Verksamhetsplan för Tallbo daghem 2018-2019 Barnavårdsföreningen i Finland r.f. 1.8.2018
Innehållsförteckning 1. Basuppgifter om daghemmet... 2 2. Vårt daghem... 2 2.1. Hur värdegrunden syns i vår verksamhet... 2 2.2. Personalen på vårt daghem... 2 2.3. Lärmiljön... 3 2.4. Vår verksamhetskultur... 5 2.5. Leken... 6 2.6. Barnets delaktighet... 6 2.7. Pedagogisk dokumentation... 7 2.8. Trygghet och säkerhet på daghemmet... 7 3. Daghemmets mål 2018 2019... 8 3.1. Föreståndarens pedagogiska ledarskapsmål för enheten 2018 2019... 8 3.2. Rävarnas övergripande mål... 9 3.3. Ekorrarna övergripande mål... 11 3.4. Kottarnas övergripande mål... 13 1
1. Basuppgifter om daghemmet Daghemmets namn: Tallbo daghem Enhetens adress: Tallbogränden 3 00250 Helsingfors Föreståndare: Hanna Ekholm Viceföreståndare: Beata Tana Personalstyrka: 2 lärare inom småbarnspedagogik, 3 barnskötare inom småbarnspedagogik, 1 assistent Barnmängd: 30 2. Vårt daghem 2.1. Hur värdegrunden syns i vår verksamhet Barnavårdsföreningens värdegrund: 2.2. Personalen på vårt daghem På Tallbo daghem arbetar två lärare inom småbarnspedagogik, tre barnskötare inom småbarnspedagogik och en assistent. Vi har också en egen kock och städning ordnas två gånger i veckan av vår städare. För att utveckla daghemmets verksamhet ordnas reflektionsmöten och utvecklingseftermiddagar regelbundet. Personalens engagemang är viktigt och för att upprätthålla en god kvalitet på 2
småbarnspedagogiken ordnas regelbundet arbetshandledning. Alla i personalen har minst ett utvecklingssamtal per år med sin chef. Syftet med dessa möten är att stödja personalen i att aktivt reflektera över, utveckla och utvärdera sitt eget arbete. Barnavårdsföreningen ser till att personalen har möjlighet att fortbilda sig minst 3 dagar per år. All personal deltar i de interna fortbildningstillfällena 2 gånger per år. Skilda tillfällen ordnas för vårdpersonal och personal inom stödfunktionerna. Dessutom träffas pedagogerna 2 gånger per år. 2.3. Lärmiljön Lärmiljön ska upplevas som inspirerande, inbjudande och tillgänglig Miljön inspirerar till lek och lust att upptäcka. Det finns utrymme för kreativitet och spontanitet. En inspirerande miljö låter barnen vara delaktiga och det förutsätter att material och verktyg är tillgängligt. Det är barnens intressen och tankar som ligger till grund för den pedagogiska verksamheten. Lärmiljön på Tallbo planeras och utvecklas utifrån barnens intresse och behov. Lärmiljön ska planeras för att stödja barnens utvecklande av en mångsidig kompetens. Vuxna som en del av lärmiljön Under en dag på Tallbo interagerar barnen med andra barn, den fysiska miljön och dess material samt de vuxna som finns på plats i huset. Barnen är i kontakt med andra människor under hela sin dag och därför är personalens roll oerhört viktig. Vi gör vardagen till ett äventyr Följande nyckelord är centrala i personalens sätt att arbeta; Välkomnande Alla barn, familjer och vuxna är välkomna som de är. Alla skall bemötas med respekt och olikhet ses som en tillgång. Alla barn erbjuds en öppen famn och barnen ska känna att det är lätt att närma sig personalen. Ett välkomnande och öppet bemötande leder till trygghet alla barn ska få känna sig trygga på Tallbo. Närvarande Personalen är lyhörd, iakttar, observerar och lyssnar. Barnen ska få känna sig sedda och hörda. Personalen är närvarande där barnen är, i deras aktiviteter och i deras lekar. Det är viktigt att finnas till i stunden och att vara engagerad i det som händer här och nu. En närvarande vuxen har möjlighet att se, lyssna, bekräfta och utmana barnet. Det är viktigt att höra barnen utan att tolka deras funderingar utifrån ett vuxet perspektiv. I alla situationer är det viktigt att förstå barnets perspektiv och mening utan att utgå från ett rätt och fel-tänk. Medforskare Personalens roll är att vara medforskare att vara nyfiken tillsammans med barnen och att finnas på deras nivå. Barn och vuxna upptäcker och lär sig tillsammans och av varandra. En medforskande 3
vuxen är lyhörd inför barnets intresse och behov det är viktigt att ta vara på barnets funderingar för att inspirera och uppmuntra barnet i stunden. Den fysiska lärmiljön Den fysiska lärmiljön ska stödja och utmana de kompetenser och lärområden som barnen ska få möjlighet att utvecklas i under sin tid på Tallbo. Lärmiljön behöver vara estetiskt tilltalande och inbjudande för att barnen ska lockas till att leka och upptäcka. Alla utrymmen är tillgängliga för alla barn och barnen har själva möjlighet att välja var de vill leka. Leksaker, material och verktyg är tillgängliga för barnen och de ska få möjlighet att använda olika material utifrån deras eget behov och nyfikenhet. Materialet som erbjuds är till stor del ofärdigt där barnen själva har möjlighet att prova hur material fungerar, upptäcka och genomföra egna idéer. Personalen uppmuntrar barnen till att förverkliga sina tankar och utmanar barnens tänkande, till exempel genom att ställa frågor. Miljön och material anpassas och förnyas efter barnens intressen och behov. Omgivningen ska vara utvecklad utifrån barnens perspektiv och ska inte vara helt färdig. Miljön är anpassnings- och utvecklingsbar och barnen får verktygen i sina egna händer för att skapa och påverka. En tillgänglig miljö stöder barnens ansvarstagande och självständighet. Med tillgängligt material förutsätts också ett ansvarstagande barnen lär sig, med stöd av vuxna, att städa undan, ta ansvar för leksaker och annat material samt att respektera andra barn och deras lekar. Lärmiljön ska bidra till lekar där alla barn oavsett kön får möjlighet att leka och uttrycka sig, material är därför inte placerat enligt stereotypt könskodade lekar. Alla barn, oavsett kön, etnicitet eller funktionsförmåga, ska ha samma möjlighet att ta del av miljön och materialet. Det förverkligas genom att stödja de aktiviteter som barnen är intresserade av, utmana dem att prova på nytt och låta barnen vara i grupper där alla har möjlighet att delta. Lärmiljön ska bidra till kommunikation och samarbete mellan barnen och mellan barn och vuxna. Miljön ska vara tillåtande på alla plan, där olika synsätt accepteras, synliggörs, diskuteras och uppmuntras. Barnen ges möjlighet till att själva förmedla sina tankar på olika sätt och dessa synliggörs bland annat genom deras alster, i bild och i skrift. Användning av digitala verktyg Barnen får möjlighet att tillsammans med en vuxen använda digitala hjälpmedel som t.ex. kameror, lärplattor och projektorer. Digitala verktyg är en naturlig del i såväl samhället som barnens liv, dessa används i den dagliga verksamheten på olika sätt: för att ta reda på mer om någonting, se hur saker som barnen är intresserade av ser ut, eller för att dokumentera verksamheten. Precis som med all verksamhet, är det viktigt att användning av digitala hjälpmedel är meningsfull och motiverad. Det ska finnas ett syfte med det som barnen gör, vare sig det är en video barnen tittar på eller ett spel. Lärplattor är som allt annat material på Tallbo; barnen ska få möjlighet att använda dem och vuxnas närvaro är viktig för att handleda, stödja och utmana. De digitala verktygen ersätter inte något i verksamheten utan fungerar som ett komplement. 4
2.4. Vår verksamhetskultur Allt som görs på Tallbo görs med medvetenhet med barnens varande i åtanke. Gemenskapen mellan barn och barn och vuxna är viktig och syns i verksamheten. Tallbo är barnens plats Det finns en lyhördhet inför barnen och deras tid på Tallbo. Vuxna och barn lär sig hela tiden tillsammans. Lärande sker i alla situationer och både barn och vuxna uppmuntras till att själva fundera och lösa problem, samt att ta reda på och undersöka tillsammans. Barnen uppmuntras till självständighet och personalen visar dem med ord och beteende att de klarar av att göra saker självständigt. Leken är i centrum på Tallbo och personalen, rutinerna och miljön ger rum för den. Personalen är förebilder på många sätt, därför är det viktigt att alla är medvetna om hur det egna beteendet, handlingarna och bemötandet påverkar barnen. Genom reflektion och diskussion synliggörs dessa frågor och bara då kan de utvecklas och förändras. Personalen har en vilja att bemöta alla barn utifrån deras egen person och ge alla barn lika möjligheter och därför måste frågor gällande jämställdhet och likabehandling lyftas kontinuerligt i personalgruppen. Följande begrepp återkommer i verksamhetsplanen och därför öppnas deras betydelse upp här: Verksamhet: Ordet verksamhet syftar inte på en speciell aktivitet eller ett speciellt tillfälle. Verksamheten pågår hela tiden, från öppning till stängning. Den innefattar en viss struktur med olika rutiner och aktiviteter och det centrala är barnens intresse. Det handlar om spontana lekar samt lekar med för och eftertanke. Det viktiga är processerna där lärande sker och det händer hela tiden. Varje situation under dagen är meningsfull. Spontanitet: Barnen är spontana i sitt sätt att vara och det kräver att personalen kan agera utefter barnen. Det handlar om flexibilitet, anpassning och att lyssna på barnen. Lekar och aktiviteter tar ofta oväntade vändningar som även de är meningsfulla aktiviteter även om det inte gick på det sättet som vuxna tänkt. Material: Allt som finns på Tallbo är en form av material och kan bli till, och utvecklas till det som barnen behöver och fantiserar. Det kan vara material som barnen kan skapa med och ofärdigt material som kan bli till vad som helst. Det kan vara ett skåp går att använda som hus eller båt, det kan vara rör som blir till kikare, eller en purjolök som blir till diskmedel. Det är barnens fantasi som sätter gränserna för vad saker kan vara. Delaktighet: Barnen har möjlighet att påverka sin dag på Tallbo. Det gör de genom att vuxna uppmärksammar och följer barnens intresse. Barnen får utforska, fantisera och hitta på och de får hjälp att genomföra sina tankar. Det handlar också om att ta mat själv, klä på sig själv och att hjälpa till med praktiska saker bädda, duka & städa. 5
2.5. Leken På Tallbo ges leken tid och utrymme. Det är viktigt att leken ska få lugn och ro att lekas. Barnen ges valmöjligheter i deras lekar och verksamheten utgår ifrån barnen. De fasta tiderna under dagen är frukost, lunch, vila och mellanmål de övriga tiderna anpassas verksamheten efter barnens behov och intresse. På Tallbo finns det tid att påbörja, genomföra och avsluta en lek i egen takt, både ute och inne. Alla tillfällen är lärande situationer, vare sig det är en planerad, spontan eller vardaglig situation. Omgivningen, material och miljö ger barnen idéer och inspiration till att leka. Material finns tillgängligt för barnen och bjuder in barnen till att experimentera och vara kreativa i sina lekar. Det finns ett fokus på ofärdiga lekar där barnen med hjälp av olika material utvecklar leken. Ett tillgängligt material innebär också ett ansvar barnen lär sig att plocka undan och att respektera varandras lek. Kuben finns mitt i rummet och är föränderlig. Personalen uppmärksammar det som är aktuellt för barnen och den förändras också utifrån det. På det här sättet inspireras och utmanas barnens lek och tänkande. Kuben möjliggör också att barnens intressen lyfts fram i vardagen och verksamheten. Det är även en plats som barnen kan förändra till att passa just deras lek. Projektorn är ett verktyg som har många användningsområden. Ofta används den för att stödja, utveckla, visualisera och utmana barnens lek. Den inbjuder till en gemenskap, där fler barn ges möjlighet till att förstå lekens innehåll. Personalen är lyhörd inför barnens tankar och deras lek. 2.6. Barnets delaktighet Det finns mycket som vuxna kan lära sig av barn och genom att barnen får mycket utrymme i verksamheten, kan den utvecklas och bli mer meningsfullt för barnen. Barnen ses som kompetenta individer och personalen litar på att de kan och lär sig. Barn lär sig genom att få göra och att själva få prova på. På Tallbo finns en tillit till barnens omdöme - det som barnen upplever, är sant för dem. Vuxna ansvarar för gränssättning, att förhållningssätt och regler förankras hos barnen och personalen handleder barnen i deras vardag. Barn ska få utmanas och prova på saker som är aktuella för just dem. Delaktiga barn utmanas, utvecklas och lär sig i alla stunder under dagen. Vi skapar en verksamhet och miljö där barnen har möjlighet att mötas och göra tillsammans. Barnen ska få vara så självständiga som möjligt och ges möjlighet till att bestämma över sitt handlande. Vuxna fungerar som handledare och reflekterar tillsammans med barnen. Under måltiderna får barnen själva öva på att ta mat och på att känna efter hur hungrig man är just den dagen. Tilliten till barnen är viktig, vuxna litar på barn och barnen ska få känna att vuxna finns till och hjälper och stödjer när det behövs. En förutsättning för att vara delaktig är att känna sig välkomnad, accepterad och erkänd. Alla barn blir sedda och uppmärksammade av alla vuxna. Ett gott bemötande sprider sig också till barnen. Det finns en stark Tallboanda där det värnas om att alla barn ska känna sig välkomna. Alla barn bidrar på sitt eget sätt och respekten inför varandras olikheter betonas i verksamheten. Det ska finnas möjlighet till att vara delaktig, både i den fysiska miljön men även socialt. Leken, grupperna, kompisarna och vuxna ska vara tillgängliga för barnen. Personalen möjliggör en tillgänglig lärmiljö för alla barn, oavsett individuella förutsättningar. Barnen känner delaktighet till sin egen grupp; Kottarna, Ekorrarna och Rävarna, och även till Tallbo. Det ska finnas rum för alla och 6
tillhörighet kan formas över gruppgränserna vuxna begränsar inte barnen i vem de får vara med. Material och utrymmen är gemensamt för Tallbobarnen och vissa saker görs gruppvis för att stärka barnens känsla av gemenskap. Lärmiljön ska uppmuntra barnens engagemang, intresse och lust för att vara delaktiga. Personalen är en viktig del i barnens lärprocesser och i barnens lek genom att erbjuda möjlighet till olika aktiviteter. Vuxna inspirerar, engagerar och utmanar barnen. Det finns en stor respekt inför barnets eget intresse och detta är centralt i utformandet av verksamheten och de projekt och aktiviteter som erbjuds. Att ge rum och tid för leken är barnens önskan och även deras rätt. Barnens delaktighet genomsyrar hela verksamheten på Tallbo och så även den här verksamhetsplanen. Respekt inför barnen, deras behov och deras upplevelser är central i verksamheten på Tallbo. 2.7. Pedagogisk dokumentation Pedagogisk dokumentation sker regelbundet med personalen och med barnen och handlar om att utveckla verksamheten tillsammans. Dokumentation handlar om att observera och synliggöra processer och att använda detta material för reflektion. Den hjälper personalen att kontinuerligt reflektera kring verksamheten, hur och vad barnen lär sig, vilka barnens intressen är och även reflektera kring det egna arbetssättet och bemötandet. Genom pedagogisk dokumentation kan verksamheten utvecklas och barnens intressen fångas så att barnens dag på Tallbo blir en upptäcktsfärd. Pedagogisk dokumentation är inte enbart ett verktyg för vuxna. På Tallbo uppmuntras barnen till att dokumentera de egna processerna. Verksamheten kan observeras och dokumenteras på olika sätt t.ex. med hjälp av foto, film, ljudinspelningar, text eller barnens alster. Personalen kan utgå från olika saker t.ex. kan miljön dokumenteras; hur används material, kan vi ändra på något eller barngruppen; vad intresserar sig barnen för, vad kan vi erbjuda? Materialet samlas sedan för vidare reflektion tillsammans med kollegor, barn eller vårdnadshavare och får därmed ett pedagogiskt syfte. På så sätt kan vi skapa möjlighet för nya saker att hända och nya saker för barnen att upptäcka. 2.8. Trygghet och säkerhet på daghemmet Tryggheten och säkerheten är grundläggande för vår verksamhet på Tallbo. Vi är måna om att vara närvarande och lyhörda inför barnens behov. Barnen ska känna sig trygga och våga utforska sin omgivning och känna att vi vuxna är tillgängliga och finns till just för dem. För att barnen ska känna sig trygga behöver också vårdnadshavarna göra det. Vi värnar om dialogen med föräldrarna och tror på att vi tillsammans kan skapa en bra dag för barnet. Vi värnar om Tallbo-andan, vi bemöter varandra med respekt och omtanke. Förutom vårt sätt att bemöta varandra behövs också fungerande rutiner och strukturer som skapar trygghet. Dessa planeras utgående från barnens behov och välmående och de diskuteras tillsammans med barnen. Säkerhets- och räddningsplanen uppdateras varje höst och personalen är insatt i detta dokument. Samtliga i personalen gör även en säkerhetsvandring på daghemmet. Största delen av personalen är utbildad inom första hjälpen och varje höst och vår ordnas det utrymningsövning på Tallbo. 7
3. Daghemmets mål 2018 2019 3.1. Föreståndarens pedagogiska ledarskapsmål för enheten 2018 2019 T.ex. Utvecklingsinriktat arbetssätt, lärande organisation, ledningsstrukturer och praxis, organisering, planering, genomförande och utvärdering av verksamheten Mål och motivering av målet: Personalens övergripande mål är att planera en kvalitativ verksamhet med hjälp av pedagogisk dokumentation. Att vara närvarande och lyhörd inför barnens processer och med hjälp av dokumentation fördjupa förståelsen för barnens lärande. Med hjälp av att aktivt observera och ta del av barnens vardag, kunna planera en verksamhet som bygger på barnens intresse och som samtidigt stöder och utmanar till utveckling och lärande. Med hjälp av pedagogisk dokumentation synliggöra, analysera och utvärdera det egna arbetssättet och på så sätt öka personalens pedagogiska medvetande. För att kunna utvecklas krävs också en stöttande kultur, vi lär oss i samspel med varandra. Arbetssätt: Aktivt använda olika verktyg för att synliggöra och förstå barnens och personalens processer t.ex. med hjälp av bilder, filmat material, skrivna observationer. Även reflektionsmötet en gång i veckan samt gruppernas egna möten ger möjlighet till vidare reflektion kring det som dokumenterats och därmed fördjupad förståelse för läroprocesserna. Vi jobbar för en öppen och trygg arbetsgemenskap så att var och en stöttas i den egna utvecklingen. Tillsammans lär vi oss och varje tanke är viktig eftersom det bidrar till en djupare förståelse. Lärmiljö: I en öppen och trygg miljö kan personalen fördjupa sin förståelse för pedagogiska processer. Verktyg för dokumentation är lättillgängligt och det finns tid och utrymme för reflektion kring de egna observationerna. Lärmiljön skall möjliggöra barnens delaktighet både i planerandet av verksamheten men även i utvärderingen. Processer synliggörs för både barn och vuxna. Delaktighet/samarbete: Personalen tar aktivt del av den pedagogiska dokumentationen och reflekterar kring egna samt barnens processer. Förväntat resultat: Den pedagogiska tanken i verksamheten fördjupas eftersom dokumentationen fungerar som grund för verksamheten. För att verksamheten ska kunna utgå från barnens intressen och behov krävs en närvarande, lyhörd, aktiv pedagog som kan utmana barnen på ett lämpligt sätt. Detta i sin tur bidrar till en ökad förståelse om hur barnet lär sig och om det egna arbetssättet. Fördjupa förståelsen för det egna arbetssättet samt utvecklas som pedagog. Synliggöra den pedagogiska tanken för föräldrar och därmed göra föräldrarna delaktiga av verksamheten samt i barnens läroprocesser. 8
Tidsplan: Arbetet görs kontinuerligt hösten 2018-våren 2019. Uppföljning: Uppföljning i januari 2019. Utvärdering och utveckling: Vi provar aktivt och fördomsfritt på olika sätt att dokumentera, samt använder pedagogisk dokumentation för att utveckla vårt eget arbetssätt. Med hjälp av dokumentationen utvärderar vi verksamheten och reflekterar över barnets lärande samt vår egen utveckling som pedagoger. Personalen samlas i större och mindre grupper för att få stöd i dessa processer. 3.2. Rävarnas övergripande mål Under verksamhetsåret kommer alla kompetenser att utvecklas, här presenteras gruppens verksamhetsmål, som särskilt uppmärksammas, utgående ifrån barngruppens intressen och behov. Personal: Hanna Ekholm och Vivi-Maria Jäntti Övergripande verksamhetsmål och motivering av val av mål: Vi behöver fokusera på det sociala samspelet dvs. acceptera varandras åsikter, våga uttrycka sin egna åsikt och värna om varandras välmående. Barnen kan ha svårt att uttrycka sig själv på ett respektfullt sätt både mot barn och vuxna. Det kan även vara svårt att uttrycka den egna åsikten framför andra och barnen vill svara på samma sätt som kompisen. Genom att förstärka gruppens gemenskap och sätt att ta varandra i beaktande vill vi fördjupa barnens förståelse för kompisrelationer. Genom att fokusera på hur vi är med varandra ökar barnens empatiska förståelse och vilja att göra rätt mot andra. Barnens delaktighet: Barnen får aktivt ta del av diskussioner kring vänskap och samhörighet. Med den vuxnas stöd får barnen öva på att själv lösa konflikter och bära ansvar för det egna agerandet. Barnen får ta del av att planera verksamheten och analysera och utvärdera processer som de dokumenterat. Varje barn ska ges möjlighet att t.ex. under samlingen, matsituationen få sin röst hörd och sin åsikt värdesatt. Lärområden och arbetssätt: Förmåga att tänka och lära sig Kulturell och kommunikativ kompetens Vardagskompetens Multilitteracitet och digital kompetens Förmåga att delta och påverka Reflektion- att dela sina tankar och att lära sig av varandra. Få känna glädje tillsammans. Respekt inför olikheter, att lyssna och få en ökad förståelse i hur andra tänker och därmed kunna Att respektera sig själv och andra. Vid t.ex. påklädning, vila, mat kunna ta varandra i hänsyn, be Öva på samarbetsförmågan genom att tillsammans skapa och använda olika uttrycksformer. Ta hänsyn till andras tankar och till sina egna, planera, förstå och följa gemensamma 9
ta varandra bättre i hänsyn. om hjälp och hjälpa varandra. regler. Alla ska få rum att delta. I smågrupper öva på att samarbeta och ta varandras tankar och ideer i beaktande. Uppmuntra till att be om hjälp och hjälpa varandra. Diskutera likheter och olikheter, samt vad det betyder att vara en bra kompis. Med hjälp av olika övningar och lekar våga uttrycka den egna åsikten och godkänna en annan åsikt. Göra aktiviteter, utfärder för att förstärka samhörigheten i gruppen. Personalen jobbar utifrån ett mobbningsförebyggande arbetssätt. Pedagogisk dokumentation: Den pedagogiska dokumentationen hjälper personalen att få syn på barnens intressen och kompisrelationer och på så sätt utveckla verksamheten. Genom att synliggöra verksamheten för barnen förstärks gemenskapen i gruppen och glädjen av att göra tillsammans. Lärmiljö: Lärmiljöerna skapar möjligheter för barnen att mötas och att leka. En accepterande och uppmuntrande miljö bidrar till att barnen vågar säga sin åsikt och stå på sig. Miljön ska vara trygg och inget kränkande beteende är acceptabelt. Personalen är medveten om att de fungerar som en förebild i de dagliga mötena; vi bemöter varandra och barnen med respekt och empati i alla situationer. Familjernas delaktighet: Föräldrarna uppdateras dagligen om barnets dag. I form av månadsbrev får föräldrarna information om vad som är aktuellt i gruppen. Genom att aktivare synliggöra verksamheten kan föräldrarna vara mer delaktiga och fortsätta diskussionen kring olika teman hemma med barnen. Samarbete (t.ex. bibliotek, museer, teater, mm): Möjliga samarbetspartners är teaterföreställningar med fokus på de övergripande målen, samt olika workshops och museibesök för att förstärka samhörigheten. Förväntat resultat: Barnen tar varandra i hänsyn och reflekterar kring hur de talar till varandra samt förstå då de gjort fel mot någon. Barnen lär sig be om ursäkt och ändra på sitt beteende. Barnen kan be om hjälp och upplever det som en självklarhet att hjälpa. Barnen vågar uttrycka sin egna åsikt samtidigt som hen accepterar att kompisen har en annan åsikt. Barnens leker blir mera jämlika och rättvisa. Tidsplan: Hösten 2018- Våren 2019 Plan för uppföljning: Mål och arbetsmetoder följs upp under reflektionsmöten. En mellanutvärdering görs i januari 2019 och utvärdering i slutet av våren 2019. 10
Utvärdering och utveckling under verksamhetsåret: Den pedagogiska dokumentationen är viktig för att vidareutveckla arbetsmetoder och förhållningssätt. Barnens tankar och gruppdynamik dokumenteras och utvärderas regelbundet. Utvärderingen sker även när barnens planer för småbarnspedagogik utvärderas. 3.3. Ekorrarna övergripande mål Under verksamhetsåret kommer alla kompetenser att utvecklas, här presenteras gruppens verksamhetsmål, som särskilt uppmärksammas, utgående ifrån barngruppens intressen och behov. Personal: Beata Tana och Amanda Laitinen Övergripande verksamhetsmål och motivering av val av mål: Målet: Jobba med barnens exekutiva funktioner med målet att utveckla barnens förmåga till att ta initiativ, att fokusera, att planera och att organisera. Varför: För att den fria leken skall blomstra och för att barnen ska få så mycket som möjligt utav planerad pedagogisk verksamhet behöver personalen stöda barnen i färdigheter som gäller exekutiva funktioner. De mest relevanta funktionerna i detta sammanhang är förmågan att hålla kvar och bearbeta ny information (arbetsminne), att använda sig av inhibering dvs förmågan att ignonera distraktioner samt uppmärksamhetsväxling dvs att kunna t.ex. kunna flytta sin uppmärksamhet mellan olika uppgifter. Barnens delaktighet: Barnens åsikter och önskemål uppmärksammas genom att barnen medverkar i planeringen av verksamheten utifrån sina egna personliga intressen och önskningar. Barnen får själva dokumentera processer och resultat genom Ipaden t.ex. Personalen är lyhörd och observant inför barnens tankar reflektioner idéer associationer som uppkommer i anslutning till planeringen utförandet eller utvärderingen av lärstunderna. Lärområden och arbetssätt: Förmåga att tänka och lära sig Kulturell och kommunikativ kompetens Vardagskompetens Multilitteracitet och digital kompetens Förmåga att delta och påverka Barnen uppmuntras till att lära sig, att handskas med utmanande situationer. Barnens tilltro till sin egen förmåga stärks när barn och vuxna tillsammans uppmärksammar lärandeprocesser, Barnens och vuxnas olika sätt att se på olika situationer uppmärksammas. Kommunikationen är central i att förmedla tankar och synsätt. Alla familjers sätt att göra saker på kan Barnen får stöd att klara av utmanande situationer. Barnen uppmuntras till att hjälpa och uppmuntra varandra i av och påklädning situationer. Barnen uppmuntras till att värna om varandras trygghet. Barnen kan själva och tillsammans med en vuxen dokumentera situationer, lekar och skapande. Det kan synliggöra barnens lärande och inspirera till nya aspekter, men också uppmuntra till självständighet. Barnen ges utrymme i sin egen självständighet och för att med stöd av vuxna ta ansvar över sitt eget varande. Barnens åsikter och tankar kring verksamheten synliggörs. 11
uppmärksammas, det stärker barnens kulturella identitet och uppskattningen för mångfald. Vardagskompetens handlar också om respekt respekt inför varandra och sig själv, i synnerhet i olika dagligen återkommande situationer. Smågruppsverksamhet. För att stöda barnen i att utveckla sina förmågor för exekutiva funktioner behöver personalen erbjuda barnen en miljö som har utrymme för bästa möjliga lärprocesser och där barnens individuella behov kan uppmärksammas mer. Det är viktigt att tänka på att inte kräva mer än barnet klarar av. Pedagogisk dokumentation: Den pedagogiska dokumentationen kan utföras av både barn och vuxna. Genom dokumentationen kan processer och resultat i verksamheten synliggöras och därmed utvecklas. Lärmiljö: För att barnen ska ha möjlighet till att påbörja och slutföra ett projekt, behövs en rofylld miljö där man tar hänsyn till varandra. En miljö där saker ligger lättillgängliga och synliga förenklar utförandet av projekt. Familjernas delaktighet: Efter gemensamma diskussioner med vårdnadshavarna i VASU samtalen b.la utvärderas målen för barnen. Barnen har samma behov i gruppen. Samarbete: Besök på Museum, teatrar och utflykter som passar in på aktuella projekt i gruppen. Förväntat resultat: Att barnen får stöd i att fokusera på långsiktigare projekt där det krävs mer koncentrationsförmåga. Motivationen och självkänslan stärks när barnen kan vara stolta över sina slutförda projekt/ skapelser där de haft uthållighet. Tidsplan: Hösten 2018. våren 2019 12
Plan för uppföljning: Mål och arbetsmetoder följs upp under reflektionsmöten. En mellanutvärdering görs i januari 2019 och utvärdering i slutet av våren 2019. Utvärdering och utveckling under verksamhetsåret: Den pedagogiska dokumentationen är viktig för att vidareutveckla arbetsmetoder och förhållningssätt. 3.4. Kottarnas övergripande mål Under verksamhetsåret kommer alla kompetenser att utvecklas, här presenteras gruppens verksamhetsmål, som särskilt uppmärksammas, utgående ifrån barngruppens intressen och behov. Personal: Johan Grahn och Emelie Elfving Övergripande verksamhetsmål och motivering av val av mål: Stöda barnens språkutveckling främst i att kunna uttrycka vad barnen vill eller behöver. Stöda barnen i att sätta ord på sina känslor och önskningar. Barnens delaktighet: Personalen är lyhörd för barnens intressen och behov. Personalen uppmuntrar barnen att namnge sin omgivning och uttrycka sina önskemål. Personalen använder ett tydligt och konsekvent språk. Lärområden och arbetssätt: Förmåga att tänka och lära sig Kulturell och kommunikativ kompetens Vardagskompetens Multilitteracitet och digital kompetens Förmåga att delta och påverka Barnens förmåga att tänka och lära sig stärks genom kommunikation. Personalen ställer frågor, benämner, visualiserar och utmanar barnens kommunikativa förmågor Personalen utmanar barnen att förstå och uttrycka olika känslor t.ex. med hjälp av drama. Personalen jobbar aktivt med att stöda barnen i sociala färdigheter och uttrycka sig på ett hänsynsfullt sätt. Språket utvecklas i alla situationer, tillräckligt med tid i de dagliga rutinerna möjliggör att benämna och diskutera och därmed stärka barnens ordförråd. Symboler och andra meddelanden används i språkstödjande syfte. Barnen blir hörda och uppmuntras till att uttrycka sig. Barnen är delaktiga och har möjlighet att påverka sin dag genom lyhörd personal som tar fasta på barnens intressen. Detta motiverar i sin tur barnens vilja att uttrycka sig och därmed språkutveckling. Utveckla barnens språk dagligen med rim, ramsor och sånger. Sätta ord på det barnen gör, känslor och önskemål. 13
Visualisera sagor, rim och sånger. Återspela eller t.ex. leka det som händer i en bok, detta för att förstärka barnens förståelse. Planerad smågruppsverksamhet som städer de övergripande målen. Pedagogisk dokumentation: Pedagogisk dokumentation används för att utvärdera och utveckla verksamheten. Personalen använder sig av observationsblanketter och fotografering för att utvärdera barnens lärprocesser och synliggöra lärandet för barnen själva. Lärmiljö: Lärmiljön skall utgå ifrån barnens perspektiv och vara lättillgängligt. Personalen bör vara uppmärksam på att lärmiljön är trygg och anpassad till barnens individuella behov och intressen. Personalen ska möjliggöra arbetsro för barnen genom att skapa en så lugn och stressfri miljö som möjligt. I detta ingår att välja material och deras placering med omsorg. Personalen stöder barnens visualisering av lärmiljön genom bilder som stöd. Familjernas delaktighet: Personalen lägger vikt på en öppen kommunikation till barnens familjer och delger information och framsteg som gäller framför allt språkutvecklingen. Samarbete: Regelbundna besök till biblioteksbussen så att barnen själva kan välja de böcker de önskar läsa. Eventuellt teater som är språkmässigt anpassad för de mindre barnen. Förväntat resultat: Framsteg i barnens individuella språkutveckling. Större ordförråd, mångsidigare uttryckningsförmåga och smidigare kommunikation bland barnen. Tidsplan: Hösten 2018, våren 2019 Plan för uppföljning: Mål och arbetsmetoder följs upp under reflektionsmöten. En mellanutvärdering görs i januari 2019 och utvärdering i slutet av våren 2019. 14
Utvärdering och utveckling under verksamhetsåret: Den pedagogiska dokumentationen är viktig för att vidareutveckla arbetsmetoder och förhållningssätt. Personalen följer regelbundet upp barnens språkutveckling och stödåtgärder under gruppens planeringsmöte. 15