Miljöbokslut Hörby 2004-2006

Miljöbokslut Hörby 2004-2006 Miljönämnden skall verka för en hållbar utveckling och en hälsosam livsmiljö för kommunens invånare. Skador på människors hälsa och miljön skall förebyggas, natur- och kulturområden skall skyddas och vårdas, den biologiska mångfalden bevaras och återanvändning/ återvinning främjas. Viktiga händelser 2004-2006! Över 60 ha nya våtmarker har anlagts Utfiskning av Ringsjön har startat Vattendomar för samtliga kommunala vattentäkter Ordförande Miljönämnden Louise Hedlund Miljöchef Ida Persson 2007-02-27 Fjärrvärmeutbyggnad i Hörby tätort Region Skånes satsningar i Fulltoftaområdet Arbetet med naturreservat i Råby Hällor har påbörjats Tfn: 0415-18310 Fax: 0415-18333 E-post: miljokontoret@horby.se Hörby Kommun

Sidan 2 Miljönämndens ordinarie ledamöter 2006 Louise Hedlund (m), ordf. Susanne Velander Vretare (mp), 1:e v.ordf. Anita Hansson (s), 2:e v. ordf. Marianne Andersson (c) Per-Christer Haraldsson (c) Viola Ahlkvist (s) Gert Nygren (spi) Ersättare miljönämnden 2006 Sten Månsson (m) Gunnel Nilsson (s) Marcus Nilsson (s) Erik Persson (c) Christel Kjäll-Larsson (fp) Jan Göstasson (kd) Ralph Jönsson (s) Miljökontorets personal 2006 Ida Persson, miljöchef Mattias Hansson, nämndssekreterare Jenny Kristensson, miljö- och hälsoskydd Camilla Lundbäck, djurskydd Sverker Olsson, djurskydd, miljö och hälsoskydd Ingrid Lindfors, livsmedel Håkan Bergknut, kommunekolog, miljöskydd Innehållsförteckning Inledning 3 Frisk luft 4 Grundvatten av god kvalitet 6 Levande sjöar och vattendrag 8 Myllrande våtmarker 10 Ingen övergödning 12 Bara naturlig försurning 14 Levande skogar 16 Ett rikt odlingslandskap 18 God bebyggd miljö 20 Giftfri miljö 23 Säker strålmiljö 26 Begränsad klimatpåverkan 28 Ett rikare växt och djurliv 30 Hörby Fjärrvärmeverk 31 Projekt Ringsjön 32 Egenkontroll enl. miljöbalken 34 Varför miljöbokslut 36 Sammanfattning 37 Miljöbokslut 2004 2006 Förord Detta är det tredje miljöbokslutet för Hörby kommun och är i likhet med de två föregående uppbyggt kring de nationella miljömålen som den 28 april 1999 antogs av riksdagen. Målen beskriver kvaliteter för vår miljö och våra gemensamma natur- och kulturresurser. De nationella målen utökades med ett 16:e miljömål, Ett rikt växt- och djurliv, i november 2005. Det övergripande målet är att vi ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta till nästa generation. Miljömålen skall styra valet av de åtgärder som krävs för att nå dit och kan fungera som gemensamma riktmärken för allt miljöarbete. Vår gemensamma uppgift som individer, myndigheter, företag eller organisationer är att omsätta de kunskaper vi redan har i praktisk handling för att nå målen. Gösen Gösta från Ringsjön följer precis som tidigare vår väg mot miljömålen. Gösta kommer att förmedla nulägesbeskrivningar samt lämna tips och idéer. Miljönämndens ordförande har ordet De år som förflutit sedan Hörbys förra miljöbokslut har varit händelserika. Ett fjärrvärmeverk, eldat med biobränsle, har etablerats i kommunen och idag är samtliga kommunala och en del privata fastigheter i tätorten anslutna till fjärrvärmenätet. De utsläppskrav som sattes innan etableringen underskrids med råge. Fler och fler privata hushåll har gått över till alternativa uppvärmningskällor, vilket vi hoppas kommer att märkas när de luftmätningar som under vinterhalvåret 2006/2007 pågår i tätorten slutredovisas. Det s.k. LIP-projektet, anläggning av dammar och våtmarker, har nu avslutats. Vi nådde inte de 30 hektar vi hade som mål, men 18,4 hektar har förvandlats till våtmark till gagn för artrikedom inom flora och fauna. I Ringsjön fortsätter utfiskningen av skräpfisk för att vi ska få renare vatten, vilket främjar fiskerinäringen såväl som de badande. Vi hoppas inom en snar framtid kunna njuta av ett dopp utan alger. Fågellivet i och runt sjön kommer att växa, både vad gäller antal individer och antal arter. Vi kommer äntligen att få tillgång till alternativt drivmedel för våra bilar i Hörby. En av bensinstationerna har beviljats tillstånd för försäljning av etanol. Under de sista åren har vi arbetat intensivt med att dra igång projektet Råby Hällor, vårt framtida naturreservat, som genom sitt centrala läge kommer att bli en tillgång för oss boende i kommunen och även för turister. Miljöpriset 2006 tilldelades en kommuninnevånare som tog ett eget och synnerligen lovvärt initiativ när han rensade den del av Hörbyån som rinner genom tätorten från allt skräp som hamnat där. Det finns dock ett orosmoln på horisonten det ökande vattenuttaget under 2006, som inte står i proportion till befolkningsökningen.

Inledning Inledning Miljöbokslut 2004-2006 ägnas till största delen åt en beskrivning och uppföljning av de lokala miljömålen för Hörby som Kommunfullmäktige beslutade 2005-02-28. Under rubriken uppföljning har tjänstemän från Kommunstyrelsen och Tekniska nämnden kommenterat vad som gjorts för att nå miljömålen. För vissa av de nationella miljömålen hänvisas till miljöbokslut 2001 med kommentarer enligt nedan. Skyddande ozonskikt För information om det nationella miljömålet Skyddande ozonskikt hänvisas till sidan 27 i miljöbokslut 2001 (se kommunens hemsida). Ozonskiktet över Sverige är i genomsnitt tunnare nu än för några decennier sedan och utvecklingen kan följas på SMHI:s hemsida www.smhi.se. Storslagen fjällmiljö För information om det nationella miljömålet Storslagen fjällmiljö hänvisas till sidan 26 i miljöbokslut 2001 (se kommunens hemsida). Hav i balans samt levande kust och skärgård För information om det nationella miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård hänvisas till sidan 26 i miljöbokslut 2001 (se kommunens hemsida). GÖSEN GÖSTA Sidan 3 Gösen Gösta kommer på följande sidor i detta och kommande miljöbokslut att ge oss en nulägesbeskrivning och bedömning av om han tror att de lokala och nationella miljömålen kommer att nås inom avsatt tid. Gösta har numera tre olika sätt att uttrycka sig, för att bättre stämma överens med nationell och regional uppföljning. I sammanfattningen bedöms bara det nationella huvudmålet, alltså inte delmålen. Inne i dokumentet uttrycker Gösta de lokala miljömålen. Där lokala mål inte finns uttrycker han de nationella. Länsstyrelsen i Skåne län bedriver ett omfattande miljömålsarbete och på Länsstyrelsens hemsida finns mycket information om de nationella och regionala miljömålen (www.m.lst.se). Information om de nationella miljömålen fås även via Miljömålsportalen som är Miljömålsrådets webbplats som ger alla intresserade information om Sveriges 16 miljömål och arbetet för att nå dem (www.miljomal.nu) Gösta anser att utvecklingen är på väg åt fel håll och han tror inte att målet kommer att nås inom avsatt tid. Rapporter och utredningar på hemsidan På kommunens hemsida finns numera möjlighet att läsa de rapporter och utredningar som miljönämnden tar fram. Vidare finns möjlighet för alla kommuninvånare att läsa miljönämndens verksamhets och ekonomiska bokslut. Följande rapporter har tagit fram av miljönämnden sedan miljöbokslut 2003: 2006-4 Inventering av farliga kemikalier 2006-3 Tillsyn försäljning av kemiska produkter 2006-2 Egenkontroll C-verksamheter 2006-1 Tillsyn av tobak och folköl 2005-6 Livsmedelstillsyn, Smileyprojektet 2005-5 Tillsyn kyrkogårdar 2005-4 Bekämpningsmedel i dricksvatten 2005-3 Egenkontroll förskolor 2005-2 Cistern inventering 2005-1 Lokala Miljömål Hörby 2004-4 Kemikalietillsyn skolor 2004-3 Förslag lokala miljömål Hörby 2004-2 Tillsynsprojekt 2004 (Livsmedelskylar, tobak och folköl) 2004-1 Ekerödsrasten Avlopp Gösta anser att arbetet går för långsamt och tror inte att miljömålet kommer att nås inom avsatt tid. Gösta anser att det finns goda chanser att miljömålet kommer att nås inom avsatt tid.

Sidan 4 Mål för Sverige Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Halterna av luftföroreningar skall inte överskrida lågrisknivåer för cancer eller riktvärdena för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena skall sättas med hänsyn till personer med överkänslighet och astma. Miljöeffekter Frisk luft Både utsläppen av svaveldioxid och kvävedioxid bidrar till den betydande markförsurning som under de senaste decennierna drabbat markerna i södra Sverige. I Skåne, Halland och södra Småland har markförsurningen trängt ned till ett par meters djup och där påverkat det ytliga grundvattnet. Detta medför att jordens lättillgängliga förråd av näringsämnena kalcium och magnesium har minskat med 30-70 % i sydligaste Sverige. När ph-värdet i marken sjunker frigörs också tungmetaller lättare och många av dessa är giftiga för växter och djur. Aluminium (från mark) och koppar (från vattenledningarna) är två tungmetaller vars halter är förhöjda i försurade områden. I början av 1980- talet var 16 000 av Sveriges 85 000 sjöar så allvarligt skadade av försurningen att känsliga arter kraftigt minskat i antal eller försvunnit. I en del av dessa har situationen förbättrats för växt- och djurlivet genom kalkning. Hälsoeffekter Luftföroreningar medför en allvarlig hälsorisk för befolkningen i hela världen. Problemen drabbar främst personer med astma och andra lungsjukdomar. Man uppskattar att det årligen dör ett stort antal människor på grund av luftföroreningar. Trafikökningen medför idag problem med luftföroreningar i flera tätorter och hälsoeffekterna har påvisats vid lägre föroreningshalter än man tidigare trott. Mätningar inom Urbanmätnätverket Hörby kommun deltog vintern 1992-93 samt vintern 2001-2002 i det så kallade Urbannätverket och mätningar av luftföroreningar utfördes. Resultaten från dessa mätningar presenterades i miljöbokslutet för 2001 och 2003. Urbanmätnätverkets målsättning är att underlätta för kommunerna att utvärdera och beskriva luftkvalitetssituationen på ett enkelt och jämförbart sätt. Den övergripande målsättningen med URBAN- projektet är att genom samordnade mätningar av luftföroreningar över hela landet övervaka luftkvaliteten och spåra långsiktiga förändringar. Nya mätningar har påbörjats vintern 2006-2007. Mål för Skåne Delmål 1: Halten 5 µg/m 3 som årsmedelvärde för svaveldioxid skall vara uppnådd i samtliga kommuner år 2005. Delmål 2: Halterna 20 µg/m 3 som årsmedelvärde och 100 µg/m 3 som timmedelvärde för kvävedioxid skall i huvudsak vara uppnådda år 2010. Delmål 3: Halten marknära ozon skall inte överskrida 120 µg/m 3 som åttatimmarsmedelvärde år 2010. Delmål 4: År 2010 skall utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) i Sverige, exklusive metan, ha minskat till 241 000 ton. För Skåne innebär detta att utsläppen skall ha minskat till 21 000 ton. Regeringen har aviserat ett delmål för partiklar i luft senast 2005. Ett delmål för Skåne införs därefter. Jämförelse 1992-1993 och 2001-2002 I diagrammet till höger görs en jämförelse mellan resultat från mätningen 1992-1993 och mätningen 2001-2002. Samtliga föroreningshalter har minskat sedan mätningarna 1992-93. Halten svaveldioxid har minskat med 66 %, kvävedioxid har minskat med 25 % och sothalten har minskat med 75 %. µg/m 3 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 SO2 NO2 Sot 1992-93 2001-02 Kunskapsunderlag Hörby Hörby kommun deltog vinterhalvåret 2001-2002 i det så kallade Urbanprojektet inom vilket mätningar av bland annat svaveldioxid utfördes. Svaveldioxidhalten under vinterhalvåret låg på 1,8 µg/m 3. Genom de satsningar som görs på fjärrvärme och utbyggnad av värmepumpar i tätorten kommer svaveldioxidhalten i tätortsluften att minska ytterligare. Resultaten från mätningarna har redovisats i en rapport 2002-2 Luftmätningar i Hörby som finns tillgänglig på kommunens hemsida. Bedömningen är att detta delmål redan uppnåtts i Hörby och att några lokala delmål avseende svaveldioxid därför inte behövs. Likaså utfördes kvävedioxidmätningar inom detta projekt. Kvävedioxidhalten under vinterhalvåret låg på 13,1 µg/m 3. För riket har skärpta avgaskrav på fordon reducerat halterna i tätortsluften. Bedömningen för riket är att delmålet bedöms kunna nås i urban bakgrundsluft om planerade åtgärder genomförs. Dock kommer överskridanden i gaturum i storstäderna att kvarstå. Bedömningen är att delmålet kommer att nås i Hörby.

Frisk luft Ozonmätningar utfördes inom projektet på tre platser i kommunen. Ozonhalterna är till stor utsträckning beroende på långväga transporter och bedömningen är att det inte behövs några lokala miljömål med avseende på ozon. Enligt miljömålsrådets uppföljning av de nationella miljömålen är det troligt att delmål för utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC) uppnås för riket. Bedömningen är att även delmålet för ozon kommer att nås i Hörby. Lokalt mål - Frisk luft Lokalt mål 1 I Hörby kommun skall invånarna känna förtroende för kvalitén på tätortsluften som skall klara gällande miljökvalitetsnormer för luft. Förtroendet och kunskapen skall byggas upp genom regelbundna luftkvalitetsmätningar (vart 5:e år) som på ett tydligt och aktivt sätt skall visa att luften är så ren att människors hälsa, samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Uppföljning Lokalt mål 1 Miljönämnden Det lokala miljömålet syftar till att övervaka luftkvaliteten i tätorten, och miljönämnden har i budgetarbetet för 2006 angett att man avser använda delar av de pengar som är avsatta för arbete med lokala miljömål till att göra luftkvalitetsmätningar under mätsässongen 2006-2007. Nya mätningar startade i oktober 2006. Vad har hänt 2004-2006 Sidan 5 Biobränsleeldad fjärrvärmeanläggning för Hörby tätort är i igång. Ca 70 småhus, drygt hundra flerfamiljshus och i princip alla kommunala fastigheter i tätorten är hittills inkopplade. I storleksordningen 100 enskilda fastighetsägare per år har bytt ut sina äldre oljepannor mot olika typer av värmepumpar. Energirådgivare finns anställd i Hörby kommun. Nya luftmätningar är påbörjade. Värmeleverans till Hagadal servicehem sker genom biobränsle. Kommunstyrelsen Värmeleveransen till Hagadal servicehem sker med biobränsle sedan 2006. Entreprenören Skånska Lantmännens Lokalförening i Hörby har byggt en ny fristående värmeanläggning som i huvudsak eldas med biobränsle. Kommunens resterande fastigheter på landsbygden skall eventuellt också förses med liknande anläggningar framledes. Bravo! Nu mäter ni igen så vi får se hur luften är i Hörby. Lästips/Referenser Luftmätningar i Hörby vintern 2001-2002, Rapport 2002-2 (se hemsidan) Miljöbokslut Hörby 2001 Miljöbokslut Hörby 2003 Urbanprojektet - Mätning av luftföroreningar i Hörby vintern 1992-93 Kvävedioxid i gatumiljö - Mätningar vintern 1994 Naturvårdsverkets hemsida, www.naturvardsverket.se Luftföroreningar i Skåne, Skåne i utveckling 2001:26 Länsstyrelsens hemsida, www. m.lst.se

Sidan 6 Mål för Sverige Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Grundvatten av god kvalitet Vattenskyddsområden och tillstånd för vattenuttag i Hörby I samband med att ansökan om inrättande av vattenskyddsområde lämnades in 2003, meddelade Länsstyrelsen att tillstånd för vattenuttag krävdes innan beslut om vattenskyddsområde kunde fattas. Med anledning av detta söktes tillstånd för vattenuttag för samtliga vattentäkter i kommunen utom Hörby vattentäkt, där tillstånd finns sedan tidigare. Tillstånd gavs av miljödomstolen under 2006 för samtliga täkter. Arbetet med vattenskyddsområdet i Hörby tätort är i sitt slutskede och beslut kommer troligtvis att fattas under 2007. För övriga täkter har arbetet med vattenskyddsområde återupptagits under 2006. Bekämpningsmedel i enskilda vattentäkter Många låter analysera sitt dricksvatten med avseende på bakterier och vissa kemiska ämnen. Analyser av bekämpningsmedel är däremot ovanligt, med anledning av den höga analyskostnaden. Socialstyrelsens och Livsmedelsverkets riktvärden säger att tjänligt dricksvatten inte får innehålla en halt över 0,10 μg/l. Miljökontoret genomförde ett mindre projekt, december 2004 - våren 2005, för att undersöka förekomsten av bekämpningsmedel. 20 enskilda vattentäkter, i jordbruksmarken i den södra delen av kommunen, analyserades för bekämpningsmedelsrester. 7 vattentäkter hade halter som översteg riktvärdet för tjänligt dricksvatten. Utöver dessa hade ytterligare 6 påvisade halter av bekämpningsmedelsrester. Antal vattentäkter 8 Mål för Skåne Delmål 1: Grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning skall senast år 2010 ha ett långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar användningen av vattnet. Delmål 2: Senast år 2010 skall användningen av mark och vatten inte medföra sådana ändringar av grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för vattenförsörjningen, markstabiliteten eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem. Delmål 3: Senast år 2010 skall alla vattenförekomster som används för uttag av vatten som är avsett att användas som dricksvatten och som ger mer än 10 m 3 per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer per år uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet med avseende på föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet. 7 6 5 4 3 2 1 0 Otjänligt vatten Endast påvisad halt Utan påvisad halt De mest förekommande bekämpningsmedlen var Atrazin och 2,6-Diklorbenzamid. Båda medlen har ingått i Totex som tidigare var ett vanligt ogräsmedel i hushållen. Den högsta uppmätta halten var 2,0 μg/l för bekämpningsmedlet Bentazon. I vilken omfattning normal användning av bekämpningsmedel långsiktigt påverkar den omgivande miljön finns det fortfarande dåliga kunskaper om. För människan bör de halter av bekämpningsmedel som hittills uppmätts i enskilda vattentäkter sannolikt inte innebära någon hälsorisk.

Grundvatten av god kvalitet Lokala mål - Grundvatten av god kvalitet Lokalt Mål 2 I ett 1000-årsperspektiv för kommuninvånarnas framtida vattenförsörjning skall grundvattenförande geologiska formationer inventeras. Därefter skall det senast år 2010 avgöras vilka av dessa som långsiktigt skall skyddas mot exploatering. Lokalt Mål 3 För att långsiktigt skydda tillgången på friskt vatten för kommuninvånarna får nettouttaget senast 2010 inte överstiga nybildningen av grundvatten i sandstensakvifären under Hörby tätort. Uppföljning Tekniska nämnden Lokalt mål 2 Inventering har ej gjorts. Arbetet med skyddsområde fortgår. Vattenskyddsområde för Hörby vattentäkt kommer att fastställas under 2007. Åtgärd: SGU gör inventering av grundvattenförande geologiska formationer med en kapacitet på mer än 5 l/s för hela landet. Dessutom gör SGU inventering efter hand i kommunerna med några kommuner per år. Tekniska kontoret avvaktar besked om inventering kommer att göras i Hörby. Lokalt mål 3 Under 2006 har mätningar i samma brunnar som vid utredning 2000 gjorts (se vattenbalansberäkning från 2000). Vid denna mätning kunde dock inget säkert sägas om grundvattennivån, möjligen en viss antydan till sjunkande grundvattennivå. De mätningar av grundvattennivån som utförs i enlighet med kommunens vattendom redovisas i diagrammet nedan. Sidan 7 Vad har hänt 2004-2006 Tekniska nämnden har fått vattendom för samtliga vattenverk. Flera stora vattenuttag i Hörby tätort har upphört då fastigheterna har övergått till fjärrvärme från grundvattenvärmepumpar utan återföring av grundvattnet. Fastighetskontoret har infört vattenbesparande teknik på Frostaskolan med gott resultat. Bekämpningsmedelsrester har analyserats i enskilda vattentäkter. Borra vid Vårdcentralen 80,00 79,50 79,00 78,50 78,00 77,50 77,00 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Kommunens vattenuttag har ökat kraftigt under 2006 jämfört med tidigare år. Vattenuttaget ligger nu på 940 000 m 3 / år. Kommunen tar dock ej ut mer än man har vattendom för. Det är svårt att få en säker uppföljning genom de nivåmätningar som gjorts. Det finns en massa otrevligheter i de enskilda vattentäkterna. Lästips/Referenser Rapport 2005-4, Bekämpningsmedel i grundvatten (se hemsidan) Naturvårdsverkets hemsida, www.naturvardsverket.se Länsstyrelsens hemsida,

Sidan 8 Mål för Sverige Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Levande sjöar och vattendrag Siktdjup i Ringsjön Siktdjup under en meter utgör gräns för bedömningen mycket litet siktdjup och är en tydlig varningssignal om att ekologisk obalans råder i en sjö. Sedan 1998 har siktdjupet understigit 1 meter men från 2003 har siktdjupet succecivt ökat. Djup 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6 1,8 2,0 1972 1974 1976 1978 1980 Sommarmedelvärden siktdjup i Ringsjön 1982 1984 1986 1988 Sätoftasjön Östra Ringsjön Västra Ringsjön Gräns för mycket litet siktdjup 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 Mål för Skåne Delmål 1. Senast år 2005 skall berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer som behöver långsiktigt skydd i eller i anslutning till sjöar och vattendrag. Senast år 2010 skall minst hälften av de skyddsvärda miljöerna ha ett långsiktigt skydd. Delmål 2. Senast år 2005 skall berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för restaurering av Sveriges skyddsvärda vattendrag eller sådana vattendrag som efter åtgärder har förutsättningar att bli skyddsvärda. Senast till år 2010 skall minst 25 procent av de värdefulla eller potentiellt skyddsvärda vattendragen ha restaurerats. Delmål 3. Senast år 2009 skall vattenförsörjningsplaner med vattenskyddsområden och skyddsbestämmelser ha upprättats för alla allmänna och större enskilda ytvattentäkter. Med större ytvattentäkter avses ytvatten som nyttjas för vattenförsörjning till fler än femtio personer eller distribuerar mer än 10 m 3 per dygn i genomsnitt. Delmål 4. Senast år 2005 skall utsättning av djur och växter som lever i vatten ske på ett sådant sätt att den biologiska mångfalden inte påverkas negativt. Delmål 5. Senast år 2005 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade arter och fiskstammar som har behov av riktade åtgärder. Fosforhalterna i Hörbyån Cirkeldiagrammet till höger visar de beräknade källorna till utsläpp av fosfor i Hörbyån. Stapeldiagrammet nedan visar fosforhalterna i Hörbyån under perioden 1976-2002. 700 600 500 400 300 200 100 0 mg/l Simfåglar i Ringsjön 8% 22% 11% 6% 24% 29% Åkermark Övrig mark Lybyverket Enskilda avlopp Gödselbrunnar Mjölkrum 1976 1976 1977 1977 1978 1978 1979 1980 1980 1981 1981 1982 1983 1983 1984 1984 1985 1985 1986 1987 1987 1988 1988 1989 1990 1990 1991 1991 1992 1992 1993 1994 1994 1995 1995 1996 1997 1997 1998 1998 1999 1999 2000 2001 2001 2002 2002 I slutet av 2004 gav Länsstyrelsen i Skåne län ut en rapport om simfåglar i Ringsjön. Rapporten är skriven av Hans Källander och är en sammanfattning av räkningarna som gjordes 1968-2003. Eftersom det rör sig om en så pass lång tidsserie är rapporten ett utmärkt underlag för att peka ut trender i Ringsjöns ekologi som är intimt kopplad till dess näringsstatus. I räkningarna kan man tydligt se den positiva effekt som kom med den förra utfiskningen som skedde 1988-1992 och som författaren avslutningsvis mycket riktigt påpekar är det utomordentligt viktigt att räkningarna fortsätter även framledes, inte minst med tanke på att en ny utfiskning pågår. Art Sångsvan Knölsvan Bläsand Gräsand Sothöna Brunand Vigg Knipa Orsak till ökningen Allmän bestånddsökning, möjligen också bättre förhållanden i sjön Sannolikt bättre förhållanden i sjön Sannolikt bättre förhållanden i sjön Bättre förhållanden i sjön? Viss generell återhämtning av beståndet i Sverige, bättre förhållanden i sjön? Betydande ökning, sannolikt resultat av bättre förhållanden i sjön Troligen bättre förhållanden i sjön, men ökningen måttlig Troligen bättre förhållanden i sjön, men ökningen måttlig Tabell. Simfågelarter vilkas antal ökat i Ringsjön efter 1989 (Hans Källander)

Uppföljning Levande sjöar och vattendrag Lokala mål - Levande sjöar och vattendrag Lokalt Mål 4 I kommuninvånarnas rekreationsintresse och för kommunens marknadsföring skall badvattenkvaliteten vid Hörby Ringsjöstrand senast 2014 klara långtidsbedömningen för badplatser. Lokalt Mål 5 För att stimulera turism och kommuninvånarnas rekreation skall siktdjupet i Ringsjön senast 2010 som medelvärde överstiga 1,0 meter. Lokalt Mål 6 För att erbjuda kommuninvånare, som saknar lämplig plats för biltvätt, möjlighet att på ett miljöriktigt sätt själv tvätta sin bil skall kommunen verka för att sådan anläggning etableras i anslutning till tätorten. Lokalt mål 4 Tekniska nämnden Åtgärd a: Lybyverkets utsläpp av bakterier i samband med höga flöden genom verket ska minskas enligt miljömålsdokumentet. Utredning pågår om Lybyverket påverkar vattenkvalitén vid Ringsjöstrand. Utifrån detta kommer Länsstyrelsen att fatta beslut om åtgärder krävs. Åtgärd b: Utsläpp av orenat dagvatten från dagvattennätet ska upphöra enligt miljömålsdokumentet. En dagvattenplan har tagits fram av kommunen, där det i åtgärdsplanen anges att områden med misstänkta felkopplingar ska åtgärdas. Detta kan minska mängden bakterier i ån. Det är dock oklart hur detta påverkar Ringsjöstrand enligt tekniska kontoret. Kommunstyrelsen Åtgärd c: Iordningställande av badplats med brygga i den norra delen av sandstranden. Inga åtgärder vidtagna i dagsläget. Åtgärd d: Pirar som flyttar mynningen ut i sjön Inga åtgärder vidtagna i dagsläget. Lokalt mål 5 Kommunstyrelsen Hörby kommun deltar i Ringsjöprojektet med utfiskning av Ringsjön under 2004-2007. Projektet beskrivs närmare på sid 32-33. Siktdjupet i Ringsjön har under 2005 vid 6 mättillfällen överstigit 1 meter, och sommarmedelvärdet har ökat något de senaste åren från 2002 års bottennotering på 0,6 meter till över en meter 2006. Lokalt mål 6 Miljönämnden Under våren har miljönämnden behandlat en anmälan om gör-det-själv biltvätt på industriområdet på norr med rening av tvättvattnet, och anläggningen är nu i drift och har fått ett positivt bemötande. Jag ser bättre i sjön nu! Vad har hänt 2004-2006 Kommunalt LIP-projekt rörande anläggande av dammar och våtmarker under åren 2002-2005 har avslutats. Totalt har ca 19 ha anlagts. Region Skåne har inom deras del av kommunens LIP-projekt 2002-2005 anlagt 60 ha våtmark. Inom Kävlingeåprojektet anläggs dammar i de södra kommundelarna. Utfiskningen i Ringsjön har startat, totalt 170 ton fisk har tagits upp i projektet (kan läsas mer om längre bak). Tekniska nämnden har tagit fram en dagvattenplan. Tekniska nämnden arbetar med att ta fram en VA-plan. Gör-det-själv tvätt är i drift. Lästips/Hänvisning Sidan 9 Ringsjökommitténs årsrapporter Ringsjön Vattenundersökningar 2002, Scandiaconsult Förslag till åtgärdsprogram för Ringsjön, MS Naturfakta Rapport Vattenvårdande åtgärder för Hörbyån 1995 Provfiske i Östra och Västra Ringsjöarna hösten 2002 Rapport 2002-1 Bakteriehalter i Hörbyån (se hemsidan) Rapport 2003-3 Avlopp Hörbyån 1999-2002 (se hemsidan) Rapport 2002-3 Dammar Hörbyån 1999-2001 (se hemsidan) Naturvårdsverkets hemsida, www.naturvardsverket.se Länsstyrelsens hemsida, www. m.lst.se Kävlingeåprojektets hemsida, www.ekologgruppen.com www.ringsjon.se

Sidan 10 Mål för Sverige Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. I odlingslandskapet skall minst 12 000 hektar våtmarker och småvatten anläggas eller återställas fram till år 2010. Myllrande våtmarker Vattensjuk mark har blivit värdefull Våtmarker är mark som under största delen av året är vattenmättad. Hit räknas även grunda sjöar med mycket vegetation. Under det senaste seklet har värderingen av våtmarker drastiskt förändrats. Under slutet av 1800-talet och stor del av 1900-talet gavs ekonomiskt stöd till utdikning och torrläggning av våtmarker. Marken behövdes för produktion. Sedan slutet av 1900-talet har utvecklingen gjort en helomvändning och numera finns det statliga medel till att bevara befintliga våtmarker och skapa nya. I det moderna samhället har våtmarkerna fått flera viktiga funktioner! Minska övergödningen av sjöar och hav: I våtmarker reduceras vattnets kväve och fosforhalter genom naturliga processer och transporten av näringsämnena från jordbruksmark till sjöar och hav minskar. Biologisk mångfald: Våtmarker är en av de artrikaste biotoperna vi har. Många av Sveriges hotade djur och växter är helt beroende av den livsmiljö som våtmarker erbjuder. Kulturhistoria: Kulturlandskapet präglades förr av våtmarker. Även nya våtmarksanläggningar kan skapas så att de vittnar om traditionellt bruk, t.ex. återskapande av kvarndammar och översilningsängar. Rekreation, friluftsliv, turism och utbildning gynnas av våtmarker då dessa kan bli populära utflyktsmål för promenader, fågelskådning och fiske. Vattenmagasinering: I våtmarker utjämnas hög- och lågflöden och därmed minskar risken för översvämningar och torka. Mål för Skåne Delmål 1. Det nationella målet innebär för Skåne att samtliga våtmarksområden i Myrskyddsplan för Sverige skall ha ett långsiktigt skydd senast år 2010. Delmål 2. Senast år 2004 skall inte skogsbilvägar byggas över våtmarker med höga natur- eller kulturvärden eller så att dessa våtmarker påverkas negativt på annat sätt. Delmål 3. Det nationella delmålet om anläggning och återskapande av våtmarker innebär för Skåne att minst 2 500 hektar våtmarker och småvatten skall anläggas, återskapas eller vara beslutade på strategiska platser i odlingslandskapet till år 2010 med utgångspunkt från år 2000. Ytterligare minst 2 500 hektar våtmarker bör planeras och snarast anläggas. Potentiellt värdefulla våtmarker utanför landskapet, till exempel myrar och sumpskogar skall återställas. Delmål 4. Åtgärdsprogram skall senast till år 2005 finnas och ha inletts för de hotade arter som har behov av riktade åtgärder. Produktion av biomassa i framtiden?: Våtmarker har en god produktion av vegetation. Om vegetationen skördades regelbundet och utnyttjades kommersiellt skulle man kunna använda energin, återvinna närsalterna och förbättra närsaltsretentionen, samtidigt som den biologiska mångfalden skulle gynnas. Idag finns det tyvärr ingen teknik för att göra denna produktion lönsam. Bilden ovan visar en damm på fastigheten Häggenäs 2:8 som anlades inom Hörbys LIPprojekt under våren 2004.

Myllrande våtmarker Sidan 11 Kävlingeåprojektet Kävlingeåprojektet är ett samarbete mellan nio skånska kommuner i Kävlingeåns avrinningsområde. Målsättningen är att inom Hörby kommun anlägga 26 ha dammar fram till år 2006. Hittills har 25,5 ha anlagts, fördelade på 13 objekt. Projektstöd För enskilda markägare som är intresserade av att i egen regi anlägga en våtmark, finns det möjlighet att söka projektstöd hos länsstyrelsen. Lokalt mål - Myllrande våtmarker Lokalt Mål 7 I syfte att minska närsaltsbelastningen på Ringsjön, skapa attraktiva miljöer för kommuninvånarna och utveckla förutsättningarna för den biologiska mångfalden skall 190 ha nya våtmarker anläggas fram till 2010 med utgångspunkt från år 2000. Vad har hänt 2004-2006 Totalt ca 19 ha dammar/ våtmarker har anlagts i Ringsjöns avrinningsområde inom Hörby kommuns andra LIP projekt från år2002. 60 ha dammar/våtmarker har anlagts på Fulltoftaområdet av Region Skåne. Totalt 25,5 ha dammar har anlagts inom Kävlingeåns avrinningsområde. Ett antal nya dammar har anlagts med hjälp av projektstödsmedel via Länsstyrelsen. Uppföljning Lokalt mål 7 Miljönämnden Sedan år 2000 har det anlagts nya dammar/våtmarker i Hörby kommun inom kommunens olika LIP-projekt, RegionSkånes LIP-projekt och privata dammar, en del av dem med hjälp av projektstöd. LIP 1 19,6 ha LIP 2 ca 19 ha Kävlingeåprojektet 25,5 ha Region Skåne 60 ha Övriga ca 16 ha Totalt har 140 ha nya våtmarker anlagts, kvar till målet är 50 ha till 2010. Lästips/Hänvisning Rapport Vattenvårdande åtgärder för Hörbyån 1995 Rapport 2002-3 Dammar Hörbyån 1999-2001 (se hemsidan) Rapport 2003-2 Dammar Kävlingeån 1999-2002 (se hemsidan) Naturvårdsverkets hemsida, www.naturvardsverket.se Länsstyrelsens hemsida, www.m.lst.se

Sidan 12 Mål för Sverige Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Mål för Skåne Delmål 1. Fram till år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat kontinuerligt från 1995 års nivå. Delmål 2. Senast år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav ha minskat med minst 30 procent från 1995 års nivå till 38500 ton. Kväveutsläppen till Skånes kustvatten skall senast år 2010 ha minskat med minst 25 procent motsvarande cirka 4 500 ton till nivån 12 400 ton. För att klara delmålet måste utsläppen minska med minst 1 500 ton från jordbruket, 4 ton från skogsbruket, 1 500 ton från kommunala avloppsreningsverk, 400 ton från industrin, 30 ton från enskilda avlopp samt 50 ton via luftnedfallet. Dessutom måste våtmarker anläggas på strategiska platser i jordbrukslandskapet i sådan omfattning att kvävetransporten minskar med minst 1 000 ton kväve (räknat från år 1995). Delmål 3. Senast år 2010 skall utsläppen av ammoniak i Sverige ha minskat med minst 15 procent från 1995 års nivå till 51 700 ton. Det innebär för Skåne att utsläppen av ammoniak från jordbruket skall ha minskat med 20 procent till 8 200 ton. Delmål 4. Senast år 2010 skall utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft ha minskat till 148 000 ton. För Skåne innebär detta att utsläppen till luft skall ha minskat så att de uppgår till högst 22 200 ton. Ingen övergödning Fosforutsläpp från kommunala avloppsreningsverk I diagrammet till höger redovisas fosforutsläppen i kg per år från de sex kommunala avloppsreningsverken i kommunen. Lybyverket och Södra Rörums avloppsreningsverk ligger inom Ringsjöns avrinningsområde. Under 1997 och 1998 skedde betydande utsläpp i samband med den ombyggnation som genomfördes vid Lybyverket. 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Kväveutsläpp från de kommunala avloppsreningsverken I diagrammet till höger redovisas kväveutsläppen i kg per år från de sex kommunala avloppsreningsverken i kommunen. Lybyverket och Södra Rörums avloppsreningsverk ligger inom Ringsjöns avrinningsområde. 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 S. Rörum Svensköp Önneköp Askeröd Östraby Lyby S. Rörum Svensköp Önneköp Askeröd Östraby Lyby Utsläpp av syreförbrukande ämnen (BOD 7 ) från kommunala avloppsreningsverk I diagrammet nedan redovisas BOD 7 -utsläppen i kg per år från de sex kommunala avloppsreningsverken i kommunen. 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 S. Rörum Svensköp Önneköp Askeröd Östraby Lyby Tillsynsmyndighet för Lybyverket är Länsstyrelsen och tillsynsmyndighet för de fem mindre verken är miljönämnden.

Ingen övergödning Nya allmänna råd för enskilda avlopp. Naturvårdsverkets nya allmänna råd om små avloppsanordningar har trätt i kraft den 1 augusti, de gamla från 1987 (AR 87:6) är upphävda. Allmänna råd är Naturvårdsverkets tolkning av gällande lagstiftning och innehåller generella rekommendationer om tillämpning av lagar och regler. Nytt jämfört med de upphävda råden från 1987 är att betoningen ligger på anläggningarnas funktion istället för deras konstruktion. De nya råden tydliggör vilka krav vi bör ställa på reningsprocessen, t. ex. en reduktion av fosfornivån med minst 70 % i normalfallet eller kvävenivån med 50 % i känsliga områden. De anordningar som klarar dessa krav är intressanta när en ny anläggning ska väljas. De nya råden främjar förhoppningsvis användandet av ny teknik då Naturvårdsverket inte längre förespråkar vissa typer av anläggningar. Nytt är också att vi utgår ifrån att behoven av rening kan variera i landskapet, både utifrån hälsoskydd och miljöskydd. Tillstånds- och tillsynsmyndigheterna bör bedöma när det räcker med normal skyddsnivå och när man bör ställa högre krav på avloppsanordningarna, hög skyddsnivå. Naturgivna förutsättningar, kommunala strategier och planer samt t. ex bevarandeplaner för Natura 2000-områden kan vara stöd i arbetet med att definiera vilken skyddsnivå som behövs. Sidan 13 Vad har hänt 2004-2006 Totalt ca 19 ha dammar/ våtmarker har anlagts i Ringsjöns avrinningsområde inom Hörby kommuns andra LIP projekt från år 2002. 60 ha dammar/våtmarker har anlagts på Fulltoftaområdet av Region Skåne. Totalt 25,5 ha dammar har anlagts inom Kävlingeåns avrinningsområde. Ett antal nya dammar har anlagts med hjälp av projektstödsmedel via Länsstyrelsen. Det nya arbetssättet kommer till att börja med leda till ett merarbete i kommunen, men förhoppningsvis lättar det på längre sikt. Målet är miljöanpassade och rättvisa beslut. Eftersom en skälighetsavvägning alltid ska göras när man bedömer vilka krav som ska ställas, kommer reduktionskraven i de nya allmänna råden främst tillämpas vid nyetableringar eller då anläggningen ändå behöver byggas om. Lokalt mål - Ingen övergödning Lokalt Mål 8 För badplatsen vid Ringsjöstrand och vattenkvaliteten i Ringsjön skall allt avloppsvatten som avvattnas från detaljplanelagd mark senast 2014 renas innan detta avleds till recipient. Årligen skall avloppsvattnet från i storleksordningen 10 % av den detaljplanelagda ytan åtgärdas. Lokalt Mål 9 Fram till år 2010 skall utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till Hörbyån ha minskat kontinuerligt från 1995 års nivå. Uppföljning Lokalt mål 8 Tekniska nämnden En dagvattenplan har tagits fram av kommunen, där det i åtgärdsplanen anges att områden med misstänkta felkopplingar ska åtgärdas. Lokalt mål 9 Miljönämnden Åtgärderna för lokalt miljömål 7 bidrar till att uppnå även detta miljömål, se den redovisningen. Ringsjökommitténs vattenundersökningar för 2005 visar på att tillförseln av fosfor till Ringsjön 2005 var lägre än medelvärdet för 1990-2004. Tillförseln till Ringsjön varierar dock kraftigt mellan åren, delvis beroende på flödet i Hörbyån. Jag vill kunna bada igen vid Ringsjöstrand! Vad händer? Lästips/Hänvisning Miljöskuld och miljökapital för Hörby kommun, Mars 1997 Årsrapporter reningsverken under åren 1991-2002 Naturvårdsverkets hemsida, www.naturvardsverket.se Rapport 2003-3 Avlopp Hörbyån 1999-2002 Rapport 2002-3 Dammar Hörbyån 1999-2001 Kävlingeåprojektets hemsida, www.ekologgruppen.com

Sidan 14 Mål för Sverige De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Bakgrund Bara naturlig försurning Det atmosfäriska nedfallet av svavel och kväve är den främsta orsaken till den pågående försurningen av olika ekosystem. Försurningen ger omfattande ph-sänkningar i mark, grundvatten, sjöar och vattendrag. Sjöförsurningen var det som först uppmärksammades och här har effekterna varit mycket påtagliga; fiskarter har kraftigt decimerats eller helt dött ut i många sjöar. Mål för Skåne Delmål 1. År 2010 skall högst 5 procent av antalet sjöar och högst 15 procent av sträckan rinnande vatten i landet vara drabbade av försurning som orsakats av människan. Delmål 2. Före år 2010 skall trenden mot ökad försurning av skogsmarken vara bruten i områden som försurats av människan och en återhämtning skall ha påbörjats. Delmål 3. År 2010 skall utsläppen i Sverige av svaveldioxid till luft ha minskat till 60 000 ton. För Skåne innebär detta att utsläppen av svaveldioxid till luft skall ha minskat till 5 600 ton. Delmål 4. År 2010 skall utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft ha minskat till 148 000 ton. För Skåne innebär detta att utsläppen av kväveoxider till luft skall ha minskat så att de uppgår till högst 22 200 ton. I marken ger det sura nedfallet en utlakning av alkaliska näringsämnen, vilken på sikt ger näringsbrist och frigörelse av oorganiskt aluminium. I många skogsekosystem finns tydliga spår av försurningen, även om det visat sig svårt att påvisa samband mellan skogsskador och luftföroreningar eftersom skogsskador ofta orsakas av en mängd samverkande faktorer, till exempel ogynnsam väderlek samt insekts- och svampangrepp. Fortsatt försurning och utarmning av marken kommer dock med stor sannolikhet att påverka träden negativt. I Sverige, liksom i stora delar av övriga Nordeuropa, har försurningen dokumenterats genom mätningar i mark, grundvatten och sjöar. För att följa försurningsutvecklingen har olika mätprogram satts upp. För övervakning och uppföljning av skogsskador startade Skogsstyrelsen i mitten av 1980-talet ett nationellt program omfattande ett antal observationsytor. Regionala intressenter (främst luftvårdsförbund och länsstyrelser) kompletterade kort därefter programmet med mätningar av det atmosfäriska nedfallet. Insamling och analys av nederbörd, krondropp och markvatten från ytorna startade i södra Sverige 1985. Kvävenedfall Nedfallet av kväve över Skåne har även under 2004-2005 varit alltför stort och överskrider den kritiska belastningsgräns som måste underskridas för att skada inte ska uppkomma. Kvävenedfallet har heller inte visat någon märkbar tendens till att minska. Bilden nedan visar nedfallet av kväve över mätstationen i Arkelstorp i nordöstra Skåne 1994-2005 (Siffror från Skånes luftvårdsförbunds hemsida). 14 12 10 8 6 4 2 0 Kväve (kg/ha och år) 1994/1995 1995/1996 1996/1997 1997/1998 1998/1999 1999/2000 2000/2001 2001/2002 2002/2003 2003/2004 2004/2005 Krondropp Öppet fält Streckad linje visar kritiska belastningsgränsen för kväve (5 kg/ha och år). Förbränning av kväve- och svavelhaltiga ämnen i industrin, vid transporter eller för uppvärmning resulterar i utsläpp av försurande ämnen. Dessa transporteras med vindarna och faller sedan ned och orsakar försurning. Den största delen av nedfallet i Skåne har sitt ursprung i andra länder. Miljöbokslut Hörby 1/1 2004-30/6 2006

Bara naturlig försurning Svavelnedfall Svaveldepositionen har minskat betydligt under 1990-talet, som ett resultat av minskade utsläpp i Sverige och andra länder. I södra Sverige har depositionen i princip halverats. Trots detta är depositionen fortfarande större än vad marken beräknas tåla i en stor del av landet. Bilden nedan visar nedfallet av svavel över mätstationen i Arkelstorp i nordöstra Skåne 1994-2005 (Siffror från Skånes luftvårdsförbunds hemsida). 14 12 10 Svavel (kg/ha och år) Vad har hänt 2004-2006 Sidan 15 Fjärrvärmeanläggning i drift för Hörby tätort. I storleksordningen 100 enskilda fastighetsägare per år byter ut sina äldre oljepannor mot olika typer av värmepumpar. Energirådgivare finns anställd i kommunen. Anmälan om försäljning av alternativa drivmedel, etanol E85. 8 6 Krondropp Öppet fält 4 2 0 1994/1995 1995/1996 1996/1997 1997/1998 1998/1999 1999/2000 2000/2001 2001/2002 2002/2003 2003/2004 2004/2005 Streckad linje visar kritiska belastningsgränsen för svavel (3 kg/ha och år). Förbränning av kväve- och svavelhaltiga ämnen i industrin, vid transporter eller för uppvärmning resulterar i utsläpp av försurande ämnen. Dessa transporteras med vindarna och faller sedan ned och orsakar försurning. Den största delen av nedfallet i Skåne har sitt ursprung i andra länder. Öppet fält och krondropp Mätningar av försurande kväve- och svavelnedfall görs enligt två huvudmetoder. Mätning på öppet fält och mätning av krondropp. Vid mätning på öppet fält samlas de föroreningar upp som finns lösta i nederbörden och man erhåller ett mått på det våta nedfallet. Vid mätning i skog fungerar trädens blad eller barr som filter. Torra föroreningspartiklar som fastnat på bladens eller barrens yta tvättas av och sköljs med av nederbörden. Den nederbörd som sedan samlas upp under träden kallas krondropp och vid analys av denna erhålls ett mått på både det våta och det torra nedfallet. Detta ger en god bild av det totala svavelnedfallet. Lokalt mål - Bara naturlig försurning Lokalt Mål 10 För att kunna erbjuda kommuninvånare som för miljö och hälsa önskar alternativa drivmedel skall kommunen verka för att företag som vid sidan om traditionella fossila bränslen säljer minst två alternativa drivmedel för persontrafik etableras i anslutning till tätorten. Uppföljning Lokalt mål 10 Miljönämnden Under 2006 inkom en anmälan om att påbörja försäljning av E85, etanol, på Statoil bensinstation i Hörby. Man räknar med att fler kommer att följa efter, då det numera är lagstadgat att försäljning av alternativa bränslen ska finnas. Tidpunkten då de olika stationerna måste erbjuda alternativa bränslen beror på hur mycket bensin och diesel som säljs. Snart kan vi tanka alternativt i Hörby. Lästips/Hänvisning Urbanprojektet - Mätning av luftföroreningar i Hörby vintern 1992-93 Luftföroreningar i Skåne, Skåne i utveckling 2001:26 Skånes luftvårdsförbunds hemsida, www.skaneluft.nu Lag (2005:1248) om att tillhandahålla förnybara drivmedel. Naturvårdsverkets hemsida, www.naturvardsverket.se Länsstyrelsens hemsida, www.m.lst.se

Sidan 16 Mål för Sverige Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Mål för Skåne Delmål 1. År 2010 finns minst 28 000 hektar skyddsvärd skogsmark i form av frivilliga avsättningar. Delmålet kommer att kompletteras med mål för säkerställandet av värdefull skogsmark för naturreservat, biotopskyddsområden och naturvårdsavtal. Delmål 2 a. År 2010 skall antalet gamla/grova träd ha ökat med minst 10 procent. Särskilt delmål för Södra Götaland. Delmål 2 b. Mängden hård död ved ska öka med minst 40 procent och därmed uppgå till minst 3,0 skogskubikmeter per hektar och vara högre i de områden där den biologiska mångfalden är särskilt hotad. Andelen lövved skall utgöra minst 30 procent av volymen. Arealen äldre lövrik skog skall minst bibehållas. Arealen gammal skog skall bibehållas och vara högre i de delar av Södra Götaland där den biologiska mångfalden är särskilt hotad. Arealen mark föryngrad med lövskog skall öka och arealen ädellövskog ska öka med 200 hektar per år i Södra Götaland. Delmål 3. Skogsmarken skall brukas på ett sådant sätt att fornlämningar inte skadas och så att skador på övriga kända värdefulla kulturlämningar är försumbara senast år 2010. Delmål 4. Åtgärdsprogram skall finnas senast år 2007 för de hotade arter som har behov av riktade åtgärder i regionen. Delmål 5. Senast år 2005 har samtliga kommuner som äger skog antagit policyer för sitt skogsbruk på egna marker där det bland annat framgår hur skogarna skall skötas med avseende på rekreation och friluftslivets intressen. Senast 2010 har områden av särskilt intresse för rekreation och friluftsliv utpekats. Bakgrund Levande skogar Skogslandskapet och dess biologiska mångfald påverkas framförallt av skogsbruket som idag berör cirka 95 % av Sveriges skogsmark. Många värdefulla gammelskogar och andra skyddsvärda biotoper hotas av avverkning. Skogarna påverkas också av försurning på grund av utsläpp av luftföroreningar. Variation i skogslandskapet är viktigt för att så många växt och djurarter som möjligt skall kunna leva där. Produktionsskog är ofta att betrakta som monokulturer med en mycket låg biologisk mångfald. En tät produktionsskog av gran har en så låg biologisk mångfald att det i princip inte förekommer några andra arter än gran annat än tillfälligt. Utav denna anledning är det viktigt att främja blandskog och lövskog i produktionssyfte. Gröngöling För ungefär tio år sedan tog SkOF (Skånes Ornitologiska Förening) i samarbete med Kristianstadsbladet fram en representativ fågelart en kommunfågel för samtliga skånska kommuner. Hörbys kommunfågel är gröngölingen, eller Picus viridis som är dess vetenskapliga namn. Gröngölingen kan kanske inte sägas vara direkt hotad, men likt flertalet hackspettar definitivt trängd. Den kräver ett varierat och biologiskt rikt landskap öppna lövskogar med insprängda öppna, gärna betade marker. Det ålderdomliga skogsbeteslandskapet var sannolikt idealiskt för gröngölingen. Gröngölingen tar gärna stora skalbaggslarver under barken eller inuti trädstammarna på sommaren. På vintern lever den ofta på myror som den gräver fram i myrstackar under snön. Bägarlav (Cladonia sp.) Lavar Lavar är intressanta organismer. Eftersom de egentligen består av en svamp och en alg som lever i symbios är det svårt att inordna lavarna i systematiken. Svampen saknar klorofyll och har följaktligen ingen fotosyntes. Algen producerar genom fotosyntesen socker åt svampen och i utbyte får algen skydd, vatten och näringsämnen av svampen. Tillsammans bildar de en lav. Lavar finns över hela jorden, i alla tänkbara miljöer, från heta öknar till det ständigt frusna Antarktis; från höga bergstoppar till saltstänkta klippor i havet. Man känner idag till cirka 13 500 arter, drygt 2 000 av dem finns i Sverige. Jag ser fram emot ett naturreservat i Hörby.

Levande skogar Sidan 17 Vad har hänt 2004-2006 Kommunfullmäktige har avsatt pengar för att bilda ett kommunalt naturreservat vid Råbyhällor. Kommunen har beviljats NIP bidrag med 50% för arbetet. Törnskata (Lanius collurio) är en tillfällig gäst i Råby Hällor. Felix Heintzenberg Naturreservatet Råby Hällor Råby Hällor är en ravindal med betesmarker och skogspartier i tätortsnära område med stor betydelse för det rörliga friluftslivet, Hörbyån meandrar genom området. Området är fullt av kulturhistoriska lämningar, som t.ex. offerstenar, fornåkrar, äldre boplatser m.m. Inom området förekommer betesmarker och ett mindre skogsparti och vid ån finns stenbundna och väldigt artrika betesmarker, med rariteter som t.ex. Sankt Pers nycklar, ängsnycklar, gullviva och skogslysing i de mer lundartade delarna, kärrnäva vid kanten av ån. Det finns gott om död och döende ved och mycket rika förekomster av rödlistade lavar. Området är även intressant ur ornitologisk synvinkel med häckande strömstare, forsärla och kärrsångare och om man har ögonen med sig kan man även få se en kungsfiskare flyga förbi. Även de som är intresserade av geologi kan hitta en hel del spännande saker i området, bl.a. en artesisk källa och en berggrund bestående av stenkolsförande rät/lias-lager samt kågerödslager som på vissa ställen går i dagen. Arbetet med att bilda ett naturreservat påbörjades 2005 med att söka NIP-bidrag. Förhoppningsvis kan mycket skrivas om bildandet av naturreservatet i nästa miljöbokslut, men naturreservatet ska enligt planerna inte instiftas förrän årsskiftet 2008/2009. Förslag till lokalt mål - Levande skogar Lokalt Mål 11 För att öka tätortens attraktivitet skall området vid Råby Hällor senast 2010 avsättas som kommunalt naturreservat. Uppföljning Lokalt mål 11 Miljönämnden Arbetet med att bilda ett kommunalt naturreservat vid Råby hällor har påbörjats, kommunstyrelsen har avsatt 150 000 kronor och 132 500 kronor har beviljats i NIPbidrag. Lästips/Hänvisning Rödlistade lavar i Hörby och Höörs kommuner 1999 Naturvårdsplan Hörby Naturvårdsverkets hemsida, www.naturvardsverket.se Skogsvårdsstyrelsens hemsida, www.svo.se Länsstyrelsens hemsida, www.m.lst.se

Sidan 18 Mål för Sverige Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Mål för Skåne Delmål 1. Senast år 2010 skall samtliga ängs- och betesmarker bevaras och skötas på ett sätt som bevarar deras värden. Arealen hävdad hårdvallsäng skall öka med 100 procent till år 2010. Arealen hävdad våtslåtteräng skall öka med 25 procent till år 2010. I särskilt värdefulla naturtyper, som sandstäpp, rikkärr, kalkfuktängar, havsstrandängar och lövängar, skall hävden säkerställas. Delmål 2. Mängden småbiotoper i odlingslandskapet skall bevaras i minst dagens omfattning i hela landet. För Skåne innebär det att mängden småbiotoper som är karakteristiska för respektive landskapstyp skall öka. Delmål 3. Mängden kulturbärande landskapselement som vårdas skall öka till år 2010 med cirka 70 procent. Delmålet innebär för Skåne att minst 3 000 gårdar skall sköta sina kulturbärande landskapselement senast år 2010. Delmål 4. Det nationella delmålet för växtgenetiska resurser och ett långsiktigt säkerställt bevarande av inhemska husdjursraser i Sverige till år 2010 innebär för Skåne att lantsorter av spannmål med flera kulturväxter bevaras samt att SLB-kon, linderödssvin, skånska blommehöns, åsbohöns, göingeget och skånegås bevaras i tillräckligt stort antal för att raserna skall kunna överleva. Delmål 5. Senast år 2006 skall åtgärdsprogram finnas för de hotade arter som har behov av riktade åtgärder. Delmål 6. Senast år 2005 skall ett program finnas för hur lantbrukets kulturhistoriskt värdefulla byggnader kan tas tillvara. Ett rikt odlingslandskap Bakgrund Redan för 6 000 år sedan började marken odlas i Skåne. I det skånska slättlandskapet bedrivs ett högintensivt jordbruk. Genom specialisering och rationalisering har fornlämningar, märgelgravar, diken, pilevallar och andra så kallade småbiotoper odlats bort. I mellanbygden har många naturbetesmarker vuxit igen eller planterats med skog. Hävden av slåttermarker har minskat drastiskt. Skogsbygdens småskaliga odling och djurhållning har i dag nästan försvunnit på vissa håll. Vilda växter och djur drabbas av förändringarna i jordbruket. Många kulturväxter, lantsorter och lantraser har egenskaper som gått förlorade i de konventionella växtsorterna och husdjuren, men som är viktiga att bevara. Nya hot mot den biologiska mångfalden kan finnas i den nya gentekniken. Genom att öka förutsättningarna för ett miljöanpassat lantbruk kommer möjligheterna att behålla landsbygdens natur- och kulturmiljövärden att förbättras. Ängs och hagmarker i Hörby Odlingslandskapet i Hörby kommun karakteriseras av kontrasten och övergången mellan skogs- och slättbygd. Linderödsåsens skogsbygd hyser ett småskaligt odlingslandskap där en betydande andel värdefulla ängs- och hagmarker finns. Dessa områdens kulturhistoriska värden är på många håll stora med bland annat en riklig förekomst av stengärdsgårdar från tiden både före och efter skiftet. En bra representant är Fulltoftaområdet, ett landskap med storslagna vyer med artrika ädellövskogar, naturbetesmarker omväxlande med åker och granplanteringar. Ängar kan definieras som ogödslade naturliga slåttermarker. Fagning, slåtter, höbärgning, hamling och efterbete ingår i den årliga hävden av en traditionellt skött äng. Ängarna har minskat kraftigt sedan det förra seklet. Riktiga ängar är sällsynta i Hörby kommun, precis som i övriga delar av landet. I bland annat trakten av Sniberup, vid gränsen till Sjöbo kommun finns ett mindre område som kan Slåttergubbe (Arnica montana) kallas ängsmark. Hagmarker är en stor och mångformig grupp av naturbetesmarker. Hagmarkerna indelas i olika typer beroende på vilket trädslag som dominerar. Det finns också öppna hagmarker utan trädskikt. Hörby kommun innehar en fjärdedel av alla ängs- och hagmarker i hela gamla Malmöhus län. Ett exempel är Hörby fälad som bitvis har hagmarkskaraktär. Ängs- och hagmark utgör den tredje största naturtypen i kommunen med cirka 10 % av den totala arean. Den för Skåne så typiska enefäladen är ofta höglänt, torr och trädlös, förutom dess bestånd av enbuskar. Fältskiktet består ofta av ljung och är ofta örtrikt. Fäladsmarken är ofta blockrik, vilket gör den olämplig för uppodling. Tyvärr är enefäladerna ofta i ett igenväxande stadie och det är främst björksly som tar över om området inte hålls efter med röjning och bete. Fäladsmark har också planterats med gran i stor utsträckning. Hörby kommun har ett relativt stort antal fäladsmarker, exempelvis är delar av Sniberupsområdet enefälad.

Ett rikt odlingslandskap Ekologisk odling Ett sätt att försöka minska jordbrukets negativa miljöpåverkan är ekologisk odling. Flera studier visar att ekologisk odling gynnar växter och djur. De flesta ekologiskt framställda produkter som vi konsumenter kan hitta i butiken är KRAV-märkta. Länsstyrelsen har som delmål för Skåne att senast år 2010 bör minst 15 % av den odlade arealen vara ekologiskt odlad. Nedan redovisas siffror om KRAV-arealer i Hörby kommun 2001-2005. I betesmarken ingår hagmarksbeten, slåtterängar och skogsbeten. Vad har hänt 2004-2006 Länsstyrelsen återinventerar ängs och hagmarker. Sidan 19 2001 2002 2003 2004 2005 Areal åker (ha) 328 430 620 576 538 Areal betesmark (ha) 89 125 145 130 107 Den totala arealen KRAV-godkänd odling i Hörby har ökat med 100 % mellan åren 1999 och 2005, dock har arealen minskat något sedan 2003. Arealen KRAV-godkänd odling i Skåne har ökat med drygt 150 % mellan åren 1999 och 2005. Under 2005 kontrollerades 200 000 hektar i Sverige varav cirka 15 500 hektar i Skåne län. Lokalt mål - Ett rikt odlingslandskap Lokalt Mål 12 Det för Hörby karaktäristiska kulturlandskapet skall i kommuninvånarnas intresse bevaras genom att andelen naturbetesmarker inte minskas utifrån dagens nivå. Uppföljning Lokalt Mål 12 Miljönämnden Då djurhållning generellt minskar kan man befara att arealerna av naturbetesmarker också minskar. Länsstyrelsen genomförde en ny inventering under 2002-2004, men då den delvis har gjorts med en annan metodik kan man inte rakt av jämför siffrorna mot den gamla ängs och hagmarksinventeringen. Dock pekar resultatet från den nya inventeringen på en nedgång. För att hålla ängs och hagmarker öppna är det viktigt med betesdjur! Lästips/Hänvisning Naturvårdsverkets hemsida, www.naturvardsverket.se Miljötillståndet i Skåne - Årsrapport 2000, Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsens hemsida, www.m.lst.se

Sidan 20 Mål för Sverige Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Mål för Skåne Delmål 1a. Senast år 2010 skall fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att bilanvändningen kan minska och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras. Delmål 1b. Senast år 2010 skall fysisk planering grundas på program och strategier för hur kulturhistoriska och estetiska värden skall tas till vara och utvecklas. Delmål 1c. Senast år 2010 skall fysisk planering och samhällsbyggande grundas på planer och strategier för hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden skall bevaras och utvecklas och andelen hårdgjord yta inte ökas. Delmål 1d. Senast år 2010 skall fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur energianvändningen skall effektiviseras, hur förnybara energiresurser skall tas till vara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft skall främjas. Delmål 1e. Det nationella planeringsmålet för vindkraft är en årlig produktionskapacitet på 10 TWh/år år 2015. För Skåne innebär detta ett planeringsmål för vindkraft på 2 TWh/år, främst baserat på en utbyggnad till havs. Särskilt delmål för Skåne. Delmål 2. Den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen skall senast år 2010 vara identifierad och ett program finnas för skydd av dess värden. God bebyggd miljö Bevara Bygg i Hörby tätort Under sommarhalvåret 2005 gjordes en inventering av Hörby tätort över områden som föreslogs bevaras eller bebyggas. Alla större obebyggda områden delades in i två typer, dels områden som ska bevaras som grönområden och dels områden som skulle kunna vara aktuella att förtäta. De områden som ska bevaras ligger till grund för en fungerande grönstruktur och ser till att kopplingarna till omkringliggande natur bibehålls. Särskilt viktigt är stråket längs Hörbyån. De områden som föreslås bebyggas är både grönområden och hårdgjorda ytor som utnyttjas dåligt. De grönområden som tas i anspråk för bebyggelse ska kompenseras genom att förbättra de grönytor som bevaras. Genom att förtäta och samtidigt bevara viktig grönstruktur är förhoppningen att förbättra hållbarheten i samhället. Genom att förtäta Hörby minskas transportbehovet samtidigt som underlaget för handel och service ökar. Parallellt med förtätningen är det viktigt att utveckla de områden som ska bevaras för att öka mångfalden bland djur och växter. Framförallt behöver lägre vegetation och buskar tillföras för att skapa fler brynzoner. Väster är ett av de områden som föreslås bevaras, ett stort parkområde i mitten av flera villakvarter. Idag består ytan till största delen av klippt gräsmatta och solitära träd men skulle kunna utvecklas till ett attraktivt stråk in mot Hörbys centrala delar. Karaktären och användningen av området sammanfattas med ordet Rörelse. Grönområdena och parkerna är också en viktig del i boendemiljön för alla i tätorten och behöver fortsätta att utvecklas för att skapa attraktiva platser för både människor, djur och växter. Området Vårdcentralen är ett av de områden som har goda förutsättningar att bebyggas. 17 000 m 2 runt Vårdcentralen med blandade verksamheter. Området är ostrukturerat men innehåller även delar av sjukhusets gamla parkmarker. Marken ligger med i ÖP 05 som framtida bostäder. Grönområdena i söder och längs Hörbyån måste bevaras. Även befintlig växtlighet inne på området ska sparas i största möjliga mån. en blandad bebyggelse med konceptet hus i park hade varit positiv. Ytan rymmer mellan 45 radhuslägenheter och 150 lägenheter.