått av intervjuerna att det inte skett någon utbildning i barnkonventionen på central nivå eller som de centralt intervjuade tjänstemännen/politikerna känner till. Under granskningen har synpunkten framförts från en av de intervjuade att barnkonventionen är ett område som kan lyftas in i utbildning för personalen för att höja kompetensnivån. De intervjuade kan svårligen uttala sig om kunskapsnivån generellt inom den kommunala organisationen men utifrån kännedomen om vilka diskussioner som förs inom området är den samlade bilden från intervjuerna att det nog finns en kännedom i stora drag om barnkonventionen men att kännedomen är bättre om att kommunen arbetar målinriktat med barnens uppväxtvillkor. 2.3.1. Vår bedömning Vilken kännedom finns om barnkonventionen och har någon utbildning skett i ämnet? Det har inte genomförts någon utbildning i barnkonventionen och det är osäkert vilken kunskapsnivå som finns inom den kommunala organisationen gällande barnrättsfrågor. Enligt vår bedömning är det en brist att det inte skett någon utbildning i ämnet, något som hade varit särskilt lämpligt i samband med att barn och ungdomars uppväxtvillor antogs som ett av fyra politiskt prioriterade områden i kommunen. 2.4. Former för dialog och inflytande för barn och ungdomar När det gäller dialog och inflytande för barn och ungdomar har det under intervjuerna framgått att det inte finns några gemensamma former för detta i kommunen. I Kommunstyrelsens verksamhetsplan för 2013 står att läsa att minst två medborgardialoger ska hållas under året. Det framgår dock inget i dokumentet om huruvida dialog med barn och ungdomar ska eftersträvas. 11 Det har inte förts några diskussioner på sistone om att inrätta någon form av forum eller ungdomsfullmäktige. En av de intervjuade nämnde att det tidigare talats om detta men att det inte är en aktuell fråga nu. Det har dock nämnts i intervjuerna att det vore bra med någon form av forum som ungdomar skulle kunna lyfta frågor igenom. 11 Mål och Resursplan 2013-2015 med Verksamhetsplan 2013, s. 13 9 av 13

Det finns en osäkerhet från de centrala tjänstemännen/politikerna i hur det generellt ser ut ute i de olika nämnderna när det gäller former för inflytande och dialog. Ett flertal exempel på dialog nämns dock: Undersökning har tidigare genomförts om vad ungdomar tycker och hur de mår (LUPP, lokal uppföljning av ungdomspolitiken). Bildningsnämnden har enligt uppgift varit beställare och mottagare av rapporten. Efter LUPP samlades ett stort antal ungdomar för att diskutera resultatet tillsammans med ett flertal förtroendevalda. Enligt uppgift görs LUPP-undersökningen var tredje år, och nästa gång hösten 2014. Trygghetsvandringar har genomförts för några år sedan (enligt uppgift 2011). Där har ungdomar, polis, tjänstemän m fl involverats för att få in ungdomars synpunkter på vad de finner otryggt. Det pekades ut områden som ledde till åtgärder. Med gemensamma krafter aktivitet som syftar till att erbjuda ungdomar bra arrangemang och som bygger på ungdomarnas eget engagemang, Ett koncept med prova-på-aktiviteter som ungdomarna kan vara med och utforma. Tekniska förvaltningen har 2013-09-10 ansökt om medel från socialnämnden för ungdomsprojektet Lysa klart, tidsperiod september 2013 januari 2014. Syftet beskrivs enligt följande i projektansökan: Möjlighet till delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för god hälsa. I detta projekt får ungdomar/elever möjlighet att påverka och utforma den yttre miljön på ett sätt som har förutsättningar att attrahera andra ungdomar. På så sätt motverkas maktlöshet och utanförskap Motalas ungdomar syns i Motala stad. Projektet avser också att öka tryggheten genom att lysa upp i vintermörkret. 12 Enligt uppgift finns ca 10 olika projekt som fått beviljat beslut. 2.4.1. Vår bedömning Finns former för dialog och inflytande för barn och ungdomar? Olika exempel förekommer där ungdomar tillfrågas och ges möjlighet till delaktighet. Enligt vår bedömning är det emellertid en brist att det inte finns tydligare upparbetade kanaler eller forum för dialog och inflytande med ungdomar. Rätten till dialog och inflytande är viktig ur ett barnrättsperspektiv och kommunstyrelsen bör därför enligt vår bedömning verka för att frågan om hur barn och ungdomar kan komma till tals tydliggörs i kommunen. Det är dock positivt att kommunen använder sig av uppföljningen LUPP (sker enligt uppgift vart tredje år och nästa gång hösten 2014). 12 Ansökan om medel Barns och ungas uppväxtvillkor. 2013-09-10. Sökande förvaltning: Tekniska förvaltningen, Gata & Park. Ansökan skickas till socialnämnden. 10 av 13

2.5. Uppföljning och utvärdering Uppföljning på området sker framförallt genom nyckeltal i årsredovisningen. De intervjuade framhåller att det är bra att de genomsamma målen görs till verksamhets-/resultatmål och att det bryts ned till aktiviteter. En av de intervjuade menar att även om resultatmålen inte ser ut som artiklarna i barnkonventionen fångar de viktiga delar därifrån. De prioriterade politiska områdena redovisas i kommunens samlade årsredovisning. När det gäller området barn och ungdomars uppväxtvillkor sägs bland annat att starten för vissa aktiviteter försenades då kommunen och landstinget kom med i ett projekt som SKL driver, Psynkprojektet, som handlar om synkronisering av insatser från olika vårdgivare. 13 Under rubriken särskilda utredningsuppdrag från politiken redovisas i 10 punkter insatser som bedrivs inom olika områden. Som exempel kan nämnas följande punkt: Arbetsgrupp finns för att upptäcka skolfrånvaro och i samverkan mellan Skola/Socialtjänst hitta ett strukturerat arbetssätt för att stödja barnen. 14 Som exempel kan nämnas att enligt kommunens årsredovisning är de tre resultatmålen för socialnämnden som rör barn och ungdom uppfyllda. När det gäller det under 2.1 nämnda målet - alla barn och ungdomar som omfattas av insats inom socialtjänsten ska komma till tals på egen hand i frågor som berör dem redovisas att alla barn har kommit till tals. 15 Några av de intervjuade tillstår att de behöver bli bättre på att mäta insatser som rör barn och ungdomar. Att bättre belysa ungdomars situation nämns som ett utvecklingsområde. I dagsläget finns relativt få indikatorer som fångar upp det perspektivet och någon fördjupad uppföljning görs inte. Som nämnts ovan under 2.1 finns utsedda processledare för de olika målområdena. Enligt de centrala tjänstemännen finns inte särskild samlad rapportering från processledarna. Vi har förstått att processledaren för området barn och ungdomars uppväxtvillkor har medverkat på kommunstyrelsen och givit avrapporteringar. Någon samlad uppföljning finns inte att tillgå. Under intervjuerna har det framkommit att horisontella frågor/mål är något som kommunen arbetar med hur de ska utveckla hanteringen kring. När det gäller den delen uppges styrsystemet vara under utveckling. 2.5.1. Vår bedömning Vilken uppföljning och utvärdering finns på området? Enligt vår bedömning finns en upparbetad struktur för hur de övergripande målen och de nedbrutna målen följs upp och redovisas. Enligt vår bedömning saknas det relevanta uppföljningar och utvärderingar på av hur barnkonventionen beaktas och efterlevs. Vidare är det inte heller tydligt vilka krav som formulerats kring åter- 13 Årsredovisning 2012, Motala kommun, s.8 14 Årsredovisning 2012, Motala kommun, s.8 15 Årsredovisning 2012, Motala kommun, s. 57 11 av 13

rapportering av det prioriterade området barns och ungdomars uppväxtvillkor. Någon samlad bild av statusen på området hade inte sammanställts vid tidpunkten för denna granskning. Det är dock positivt att kommunen använder sig av uppföljningen LUPP (sker enligt uppgift vart tredje år och nästa gång hösten 2014). 12 av 13

2014-02-06 Tobias Bjöörn Projektledare Håkan Lindahl Uppdragsledare 13 av 13